Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1957-04-09 · 92 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 92 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1957/58 under sjätte huvudtiteln,

avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner m. m.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1957) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 049 700 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 915 800 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

utbyte av en befattning som sakkunnig för lagstiftningsärenden

mot eu byråchefstjänst för lagärenden i Cr 13. Vidare föreslås — i enlighet

med vad chefen för finansdepartementet bärutinnan anfört Aid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — upptagande under

departementets avlöningsstat av eu förslagsvis betecknad anslagspost till

Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft. Mcdelsbehovet under

posten bar uppskattats till 85 000 kr. I anslutning härtill förordas att ickeordinarieposten

erhåller benämningen avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

1—548 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 saml. Nr G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera fattat beslut i enlighet

med Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma

frågor i förevarande avseende gjorda framställning får utskottet,

som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t i övrigt i

detta sammanhang föreslagit, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1957

förordad ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 37 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 447 200

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................................... 85 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 267 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 212 400

Summa kr. 1 049 700

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 049 700 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 66 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 3, s. 4—13) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i

statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av föredraganden

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslags
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957 3

anslag av 8 335 500 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 8 003 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget liöjes med

1 131 416 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 4—10).

över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret och statens

tönenämnd (s. 6 och 9).

Föredraganden bär anfört följande.

»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina egentliga petita för nästa

budgetår dels hemställt om åtgärder för att bemästra svårigheterna att få

och behålla personal på de högre tekniska tjänsterna, dels ock äskat bl. a.

viss mindre personalförstärkning å byggnads- och underhållsbyrån och

administrativa byrån.

Sedermera har styrelsen den 8 oktober 1956 framlagt förslag till en

genomgripande omorganisation och förstärkning av vägbyrån, innefattande

delning av byrån i en byrå för vägsidans utrednings- och planläggningsfrågor

och en byrå för trafikärenden, samt inrättande av 39 nya pensionsberättigande

tjänster. Merkostnaderna i avlöningar för den nya organisationen,

som styrelsen föreslår böra genomföras fr. o. m. nästa budgetår,

har styrelsen beräknat till ca 583 000 kr.

Slutligen har styrelsen i samråd med statens organisationsnämnd, statens

sakrevision och riksräkenskapsverket i skrivelse den 20 november 1956

anmält resultatet av den översyn av formerna för rationaliseringsverksamheten

inom väg- och vattenbyggnadsverket, som verkställts enligt uppdrag

av Kungl. Maj :t, samt framlagt därav föranledda förslag. Dessa avser bl. a.

dels en väsentlig utbyggnad av den egentliga rationaliseringen, vars huvudobjekt

är arbetsmetoder och arbetsorganisation, dels en förstärkning av

verkets interna teknisk-ekonomiska granskningsverksamhet (sakkontrollen),

dels ock överflyttning till riksräkenskapsverket och förstärkning av

siffergranskningen av vägförvaltningarnas räkenskaper. Merkostnaderna för

den föreslagna organisationen i utbyggt skick uppgår till ca 585 000 kr.

Organisationsplanen med sammanlagt 24 nya tjänster förutsättes bli i sin

helhet fastställd av statsmakterna fr. o. in. nästa budgetår. På grund av

rekryteringssvårigheterna uppskattas den behövliga anslagsökningen för

nästa budgetår kunna begränsas till ca 185 000 kr. för väg- och vattenbyggnadsverket

och 40 000 kr. för riksräkenskapsverket.

De av styrelsen framlagda omorganisationsförslagen berör i vad avser

vägbyrån och formerna för rationaliseringsarbetet mycket viktiga och cen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

trala delar av verkets verksamhet. Med hänsyn till de angelägna behov,

som dessa båda förslag är avsedda att tillgodose, skulle det i och för sig

vara synnerligen önskvärt, om de kunde förverkligas redan fr. o. m. nästa

budgetår. Flera faktorer samverkar emellertid till att så ej är möjligt eller

lämpligt. Förslagen är nämligen, såsom framgår av vad tidigare angivits,

sent framlagda och är f. n. föremål för remissbehandling. Båda förslagen

är vidare mycket kostnadskrävande och förutsätter inrättandet av ett stort

antal ordinarie och extra ordinarie tjänster. En överarbetning av desamma

framstår därjämte som nödvändig. Min avsikt är emellertid att söka handlägga

dessa organisationsförslag så att en redovisning av deras närmare

innebörd och ett ställningstagande till desamma skall kunna framläggas

för riksdagen senast i 1958 års statsverksproposition.

Vissa särskilt angelägna behov ifråga om personalförstärkning och ändring

av tjänster inom styrelsen synes emellertid böra och kunna tillgodoses

redan under budgetåret 1957/58. De förslag, som jag i enlighet härmed i

det följande framlägger, bygger på förutsättningen, att de ej föregriper en

kommande omorganisation. Vid bedömandet av vilka åtgärder, som närmast

behöver vidtagas för styrelsens del, har jag ansett mig böra taga

särskild hänsyn till vad styrelsen anfört om svårigheterna att få eller behålla

ingenjörer med högre teknisk utbildning. Mina förslag upptager därför

bl. a. inrättandet av vissa pensionsberättigande tekniska befattningar,

som framstår som särskilt behövliga, men även inrättandet av administrativa

tjänster.

I anledning av vad styrelsen anmält rörande arbetsförhållandena inom

konstruktionsbyrån och i anslutning till styrelsens i tidigare petita gjorda

hemställan om överförande på extra ordinarie stat av vissa extra tjänster

där föreslår jag, att två nya extra ordinarie ingenjörsbefattningar inrättas

inom denna byrå, nämligen en som byrådirektör i lönegrad 31 och en som

byråingenjör i lönegrad 27.

På byggnads- och underhållsbyrån synes en ingenjör höra mera långsiktigt

avdelas för att biträda med den centrala handläggningen av de allt

mer viktiga frågorna rörande beläggning av grusvägbanorna. För detta

ändamål torde styrelsen böra erhålla ytterligare en tjänst som förste byråingenjör

i Ce 29.

Övertygande skäl synes mig vidare ha förebragts för att administrativa

byrån tillföres ytterligare arbetskraft, icke minst för handläggning av sådana

personalärenden och administrativa frågor, vilka berör statens bilinspektion

och som ankommer på styrelsen i dess egenskap av chefsmyndighet

över inspektionen. Jag tillstyrker därför att styrelsen får anställa

ännu en förste byråsekreterare i Ce 27 på administrativa byrån.

Beträffande vägbyrån kan otvivelaktigt skäl förebringas, för att man

bl. a. genom delning av byrån bör söka finna en lösning av frågan om en

lämplig organisation för handläggning av vägbyråns nuvarande arbetsupp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

5

gifter, närmast planering och projektering samt vägtrafikarbetet. De riktlinjer,

som styrelsen i sitt organisationsförslag i sådant avseende uppdragit,

synes mig i princip kunna läggas till grund för de fortsatta överväganden

i frågan, som framstår såsom nödvändiga. Inom ramen för sina befogenheter

synes styrelsen böra vidtaga de åtgärder, som utan att föregripa ett

slutligt ställningstagande till omorganisationsfrågan är ägnade att underlätta

arbetet på byrån. Icke minst synes man därvid böra söka överflytta

icke tekniska arbetsuppgifter från teknikerna till administrativ personal.

Styrelsens förslag om inrättandet av en administrativ byrådirektörsbefattning

som chef för vägbyråns sekretariat för handläggning av administrativa

ärenden finner jag därför välbetänkt och bör för nästa budgetår föranleda

att en nuvarande tjänst såsom förste byråsekreterare i Ca 29 ändras till

en tjänst som byrådirektör i Ca 31. Vidare föreslår jag att eu byrådirektörstjänst

i Cg 31 på byråns avdelning för städerna förändras till extra

ordinarie. Det framstår slutligen som särskilt angeläget att inom vägbyråns

vägtrafikavdelning möjlighet skapas för en intensifiering av arbetet

med främst trafiksäkerhetsfrågor och den centrala ledningen av bilinspektionen.

Jag torde här bl. a. få erinra om 1955 års statsrevisorers uttalande

1 denna fråga. Jag anser mig i enlighet härmed i så måtto böra tillstyrka

styrelsens förslag i dessa delar att en byrådirektörstjänst i Cg 31 förändras

till extra ordinarie samt att styrelsen får anställa en byråingenjör i Ce 27.

Med hänsyn till den relativt stora behållning, som den 30 juni 1956 förelåg

i fråga om medel till extra och tillfällig personal under styrelsens avlöningsanslag,

förutsätter jag vidare, att styrelsen genom lämplig medelsdisposition

skall kunna anställa den extra arbetskraft å framför allt vägbyrån,

som befinnes oundgängligen nödvändig. Ett av styrelsen i detta

sammanhang anmält behov, som därvid tills vidare borde kunna tillgodoses

med extra arbetskraft, är utvecklandet av fotogrammetriska metoder

vid projektering.

De av mig sålunda föreslagna nya tjänsterna och tjänsteförändringarna

medför dels ett ökat medelsbehov av 43 128 kr., dels ock att ett belopp om

117 252 kr. bör överföras från posten Avlöningar till tillfällig personal in. in.

till att fördelas mellan posterna Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

och Rörligt tillägg.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i bilaga

2 till innevarande års statsverksproposition bör dessutom vissa löneregleringar

vidtagas. Sålunda föreslås dels uppflyttning till Cp 16 av tjänsten

som överingenjör vid konstruktionsbyrån i Cp 15 samt till Cp 10 av tjänsten

som byrådirektör vid byggnads- och underhållsbyrån i Cp 9, av de tre

byrådirektörstjänsterna vid konstruktionsbyrån i Ca 33, av tjänsten som

byrådirektör vid förråds- och verkstadsbyrån i Ca 33, av tjänsten som

gatuinspektör i Ca 33, av tjänsten som väginspektör i Ca 33 och av eu

tjänst som byrådirektör vid konstruktionsbyrån i Ca 31, varvid förutsättes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 är i957

att en byrådirektörstjänst i Cg 33 indrages. Merkostnaderna för dessa löneregleringar

beräknar jag till 26 484 kr.

För automatiska utgiftsstegringar avseende löneklassuppflyttningar samt

höjt rörligt tillägg torde böra upptagas ett föreslaget belopp av (49 000 +

213 872) 262 872 kr., medan jag ej anser det erforderligt att beräkna ytterligare

medel under posten Avlöningar till tillfällig personal in. m.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (8 003 000 + 43 128

+ 26 484 + 262 872) avrundat 8 335 500 kr. Anslaget bör fördelas på olika

poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

En kontorsbiträdestjänst bör jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

i enlighet med styrelsens förslag erhålla ordinarie anställning,

varför i personalförteckningen bör uppföras ytterligare eu sådan

tjänst. I personalförteckningen för styrelsen bör vidare uppföras följande

ytterligare tjänster, nämligen en överingenjör i Cp 16, sex byrådirektörer

i Cp 10, en gatuinspektör i Cp 10, en väginspektör i Cp 10, en byrådirektör

i Ca 31, tre byrådirektörer i Ce 31, en förste byråingenjör i Ce 29, en förste

byråsekreterare i Ce 27 samt två byråingenjörer i Ce 27. Ur personalförteckningen

bör i stället utgå en överingenjör i Cp 15, en byrådirektör i

Cp 9, fyra byrådirektörer i Ca 33, en gatuinspektör i Ca 33, en väginspektör

i Ca 33, en byrådirektör i Ca 31 och en förste byråsekreterare i Ca 29.»

Utskottet. Såsom av det anförda framgår har föredraganden förklarat

sig ännu icke beredd att taga ställning till de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda förslagen till omorganisation och förstärkning av

vägbyrån samt av rationaliseringsverksamheten inom verket. Nämnda förslag

vore nämligen relativt sent framlagda och ännu föremål för remissbehandling.

Beträffande vägbyrån anses dock — med hänsyn till byråns

angelägna arbetsuppgifter med planering och projektering samt med vägtrafikarbetet

— önskvärt att vissa ändringar i dess organisation vidtagas

redan under nästa budgetår. I enlighet härmed förordas inrättandet av

en administrativ byrådirektörsbefattning i lönegrad Ca 31 som chef för

byråns sekretariat, varvid en nuvarande tjänst som förste byråsekreterare

i lönegrad Ca 29 utgår. Härjämte föreslås förändring av två byrådirektörstjänster

i Cg 31 på byråns avdelning för städerna resp. vägtrafikavdelningen

till extra ordinarie, varjämte på sistnämnda avdelning tillkommer en

byråingenjörstjänst i Ce 27. Styrelsen förutsättes tillika inom ramen för

sina befogenheter vidtaga de åtgärder i övrigt som äro ägnade att underlätta

arbetet på byrån, varvid i görligaste mån ett överförande av icke-tekniska

arbetsuppgifter från teknisk till administrativ personal anses böra

komma till stånd.

Föredraganden tillstyrker vidare inrättandet av extra-ordinarie befattningar

som byrådirektör i lönegrad 31 och byråingenjör i lönegrad 27 på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1957

7

konstruktionsbyrån, som förste byråingenjör i lönegrad 29 på byggnadsoch

underhållsbyrån och som förste byråsekreterare i lönegrad 27 på

administrativa byrån, samt erinrar om att i annat sammanhang lönereglering

förordats av vissa högre tekniska tjänster inom styrelsen. Den extra

arbetskraft som befinnes oundgängligen nödvändig å framför allt vägbyrån

och avseende bl. a. projektering medelst fotogrammetriska metoder förutsättes

styrelsen kunna anställa genom lämplig disposition av anvisade

medel till extra och tillfällig personal.

Slutligen äskas medel för automatiska utgiftsstegringar i anledning av

löneklassuppflyttningar och höjt rörligt tillägg, varjämte jämlikt grunderna

för den reglerade befordringsgången föreslås ordinariesättning av en kontorsbiträdestjänst.

Totalt skulle därmed det för nästa budgetår erforderliga

anslaget till avlöningar uppgå till 8 335 500 kr.

Mot vad föredraganden sålunda anfört och förordat har utskottet icke

funnit anledning till erinran. Med omförmälan jämväl att riksdagen numera

biträtt det av Kungl. Maj :t vid anmälan av För flera huvudtitlar

gemensamma frågor framlagda förslaget om reglering av vissa högre tekniska

tjänster inom styrelsen hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1957

förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 286 500

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis

...................................................... 1 200 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 3 238 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 603 000

Summa kr. 8 335 500

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 8 335 500 kr.,

varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 14—16), som innebär en med 101 100

kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer ulskottet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 1 346 200 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot

automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.

16—17) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat

för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58,

dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 22 385 400 kr., varav nio tiondelar att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 21 530 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

857 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 16).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsökningar om

770 200 kr.,

att — med hänsyn till vad chefen för civildepartementet anfört under

För flera huvudtitlar gemensamma frågor — de nuvarande distriktsingenjörstjänsterna

vid vatten- och avloppsorganisationen uppflyttas från Ce 31

till Ce 33;

att nämnda organisation, som befunnits böra utbyggas till att omfatta

en distriktsingenjörstjänst i varje län med undantag för Gotlands län, i enlighet

härmed tillföres ytterligare två sådana tjänster i Ce 33;

att tre ingenjörstjänster i Cg 27 förändras till extra ordinarie;

samt att två kontorsbiträden jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

erhålla ordinarieanställning.

Ett bifall till Kungl. Maj :ts här redovisade förslag medför en med

855 400 kr. ökad medelsanvisning.

Utskottet. Det vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma

frågor framlagda förslaget om lönereglering av distriktsingenjörstjänsterna

vid vatten- och avloppsorganisationen har numera bifallits av riksdagen.

Under hänvisning härtill och då utskottet icke funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt hemställer

utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

9

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1957 föroidade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis

...................................................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

8 233 400

2 170 000

7 436 000

4 546 000

Summa kr. 22 385 400

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 22 385 400 kr., varav nio

tiondelar att avräknas mot aulomobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 6, s. 18—19), som innebär en anslagshöjning för nästa

budgetår med 314 400 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 503 900

kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7 :o) De lokala vägnämntlerna in. ni. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 7, s. 20), som innebär anslagsökning för nästa budgetår med

50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kr.,

att avräknas mot aulomobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 20),

som innebär en med 50 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbgggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr., alt avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen in. in. Före behandlingen

av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 21—28) lämnat en översikt över beräkningen

av väganslagen m. m.

I skrivelse den 31 augusti 1956 har väg- och vattenbijggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskande för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader in. m.

Styrelsen har inledningsvis lämnat en översiktlig redogörelse för automobilskattemedlens

specialbudget samt därefter beträffande vägunderhållet

betonat, att en mycket genomgripande intensifiering av det normala

vägunderhållet är nödvändig. Därvid måste, framhåller styrelsen fortsättningsvis,

ett ökat arbete nedläggas på att få fram en varaktigare yta

på grusvägbanor med stor trafik utan vidtagande av några egentliga förarbeten.

Även om sådana åtgärder kunna komma att få en mycket kort

livslängd, äro de i många fall motiverade med hänsyn till trafikanternas

berättigade krav på en vägbana, som kan anses trafikabel. Styrelsen finner

det oundgängligt, att en väsentlig höjning omgående sker av anslaget

för det normala vägunderhållet.

Vad angår väg- och gatuinvesteringarna anser styrelsen det ej erforderligt

att med de uttalanden, som gjorts i frågan — främst av statsutskottet

vid behandlingen av förra årets statsverksproposition — nu mera ingående

motivera angelägenheten av att ökade anslag för ifrågavarande ändamål

ställes till förfogande och att dessa oavkortade få tagas i bruk. Styrelsen

erinrar om att anslagsmedlen under de senaste budgetåren anvisats i enlighet

med det program för femårsperioden 1954/55—1958/59, som legat

till grund för 1954 års riksdags beslut om bilskattens storlek. Detta program

var beräknat i 1952 års prisnivå men bör nu uppräknas med hänsyn

till inträffad kostnadsstegring. Detsamma omräknat i 1955 års prisnivå,

samt medelsförbrukningsramarnas storlek för den statliga vägbyggnads\eiksamheten

de kommunala väg- och gatuväsendet i förhållande till antagna investeringsplaner

ha redovisats i två sammanställningar å s. 20 i propositionen.

Styrelsen sammanfattar läget så, att investeringsprogrammet är att anse

som ett minimiprogram, att investeringsbehovet på grund av motorfordonstrafikens

snabba ökning stigit väsentligt över programmet, samt att

en betydande eftersläpning i dess genomförande uppstått genom investeringsbegränsningarna.

Dessa begränsningar medföra ett behov av ökade

resurser för vägunderhållet samt en uppdämning av investeringsbehovet,

som för vägväsendets del är synnerligen olycklig med hänsyn till den starka

stegring av verksamheten som framstår som ofrånkomlig. Styrelsen hänvisar

till att enligt de preliminära resultat, vartill delegationen för över
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

11

siktlig vägplanering kommit, skulle för en 20-årsperiod krävas en total investering

av 15—20 miljarder kr. i gatu- och vägarbeten. Med ledning av

delegationens preliminära förslag till stamvägnät m. m. har styrelsen till

1955 års långtidsutredning anmält ett totalt investeringsbehov för det allmänna

vägnätets förnyelse och upprustning under 10-årsperioden 1956—- 1965 av 8,o miljarder kr., varav 6,o miljarder kr. för den statliga sektorn

och 2,o miljarder kr. till bidrag för den kommunala sektorn, d. v. s. 600

resp. 200 milj. kr. i genomsnitt per år under tioårsperioden. Om detta skall

uppnås, måste verksamheten stegras i jämn takt från (280 för statliga sektorn

+ 50 för kommunala sektorn) 330 milj. kr. för år 1956 till beräkningsmässigt

(890 resp. 325) 1 215 milj. kr. för år 1965.

Styrelsen framhåller, att verkets möjligheter att öka investeringarna i

erforderlig utsträckning till största delen bero på dess möjligheter att utföra

projekteringsarbetet. Till följd av de nuvarande svårigheterna att behålla

och utöka projekteringspersonalen ser styrelsen ingen annan möjlighet

till verksamhetens snabba utökning än att i så stor utsträckning som

formellt är möjligt låta byggnadsåtgärder utföras utan avvaktan på i sin

helhet fullt färdiga planer, ritningar o. dyl. Med hänsyn till det ogynnsamma

utgångsläget och svårigheten att snabbt öka verksamheten finner

styrelsen, att de statliga väginvesteringarna under år 1957 och 1958 icke

kunna bringas fullt upp i den nivå, som svarar emot det ursprungliga programmets

uppräkning till 1955 års prisnivå (435 resp. 475 milj. kr.). Styrelsen

räknar emellertid med att investeringarna skola kunna öka från 390

milj. kr. år 1957 till 450 milj. kr. år 1958 och 510 milj. kr. år 1959.

Vad beträffar väg- och gatubyggnadsverksamheten inom den kommunala

sektorn har styrelsen med oro konstaterat den eftersläpning jämfört

med tillgängliga medel, som numera gör sig gällande till följd av den allt

kännbarare investeringsbegränsningen. Den del av den kommunala byggnadstillståndskvoten

som är avsedd för arbeten på det statsbidragsberätligade

väg- och gatunätet i städerna har bibehållits oförändrad vid 30

milj. kr. per år sedan år 1953, medan anslaget till Bidrag till byggande av

vägar och gator ökat från 26 milj. kr. arbetsåret 1953 till 90 milj. kr. arbetsåret

1956. För att bemästra trafiksituationen i städerna, vilken med ökningen

av biltrafiken förvärras i allt hastigare takt, samt för utbyggandet

av de viktiga länkar i landets stamvägnät, som äro belägna inom städerna,

framstår det för styrelsen som ofrånkomligt, att den del av den kommunala

byggnadskvoten, som är avsedd för arbeten på städernas statsbidragsberättigade

väg- och gatunät, ges en rimligare proportion i förhållande till

tillgängliga medel än vad som nu är fallet.

För det statliga vägunderhållet räknar styrelsen med eu ökning av 65

milj. kr. till 365 milj. kr. Ökningen beror på förändringar i löne- och prisnivån

samt på större kostnader till följd av den ökade förslitning, som

föranlcdes av trafikökningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

För den ordinarie statliga väg- och brobgggnadsverksamheten upptager

styrelsen 450 milj. kr. eller det belopp, som framlagts i samband med utredningen

angående beskattningen av motorfordonstrafiken men höjt med

hänsyn till prisstegringar m. m.

Beträffande anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten beräknas detta avväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

böra upptagas med 43 milj. kr.

Vad angår den kommunala väghållningen meddelar styrelsen, att den beräkning

av kostnaderna för underhåll av vägar och gator, som utgör underlag

för bidragstilldelningen, förnyats under år 1956 och innebär ett statsbidragsbehov

av 47,4 milj. kr. Med hänsyn till förväntad utökning av det

statsbidragsberättigade väg- och gatunätet äskar styrelsen en uppräkning

av anslaget med 10 milj. kr. till 52 milj. kr. För byggande av vägar och

gator räknar styrelsen med det anslagsbelopp, som förutsattes i samband

med utredningen angående beskattningen av motorfordonstrafiken, eller

125 milj. kr., vilket innebär en ökning med 15 milj. kr.

I fråga om enskild väghållning har man att beträffande vägunderhållet

räkna med en fortgående utvidgning av det statsbidragsberättigade vägnätet,

medförande ökat anslagsbehov för bidragsverksamheten. Styrelsen

räknar för nästa budgetår med ett från 15,5 milj. kr. till 18 milj. kr. ökat

anslagsbehov. Jämväl i fråga om bidrag till byggande av enskilda vägar

räknar styrelsen med en höjning av anslaget, nämligen från 14 milj. kr.

till 15 milj. kr.

För administrativa och diverse ändamål ha upptagits ca 69 milj. kr.,

varvid dock de anslag under sjätte, nionde, tionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,

som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten uppgå

till 1 137 milj. kr. Inkomsterna ha, som nämnts, av styrelsen beräknats till

1 004 milj. kr.

