Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under .åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1957-04-30 · 110 sidor, varav 108 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 108 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under .åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1957/58 under .åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels

ock till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 1 428 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en anslagshöjning med 239 000

kronor — avser, förutom vissa automatiska utgiftsökningar, inrättande av

en tjänst som budgetsekreterare och av en tjänst som förste kanslisekreterare

i Ce 29 ävensom anvisande av 140 000 kronor till ersättning till expertis

och tillfällig arbetskraft och av ytterligare 600 kronor till visst arvode.

Departementschefen har i anslutning till sitt förutnämnda förslag om inrättande

av ytterligare en förste kanslisekreterartjänst uttalat, att det

vore hans förhoppning, att det härigenom även skulle bli möjligt för departementet

att lämna universitetskanslersämbetet och överstyrelsen för de

tekniska högskolorna viss arbetshjälp under de tider, då arbetsbelastningen

hos kanslersämbetet och överstyrelsen vore som störst.

UösJwttet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag men vill framhålla, att den omständigheten att arbetsuppgifterna

för en tjänsteman i ecklesiastikdepartementet avses skola under vissa delar

av året fullgöras genom tjänstgöring hos universitetskanslersämbetet och

1 — liihang till riksdagens ''protokoll 1957. G saml. Nr S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

överstyrelsen för de tekniska högskolorna är en i svensk statsförvaltning

säregen anordning, som är ägnad att ingiva vissa principiella betänkligheter.

Utskottet vill emellertid icke motsätta sig att denna anordning

försöksvis tillämpas, dock under iakttagande av att i övrigt erforderliga

personalförstärkningar hos nämnda centrala myndigheter icke härigenom

komma att eftersättas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .......... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 598 300

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 1 600

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 140 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 373 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 277 400

Summa kronor 1 428 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 428 000

kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3 och 4), vilket innebär en anslagshöjning

med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

115 500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

3:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 72, s. 110—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58,

vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för

universitetskanslersämbetet, dels godkänna av departementschefen angiven

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

3

avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1957/58, dels ock till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 256 500 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 37 500 kronor.

Universitetskanslern har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes

med 45 000 kronor. Höjningen betingas, förutom av automatiska utgiftsökningar,

av förslag om förändring av tjänsten som kanslerssekreterare i

Ca 37 till tjänst som kanslerssekreterare och expeditionschef i Co 15, inrättande

av en tjänst som byråchef i Ca 37 samt anvisande av ytterligare

5 000 kronor till expertis och tillfällig arbetskraft.

Departementschefen, som förklarat sig ha blivit övertygad om behovet

av en förstärkning av kanslersämbetets administrativt utbildade personal,

har föreslagit, att en tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29 inrättas från

och med nästa budgetår. Därjämte har departementschefen, som för automatiska

utgiftsökningar beräknat 7 400 kronor, i enlighet med kanslerns

förslag förordat anvisande av ytterligare 5 000 kronor till expertis och tillfällig

arbetskraft.

Utskottet tillstyrker — under erinran om vad utskottet ovan under

punkten l:o) anfört — bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1957/58:

Avlöningsstat

1. Arvode till universitetskanslern ........... 39 816

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 98 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 72 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 45 884

Summa kronor 256 500

c) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 256 500

kronor.

4:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 113), vilket innebär en anslagshöj
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

ning med 22 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 43 000 kronor.

5:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 93, s. 188—203) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska

mediko-kirurgiska institutet, som föranledes av vad departementschefen anfört,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska

mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1957/58, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 220 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Edström väckt motion (I: 33),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att ämnesområdet för den

föreslagna laboraturen i medicin, särskilt reumatologi, vid karolinska institutet

måtte bli reumatologi samt befattningens innehavare erhålla titeln

lärare i reumatologi, eventuellt adjungerad professor i reumatologi i Ca 34;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Rune Johansson m. fl. (I: 191) och den andra inom andra kammaren

av herr Thapper m. fl. (II: 224), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

under åttonde huvudtiteln uppföra ett anslag som täcker de enligt avtal

mellan Stockholms stad, styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

samt Stockholms läns landsting på staten ankommande kostnader för inrättande

av professuren i barnpsykiatri vid karolinska institutet från och

med den 1 juli 1957;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Strand m. fl. (I: 281) och den andra inom andra kammaren av

fröken Höjer m. fl. (II: 309), i vilka hemställts, att riksdagen måtte från och

med budgetåret 1957/58 på karolinska mediko-kirurgiska institutets personalförteckning

uppföra en för docenten Georg Klein personlig professur i

tumörbiologi samt för nämnda budgetår anvisa för ändamålet erforderliga

medel under institutets avlöningsanslag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 33, I: 191 och II: 309.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande

personalorganisationen m. m. i huvudsak följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

5

1) ändring av benämningen å professorsbefattningen i klinisk experimentell

allergologi till professorsbefattning i klinisk dermatologisk allergologi,

2) laboratorsbefattning i medicin, särskilt reumatologi, med docenten

K. E. B. Olhagen som förste innehavare,

3) utbyte av den nuvarande för docenten B. E. G. W. Sylvén inrättade

personliga arvodesbefattningen som laborator i experimentell tumörforskning

(arvode, motsvarande lönen i 33:e löneklassen å löneplan 1)

mot en för Sylvén personlig laboratorsbefattning i samma ämne i lönegrad

Cg 34,

4) en docent,

5) instrumentmakare i Ce 14 för kemiska institutionen,

6) kontorist i Ce 13 för fysiologiska institutionerna,

7) anvisande av 36 000 kronor till extra kursundervisning i patologisk

anatomi vid patologiska institutionen å karolinska sjukhuset vårterminen

1957,

8) två förste assistenter i stället för två förste amanuenser vid patologiska

institutionen å Sabbatsbergs sjukhus,

9) anvisande av 5 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft för

skriv- och kontorsgöromål vid patologiska avdelningen å Södersjukhuset,

10) laboratoriebiträde i högst Ce 13,

11) diskbiträde i Ce 6,

båda för bakteriologiska institutionen,

12) ökning med 5 700 kronor av medelsanvisningen till arvoden till biträdande

lärare och specialföreläsare (nu 4 300 kronor),

13) laboratoriebiträde i högst Ce 13,

allt för medicinska kliniken å karolinska sjukhuset,

14) ökning med 5 700 kronor av medelsanvisningen till arvoden till biträdande

lärare och specialföreläsare (nu 4 300 kronor),

15) anvisande av 5 900 kronor till extra kursundervisning i medicin sommaren

1957,

allt för medicinska kliniken å serafimerlasarettet,

16) anvisande av 1 000 kronor till arvode åt biträdande lärare,

17) institutionsvaktmästare i Ce 12,

18) laboratoriebiträde i Ce 11,

allt för medicinska tuberkuloskliniken,

19) försöksassistent i Cg 20 vid endokrinologiska forskningsinstitutionen,

20) minskning med 2 850 kronor av medelsanvisningen till arvoden åt biträdande

lärare och specialföreläsare,

21) förste amanuens,

allt för kirurgiska kliniken å karolinska sjukhuset,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

22) minskning med 350 kronor av medelsanvisningen till arvoden åt biträdande

lärare och specialföreläsare,

23) anvisande av 4 700 kronor till extra kursundervisning i kirurgi sommaren

1957,

24) kanslibiträde i Ce 11,

allt för kirurgiska kliniken å serafimerlasarettet,

25) laboratoriebiträde i högst Ce 13 för forskningslaboratoriet vid thoraxkirurgiska

kliniken,

26) ökning av medelsanvisningen till extra kursundervisning i ortopedi (nu

500 kronor) med 250 kronor och samtidigt minskning med samma belopp

av medelsanvisningen till annan undervisning i ortopedi (nu

1 400 kronor),

27) indragning av arvodena till biträdande lärare i obstetrik och gynekologi

(2 750 kronor) och till lärare vid kurser i den normala förlossningens

förlopp (2 400 kronor),

28) heltidsanställt laboratoriebiträde i Ce 13 vid ögonkliniken å karolinska

sjukhuset i stället för halvtidsanställt,

29) indragning av arvode till biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar

vid öronkliniken å karolinska sjukhuset (3 950 kronor),

30) laboratorieingenjör med arvode motsvarande lönen i 25:e löneklassen å

löneplan 1 i statens grundlöneförordning för fysiologisk-akustiska institutionen,

31) indragning av arvode till lärare vid en extra kurs i neurologi (2 000

kronor) vid nervkliniken å serafimerlasarettet,

32) indragning av arvoden till biträdande lärare (6 000 kronor) och till

biträdande läkare vid skyddskoppsympning (300 kronor) vid barnkliniken

å karolinska sjukhuset,

33) institutionsvaktmästare i Ce 12, för kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

å karolinska sjukhuset,

34) anvisande av 550 kronor till extra kursundervisning i klinisk fysiologi

sommaren 1957,

35) laboratoriebiträde i högst Ce 13,

36) kanslibiträde i Ce 11,

båda för kliniskt-fysiologiska laboratoriet vid lungklinikerna å karolinska

sjukhuset,

37) institutionsvaktmästare i Ce 12 i stället för vaktmästare med arvode,

motsvarande lönen i Cg 10,

allt för kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å karolinska sjukhuset,

38) anvisande av 2 800 kronor till extra kursundervisning i klinisk kemi

sommaren 1957,

39) laboratoriebiträde i Ce 13 vid kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

å karolinska sjukhuset,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

7

40) anvisande av 200 kronor till extra kursundervisning i klinisk bakteriologi

sommaren 1957,

41) förste amanuens,

42) laboratoriebiträde i Ce 13,

43) kanslibiträde i Ce 11, allt för kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

å serafimerlasarettet,

44) kanslibiträde i Ce 11 vid röntgenavdelningen å serafimerlasarettet,

45) laboratoriebiträde i högst Ce 13,

46) kanslibiträde i Ce 11,

båda för röntgenavdelningen vid lungklinikerna å karolinska sjukhuset,

47) ökning med 2 000 kronor av medelsanvisningen till lärare i socialmedicin

(nu 1 500 kronor),

48) anvisande av 500 kronor till arvode åt lärare i medicinens historia,

49) uppräkning av nu utgående anslagsmedel för tillfällig förstärkning av

bibliotekets personalorganisation med 25 000 kronor,

50) kontorsbiträde i Cf 4—Ce 8 för kansliet,

51) expeditionsvakt i Ce 10 i stället för ett vaktmästarbiträde i Cg 4 vid

kansliet,

52) extra-ordinariesättning av en tjänst som parkförman i Cg 12, tillhörande

ekonomipersonalen,

53) höjning av kursanslaget (nu 34 200 kronor) med 26 900 kronor,

54) bortfall av ett i arvodesstaten upptaget, till Kungl. Maj:ts disposition

ställt belopp av 28 168 kronor och i stället uppförande å sagda stat

av ett belopp av 10 000 kronor, ställt till kanslerns förfogande,

55) bortfall av vissa för övergångsanordningar i samband med genomförandet

av ny studieordning tillfälligt anslagna medel, nämligen 3 600

kronor till två extra kliniska amanuenser för den propedeutiska undervisningen

å S:t Eriks sjukhus, 12 300 kronor för extra propedeutisk

kurs enligt äldre studieordning, 7 800 kronor för extra lärare vid

kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å karolinska sjukhuset och 4 550

kronor för extra lärare vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet å serafimerlasarettet,

56) förändring av en tjänst som intendent i Ca 29 och av en tjänst som

sekreterare i Cg 29 till byrådirektörstjänster i Ca 31 respektive Cg 31,

57) förändring av två kanslibiträdestjänster i Ce 11, varav den ena vid

bakteriologiska institutionen och den andra vid institutionen för virusforskning,

till kontorister i Ce 13,

58) förändring av en tjänst som vaktmästare i Ce 10 vid hygieniska institutionen

till tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 12,

59) förändring av en ekonomibiträdestjänst i Cg 5 vid bakteriologiska

institutionen till tjänst som diskbiträde i Ce 6.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en sammanlagd anslagshöjning med

637 800 kronor, avser därjämte medelsanvisning till automatiska utgiftsökningar

och för omreglcring av vissa arvoden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

I motionerna 1:191 och II: 224 angående professur i barnpsykiatri har anförts

bland annat följande.

Karolinska institutet har i år, liksom under tidigare år, anhållit om denna

professur såsom en angelägenhet av första ordningen, och universitetskanslern

har i år, liksom tidigare år, tillstyrkt densamma. Professuren har

dock ej upptagits i årets statsverksproposition.

Den psykiska barna- och ungdomsvården har inte kunnat utvecklas på

önskvärt sätt, då statsmakterna under en följd av år försummat det väsentligaste,

nämligen att på adekvat sätt sörja för utbildningen av läkare på

detta område. Med den beslutade professuren har statsmakterna erkänt

verksamhetens betydelse, men avvaktar tidpunkten för professurens tillsättande

tills läkarnas grundutbildning successivt omlagts.

Situationen är emellertid den, att professuren icke enbart avser att tillfredsställa

en förbättrad grundutbildning för läkare. Syftet med densamma

är vidare än så. Genom professurens tillkomst syftar man inte minst

till att få en ökad stadga åt specialistutbildningen på ett område som i brist

på skolade läkare ej kunnat utbyggas på ett önskvärt sätt. För varje år

som professuren uppskjutes flyttar man också möjligheterna för denna utbildning,

såväl kvantitativt som kvalitativt, framåt i tiden.

I cn tid då de psykiska barna- och ungdomsproblemen intar en dominerande

plats och behovet av det stöd, som den psykiska barna- och ungdomsvården

har visat sig kunna ge åt föräldrar och samhällsorgan, är uppenbart,

måste det beklagas att en utbyggnad av denna verksamhet strandat

på att det sedan lång tid tillbaka uttryckta önskemålet om bättre möjligheter

för den nödvändiga specialistutbildningen icke tillräckligt beaktats.