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 24 och 25), som ånyo betonat önskvärdheten av största möjliga

säsongutjämning inom anläggningsverksamheten. Styrelsen säger sig

vidare vara väl medveten om angelägenheten icke minst ur näringslivets

synpunkt att väg- och brobyggnadsverksamheten ökas men ifrågasätter om

befintliga reservationer och föreslagna anslag med hänsyn till tillgängliga

resurser i fråga om planering och arbetsledning kunna antagas bli förbi

ukade under den avsedda tidsperioden, även om arbetsmarknadsläget i

och för sig skulle medgiva bedrivande av arbetena i sådan omfattning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

13

Föredraganden har bl. a. erinrat om att resultatet av 1955 års långtidsutredning

numera föreligger. Han bär emellertid funnit, att utredningsmaterialet

måste ytterligare studeras och bearbetas, innan det kan läggas

till grund för en omprövning av vägprogrammet på längre sikt. Ett ytterligare

skäl till ett anstånd med en dylik omprövning är, att definitivt förslag

till stamvägnät ännu inte föreligger. Föredraganden anser därför,

att utrymmet för väginvesteringarna för år 1958 bör bestämmas med utgångspunkt

från dagens ekonomiska läge och den hittillsvarande omfattningen

av dessa investeringar.

Den stora skillnad, som föreligger mellan å ena sidan det av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen angivna väginvesteringsbehovet och å andra sidan

det utrymme, som långtidsutredningen bedömt möjligt och lämpligt att

ge vägbyggnadsverksamheten fram till år 1960, bör emellertid enligt föredraganden

skänkas särskilt beaktande. Det synes honom därvid välbetänkt

om — utan att ställning närmare tagits till utredningens synpunkter

— vägmyndigheterna likväl lägga upp sitt arbete, icke minst planeringen,

med utgångspunkt från att under de närmaste åren icke några

större förändringar av vägbyggandets omfattning kunna komma till stånd.

Samtidigt synas förberedelser med avseende å bl. a. projektering och arbetskraft

böra träffas för att möjliggöra den större expansion på vägbyggandets

område på något längre sikt, varav behov obestridligen föreligger

och som i ett förändrat konjunkturläge kan bli aktuell.

Härefter framhålles att den för de statliga väginvesteringarna medgivna

medelsförbrukningsramen för år 1956 uppgått till 275 milj. kr., om man

bortser från kostnaderna för Sveriges andel i den s. k. Trondheiinsleden,

samt för år 1957 fastställts till 282 milj. kr. Höjningen har beräknats

möjliggöra för väg- och vattenbyggnadsverket att tillgodogöra sig den

rationaliseringsvinst från år 1956 som sammanhänger med ökad mekanisering

och andra arbetskraftsbesparande åtgärder. Med utgångspunkt från

dessa medelsförbrukningsramar för åren 1956 och 1957 och med beaktande

av att därutöver skola bestridas Sveriges kostnader för Trondheiinsleden

anser föredraganden att man bör kunna räkna med att det vid ingången

av år 1958 kommer att finnas disponibelt omkring 270 milj. kr. under

de statliga vägbyggnadsanslagen, bortsett från de medel, som kunna

komma att anvisas för budgetåret 1957/58.

Fortsättningevis betonas att svårigheterna äro stora att redan omkring

ett år i förväg exakt ange en lämplig ram för det statliga vägbyggandet

under år 1958. För att i görligaste mån underlätta en rationell planläggning

av verksamheten förordas dock att en sådan ram anges redan nu.

Då det ej är möjligt att f. n. göra några hållbara förutsägelser om det

samhällsekonomiska läget under år 1958 synes man därvid i stort sett

böra utgå från det nu rådande läget med beaktande av att uppkommande

rationaliseringsvinst skall komma vägväsendet till godo. Under sådana

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

förhållanden har föredraganden ansett sig böra räkna med en medelsförbrukning

under år 1958 av ea 295 milj. kr. Skulle utvecklingen komma

att möjliggöra att vägbyggnads verksam lie ten ökas, bör en höjning av detta

rambelopp givetvis ske, vilket föreslås skola få ankomma på Kungl. Maj:t.

Rörande medelsanvisningen anföres därefter följande.

»Med hänsyn till de stora behållningar, som — enligt var jag tidigare

anfört finnes och beräknas komma att föreligga under anslagen till

Byggande av vägar och broar, torde medelsanvisningen för budgetåret

1957/58 för dessa ändamål kunna begränsas till 175 milj. kr. Även med

detta i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskande beskurna

belopp kommer medel att finnas disponibla, som medger eu väsentlig ökning

av verksamheten fram till år 1959, därest förutsättningar för en sådan

ökning i övrigt föreligger. Det bör dessutom få ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter

på samma sätt som gäller för innevarande budgetår att, om arbetsmarknadsläget

så påkallar, bemyndiga vägförvaltningarna att utöka

byggnadsverksamheten genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk

erforderliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen,

som är avsedda för den ordinarie verksamheten under andra halvåret

1958.

Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har jag, såsom närmare

anmäles under anslaget, i samråd med chefen för socialdepartementet ansett

mig böra äska 35 milj. kr. för att bekosta väg- och gatuarbeten i

arbetslöshetsbekämpande syfte.

Jag förordar alltså, att anslag till statliga väginvesteringar äskas hos

riksdagen med sammanlagt 210 milj. kr.

För det statliga vägunderhållet har jag med hänsyn till förutsebar

reservationsmedelsbehållning under anslaget i slutet av innevarande budgetår

ansett mig kunna begränsa medelsanvisningen till 270 milj. kr.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag en medelstilldelning av tillhopa 97 milj. kr. Härav avses 52 milj. kr.

för underhåll av vägar och gator, vilket innebär eu ökning med 10 milj. kr.

Under anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator har en stor

reell medelsbehållning uppstått på grund av byggnadstillståndskvoteringen

på förevarande område, varför medelsäskandet för detta ändamål för nästa

budgetår kan begränsas till 45 milj. kr.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

jag en ökning av medelsanvisningen med 3 milj. kr., så att dessa anslag

för nästa budgetår upptages med tillhopa 32,5 milj. kr.

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under andra anslagspunkter

under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 42,7 milj. kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen. Under nionde, tionde, elfte och tolfte

huvudtitlarna föreslås därjämte, att omkring 36,5 milj. kr. skall avräknas.

Totalt skulle alltså för de till administration m. m. hänförliga ändamålen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

15

ca 79,2 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande

till innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med omkring

11,8 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1957/58 uppgå

till sammanlagt (210 + 270 + 97 + 32,5 + 79,2) 688,7 milj. kr. eller exakt

angivet 688 717 000 kr., vilket innebär en minskning i förhållande till

motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp

med omkring 280,2 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna

på autoinobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1957/58

till 1 009,5 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 688,7 milj. kr. disponeras för att täcka

anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 320,8 milj. kr., torde få tillföras

budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz in. fl. (I: 105) och den andra inom andra kammaren

av herr von Seth m. fl. (II: 156), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t förorda att beläggning av därför lämpade vägsträckor

utföres i större utsträckning än hittills och uttala, att en större del

av den statliga vägbyggnadsverksamheten bör ske på entreprenad samt

slutligen hemställa att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inom rationaliseringsverksamhetens

ram vidtager ytterligare åtgärder för att förhindra

onödigt dubbelarbete och byråkratisering av vägadministrationen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Boman och Sundelin (I: 266) och den andra inom andra kammaren

av fru Sandström m. fl. (11:364), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t begära att -— med beaktande av i motionerna framförda

synpunkter — en plan på längre sikt för väginvesteringarna snarast framlägges

samt att i avvaktan härpå den av 1954 års riksdag godkända planen

för väginvesteringarna under åren 1955—1959 i görligaste mån fullföljes;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Werner in. fl. (I: 182) och den andra inom andra kammaren av

herr Andersson i Björkäng m. fl. (II: 235), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte till vägunderhållet för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 365 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, samt

anhålla om alt Kungl. Maj:t låter ompröva riktlinjerna för arbetskraftens

fördelning, så alt de för vägväsendet avsedda medlen i största möjliga utsträckning

kunna utnyttjas för sina ändamål ulan onödig tidsutdräkt;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

av herr Mannerskantz m. fl. (I: 265) och den andra inom andra kammaren

av herr von Seth m. fl. (II: 370), i vilka hemställts att riksdagen måtte —

med den fördelning riksdagen kan anse lämplig — besluta att för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 295 milj. kr. till byggande av

vägar och broar, att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels en inom andra kammaren av herrar Asp och Jansson i Aspeboda

väckt motion (II: 236), vari hemställts, att riksdagen med ändring av statsverkspropositionens

förslag till väg- och gatuväsendets byggnadsanslag

måtte fatta beslut om anslag enligt hittillsvarande princip, som är inriktad

på att fullfölja det av 1954 års riksdag beslutade investeringsprogrammet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Grym och Hedström (I: 107) och den andra inom andra kammaren

av herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 136), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte till Vägunderhållet anvisa ett belopp av 365 milj. kr. och i samband

därmed uttala, alt det av föregående års riksdag beviljade anslaget till vägunderhållet

snarast i sin helhet skall ställas till väg- och vattenbyggnadsverkets

förfogande;

dels ock slutligen en inom första kammaren av herrar Helmer Persson

och Öhman väckt motion (I: 106), vari ävenledes hemställts om ett anslag

av 365 milj. kr. till Vägunderhållet för budgetåret 1957/58.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna 11:156, 11:364, 1:182, 1:265, 11:236, 11:136

och I: 106.

Utskottet har vidare i anslutning till förevarande punkt behandlat den av

riksdagens år 1956 församlade revisorer under § 18 i berättelsen upptagna

frågan om vägbyggnadsanslagens fördelning på länen (Del I, s. 168—179).

Revisorerna ha bl. a. lämnat tabellariska sammanställningar över dels

de under vägbyggnadsanslagen för budgetåren 1954/57 anvisade medlen och

dels under åren 1954 och 1955 å samtliga allmänna vägar nedlagda byggnadskostnader

samt de belopp därav som falla på byggande av riksvägar

(s. 168—176). Härefter ha revisorerna gjort följande uttalande.

»Det aktuella läget på vägbyggnadsväsendets område karakteriseras

bl. a. därutav, att de av riksdagen anvisade anslagen till följd av investeringsregleringen

icke i full utsträckning kunnat tagas i anspråk för sitt

ändamål. Den konkurrens om den medgivna investeringsvolymen, som är

starkt märkbar beträffande flertalet samhälleliga verksamhetsområden,

verkar sålunda hämmande även för vägbyggnadernas del. Dessa begränsningar

ha medfört, att vägnätet ej kunnat utbyggas i den takt som hade

varit betingad av den starkt ökande motorfordonstrafiken. I längden har

denna eftersläpning till följd, att en alltför stor andel av vägmedlen tages

i anspråk för underhåll av grusvägar, vilka i fråga om dimensionering och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

17

bärighet icke äro avsedda eller lämpade att mottaga trafiken. Samtidigt som

vägväsendets utbyggnadsplaner således icke kunnat följas, har under innevarande

år den s. k. delegationen för översiktlig vägplanering framlagt sitt

preliminära förslag till stamvägnät, vars genomförande beräknats kräva en

investering av minst 6,6 miljarder kronor. Om hänsyn tages även till upprustningen

av det sekundära vägnätet samt av vägar och gator i de städer

och samhällen som äro egna väghållare, stiger den erforderliga investeringskostnaden

till ett belopp mellan 15 och 20 miljarder kronor under en 20- års period.

Ytterligare en omständighet som kännetecknar det rådande läget på

förevarande område är den starkt ökade mekanisering med vilken vägbyggnaderna

numera bedrivas. Utvecklingen har härvidlag gått snabbt.

Användningen av tunga maskiner för grävning och schaktning samt för

betong- och beläggningsarbeten medgiver icke endast besparingar i fråga

om arbetskraft utan medför även att arbetet i sin helhet kan utföras till

lägre pris än eljest. En given förutsättning härför är dock, att maskinerna

kunna sättas in på arbeten av tillräcklig storlek. Ju mera omfattande ett

företag är, desto större äro förutsättningarna för att de fördelar som vinnas

genom maskinanvändning och framsteg i arbetsteknik m. in. skola ge utslag

i form av ökad effektivitet och lägre kostnader.

De medel som anvisas för utbyggandet av det statliga vägnätet ha hittills

regelmässigt fördelats med en viss jämnhet på resp. län. En ledande

synpunkt har härvid varit, att de olika landsdelarna och länen skulle bli

i lika mån delaktiga av tillgängliga utbyggnadsmöjligheter. Det sagda gäller

icke blott medel som avsetts för det lokalt betonade vägnätet utan även

för riksvägarna. Under de senaste åren har dock en viss tendens kommit

till synes att genom ökad medelstilldelning till vissa län möjliggöra större

vägbyggnadsföretag än tidigare. Exemplen härpå äro emellertid ytterst fåtaliga.

Ett av de största vägföretag som hittills kommit till utförande i

landet, nämligen motorvägen Malmö—Lund, omfattar ej mer än 16 km,

och endast två eller tre företag pågå f. n. på vägsträckor av ungefär motsvarande

längd, bortsett från arbetet på den s. k. Trondheimsleden mellan

Jämtlands län och Norge.

Såsom framgår av de i det föregående lämnade uppgifterna ha vägbyggnadsarbetena

på riksvägarna under åren 1954 och 1955 i allt väsentligt

fortgått efter samma fördelningssystem som tidigare. Inom snart sagt

varje län ha riksvägbyggen bedrivits på ett flertal skilda sträckor, vanligtvis

avseende mellan fem och tio olika arbetsföretag förutom ett flertal

smärre arbeten av förbättringskaraktär. I de fall där entreprenad kommit

till användning har som regel särskilt anbud infordrats och särskilt kontrakt

tecknats för varje sådan redovisad vägbyggnad; när arbeten pågått

på intill varandra gränsande sträckor av samma väg, ha i vissa fall olika

entreprenörer anlitats.

2—548 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 0 samt. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Det bör i detta sammanhang nämnas, att vägarbeten stundom igångsättas

i syfte att bereda jämn sysselsättning åt den hos väg- och vattenbyggnadsverket

fast anställda personalen. Beaktas bör även, att klarhet om

disponibel investeringsram mången gång erhållits så sent, att tillräcklig

tid för projektering och förarbeten för större vägföretag icke stått till förfogande.

Med hänsyn till den kännbara eftersläpning som redan råder i fråga om

vägbyggandet och till omfattningen av det förestående programmet för

stamvägnätet är det enligt revisorernas mening ytterst angeläget, att de

begränsade möjligheter till igångsättande av nya vägbyggnadsföretag som

stå till buds bliva utnyttjade på ett effektivt sätt och att den redan alltför

trånga ramen för byggnadsarbeten i möjligaste mån vidgas genom att förefintliga

tekniska resurser tagas till vara i kostnadsbesparande syfte. Såsom

ett belysande exempel må här nämnas den planerade vägen Huskvarna—- Gränna, vilken med en väglängd om 30 km beräknas draga en kostnad av

mer än 35 milj. kr. Därest detta företag redan från början kan byggas i

ett sammanhang och i den takt som är mest effektiv ur arbetsteknisk synpunkt,

har en nedpressning av kostnaderna med 10—15 % uppgivits såsom

tänkbar och möjlig. Ett belopp om 4—5 miljoner kronor skulle därigenom

kunna ställas till förfogande för andra angelägna vägändamål.

Det måste sålunda enligt revisorernas mening vara ägnat att medföra

avsevärda ekonomiska fördelar, om de medel som anvisas för vägbyggnaderna

disponerades på ett fåtal större företag, vilka till omfattning och

väglängd avpassades efter tillgängliga maskinella och tekniska resurser.

Det sagda gäller i första hand riksvägbyggen men torde i vissa fall vara

tillämpligt även- i fråga om byggande av länsvägar. Det må erinras om

att ett dylikt system redan nu tillämpas i fråga om byggande av storbroar,

där en uppdelning i mindre byggnadsetapper icke gärna är praktiskt

genomförbar. Det av revisorerna nu förordade systemet måste medföra, att

anslagsmedlen till byggande av riksvägar i långt större utsträckning än nu

är fallet koncentreras till ett fåtal län per år, varigenom angelägna projekt

på andra håll givetvis måste stå tillbaka. Med hänsyn till de påtagliga fördelar

för vägväsendet i sin helhet, som skulle vara att vinna på ett effektivare

utnyttjande av väganslagen, synes man emellertid ha att godtaga

de olägenheter som få anses vara en oundviklig konsekvens härav. Revisorerna

förutsätta även, att eventuellt uppkommande sysselsättningsproblem

kunna regleras genom att de län, som tillfälligtvis ej komma i åtnjutande

av medel för riksvägsbyggen, i stället blir rikligare tillgodosedda med företag

på det sekundära vägnätet.»

över revisorernas förevarande paragraf ha utlåtanden avgivits av vägoch

vattenbyggnadsstijrelsen, Länsvägnämndernas förbund, Svenska vägföreningen

samt länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Älvsborgs,

Jämtlands och Norrbottens län (Del II, s. 207—224).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

19

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller sammanfattningsvis, att

ett tekniskt och ekonomiskt riktigt vägbyggande kräver en fast investeringspolitik

med möjlighet till långsiktig arbetsplanering utan alltför stora

förändringar i arbetsprogrammets omfattning från år till år. För att utnyttja

de fördelar som stå att vinna vid stora företag är denna förutsättning

oundgängligen nödvändig.

Lånsvägnämndernas förband ifrågasätter om det är möjligt att vid

bibehållande av nuvarande investeringsnivå tillämpa det av revisorerna förordade

rationella byggandet i nämnvärd utsträckning.

Under hänvisning till rådande investeringsläge ha länsstyrelserna i

Kristianstads, Jämtlands och Norrbottens län avstyrkt revisorernas förslag.

Ej heller länsstyrelsen i Älvsborgs län har ansett sig kunna biträda revisorernas

förslag.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita för nästkommande budgetår sammanfattningsvis

framhållit, att det investeringsprogram för femårsperioden

1954/55—1958/59 som legat till grund för 1954 års riksdagsbeslut rörande

motorfordonsbeskattningens utformning är att anse som ett minimiprogram,

att investeringsbehovet på grund av motorfordonstrafikens snabba

ökning stigit väsentligt över programmet samt att betydande eftersläpningar

i detsammas genomförande uppstått genom de senaste årens investeringsbegränsningar.

Styrelsen har vidare erinrat om de preliminära

resultat delegationen för översiktlig vägplanering kommit till i sitt utredningsarbete,

vilka givit vid handen att för en tjugoårsperiod skulle krävas

totala investeringar i gatu- och vägarbeten om 15 å 20 miljarder kr. Med

ledning härav har styrelsen till 1955 års långtidsutredning anmält ett investeringsbehov

för nämnda ändamål av 8,o miljarder kr. för 10-årsperioden

1956—1965, varav 6,o miljarder kr. falla på den statliga sektorn och

2,o miljarder kr. på den kommunala sektorn. Genomsnittligt skulle för

perioden sålunda krävas årliga investeringar till ett belopp av 600 resp. 200

milj. kr. innebärande en stegring i jämn takt från (280 + 50) 330 milj. kr.

för 1956 till (890 + 325) 1 215 milj. kr. för 1965. Med hänsyn till det

ogynnsamma utgångsläget med avseende å projekteringen samt svårigheterna

i övrigt att snabbt öka verksamheten finner emellertid styrelsen

de statliga väginvesteringarna under nästkommande budgetår icke kunna

bringas upp i den nivå (475 milj. kr.) som svarar mot det ursprungliga

programmets uppräkning till 1955 års prisnivå och föreslår därför en omslutning

av 450 milj. kr. (425 milj. kr. i 1954 års program). Styrelsen

konstaterar i samband härmed den eftersläpning av väg- och gatubyggandet

som skett jämväl inom den kommunala sektorn, främst till följd av

alltför låga byggnadstillståndskvoter.

Föredraganden, som erinrat om att i föregående års statsverksproposi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

tion en omprövning av vägpolitiken på längre sikt förutsatts skola ske

sedan 1955 års långtidsutredning slutfört sitt arbete, anser en sådan omprövning

alltjämt böra anstå. Resultatet av nämnda utredning hade nämligen

framlagts så sent att någon härpå grundad närmare bedömning av

programmet inte varit möjlig. Dessutom vore för hithörande frågor betydelsefulla

synpunkter att vänta från det fortsatta arbete som bedrives

inom delegationen för översiktlig vägplanering. De allmänna utvecklingslinjer

långtidsutredningen uppdragit pekade dock hän på ett utrymme

för väginvesteringar, som endast medgåve en mycket begränsad ökning

av verksamheten, innebärande att densamma under de närmaste åren

skulle ligga på en avsevärt lägre nivå än som förutsatts av väg- och vattenbvggnadsstyrelsen

och delegationen för översiktlig vägplanering. Efter

1960 däremot skulle en snabbare utveckling kunna komma till stånd. Med

utgångspunkt från den för innevarande år fastställda investeringsramen

av 282 milj. kr. samt mot bakgrund av det aktuella ekonomiska läget

anser sig föredraganden böra räkna med en investeringsram för år 1958

av ca 295 milj. kr. Det förutsättes dock få ankomma på Kungl. Maj:t att,

därest utvecklingen skulle möjliggöra en ökning av vägbyggnadsverksamheten,

vidtaga en höjning av nämnda rambelopp. Med hänsyn till de stora

reservationer som föreligga å här ifrågavarande anslag anses medelsanvisningen

böra begränsas till 175 milj. kr. Förutom nämnda belopp beräknas

— vid nu förutsatt medelsförbrukning för kalenderåret 1957 — vid ingången

av kalenderåret 1958 föreligga en disponibel anslagsreserv om 270

milj. kr.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna 1:266 och

II: 364 hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära att —

med beaktande av vad i motionerna anförts — en plan på längre sikt för

väginvesteringarna snarast framlägges samt att i avvaktan härpå den av

1954 års riksdag godkända planen för nämnda investeringar under åren

1955—1959 i görligaste mån fullföljes. Vidare har i motionen 11:236

yrkats, att riksdagen till väg- och gatuväsendets byggnadsanslag måtte fatta

beslut om anslag enligt hittillsvarande princip, som vore inriktad på att

fullfölja det av 1954 års riksdag beslutade investeringsprogrammet, medan

i motionerna 1:265 och 11:370 åter föreslagits, att riksdagen måtte besluta

att för väginvesteringarna för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 295 milj. kr. med den fördelning på resp. byggnadsanslag

riksdagen kan anse lämplig. I motionerna 1:182 och 11:235 har, såvitt

nu är i fråga, yrkats att riksdagen måtte anhålla om att Kungl. Maj :t

låter ompröva riktlinjerna för arbetskraftens fördelning, så att de för vägväsendet

avsedda medlen i största möjliga utsträckning kunna utnyttjas för

sina ändamål utan onödig tidsutdräkt. Slutligen har i motionerna I: 105

och II: 156 föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t dels förordai

att beläggning av därför lämpade vägsträckor utföres i större ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

21

sträckning än hittills, dels uttalar att en större del av den statliga vägbyggnadsverksamheten

bör ske på entreprenad, dels ock hemställer att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inom rationaliseringsverksamhetens ram

vidtager ytterligare åtgärder för att förhindra onödigt dubbelarbete och

byråkratisering av vägadministrationen.

Motorismens snabba utveckling efter andra världskriget och den därav

följande ständiga trafikökningen har, såsom i motionerna genomgående

framhållits, medfört helt andra krav än tidigare på vägnätets standard

i fråga om såväl bärighet som i övrigt. Detta oaktat ha under senare år

av samhällsekonomiska skäl sådana begränsningar i vägbyggnadsverksamhetens

omfattning ansetts nödvändiga, att betydande eftersläpningar i det

planerade utbyggnadsprogrammets genomförande blivit följden. Då även

underhållet av vägarna på grund av bristande medelstillgång måst till

stora delar eftersättas har hela vägfrågan kommit i ett synnerligen allvarligt

läge. Mot bakgrund härav konstaterar utskottet — som redan tidigare

erinrat om behovet av en effektiv och framsynt upprustning av vägnätet

— med beklagande att Kungl. Maj :t icke heller i årets statsverksproposition

ansett sig kunna uppdraga riktlinjerna för vägpolitiken på

längre sikt. I stället har förutskickats, att för de närmaste åren icke några

större förändringar av vägbyggandets omfattning kunna komma till stånd.

I motsats till vad tidigare varit fallet har dock i propositionen angivits

den omslutning berörda investeringar beräknas kunna få för det aktuella

arbetsåret, d. v. s. 1958.

Enligt utskottets mening äro — med hänsyn till de trängande behov

som föreligga på detta område — avsevärt högre investeringar motiverade,

men å andra sidan kan icke bortses från de spänningar i samhällsekonomien

som onekligen göra sig gällande. Såsom vidare av bl. a. långtidsutredningen

framhållits föreligga även på andra samhällsområden stora

investeringsbehov av hög angelägenhetsgrad, för vilkas täckande resurserna

äro otillräckliga. Vid den avvägning de skilda investeringarna

emellan som till följd härav måste ske torde det vara ofrånkomligt, att

vissa begränsningar vidtagas även med avseende å vägväsendets investeringar.

Med hänsyn härtill har utskottet — om ock med tvekan — funnit

sig böra godtaga den av Kungl. Maj :t förordade ramen om 295 milj. kr.

för de statliga väginvesteringarna under kalenderåret 1958. Utskottet vill

dock i anslutning härtill kraftigt understryka föredragandens uttalande

att, därest utvecklingen så skulle medgiva, en höjning av rambeloppet bör

vidtagas.

Utskottet anser vidare att under de närmaste åren kontinuerliga höjningar

böra ske av investeringarna på hithörande område, varvid även i

större utsträckning än som synes ha skett hitintills dessa investeringars

produktionsfrämjande natur bör beaktas, ökade väginvesteringar framstå

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

sålunda som i hög grad angelägna ur såväl näringslivets synpunkt som för

landet i dess helhet. Icke minst betydelsefulla äro de fördelar ur trafiksäkerhetssynpunkt

som därvid även kunna ernås.

Utskottet vill i detta sammanhang i analogi med sitt ställningstagande

vid behandlingen av frågan om kommunikationsverkens kapitalinvesteringar

(SU 1957:9) understryka önskvärdheten av att ramregleringen av

investeringarna på hithörande område så snart ske kan avvecklas och att

av riksdagen anvisade anslag helt utnyttjas för därmed avsedda ändamål.

Härför talar också det skälet, att här ifrågavarande investeringar

genom den nuvarande bilbeskattningens utformning äro självfinansierande.

Såsom redan tidigare berörts är det vidare av största vikt, att en mera

långsiktig plan lägges till grund för den fortsatta vägbyggnadsverksamheten.

Utskottet, som vill erinra om att det av 1954 års riksdag godkända

programmet härför endast avser åren 1955—1959, finner det därför vara

angeläget, att en dylik plan snarast utarbetas och framlägges. I avvaktan

på densamma böra enligt utskottets uppfattning de i nämnda program förutsatta

investeringarna i görligaste mån fullföljas. Utskottets sålunda intagna

ståndpunkt innebär närmast ett tillstyrkande av de i motionerna

I: 266 och II: 364 framställda yrkandena. Vad däremot beträffar motionerna

1:182 och 11:235, såvitt här är i fråga, vill utskottet framhålla

att rådande investeringsinskränkningar icke äro föranledda av arbetskraftssvårigheter.

För närvarande torde det i stället förhålla sig så, vilket även

framgår av överrevisorernas för väg- och vattenbyggnadsväsendet senast

avgivna berättelse, att svårigheter föreligga att vid medgiven investeringsvolym

bibehålla befintlig arbetarstyrka. Den av motionärerna förordade

omprövningen i detta hänseende torde sålunda icke vara av behovet påkallad,

varför utskottet avstyrker bifall till motionerna.

Vidkommande de i motionerna I: 105 och II: 156 upptagna frågorna

får utskottet anföra följande.

Motionärerna ha bl. a. gjort gällande dels att under senare år ombyggda

vägar i regel icke försetts med beläggningar, dels ock att många äldre grusvägar

fylla sådana anspråk på linjeföring och bärighet att de lämpligen

borde bliva föremål för sådan behandling. Rätta förhållandet torde emellertid,

enligt vad utskottet under hand från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

erfarit, vara att beläggningar under senare år till följd av investeringsbegränsningarna

kunnat komma i fråga endast å sådana vägar som nybyggts

eller varit föremål för omfattande förbättringsarbeten samt å vägar

inom tättbebyggda samhällen. Vad anginge de äldre vägarna vore dessa i de

flesta fall av så låg bärighetsklass, att de ej kunde beläggas utan att först

mycket kostnadskrävande iståndsättningsarbeten erfordrades. Styrelsens

i dess petita för nästkommande budgetår redovisade avsikt vore dock att

därest ytterligare medel härför ställas till förfogande under underhållsanslaget

utföra s. k. enkla beläggningar på vissa starkt trafikerade vägar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

23

utan att dessförinnan förstärka dem. De ekonomiska risker ett dylikt

tillvägagångssätt innebure måste enligt styrelsen tagas, för att man över

huvud taget skulle kunna bemästra svårigheterna beträffande underhållet

av dessa vägar. Då styrelsen sålunda redan uppmärksammat berörda fråga

och motionärernas önskemål — om ock i begränsad utsträckning - synes

kunna tillgodoses genom den anslagsanvisning till vägunderhållet som utskottet

under punkten 10 i det följande kommer att förorda, torde ett

särskilt uttalande från riksdagens sida härutinnan ej vara motiverat.

I anledning av motionärernas hemställan att riksdagen måtte förorda,

att en större del av vägbyggnadsverksamheten hör ske på entreprenad

får utskottet hänvisa till sina uttalanden vid 1954 och 1956 års riksdagar

(SU 1954: 130 och SU 1956: 6), varvid i anslutning till då väckta motioner

i samma syfte frågan härom ingående behandlades. Någon anledning

till ändrat ställningstagande härvidlag från riksdagens sida föreligger enligt

utskottets mening ej. Vad slutligen angår motionärernas uttalanden

om att vägadministrationen skulle kännetecknas av onödigt dubbelarbete

och byråkratisering kan enligt utskottets uppfattning ej med fog göras

gällande, att så skulle vara förhållandet. Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

sida har för övrigt upplysts, att den i motionerna nämnda koncentrationen

till styrelsen av arbetet med broritningar o. d. skett med hänsyn

till dessa arbetsuppgifters kvalificerade och specialistkrävande natur

och vore i högsta grad arbetskraftbesparande. I anledning av motionärernas

uttalanden i övrigt må erinras om — vilket även framgår av punkten

3 i det föregående — att ett av styrelsen framlagt förslag rörande omorganisation

och utökning av rationaliseringsverksamheten inom verket f. n.

är föremål för Kungl. Maj:ts prövning och enligt föredragandens uttalande

beräknas kunna redovisas senast i 1958 års statsverksproposition.

Med hänsyn härtill finner utskottet motionerna icke heller i denna del

böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet förutsätter dock, att

frågan om behovet av en ytterligare decentralisering av arbetsuppgifterna

inom verket uppmärksamt följes, ävensom att eventuella möjligheter till

ersättande av den kvalificerade tekniska personal, varpå brist råder, med

administrativ personal eller, där så befinnes kunna ske, personal med

lägre teknisk utbildning vederbörligen beaktas.

Utskottet har vid sin behandling av förevarande punkt även till prövning

upptagit vissa av riksdagens revisorer aktualiserade frågor rörande

vägbyggnadsanslagens fördelning på länen m. m. Revisorerna ha därvid

framhållit angelägenheten av att de begränsade möjligheter till igångsättande

av nya vägbyggnadsföretag som stå till buds bliva utnyttjade på ett

effektivt sätt och att den redan alltför trånga ramen för byggnadsverksamheten

i möjligaste mån vidgas, genom att förefintliga tekniska resurser

tagas till vara i kostnadsbesparande syfte. Detta skulle kunna ske bl. a.

genom att för vägbyggnaderna anvisade medel — främst i fråga om riks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1957

vägar — disponerades på ett fåtal större företag, som till omfattningen anpassades

efter tillgängliga tekniska resurser. Även om härigenom anslagsmedlen

komme att koncentreras till ett mindre antal län per år och angelägna

projekt på andra håll därigenom finge stå tillbaka skulle för vägväsendet

i dess helhet stora ekonomiska fördelar vinnas. Vad revisorerna

sålunda anfört finner utskottet i och för sig beaktansvärt. I likhet med

flertalet av de i frågan hörda remissorganen vill utskottet dock kraftigt

understryka, att ett tillämpande i större utsträckning av angivna principer

kräver väsentligt vidgade investeringsramar. Såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för övrigt framhållits föreligga redan nu svårigheter att

med hänsyn till pågående stora företag i vissa län tillgodose övriga län i

tillräcklig omfattning. Enligt styrelsen kan ej heller mot länsorganens bestämda

intresse en alltför långt driven koncentration av riksvägbvggena till

vissa län ske, då ju syftet med de s. k. flerårsplanerna vore att skapa förutsättningar

för en likformig och så långt möjligt rättvis fördelning av vägbyggnadsmedlen.

Slutligen tillkomme vissa komplikationer av sysselsättningsmässig

natur. Utskottet, som ansluter sig till den uppfattning styrelsen

därvid givit uttryck åt, förutsätter emellertid, att de av revisorerna

anförda synpunkterna i den utsträckning så befinnes möjligt under förhandenvarande

omständigheter beaktas.

Utskottet övergår härefter till frågan om beräkningen av de för nästa

budgetår äskade anslagen samt vissa i anslutning härtill väckta motioner.

Föredraganden har med hänsyn till de stora reservationer som föreligga

å anslagen till byggande av vägar och broar förordat en medelsanvisning

härför om 175 milj. kr. Under bidragsanslaget till Byggande av

vägar och gator har av samma anledning en nedräkning skett från det av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet av 125 milj. kr. till 45

milj. kr. Kungl. Maj:ts förslag i dessa delar har utskottet funnit sig kunna

biträda. Utskottet kommer följaktligen att under resp. punkter i det följande

yrka avslag på de i motionerna I: 265 och II: 370 samt II: 236 framställda

yrkandena om höjning av ifrågavarande anslag. Utskottet biträder

även förslaget om en medelsberäkning av 35 milj. kr. till Vissa vägbyggnadsarbeten,

men förutsätter att vid anslagets utnyttjande vederbörligen

beaktas vad utskottet under punkten 9 i sitt utlåtande nr 6 till fjolårets

riksdag anfört beträffande motsvarande anslag för innevarande budgetår.

Ej heller har utskottet något att erinra mot att bidragsanslagen till enskild

väghållning i enlighet med föredragandens förslag uppräknas med

3 milj. kr. till 32,5 milj. kr. samt att anslaget till Underhåll av vägar och

gator uppföres med 52,o milj. kr., innebärande en höjning i förhållande

till innevarande budgetår med 10 milj. kr.

För det statliga vägunderhållet har Kungl. Maj :t för nästa budgetår förutsatt

en medelsförbrukning av 290 milj. kr. Då föredraganden ansett sig

under alla förhållanden böra räkna med att medelsförbrukningen under

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

25

innevarande budgetår ej kan få öka mer än att en reservation om minst

20 milj. kr. kommer att föreligga vid budgetårets slut har anslagsäskandet

för budgetåret 1957/58 begränsats till ett belopp av 270 milj. kr. I

anledning härav har — under hänvisning till vägnätets bristfälliga tillstånd

— i motionerna I: 107 och II: 136, I: 182 och 11:235, såvitt nu är

i fråga, samt I: 106 yrkats en höjning av anslaget till det av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet av 365 milj. kr. I de båda motionerna

I: 107 och II: 136 har dessutom hemställts, att riksdagen måtte

uttala att det av fjolårets riksdag beviljade anslaget till vägunderhållet

snarast i sin helhet ställes till väg- och vattenbyggnadsverkets förfogande.

Med hänsyn till vad i motionerna anförts har utskottet, som för sin del

anser det vara angeläget att, särskilt vid nu rådande begränsningar beträffande

nybyggnadsverksamheten, det befintliga vägnätet hålles i ett i

möjligaste mån tillfredsställande skick, funnit sig böra tillstyrka en i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag med 30 milj. kr. förhöjd medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål. Utskottet, som vidare förutsätter, att

anslaget vid budgetårets ingång i sin helhet ställes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande, kommer att under följande punkt hemställa

om den sålunda förordade medelsanvisningen.

För administration och diverse ändamål slutligen ha äskats sammanlagt

ca 79,2 milj. kr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande

punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen

för nästa budgetår uppgå till totalt (175,o + 35,o + 300,o + 97,o + 32,5 +

79,3=) 718,8 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten för

innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en minskning med

ca 250,i milj. kr. Då automobilskattemedelsinkomsterna beräknats till

1 009,5 milj. kr., skulle följaktligen det å budgetutjämningsfonden redovisade

överskottet på vägväsendets specialbudget komma att öka med 290,7

milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet i förevarande

sammanhang,

I. att motionerna I: 105 och II: 156 samt I: 182 och II: 235,

sistnämnda bägge motioner i vad de avse arbetskraftens fördelning,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må, i anledning av vad riksdagens år 1956

församlade revisorer under § 18 i sin berättelse förordat, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

III. att riksdagen må, i anledning av föredragandens uttalande

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 3 januari 1957 samt med bifall till motionerna 1:266

och 11:364, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 29—32) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 270 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

om 300 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1955/56 förelåg en reservation

av 5,8 milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar, att kostnaderna för det

normala vägunderhållet, vilka i petita för innevarande budgetår uppskattades

till 255 milj. kr., komma att stiga med 65 milj. kr. Av nämnda ökning

skulle 62 milj. kr. falla på kostnadsökningar på grund av ökad trafik samt

intensifiering av verksamheten. Härutöver har styrelsen, liksom för innevarande

budgetår, räknat med 45 milj. kr. för vissa förstärkningåtgärder i

anslutning till vägunderhållet. Totalt skulle således för nästa budgetår erfordras

(255 + 65 + 45) 365 milj. kr. med följande fördelning på olika

arbeten.

Grusning m. m...................................................................... 29

Dammbindning ..................................................................... 39

Hyvling .............................................................................. 24

Vägkropp .............................................................................. 21

Trummor, diken, slänter, räcken m. m..................................... 33

Broar, bryggor, färjor ............................................................ 16

Belagd vägbana ..................................................................... 47

Vinterväghållning .................................................................. 44

Materialtillverkning ............................................................... 40

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader m. m. 22

Katostrofreserv, främst försvårad vinterväghållning ..................... 5

Förstärkningsåtgärder i anslutning till underhållet ..................... 45

365

Beräkningarna äro grundade på 1956 års löne- och prisnivå.

över styrelsens framställning har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 30 och 31), vilken framhållit, att nya mera kostnadskrävande

metoder för vägunderhållet måste prövas i avvaktan på mera genomgripande

ombyggnader eller — för vägar med mindre trafik — i stället för

sådana ombyggnader. Arbetskraftsbehovet för sådana arbeten är enligt

styrelsen i allmänhet ringa, och någon mera betydande ökning av väg- och

vattenbyggnadsverkets arbetarstam för utförande av arbetena i fråga torde

icke vara erforderlig. Styrelsen förutsätter därvid, att den nu åstadkomna

säsongutjämningen bibehålies och om möjligt ytterligare förbättras.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

27

Föredraganden erinrar om att Kungl. Maj :t på grund av konjunkturutvecklingen

funnit sig nödsakad att begränsa medelsförbrukningen för det

statliga vägunderhållet under innevarande budgetår i så måtto, att styrelsen

intill januari månad 1957 bemyndigats taga i anspråk endast 266 milj. kr.

av anvisade 300 milj. kr. Prövningen av frågan om friställande av ytterligare

medel bör enligt föredraganden anstå. Emellertid anser han sig böra

räkna med att under alla förhållanden en reservation om 20 milj. kr.

kommer att finnas å förevarande anslag vid ingången av nästa budgetår.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår räknar föredraganden med

en ökad medelsförbrukning. Han är dock ej beredd att i dagens läge tillstyrka

en så kraftig ökning av vägunderhållet som ett bifall till styrelsens

medelsäskande skulle möjliggöra. Anslaget föreslås skola avvägas efter en

omslutning av verksamheten under nästa budgetår av omkring 290 milj. kr.,

varvid åtskillnad ej bör göras mellan medel för normalt, i vissa avseenden

genom beläggningsarbeten intensifierat underhåll och medel för s. k. förstärkt

underhåll i anslutning därtill. Med hänsyn till vad som anförts om

den förutsebara medelsbehållningen vid ingången av nästa budgetår förordas,

att vägunderhållsanslaget för budgetåret 1957/58 uppföres med 270

milj. kr.

I motionerna I: 107 och II: 136 samt, såvitt nu är i fråga, I: 182 och

11:235 ävensom I: 106 har hemställts att till förevarande ändamål måtte

anvisas ett reservationsanslag om 365 milj. kr. (jfr punkten 9).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

motionerna I: 107 och II: 136, I: 182 och II: 235, sistnämnda

bägge motioner såvitt nu är i fråga, samt I: 106 till Vägunderhållet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj :t bär (punkt 11, s.

32—36) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 till byggande av

vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å

tillhopa 175 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgå bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade

medel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Anslag

1955/56

Nettoutgift

Reservation

vid budget- årets utgång

Anslag

1956/57

Styrelsens

förslag

1957/58

Föredra-

gandens

förslag

1957/58

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

8. Byggande av

riks-

vägar .....

9. Byggande av

läns-

82,0

118,2

130

175

60

vägar .....

10. Byggande av

..... 215

öde-

187,9

195,9

234

247

103

bygdsvägar .

12

9,0

11,3

12

13

5,5

11. Byggande av

stor-

broar ......

..... 13

5,5

19,8

14

15

6,5

355

284,4

345,2

390

450

175

Inledningsvis har vag- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat en redogörelse

för ställningen å hithörande anslag för tiden 1 januari 1954_decem
ber

1956.

Styrelsen har vidare erinrat om att den vid upprättandet av flerårsplaner

för perioden 1955—1959 utgått från det tidigare i allmänna översikten

omnämnda investeringsprogrammet i 1952 års prisläge, vilket lagts

till grund för statsmakternas beslut om beskattningen av motorfordonstrafiken.

Riksdagen har också, framhåller styrelsen, för investeringsverksamheten

åren 1955—1957 anvisat anslag, som överensstämma med totalbeloppen

i detta program. Styrelsen har utgått från att även anslagen för

år 1958 (budgetåret 1957/58) skola följa denna plan med viss hänsyn tagen

till inträffade prisstegringar och sålunda uppgå till ett totalbelopp av 450

milj. kr.

Fördelningen på olika anslagsändamål av de för åren 1955_1957 an
visade

medlen och de belopp i milj. kr., som för år 1958 legat till grund

för flerårsplanerna, samt styrelsens förslag till fördelning för år 1958 framgår

av följande sammanställning.

Anslag till

byggande av

1955

Anvisat

1956

1957

riksvägar ...........

.... 95

115

130

länsvägar ...........

.... 203

215

234

ödebygdsvägar

.... 10

12

12

storbroar ...........

.... 12

13

14

320

355

390

Procentuell

fördelning

1955—1957

%

I flerårs- planen upp- tagna belopp

1958

Styrelsens

lörslag

1958 %

32,0

150

175

38,9

61,i

247

247

54,9

3,2

13

13

2,9

3,7

15

15

3,3

100,0

425

450

100,o

Styrelsen framhåller avslutningsvis att de utredningar som företagits

inom delegationen för översiktlig vägplanering bestyrkt det tidigare av

styrelsen framförda uttalandet, att trafikökningen på de genomgående

vägarna är större än på det rent lokala vägnätet. Styrelsen förordar därför

den fördelning som framgår av sammanställningen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

29

Föredraganden framhåller inledningsvis, att medelsförbrukningen under

år 1955 uppgick till 269,6 milj. kr. inom en av Kungl. Maj :t angiven, slutlig

investeringsram om 275 milj. kr. De vid början av år 1956 disponibla medlen

för den ordinarie verksamheten utgjorde 444,6 milj. kr. Vidare erinras om

att Kungl. Maj:t i november 1955 fastställde ramen för väginvesteringarna

under kalenderåret 1956 till 275 milj. kr. jämte Sveriges kostnadsandel

under sistnämnda år i den s. k. Trondheimsvägen. Medelsförbrukningen

under år 1956 kan beräknas komma att uppgå till ca 277 milj. kr.

Vad angår de för innevarande budgetår anvisade anslagen erinras om

att de äro beräknade för en omslutning under år 1957 av 390 milj. kr. De

påfrestningar på samhällsekonomien, som göra sig gällande, ha emellertid

tvingat Kungl. Maj:t att även för år 1957 utnyttja sin befogenhet att besluta

om eventuellt erforderlig begränsning av medelsanvändningen i förhållande

till anslagsanvisningen. Investeringsramen har därvid fastställts till 282

milj. kr. Med denna ram har vägbyggnadsverksamheten bedömts bli i tillfälle

att kunna tillgodogöra sig i förhållande till år 1956 uppkommande

rationaliseringsvinst. Utöver ramen om 282 milj. kr. kommer Sveriges kostnader

under år 1957 för Trondheimsvägen. Föredraganden betonar, att det

varit en strävan att söka lämna väg- och vattenbyggnadsstyrelsen besked

om anslagens disposition för år 1957 om möjligt ännu tidigare än vad som

skedde i förhållande till år 1956. Beslut om berörda investeringsram för år

1957 fattades sålunda i oktober förra året.

Föredraganden har härefter anfört följande.

»För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat 450

milj. kr. eller 25 milj. kr. mera med hänsyn till prisstegringar än enligt

programmet för femårsperioden 1954/55—1958/59. Som anförts i den allmänna

översikten har det befunnits önskvärt att om möjligt redan nu

ange en ram för väginvesteringarna under år 1958. Denna bör avpassas

så att inom densamma rymmes under ifrågavarande tid väntad rationaliseringsvinst

inom vägbyggnadsverksamheten. Med denna utgångspunkt

har en ram om 295 milj. kr. förordats för år 1958. Beräknade medelsbehållningar

under anslagen motiverar, att anslagen för nästa budgetår därvid

ej behöver upptagas med mer än sammanlagt 175 milj. kr.

Jag övergår nu till frågan hur totalbeloppet för budgetåret 1957/58

(arbetsåret 1958) skall fördelas på de fyra anslagen till byggande av vägar

och broar. För innevarande budgetår är anvisade medel till väginvesteringarna

fördelade med 33,3 % på riksvägar, 60 % på länsvägar, 3,i % på

ödebygdsvägar och 3,6 % på storbroar. Med hänsyn till den begränsning

av medelsförbrukningen under år 1958, som här tidigare angivna ram om

295 milj. kr. innebär i förhållande till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelscn

äskade beloppet om 450 milj. kr., har jag berett styrelsen tillfälle att

under hand ange den fördelning av anslagsmedlen, som styrelsen i det nya

läget anser mest lämplig. Styrelsen har därvid föreslagit en fördelning med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

60 milj. kr. eller 34,2 % på anslaget till Byggande av riksvägar, 103 milj.

kr. eller 59 % på anslaget till Byggande av länsvägar, 5,5 milj. kr. eller

3,i % på anslaget till Byggande av ödebygdsvägar samt 6,5 milj. kr. eller

3,7 % på anslaget till Byggande av storbroar. Detta innebär alltså att i stort

sett samma proportion bibehålies mellan anslagen som för innevarande

år, dock med en mindre förskjutning till förmån för riksvägarna. Jag

anser att den här av styrelsen föreslagna anslagsberäkningen för nästa

budgetår bör godtagas.

1 detta sammanhang vill jag upptaga en särskild fråga, som torde vara

av den karaktär, att den bör anmälas för riksdagen. I anledning av riksdagens

år 1955 uttalade önskemål (L3U:31) om viss översyn av bestämmelserna

i 19 § allmänna väglagen rörande båtnadsersättning samt en

framställning om översyn av det av de s. k. vägmarksersättningssakkunniga

år 1948 framlagda betänkandet, del I, angående grunder för bestämmande

av ersättning för upplåtelse av vägmark m. m. har Kungl. Maj :t tillkallat

sex sakkunniga att verkställa nämnda översyn. Jag förutsätter, att de

med denna utredning förenade kostnaderna — såsom varande en med

anslagsmedlens användning sammanhängande utgift — får bestridas av

medel, som är avsedda för den statliga byggnadsverksamheten och därvid

påföras anslaget till Byggande av riksvägar.»

I motionerna 1:265 och 11:370 har föreslagits, att riksdagen måtte —

med den fördelning riksdagen kan anse lämplig — besluta att för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 295 milj. kr. till byggande av

vägar och broar, att avräknas mot automobilskattemedlen (jfr punkten 9).

I motionen II: 236 har hemställts att riksdagen måtte besluta om byggnadsanslag

till väg- och gatuväsendet enligt det av 1954 års riksdag beslutade

investeringsprogrammet (jfr punkten 9).