En högkvalifieerad specialistutbildning förutsätter även forskning. För

denna är professuren av avgörande betydelse, och dess inrättande avser

inte minst att skapa förbättrade möjligheter och förutsättningar även

härför. Ett uppskjutande av professurens tillkomst hämmar sålunda även

denna viktiga samhällsangelägenhet.

Till stöd för det i motionerna 1:281 och II: 309 framställda yrkandet

om inrättande av en personlig professur i tumörbiologi för docenten Georg

Klein, vilket yrkande överensstämmer med ett av universitetskanslern

framlagt, av departementschefen ej biträtt förslag, har anförts bland annat

följande.

Vid karolinska institutets institution för medicinsk cellforskning och

genetik bedrives sedan ett antal år tillbaka en internationellt synnerligen

uppmärksammad forskning inom den experimentella tumörbiologiens område

av en forskargrupp ledd av e. o. docenten Georg Klein. Denne har

såsom den förste lyckats bringa ett stort antal djurtumörer av olika typer

att tillväxa i »ascites» form, vilket skapat unika möjligheter att genomföra

kvantitativa kemiska undersökningar över tumörceller med såväl makrometoder

som ultramikrometoder för arbete på enskilda celler. Gruppen förser

numera ett femtiotal cancerforskningsinstitutioner världen över med

material, och genomsnittligt ha de senaste åren 15 å 20 svenska institutioner

hållits med djur och tumörmaterial från Kleins stammar. Frikostigt stöd

har lämnats Klein från Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande

och Wallenbergsstiftelsen, genom vilkas hjälp såväl tillfredsställande lokaler

kunnat ställas till Kleins förfogande som erforderlig assistent- och biträdespersonal

kunnat anställas. Karolinska institutets lärarkollegium, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

funnit det vara av utomordentlig vikt att genom en fast tjänst garantier

skapas för Kleins fortsatta verksamhet här i landet samt med hänsyn till

Kleins kvalifikationer och självständigheten i hans arbete ansett, att endast

en professur härvidlag kunde ifragakomma, hemställde i små petita för

budgetåret 1957/58 att en personlig professur i tumörbiologi måtte inrättas

för Klein. Denna framställning hade erhållit stöd av såväl statens medicinska

forskningsråd som forskningsnämnden i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas

bekämpande.

I sin underdåniga framställning den 25 september 1956 om anslag till

karolinska institutet för budgetåret 1957/58 förordade kanslern för rikets

universitet att den av lärarkollegiet föreslagna professuren komme till stånd.

Den sålunda av kanslern gjorda framställningen föranledde icke åtgärd

från vederbörande departementschefs sida. Ifrågavarande professur är sålunda

icke upptagen i årets åttonde huvudtitel.

Såsom såväl kanslern som lärarkollegiet antytt, synas risker föreligga att

Klein överflyttar sin vetenskapliga verksamhet utomlands. Forskningsnämnden

i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande har utom

till hans »sällsynt höga meriter inom cancerforskningen» även särskilt hänvisat

till den stora betydelse hans arbeten ha för cancerforskningen vid en

rad andra laboratorier i landet. Den yttrar, att i detta avseende Klein svårligen

kunde ersättas och att det ur svensk synpunkt vore en svår förlust om

Klein icke kunde tillgodoses med en fast anställning, vilket självfallet vore

förutsättningen för hans fortsatta arbete i landet efter februari 1958, då

hans docentstipendium utgår. Att det för mången ung forskare kan te sig

lockande att förlägga sitt arbete till större länder med större resurser är

helt naturligt. Vårt land har emellertid alltid och med framgång beflitat

sig om att i den vetenskapliga kampen mot de stora folksjukdomarna sta på

det högsta planet till båtnad för hela vårt folk. Av denna anledning anse vi

det nödvändigt, att vi här i landet så långt det är oss möjligt söka erbjuda

de verkliga föregångsmännen sådana forskningsbetingelser att deras vetenskapliga

arbete kan fortgå och utvecklas i önskvärd grad även inom landets

gränser. Då nu Klein mot bakgrunden av redan vunna, ytterligt betydelsefulla

rön ger rika löften för den framtida kräftforskningen, anse vi det

vara en synnerligen viktig angelägenhet för staten att bereda honom tryggade

fortsatta forskningsmöjligheter. I likhet med kanslern och lärarkollegiet

anse vi detta böra ske genom att en personlig professur inrättas för

honom.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits under förevarande punkt

framställda förslag, innefattande bland annat inrättandet från och med

nästa budgetår av en laboratur, avsedd att förenas med överkikarbefattning

vid reumatologiska avdelningen a karolinska sjukhuset. Departementschefen

har ansett att ämnesområdet för denna laboratur bör bestämmas

till medicin, särskilt reumatologi. 1 motionen I: 83 har yrkats, att laboraturens

ämnesområde skall avse reumatologi. Ett bifall till detta förslag skulle

innebära, att för innehavaren av nämnda befattning undervisningsskyldigheten,

såsom enbart omfattande reumatologi, komme att inskränkas till i

genomsnitt 17 timmar per kurs (i regel två kurser), medan enligt Kungl.

Maj:ts förslag undervisningsskyldigheten, omfattande savål reumatologi

som invärtes medicin, komme att uppgå till sammanlagt 130 timmar per

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

ar. Härtill kommer, att patientmaterialet pa de avdelningar, vilka avses

höra under den nye laboratorn-överläkaren (två reumatologiska och en

invärtesmedicinsk avdelning), kan på ett mera ändamålsenligt sätt utnyttjas

för såväl den reumatologiska som den invärtes medicinska undervisningen

än om ämnesområdet för laboraturen begränsades på sätt motionären

föreslagit. Av sålunda anförda skäl avstyrker utskottet bifall till

motionen I: 33, innefattande jämväl motionärens yrkande beträffande titulaturen

för innehavaren av den ifrågavarande nya befattningen vid karolinska

institutet.

I motionerna I: 191 och II: 224 har hemställts, att en professur i barnpsykiatri

skall inrättas från och med budgetåret 1957/58 med placering vid

Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus.

Vid sitt ställningstagande år 1954 (utlåtande 1954: 191) till Kungl. Maj:ts

proposition nr 212 angående reformering av läkarutbildningen tillstyrkte

utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en professur i

barnpsykiatri med placering vid nämnda sjukhus. Enligt departementschefen

borde de i propositionen föreslagna nya tjänsterna inrättas successivt

i anslutning till omläggningen av grundutbildningen. I överensstämmelse

härmed skulle professuren i barnpsykiatri komma till stånd från och

med budgetåret 1958/59. Utskottet ifrågasatte emellertid huruvida icke

med beaktande av de på förevarande område föreliggande förhållandena

nämnda professur borde inrättas tidigare än vad sålunda angivits. I sitt

ovannämnda, av riksdagen godkända utlåtande förutsatte utskottet, att

Kungl. Maj:t toge denna fråga under särskilt övervägande.

I motion (II: 115) vid 1955 års riksdag yrkades, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att omförmälda professur

skulle inrättas från och med den 1 juli 1955. Utskottet avstyrkte bifall till

motionen under hänvisning till att förhandlingar i frågan och vad därmed

ägde samband skulle genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari 1955

äga rum mellan kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets

utbyggande m. m., a statens vägnar, samt Stockholms stad, styrelsen

för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt samt Stockholms läns landsting.

Utskottet underströk samtidigt vad i utlåtandet 1954: 191 i ärendet anförts.

Med anledning av vid fjolårets riksdag motionsvis gjorda yrkanden om

inrättande av omförmälda professur från och med budgetåret 1956/57

(1:285 och 11:430) framhöll utskottet i sitt utlåtande 1956:78 — under

erinran om vad utskottet tidigare i ämnet anfört och med konstaterande av

att ovannämnda förhandlingar för det dåvarande ännu icke slutförts —

att utskottet, som icke vore berett att tillstyrka bifall till motionerna, förutsatte

att förhandlingarna i berörda del i görligaste män påskyndades.

I proposition nr 104 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t nu

framlagt förslag om avtal mellan Stockholms stad, Stockholms läns lands
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

ting och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt rörande om- och tillbyggnad

av vårdanstalten. I avtalet är bland annat intaget bestämmelse om att

sedan vid karolinska institutet inrättats den i propositionen 1954:212

angivna professuren i bampsykiatri, vilken befattning avses skola förenas

med överläkartjänsten vid vårdanstaltens barnpsykiatriska avdelning,

staten skall i fortsättningen tillsätta samt bestrida hela löne- och pensionskostnaden

för nämnde överläkare, dock att H. K. H. Kronprinsessan

Lovisas förening för barnasjukvård skall bestrida kostnaden för särskilt

överläkararvode.

Utskottet har i utlåtande (nr 86) hemställt, att riksdagen måtte godkänna

de i berörda avtal förordade grunderna rörande statens bidrag till

om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt m. m.

Några formella hinder föreligga sålunda icke längre för att omförmälda,

av riksdagen år 1954 i princip beslutade professur kommer till stånd.

Såsom i det föregående erinrats skall professuren i anslutning till omläggningen

av den medicinska grundutbildningen inrättas från och med budgetåret

1958/59. Utskottet, som icke har anledning förutsätta annat än att

så kommer att ske, får vid sådant förhållande avstyrka bifall till motionerna

I: 191 och II: 224.

Vidkommande motionerna 1:281 och II: 309 far utskottet framhalla

följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58 gjorde karolinska institutets

lärarkollegium framställning om inrättande av en personlig professur

i tumörbiologi för docenten Georg Klein. Kanslern för rikets universitet

tillstyrkte i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 september 1956 bifall till detta

förslag och framhöll, att kanslern blivit övertygad om att Klein, som är

född år 1925, redan genomfört så banbrytande undersökningar på tumörbiologiens

viktiga fält och kommit att intaga en så central ställning inom

sin vetenskap, att en personlig professur för honom vore starkt motiverad.

Härtill komme enligt kanslern, att det måste anses vara av väsentlig

betydelse icke blott för den vetenskapliga forskningen utan även för den

praktiska sjukvårdsverksamheten i vårt land att Kleins lovande forskarbana

finge fortsätta härstädes. Kanslern förutsatte, i enlighet med vad

lärarkollegiet därom anfört, att lokaler för den till professuren knutna verksamheten

ävensom behövlig biträdande vetenskaplig och teknisk personal

funnes tillgängliga för överskådlig tid utan att statsverket behövde ikläda

sig kostnaderna härför.

Kungl. Maj:t har icke för innevarande års riksdag framlagt förslag i

överensstämmelse med vad lärarkollegiet äskat och kanslern förordat.

De skäl, som anförts för inrättande för Klein av en personlig professur

i tumörbiologi ha synts utskottet mycket tungt vägande. Med hänsyn till

Kleins banbrytande undersökningar på cancerforskningens område och den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

såsom kanslern vitsordat — centrala ställning Klein kommit att intaga

inom sin vetenskap har utskottet funnit det angeläget att åt Klein beredas

tryggade fortsatta forskningsmöjligheter inom vårt land. Utskottet tillstyrker

därför i enlighet med vad i motionerna I: 281 och II: 309 påyrkats,

att ifrågavarande personliga professur för Klein kommer till stånd från och

med nästa budgetar. Vid sadant förhallande böra de i avlöningsstaten för

karolinska institutet ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie

tjänstemän och till rörligt tillägg höjas med i avrundade tal 27 000 kronor

och 7 000 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma ökas med i runt tal

34 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 281 och II: 309 samt

med avslag å motionerna I: 33, I: 191 och II: 224,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, som föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 1 860 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 1 109 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 2 141 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... . 1 170 000

Summa kronor 6 280 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 4 000

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 8 000

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . . 14 000

Summa kronor 26 000

Nettoutgift kronor 6 254 000

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

6 254 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

13

6:o) Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning.

Kung]. Maj:t har (punkt 127, s. 285—288) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring i personalförteckningen för de

kliniska forskartjänsterna, som föranledes av vad departementschefen anfört,

dels godkänna av departementschefen angiven stat för de kliniska

forskartjänsterna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58, dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Edström och

Huss (I: 389) och den andra inom andra kammaren av herr von Friesen

m. fl. (II: 487), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte

under åttonde huvudtiteln, punkt 127, Gemensamma universitetsändamål:

Klinisk forskning för att möjliggöra inrättandet av sex nya forskningsläkartjänster,

varav två reserveras för åldersforskning, för budgetåret 1957/58

anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 50 000 kronor höjt

förslagsanslag av 312 000 kronor,

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen I: 389.

Ur detta förslagsanslag, som uppförts på riksstaten från och med budgetåret

1955/56, bestrides avlöningskostnadema m. m. för sju kliniska forskartjänster

i lönegraden Ce 30, varav två inrättats från och med innevarande

budgetår. Tjänsterna är avsedda för framstående vetenskapsidkare inom

det medicinska ämnesområdet och har till ändamål att främja utvecklingen

av medicinsk forskning med klinisk inriktning. Anslaget disponeras av

universitetskanslern enligt en av Kungl. Maj:t fastställd stat (statsliggaren

s. 585).

I propositionen erinras om att 1952 års åldringsvårdsutredning i sitt

den 4 januari 1956 avgivna betänkande (SOU 1956: 1) föreslagit, att för

åldersforskning skall inrättas två forskningsläkartjänster. Förslaget motiveras

med samhällets intresse av att den kliniska forskningen snabbt främjas

även på det geriatriska området. Den ena av tjänsterna bör enligt utredningen

tilldelas ämnesområdet somatisk geriatrik och den andra ämnesområdet

psykiatrisk geriatrik.

Statens medicinska forskningsråd har hemställt, att antalet forskningsläkartjänster

utökas med åtta, varav två föreslagits skola reserveras för

åldersforskning.