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 9 i det föregående har utskottet

intet att erinra mot att anslagen till byggande av vägar och broar

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas med ett belopp av tillhopa

175 milj. kr. Utskottet avstyrker således bifall till de båda likalydande motionerna

I: 265 och II: 370, i vilka hemställts att förevarande anslag måtte

upptagas till ett belopp av 295 milj. kr., samt motionen II: 236, vari, såvitt

nu är i fråga, hemställts om en anslagsanvisning enligt hittillsvarande

princip, som vore inriktad på att fullfölja det av 1954 års riksdag beslutade

investeringsprogrammet.

Utskottet, som jämväl biträder Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslagsfördelningen,

har ej heller något att erinra mot att, i enlighet med föredragandens

förslag, kostnaderna för en översyn av det av särskilda sakkunniga

år 1948 framlagda betänkandet angående grunder för bestäm
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

31

mande av ersättning för upplåtelse av vägmark m. m. bestridas från anslaget

till Byggande av riksvägar.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 265 och II: 370 samt II: 236, sistnämnda

motion såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1957/58

anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot auto
-

mobilskattemedlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar ........................ kr 60 000 000

b) Byggande av länsvägar ........................ » 103 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 5 500 000

d) Byggande av storbroar ........................ » 6 500 000

12:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 36 och

37) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 35 milj. kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 30 milj. kr. Vid utgången

av budgetåret 1955/56 förelåg en reservation av 3 613 200 kr. å tidigare anvisade

medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen har för

nästa budgetår äskat ca 43 milj. kr.

Föredraganden framhåller att man icke helt får bortse från möjligheten

att ett visst ökat behov för nästa budgetår av att sätta igång väg- och

gatuarbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte kommer att föreligga. I enlighet

med de principer som fr. o. m. föregående budgetår följas beträffande

finansieringen av dylika företag äskas medel härför under förevarande

anslag. Hänsyn bör jämväl tagas till att anslaget kan behöva utnyttjas för

att avhjälpa mera säsongmässiga sysselsättningssvårigheter för dessa. Den

anslagsökning för nästa budgetår, som kan bedömas erforderlig för de

ändamål, varom här är fråga, anser föredraganden emellertid kunna begränsas

i förhållande till vad berörda myndigheter föreslagit. Efter samråd

med chefen för socialdepartementet föreslås, att anslaget för budgetåret

1957/58 höjes med 5 milj. kr. och sålunda upptages med 35 milj. kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

13 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 13, s. 37 och 38) och under hänvisning jämväl till

vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

52 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt

14, s. 39—41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 45 milj. kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 110 milj. kr. Vid utgången

av budgetåret 1955/56 förefanns en reservation av 133,2 milj. kr. å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 125

milj. kr.

Föredraganden erinrar inledningsvis om att fördelningsplanen för åren

1955 och 1956 enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innefattar en sammanlagd

omslutning i statsbidragskostnader av 510 milj. kr. De för denna

tid häremot svarande tillgängliga bidragsmedlen — nämligen för budgetåren

1955/56 och 1956/57 anvisade anslag — uppgå till (90 + 110) 200 milj.

kr. Det återstående beräknade behovet av statsbidrag för i nämnda fördelningsplan

upptagna arbeten utgör sålunda (510 — 200) 310 milj. kr.

Föredraganden anför vidare följande.

»Vad gäller anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet för

utförda arbeten är förhållandet följande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har under hand meddelat, att de arbeten, ingående i den tidigare fördelningsplanen

för åren 1954 och 1955, vilka städerna utfört före den 1

januari 1956, beräknas motsvara ett statsbidragsbelopp, som jämte förefintlig

eftersläpning av anslagstilldelningen från den närmast föregående

fördelningsplanen understiger de för år 1955 avsedda disponibla bidragsmedlen

med omkring 32 milj. kr. Detta innebär, att en reell behållning

av statsbidragsmedel av nämnda storleksordning uppstått vid utgången

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1957 33

av perioden 1954—1955. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar, att

anläggningsverksamheten under år 1956 inom ramen för 1956—1957 års

fördelningsplan skall få en omslutning av ca 45 milj. kr., räknat i statsbidragskostnader.

Om det visar sig att denna omslutning uppnåtts, vilket

f. n. inte kan med säkerhet fastslås, skulle berörda behållning av anslagstilldelningen

i förhållande till bidragsbehovet för utförda arbeten

(32 milj. kr.) vid ingången av år 1957 alltså ha ökats till (90 + 32 — 45)

77 milj. kr.

De under år 1955 utförda bidragsberättigade arbetena enligt fördelningsplanen

motsvarar enligt uppgift en bidragstilldelning av ca 36,5

milj. kr. Under år 1956 beräknas såsom nämnts motsvarande arbeten bli

utförda till ett statsbidragsbelopp av omkring 45 milj. kr. De för budgetåret

1956/57 anvisade, för kalenderåret 1957 avsedda bidragsmedlen

utgör 110 milj. kr. För år 1958 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt

ett anslagsbelopp av 125 milj. kr. Vid bifall härtill skulle de disponibla

medlen för åren 1957 och 1958 alltså uppgå till (77 + 110 + 125) 312

milj. kr.

En mot denna medelsbehållning svarande investeringsverksamhet under

åren 1957 och 1958 förutsätter, att arbeten utföres till en bidragsberättigad

kostnad av i genomsnitt 155 milj. kr. per år, vilket bör ses mot bakgrunden

av 1956 års beräknade kostnad om ca 45 milj. kr. Ehuru det är uppenbart

att stora och angelägna behov föreligger på detta område genom den

fortgående trafikökningen, är det ej realistiskt att räkna med en så stor

och snabb ökning av gatubyggnadsverksamheten. Man kunde å andra

sidan tänka sig att genom ändring i bidragssystemet öppna möjlighet till

en ökad bidragsgivning och därigenom ökad medelsförbrukning utan däremot

svarande stegring av byggnadsverksamheten, d. v. s. att städernas

möjlighet att utfå statsbidrag vidgades. Denna fråga är emellertid f. n.

föremål för prövning av en särskild utredning om städernas väghållning.

Jag förutsätter att utredningen därvid även ägnar frågan om utformningen

av bidragssystemet ur anslagsmässig synpunkt särskild uppmärksamhet.

I avvaktan på resultatet av utredningens arbete är jag ej beredd att förorda

en ändring i de nuvarande principerna för bidragstilldelningen.

Med hänsyn till de stora reella behållningar under anslaget, vilka f. n.

föreligger och som kan förutses komma att finnas vid början av budgetåret

1957/58, anser jag det tillräckligt om för nästa budgetår anvisas ytterligare

45 milj. kr. De disponibla medlen för åren 1957 och 1958 skulle

då uppgå till (77 + 110 + 45) 232 milj. kr.

I enlighet härmed föreslår jag att anslaget för budgetåret 1957/58 uppföres

med 45 milj. kr.»

3—548 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr G

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

I motionen II: 236 har hemställts, att riksdagen måtte besluta om byggnadsanslag

till väg- och gatuväsendet enligt det av 1954 års riksdag beslutade

investeringsprogrammet (jfr punkten 9).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 236, såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till byggande av vägar och gator för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 45 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 41—43) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 17,5 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

medgiva att under budgetåret 1957/58 statlig lånegaranti må beviljas för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill

ett totalbelopp av 500 000 kr.

Föregående års riksdag har i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i 1956

års statsverksproposition, vari en närmare redogörelse för anslagets användning

lämnats, godkänt en höjning av underhållsbidraget med 5 % till

65 resp. — då synnerliga skäl föreligger — 80 % av den beräknade kostnaden

för underhåll av bidragsberättigad enskild väg samt en utvidgning

av tillämpningsområdet för iståndsättningsbidraget, så att anordnande av

mötesplatser samt förstärkningsarbeten på lokalt begränsade vägsträckor

göres bidragsberättigade.

Å gällande riksstat har anslaget upptagits med 15,5 milj. kr. Vid utgången

av budgetåret 1955/56 förelåg en reservation av 3,6 milj. kr. å tidigare

anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 18

milj. kr. samt om kreditgaranti intill ett belopp av 500 000 kr. Styrelsen har

härvid angivit medelsbehovet för den nuvarande bidragsverksamheten till

17,5 milj. kr. Härtill skulle komma ytterligare 0,5 milj. kr. i anledning av

en av styrelsen ifrågasatt utvidgning av bidragsverksamheten avseende närmast

en ökad bidragsgivning åt vägföreningarna.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957 35

Föredraganden har inte ansett sig kunna biträda förslaget om utvidgad

bidragsverksamhet men godtagit styrelsens äskanden i övrigt.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Anders

Johansson m.fl. (1:30) och den andra inom andra kammaren av herr

Ahlsten m. fl. (11:29), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer om en utredning syftande till att underhållet av

de enskilda vägarna helt eller delvis övertages av staten.

Utskottet. Under punkten 9 i det föregående har utskottet förklarat sig

biträda Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag för nästa budgetår om 17,5

milj. kr. till här ifrågavarande ändamål. Ej heller har utskottet något att

erinra mot att medgivandet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att bevilja

statlig kreditgaranti för lån till inköp av underhållsmaskiner för vissa

enskilda vägar för budgetåret 1957/58 begränsas till ett belopp av 500 000

kr.

Beträffande det i de båda likalydande motionerna I: 30 och II: 29 framställda

yrkandet om en utredning syftande till att underhållet av de enskilda

vägarna helt eller delvis övertages av staten vill utskottet erinra om

att motioner med samma eller liknande syfte under senare år väckts gång

efter annan utan att dock vinna riksdagens bifall. I anslutning härtill må vidare

framhållas, att de enskilda vägarna äro av inbördes synnerligen skiftande

art och beskaffenhet, växlande mellan enkla körvägar och vägar vars standard

är jämförbar med vissa allmänna vägars. Enligt uppgift under hand

uppgår längden av enbart de enskilda vägar vartill underhållsbidrag f. n.

utgår till ca 46 000 km, motsvarande omkring 50 % av längden av det allmänna

vägnätet. Med hänsyn till de svåröverskådliga konsekvenser av ekonomisk

och organisatorisk natur ett statligt övertagande av ett vägnät av

denna omfattning skulle medföra kan enligt utskottets mening ett dylikt

övertagande i vart fall f. n. svårligen komma till stånd. I detta sammanhang

må slutligen erinras om att utskottet vid fjolårets riksdag i sitt utlåtande

nr 184 — vari ingående behandlades vissa med bidragsgivningen till den

enskilda väghållningen sammanhängande frågor — bl. a. uttalade, att förbättringar

i denna bidragsgivning borde ske successivt. I avvaktan på de

praktiska verkningarna av senast vid samma års riksdag beslutade åtgärder

härutinnan samt på Kungl. Maj :ts prövning av vissa av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda ytterligare förslag i ämnet ansåg sig

utskottet icke kunna tillstyrka, att nya utredningar i hithörande frågor

igångsattes. Någon anledning till ändrat ståndpunktstagande därvidlag

föreligger enligt utskottets mening ej. Utskottet, som således avstyrker

bifall till motionerna, hemställer,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

I. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av enskilda

vägar in. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 17 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att riksdagen må medgiva att under budgetåret 1957/58

statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av

vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett

totalbelopp av 500 000 kr.;

III. att motionerna I: 30 och II: 29 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

16:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

16, s. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 14,o

milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1955/56 fanns en reservation av 18,9

milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag för nästa

budgetår av 15 000 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 43 och 44).

Föredraganden biträder styrelsens framställning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 44—46), som innebär anslagshöjning

för nästa budgetår med 25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 425 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 46 och 47), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1957/58 anvisa ett

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

37

reservationsanslag av 15 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. in. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 47), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 48) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kr.

21 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj:t har (punkt 21, s. 48—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 26,5 milj. kr.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 25

milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1955/56 förelåg en behållning av 20,i

milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 30 milj. kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 48—50).

Föredraganden har erinrat om att allmänna statsbidragsutredningen nyligen

framlagt förslag till nya regler för anläggningsbidrag till kommunerna,

vilka förslag beröra bl. a. förevarande bidragsform. Förslaget kommer

efter sedvanlig remissbehandling att bli föremål för bearbetning —

såvitt angår förevarande bidragsform — inom kommunikationsdepartementet.

Tvekan råder ej, enligt föredraganden, om det angelägna i att frågan om

nya regler för statsbidragsgivningen löses utan onödigt dröjsmål och att

i samband därmed en plan uppgöres för att nedbringa den uppkomna

balansen av bidragsärenden. Föredraganden skulle helst sett, att frågan

kunnat lösas redan nu. Allmänna statsbidragsutredningens förslag har

emellertid framkommit vid en så sen tidpunkt, att det är helt uteslutet att

medhinna utarbetande av något förslag i fråga om statsbidragsgivningen

på förevarande speciella område att föreläggas årets riksdag. Vid sådant

förhållande föreslås bidragsgivningen ännu ett år skola ske efter nuvarande

regler.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Härefter anför föredraganden följande.

»Enbart en mindre höjning av bidragsanslaget är icke ägnad att märkbart

påverka vare sig balansen av bidragsärenden eller väntetiden för de

bidragssökande. För att få någon effekt bör en anslagshöjning ingå som

ett led i eu större plan för åstadkommande av överensstämmelse mellan

anslag och medelsbehov.

Emellertid anmäler sig ett alltmer trängande behov av särskilda anordningar

för behandling av avloppsvatten. För Kungl. Maj :ts prövning föreligger

f. n. ett antal ansökningar om förhöjt statsbidrag till avloppsanläggningar

med höggradig rening av avloppsvatten. Starka skäl talar för att

staten söker främja tillkomsten av dylika, i förhållande till sedvanliga avloppsanläggningar

för endast låggradig rening mera kostnadskrävande

reningsanläggningar genom ekonomiskt stöd i större utsträckning än som

möjliggöres genom beviljandet i vanlig ordning av bidrag till vatten- och

avloppsanläggningar. Gällande bidragsförfattning ger visserligen formellt

möjlighet att för särskilda fall frångå de vanliga bidragsreglerna, men behovet

kan med nuvarande anslagsbelopp ej tillgodoses utan ytterligare

ökning av ärendebalansen och förlängning av väntetiden för övriga bidragssökande.

Med hänsyn till vattenvårdens intressen måste denna fråga enligt

min uppfattning anses som så trängande, att den nu fordrar en åtminstone

provisorisk lösning. Jag anser mig därför böra äska ytterligare medel under

detta anslag för att möjliggöra för Kungl. Maj :t att redan fr. o. in. nästa

budgetår ge särskild och ökad ekonomisk hjälp för anläggande av verk för

höggradig rening av avloppsvatten. För att denna del av bidragsgivningen

icke skall nämnvärt påverka ärendebalansen, beräknar jag att bidragsanslaget

bör höjas med 1,5 milj. kr. Därest icke riksdagen har något att

erinra häremot, torde Kungl. Maj :t tills vidare — i avvaktan på utarbetandet

av nya regler för statsbidragsgivningen beträffande vatten- och avloppsanläggningar

över huvud taget — få från fall till fall bestämma, hur det

ökade ekonomiska stödet i sådant hänseende skäligen bör givas.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Osvald m. fl. (I: 109) och den andra inom andra kammaren av herr

Nestrup m. fl. (II: 153), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 30 milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Theodor Johansson m.fl. (I: 110) och den andra inom andra kammaren

av herrar Nilsson i Tvärålund och Börjesson (II: 155), i vilka likaledes

hemställts att riksdagen må som Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp för budgetåret 1957/58 anvisa 30 milj. kr.;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1957

39

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Karl Andersson m. fl. (I: 178) och den andra inom andra kammaren

av herr Carlsson i Bakeröd m. fl. (II: 238), i vilka hemställts, att riksdagen

må besluta dels att kostnader för upprättande och revision av generalplan

för vattenförsörjning och avlopp få utgå av förevarande anslag, dels ock

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret

1957/58 anvisas ett reservationsanslag av 30 milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Johan Persson och Sundelin (I: 179) och den andra inom

andra kammaren av herr Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 239), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om en samordning och

intensifiering av forskning och försöksverksamhet rörande den enstaka bebyggelsens

sanitetsproblem, samt att Kungl. Maj:t måtte för detta ändamål

få använda erforderliga medel av det anslag till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp som riksdagen kommer att bevilja;

dels en inom första kammaren av herr Danmans väckt motion (I: 111),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta en skyndsam utredning (gärna

genom ett ämbetsverk) angående lämplig organisation för en reviderad

bidragsform till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp;

dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile

väckt motion (II: 451), vari hemställts att riksdagen måtte till Bidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 50 milj. kr.

Utskottet. Till följd av den stora eftersläpning som föreligger beträffande

bidragsgivningen till vatten- och avloppsanläggningar beräknas enligt

uppgift i statsverkspropositionen bidragsanslagen för budgetåren 1956/57

och 1957/58 till övervägande del tagas i anspråk för bidrag till företag som

påbörjats redan år 1953. Den reella väntetiden för erhållande av bidrag

kommer därmed att under nästa budgetår stiga till 4''/2 år. Balansen av

bidragsärenden, räknad i anläggningskostnader, kommer vidare under

vissa av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen närmare angivna förutsättningar

att vid utgången av budgetåret 1957/58 uppgå till i runt tal 450 milj.

kr. motsvarande ett bidragsbelopp av 150 milj. kr. För avveckling under en

treårsperiod av nämnda balans — utan beaktande av under tiden tillkommande

bidragsföretag — skulle följaktligen ett årligt anslag om 50 milj. kr.

vara behövligt. Då styrelsen icke funnit det möjligt att åstadkomma härför

erforderlig personalförstärkning förrän statsmakterna tagit ställning till

frågan om vatten- och avloppsverksamhetens organisation har styrelsen

liksom föregående år begränsat sitt medelsäskande till 30 milj. kr.

Föredraganden bär emellertid — i avvaktan på den ändrade utformning

av bidragsgivningen till bär ifrågavarande verksamhet som förväntas

komma till stånd föreslagit eu medelsanvisning av 26,5 milj. kr., varav

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

1,5 milj. kr. ;»vse ökat behov av särskild ekonomisk hjälp för anläggande

av verk för höggradig rening av avloppsvatten. Det förutsättes vidare

få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall bestämma hur ett ökat

ekonomiskt stöd i sistnämnda hänseende skäligen bör givas.

I anledning av föredragandens förslag har i motionerna I: 109 och

II: 153, I: 110 och II: 155 samt I: 178 och II: 238 yrkats en höjning av

anslaget för nästa budgetår till 30 milj. kr., medan i motionen II: 451 åter

föreslagits ett anslag av 50 milj. kr. I de båda motionerna I: 178 och II: 238

har dessutom hemställts, att riksdagen må besluta att kostnader för upprättande

och revision av generalplan för vattenförsörjning och avlopp få

utgå av bidragsanslaget. Vidare har i motionerna I: 179 och II: 239 yrkats,

att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om en samordning och

intensifiering av forsknings- och försöksverksamheten rörande den enstaka

bebyggelsens sanitetsproblem samt att medel från bidragsanslaget måtte få

tagas i anspråk härför. Slutligen har i motionen 1:111 hemställts, att riksdagen

måtte besluta om en skyndsam utredning angående lämplig organisation

för en reviderad bidragsform till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp.

Utskottet, som finner det framlagda förslaget om ökat stöd till höggradiga

reningsanläggningar välmotiverat, biträder i denna del Kungl.

Maj:ts förslag, innebärande jämväl bemyndigande för Kungl. Maj:t att i

varje särskilt fall avgöra hur ett sådant stöd bör utformas. Ej heller har

utskottet något att erinra mot att — på sätt i motionerna I: 178 och II: 238

föreslagits — kostnader för upprättande och revision av generalplan för

vattenförsörjning och avlopp bestridas från bidragsanslaget. I denna del

tillstyrkes således här bifall till nämnda motioner.

Vad angår de i motionerna I: 179 och 11:239 framförda yrkandena är

utskottet icke berett att enbart på de av motionärerna anförda grunderna

nu taga ställning till den delfråga av till synes mycket komplicerad natur

som den enstaka bebyggelsens sanitetsproblem utgör. Däremot delar utskottet

motionärernas uppfattning, att en samordning och intensifiering

av forsknings- och försöksverksamheten beträffande vatten- och avloppsfrågorna

över huvud bör komma till stånd. I anslutning härtill må nämnas,

att här ifrågavarande anläggningsverksamhet avser investeringar, för vilka

kostnaderna under den närmaste tioårsperioden beräknas uppgå till ett

sammanlagt belopp av ca 4 miljarder kr. Med hänsyn härtill synes det

utskottet sannolikt, att genom den föreslagna forskningsverksamheten

rationaliseringsvinster av betydande storleksordning skulle kunna åstadkommas.

Utskottet föreslår därför, att medel från bidragsanslaget må utgå

till berörda forskning. Det bör därvid få ankomma på Kungl. Maj:t att

närmare taga ställning till storleken av de medel som rimligen böra avsättas

för ändamålet samt vidtaga de organisatoriska åtgärder som jämväl

kunna befinnas erforderliga.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

41

Beträffande det i motionen I: 111 framlagda förslaget om en utredning

angående lämplig organisation för bidragsgivningen till vatten- och avloppsanläggningar

må framhållas att, såsom tidigare nämnts, inom den närmaste

framtiden förslag till ändrad utformning av berörda hidragsgivning väntas

bliva framlagda. Då det torde kunna förutsättas, att i samband härmed

jämväl frågan om erforderliga personalresurser för verksamhetens bedrivande

vederbörligen prövas synes någon särskild åtgärd härutinnan från

riksdagens sida icke nu vara motiverad. Utskottet avstyrker därför bifall

till motionen.

Vidkommande slutligen anslagsfrågan må erinras om att utskottet

senast vid fjolårets riksdag påtalade de otillfredsställande förhållanden som

äro förbundna med nuvarande bidragssystem samt den bristande överensstämmelsen

mellan anslagsbelopp och medelsbehov vid gällande bidragsregler.

Jämväl överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet ha i

sin senast avgivna berättelse uppmärksammat berörda frågor och understrukit

behovet av deras snara lösning. Med hänsyn även till de ytterligare

olägenheter för bidragstagarna som föranledas av nuvarande ränte- och

kreditläge finner utskottet starka skäl tala för ett tillmötesgående av motionärernas

önskemål om ett större anslag för hithörande ändamål. Med tillstyrkande

av bifall till motionerna I: 109 och II: 153, I: 110 och II: 155

samt i denna del I: 178 och II: 238 förordar utskottet därför en höjning av

anslaget till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade beloppet av

30 milj. kr. Härav följer att utskottet icke kan tillstyrka bifall till motionen

II: 451.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kung], Maj :ts förslag

och motionen 11:451 samt med bifall till motionerna 1:109

och II: 153, 1:110 och II: 155 samt I: 178 och II: 238, sistnämnda

bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 178 och

11:238, såvitt nu är i fråga, besluta att kostnader för upprättande

och revision av generalplan för vattenförsörjning och

avlopp får bestridas av förenämnda anslag till bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 179 och

11:239, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande bidrag till forsknings- och undersökningsverksamheten

beträffande vatten- och avloppsfrågorna;

IV. att motionen 1:111 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

V ägtrafik väsendet

22 :o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungi. Maj:t har (punkt 22,

s. 52 58) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag om 2 441 600 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 157 300 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 525 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 52—55).

över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret, statens

organisationsnämnd. 1953 års trafiksäkerhetsutredning och statens lönenåmnd

(s. 55—57).

Departementschefen har, i likhet med styrelsen och remissinstanserna,

ansett ökningen av bilinspektionens arbetsbörda motivera en upprustning

av inspektionens personella resurser. Härutinnan föreslår han, i anledning

av statskontorets och lönenämndens uttalande, en förstärkning

främst i mellangraderna med totalt nio pensionsberättigade bilinspektörstjänster

tre i Ce 25, fyra i Ce 22 och två i Ce 19. Vidare tillstyrker han

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — inrättande av ytterligare

ett bilinspektörskontor i Uddevalla, anvisande av 15 000 kr. för att möjliggöra

anställande av extra kontorspersonal och 10 000 kr. för utökad utbildningsverksamhet

samt slutligen — i enlighet med förslag av chefen för

civildepartementet vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma

frågor — förändring av sex kontorsbiträdestjänster i Ce 8 till kanslibiträdestjänster

i Cell.

Ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag förutsätter en med 284 300 kr. ökad

medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Huss (1:64) och den andra inom andra kammaren av herrar

Karlsson i Stockholm och Staxäng (11:92), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta, att bilinspektionens personal, i överensstämmelse

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

43

med väg- ocli vattenbyggnadsstyrelsens förslag, förstärks med 6 bilinspektörer

i Ca 27 och 15 bilinspektörer i Ce 25 under förutsättning, att tvenne

befattningar som extra bilinspektör i Cg 17 indragas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Huss (1:84) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nilsson i Göteborg och Staxcing (11:83), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en snabbutredning

rörande återinförande av avgifter för kontrollbesiktning av motorfordon

samt anhålla att Kungl. Maj:t måtte framlägga förslag till

proposition i ärendet under innevarande års höstriksdag i syfte att möjliggöra

avgifternas återinförande fr. o. m. den 1 januari 1958;

dels ock slutligen två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herrar Sveningsson och Ebbe Ohlsson (I: 268) och den andra

inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås m.fl. (II: 365), i vilka

_ såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 2 621 880 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en

höjning av avgiften för kompetensprov för körkort med 10 kronor.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna 1: 64, I: 84 och II: 365.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår

beträffande statens bilinspektion föreslagit — förutom genomförande av

vissa tjänsteuppflyftningar och anvisande av medel för ökad utbildningsverksamhet

samt för automatiska utgiftsökningar — inrättande av 21

bilinspektörstjänster, sex i Ca 27 och 15 i Ca 25, och tre kontoristtjänster

i Ce 13. En av tjänsterna i lönegrad 25 avses för ett nytt bilinspektörskontor

i Uddevalla. Vid bifall till förslagen om nya tjänster kunna två

tjänster som bilinspektör i Cg 17 indragas. Departementschefen liksom

statskontoret, statens organisationsnämnd och 1953 års trafiksäkerhetsutredning,

vilka jämte statens lönenämnd avgivit utlåtande över styrelsens

framställning, ha funnit en förstärkning av inspektionens personella

resurser nödvändig, främst för att väntetiderna för förrättningar av olika

slag skola kunna hållas inom rimliga gränser. I likhet med statskontoret

och statens lönenämnd förordar departementschefen en förstärkning av

mellangraderna inom bilinspektörskåren. Med denna utgångspunkt har

han stannat för en utökning av personalen med nio pensionsberättigade

tjänster, varav tre i Ce 25, fyra i Ce 23 och två i Ce 19. Departementschefen

har vidare föreslagit en mcdelsanvisning av 15 000 kr. för anställande

av extra kontorspersonal. Styrelsens övriga förslag ha helt tillstyrkts.

Utskottet finner för sin del nuvarande förhållanden inom inspektionens

arbetsområde väl motivera en upprustning i personellt hänseende

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

av inspektionen. Vidkommande frågan om storleken av denna förstärkning

för nästa budgetår har utskottet funnit sig böra godtaga, att densamma

i förhållande till styrelsens äskanden begränsas på sätt Kungl.

Maj:t föreslagit. Härvid förutsätter emellertid utskottet, att Kungl. Maj :t

ägnar frågan om inspektionens personalbehov fortsatt uppmärksamhet

och framlägger de förslag i berörda avseende som må befinnas erforderliga

för att ytterligare höja trafiksäkerheten och servicen åt allmänheten.

Utskottet anser sig jämväl i övrigt böra godtaga under förevarande punkt

framförda förslag. Av det anförda framgår sålunda att utskottet inte kan

biträda de i motionerna I: 64 och II: 92 samt I: 268 och II: 365 framförda

yrkandena om personalökningar utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Vad så angår de motionsledes framförda önskemålen om återinförande

av de genom beslut av 1947 års riksdag fr. o. in. den 1 januari 1948 slopade

avgifterna för besiktning av motorfordon, vill utskottet erinra om

att den nuvarande automobilskattens storlek i praktiken bestämts med

utgångspunkt från att besiktningarna skola vara avgiftsfria. Vid sådant

förhållande finner sig utskottet av principiella skäl inte kunna biträda

ett förslag som skulle medföra, att ytterligare avgifter skulle uttagas

av fordonsägarna. Härtill kommer, att en tillfredsställande anordning

av uppbörden av avgifterna kommer att bli administrativt betungande och

medföra en icke obetydlig minskning av den inkomst från förrättningarna

om 900 000 kr. som angivits i motionerna I: 84 och II: 83.

Utskottet har ej heller ansett sig böra biträda det i motionerna 1:268

och II: 365 framställda yrkandet om en höjning av avgiften för kompetensprov

för körkort med 10 kr.

På grund av vad sålunda anförts och under erinran om att riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,

såvitt nu är i fråga, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med. bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 64 och II: 92, samt I: 268 och

II: 365, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

948 100

vis .............................

3. Rörligt tillägg, förslagsvis

948 000

545 500

Sunnna kr. 2 441 600

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ur 6 år 1957

45

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 441 600 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna 1: 84 och II: 83 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 268 och II: 365, såvitt de avse avgiften

för kompetensprov för körkort, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

23:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

23, s. 58—60) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 851 500 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 779 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

med 147 500 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 59).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret

(s. 59).

Departementschefen har föreslagit en uppräkning av anslaget med

65 000 kr. för reseersättningar, 5 000 kr. för bränsle, lyse och vatten samt

2 500 kr. för övriga expenser. Sistnämnda belopp har framkommit som

ett resultat av en ökning av posten med 48 500 kr. och en minskning av

densamma med 46 000 kr., avseende för innevarande budgetår anvisade

engångskostnader.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

föregående punkt omnämnda motionerna 1:268 och 11:365, i vad däri

yrkats, att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 till Statens bilinspektion:

Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 871 500 kr.

Utskottet. Det i motionerna 1:268 och 11:365 framförda yrkandet om

en höjning av förevarande anslag har framställts i anledning av motionärernas

hemställan under föregående punkt om personalförstärkningar

inom bilinspektionen, vilken hemställan utskottet inte ansett sig kunna

biträda. Med hänsyn härtill och då utskottet inte funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande förslag, hemställer utskottet,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:268 och 11:365, såvitt nu är i

fråga, till Statens bilinspektion: Omkostnader för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 851 500 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 24, s. 60—62), som innebär en fördubbling av anslaget för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

25 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 25, s. 62), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, s. 62 och 63), som innebär en med 50 000 kr.

minskad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

27 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 63 och 64), som innebär en

automatisk nedräkning av anslaget med 2 050 000 kr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 2 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 64 och

65), innebärande en med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

47

29 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

29, s. 05—68) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Statens biltrafiknämnd:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 398 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 328 500 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med

75 500 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 65 och 66).

Departementschefen förordar, att en tjänst som biträde för kontorsoch

skrivgöromål i reglerad befordringsgång och en arvodesbefattning

med lön enligt 29 löneklassen inrättas för granskning av uppteckningar

medelst färdskrivare. Vidare tillstyrkes att en assistenttjänst tillskapas

för de ökade arbetsuppgifter som numera, sedan statens priskontrollnämnds

verksamhet upphört, ankomma på biltrafiknämnden i fråga om

taxor för yrkesmässig buss- och drosktrafik. Förutom vissa automatiska

utgiftsökningar för löneklassförändringar m. m. om 15 800 kr. föreslås

slutligen — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört

rörande arvodesreglering vid anmälan av För flera huvudtitlar

gemensamma frågor — en uppräkning av anslaget med 4 800 kr. för viss

höjning av arvoden.

Bifall till Kungl. Maj:ts förslag förutsätter en anslagshöjning av totalt

69 500 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Jacobsson och Axel Andersson (I: 65) och den andra inom andra kammaren

av fru Sandström m. fl. (11:80), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att vissa i motionerna berörda

tjänster vid statens biltrafiknämnd snarast överföras till ordinarie

stat.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande hänvisar utskottet till

motionen II: 80.

Utskottet har funnit de i motionerna I: 65 och II: 80 framförda synpunkterna

rörande ordinariesättning av vissa tjänster vid biltrafiknämn
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr ti år 4357

den värda beaktande. Emellertid anser sig inte utskottet på föreliggande

material kunna biträda motionärernas önskemål. Utskottet förutsätter

dock, att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang tager berörda fråga under

förnyat övervägande.

Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag

under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, hemställer

utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................................. 25 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 249 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 84 400

Summa kr. 398 000

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 398 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 65 och II: 80 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

30:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 30, s. 68), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 40 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 31,

s. 68—72) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsråd för

budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 132 600 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Till bestridande av kostnaderna för den verksamhet som bedrives av

statens trafiksäkerhetsråd har för innevarande budgetår anvisats 206 600

kr. under ett obetecknat anslag benämnt Undersökningar rörande vägtrafikolyckor

m. m., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

49

Statens trafiksåkerhetsråd har för nästa budgetår för de med det nuvarande

anslaget avsedda ändamålen yrkat inalles 358 300 (+ 151 700)

kr. Härav skulle 158 300 kr. upptagas under ett obetecknat anslag med

rubriken Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för täckande av kostnaderna

för kansliets verksamhet, d. v. s. arvoden till ledamöter, ersättningar till

kanslipersonal och omkostnader, samt för snabbstatistik rörande vägtrafikolyckor,

och återstoden, 200 000 kr., under ett reservationsanslag

med rubriken Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Båda

anslagen skulle i likhet med det nuvarande anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande den närmare innebörden av rådets framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 68—71).

Departementschefen finner trafiksäkerhetsrådets förslag beträffande

anslagstekniken rationellt och tillstyrker därför detsamma. Vidkommande

medelsbehovet för de ändamål som fortsättningsvis skola bestridas under

här förevarande anslag erinras om att för innevarande budgetår 116 600

kr. beräknats för kansliets verksamhet och för snabbstatistiken. Av

rådets medelsäskanden för dessa ändamål för nästa budgetår tillstyrker

departementschefen en ökad medelsanvisning av 2 300 kr. för omräkning

av ersättningarna till kanslipersonalen, 1 000 kr. för stegrade omkostnader

samt 8 200 kr. för ökade kostnader för snabbstatistiken eller tillhopa 11 500

kr. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört rörande

arvodesreglering vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

upptages vidare ett belopp om 4 500 kr. för viss höjning av arvoden. Det

nya anslaget till Statens trafiksäkerhetsråd in. m. skulle i enlighet härmed

uppföras med (116 600 + 11 500 + 4 500) 132 600 kr.

För de ändamål som i fortsättningen avses skola täckas med medel ur

det nya anslaget till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

har beräknats 90 000 kr. för innevarande budgetår. För nästa budgetår

föreslås en till 100 000 kr. höjd medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson

m. fl. (I: 267) och den andra inom andra kammaren av herr Lothigius

m. fl. (11:366), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels till statens

trafiksäkerhetsråd in. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

146 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock till kostnader

för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 170 000 kr., att avräknas mot autoinobilskattemedlen.

4—648 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionen II: 366.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förevarande förslag om uppdelning

av det i gällande riksstat uppförda obetecknade anslaget till Undersökningar

rörande vägtrafikolyckor m. m. på ett obetecknat anslag, benämnt

Statens trafiksäkerhetsråd m. m., varifrån huvudsakligen kostnaderna för

trafiksäkerhetsrådets kansli skola utgå, och ett reservationsanslag till

Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning, varifrån utgifter skola

bestridas för olika slags utredningar och undersökningar av både långsiktig

och mera aktuell karaktär på vägtrafiksäkerhetsforskningens område.

För innevarande budgetår har till kansliets verksamhet m. m. beräknats

116 600 kr. och för den vetenskapliga trafiksäkerhetsforskningen

90 000 kr. Departementschefen har förordat en medelsanvisning om

132 600 resp. 100 000 kr. I motionerna 1:267 och 11:366 har hemställts

om en ytterligare uppräkning till 146 000 resp. 170 000 kr.

Med hänsyn till den betydelse trafiksäkerhetsrådets verksamhet har

för ökade kunskaper rörande trafikolyckornas natur och orsaker m. m.

framstår den i motionerna föreslagna medelsanvisningen som i och för

sig eftersträvansvärd. Vad angår medelsanvisningen för nästa budgetår

anser emellertid utskottet, att de av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsökningarna

böra godtagas. Beträffande anslaget till Kostnader för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning gör utskottet hemställan under nästföljande

punkt.

I här förevarande sammanhang hemställer utskottet — under erinran

om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2

i statsverkspropositionen, såvitt nu är i fråga —

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 267 och II: 366, i vad desamma

beröra förevarande anslag, till Statens trafiksäkerhetsråd

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

132 600 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

32 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl.

Maj:t har (punkt 32, s. 72) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

51

Såsom närmare framgår av föregående punkt skola från detta anslag

bestridas kostnader för olika slags utredningar och undersökningar av

både långsiktig och mera aktuell karaktär på vägtrafiksäkerhetsforskningens

område såväl inom statens trafiksäkerhetsråd som på dess uppdrag

vid särskilda institutioner och dylikt.

I de båda likalydande motionerna I: 267 och II: 366 har föreslagits att

anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 170 000 kr. (jfr punkt 31).

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under närmast

föregående punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:267 och 11:366, i vad desamma

avse förevarande anslag, till Kostnader för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

33 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 72—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 400 000 kr.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har hemställt,

att anslaget höjes med 200 000 kr. för nästa budgetår.

Den nordiske trafiksikkerhedskomite, vilken i februari 1956 bildats av

NTF samt motsvarande trafiksäkerhetsorganisationer i Danmark, Finland

och Norge för gemensamt upplysnings- och propagandaarbete, har hemställt

hos resp. länders regeringar, att planerade undersökningar av i

vilken omfattning gällande trafikregler äro kända och efterföljas hos allmänheten

måtte möjliggöras genom erforderligt statsbidrag till resp.

organisationer.

Beträffande den närmare innebörden av NTF:s framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 72 och 73).

Departementschefen har inledningsvis erinrat om att statens bidrag till

NTF ökat successivt för att under innevarande budgetår utgå med 400 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

kr. Om NTF:s hemställan om 600 000 kr. i statsbidrag för nästa budgetår

bifalles, skulle, fortsätter departementschefen, praktiskt taget föreningens

samtliga kostnader enligt föreliggande kalkyler under nämnda

tid komma att bestridas av statsmedel. De inkomster som föreningen

räknar med från annat håll än staten äro nämligen mycket obetydliga.

En sådan ordning bör emellertid enligt departementschefens mening eftersträvas,

att ökat finansieringsbehov utöver nu utgående statsbidrag bör

baseras på ekonomiska bidrag från enskilda och kommunala organ o. d.,

som äro eller lämpligen böra vara engagerade i trafiksäkerhetsarbetet.

Han är därför icke beredd att förorda en ytterligare höjning av statsbidraget

för nästa budgetår utan utgår från att föreningen i ökad utsträckning

söker erhålla bidrag på frivillighetens väg, icke minst genom höjda medlemsavgifter.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nils

Elowsson och Nils Theodor Larsson (I: 113) samt den andra inom andra

kammaren av herr Nilsson i Göteborg (II: 75), i vilka hemställts att riksdagen

måtte bevilja nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

ett statsbidrag av 525 000 kr. för budgetåret 1957/58 i stället för det i

statsverkspropositionen föreslagna bidraget av 400 000 kronor.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

torde få hänvisas till motionen II: 75.

Utskottet. I sina petita har NTF bl. a. erinrat om att föreningen under

en längre tid från trafikförsäkringsbolagen via Trafikförsäkringsföreningen

erhållit ett årligt bidrag om 125 000 kr. Tillika har upplysts om att något

sådant bidrag inte kan påräknas för nästa budgetår på grund av att bolagen

måste betala skatt för sina andelar i Trafikförsäkringsföreningens

bidrag. Med hänsyn härtill samt till bl. a. planer på ökade insatser av

föreningen i fråga om upplysningsverksamheten har föreningen för nästa

budgetår hemställt om ett till 600 000 kr. förhöjt statsbidrag. Departementschefen

förordar för sin del oförändrat bidragsbelopp, 400 000 kr.

I motionerna I: 113 och II: 75 ha motionärerna — med beaktande av

vad NTF anfört rörande eventuellt bortfall av bidragen från trafikförsäkringsbolagen

om 125 000 kr. — hemställt om en höjning av statsbidraget med

nämnda belopp till 525 000 kr.

Utskottet önskar i anledning av motionerna erinra om att huvudparten

av den utan tvivel betydelsefulla verksamhet som NTF utövar redan nu

bekostas av statsmedel. I likhet med departementschefen vill utskottet

betona, att eventuella medelsbehov utöver nu utgående statsbidrag i gör
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i 957

53

ligaste mån böra täckas genom tillskott från enskilda, kommuner m. fl.,

som ha direkt intresse av trafiksäkerhetsarbetet. Å andra sidan anser

utskottet — på grund av vad NTF och motionärerna anfört rörande ett

eventuellt bortfall av bidragen från försäkringsbolagen — en viss höjning av

statens bidrag motiverad med hänsyn till det läge som beskattningsfrågan

f. n. befinner sig i. Utskottet har för sin del stannat för en till 450 000 kr.

begränsad höjning av anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 113 och II: 75, till Bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 450 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 75—82) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 2 770 200 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 566 300 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget

höjes med 491 100 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 75—78).

över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret, statens

lönenämnd och sjöfartsstyrclsen (s. 78—80).

Departementschefen framhåller inledningsvis, att han har för avsikt

att inom kort begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att få tillkalla särskilda

sakkunniga med uppdrag att överse institutets arbetsuppgifter och organisation.

Med hänsyn härtill har han ansett, att största återhållsamhet

bör iakttagas vid behandlingen av de förslag institutet framlagt i sina

petita. I övrigt anföres följande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Institutet har föreslagit inrättandet av en särskild långtidsprognosavdelning

inom institutets meteorologiska byrå. Den långtidsprognosverksamhet,

som institutet försöksvis och i viss mindre omfattning hittills bedrivit

på uppdrag av bl. a. sjöfartsstyrelsen, synes vara så värdefull, att

den bör utvidgas och i fortsättningen ingå i institutets ordinarie arbetsuppgifter

och därför bekostas av medel från detta anslag. Då jag ej är

beredd att nu tillstyrka att särskilda nya tjänster inrättas härför, förordar

jag i stället att ett särskilt belopp ställes till institutets förfogande för att

möjliggöra fortsatt och utvidgat försöksarbete med långtidsprognosering.

Jag upptar härför 39 000 kr.

övertygande skäl synes mig vidare vara framlagda av institutet och

sjöfartsstyrelsen för behovet av att institutets organisation för kustistjänst

utbygges. Jag föreslår därför, att institutet får anställla en meteorolog i

reglerad befordringsgång samt ett kanslibiträde i Ce 11 för dessa uppgifter.

Vidare bör en nuvarande förste statsmeteorologtjänst i Cg 31, vars innehavare

är sysselsatt med israpporttjänsten, förändras till extra ordinarie.

I enlighet härmed kräves en anslagshöjning med 24 720 kr.

De av institutet framförda yrkandena om personalförstärkningar i övrigt

anser jag mig ej kunna biträda.

Vidare förordar jag att en tjänst som materialförvaltare i Ca 14 inrättas

och att samtidigt den kontoristtjänst i Ca 13, vars innehavare förestår institutets

förrådskontor in. m., överföres till övergångsstat. Merkostnaden

härför beräknar jag till 336 kr.

Frågan om ändrade villkor för ersättning för obekväm arbetstid, så att

meteorologpersonal in. fl. skulle bli berättigade till sådan ersättning, bör

upptagas till prövning i annat sammanhang.

Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för löneklassuppflyttningar

och arvodeshöjningar m.m. beräknar jag, lika med institutet, till 139 858 kr.

Då jag icke anser mig kunna tillstyrka övriga av institutet framförda

medelsäskanden under detta anslag, skulle anslaget i enlighet med det anförda

uppföras med (2 566 300 + 39 000 + 24 720 + 336 + 139 858) i runt

tal 2 770 200 kr.

Tre kontorsbiträden i Ce 8 bör jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

i enlighet med institutets förslag erhålla ordinarie anställning,

varför i institutets personalförteckning bör uppföras ytterligare detta

antal sådana tjänster. I institutets personalförteckning bör vidare uppföras

en förste statsmeteorolog i Ce 31 och en materialförvaltare i Ca 14.

En kontoristtjänst i Ca 13 bör överföras till övergångsstat.

Utskottet tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar

och medelsberäkningar samt hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3

januari 1957 förordade ändringar;

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

55

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 673 500

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 15 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 478 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 603 300

Summa kr. 2 770 200

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

2 770 200 kr.

35 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 82—86), som innebär

en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 7 900 kr. — huvudsakligen

beroende på ett av departementschefen förordat förslag rörande omläggning

och utvidgning av undervisningen för meteorologisk tjänsteexamen

samt till anordnande av undervisning för fortutbildning av meteorologer

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1957/58 anvisa

ett anslag av 18 500 kr.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 86 och 87), som innebär

anslagshöjning för nästa budgetår med 35 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 220 900 kr.

37 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 88 och 89), som innebär

en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 46 300 kr., avseende

vissa arvodesregleringar i anslutning till den år 1956 beslutade höjningen

av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Observatörer för budgetåret 1957/58 anvisa

ett anslag av 729 300 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 89

och 90), vilket innebär en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med

27 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Telegramkostnader m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 614 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 90),

som innebär en med 7 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 89 400 kr.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 91 och

92), vilket innebär en huvudsakligen automatisk uppräkning av anslaget

med 248 000 kr. på grund av utökad uppdragsverksamhet m. m., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 1 237 000 kr.

41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 41, s. 92—97) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 231 000 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 060 300 kr.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med

300 800 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 93—95).

över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 95).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

57

Departementschefen har i likhet med institutet och luftfartsstyrelsen

ansett de allt större krav som den civila luftfarten ställer på flygväderlekstjänsten

motivera eu fortsatt förstärkning av dess organisation. Med

hänsyn till vad som från luftfartsstyrelsens sida anmälts om lämpligheten

av att avvakta resultatet av en utredning gemensamt bedriven av institutet,

luftfartsstyrelsen och flygvapnet, innan man definitivt tar ställning till

hur denna förstärkning närmare bör utformas, är han emellertid ej beredd

att nu tillstyrka några nya pensionsberättigande tjänster vid flygväderlekstjänsten.

I stället föreslås, att ett belopp om 100 000 kr. ställes

till institutets förfogande för att i avvaktan på utredningsresultatet möjliggöra

en provisorisk personalförstärkning under nästa budgetår.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrker departementschefen

så till vida institutets förslag till tjänsteförändringar, att tre kontorsbiträdestjänster

i Ce 8 vid Stockholm—Bromma flygväderlekstjänst uppflyttas

till kanslibiträdesbefattningar i Cell. Merkostnaden härför beräknas

till ca 3 600 kr.

Under hänvisning till vad som anförts under institutets avlöningsanslag

upptages ej någon medelsanvisning för ersättning för obekväm arbetstid

åt meteorologpersonal m. fl.

Den automatiska utgiftsstegringen under anslaget i anledning av omräkningar

beräknar departementschefen, i likhet med institutet, till i runt

tal 64 100 kr.

Beträffande omkostnaderna förordas en uppräkning av anslaget med

1 000 kr. till reseersättningar samt 2 000 kr. till expenser i anledning av

prishöjningar. Institutet föreslås under nästa budgetår få fortsätta sin

anskaffning av speciell instrumentutrustning vid flygplatserna. I enlighet

härmed tilistyrkes ett av institutet väckt förslag om inköp av ytterligare

en elektronisk molnhöjdsmätare, varför bör beräknas 40 000 kr.

Övriga förslag medförande ökat medelsbehov avstyrkes.

I enlighet med det anförda skulle anslaget, sedan för innevarande budgetår

anvisat engångsbelopp om 40 000 kr. för en molnhöjdsmätare frånräknats,

uppföras med (1 060 300 + 100 000 + 3 600 + 64 100 + 1 000 +

2 000 + 40 000 — 40 000) 1 231 000 kr.

Tre kontorsbiträden i Ce 8 böra slutligen jämlikt grunderna för den

reglerade befordringsgången beredas ordinarie anställning. Personalförteckningen

föreslås skola ändras i överensstämmelse härmed.

Utskottet, som vill erinra om alt riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar och

medelsberäkningar.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1957 förordade

ändringar;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1957/58:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 48 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 836 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 251 300

Omkostnader, förslagsvis ................................. 95 200

Summa kr. 1 231 000

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 1 231 000 kr.

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska

stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 97 och 98),

som för nästa budgetår innebär en automatisk uppräkning av anslaget

med 20 400 kr. för löneklassuppflyttningar m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 610 000 kr.

43 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 43, s. 98—100), vilket

innebär en med 43 100 kr. förhöjd medelsanvisning för nästa budgetår i anledning

av det av riksdagen numera godkända förslaget till ny internationell

överenskommelse rörande ekonomiskt bidrag till Danmark för meteorologiska

tjänster och radioanläggningar på Grönland och Färöarna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 753 600 kr.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

59

Byggnadsväsendet

44:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 44, s.

101—109) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen

vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till

Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 3 346 700 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 076 600 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 357 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 101—106).

över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 106 och 107).

Departementschefen har — under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor — föreslagit följande tjänsteförändringar, nämligen uppflyttning

av en befattning å byggnadsbyrån som byrådirektör i Ce 31 till Ce 33 samt

förändring av en befattning å nämnda byrås ekonomiavdelning som förste

revisor i Cg 27 till extra ordinarie i samma lönegrad, i samband varmed

en tjänst som revisor i Ce 25 föreslås skola utgå, och av en tjänst som

amanuens i reglerad befordringsgång å intendentsbyrån till tjänst som

förste byråsekreterare i Ce 27. Vidare föreslås inrättande av en befattning

som kontorsskrivare i Ce 19 för en extra befattningshavare i samma lönegrad,

vilken f. n. avlönas från sakanslag, samt ordinariesättning av en

tjänst å stadsplanebyrån som byrådirektör i Ce 33. Merkostnaderna för

här angivna tjänsteförändringar uppskattas till 15 372 kr.

Härefter erinrar departementschefen om att Kungl. Maj :t genom beslut

den 7 december 1956 på föredragning av chefen för finansdepartementet

bl. a. förordnat att byggnadsbeståndet — med undantag i förekommande

fall av åbyggnader för jordbrukets behov — vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården, statens vårdanstalter å Svartsjö

och Venngarn för alkoholmissbrukare, lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök, lantbruksskolorna vid Ultuna och Alnarp, statens maskin-

och redskapsprovningsanstalter in. fl. institutioner fr. o. m. budget
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

året 1957/58 skall ställas under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.

Den personalförstärkning, som erfordras i samband med övertagandet av

vården och förvaltningen av detta fastighetsbestånd, beräknar han, lika

med byggnadsstyrelsen, till två byråingenjörer i Ce 27, en förste kansliskrivare

i Ce 17 samt en kansliskrivare i Ce 15. På grund härav bör anslaget

ökas med 64 740 kr.

Till följd av den utvidgning av fastighetsbeståndet under styrelsens förvaltning,

som förekommit under senare år, föreligger emellertid enligt

departementschefen redan f. n. behov av förstärkning av personalen å intendentsbyrån.

Med hänsyn härtill bör styrelsen utöver vad sålunda föreslagits

få anställa ytterligare en byråingenjör i Ce 25. Detta medför ett

ökat medelsbehov om 18 492 kr.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordas att för särskilda anläggningar

en tjänst som maskinmästare i Ce 20 och en tjänst som maskinist

i Ce 15 inrättas. Då härtill kommer att ett belopp av 6 000 kr. bör upptagas

för vikarier åt maskinmästaren och maskinisten, beräknas merkostnaderna

härför till sammanlagt 29 352 kr.

Med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som undan för undan pålagts

byggnadsstyrelsens utredningsbyrå — senast i samband med utbyggnaden

av fångvårdsanstalterna samt av universitet och högskolor — anser departementschefen

det erforderligt, att byrån nu erhåller viss personalförstärkning.

Han förordar inrättandet av en befattning som intendent i

Ce 29. Kostnaden härför uppgår till 22 632 kr. Han upplyser i anslutning

härtill att han därjämte avser att föreslå viss höjning av anslaget till Utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag in. m. för att möjliggöra för

styrelsen att i ökad utsträckning anlita tillfällig hjälp av fackmän.

Departementschefen förklarar sig dela byggnadsstyrelsens uppfattning,

att de tre arbetschefer som leda arbetet vid styrelsens byggnadsföretag

och som varit i styrelsens tjänst mellan 17 och 28 år nu beredas pensionsberättigande

befattningar. I anledning härav föreslår han, att tre tjänster

såsom arbetschefer i Ce 31 inrättas. Arbetscheferna torde liksom hittills

böra avlönas av byggnadsmedel.

Byggnadsstyrelsens övriga förslag till löneregleringar och personalökningar

tillstyrkas icke.

Den omläggning av kulturhistoriska byråns arkiv som styrelsen numera

genomfört har medfört ett minskat behov av biträdespersonal för

arkivgöromål. Med anledning härav föreslås anslaget i enlighet med styrelsens

beräkning skola nedräknas med 13 086 kr.

Departementschefen anser sig icke kunna biträda ett av styrelsen framfört

förslag att beloppet till rådet för översiktlig planläggning utbrytes ur

avlöningsanslaget och uppföres såsom särskilt reservationsanslag.

Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för löneklassuppflyttningar

m. m. samt höjt rörligt tillägg beräknar departementschefen i likhet

med byggnadsstyrelsen till (25 981 + 106 625) 132 606 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

61

I överensstämmelse med det anförda skulle anslaget uppföras med

(3 076 600 + 15 372 + 64 740 + 18 492 + 29 352 + 22 632 — 13 086 +

132 606) i runt tal 3 346 700 kr.

I styrelsens personalförteckning böra vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag

vidtagas följande ändringar. Beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet böra uppföras en byrådirektör i Ca 33, en intendent i Ce 29,

en förste byråsekreterare i Ce 27 samt två byråingenjörer i Ce 27 medan

i stället en byrådirektör i Ce 33 utgår. I fråga om av byggnadsmedel avlönad

personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå böra en byrådirektör

i Ce 33, tre arbetschefer i Ce 31 och en förste revisor i Ce 27 tillkomma

samt en byrådirektör i Ce 31 utgå.

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit den av

riksdagens år 1956 församlade revisorer under § 19 i berättelsen upptagna

frågan om statens bränslekontrollerande verksamhet.

Till en början ha revisorerna lämnat en redogörelse för tillkomsten av

statens bränslekontrollerande verksamhet inom det civila området, dess

nuvarande organisation, uppgifter samt för verksamhetens omfattning

m. in. (Del I, s. 182—190). Härefter ha revisorerna gjort följande uttalande.

»Byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning har till uppgift att tjänstgöra

som expertorgan i värmetekniska frågor såvitt gäller den civila statliga

förvaltningen. Verksamheten är i första hand av utredande och granskande

natur. Därjämte ankommer på avdelningen att utöva fortlöpande

kontroll över fasta värmeanläggningars tekniska skick och skötsel med

sikte på att största möjliga värmeresultat erhålles av det använda bränslet.

Sedan år 1927 har möjlighet att mot viss ersättning för merkostnaderna

deltaga i sistnämnda kontrollverksamhet stått öppen även för landstingen.

Därav ha f. n. 18 landsting begagnat sig. I fråga om försvarsväsendets

anläggningar ombesörjes motsvarande kontrollverksamhet av

armcinlenden tur förvaltningen.

De myndigheter och organisationer, som haft att taga befattning med

ärenden rörande sådan kontrollverksamhet som nu nämnts, ha samfällt

bestyrkt att bränslekontrollen är ägnad att medföra betydande ekonomiska

fördelar; genom att lämpliga panntyper och lämpligt bränsle användas

samt eldning och skötsel i övrigt hedrives på ett bränslebesparande sätt

ha avsevärda kostnadsminskningar kunnat åstadkommas. Verksamhetens

betydelse belyses av att bränslekostnaderna vid de omkring 2 000 värmeanläggningar,

som på detta sätt kontrolleras av byggnadsstyrelsen, under

budgetåret 1954/55 uppgingo till 37,4 milj. kr., varav 23,8 milj. kr. belöpte

sig på statens och 13,6 milj. kr. på landstingens del.

Byggnadsstyrelsen har i framställningar om anslag för värmetekniska

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

avdelningen iramhållit, att det måste betecknas som ett minimum att varje

värmeanläggning besökes och kontrolleras minst en gång årligen, om en

någorlunda eilektiv kontroll skall kunna upprätthållas. En granskning av

ifrågavarande verksamhet under de senaste sex åren utvisar emellertid,

att de 4—5 tjänstemän på vilka det närmast ankommer att ombesörja

verksamheten icke medhinna en kontroll som fyller angivna krav. Sedan

en följd av år ha framställningar från byggnadsstyrelsens sida om personalförstärkning

för att bringa avdelningens kapacitet i nivå med läget under

tidigare år icke kunnat vinna tillmötesgående. Samtidigt har anläggningarnas

alltmera komplicerade natur kommit behovet av kontroll och rådgivning

att framträda starkare. Endast omkring två tredjedelar av hela antalet

anläggningar tillhöriga statsverket bli årligen föremål för inspektion;

däremot genomses i det närmaste hela antalet anläggningar, som av landstingen

anslutits till kontrollverksamheten. I någon mån kan denna disproportion

mellan statens och landstingens anläggningar förklaras därav, att

staten äger även ett antal smärre anläggningar, där kontrollen ansetts

kunna begränsas. Enligt vad som upplysts revisorerna har emellertid samtidigt

den omständigheten medverkat, att statsverket på grund av sitt åtagande

att ombesörja ifrågavarande verksamhet för landstingens räkning

och även uttaga ersättning därför finge anses ha en viss förpliktelse att

i förevarande fall utöva full kontroll.

I och för sig framstår det även ur statens synpunkt såsom önskvärt,

att ett samarbete äger rum mellan staten och landstingen, när det gäller

en verksamhet sådan som den ifrågavarande. Statsverket torde sålunda

kunna draga en viss nytta av de erfarenheter som göras vid landstingens

anläggningar, av vilka många äro av betydande storlek. Då emellertid

oi ganisationen icke förslår för att tillgodose statsverkets eget behov på

området, synes det revisorerna ofrånkomligt antingen alt de knappt tillmätta

resurserna disponeras för statsverkets egen räkning eller också att

organisationen utbygges, så att förefintliga möjligheter till besparingar på

bränsleområdet effektivt kunna tillvaratagas för såväl statens som landstingens

anläggningar. Revisorerna vilja därför ifrågasätta, huruvida icke

nu avsedda samarbete — vilket tillkommit under helt andra förutsättningar

än de nuvarande — borde omprövas.

Därest samarbetet kommer att fortsätta, anse revisorerna angeläget

att de tillgängliga resurserna jämnare fördelas mellan staten och landstingen.

Det bör härvid tagas i betraktande, att den nuvarande kostnadsfördelningen

— som lämnar statsverket täckning endast för de av

landstingen orsakade merkostnaderna — knappast synes förmånlig för

statens del. Möjligen kan en ändring av ersättningsberäkningen, exempelvis

innebärande att vissa fasta belopp utgå per faktiskt inspekterad anläggning

efter en graderad skala, leda till ett godtagbart resultat.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen föreligga svårigheter att

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1957

63

medhinna en effektiv bränslekontroll även vid den avdelning inom arméintendenturförvaltningen,

som ombesörjer motsvarande kontrollverksamhet

vid försvarsväsendets anläggningar. I samband med omorganisationen

år 1947 av fortifikationsförvaltningen förelåg förslag om sammanförande

av den civila och den militära bränslekontrollen till en avdelning, varigenom

åtskilliga fördelar beträffande personalens utnyttjande och även besparingar

i fråga om löner och resekostnader ansågos kunna åstadkommas.

Förslaget har emellertid sedermera icke fullföljts. Det förefaller

dock revisorerna, som om fördelar alltjämt skulle vara att vinna på angivna

väg, varför ett sammanförande eller i vart fall ett närmare samarbete

mellan nämnda båda organisationer synes värt att övervägas. Samtidigt

härmed synes böra undersökas, huruvida upphandling av bränsle

—• som f. n. ombesörjes av arméintendenturförvaltningen för såväl det

militära som det civila behovet — äger sådant samband med bränslekontrollen,

att dessa båda verksamhetsgrenar även i fortsättningen böra handhavas

av ett och samma organ.»

över revisorernas förevarande paragraf ha utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen,

arméintendenturförvaltningen, fortifikationsförvaltningen,

statskontoret, Svenska landstingsförbundet samt statens handels- och industrikommission

(Del II, s. 225—237).

Byggnadsstyrelsen har beträffande landstingens deltagande förklarat sig

dela revisorernas uppfattning, att det får anses riktigt antingen att de

knappt tillmätta resurserna disponeras för statsverkets egen räkning eller

också att organisationen utbygges, så att förefintliga möjligheter till besparingar

på bränsleområdet effektivt kunna tillvaratagas för såväl statens

som landstingens anläggningar. Att styrelsen vid valet mellan alternativen

ansett det senare att föredraga framgår av styrelsens upprepade

petitaframställningar om en utbyggnad av organisationen. Det är nämligen

för styrelsen vid dess byggnadstekniska granskning och bedömning

av förslag till sjukhusbyggen av betydande värde, att styrelsen genom

den bränslekontrollerande verksamheten för landstingen får erfarenheter

rörande de ofta omfattande och komplicerade värmeanläggningarna vid

deras sjukhus och andra inrättningar.

Svenska landstingsförbundet är av den uppfattningen, att den nuvarande

anslutningen av landstingens bränsleanläggningar till den statliga

bränslekontrollen är fördelaktig ur allmän synpunkt och att anledning icke

finnes att frångå densamma. En annan fråga är, om landstingens nuvarande

avgifter täcka de kostnader, som äro förbundna med verksamheten.

Mot principen för kostnadsfördelningen, nämligen att landstingen skola

ersätta de merkostnader, som bränslekontrollen vid deras anläggningar

förorsakar, finnes, såvitt styrelsen kan se, intet att invända, försåvitt icke

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

vinstsynpunkter skola anläggas på denna fråga. Skulle de nuvarande avgifterna

icke ha anpassats efter det fallande penningvärdet, torde ur landstingssynpunkt

intet vara att erinra mot att en uppräkning sker.

Enligt statskontorets mening böra landstingen även i fortsättningen beredas

möjlighet att få sin bränslekontroll ordnad genom statlig medverkan.

En förutsättning härför bör dock vara, att ändring sker i gällande

kostnadsfördelning, som tillkommit under andra förhållanden än de nuvarande.

Det kan sålunda anses rimligt, att landstingen även få bidraga

till kostnaderna för forskning m. m. Efter vilka grunder landstingens ersättning

bör utgå synes emellertid vara en fråga av beskaffenhet att böra

upptagas till behandling i samband med en undersökning rörande en sammanföring

av den bränslekontrollerande verksamheten.

Beträffande frågan om ett sammanförande av byggnadsstyrelsens och

försvarets bränslekontroll anser byggnadsstyrelsen det inte råda någon

tvekan om att det med hänsyn till byggnadsstyrelsens utredande, byggande

och underhållande verksamhet är ett angeläget intresse, att bränslekontrollen

av de anläggningar, som beröras av denna styrelsens verksamhet,

är förlagd till byggnadsstyrelsen. Vid en organisation med en för de militära

och civila förvaltningarna gemensam bränslekontroll, förlagd antingen

till byggnadsstyrelsen eller till fortifikationsförvaltningen, skulle

endera av dessa förvaltningar förlora den fördel som den direkta kontakten

med det bränslekontrollerande organet innebär. Den relativt obetydliga

vinst, närmast genom minskade resekostnader, som en sammanslagning

kan förväntas medföra, synes ej vara så stor att den uppväger

förlusten av nämnda direkta kontakt.

Liknande synpunkter anföras av fortifikationsförvaltningen medan

arméintendenturförvaltningen, statskontoret och statens handels- och industrikommission

funnit, att rationaliseringssynpunkter tala för en sammanslagning.

Vad slutligen angår frågan om en sammanslagning av den bränsleupphandlande

och bränslekontrollerande verksamheten anse byggnadsstyrelsen

och fortifikationsförvaltningen, att erfarenheten av den hittillsvarande

ordningen icke visat, att några direkta olägenheter äro förknippade därmed.

Arméintendenturförvaltningen ifrågasätter om inte den civila bränslekontrollen

borde överföras till det organ som f. n. köper bränsle ej enbart

för den militära utan även för en stor del av den civila statsförvaltningen.

En sådan eventuell överflyttning bör emellertid föregås av en mera ingående

utredning.

Statskontoret uttalar, att prövningen av frågan, till vilket organ upphandlingen

av bränsle bör vara förlagd, bör ske i anslutning till en eventuell

undersökning i syfte att utreda fördelarna av en sammanslagning av

den bränslekontrollerande verksamheten.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1957

65

Utskottet. Under förevarande punkt har Kungl. Maj :t föreslagit —

förutom en uppräkning av anslaget på grund av automatiska utgiftsförändringar

och genomförande av vissa tjänsteförändringar i anledning av

vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor — inrättande av tre byråingenjörstjänster,

varav två i Ce 27 och en i Ce 25, en maskinmästartjänst i Ce 20, en förste

kansliskrivartjänst i Ce 17, en kansliskrivartjänst i Ce 15 samt en maskinisttjänst

i samma lönegrad, samtliga med placering på intendentsbyrån,

samt av en befattning som intendent i Ce 29 å utredningsbyrån.

Slutligen föreslås att en tjänst som kontorsskrivare i Ce 19 inrättas fölen

extra befattningshavare i samma lönegrad, vilken f. n. avlönas från

sakanslag, samt att eu byrådirektörst jänst i Ce 33 å stadsplanebvrån ordinariesättes.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag erfordras eu uppräkning

av anslaget med 270 100 kr.

Vid sin prövning av detta anslag har utskottet även till behandling upptagit

vissa av riksdagens revisorer aktualiserade frågor rörande statens

bränslekontrollerande verksamhet. Revisorerna ha bl. a. erinrat om att

byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning svarar för bränslekontrollen

över värmeanläggningar, som tillhöra statliga civila myndigheter och vissa

landsting, och att motsvarande verksamhet för försvarets del f. n. handhas

av arméintendenturförvaltningen. Revisorerna ha pekat på att svårigheter

f. n. föreligga att medhinna kontrollverksamheten i önskvärd omfattning.

De ha funnit det mellan staten och landstingen bedrivna samarbetet

värdefullt men samtidigt förklarat, att det, då organisationen icke

är tillräcklig för att tillgodose statsverkets eget behov, måste anses ofrånkomligt

antingen att de knappt tillmätta resurserna disponeras för statsverkets

egen räkning eller att organisationen utbygges, så att förefintliga

möjligheter till besparingar på bränsleområdet effektivt kunna tillvaratagas

för såväl statens som landstingens anläggningar. Revisorerna

ha därför ifrågasatt, om inte nu nämnda samarbete borde omprövas.

Därest det härvid skulle visa sig, att samarbetet bör fortfara, bör enligt

revisorerna den nuvarande kostnadsfördelningen mellan staten och landstingen

underkastas en revision. Revisorerna anse vidare, att ett i samband

med den år 1947 föreslagna omorganisationen av fortifikationsförvaltningen

framlagt förslag om sammanförande av den civila och militära

bränslekontrollen till en avdelning, eller i vart fall ett närmare samarbete

mellan de båda nuvarande organen, vore värt att överväga. I anslutning

härtill bär enligt revisorerna även undersökas om upphandlingen av

bränsle — f. n. helt ombesörjd av arméintendenturförvaltningen — äger

ett sådant samband med bränslekontrollen, atl dessa båda verksamhetsgrenar

även i fortsättningen böra handhavas av ett och samma organ.

Statskontoret och Svenska landstingsförbundet ha i sina remissvar framhållit,

att samarbetet mellan staten och landstingen på förevarande oin
5—r>4s

67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 6

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

råde bör fortsätta. En förutsättning härför är emellertid enligt statskontorets

uppfattning, att ändring sker i gällande kostnadsfördelning som

innebär, att landstingen skola ersätta de merkostnader som bränslekontrollen

vid deras anläggningar förorsakar. Landstingsförbundet, som anser,

att nuvarande princip för kostnadsfördelningen bör gälla även i fortsättningen,

har däremot intet att erinra mot en eventuell uppräkning av

avgifterna på grund av penningvärdets fall. Beträffande övriga av revisorerna

berörda frågor anse byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen,

att den myndighet som handhar den utredande, byggande och

underhållande verksamheten även bör svara för bränslekontrollen samt

att några direkta olägenheter av nuvarande ordning för bränsleupphandling

inte visat sig. Statskontoret, arméintendenturförvaltningen samt statens

handels- och industrikommission anse däremot att rationaliseringssynpunkter

tala för en sammanslagning av den civila och militära bränslekontrollen.

I samband med prövningen av denna fråga bör även upphandlingsfrågan

undersökas.

Vad först angår frågan om den nuvarande anslutningen av landstingens

bränsleanläggningar till den statliga bränslekontrollen anser utskottet, att

det ur bränsleförsörjningssynpunkt är angeläget, att samarbetet mellan

staten och landstingen på förevarande område fortsätter. Härtill kommer

att statsverket säkerligen kan nyttiggöra många av de erfarenheter som

göras vid landstingens anläggningar. Den ekonomiska uppgörelsen mellan

staten och landstingen synes emellertid enligt utskottets mening böra

underkastas en närmare översyn. Vad angår övriga av revisorerna antydda

spörsmål, ansluter sig utskottet till den av byggnadsstyrelsen uttalade

uppfattningen, att den bränslekontrollerande verksamheten bör anknytas

till den byggande och underhållande organisationen. Detta ställningstagande

överensstämmer också helt med det av 1956 års riksdag fattade

principbeslutet om att överflytta försvarets bränslekontroll från arméintendenturförvaltningen

till fortifikationsförvaltningen. Vid detta sitt

ställningstagande har utskottet utgått ifrån att de bränslekontrollerande

myndigheterna samarbeta, så att dubbelarbete undvikes. Vad slutligen angår

den bränsleupphandlande verksamheten anser utskottet skäl inte ha

förebragts att frångå nuvarande ordning för denna upphandling.

De under förevarande punkt föreslagna personalförändringarna och

medelsberäkningarna har utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera

bifallit Kungl. Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,

funnit sig böra godtaga.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1957 förordade ändringar;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1957 67

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 192 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 244 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 727 900

Säger kr. 3 167 000

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 58 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 80 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 41 500

Säger kr. 179 700

Summa kr. 3 346 700

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 3 346 700 kr.;

II. att riksdagen må, i anledning av vad riksdagens år 1956

församlade revisorer under § 19 i sin berättelse föreslagit, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

45:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 45, s. 110), innebärande en med 56 500 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 369 800 kr.

46:o) Länsarkitektsorganisalionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

46, s. 111—116) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordat borttagande av granskningsavgifterna inom länsarkitektsorganisationen,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

samma organisation, alt tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58,

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar förbudgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 4 179 300 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Avdraget är i gällande riksstat uppfört med 3 957 600 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes

med 326 500 kr.

Statens sakrevision har, såsom ett led i eu av Kungl. Maj:t anbefalld

översyn av det statliga taxeväsendet, framlagt förslag till ändrad taxesättning

för länsarkitektorganisationen in. in. Förslaget avser bl. a. ett borttagande,

med visst undantag, av de avgifter, som enligt särskild taxa utgår

vid granskning å länsarkitektkontoren av underställda plan- och byggnadsärenden.

Frågan om avskaffande av granskningsavgifterna har ansetts vara

av natur att böra anmälas för riksdagen.

Över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtande avgivits av statens

lönenämnd (s. 112). över sakrevisionens framställning ha remissyttranden

avgivits av byggnadsstyrelsen efter hörande av samtliga länsarkitekter,

lantmäteristyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Malmöhus,

Örebro och Västerbottens län, riksräkenskapsverket, statskontoret, Svenska

landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet och Svenska arkitekters

riksförbund (s. 113 och 114).

Departementschefen har anfört följande.

Vad först gäller statens sakrevisions taxeförslag infördes år 1935 en

särskild avgift för länsarkitektkontorens granskning av plan- och byggnadsärenden,

som av kommuner och enskilda underställes myndigheternas

prövning. Avgiftsbeläggningen avsåg ursprungligen att möjliggöra eu utbyggnad

av länsarkitektorganisationen utan större merkostnad för statsverket.

Tillsammans med inkomsterna av kontorens arkitektverksamhet

täckte den omkring 80 % av utgifterna för organisationen. På grund av

fortsatt utbyggnad av länsarkitektkontoren och den allmänna kostnadsstegringen

har granskningsavgifterna emellertid kommit att spela en alltmer

underordnad roll för finansieringen av kontoren. Medan utgifterna

för dessa numera belöper sig till över 4 milj. kr. har den genomsnittliga

årsintäkten av granskningsavgifter under den senaste 5-årsperioden varierat

mellan 140 000 och 300 000 kr. Medeltalet har utgjort 230 000 kr. Frånräknas

de avsevärda kostnaderna för debitering och uppbörd in. in., av

sakrevisionen beräknade till 4 å 5 kr. per ärende, blir nettointäkten knappast

högre än ca 110 000 kr.