Departementschefen, som tillstyrkt bifall till inrättande av ytterligare

fyra dylika tjänster, har anfört i huvudsak följande.

Det torde icke råda någon tvekan om att forskningsläkartjänsterna utgör

ett värdefullt tillskott till de medicinska forskningsresurserna, och jag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

finner i likhet med forskningsrådet en ökning av antalet tjänster väl motiverad.

För nästa budgetår anser jag mig dock endast kunna tillstyrka inrättande

av fyra nya tjänster.

Liksom åldringsvårdsutredningen och flera remissorgan finner jag det

synnerligen angeläget, att åldersforskningen intensifieras. I vad mån till

forskningsrådets förfogande stående forskningsläkartjänster skall utnyttjas

för speciellt geriatriska forskningsuppgifter synes mig emellertid böra

ankomma på rådet att bestämma under beaktande av bland annat förutsättningarna

för forskning inom olika discipliner av det medicinska forskningsområdet.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

102 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

biträder alltså icke det i motionerna I: 389 och II: 487, såvitt här är i fråga,

framställda yrkandet. Med anledning av vad departementschefen framhållit

beträffande åldringsforskningen och vad i nämnda motioner anförts

vill utskottet understryka angelägenheten av att denna forskning intensifieras

och att medicinska forskningsrådet har sin uppmärksamhet riktad

på berörda spörsmål.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 389 och II: 487, såvitt här

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för de kliniska forskartjänsterna,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie perso
-

nal, förslagsvis ................... 203 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... 58 000 261 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis........ 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ....... 900 1 000

Summa kronor 262 000

c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

262 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 15

Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.

7:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 180, s.

378—388) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 4 767 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell

och herr Sunne (I: 282) och den andra inom andra kammaren av fröken

Elmén och herr Nihlfors (II: 316), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

anvisa erforderliga medel för förstärkning av personalen inom skolöverstyrelsens

sektion för hemkunskap och skolmåltider med en konsulenttjänst

i lönegrad Ce 27 från och med budgetåret 1957/58.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få

hänvisas till motionen II: 316.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande

en anslagshöjning med 467 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska

utgiftsändringar, huvudsakligen inrättande av följande nya befattningar:
Undervisningsavdelningen:
1)

en förste byråsekreterartjänst i Ce 27,

2) en kanslibiträdestjänst i Ce 11,

3) fyra ämneskonsulenttjänster för undervisningen i engelska i folkskolan;

Försöksavdelningen:

4) en arvodestjänst som konsulent för förberedande yrkesutbildning inom

enhetsskolan,

5) en kanslibiträdestjänst i Ce 11;

Organisationsavdelningen:

6) en undervisningsrådstjänst i Cg 37,

7) en förste byråsekreterartjänst i Cg 27,

8) en amanuenstjänst i reglerad befordringsgång,

9) en kanslibiträdestjänst i Ce 11,

10) en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång;

Kanslisektionen:

It) en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång för förstärkning av

personalen i överstyrelsens telefonväxel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Det i motionerna 1:282 och II: 316 framställda yrkandet överensstämmer

med ett av skolöverstyrelsen framlagt men av departementschefen icke biträtt

förslag om inrättande av en tjänst som konsulent för skolmåltidsverksamheten

i Ce 27.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungi. Maj:ts under förevarande punkt

framlagda förslag.

Med anledning av det i motionerna framställda yrkandet får utskottet

erinra om att frågan om förstärkning av skolöverstyrelsens personella resurser

inom sektionen för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet tidigare

varit föremål för utskottets prövning vid ett flertal tillfällen, senast vid

fjolårets riksdag. I anledning av ett då motionsvis gjort yrkande om inrättande

av en tjänst som hushållskonsulent i Ce 27 vid ifrågavarande sektion

underströk utskottet sitt tidigare uttalande i ämnet, att utskottet förutsatte

att Kungl. Maj.-t hade sin uppmärksamhet riktad på frågan om en

ändamålsenlig dimensionering av sektionens personalresurser. Mot bakgrunden

härav anser sig utskottet kunna utgå från att Kungl. Maj:t för riksdagen

så snart sig göra låter framlägger de förslag, som av frågans angelägenhetsgrad

befinnas påkallade. Utskottet är förty icke berett att tillstyrka

bifall till vad i de ovannämnda motionerna I: 282 och II: 316 nu påyrkats.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställerutskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:282 och II: 316,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 587 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 398 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis........................ 120 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 686 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 976 000

Summa kronor 4 767 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 767 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

17

8:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 181,

s. 389—391) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 853 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 67 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte under punkten

181, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 833 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionen I: 276.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att anslagsposten till sjukvård sänkes med

15 000 kronor samt att posterna till reseersättningar, övriga expenser och

publikationstryck höjs med respektive 50 000, 30 000 och 42 000 kronor.

Därjämte föreslås, att de av tidskriften »Aktuellt från skolöverstyrelsen»

inflytande prenumerationsavgifterna — för budgetåret 1957/58 beräknade

till 40 000 kronor — framdeles skall upptagas som en särskild inkomstpost

i omkostnadsstaten.

I motionerna 1:276 och 11:307 har anförts bland annat följande.

Överstyrelsen har motiverat sin framställning om en uppräkning av delposten

övriga expenser med 50 000 kronor med att föreslagen personalförstärkning

kommer att öka medelsbehovet. Detta motiv för en uppräkning

av nämnda delpost bortfaller emellertid, enär föreslagna personalförstärkningar

ej vidtagits i den utsträckning överstyrelsen föreslagit.

En uppräkning med 10 000 kronor synes därför vara tillfyllest. Anslaget

bör sålunda uppföras med 833 000 kronor, vilket innebär en besparing av

20 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker

följaktligen bifall till motionerna I: 276 och II: 307, i vad de avse förevarande

anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här

är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 853 000 kronor.

9:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 184, s. 402—435) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58,

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stock
2

— Dihang till riksdagens protokoll 1057. G saml. Nr S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

holm, som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels ock

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 3 971 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sundelin och

Lindblom (I: 285) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

(II: 319), i vilka hemställts, att riksdagen må

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till 1958 års riksdag

angående principbeslut om psykologutbildningens utformning jämte därav

föranledda förslag avsedda att möjliggöra utbildningens påbörjande från

och med läsåret 1958/59;

dels ock besluta att som en försöksanordning tre regionala skolpsykologtjänster

i lönegrad Ce 31 inrättas från och med budgetåret 1957/58 samt

att tjänsterna tills vidare organiseras under skolöverstyrelsens direkta ledning

med den placering och det verksamhetsområde, som överstyrelsen kan

finna lämpliga, varvid förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln uppräknas

med kronor 124 000.

Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionen II: 319.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 937 000 kronor.

Höjningen är i första hand betingad av den fortsatta utbyggnaden av lärarhögskolan

enligt tidigare uppdragna riktlinjer. (Prop. 1954:209, SU 189,

Rskr. 393; Prop. 1955:119, SU 66, Rskr. 191; VIII HT 1956 p. 183, SU

102, Rskr. 251.)

Under punkten har vidare framlagts förslag på grundval av vissa avsnitt

av jpsykologutredningens betänkande Psykologisk utbildning och forskning

(SOU 1955:11, s. 135—169), innebärande omgestaltning av psykologisk-pedagogiska

institutet, bland annat överförande till lärarhögskolan av

den vid institutet bedrivna forsknings- och kursverksamheten.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär beträffande

personalorganisationen m. m. i huvudsak följande. .

A. Övningsskolan:

1. Tre adjunkter i Ca 29.

2. Uppflyttning av en adjunkt i Ca 27 till Ca 29.

3. Särskilt arvode till ämneslärare på högstadiet.

4. Två folkskollärartjänster i Ca 23.

5. En musiklärare i Ca 26.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

19

6. En lärare i gymnastik med lek och idrott i Ca 25.

7. En lärare i kvinnlig slöjd i Ca 23.

8. En lärare i manlig slöjd i Ca 23.

9. Åtta övningsskollärare i Ca 25.

10. Anvisande av 2 400 kronor till avlönande av sekreterare eller motsvarande

arbetshjälp åt rektor vid övningsskolan.

11. Förändring av en vaktmästartjänst i Ce 10 till värmeskötartjänst i

Cell.''

B. Pedagogiska institutionen:

12. En laborator i Ca 34.

13. En kontorist i Ca 13.

14. Överförande till lärarhögskolan från psykologisk-pedagogiska institutet

av en sekreterartjänst i Ce 29 samt förändring av tjänsten till

forskningssekreterartjänst i Ca 31.

15. Överförande till lärarhögskolan från psykologisk-pedagogiska institutet

av en kanslibi trädestjänst i Cg 11 samt förändring av tjänsten

till Ce 11.

C. Lärarhögskolan i övrigt:

16. Ombildning av högre allmänna läroverket nya elementarskolan i Stockholm

till med lärarhögskolan samverkande läroverk.

17. En lektor i mellanstadiets metodik i Ca 29 från och med den 1 januari

1958.

18. Överförande till lärarhögskolan från folkskoleseminariet för manliga

elever i Stockholm av en vaktmästartjänst i Ce 12.

19. Överförande till lärarhögskolan från folkskoleseminariet av en vaktmästartjänst

i Ce 10 samt förändring av tjänsten till värmeskötartjänst

i Ce 11.

20. Höjning av handledararvodet vid mellanskollärarkandidaternas hospitering

i B-skolor.

21. Anvisande av medel för vissa undervisningsövningar i klasserna 7—9

för mellanskollärarkandidater.

22. Överförande till lärarhögskolan från psykologisk-pedagogiska institutet

av medel till kursverksamhet, 60 000 kronor.

Utöver den anslagshöjning, som föranleds av de här uppräknade förslagen,

beräknar departementschefen till följd av utbyggnaden automatiska

ökningar av medelsbehovet för avlönande av deltidstjänstgörande lärare

vid den egentliga lärarhögskolan och vid övningsskolan, för praktisk lärarutbildning

utanför lärarhögskolan samt för ersättningar åt ämneslärarkandidater

och åt mellanskollärarkandidater under praktikterminen. Därtill

kommer ökade kostnader i anledning av 1956 års allmänna lönehöjning.

På vissa punkter räknar departementschefen vidare med smärre automatiska

minskningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Beträffande departementschefens redogörelse för nyssnämnda av psykologutredningen

framlagda förslag jämte däröver avgivna remissyttranden

får utskottet — i den mån redogörelse härför icke lämnas här nedan —

hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 410—435. Av protokollet i denna del

inhämtas i huvudsak följande.

Statens psykologisk-pedagogiska institut har till uppgift att främja

systematisk samverkan mellan psykologisk och pedagogisk forskning, å ena

sidan, och praktisk pedagogisk verksamhet, å den andra, samt att bedriva

utbildnings- och upplysningsverksamhet.

Institutet skall främja och bedriva vetenskaplig verksamhet på det psykologisk-pedagogiska

området med direkt inriktning på skolans behov och

därvid söka samverkan med den psykologisk-pedagogiska och medicinska

forskningen vid universitet och högskolor. Institutet må även, där så lämpligen

kan ske, bereda enskild forskare tillfälle till självständig forskning

inom institutets verksamhetsområde. Samarbete bör därjämte ordnas mellan

institutet samt andra institutioner och sammanslutningar på området.

Institutet skall i samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för

yrkesutbildning organisera och leda pedagogisk försöksverksamhet dels vid

det med institutet samordnade högre allmänna läroverket statens normalskola,

dels ock vid andra undervisningsanstalter.

Institutet skall — då så befinnes lämpligt i samarbete med universitet,

högskolor och andra institutioner — anordna utbildningskurser av olika

slag dels för blivande lärare, dels ock för redan utbildade lärare. Därjämte

må institutet, i den mån möjlighet härtill finnes, anordna utbildningskurser

för funktionärer inom barnavård.

I mån av tillgångar må institutet jämväl — genom utgivande av populära

pedagogiska skrifter och anordnande av föredrag och kurser eller på

annat lämpligt sätt — bedriva upplysningsverksamhet bland allmänheten

för att främja intresset och förståelsen för allmänna uppfostringsproblem

samt barns och ungdoms själsliga och kroppsliga utveckling.

Till institutet hör pedagogiska biblioteket i Stockholm, vilket bör intaga

en central ställning som statligt pedagogiskt fackbibliotek.

Ledningen av institutet tillkommer en styrelse, bestående av tretton ledamöter.

Under styrelsens överinseende tjänstgör rektor vid statens normalskola

såsom direktor för institutet och åtnjuter därvid arvode samt nedsättning

i sin undervisningsskyldighet som rektor vid normalskolan.

Vid institutet är anställda en sekreterare i Ce 29, ett kanslibiträde i Cg It

och arvodesavlönad vaktmästarpersonal. Medel är även anvisade till arvode

åt en vetenskaplig expert.

Pedagogiska biblioteket förestås av en bibliotekarie i Ce 27. Vid biblioteket

är dessutom anställd en biblioteksamanuens i reglerad befordringsgång.

Psykologutredningen påpekar bland annat, att pedagogisk försöksverksamhet

med hänsyn till bristande resurser av institutet bedrivits i mycket

ringa skala och att sådan verksamhet på senare år i huvudsak ansetts ankomma

på skolöverstyrelsen.

Psykologisk-pedagogiska institutets forskningsverksamhet bör därför

enligt utredningens mening överföras till den första lärarhögskolan. Utred
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1957

21

ningen finner vidare, att icke heller några uppgifter utanför själva forskningen

gör psykologisk-pedagogiska institutet berättigat att kvarstå såsom

fristående organ.