Det torde med fog kunna göras gällande att avgiftsbeläggningen av

ifrågavarande granskning icke står i god överensstämmelse med sedvanliga

förvaltningsprinciper. Avgifterna medför vidare ett icke obetydligt besvär

och improduktivt arbete för de myndigheter, som sysslar med debitering,

uppbörd och kontroll. Avgifterna spelar icke heller längre någon nämnvärd

roll för täckandet av statsverkets kostnader för länsarkitektorganisationen.

Jag anser mig därför böra föreslå, att denna avgiftsbeläggning av

granskningsärenden inom länsarkitektorganisationen upphör. I likliet med

flertalet hörda myndigheter anser jag tillräckliga skäl ej föreligger att

därvid göra undantag för granskningen av detaljplaneförslag.

Under förutsättning att vad jag sålunda förordat vinner riksdagens bi
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1957 69

fall avser jag att föreslå Kungl. Maj:t att förordna om upphörande av gällande

bestämmelser rörande ifrågavarande granskningsavgifter.

Beträffande byggnadsstyrelsens petita rörande länsarkitektorganisationens

avlöningar under nästa budgetår bör, i enlighet med vad chefen för

civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, 23 befattningar som kontorist i Ce 13 utbytas mot befattningar som

kansliskrivare i Ce 15 samt en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 utbytas mot

en kontoristtjänst i Ca 13. Merkostnaderna för dessa tjänsteförändringar

uppskattar jag till 21 199 kr.

Byggnadsstyrelsens förslag om personalökningar anser jag mig icke

kunna tillstyrka.

För löneklassuppflyttningar in. m. samt höjt rörligt tillägg upptager jag

i enlighet med byggnadsstyrelsens beräkningar (43 001 + 157 515) 200 516

kr.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med (3 957 600 +

21 199 + 200 516) i runt tal 4 179 300 kr., att fördelas på olika poster på

sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

I personalförteckningen för länsarkitektorganisationen bör uppföras en

kontorist i Ca 13 och ur förteckningen i stället utgå ett kanslibiträde i Ca 11.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om slopande av granskningsavgifterna

inom länsarkitektsorganisationen. Jämväl i övrigt har utskottet,

som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor gjorda framställningar

beträffande länsarkitektsorganisationen, funnit sig böra godtaga

under förevarande punkt framlagda förslag.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må godkänna i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1957 förordat

borttagande av granskningsavgifterna inom länsarkitektsorganisationen;
II.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för länsarkitektsorganisationen vidtaga i nämnda protokoll

förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 732 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 120 400

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

in. fl., förslagsvis .............................. 361 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 964 400

Summa kr. 4 179 300

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr i 957

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 179 300 kr.

47:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 116 och 117), innebärande en med 8 500 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

503 500 kr.

48 :o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner in. in. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 117), innebärande en med 10 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kr.

49 :o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 117), innebärande oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner

och regionplaner för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kr.

50 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse in. in. inom

vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s.

118), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår med 50 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

51 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag in. in. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 51, s. 118 och 119), som innebär en

med 40 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 190 000 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

71

Tekniska institut

52 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 52, s. 120—122)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för

statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58,

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 734 400 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 694 300 kr.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt om en höjning av anslaget

med 63 400 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 120 och 121).

Föredraganden har under åberopande av vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

föreslagit upp flyttning av en kanslibiträdestjänst i Ce 11 till kontorist i

Ce 13. Merkostnaden härför uppgår till 708 kr. Vidare förordas uppflyttning

av en tjänst som förste avdelningsingenjör i Cg 29 till Cg 31, vilket

medför ett ökat medelsbehov om 2 064 kr. Slutligen föreslås uppräkningar

med 44 312 kr. för löneklassförändringar och höjt rörligt tillägg, 5 000 kr.

för bränsle, lyse och vatten och 12 000 kr. för uppdragsmedlen.

I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (694 300 + 708 + 2 064

-f 44 312 + 5 000 — 12 000) avrundat 734 400 kr.

Utskottet. Under erinran att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar gemensamma frågor

framlagda förslag beträffande statens väginstitut och då vad Kungl. Maj :t

i övrigt i nu förevarande sammanhang föreslagit inte givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Stat

A vlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 185 600

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 288 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 144 200

Säger kr. 617 900

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ............................................................ 297 100

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 87 900

Säger kr. 385 000

Säger för avlöningar kr. 1 002 900

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

...................................................... 142 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kr. 242 000

Summa kr. 1 244 900

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 508 500

Säger kr. 510 500

Nettoutgift kr. 734 400

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 734 400 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

53:o) Statens väginstitut: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 53, s.

122 och 123) föreslagit riksdagen att till Statens väginstitut: Utrustning

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt, att ett reservationsanslag

av 150 000 kr. anvisas för utrustning åt institutet.

Något anslag för motsvarande ändamål finnes inte uppfört å gällande

riksstat.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 123).

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

73

Föredraganden framhåller, att det forskningsarbete väginstitutet utför

är av betydelse för såväl vägnätets upprustning som lösandet av väg- och

trafiktekniska problem i samband med strävandena att öka trafiksäkerheten.

Möjlighet bör beredas institutet att anskaffa för denna verksamhet

behövliga tekniska hjälpmedel. För nästa budgetår förordar han därför att

ett belopp om 40 000 kr. anvisas för ändamålet.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

54:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 54, s. 123—125), som innebär en huvudsakligen på

grund av automatiska utgiftsstegringar med 21 700 kr. förhöjd medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ..................

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag

m. m., förslagsvis ........................

76 000

2 400

285 900

107 300

300 000

Summa kr. 771 600

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 771 600 kr.

55:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 55, s. 125), som innebär en uppräkning av anslaget

med 3 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

436 500 kr.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

56:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 56, s. 126), innebärande oförändrad medelsanvisr

ning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

57:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 57, s. 127—131) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens elektriska inspektion, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Statens elektriska

inspektion: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 408 400 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 336 500 kr.

Kommerskollegium har hemställt, att anslaget höjes med 17 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av kollegiets framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 127).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att elkraftutredningen i

sitt år 1954 avgivna huvudbetänkande (SOU 1954: 12) fastslagit, att vissa

brister vidlåda eldistributionen på landsbygden. En rationalisering av

eldistributionen — syftande huvudsakligen till en upprustning av elnäten

och till ersättande av de alltför många och alltför små distributionsföretagen

med större och för en ändamålsenlig elförsörjning lämpliga enheter

är enligt utredningen nödvändig men bör i princip genomföras frivilligt.

Härvid skulle staten understödja strävandena genom att tillgodose behovet

av sakkunnig rådgivning i elfrågor, genom att främja eldistributionen

medelst ekonomiskt stöd i form av lån och bidrag samt genom att ombilda

och förstärka den statliga organisationen på detta område. Möjligheter

bör därutöver finnas för staten att vid behov tvångsvis påverka utvecklingen.

I sådant avseende bar utredningen föreslagit vissa författningsbestämmelser

i ämnet.

Departementschefen förutskickar i anslutning till det sagda, att förslag

till ändringar i lagen den 27 juni 1902 innefattande vissa bestämmelser

om elektriska anläggningar i särskild ordning skola på grundval av utredningens

betänkande underställas 1957 års riksdag. Dessa förslag

syfta — såvitt nu är i fråga -— till att reglera distributionsföretagens

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

75

skyldigheter gentemot kraftförbrukare samt till att möjliggöra ingripanden

från statens sida för att underlätta genomförandet av en rationalisering

av eldistributionen.

Härefter har departementschefen anfört följande.

Kommerskollegium, som tillika är chefsmyndighet för statens elektriska

inspektion, handlägger förekommande koncessions- och förliandstillståndsärenden,

ärenden angående säkerhetsföreskrifter för elektriska anläggningar,

frågor om behörighet som elektrisk installatör samt ansökningar om

lån till distributionsföretag. Inspektionen åligger att avsyna nya och besiktiga

äldre elektriska anläggningar samt handlägger vidare ärenden angående

elektriska olycksfall, varjämte inspektionen förhandsgranskar koncessions-

och förhandst illståndsansökningar. Statsbidrag till befrämjande

av landsbygdens elektrifiering beviljas av elektrifieringsberedningen.

Prisfrågor handlägges i sista hand av statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström.

Elkraftutredningen föreslår inrättandet av ett centralt organ, statens elnämnd,

direkt underställt Kungl. Maj :t i kommunikationsdepartementet.

1 elnämnden föreslås skola ingå två byråer, en säkerhetsbyrå och en rationaliserings-

och ekonomibyrå. Under säkerhetsbyrån skulle sortera statens

elektriska inspektion, liksom f. n. uppdelad på fyra distrikt med samtliga

befattningshavare centralt placerade. Under rationaliserings- och ekonomibyrån

skulle lyda en på nio distrikt fördelad lokal organisation, statens elingenjörsorganisation.

Till elnämndens centrala verksamhet skulle överföras

samtliga de arbetsuppgifter, som nu åvilar kommerskollegii elektriska

byrå, delar av statens elektriska inspektions centrala byråarbete, främst

förberedande granskning av koncessionsärenden, samt elektrifieringsberedningens

och prisregleringsnämndens arbetsuppgifter. Inspektionen

skulle i övrigt behålla sina nuvarande uppgifter. De med den föreslagna

rationaliserings- och rådgivningsverksamheten sammanhängande göromålen

skulle handhavas av rationaliserings- och ekonomibyrån och av

elingenjörsorganisationen. Sistnämnda organisation skulle på det lokala

planet övervaka, att eldistributionen bedreves på ett ur teknisk, ekonomisk

och organisatorisk synpunkt ändamålsenligt sätt, verka för och taga initiativ

till rationalisering av den elektriska distributionsverksamheten samt

tillliandagå centralorganet och länsstyrelserna i vissa ärenden samt allmänheten

med råd och anvisningar i elkraftfrågor.

Utredningens förslag om ett nytt centralt organ har mött gensago från

majoriteten av de myndigheter och organisationer, som yttrat sig över betänkandet.

Man bär sålunda i allmänhet ansett lämpligare att genomföra

en behövlig omorganisation inom nuvarande organisationsram, vilket även

skulle medföra minskade utgifter för statsverket jämfört med utredningens

alternativ. Jag delar uppfattningen att ett nytt fristående organ icke bör

tillskapas för nuvarande och nytillkommande centrala arbetsuppgifter och

finner, att dessa t. v. kan handhavas av de bestående organen. Emellertid

synes erforderligt, att den upprustning som påbörjades fr. o. m. innevarande

budgetår beträffande statens organ på detta område (Jfr prop.

10,1/1950 samt VI ht. p. 55) fortsätter, främst med hänsyn till en sedan

flera ar rådande arbetsbalans men även för nya göromål, till vilka kan

räknas sådana som sammanhänger med eu rationalisering. Rationaliseringsarbelel

torde i och för sig underlättas, om ifrågasatta statliga ekono
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 ar 1957

miska stödåtgärder och tekniska koncessions- och andra frågor handlades

av ett och samma organ. En sådan ökad samordning förutsätter en omprövning

av bl. a. elektriska byråns och elektrifieringsberedningens arbets^PPfjHtei

och administrativa ställning m. in. I dagens läge har det emellertid

synts vara i främsta rummet angeläget att genom lagstiftning och

en fortsatt upprustning av i första hand elektriska inspektionen ävensom

genom fortsatta ekonomiska stödåtgärder främja rationaliseringen, varemot

den berörda organisatoriska samordningen synts böra anstå i avvaktan

på erfarenheter rörande verkningarna av berörda lagändringar.

Samordningsfrågan kommer dock att ägnas fortsatt ingående uppmärksamhet.

Då det ankommer på mig att föreslå den erforderliga förstärkningen av

elektriska inspektionen, övergår jag nu till att behandla denna fråga. I sitt

utlåtande över elkraftutredningens förslag har kommerskollegium, såvitt

na * fraka> framhållit att eu väsentlig nackdel med den nuvarande organisationen

är att det centrala organet saknar personal med erforderlig

lokal kännedom. Man vore vidare såväl inom elkraftutredningen som inom

fackkretsar i övrigt enig om att elinspektionen borde befrias från sina

centrala uppgifter för att odelat ägna sig åt tillsynsverksamheten ute på

tältet. Redan på grund av här antydda skäl borde inspektionens verksamhet

decentraliseras. Ytterligare skäl tillkommer emellertid. Tillsynsverksamheten

omfattar säkerhetsfrågor rörande anläggnings utförande och

drift. Prövningen av dessa problem måste emellertid — framhåller kolle■

alltid ske med beaktande av vad som är tekniskt och ekonomiskt

möjligt och lämpligt. Inspektören fungerar icke blott som besiktningsförrättare

ulan även som rådgivare åt företagen. På grund härav bör enligt

kollegiet det i den statliga lokala säkerhetstillsynen sysselsatta organet,

elinspektionen, utnyttjas för rationaliseringsverksamheten, varvid givetvis

skälen för en decentralisering ökar. Löses här angivna frågor på sätt kollegiet

föreslagit, skulle icke någon särskild elingenjörsorganisation vara

erforderlig. I remissyttrandet har kollegiet föreslagit inrättande av sju

inspektionsdistrikt med eu överinspektör i Ca ,‘53, en förste distriktsingenjör

i Ca 29, en ingenjör i Ca 25, en ritare i Ce 21 samt två kontorsbiträden i

varje distrikt.

I likhet med kommerskollegium och flera andra remissinstanser anser

jag, att det skulle vara till avgjord fördel för inspektionens verksamhet,

om densamma decentraliserades. Den lokalkännedom, som befattningshavarna

skulle förvärva inom sina distrikt, skulle säkerligen icke blott befrämja

den egentliga tillsynsverksamheten utan även vara till nytta för

kommei skollegium och andra centrala myndigheter vid bedömningen av

frågoi, som dit hänskjutes men som för sitt avgörande kräver kännedom

om lokala förhållanden. Vid en decentralisation av inspektionen synes det

natuiligt att dess personal även utför visst fältarbete i rationaliseringssyfte-.

Härför talar även det förhållandet, att säkerhets- och rationaliseringsfrågor

i många fall torde höra intimt samman. En lösning enligt här

uppdragna riktlinjer ställer sig också — såsom kommerskollegium framhållit

— väsentligt billigare än elkraftutredningens förslag. Under sådana

förhållanden saknas tillräckliga skäl att inrätta en särskild elingenjörsorganisation.

Ä\en om jag alltså ur allmänt principiell synpunkt är positivt inställd

till en decentralisering av inspektionen, finner jag likväl tiden icke mogen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

77

att med eu gång genomföra densamma. För uppskov med decentraliseringen

— vilken torde böra ske i etapper — talar bl. a. önskvärdheten att under

någon tid stationera viss personal centralt i utbildningssyfte samt behov

av att avarbeta rådande arbetsbalans och kopiera visst kartmaterial m. in.

Vid den fortsatta upprustningen av elinspektionen, för vilken ett starkt

behov föreligger, synes man emellertid böra syfta till att på längre sikt

skapa förutsättningar för en decentralisering av verksamheten på i första

hand sex distrikt.

I enlighet härmed föreslår jag för nästa budgetår, att inspektionen tillföres

två ingenjörstjänster i Ce 25 för att i första hand möjliggöra för de

nuvarande överinspektörerna och förste distriktsingenjörerna att öka besiktningsverksamheten

in. in. och därjämte handlägga nytillkommande

rationaliseringsuppgifter.

En betydande eftersläpning har uppstått med upprättande av skilda

slag av konstruktionsritningar. En mängd typritningar behöver ändras för

att anpassas till utvecklingen. Behovet av ytterligare ritare måste bedömas

såsom varaktigt med hänsyn till vikten av att inspektionen ständigt följer

de täta förändringarna på hithörande område. Jag förordar därför att inspektionen

även får anställa ännu en ritare i Ce 19.

Slutligen föreligger — såsom kommerskollegium anfört i årets petita —

behov av mera biträdeshjälp. Medel bör därför beräknas för anställande

av ytterligare ett skriv- och kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Det ökade medelsbehovet i anledning av här föreslagen personalförstärkning

utgör ca 58 200 kr.

Vid omräkning av anslaget uppkommer enligt kollegium en automatisk

utgiftsstegring av 380 kr. På grund av höjningen av statstjänstemännens

löner bör emellertid anslagsposten rörligt tillägg uppräknas med i runt tal

13 300 kr., vilket belopp ej upptagits i petita. Den automatiska utgiftsökningen

å anslaget blir således (380 + 13 300) i runt tal 13 700 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle avlöningsanslaget alltså uppföras med

(336 500 + 58 200 + 13 700) ''408 400 kr.

Utskottet. Departementschefen har närmare berört elkraftutredningens

år 1954 avgivna betänkande, i vad detsamma avser de statliga elektriska

organen. Härutinnan har erinrats om att utredningen föreslagit inrättande

av ett centralt organ, statens elnämnd, vilken skulle vara direkt underställd

Kungl. Maj:t i kommunikationsdepartementet. I nämnden skulle

ingå två byråer, en säkerhetsbyrå och en rationaliserings- och ekonomibyrå.

Under säkerhetsbyrån skulle lyda elektriska inspektionen, liksom

f. n. uppdelad på fyra distrikt med befattningshavarna centralt placerade.

Under rationaliserings- och ekonomibyrån skulle sortera en på nio distrikt

fördelad lokal organisation, statens elingenjörsorganisation. Elnämnden

skulle övertaga samtliga de arbetsuppgifter som åvila kommerskollegii

elektriska byrå, delar av elinspektionens centrala byråarbete samt elektrifieringsberedningens

och prisregleringsnämndens uppgifter. Den andra

byrån samt elingenjörsorganisationen skulle handha rationaliserings- och

rådgivningsverksamheten elingenjörsorganisationen på det lokala planet.

Departementschefen har i likhet med majoriteten av de myndigheter

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

och organisationer som yttrat sig över betänkandet icke ansett sig kunna

förorda tillskapandet av ett nytt centralt organ utan i stället funnit det

lämpligare med en omorganisation inom nuvarande organisationsram. I

dagens läge har det synts departementschefen angelägnast att genom lagstiftning

och en fortsatt upprustning av i första hand elektriska inspektionen

ävensom genom fortsatta ekonomiska stödåtgärder främja rationaliseringen.

I fråga om den elektriska inspektionen uttalar sig departementschefen

i princip för en decentralisering av densamma på i första hand sex

distrikt. Härvid förutsättes inspektionen skola verka både som besiktnings-

och rationaliseringsorgan. Vid sådant förhållande skulle frågan om

att inrätta en statens elingenjörsorganisation förfalla.

För det närvarande anser dock departementschefen, att en decentralisering,

vilken skulle ske etappvis, bör anstå bl. a. med hänsyn till önskvärdheten

av att under någon tid stationera viss personal centralt i utbildningssyfte

samt till behov av att avarbeta rådande arbetsbalans m. m.

För nästa budgetår föreslås därför inrättande av två ingenjörstjänster vid

inspektionen i Ce 25. Vidare förordas inrättande av en tjänst som ritare

i Ce 19 och en skriv- och kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.

Det för de här angivna tjänsterna erforderliga medelsbehovet uppgår till

58 200 kr. Härtill komma automatiska utgiftsökningar om 13 700 kr.

Mot vad departementschefen under förevarande punkt anfört och förordat

har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 134 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 93 400

Summa kr. 408 400

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 408 400 kr.

58:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kung], Maj :ts förslag (punkt 58, s. 131 och 132), vilket innebär en uppräkning

av anslaget för nästa budgetår med 12 600 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 47 600 kr.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

79

59 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 132), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kr.

Djurgårdsnämnden

60:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 60, s.

133 och 134) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för djurgårdsnämnden, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Djurgårdsnämnden: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 147 500 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 139 000 kr.

Djurgårdsnämnden har hemställt, att anslaget höjes med 16 600 kr.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 133).

Departementschefen tillstyrker en uppräkning av anslaget med avrundat

8 500 kr., varav 840 kr. för arvodeshöjning åt nämndens kanslichef,

1 757 kr. för löneklassändringar m. in. samt 5 900 kr. för viss höjning av

arvoden i enlighet med förslag av chefen för civildepartementet vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

och då vad Kungl. Maj :t i övrigt i förevarande sammanhang förordat inte

givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 109 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 16 000

Summa kr. 147 500

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 147 500 kr.

61 :o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 61, s. 134), som innebär en oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.

Diverse

62 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 135) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 236 000 kr.

63:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 135) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 225 000 kr.

64 :o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64, s. 135 och 136), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

av Kungl. Maj.t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kr.

65 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjäusteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 65, s. 136—149) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 33,2 milj. kr.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

81

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 31,2 milj. kr.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1956 redovisat resultatet

av 1954 års tjänstebrevsundersökning. Till denna skrivelse bär

fogats en särskild redogörelse rörande sättet för undersökningens bedrivande

samt det närmare resultatet därav. I skrivelsen upptager styrelsen

frågan om avskaffande av tjänstebrevsrätten eller begränsning av antalet

tjänstebrevsberättigade. Styrelsen bar därvid föreslagit indragning av

tjänstebrevsrätten för vissa icke statliga tjänstebrevsberättigade institutioner.

Styrelsen har inledningsvis redogjort för gällande bestämmelser rörande

tjänstebrevsrätten samt erinrat om tidigare utredningar in. in. på förevarande

område (s. 136—138).

Vid bedömandet av frågan om avskaffande av tjänstebrevsrätten eller

begränsning av antalet tjänstebrevsberättigade har generalpoststyrelsen ansett

sig böra skilja mellan statliga och icke statliga tjänstebrevsberättigade.

I fråga om de statliga myndigheterna framhåller styrelsen att tjänsteposten

som en naturlig följd av den ökade statsverksamheten på olika

områden oavlåtligt ökat från år till år. Tjänsteförsändelserna, som år 1938

beräknas ha utgjort omkring 35 milj., motsvarande ungefär 5 % av det

totala antalet försändelser, uppgingo enligt 1954 års tjänstebrevsundersökning

till 83,4 milj., motsvarande nära 10 % av det totala antalet nämnda

år postbehandlade försändelser. Tjänsteförsändelserna ha sålunda på senare

år ökat i snabbare takt än övriga försändelser.

Genom tjänstepostens kraftiga ökning ha, fortsätter styrelsen, fördelarna

med tjänstebrevsrättens bibehållande accentuerats avsevärt, då den

praktiska vinsten med det förenklade betalningssystem, som tjänstebrevsrätten

innebär för statliga myndigheter, utan tvekan blir av större värde

ju större postmängd det rör sig om. Samtidigt innebär den kraftiga ökningen

av tjänsteposten, att det merarbete som skulle uppkomma för

postverket därest tjänsteförsändelserna skulle taxeras och frankeras som

vanliga försändelser — i motsats till vad man räknade med år 1944 —

nu utan tvivel skulle bli synnerligen betungande och på många postanstalter

troligen nödvändiggöra personalökning. Frågan om tjänstebrevsrättens

avskaffande eller bibehållande har sålunda enligt styrelsens uppfattning

kommit i annat läge än vid tiden för 1944 års utredning.

I fråga om de statliga myndigheterna finner generalpoststyrelsen, alt

det nuvarande tjänstebrevssystemet är det ur arbetssynpunkt för statsförvaltningen

som enhet betraktad mest rationella och att utbytandet av

tjänstebrevssystemet mot något annat betalningssystem ur statsnyttans

synpunkt skulle innebära stora nackdelar. Generalpoststyrelsen anser därför,

alt tjänstebrevssystemet såsom en rationell form för erläggande av

postavgifter bör bibehållas beträffande de statliga myndigheterna.

G— r.48 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 saml. Nr 0

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 195J

Beträffande de icke statliga institutionerna framhåller generalpoststyrelsen,

att tjänstebrevsrätten först och främst innebär en ekonomisk förmån

av många gånger betydande värde. När en icke statlig sammanslutning

erhållit tjänstebrevsrätt, innebär detta i realiteten, att vederbörande

utan riksdagens hörande en gång för alla beviljats ett till storleken icke

begränsat statsanslag till postavgifter. Sådant anslag utsättes icke för

den upprepade sakliga prövning, som kommer andra motsvarande anslag

till del, något som torde kunna anses både principiellt och ur andra synpunkter

oriktigt. Styrelsen framhåller vidare att många av de icke statliga

tjänstebrevsberättigade, särskilt föreningar och dylikt, visa en benägenhet

att begagna sin tjänstebrevsrätt för varje av dem själva beslutad utvidgning

av sin verksamhet. Ett sådant förfarande innebär, att institutionen

själv i viss mån efter eget skön bestämmer storleken av statsanslaget.

Över användningen av de statsanslag som beviljats i form av tjänstebrevsrätt

har statsverket sålunda enligt styrelsens mening icke samma möjligheter

till kontroll som över andra anslag, vilka äro till beloppet bestämda.

Även för den verksamhet, för vilken tjänstebrevsrätten ursprungligen beviljats,

utnyttja de icke statliga tjänstebrevsberättigade i allmänhet sin

tjänstebrevsrätt i förhållandevis större utsträckning än de statliga tjänstebrevsberättigade.

Med hänsyn härtill anser generalpoststyrelselsen, att tjänstebrevsrätten

i princip bör slopas för icke statliga myndigheter och institutioner och

dessa — i den mån staten alltjämt vill bidraga till deras portokostnader —

i stället tilldelas till beloppen fixerade portoanslag, vilka årligen bli föremål

för omprövning. Slopandet av tjänstebrevsrätten i de fall, varom

här är fråga, skulle innebära betydande fördelar såväl ur postverkets

synpunkt som med hänsyn till den allmänna statsnyttan. Postverket skulle,

framhåller styrelsen vidare, befrias helt från den i många fall betungande

kontrollen över ifrågavarande institutioners tjänstebrevsrätt, varjämte verket

i fortsättningen alltid skulle erhålla exakt betalning enligt gällande

taxor för befordringen av här ifrågavarande försändelser. För statsverket

skulle dessutom vinnas den fördelen, att kostnaderna för berörda institutioners

post — i den mån dessa kostnader även i fortsättningen skulle

bestridas av statsmedel — skulle bli lägre än vad f. n. är fallet. Några

praktiska olägenheter för postverket skulle tjänstebrevsrättens slopande i

dessa fall enligt styrelsens uppfattning icke behöva medföra, enär ifrågavarande

post icke är av sådan total omfattning, att taxeringen och frankeringen

åv densamma — i den mån dessa göromål skulle komma att

utföras av postverket — skulle komma att vålla verket någon mer betydande

arbetsökning.

Även om principiellt sett samtliga tjänstebrevsberättigade icke statliga

institutioner borde fråntagas denna rätt finner styrelsen dock skäl tala för

att tjänstebrevsberättigade kommunala organ (rådhusrätter, stadsfiskaler,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

83

polisväsende, utmätningsmän, uppbördsverk in. fl.), sjukvårdsanstalter (huvudsakligen

länslasarett), vissa kyrkliga organ (ärkebiskopen, biskopar,

domkapitel, kontraktsprostar, pastorsämbeten, kontrakts- och stiftsadjunkter,

stiftsnämnder) samt de allmänna sjukkassorna tills vidare skola få

åtnjuta tjänstebrevsrätt. Styrelsen hänvisar bl. a. till att berörda kommunala

organ till väsentlig del utföra rent statliga eller därmed direkt jämförliga

arbetsuppgifter samt att utredning pågår i fråga om städernas

skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten. Som skäl för att icke

nu upptaga frågan om avskaffande av tjänstebrevsrätten för ifrågavarande

sjukvårdsanstalter åberopar styrelsen bl. a. att utredning pågår rörande

huvudmannaskapet på sjukvårdsområdet. Beträffande de nämnda kyrkliga

organen kunde man tänka sig att indraga tjänstebrevsrätten i ärenden

rörande församlingsvården men bibehålla densamma för vissa expeditionsärenden

såsom folkbokföringsärenden in. in. Styrelsen finner emellertid

att en sådan uppdelning skulle medföra praktiska olägenheter. På grund härav

och då statens organisationsnämnd enligt vad styrelsen erfarit f. n. utreder

frågan om viss omläggning av folkbokföringen finner styrelsen att

någon ändring beträffande tjänstebrevsrätten för ifrågavarande kyrkliga

organ icke bör övervägas f. n. I fråga om de allmänna sjukkassorna hänvisar

styrelsen till att dessa, vilka erhållit tjänstebrevsrätt så sent som

1953, handha allmänna angelägenheter av sådan art och praktisk betydelse

att de då ansetts böra åtnjuta tjänstebrevsrätt. Enligt styrelsens

uppfattning bör de även i fortsättningen åtnjuta dylik rätt.

Om det icke skulle anses möjligt att i här förevarande hänseende göra

någon skillnad mellan de olika icke statliga myndigheterna och institutionerna,

anser generalpoststyrelsen att samtliga böra fråntagas sin tjänstebrevsrätt.

Uppgifter om de tjänstebrevsberättigade institutioner, som enligt de avstyrelsen

uppdragna riktlinjerna icke vidare böra komma i åtnjutande av

tjänstebrevsrätt, det år de erhållit tjänstebrevsrätt samt storleken av portobeloppen

under undersökningsåret 1954 framgår av en å s. 142—144 i

propositionen redovisad sammanställning, vartill torde få hänvisas.

Styrelsen uttalar slutligen, att ny tjänstebrevsrätt endast må beviljas

helt statliga myndigheter och institutioner. Såsom villkor för att erhålla

tjänstebrevsrätt bör vidare gälla att vederbörande myndighet etc. har permanent

karaktär.

Beträffande frågan huruvida ytterligare restriktioner kan anses erforderliga

i fråga om utnyttjandet av tjänstebrevsrätten finner styrelsen de

nuvarande restriktionerna för statliga myndigheter väl avvägda och ändamålsenliga,

varför någon skärpning av desamma icke bör vidtagas. För

de icke statliga institutionerna gälla samma restriktioner beträffande

tjänstebrevsrättens utnyttjande. Därutöver gäller även speciella inskränkningar

som äro meddelade dels genom eu av generalpoststyrelsen utfärdad

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

tillämpningskungörelse till tjänstebrevsförordningen, dels genom särbestämmelser,

som vissa tjänstebrevsberättigade i samråd med generalpoststyrelsen

utfärdat för sina underlydande organ. Skulle de icke statliga

institutionerna få behålla sin tjänstebrevsrätt, finner styrelsen att en översyn

bör vidtagas av de särbestämmelser, som finnas utfärdade beträffande

tjänstebrevsrättens utnyttjande, varjämte bör undersökas, huruvida några

ytterligare restriktioner kunna anses påkallade i något hänseende.

Över generalpoststyrelsens framställning rörande tjänstebrevsrätten ha

yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och statens

organisationsnämnd.

Statskontoret ansluter sig helt till generalpoststyrelsens förslag, i vad

det avser tjänstebrevsrättens bibehållande för de statliga myndigheterna.

Vad därefter angår de icke statliga myndigheterna vill statskontoret inte

motsätta sig ett bibehållande i enlighet med förslaget av tjänstebrevsrätten

för kommunala myndigheter, icke statliga sjukvårdsanstalter m. fl.

Riksräkenskapsverket delar generalpoststyrelsens mening om att de statliga

myndigheterna böra få bibehålla tjänstebrevsrätten men ifrågasätter

— med hänsyn till att ett genomförande av generalpoststyrelsens förslag

beträffande de icke statliga tjänstebrevsberättigade skulle innebära en

mycket begränsad minskning av tjänstebrevsrättens omfattning — lämpligheten

av att överhuvudtaget vidta någon ändring beträffande de institutioner

som redan åtnjuta tjänstebrevsrätt.

Statens organisationsnämnd förordar tjänstebrevsrättens bibehållande

för statliga myndigheter samt iakttagande av synnerligen stor restriktivitet

vid rättens tilldelande till nytillkommande icke statliga organ. Beträffande

indragningen av redan beviljad tjänstebrevsrätt anser nämnden, att

sådan indragning bör ske endast för ett fåtal av de av styrelsen föreslagna

myndigheterna in. fl.

I en i augusti 1956 upprättad promemoria har generalpoststyrelsen angivit

ersättningarna för tjänstebrevsförsändelser för budgetåret 1957/58 till

33,2 milj. kr. Styrelsen har därvid räknat med att den procent av postverkets

frankoteckensuppbörd, med vilken ersättningen för befordran av

tjänsteförsändelser i allmänhet utgår, liksom för innevarande budgetår

skall bestämmas till 12.

Statskontoret har intet att erinra mot styrelsens medelsberäkningar för

nästa budgetår.

Departementschefen har i likhet med riksräkenskapsverket ifrågasatt

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

85

om det över huvud kan anses lämpligt eller behövligt att vidtaga någon

mer väsentlig ändring beträffande de institutioner som redan åtnjuta

tjänstebrevsrätt. I den mån det vid den fortsatta behandlingen av ärendet

inom Kungl. Maj :ts kansli skulle visa sig, att tjänstebrevsrätten av särskilda

skäl bör indragas för någon eller några av de av styrelsen angivna

icke statliga institutionerna, torde, framhåller departementschefen vidare,

Kungl. Maj:t i vederbörlig ordning få meddela beslut härom. Därutöver

anser han det för sin del vara till fyllest, om man fullföljer den under

senare år valda restriktiva linjen, när det gäller att vidga kretsen av icke

statliga tjänstebrevsberättigade organ, samt söker vidtaga ytterligare åtgärder

utöver redan vidtagna, för att skärpa kontrollen över dem som nu

har dylik rätt.

Vad slutligen angår anslagsbehovet för budgetåret 1957/58 har han ej

något att erinra mot generalpoststyrelsens medelsberäkning, varför anslaget

föreslås skola upptagas till av styrelsen äskat belopp, 33 200 000 kr.

Utskottet. Enligt förordningen den 8 juni 1945 (nr 329) angående utgivandet

av postavgifter för tjänsteförsändelser in. in. gäldas dessa avgifter

beträffande televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket,

försvarets fabriksverk och riksbanken särskilt för varje verk och

utbetalas från de under vederbörande verks förvaltning ställda medlen till

generalpoststyrelsen. I andra fall utgår ersättning till postverket med ett

gemensamt belopp från nu förevarande anslag. Ersättningsbeloppen, vilka

utgå med viss procent av postverkets frankoteckensuppbörd, fastställas av

generalpoststyrelsen och vederbörande verksstyrelse särskilt för vart och

ett av de nämnda verken samt genom beslut av generalpoststyrelsen och

statskontoret till ett gemensamt tal för övriga tjänstebrevsberättigade. Procenttalet

för de tjänstebrevsberättigade beträffande vilka ersättning gäldas

från förevarande anslag uppgår för innevarande budgetår till 12. Utöver

den ersättning som sålunda tillkommer generalpoststyrelsen utgår

från förevarande anslag ersättning enligt särskilda beräkningsgrunder för

befordran av post från de statliga krisorganen och de allmänna sjukkassorna

samt för befordran av militärbrev och för postdelgivning. Beträffande

vissa tjänstebrevsberättigade — stiftsnämnder, stiftsjägmästare, sjömanshus,

dövstumspräster, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen

och försäkringsinspektionen — gäldas särskild ersättning för tjänstebrevsrätten.

Denna ersättning tillgodoföres förevarande anslag.

Beslut om beviljande resp. indragning av tjänstebrevsrätt meddelas av

Kungl. Maj :t. De tjänstebrevsberättigade redovisas i eu förteckning, som

finnes bilagd allmänna poststadgan.

I anslutning till sin redogörelse för resultatet av 1954 års tjänstebrevsundersökning

har generalpoststyrelsen behandlat spörsmålet om avskaf
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1957

fande eller begränsning av nuvarande tjänstebrevsrätt. Styrelsen har härvid

gjort åtskillnad mellan tjänstebrevsrätten för statliga och för icke statliga

organ. I fråga om de förra har styrelsen funnit, att nuvarande system

är det för statsförvaltningen mest rationella för erläggande av avgifter som

under alla förhållanden helt skola bestridas av statsmedel. Bland de statliga

myndigheterna förekommande missbruk av tjänstebrevsrätten är, enligt

styrelsen, inte av den omfattning, att detsamma spelar någon roll för

bedömningen av tjänstebrevssystemets lämplighet. Styrelsens mening om

tjänstebrevsrätten för de statliga myndigheterna delas av remissmyndigheterna

och departementschefen. Vad angår de icke statliga institutionerna

m. fl. synes styrelsen i princip utgå ifrån, att dessa i fortsättningen inte

böra komma i åtnjutande av tjänstebrevsrätt. Som stöd härför har bl. a.

framhållits, att tjänstebrevsförmånen för dessa innebär, att statsanslag

utan riksdagens hörande beviljas till belopp motsvarande avgifternas storlek.

I den mån det anses böra ankomma på staten att ändå svara för

dessa organs postavgifter bör bidrag härför utgå ifrån särskilda till beloppen

fixerade portoanslag. Styrelsen har emellertid funnit skäl tala för

att vissa icke statliga institutioner, såsom en del kommunala och kyrkliga

organ, sjukvårdsanstalter samt de allmänna sjukkassorna, tills vidare böra

få behålla sin tjänstebrevsrätt. Statskontoret har i stort sett godtagit styrelsens

förslag. Riksräkenskapsverket har bl. a. förordat, att den av styrelsen

föreslagna kretsen av icke statliga tjänstebrevsberättigade vidgas

med vissa närmare angivna institutioner. Då generalpoststyrelsens förslag

— särskilt om hänsyn tages till vissa av riksräkenskapsverket ifrågasatta

ändringar skulle innebära en mycket begränsad minskning av

tjänstebrevsrättens omfattning jämfört med nuvarande förhållanden har

riksräkenskapsverket ifrågasatt, om det kan vara lämpligt att över huvud

taget vidtaga någon ändring beträffande de institutioner, vilka redan

åtnjuter tjänstebrevsrätt. Denna åsikt företräder även departementschefen.

Han förutsätter emellertid, att — i den mån det vid den fortsatta

behandlingen av ärendet inom Kungl. Maj:ts kansli skulle visa sig att

tjänstebrevsrätten av särskilda skäl bör indragas för någon eller några av

de av styrelsen angivna icke statliga institutionerna — Kungl. Maj:t i

vederbörlig ordning skall meddela beslut härom. Den under senare år

valda restriktiva linjen, när det gäller att vidga kretsen av icke statliga

tjänstebrevsberättigade organ, bör vidare, enligt departementschefen, fullföljas.

Ytterligare åtgärder för att skärpa kontrollen över dem som nu har

dylik rätt skola också vidtagas.

Utskottet anser, att nuvarande tjänstebrevssystem, vad angår de statliga

organen, innebär ett administrativt enkelt och smidigt sätt för bestämmande

och erläggande av sådana postavgifter som ändå skola gäldas av

statsmedel. Med hänsyn härtill finner utskottet tjänstebrevsförmånen böra

bibehållas för ifrågavarande myndigheter.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

87

Beträffande de icke statliga institutionerna tala däremot otvivelaktigt

principiella skäl för att tjänstebrevsrätten för dessa slopas. Nuvarande

ordning kan nämligen, såsom generalpoststyrelsen också framhållit, sägas

innebära, att Kungl. Maj :t och riksdagen saknar möjlighet till en saklig

prövning av vederbörande organs anslagsbehov på förevarande område.

Dessa bestämma i realiteten själva storleken av det till dem utgående

statsbidraget. Å andra sidan utövar vissa icke-statliga institutioner m. fl.

— exempelvis en del kommunala och kyrkliga myndigheter samt de allmänna

sjukkassorna — eu sådan verksamhet, att kostnaderna för deras

postavgifter i sista hand böra stanna på statsverket.

De praktiska skäl, som kunna åberopas för bibehållande av tjänstebrevsrätten

för de statliga myndigheterna, tala även här för att icke statliga

organ med nyss antydd verksamhet skola bibehålla tjänstebrevsförmånen.

De institutioner m. fl., varom här är fråga, representera huvudparten

av tjänstebrevsrätten inom den icke statliga sektorn. Vid sådant

förhållande synes ur administrativ synpunkt några egentliga fördelar inte

stå att vinna genom att slopa tjänstebrevsförmånen för återstoden av de

icke statliga organen. Utskottet delar således Kungl. Maj:ts uppfattning,

att tjänstebrevsrätten f. n. inte bör inskränkas, men vill understryka departementschefens

uttalande om att kontrollen av de icke statliga organ

som ha sådan rätt bör intensifieras samt att stor restriktivitet bör iakttagas,

när fråga uppkommer att tilldela ytterligare icke statliga organ

sådan rätt.

Mot den av Kungl. Maj :t förordade medelsanvisningen under anslaget

har utskottet intet att erinra.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört i fråga om tjänstebrevsrätten;

II. att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 33 200 000 kr.

06:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. in. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 149 och 150), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ctl förslagsanslag

av 100 000 kr.

67 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 150 och 151), som innebär anslagsminskning

för nästa budgetår med 35 000 kr., hemställer utskottet,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

in. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kr.

68 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t

har (punkt 69, s. 151) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 350 000 kr.

Departementschefen anser anslaget böra uppräknas med 50 000 kr. med

hänsyn till förutsebar ökad belastning. Då emellertid, enligt vad som framgår

av punkten 1, ett belopp av 85 000 kr. föreslagits skola överföras från

förevarande anslag till departementets avlöningsanslag, förordar departementschefen,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med (350 000 +

50 000 — 85 000) 315 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson

(I: 269) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson i

Tumhult m. fl. (II: 369), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 369.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot Kungl.

Majts förslag, att anslaget uppföres med 315 000 kr. Utskottet kan alltså

inte biträda det i motionerna 1: 269 och II: 369 framställda yrkandet om

nedräkning av anslaget till 215 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:269 och 11:369, till Kommittéer

och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.

69 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70,

s. 151), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

89

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Uppskjuten fråga

70 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande

Kungl. Maj:ts under punkten 06 framlagda förslag om bidrag till televisionsverksamhetens

driftkostnader, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 9 april 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,

Ohlon, Gillström, Näsström, Hesselbom, Gustaf Andersson, Ivar Johansson,

Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Pålsson, Rikard Svensson,

Jacobsson och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Rubbestad, Svensson i

Alingsås, Gustafsson i Stockholm, Widén, Andreasson, Löfroth, fru Wallin,

herrar Nelander, Heckscher och Hjalmarson.

Reservationer

1) vid punkten 9 (Allmän översikt över väganslagen in. in.) av herrar

Karl Andersson, Pålsson, Jacobsson, Domö, Petterson i Degerfors, Jansson

i Kalix, Rubbestad, Widén, Löfroth och Nelander, vilka ansett att det

stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Enligt utskottets»

och slutar med »bör vidtagas», bort ha följande lydelse:

»Den därvid föreslagna begränsningen av ramens omslutning till ett belopp

av 295 milj. kr. har emellertid utskottet med hänsyn till de trängande

behov som föreligga på detta område icke funnit sig kunna godtaga. Även

med beaktande av angelägna investeringsbehov på andra samhällsområden

framstår nämligen enligt utskottets uppfattning en höjning av nämnda

rambelopp som ofrånkomlig. En sådan höjning synes lämpligen kunna ske

7—54S57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. fi samt. Nr 0

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

med utgångspunkt från den plan som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lagts till grund för dess revision av de s. k. flerårsplanerna för landsbygdens

vägar och broar för åren 1958—1962 och som för resp. år upptager följande

totalbelopp, nämligen 330, 360, 410, 480 och 570 milj. kr. Utskottet vill i

enlighet härmed för förstnämnda kalenderår förorda ett rambelopp av 330

milj. kr. för sagda investeringar. Någon anslagshöjning för uppnående

av en sådan höjning av investeringsramen torde ej vara erforderlig. Den

av styrelsen förutsatta fördelningen på skilda byggnadsanslag med 125

milj. kr. till riksvägar, 182 milj. kr. till länsvägar, 10 milj. kr. till ödebygdsvägar

och 13 milj. kr. till storbroar synes också vara lämpligt avvägd

och följaktligen böra godtagas.»

2) vid punkten 21 (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp) av herr Näsström.

3) vid punkten 22 (Statens bilinspektion: Avlöningar) av herrar Hesselbom,

Skoglund i Doverstorp, Heckscher och Hjalmarson, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 44, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »10 kr.», bort ha följande lydelse:

»Beträffande slutligen avgifterna för förares kompetensprov för erhållande

av körkort ha dessa bibehållits oförändrade sedan 1948. Med hänsyn

till den försämring av penningvärdet som härefter inträtt och de ökade

krav som numera ställas på bilinspektionens tjänster förordar utskottet

bifall till det i motionerna I: 268 och II: 365 framställda yrkandet om en

höjning av avgiften för kompetensprov för körkort från 15 till 25 kr.»

dels ock utskottets hemställan under III. hort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:268

och II: 366, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om eu höjning av avgiften för kompetensprov för

körkort med 10 kr.»

4) vid punkten 31 (Statens trafiksäkerhetsråd m. in.) av herrar Domö,

Skoglund i Doverstorp, Heckscher och Hjalmarson, vilka ansett att det

stycke i utskottets yttrande på s. 50, som börjar med »Med hänsyn» och

slutar med »nästföljande punkt», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har inte velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning

under förevarande anslag. Vad angår medelsbehovet för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning anser sig utskottet böra biträda det i

motionerna 1:267 och 11:366 framställda yrkandet om uppräkning av

anslaget med 70 000 kr. utöver Kungl. Maj :ts förslag för att möjliggöra, att

kvalificerad forskningshjälp fastare knytes till rådet och att erfarenheter

inhämtas från USA på trafiksäkerhetens område. Härom gör utskottet hemställan

under nästföljande punkt.»

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

91

5) vid punkten 32 (Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning)

av herrar Domö, Skoglund i Doverstorp, Heckscher och Hjalmarson,

vilka under förutsättning av bifall till reservationen under 4) ansett att

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 267 och II: 366, såvitt nu är

i fråga, till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

170 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.»

6) vid punkten 65 (Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser)

av herrar Gustaf Karlsson, Hesselbom, Sundelin, Birger Andersson,

Jansson i Kalix, Svensson i Alingsås, Löfroth, Kelander och Heckscher,

vilka ansett att det stycke i utskottets utlåtande på s. 87, som börjar

med »De praktiska» och slutar med »sådan rätt», bort ha följande lydelse:

»Ehuru vissa praktiska skäl kunna sägas tala för ett bibehållande av

tjänstebrevsrätten för icke-statliga organ med här antydd verksamhet,

anser utskottet likväl de principiella betänkligheterna mot bibehållandet av

tjänstebrevsförmånen för icke-statliga organ väga tyngre. Utskottet förordar

således att tjänstebrevsrätten för icke-statliga organ in. fl. slopas. För

att bereda dessa organ möjlighet att i annan ordning äska bidrag från

staten till sina portokostnader synes förslaget dock icke kunna genomföras

förrän tidigast den 1 juli 1958.»

7) vid punkten 68 (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)

av herrar Ohlon, Domö, Skoglund i Doverstorp, Löfroth, Heckscher och

Hjalmarson, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Departementschefen har under detta anslag hemställt om en medelsanvisning

om 315 000 kr. samt om 85 000 kr. under departementets avlöningsanslag

såsom ersättning till experter och tillfällig arbetskraft. Sammanlagt

har således för de ändamål som hittills tillgodosetts från departementets

kommittéanslag äskats 400 000 kr. Med hänsyn till medelsåtgången

under föregående budgetår samt till befintliga reservationer anser utskottet,

i likhet med motionärerna, att anslaget kan upptagas med ett till 215 000 kr.

nedräknat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:269 och 11:369, till Kommittéer

och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kr.»

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Särskilt yttrande

vid punkten 9 (Allmän översikt över väganslagen in. in.) av herrar

Skoglund i Doverstorp, Heckscher och Hjalmarson, vilka anfört:

»Allmän enighet råder om att investeringarna i vägbyggen ha en mycket

hög angelägenhetsgrad. Vi skulle för vår del ha hälsat det med stor tillfredsställelse,

om någon möjlighet funnits att i detta hänseende gå längre

än vad som föreslagits av utskottet. Emellertid ha vi icke funnit detta

möjligt och därför nödgats ansluta oss till utskottsmajoritetens förslag.

Att ytterst väsentliga behov måste eftersättas på vägbyggenas område sammanhänger

med den kritiska situationen på kapitalmarknaden, som i sin

tur är ett resultat av den ekonomiska politik som förts. Följden har blivit

att vi helt enkelt icke fått råd att göra utomordentligt angelägna investeringar

och att de investeringar vi gör icke alltid ens kan utföras på det

sätt, som skulle vara mest ekonomiskt och rationellt. Konsekvenserna härav

framträda nu även inom vägbudgeten.»

Sthlm 1957. K. h. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:6 Riksdagens skrivelse nr 6 a1 i texten