Utredningen finner sig sålunda böra föreslå, att statens psykologiskpedagogiska

institut vid tidpunkt som prövas lämplig nedlägges och att dess

uppgifter och resurser i vad avser forskning och kursverksamhet överföres

till den första lärarhögskolan, i vad avser utdelning av forskningsanslag till

ett för ändamålet inrättat forskningsråd samt i vad avser biblioteksverksamhet

till ett vid Stockholms högskola placerat men forskningsrådet

underställt psykologiskt-pedagogiskt bibliotek.

Utredningen understryker önskvärdheten av att det samarbete mellan

universitetsinstitutionerna, som inletts genom psykologisk-pedagogiska institutet,

fortsättes och även kommer att inbegripa lärarhögskolorna.

Beträffande arbetsfördelningen mellan skolöverstyrelsens försöksavdelning

och lärarhögskolans pedagogiska institution anför utredningen

följande.

Genom lärarhögskolans ställning i förhållande till skolöverstyrelsen

skapas automatiskt förutsättningar för samverkan och eliminering av

eventuellt dubbelarbete. Närmast till hands ligger att försöksavdelningen

alltjämt bedriver de undersökningar som står i omedelbart samband med

verksamheten inom enhetsskolan och annan likartad administrativt betonad

försöksverksamhet, medan lärarhögskolan tar upp mera fristående undersökningar

över olika pedagogiska problemkomplex, däribland sådana som

aktualiseras av skolöverstyrelsens försöksverksamhet. Liknande frågeställningar

kan upptas också av universitetsinstitutionerna. Vidare bör lärarhögskoleinstitutionen

vid sidan av universitetsinstitutionerna på skolöverstyrelsens

uppdrag utarbeta de psykologiska och pedagogiska mätmetoder

som erfordras inom försöksverksamhet och reguljärt skolarbete, i den mån

verkets egna forskningsresurser ej räcker till härför. Detta innebär att skolöverstyrelsen

alltjämt bör kunna ”beställa” undersökningar även hos universitetsinstitutionerna,

som regel mot särskilda anslag. Universitetsinstitutionerna

blir liksom hittills beroende av skolöverstyrelsens eller de lokala

skolmyndigheternas tillstånd vid fältundersökningar inom skolväsendet.

Några speciella arrangemang för att reglera formerna för detta samarbete

torde ej behövas.

I fråga om behovet av personal och utrustning vid lärarhögskolans pedagogiska

institution kommer utredningen fram till att utöver de numera inrättade

tjänsterna — en professur, två lektorstjänster i psykologi och pedagogik,

två assistenttjänster samt en kontorsbiträdestjänst — erfordras en

laboratorstjänst i Ca 34 och eu kontoristtjänst, varjämte från psykologiskpedagogiska

insitutet bör överflyttas sekreterartjänsten i Ce 29 och kanslibiträdestjänsten.

Sekreterartjänsten anses i samband med överflyttningen

böra höjas till Ce 31. Härutöver beräknas institutionen behöva disponera

årliga anslag för tillfällig anställning av personal samt omkostnader.

En förstärkning av bibliotekets personal, som består av en bibliotekarie i

Ce 27 och en bil»1 ioteksamanuens i reglerad befordringsgång, med ett

biträde i lönegrad 11 finner utredningen redan nu angelägen; vidare bör

enligt utredningens mening bibliotekarietjänsten uppflyttas till Ca. 29.

Efter hand som övriga av utredningen föreslagna åtgärder för främjande

av psykologisk utbildning och forskning genomföres, kommer anspråken på

biblioteket att växa, och eu förstärkning av de nuvarande inköpsanslagen,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

som uppgår till 17 500 kronor per år, blir enligt utredningens mening nödvändig.

I anslutning till förslaget om inrättande av ett särskilt forskningsråd för

psykologi och pedagogik granskar utredningen behovet av anslag för forskning

inom nämnda områden.

Utredningens undersökningar rörande behovet, av forskningsmedel

utvisar ett årligt anslagsbehov av G00 000 kronor. Med hänsyn till bland

annat att en viss allmän försiktighet vid medelsanvisningen i starten kan

vara påkallad stannar utredningen för att föreslå att under en första period

ett belopp av 450 000 kronor per år anvisas såsom stöd åt psykologisk och

pedagogisk forskning.

Det här föreslagna forskningsanslaget bör enligt utredningens mening

förvaltas av det tidigare nämnda forskningsrådet för psykologi och pedagogik
Forskningsrådet

bör enligt utredningens mening bestå av ordförande och

sju övriga ledamöter, samtliga utsedda av Kungl. Maj:t. Av de sju ledamöterna

bör tre representera olika tillämpningsområden nämligen en skolan,

en social-, medicinal- eller kriminalvård och en yrkes- och arbetslivet.

Forskningen inom psykologi och pedagogik bör likaledes ha tre representanter,

varav två huvudsakligen med psykologisk forskningsinriktning.

Den sjunde ledamoten bör vara psykiater eller barnpsykiater. Mandattiden

föreslås bli tre år.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Av vad utredningen anfört har jag, liksom flertalet remissinstanser, blivit

övertygad om lämpligheten av att i större utsträckning än nu är fallet

koncentrera forskningsverksamheten inom psykologi och pedagogik på skolans

område. Jag tillstyrker därför, att den av psykologisk-pedagogiska

institutet bedrivna forskningsverksamheten överföres till lärarhögskolans

pedagogiska institution.

Jag anser mig också böra biträda förslaget om överflyttande till lärarhögskolan

av institutets nuvarande kursverksamhet.

Däremot är jag inte beredd att i enlighet med utredningens förslag

förorda inrättande av ett särskilt forskningsråd för psykologi och pedagogik.

I avvaktan på vad 1955 års universitetsutredning kan komma att

föreslå beträffande den nuvarande forskningsrådsorganisationen synes det

ej lämpligt att nu inrätta ett nytt fristående forskningsråd. Den uppgift

psykologisk-pedagogiska institutet hittills haft att fördela medel till enskilda

forskare och forskningsinstitutioner bör enligt min mening ej heller

påläggas något av de redan existerande forskningsråden. Jag vill föreslå,

att denna uppgift tills vidare bibehålies av institutet, som alltså enligt min

åsikt ännu icke bör nedläggas utan tills vidare kvarstå med reducerad

verksamhet. Utöver nyssnämnda uppgift bör institutet tills vidare också

ha att liksom hittills vara huvudman för pedagogiska biblioteket.

De förändringar jag förordat beträffande det psykologisk-pedagogiska

institutets verksamhet bör genomföras från och med nästa budgetår. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande

bestämmelser och utfärda de nya föreskrifter, som kan föranledas av den

omgestaltning av psykologisk-pedagogiska institutet jag här föreslagit.

I samband med institutets ombildning bör i stället för de nuvarande

förslagsanslagen till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar respek
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1957

23

tive Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader på riksstaten uppföras

ett nytt förslagsanslag med rubriken Psykologisk-pedagogiska institutet.

Ur detta nya anslag bör medel utgå till bestridande av dels de förvaltningskostnader

som sammanhänger med institutets forskningsrådsuppgifter,

dels avlöningskostnader och övriga utgifter för pedagogiska biblioteket.

Bland de nämnda förvaltningskostnaderna bör upptagas arvode

åt ordföranden i institutets styrelse (nu institutets direktor), ett belopp

av 1 000 kronor till ersättningar för särskilda utredningar, utgifter för resekostnadsersättning

och traktamente åt styrelsens ledamöter samt kostnader

för expenser. Nämnda arvode torde få bestämmas av Kungl. Maj:t.

Till frågan om sekreterar- och biträdeshjälp vid institutet för forskningsrådsuppgifterna

återkommer jag längre fram. Beträffande biblioteket ifrågasätter

jag för närvarande icke någon utökning av den nuvarande personalen

eller någon lönegradsuppflyttning av bibliotekarietjänsten. Medelsbehovet

under det nya anslaget beräknar jag till 58 000 kronor. Jag torde

få återkomma till denna anslagsfråga i det följande.

Det nu utgående reservationsanslaget till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket bör vidare

från och med nästa budgetår rubriceras Bokinköp och bokbindning vid

pedagogiska biblioteket. Jag vill redan här nämna, att jag längre fram

i min framställning ämnar föreslå viss höjning av detta anslag.

På riksstaten är för närvarande också uppfört ett reservationsanslag om

160 000 kronor till Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och

kurser. Detta anslag bör i anslutning till vad jag tidigare föreslagit från

och med nästa budgetår icke upptagas i riksstaten. I stället bör lärarhögskolans

medelsanvisning till vidareutbildning av lärare uppräknas med

60 000 kronor och ett nytt reservationsanslag med benämningen Psykologisk

och pedagogisk forskning uppföras under avsnittet Understöd åt

vetenskap, vitterhet och konst m. in.

Psykologisk-pedagogiska institutets uppgift att främja och bedriva vetenskaplig

verksamhet på det psykologisk-pedagogiska området skall enligt

gällande bestämmelser vara direkt inriktad på skolans behov. Det forskningsanslag,

som institutets styrelse efter omorganisationen bör få till uppgift

att fördela, bör däremot avse icke enbart forskning för skolans direkta

behov utan psykologisk och pedagogisk forskning i allmänhet. För socialpsykologisk

forskning bör liksom hittills medel också kunna utgå ur det

samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsanslaget. Jag iir medveten om

att det inom ifrågavarande ämnesområden föreligger ett stort behov av

forskning. Initialbeloppet för det nya forskningsanslaget synes mig emellertid

kunna sättas väsentligt lägre än vad psykologutredningen förordat;

jag hänvisar till vad exempelvis medicinska forskningsrådet uttalat härom

i sitt remissyttrande. Med beaktande härav och med hänsyn bland annat

till den förstärkning av de direkta forskningsresurserna för skolforskning,

som skett vid såväl skolöverstyrelsens försöksavdelning som lärarhögskolans

pedagogiska institution, anser jag mig böra för nästa budgetår förorda

ett forskningsanslag av 130 000 kronor. Även till denna anslagsfråga återkommer

jag i det följande.

Det av mig biträdda förslaget, att psykologisk-pedagogiska institutets

forskningsverksamhet överflyttas till lärarhögskolans pedagogiska institution

innebär, att institutets sckreterartjänst (Ce 29) och kanslibiträdestjänst

(Cg 11) från och med nästa budgetår överföres till lärarhögskolan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Jag föreslår, att kanslibiträdestjänsten i samband därmed omvandlas till

extra ordinarie tjänst och att sekreterartjänsten omregleras till ordinarie

tjiinst som forskningssekreterare i Ca 31. Såsom utredningen förutsatt,

bör för kompetens till sistnämnda tjänst krävas lägst filosofie licentiatexamen.

Med tjänsten bör vidare förenas skyldighet att utan särskild

ersättning tills vidare tjänstgöra som sekreterare vid psykologisk-pedagogiska

institutet med avseende å dess forskningsrådsuppgifter. På motsvarande

sätt bör kanslibiträdet åläggas att lämna institutet erforderlig

biträdeshjälp.

Den av utredningen föreslagna förstärkningen av den pedagogiska institutionen

genom inrättande av en laboratorstjänst och en kontoristtjänst

är, såsom tidigare nämnts, med stöd av ett uttalande av 1956 års riksdag

redan provisoriskt genomförd. Jag har icke något att erinra mot att i

enlighet med lärarhögskolans styrelses förslag en ordinarie laboratorstjänst

i Ca 34 och en ordinarie kontoristtjänst i Ca 13 inrättas vid lärarhögskolan

från och med budgetåret 1957/58. I fråga om laboratorn bör

uppställas samma kompetenskrav, som gäller beträffande laborator vid

universitetsinstitution.

Jag vill i detta sammanhang något beröra den av utredningen behandlade

frågan om arbetsfördelningen mellan skolöverstyrelsens försöksavdelning

och lärarhögskolans pedagogiska institution. En nära samverkan mellan

försöksavdelningen och den pedagogiska institutionen är av naturliga

skäl önskvärd och nödvändig. Det bör emellertid också betonas, att dessa

organs verksamhet i vissa avseenden bör ha olika inriktning. Sålunda torde

försöksavdelningens arbetsuppgifter huvudsakligen böra inriktas på sådana

problemställningar, som har direkt samband med såväl de organisatoriska

formerna som det inre pedagogiska arbetet inom försöksdistrikten.

Arbetsuppgifterna för lärarhögskoleinstitutionen synes böra omfatta sådana

undersökningar, som avser att ge en allmän bakgrund till skolans omdaning

på längre sikt. En skarp gränsdragning torde emellertid varken vara

möjlig eller lämplig. Sådana spörsmål, som sammanhänger med enhetsskolans

organisatoriska utformning, t. ex. högstadiets differentiering, bör

närmast handläggas inom försöksavdelningen, medan utarbetandet av olika

mätinstrument, standardprov och liknande, för bestämmandet av effekten

av olika försök på detta område bör ankomma på lärarhögskolan. För

flertalet undersökningar gäller vidare, att lärarhögskolan måste ha tillgång

till undersökningsmaterial utanför sin egen övningsskola. Detta kräver

ett nära samarbete med försöksavdelningen, vars administrativa befogenheter

gör det möjligt att bedriva nödvändiga fältundersökningar. A andra

sidan har lärarhögskolans pedagogiska institution speciella personella och

tekniska resurser, som för vissa undersökningsprojekt medger större effektivitet.

I synnerhet under de närmaste åren, då det gäller att så snabbt

och effektivt som möjligt genomföra ett flertal angelägna, redan påbörjade

eller planerade undersökningar, torde det i stor utsträckning bli nödvändigt

att angripa de olika problemställningarna efter en arbetsfördelning

från fall till fall men med bibehållande i stort av den här skisserade allmänna

gränsdragningen.

Till stöd för de i motionerna 1: 285 och 11:319 framställda yrkandena har

anförts bland annat följande.

På det skolsociala området är nu den mest angelägna uppgiften att tillgodose

behovet av fackutbildade skolpsykologer. Redan 1940 års skolkorn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

mission angav skolpsykologisk verksamhet som en väsentlig förutsättning

för möjligheterna att inom enhetsskolans ram anpassa undervisningen efter

elevernas anlag och intressen. Kommissionen föreslog att en skolpsykolog

skulle tillsättas i varje statligt inspektionsområde. I proposition 1950: 70

underströk departementschefen med anledning av skolkommissionens förslag

behovet av skolpsykologisk verksamhet men uttalade, att grunderna

för en skolpsykologorganisation torde kunna fastställas, först sedan en utredning

av frågan om psykologernas utbildning kommit till stånd.

Den sedermera tillsatta psykologutredningen avgav i april 1955 sitt betänkande

»Psykologisk utbildning och forskning» (SOU 1955:11). Betänkandet

har särskilt i de delar som rör principerna för psykologutbildningens

uppläggning från remissinstanserna mötts av praktiskt taget samstämmigt

tillstyrkande. Myndigheter och organisationer har därvid vitsordat utredningens

beräkning av behovet av psykologiskt fackutbildad arbetskraft såväl

inom skolan som på andra samhällsområden. Det är självfallet, att utbildningsfrågans

lösande utgör den viktigaste förutsättningen för att en

skolpsykologorganisation skall kunna byggas ut i full skala.

Till 1956 års riksdag hemställdes i motionerna I: 421 resp. II: 513, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till 1957

års riksdag om successivt inrättande av skolpsykologbefattningar. I sitt

yttrande (nr 218) över denna motion uttalade statsutskottet bland annat:

»att på grund av i skilda sammanhang gjorda erfarenheter en skolpsykologverksamhet

torde kunna bli av betydande värde för skolor av olika typer

och skoldistrikt av olika struktur.

Enligt vad utskottet erfarit har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1957/58 hemställt om inrättande såsom försöksanordning av

tre regionala skolpsykologtjänster. Den i förevarande motionsyrkande berörda

frågan är alltså för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t ägnar frågan allvarlig uppmärksamhet

i samband med budgetberedningen och finner vid sådant förhållande

icke anledning för riksdagen, att — såsom i motionerna I: 421 och II: 513

såvitt här i fråga påyrkats — i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning

i ämnet.» .

Varken skolöverstyrelsens begäran om inrättande av regionala skolpsykologbefattningar''eller

psykologutredningens förslag till en ordnad utbildning

av psykologer har ännu föranlett nagon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Såväl förhållandena inom den skolpsykologiska verksamhet, vilken redan

bedrives huvudsakligen i kommunal regi, som situationen för de studerande

vid universitet och högskolor, vilka redan förbereder sig för yrkesmässig

psykologisk verksamhet gör det enligt vår mening synnerligen angeläget,

att lösandet av dessa sedan länge, av riksdagen som angelägna betraktade

frågor icke ytterligare fördröjes. Vi vill därför föreslå riksdagen fatta beslut

om de anförda förslagens snara förverkligande.

U t b il d n i n cj s / r å r/ a n

Psykologutredningens förslag innebär i korthet en relativt bunden och

effektivt utnyttjad sexårig utbildningsgång fram till licentiatexamen, vilken

avses ge kompetens för självständiga befattningar som psykolog. Etter

tre års teoretiska studier, fördelade inom examensämnena psykologi, pedagogik

och sociologi, avlägges fil. kand.-examen, vilken jämte viss praktik

avses ge kompetens som psykologassistent. Studierna till psykologkompetens

utgör således eu påbyggnad på psykologassistentutbildningen. Denna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

är för olika tillämpningsområden helt gemensam t. o. in. andra studieåret

\ aretter tentamina fördelas något olika mellan i första hand examensämnena

pedagogik och sociologi beroende på studieinriktningen. Licentiatexamen

bör enligt förslaget av skolpsykologerna normalt avläggas inom

examensämnet pedagogik och av övriga tre kategorier, kliniska psykologer

tor barn- och vuxenklientel samt psykologer inom näringsliv, yrkesvägledning

och militärväsende, inom examensämnet psykologi. Till den mer teoletiska

utbildningen hör vidare ett antal kurser inom angränsande vetenskaper

av betydelse för en yrkesverksam psykolog, såsom statistik, anatomi,

fysiologi och psykiatri.

L tbildningens inriktning mot psykologisk yrkesverksamhet har ytterligare

markerats genom ett antal kurser, vilka med tillämpande av''indiviauelf

handledning avser att bibringa eleverna färdigheter i de grundläggande

psykologiska arbetsmetoderna, såsom intervjuteknik och beteendeobservation,

mtelligensmätning, läs- och skrivdiagnostiska prov samt olika personhghetsdiagnostiska

metoder. Dessa kurser föreslås gemensamma för

samtliga linjer inom psykologutbildningen. Vissa av de mer krävande dia»- nosmetoderna förekommer först i licentiatstudierna. Dessutom ingår som

en viktig punkt handledd praktik på olika institutioner i samhället som ett

obligatoriskt led i utbildningen på alla linjer.

Det kan i detta sammanhang inte bli tal om att framföra detaljsynpunkter

pa den föreslagna utbildningsgången. Vi vill endast betona, att‘de

sakkunniga framlagt övertygande skäl för att psykologutbildningen med

hansyn till beteendevetenskapernas starka expansion under de senaste årtiondena

bor koncentreras inom det angivna ämnesområdet. Så har också

skett i Danmark, som erhöll en organiserad psykologutbildning redan 1944.

fsorge har alltsedan 1948 haft en lagfäst psykologutbildning. År 1955 fastställdes,

att denna för självständigt verksamma psvkologer skall motsvara

licentiatniva.

Utredningen har också visat, att utbildningsmomenten i stor utsträckning

or % ar jl gemensamma för psykologer inom olika tillämpningsområden dels

genom de forsta tva årens gemensamma studiegång, dels genom de för samti"a

_ gemensamma särskilda metodkurserna. Alla de remissinstanser

som äger direkt kontakt med psykologernas arbetsfält, har också vitsordat

den föreslagna grundutbildningens ändamålsenlighet. Den kritik som kommit

till uttryck går snarast ut på ett ytterligare närmande mellan de olika

utbildmngslmjerna. Sålunda anser medicinalstyrelsen, att en enhetli^ studiegång

ända fram t. o. m. fil. kand.-examen vore att föredraga.

Enligt vår mening är det därför inte möjligt att föreslå särskilda åtgärder

för utbildning av psykologer inom ett enskilt tillämpningsområde utan

att darmed göra våld på de sakkunnigas klart dokumenterade huvudtanke

om en i väsentliga delar gemensam utbildningsgång för alla psykologer En

skolpsykolog kommer i sitt arbete att stå i nära kontakt med psykologer

saval mom näringsliv och yrkesrådgivning som inom psykisk barna- och

ungdomsvård, inte minst därför är det av stor vikt, att samtliga psykologkategorier

erhåller en i väsentliga avseenden gemensam grundutbildning.

Lehovet av fackutbildade psykologer är stor även inom dessa båda senare

tiJIampmngsomraden. Detta vitsordas i utredningen och beträffande det

kliniska arbetsfältet senast i en av medicinalstyrelsen 1956 till Kungl. Maj:t

mgi\ en framställning, i vilken med skärpa framhålles svårigheterna att

lekrytera och behålla bland annat psykologpersonal inom den psykiska

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

27

barna- och ungdomsvården. Psykologutbildningen bör därför snarast komma

till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

Ett successivt genomförande av psykologutbildningen torde emellertid

kunna underlättas på flera sätt. I möjligaste mån synes utbildningsinstitutionerna

redan nu ha sökt anpassa sin undervisning med hänsyn till psykologutredningens

förslag. För att endast nämna ett exempel må framhållas,

att universitetet i Uppsala redan nu ger kurser i såväl testmetodik som

personlighetsdiagnostik med praktiska övningar, upplagda efter psykologutredningens

riktlinjer. Genomförandet av psykologutbildningen skulle vidare

kunna underlättas genom att vissa specialkurser till en början koncentreras

till de utbildningsanstalter, som äger de bästa förutsättningarna

härför med hänsyn till lokaler och personal.

Slutligen vill vi framhålla, att sedan uppdelningen av det gamla examensämnet

pedagogik, i psykologi och pedagogik, numera genomförts vid

landets samtliga lärosäten, har antalet studerande, som bedriver studier

med tyngdpunkten i dessa ämnen, väsentligt ökats. Dock har den stimulans

som psykologutredningens förslag innebar för dem, som redan påbörjat sina

studier inom detta ämnesområde i avsikt att utbilda sig till yrkesverksamma

psykologer eller psykologassistenter, genom den fördröjda riksdagsbehandlingen

förbytts i osäkerhet och bristande planmässighet i studiegången

samt därmed förlängda studietider. Ett principbeslut om psykologutbildningen

skulle för denna kategori studerande innebära, att de med vissa kompletteringar

inom relativt kort tidrymd kunde uppfylla de av utredningen

uppställda kraven för verksamhet som psykolog resp. psykologassistent.

Förutsättningar föreligger med andra ord redan nu, i vad avser tillgången

på kompetent personal, för en successiv organisation av tillämpad psvkologverksamhet.

Skolpsykologverksamheten

Skolpsykologverksamheten har hittills bedrivits dels centralt genom skolöverstyrelsens

två skolpsykologer i Ce 33, dels lokalt genom kommunala

skolpsykologbefattningar av skiftande utformning. Beträffande den centrala

skolpsykologverksamheten anför skolöverstyrelsen i sina äskanden för

budgetåret 1957/58 följande:

Överstyrelsen avser att genomföra en sådan fördelning av arbetsuppgifterna

mellan de båda psykologtjänsterna, att den ena tjänsten huvudsakligen

kommer att omfatta forskning och undersökningar med speciell inriktning

på enhetsskolans arbetsformer och organisatoriska utformning.

Den andra tjänsten synes mera böra inriktas på den centrala ledningen av

den skolpsykologiska verksamheten ute på fältet. Den centrala skolpsykologislca

verksamheten synes vidare böra omfatta koordinering av förekommande

psykologisk-pedagogisk forskningsverksamhet vid lärarhögskolor

och de särskilda försöksskolor, som kan komma att inrättas bland annat

genom att samordna nämnda forskningsverksamhet med aktuella problem,

inför vilka skolpsykologerna ställes under det praktiska arbetet ute i fältet.

I fråga om utformningen av den lokala skolpsykologverksamheten varierar

befattningarna från heltidstjänster för psykologer med licentiatkompetens

(Göteborg, Lund) till deltidstjänstgöring för lärare med någon specialutbildning

i psykologi. Om erfarenheterna och behovet av denna verksamhet

anför skolöverstyrelsen följande:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr S år 1957

Den skolpsykologiska verksamhet, som på kommunalt initiativ tillkommit,

synes ha vuxit fram ur behovet av ett fackmässigt omhändertagande

av i första hand specialklientel av olika slag. Undersökningar för uttagning

av elever till specialklasser eller särskild specialundervisning ter sig som

några av de mest påträngande uppgifterna. I allmänhet förfogar skoldistrikten

icke ö\ er personal, som kan fullgöra dessa uppgifter. Kompetensen är

också synnerligen ojämn. Därtill kommer, att allt större krav ställes på

provledarna, ju rikare differentieringsmöjligheter, som tillkommer. Flertalet

distrikt hjälper sig nu fram med nödlösningar av olika slag. I andra

distrikt — och delta, gäller särskilt glesbygderna — anser man sig mer

eller mindre sakna möjligheter att ta hand om de elevgrupper, varom här är

fråga. Ju mer distriktens behov av skolpsykologiska insatser ökas, desto

mer ohållbara blir rådande förhållanden. Behovet av en kompetent skolpsykologisk

organisation aktualiseras i den mån besluten vid 1956 års riksdag

om specialklasser och särskild specialundervisning effektueras.

I detta läge förefaller det vara av synnerlig vikt, att distrikten beredes

hJ;ilP, som manga av dem sedan länge känt behov av, genom att de får

möjlighet till kontakt med en kvalificerad statlig skolpsykologorganisation.

Det torde också vara betydelsefullt att taga vara på de lokala initiativ och

det personliga intresse, som nu finns på många håll. Fn ändamålsenlig och

väl avvägd utbyggnad av denna verksamhetsform försvåras, om med åtgärderna

får anstå alltför länge.

Starka skäl synes oss därför föreligga för att redan nu påbörja försöksverksamhet

med statliga regionala skolpsykologer. Med hänsyn till arten av

arbetsuppgifterna samt till det faktum, att dessa skolpsykologer torde komma

att fylla en viktig funktion som handledare åt kommunala skolpsykologer

i assistentställning, särskilt när det gäller introduktion av nya diagnostiska

metoder, vill vi understryka vikten av överstyrelsens krav att

»regionalt verksam skolpsykolog skall i kompetenshänseende tillhöra den av

psykologutredningen angivna kategorien självständigt verksamma, vetenskapligt

skolade psykologer med filosofie licentiatexamen». I fråga om

lärarerfarenheten, som vi anser vara ett absolut krav, vill vi särskilt framhålla

den av lärarorganisationerna i remissbehandlingen framförda synpunkten,

att lärarerfarenheten helst bör omfatta barn i olika åldrar.

Utskottet. Beträffande de på grundval av vissa avsnitt av psykologutredningens

betänkande framlagda förslagen får utskottet anföra följande.

Utskottet finner välbetänkt att till en gemensam institution vid lärarhögskolan

sammanföra psykologisk-pedagogiska institutets och lärarhögskolans

forskningsresurser i syfte att åstadkomma en effektivisering av

forskningsverksamheten inom psykologi och pedagogik på skolans område.

Utskottet delar också departementschefens uppfattning om att institutets

nuvarande kursverksamhet bör överflyttas till lärarhögskolan.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett att psykologiskpedagogiska

institutet — i motsats till utredningens rekommendation i

denna del tills vidare bör kvarstå i den reducerade omfattning som departementschefen

angivit. Salunda bör institutet tills vidare bibehållas vid sin

uPP»ift att fördela vissa medel till enskilda forskare och forskningsinstitutioner

liksom att vara huvudman för pedagogiska biblioteket.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

29

De under punkten i dessa sammanhang behandlade anslagsfrågorna beträffande

såväl personella som materiella resurser ha icke givit utskottet anledning

till erinran. Icke heller i annat avseende har utskottet i denna del

funnit skäl till särskilt uttalande.

Övriga av Kungl. Maj:t under förevarande punkt framlagda förslag till

inrättande av nya tjänster och ökad medelsanvisning har utskottet funnit

sig kunna godtaga. Utskottet har emellertid uppmärksammat att sedan

lärarhögskolans styrelse begärt inrättande av fyra nya adjunktstjänster på

övningsskolans högstadium departementschefen i stället förordat tre

adjunktstjänster och en folkskollärartjänst i lönegrad 23.1 motiveringen för

ändringen har departementschefen angivit, bland annat att lärarhögskolans

övningsskola vore organiserad som en enhetsskola med en dylik skolas

i princip icke gallrade elevmaterial. Beträffande övningsskolans elevområde

torde man enligt departementschefen dessutom för ett antal år framåt

närmast få räkna med viss avgång av teoretiskt inriktade elever till examensskolor

i Stockholm. Utskottet vill med anledning av departementschefens

uttalande framhålla, att det synes utskottet riktigt att övningsskolan

i vad avser personalen i stort sett uppbygges som en vanlig enhetsskola.

Utskottet får samtidigt understryka att alla ansträngningar böra

inriktas på att på frivillighetens väg motverka den avgång från övningsskolan

till andra skolor, som departementschefen räknar med och som

under en övergångstid kan bli ofrånkomlig till följd av, bland annat, målsmännens

bristande kännedom om skolans verksamhet. Målsättningen bör

emellertid vara att skolans elever till skolpliktens upphörande kvarstanna

i skolan.

I motionerna I: 285 och II: 319 har yrkats, bland annat, att riksdagen

hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om förslag till 1958 års riksdag angående

principbeslut om psykologutbildningens utformning m. m. Utskottet vill

med anledning av detta yrkande framhålla följande.

Psykologutredningen har undersökt behovet av psykologer på olika

verksamhetsområden och därvid kommit till att ett antal av mellan 400 och

500 skulle erfordras de närmaste tio till femton åren. Mot detta antal svarar

enligt utredningen ett årligt utbildningsbehov av omkring 40. Utskottet

anser — utan att därmed i detalj acceptera nämnda siffror — att ett behov

av psykologer otvivelaktigt föreligger i dagens samhälle. Sålunda torde

enligt utskottets mening psykologisk upplysning och individuell rådgivning

i samband med uppfostran, skolgång, yrkesval och andra för individen avgörande

situationer ha en betydelsefull uppgift att fylla. Det synes utskottet,

vidare klart, att en dylik verksamhet måste bygga på tillförlitliga kunskaper

och metoder samt tillämpas av personer med en härför erforderlig

fackutbildning. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av

att frågan om en ordnad akademisk studiegång för psykologer snarast vin
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

ner sin lösning. I samband härmed bör klarhet jämväl skapas om vilka

kompetenskrav, som befinnas böra uppställas för innehav av olika slag

av befattningar på de områden, som omfatta yrkesmässig psykologisk

verksamhet. Härigenom torde även ett förenhetligande av anställningsvillkoren

kunna åstadkommas.

Utskottet finner det sålunda synnerligen angeläget att Kungl. Maj:t

ägnar problemen inom detta utbildningsområde allvarlig uppmärksamhet

och efter övervägande av desamma snarast möjligt för riksdagen framlägger

förslag i ämnet.

Det andra yrkandet i motionerna I: 285 och II: 319 om inrättande av

skolpsykologtjänster överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framlagt

förslag. Utskottet anser att det utan tvivel föreligger ett behov av psykologer

inom skolväsendet. Utskottet får härutinnan erinra om sitt av riksdagen

godkända utlåtande 1956:218 i anledning av vid fjolårets riksdag väckta

motioner. I detta utlåtande framhöll utskottet att på grund av i skilda

sammanhang gjorda erfarenheter en skolpsykologverksamhet torde komma

att bli av betydande värde för skolor av olika typer och skoldistrikt av

varierande struktur. I enlighet med detta uttalande bör enligt utskottets

mening den försöksverksamhet, som skolöverstyrelsen förordat på området,

så snart sig göra låter påbörjas. Utskottet förutsätter därför att

Kungl. Maj:t upptager jämväl detta problem till noggrant övervägande

och för riksdagen snarast möjligt framlägger därav föranledda förslag.

På grund av vad utskottet sålunda anfört förordar utskottet, att motionerna

I: 285 och II: 319 icke må till någon annan riksdagens åtgärd föranleda

än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad

utskottet i anledning av motionerna anfört.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 1 098 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis

257 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

31

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 834 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 782 000

Summa kronor 3 971 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 971 000 kronor;
II.

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 285

och II: 319, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört.

10:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 185, s. 436—438) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte under punkten

185 till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 373 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 276.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 271 000 kronor. Kungl. Maj:ts

förslag innebär alltså en anslagshöjning med 114 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har alltså icke

funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 276 och II: 307, såvitt

här är i fråga, framställda yrkandet. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här

är i fråga, till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 385 000

kronor.

ll:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 438—440), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

12:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 187, s. 440 och

441), vilket innebär en anslagsminskning med 80 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

13:o) Befordringskurser för folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt

189, s. 441—450) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 425 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning med 25 000 kronor.

Enligt beslut vid 1954 års riksdag (prop. 149, SU 139, Rskr 325) skall

å enhetsskolans (försöksskolornas) högstadium och å realskolestadiet vara

inrättade tjänster i 23 lönegraden för folkskollärare, som efter avlagd folkskollärarexamen

tjänstgjort minst tre år såsom folkskollärare och som i

tentamen eller tentamina för filosofisk ämbetsexamen erhållit minst två

betygsenheter eller genomgått av skolöverstyrelsen anordnad särskild befordringskurs

om ett läsår. Till bestridande av kostnaderna för befordringskurserna

har å riksstaten för innevarande budgetår under den nyss angivna

rubriken anvisats ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Under ifrågavarande anslagspunkt lämnas inledningsvis en redogörelse

för deltagarantalet och provningsresultaten vid de under läsåret 1955/56

anordnade befordringskurserna in. m., till vilken redogörelse utskottet torde

få hänvisa.

Deyartementsche]en har bland annat föreslagit, att befordringskurserna i

biologi med hänsyn till numera föreliggande erfarenheter skall utsträckas

från en till två terminer, att befordringskurser skola anordnas jämväl i

merkantila ämnen samt att förutom de nuvarande muntliga befordringskursema

i matematik, fysik och kemi skola anordnas befordringskurser enligt

brevskolemetod i dessa ämnen. Departementschefen har anfört bland

annat följande.

De av skolöverstyrelsen föreslagna befordringskurserna för folkskollärare

i merkantila ämnen innebär enligt min mening en godtagbar lösning av

problemet att tillgodose det ökande behovet av lärare med kompetens att

undervisa i handelsämnen i sådana enhetsskoldistrikt, där på grund av

bland annat elevernas grenval i klass 9y förutsättningar inte finns för

att inrätta heltidstjänster med huvudvikten lagd på undervisningen i

merkantila ämnen. Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om kurstid, antalet

kurser och medelsanvisning för ändamålet föranleder ingen erinran

från min sida. För behörighet till folkskollärartjänst i 23 lönegraden på

grundval av här avsedd befordringskurs bör utöver den ettåriga kursen

självfallet fordras viss tids praktiktjänstgöring. Den av överstyrelsen förordade

praktiktiden av fem månader synes vara i knappaste laget men

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

33

torde tills vidare böra godtagas. Jag är däremot icke beredd att nu tillstyrka

rätt för lärare att i samband med praktiktjänstgöringen — som avses

skola förläggas till sommarferierna, lämpligen närmast före och närmast

efter den egentliga kursutbildningen — erhålla tjänstledighet med Bavdrag.

Införandet av behörighet till folkskollärartjänst i 23 lönegraden på grundval

av ettårig befordringskurs i merkantila ämnen kan tänkas föranleda

dispensansökningar från folkskollärare, som genomgått handelsgymnasium

eller på annat sätt skaffat sig viss merkantil fackutbildning vid sidan av

sin lärarutbildning. Dylika frågor torde böra prövas av Kungl. Maj:t från

fall till fall.

Såsom överstyrelsen framhållit, förefaller det som om man från de nuvarande

befordringskurserna tyvärr icke kan räkna med något mera betydande

lärartillskott i de tre utpräglade bristämnena matematik, fysik och kemi.

En lämplig väg att ytterligare stimulera till studier i dessa ämnen är enligt

överstyrelsens mening att anordna befordringskurser enligt brevskolemetod,

vilka i motsats till de nuvarande akademiska brevskolekurserna skulle

vara tillgängliga för sådana folkskollärare, som icke har behörighet att inskrivas

vid universitet men som inhämtat de för respektive ämne erforderliga

förkunskaperna. Överstyrelsen räknar med att medel för de nu föreslagna

kurserna ej behöver anvisas för budgetåret 1957/58. I princip bör

dock redan nu tagas ställning till frågan om anordnande av sådana kurser.

Jag ställer mig för min del positiv till att dylika kurser anordnas som ett

komplement till det nuvarande systemet med muntliga befordringskurser.

Jag anser emellertid, att brevskolekurserna för den ifrågavarande kategorien

av folkskollärare lämpligen bör anordnas helt på samma sätt som och

i samordning med de nu genom Hermods korrespondensinstitut anordnade

och under universitetskanslerns överinseende stående akademiska ettbetygskurserna.

Den redan utarbetade brevkursen i matematik och de planerade

brevkurserna i fysik och kemi bör alltså komma till användning. Samordningen

bör vidare tillämpas även beträffande den muntliga undervisningen

och tentamina. Detsamma bör gälla i fråga om ekonomiska förmåner in. in.

för kursdeltagarna. Intyg om genomgången godkänd kurs för den, som icke

är behörig att inskrivas vid universitet, bör få jämställas med ett akademiskt

betyg, därest vederbörande sedermera förskaffar sig dylik behörighet.

För utarbetande av brevkurserna i fysik och kemi, vilket beräknas draga

eu kostnad av ungefär 140 000 kronor, bör medel få utgå ur förevarande

anslag. Då dessa kurser bör färdigställas snarast möjligt, torde — därest

riksdagen ej riktar någon erinran däremot — Kungl. .Maj:t böra äga besluta

om utanordnande av dessa medel redan under innevarande budgetår, om

så visar sig nödvändigt.

Med hänsyn till att enligt mitt här framlagda förslag brevskolekurserna

i matematik, fysik och kemi framdeles kommer att åsyfta både erhållande

av akademiskt betyg och vitsord över genomgången befordringskurs torde

Kungl. Maj:t böra äga besluta om fördelning av sådana kostnader, som

sammanhänger med dessa kurser, mellan förevarande anslag och anslaget

till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten in. m.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

föreslagit, att förutom de nuvarande muntliga befordringskurserna

i matematik, fysik och kemi skall anordnas befordringskurser

— Bihatig till riksdagens protokoll 19f>7. G sand. Nr S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

enligt brevskolemetod i dessa ämnen. I motsats till de nuvarande akademiska

brevskolekurserna skola ifrågavarande kurser vara tillgängliga för

sådana folkskollärare, som icke ha behörighet att inskrivas vid universitet

men som inhämtat de för respektive ämne erforderliga förkunskaperna.

Kurserna skola enligt vad departementschefen förordat anordnas helt på

samma sätt som de genom Hermods korrespondensinstitut anordnade och

under universitetskanslerns inseende stående akademiska ettbetygskurserna

och i samordning med dessa. Enligt departementschefen bör intyg om genomgången

godkänd kurs för den, som icke är behörig att inskrivas vid

universitet, få jämställas med ett akademiskt betyg, därest vederbörande

sedermera förskaffar sig dylik behörighet.

Med hänsyn till att kostnaderna för statsverket bli avsevärt mindre

per deltagare för en brevskolekurs än en muntlig befordringskurs och då

antalet tjänstledigheter för vidareutbildning komma att minska har utskottet

ansett sig böra tillstyrka, att på sätt departementschefen förordat

vid sidan av de muntliga befordringskursema i matematik, fysik och kemi

anordnas brevskolekurser i dessa ämnen.

Vad gäller departementschefens förslag att intyg om genomgången godkänd

kurs för den, som icke är behörig att inskrivas vid universitet, skall

få jämställas med ett akademiskt betyg, därest vederbörande sedermera

förskaffar sig dylik behörighet, har utskottet funnit sig böra framhålla,

att dispensansökningar beträffande sistnämnda villkor böra behandlas med

stor restriktivitet och endast bifallas i undantagsfall, då alldeles särskilda

omständigheter av icke prejudicerande innebörd föreligga.

Departementschefens förslag i vad avser ettåriga befordringskurser i

merkantila ämnen har icke givit utskottet anledning till annat uttalande än

att utskottet ifrågasätter huruvida icke frågan om praktiktidens längd bör

tagas under omprövning. I likhet med departementschefen anser nämligen

utskottet en praktiktid av fem månader i knappaste laget.

Kungl. Maj:t har föreslagit att till befordringskurser för folkskollärare

skall för nästa budgetår anvisas ett belopp av 425 000 kronor. Vid utgången

av innevarande budgetår beräknas å anslaget förefinnas en reservation av

omkring 323 000 kronor, varför den sammanlagda medelstillgången under

anslaget för budgetåret 1957/58 skulle uppgå till 748 000 kronor. Utskottet,

som särskilt med hänsyn till att en försämring av rekryteringen till befordringskurserna

budgetåret 1957/58 kan befaras till följd av den minskade

spännvidd, som då kommer att råda mellan de icke vidareutbildade och

de vidareutbildade folkskollärarnas löneställning, funnit det svårt att nu

bedöma det totala anslagsbehovet, ansluter sig till departementschefens

ståndpunkt i anslagsfrågan.

Beträffande departementschefens förslag i de delar, som icke särskilt

berörts av utskottet har utskottet icke funnit anledning till erinran eller

uttalande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 35

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befordringskurser för folkskollärare

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

425 000 kronor.

14:o) Statens skolköksseminarium: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 450—452), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 119 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t....... 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 132 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 76 700

Summa kronor 329 000

b) till Statens skolköksseminarium: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 329 000 kronor.

15:o) Statens skolköksseminarium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 452 och 453), vilket innebär en anslagshöjning

med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 35 600 kronor.

16:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 453 och 454), vilket innebär

en anslagshöjning med 64 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 762 200 kronor.

17:o) Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 454 och 455), vilket innebär

en anslagshöjning med 33 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seminariet för huslig utbildning

i Umeå för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 283 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

18:o) Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium. Kungl. Maj:t har

(punkt 194, s. 455) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 99 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell

m. fl. (I: 290) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén rn. fl.

(TI: 315), i vilka hemställts, att riksdagen till Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium

för budgetåret 1957/58 utöver tidigare äskade medel måtte

anvisa ett med 20 300 kronor förhöjt statsbidrag.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär endast

en — i enlighet med vad skolöverstyrelsen i petita begärt — automatisk

uppräkning av avlöningsbidraget med 19 500 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:290 och 11:315 framförda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har i tilläggsskrivelse till sina petita för budgetåret

1957/58 föreslagit, att intagningsfrekvensen i lärarinnekursen vid Göteborgs

skolköksseminarium fr. o. m. höstterminen 1957 ökas från nu intagna

16 elever till 24 per läsår. Överstyrelsen anser, att fortsatt ökad intagning

ytterligare bör övervägas. Ett dylikt större elevantal kommer enligt av överstyrelsen

verkställda beräkningar, att för budgetåret 1957/58 medföra en

uppräkning av statsbidraget till lärarlöner med ca 9 600 kronor. Ökningen

av statsbidraget till driftkostnadernas bestridande skulle för samma budgetår

utgöra 10 700 kronor.

Bristen på skolkökslärarinnor kan för närvarande karakteriseras som i

det närmaste katastrofal. 1953 års lärarinneutbildningskommitté utreder

för närvarande frågan rörande den husliga utbildningen. Med hänsyn härtill

kan man hysa förståelse för att Kungl. Maj:t i avvaktan på utredningens

förslag ej är alltför benägen föregripa det kommande utredningsresultatet.

Ifrågavarande utbildningskommitté har dock i yttrande över skolöverstyrelsens

förslag till anslagsäskande för budgetåret 1956/57 i fråga om skolkökslärarinneutbildningen

uttalat, att den anser det synnerligen angeläget, att

alla möjligheter till ökning av elevantalet i skolkökslärarinnekurserna kommer

till stånd. I anledning av detta uttalande har också en viss ökning av

elevantalet vid undervisningsanstalterna för utbildning av skolkökslärarinnor

ägt rum. För att i någon mån råda bot på nuvarande svåra bristläge

på skolkökslärarinnor måste det anses angeläget, att statsmakterna tillvaratar

alla tillgängliga möjligheter att utbygga utbildningen på förevarande

område. Göteborgs skolköksseminarium har meddelat skolöverstyrelsen,

att man har resurser för att öka intagningen till seminariet från 16 till 24

elever per år. Seminariets av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag bör hälsas

med tillfredsställelse som ett allvarligt försök att tillfredsställa de ökade

behoven av huslig undervisning.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en

automatisk uppräkning av anslaget med 19 500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

37

Det i motionerna I: 290 och II: 315 framförda yrkandet överensstämmer

med ett förslag av skolöverstyrelsen i tilläggsskrivelse den 9 november 1956

till petita för budgetåret 1957/58, syftande till en utökning av elevantalet

vid lärarinnekursen vid Göteborgs skolköksseminarium från och med höstterminen

1957 med 8 elever.

Utskottet får erinra om att åtgärder för en viss ökning av elevantalet på

detta utbildningsområde enligt Kungl. Maj:ts förslag beslöts av 1956 års

riksdag. Förslaget var grundat på, bland annat, utlåtande i ämnet av 1953

års lärarinneutbildningskommitté. Från och med höstterminen 1956 har

sålunda elevantalet vid skolkökslärarinnekursen i Umeå ökats med 8, varjämte

utbildningen av skolkökslärarinnor vid Göteborgs skolköksseminarium

ändrats, så att 16 elever intagas varje år mot tidigare vartannat år.

De årliga intagningarna i lärarinnekurserna uppgå därmed till 80 mot tidigare

55—70 elever, bortsett från en extra kurs i Uppsala med 15 elever.

I samband med den ökade kapaciteten vid Göteborgsseminariet har detta

erhållit statsbidrag enligt i huvudsak samma grunder som tillämpas för

fackskolan i Uppsala och seminariet i Umeå.

Utskottet finner emellertid med hänsyn till den allvarliga brist på skolkökslärarinnor,

som för närvarande råder, det vara angeläget att utbildningskapaciteten

på området ytterligare ökas. Då dessa frågor för närvarande

utredas av 1953 års lärarinneutbildningskommitté, är utskottet

likväl icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna I: 290 och II: 315

gjorda yrkandet. Det synes emellertid enligt utskottets mening synnerligen

önskvärt, att resultatet av arbetet inom kommittén kan föreligga innevarande

år i så god tid att därpå grundat förslag skall kunna av Kungl.

Maj:t föreläggas 1958 års riksdag. Skulle detta icke visa sig möjligt, anser

likväl utskottet — under erinran om vad chefen för ecklesiastikdepartementet

i 1956 års åttonde huvudtitel (s. 461) uttalat angående åtgärder, som

utan att föregripa kommitténs arbete kunna vidtagas för att bland annat

öka antalet skolkökslärarinnor — att tillräckligt underlag bör förefinnas för

Kungl. Maj:t att vid höstens budgetarbete allvarligt pröva äskanden av

liknande innebörd, som det skolöverstyrelsen i sin ovannämnda tilläggsskrivelse

framställt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:290 och 11:315, till

Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 99 000 kronor.

19:o) Bidrag till vissa handarbetsseminarier. Kungl. Maj:t har

(punkt 195, s. 455—457) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 124 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 14 000 kronor, därav 6 000 kronor för att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Andrea Eneroths högre lärarinneseminarium alltjämt skall få åtnjuta en

bidragsprocent med 90 procent av bidragsunderlaget.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av fru Hamrin-Thorell väckt motion (I: 289) i vilken hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 anvisa 5 000 kronor till driften

av Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium.

Det i motionen framförda yrkandet överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen

framfört förslag, som icke tillstyrkts av departementschefen.

I motionen 1:289 har anförts bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har i sina petita för nästa budgetår utöver vad departementschefen

förordat tillstyrkt, att Andrea Eneroths handarbetsseminarium

måtte komma i åtnjutande av ett bidrag på 5 000 kronor till

bestridande av driftkostnader. 1953 års lärarinneutbildningskommitté har

också tillstyrkt överstyrelsens förslag beträffande denna anslagspost.

För närvarande råder en i det närmaste katastrofal brist på utbildade

handarbetslärarinnor. Det är därför nödvändigt, att alla tillgängliga resurser

kommer till användning för att komma till rätta med ifrågavarande

bristsituation. Det är välbekant, att de privata handarbetsseminarierna

arbetar under utomordentligt svåra omständigheter. Andrea Eneroths

handarbetsseminarium saknar ekonomiska resurser och kan inte fullfölja sin

verksamhet, därest inte statsmakterna träder emellan och ytterligare understödjer

seminariet ekonomiskt. Förlusterna, som för nästa budgetår belöper

sig till omkring 5 000 kronor, torde inte kunna täckas från annat håll.

Någon ökning av elevavgifterna torde inte böra ifrågakomma, då de utgående

teminsavgifterna redan nu är tillräckligt höga och uppgår till

mellan 200 och 300 kronor per elev och termin. Det synes därför nödvändigt

för att inte äventyra seminariets fortbestånd, att statsmakterna beviljar

de erforderliga 5 000 kronorna. Rapport över seminariets ekonomiska

ställning har av seminariets styrelse överlämnats till skolöverstyrelsen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag.

Vidkommande motionen I: 289 får utskottet framhålla, att utskottet

funnit vissa skäl tala för beviljande av en ytterligare medelsanvisning till

Andrea Eneroths handarbetsseminarium. Utskottet, som likväl icke ansett

sig böra biträda det i motionen gjorda yrkandet, förutsätter emellertid, att

Kungl. Maj:t skall finna det möjligt att av till Kungl. Maj:ts förfogande

stående medel anvisa det belopp till seminariet, som utöver vad Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, kan befinnas oundgängligen

nödvändigt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionen I: 289, till Bidrag till vissa

handarbetsseminarier för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 124 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

39

20 :o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 457 och

458), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1957/58

anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

21:o) Särskoleseminariet i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 197,

s. 458—460) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett oförändrat förslagsanslag av 70 000 kronor.

Ett av skolöverstyrelsen under hösten 1956 framlagt förslag om upprättande

av ett specialpedagogiskt seminarium har icke förelagts riksdagen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i övrigt bland annat följande.

I januari 1956 anmodades skolöverstyrelsen att med beaktande av de

förslag 1946 års hjälp- och särklasslärarutredning framlagt i sitt betänkande

angående inrättande av ett statens speciallärarinstitut m.m. (SOU 1947:

69) och över detta betänkande avgivna yttranden samt vad i ärendet i

övrigt förekommit avgiva förnyat utlåtande i ärendet samt därvid framlägga

de förslag i ämnet, vartill anledning kunde finnas.

I sitt med anledning härav avgivna utlåtande den 1 september 1956

föreslår skolöverstyrelsen, att från och med budgetåret 1957/58 upprättas

ett specialpedagogiskt seminarium, anknutet till lärarhögskolan i Stockholm.

Seminariets verksamhet föreslås till en början bli begränsad till att

omfatta dels en ettårig huvudkurs, uppdelad på en specialklasslärarlinje

med 45 elever, avsedd huvudsakligen för utbildning av hjälpklasslärare, och

en särskollärarlinje med 15 elever, dels en kurs om fyra veckor med 30 deltagare

för lärare med tjänstgöring bland läs- och skrivretarderade barn.

För tillträde till huvudkursen skall enligt förslaget krävas avlagd folkeller

småskollärarexamen och viss lärartjänstgöring. I samband med seminariets

upprättande föreslås särskoleseminariet i Stockholm skola avvecklas

successivt. Vidare förutsättes indragning av följande nu anordnade

årliga kurser, nämligen en hjälpklasslärarkurs om 18 veckor för 18—20

deltagare, en med denna kurs samordnad särskollärarkurs om 20 veckor

för 10 deltagare och en kurs rörande läs- och skrivsvårigheter om tre veckor

för 36 deltagare, samtliga kurser förlagda till Stockholm. Den nu bedrivna

kursverksamheten i övrigt på detta område bör enligt förslaget bibehållas

och utvidgas. I fråga om utbildningen av hjälpklasslärare innebär överstyrelsens

program en ökning av kapaciteten från omkring 30 till omkring

50 lärare per år. Överstyrelsen framlägger vidare förslag rörande utbildningens

anordnande och beträffande erforderlig personal. Kostnaderna för

specialpedagogiska seminariet och den i övrigt föreslagna kursverksamheten

beräknas till 501 500 kronor. Kostnaderna för särskoleseminariet och

den nuvarande kursverksamheten, för vilken medel anvisas under anslaget

till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen,

uppgår för budgetåret 1956/57 till 218 100 kronor. Ett genomförande av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

överstyrelsens förslag skulle sålunda medföra en kostnadsökning med

283 400 kronor.

Statskontoret bär icke någon erinran mot att den i Stockholm bedrivna

utbildningen av hjälpklasslärare och lärare med tjänstgöring bland läs- och

skrivretarderade barn förlägges till lärarhögskolan i Stockholm. Med hänsyn

till det alltmer ökande behovet av hjälpklasslärare motsätter sig ämbetsverket

ej heller den av överstyrelsen förordade fördubblingen av utbildningskapaciteten

beträffande dylika lärare. Statskontoret är däremot

ej berett tillstyrka, att utbildningstiden för dessa lärare fördubblas. I fråga

om särskollärarutbildningen framhålles, att för tillträde till specialpedagogiska

seminariets särskollärarlinje enligt förslaget skulle krävas avlagd folkeller

småskollärarexamen eller annan likvärdig pedagogisk utbildning, medan

för inträde vid särskoleseminariet ej erfordras avlagd lärarexamen.

Statskontoret uttalar vidare, att överstyrelsen icke påvisat några kvalitativa

brister i den förhållandevis föga kostnadskrävande utbildningen vid särskoleseminariet,

vars kapacitet redan från och med 1958/59 kan anses helt

tillfredsställande. Ett genomförande av överstyrelsens förslag skulle också,

påpekar ämbetsverket, föranleda kraftigt ökade utgifter på grund av den

förlängda utbildningstiden, som dessutom kan förväntas medföra framtida

krav på en förbättring av lönerna. Statskontoret kan sålunda icke finna

det välbetänkt att avveckla särskoleseminariet. Då utbildningen av specialklasslärare

vid lärarhögskolan enligt statskontorets mening tills vidare bör

begränsas till att avse hjälpklasslärare och lärare med tjänstgöring i läsoch

skrivklasser enligt i huvudsak nuvarande utbildningsprogram, finner

ämbetsverket det icke påkallat att genomföra de personalförstärkningar vid

högskolan, som överstyrelsen ansett erforderliga vid inrättandet av ett

specialpedagogiskt seminarium.

Lärarhögskolans styrelse finner skolöverstyrelsens förslag att förlägga ett

specialpedagogiskt seminarium till lärarhögskolan innebära så betydande

vinster, att styrelsen är beredd att försöka provisoriskt övervinna de lokalsvårigheter,

som förslagets genomförande skulle medföra för lärarhögskolan.

Styrelsen framhåller dock, att en tillbyggnad blir ofrånkomlig på något

längre sikt.

Departementschefen har anfört bland annat följande: Jag är icke beredd

att förorda, att ett specialpedagogiskt seminarium upprättas i enlighet med

överstyrelsens förslag. Jag är dock väl medveten om att ett starkt behov

föreligger att öka den nuvarande utbildningskapaciteten beträffande framför

allt hjälpklasslärare. Vid anmälan av anslaget till Kurser för lärare in. fl.

vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen återkommer jag till denna

fråga. Jag räknar sålunda med att särskoleseminariet tills vidare kommer

att fortsätta sin verksamhet i hittillsvarande omfattning.

Utskottet får erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande

1956: 102 (punkten 23), i anslutning till vissa motioner i ämnet, förutsatte,

att Kungl. Maj:t, så snart omständigheterna det medgåve, för

riksdagen framlade förslag om inrättande av ett av skolöverstyrelsen föreslaget

specialpedagogiskt seminarium.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har överstyrelsen i

utlåtande den 1 september 1956 ånyo gjort framställning i ämnet och därvid

föreslagit att från och med budgetåret 1957/58 ett specialpedagogiskt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

seminarium skulle upprättas, anknutet till lärarhögskolan i Stockholm. I

fråga om utbildningen av hjälpklasslärare innebär överstyrelsens i samband

med nämnda förslag angivna program en ökning av kapaciteten från omkring

30 till omkring 50 lärare per år. Kungl. Maj:t har icke för 1957 års

riksdag framlagt förslag om seminariets inrättande. Utbildning av hjälpklasslärare

skall alltså alltjämt äga rum genom anordnande av kurser i

Stockholm och Göteborg (jfr 1957 års åttonde huvudtitel, punkten 250 och

utskottets utlåtande nr 56). Någon förbättring av utbildningen i kvalitativt

hänseende kommer därmed icke till stånd. Däremot kommer den

nuvarande utbildningskapaciteten kvantitativt att ökas, sa att kurserna föi

utbildande av hjälpklasslärare skall kunna mottaga omkring 50 elever per

år eller samma antal som enligt överstyrelsen skulle utbildas vid det planerade

specialpedagogiska seminariet.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse de ökade utbildningsmöjligheter,

som Kungl. Maj:ts förslag erbjuder.

Det är emellertid enligt utskottets mening av största betydelse att denna

undervisningsgren blir än bättre tillgodosedd med hänsyn saväl till de

elever, som ha behov av denna sorts undervisning, som till övriga elever.

Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer

utvecklingen på området, så att utbildningen av hjälpklasslärare avväges

mot lärarbehov och ansökningsfrekvens med samtidigt beaktande av berättigade

krav på utbildningens kvalitet.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt icke föranlett något

uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Särskoleseminariet i Stockholm för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 70 000

kronor.

22:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 198, s. 460—464), vilket innebär en anslagshöjning med 5 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 125 100 kronor.

Allmänna läroverken m.m.

23:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

199, s. 465—490) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Avesta, Lysekil, Sala och Tranås från

och med budgetåret 1957/58 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall ombildas till högre allmänna läroverk med den linjeorganisation

Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen tillgå sålunda,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare

en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt

under villkor att vederbörande kommuner övergår till systemet med

avgiftsfri undervisning samt utöver därmed förknippade förpliktelser åtager

sig att tillhandahålla bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen förordat,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58,

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 165 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Alexanderson och fru Ilamrin-Thorell (I: 195) och den andra inom

andra kammaren av herr Heckscher och fru Eriksson i Stockholm (II: 215),

i vilka hemställts, att en för skolkuratorn Sigvard Bruce avsedd skolkuratorstjänst

i lönegrad Ce 20 måtte inrättas vid högre allmänna läroverket för

gossar a Norrmalm i Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med ett

av skolöverstyrelsen framlagt förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Hamrin-Thorell (I: 197) och den andra inom andra kammaren av

fröken Vinge m. fl. (II: 217), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till nästa års riksdag om förmånligare

delningsgrunder vid undervisningen i hemkunskap i högre skolor

och i slöjd i folkskolan;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Liljedahl och herr Nestrup

väckt motion (II: 167), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om

inrättande i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen av ytterligare sju skolskötersketjänster

vid de allmänna läroverken, varvid vederbörliga anslagsbelopp

borde justeras.

Beträffande den närmare motiveringen till de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till

motionerna 11:167, II: 215 och II: 217.

För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår

innebär en sammanlagd anslagshöjning med 29 200 000 kronor — torde få

lämnas följande redogörelse.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Förstatligande av kommunala gymnasier. Vid 1952

års riksdag beslöts förstatligande av sex kommunala gymnasier, varpå år

1953 följde en andra grupp bestående av sex gymnasier, år 1954 en tredje

grupp bestående av fem gymnasier, år 1955 en fjärde grupp bestående av

sex gymnasier och 1956 en femte grupp bestående av fem gymnasier. För

nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t förstatligande av fyra kommunala

gymnasier, nämligen gymnasierna i Avesta, Tranås, Lysekil och Sala.

Departementschefen har i denna fråga anfört bland annat följande.

Den sedan flera år pågående utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen

genom förstatligande av kommunala gymnasier har hittills omfattat

28 gymnasier. Vid innevarande budgetårs ingång befintliga helt kommunala

gymnasier och dessas tillkomstar framgar av följande sammanställning.

Avesta .................. 1947

Tranås .................. 1948

Lvsekil .................. 1951

Sala ............ 1951

Malmö (anslutet till realskolan

för gossar) .......... 1952

Stockholm: Brännkyrka .... 1952

Stockholm: Blackeberg .... 1953

Stockholm: Gubbängen .... 1953

Värnamo ................ 1953

Fagersta ................ 1954

Malmö: Slottsstaden ...... 1954

Mörby .................. 1954

Mora .................... 1956

Stockholm: Spånga........ 1956

Ange .................... 1956

Älmhult ................. 1956

Av dessa kommunala gymnasier har skolöverstyrelsen till förstatligande

från och med nästa budgetår föreslagit gymnasierna i Avesta, Malmö

(anknutet till realskolan för gossar), Sala, Brännkyrka i Stockholm, Tranås

och Värnamo. Jag anser mig för nästa budgetår icke böra tillstyrka

förstatligande av mer än fyra kommunala gymnasier. När det därvid gäller

att bestämma vilka gymnasier som skall komma i fråga, vill jag framhålla,

att samtliga de kommunala gymnasierna torde väl fylla sm plats i

skolorganisationen. Det finnes enligt min mening för närvarande icke

anledning att av geografiska, organisatoriska eller liknande skäl sätta något

av gymnasierna framför de övriga. När det därför gäller att genom förstatligande

avlyfta den ekonomiska börda för vederbörande kommuner,

som gymnasiernas kommunala status innebär, bör detta enligt min uppfattning

ske i ordning alltefter gymnasiernas tillkomstar, sa vida icke särskilda

skäl till annat föranleder. Mot bakgrunden härav finner jag mig nu

böra till successivt förstatligande föreslå gymnasierna i Avesta, Tranås,

Lysekil och Sala.

Försöksgymnasier. Försöksgymnasiet i Göteborg omfattar för

närvarande en allmän linje samt gymnasiet i Kärrtorp i Stockholm en allmän

linje och eu reallinje. Linjeorganisationen vid dessa gymnasier beräknas

nästa läsår komma att utökas med en reallinje i Göteborg och en latinlinje i

Kärrtorp.

L ii rarkursl ä r o v e r k. Vid 1956 års riksdag beslöts inrättande av

egentlig lärarkurs vid två läroanstalter. Kungl. Maj:t föreslår nu anordnande

av dylik kurs vid ytterligare fyra läroanstalter, nämligen folkskoleseminariet

för manliga elever i Linköping, högre allmänna läroverket i Lin
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

köping samt högre allmänna läroverket för flickor och högre allmänna läroverket

för gossar i Hälsingborg. Härigenom beräknas den årliga utbildningskapaciteten

öka med 65 lärarkandidater.

Lärartjänster m. in. Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom

automatiska utgiftsändringar — huvudsakligen följande: *

1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de fyra samrealskolor,

som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk,

2) inrättande av rektorstjänster i Cb 14 vid försöksgymnasierna i Nederkalix

och i Kärrtorp,

3) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster nämligen 58 lektorstjänster

och 7 övningslärartjänster,

4) inrättande av eu tjänst som extra övningsskollärare vid enhetsskollinjen

vid statens normalskola.

^ idare förordas, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

antalet av de å personalförteckningen upptagna adjunkts- och ämnes1

ärarinnetjänsterna, bortsett från de s. k. bristtjänsterna, beträffande vilka

någon ändring av antalet icke ifrågasättes. Det har därvid förutsatts, att

Kungl. Maj:ts beslut liksom förra året skall föregås av överväganden i

kontakt med vederbörande organisationer.

Bland förslag av skolöverstyrelsen, som departementschefen icke tillstyrkt,

ma nämnas en framställning, att klassavdelning i viss utsträckning

skall få delas vid undervisningen i hemkunskap. Ett bifall till detta förslag

beräknas medföra en ökad tilldelning av 200 veckotimmar.

Till stöd för det i motionerna 1:197 och 11:217 framställda yrkandet om

förmånligare delningsgrunder vid undervisningen i hemkunskap i högre

skolor och i slöjd i folkskolan har anförts bland annat följande.

Möjligheterna att dela en klass vid undervisning i hemkunskap, hushallsgöromal

och slöjd är olika i folkskolor och läroverk. I läroverken kan

skolöverstyrelsen medgiva, att särskilda avdelningar inrättas vid undervisningen

i hushållsgöromål om antalet elever är lägst 17, men om det i stället

står hemkunskap på schemat, får man inte dela klassen hur många eleverna

än äi. I folkskolorna kan man däremot fa dela klassen vid undervisning i

hemkunskap, om antalet elever är lägst 17. Då det gäller slöjden, har läroverken

det bättre ställt än folkskolorna. X läroverken och på försöksskolans

högstadium kan en slöjdavdelning få uppdelas på två grupper, om elevantalet

är lägst 17, men i folkskolorna måste elevantalet vara minst 25,

innan man far dela klassen. I hjälpklass är reglerna förmånligare.

Redan av formella skäl är en översyn av reglerna önskvärd. Men framför

allt maste undervisningen göras effektiv, och det kan den knappast vara,

om man inte får dela de största klasserna vid praktiska övningar.

I årets statsverksproposition har departementschefen med hänvisning till

de väsentliga kostnadsökningarna icke framlagt förslag om förmånligare

grunder för gruppindelning vid undervisning i dessa ämnen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

45

Om reformen såväl av kostnadsskäl som av hänsyn till bristen på lärare

och lokaler inte omedelbart kan genomföras i så stor utsträckning, att full

paritet uppnås mellan folkskolor och läroverk, bör dock något steg tas i

riktning mot förmånligare delningsgrunder. Om skolöverstyrelsen får bemyndigande

att medge, att åtminstone de största klasserna får delas på

sådana orter, där lärare och lokaler kan anskaffas, och om delningsgrunderna

sedan successivt förbättras behöver det kanske inte dröja allt för

många år innan alla elever i både folkskolor och högre skolor får en effektiv

undervisning i dessa för personlighetsutvecklingen så betydelsefulla ämnen.

Vaktmästartjänster. Beträffande dessa tjänster innebär Kungl.

Maj:ts förslag dels inrättande i samband med ombildningen av samrealskolorna

i Avesta, Lysekil och Tranås till högre allmänna läroverk vid vart

och ett av dessa av en ordinarie vaktmästartjänst i Ca 12 genom ombildning

av där nu inrättade vaktmästartjänster i Ca 11 respektive beträffande

Lysekil Ca 10 dels ordinariesättning i lönegraden Ca 10 av en extra ordinarie

tjänst i motsvarande lönegrad, dels inrättande av sju nya tjänster i

lönegraden Ce 10.

Skolsköterskor. Vid de allmänna läroverken finnes nu 11 tjänster

som skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. Skolöverstyrelsen har

i sina anslagsäskanden för nästa år ånyo framfört förslag om inrättande av

ytterligare sju dylika tjänster. Departementschefen har ansett sig icke böra

ifrågasätta någon ändring beträffande antalet ordinarie skolskötersketjänster.

I motionen II: 167 har i förevarande hänseende anförts bland annat

följande.

Inom skolhälsovården finnes för närvarande elva skolsköterskebefattningar

inrättade vid de allmänna läroverken. Vid övriga allmänna läroverk

och seminarier utövas den skolsköterskan tillkommande verksamheten av

deltidsanställda sjuksköterskor mot arvodesersättning. Vid några av dessa

läroanstalter är arbetets art av sådan omfattning att befattningshavarna

tjänstgör på heltid men åtnjuter ersättning som arvodesanställda, Härav

följer att s. k. sociala förmåner, sjuklön, pension o. dyl. helt bortfaller. Under

sådana förhållanden är det givetvis otänkbart att till dessa skolor

erhålla specialutbildad kompetent arbetskraft. Det är ej heller möjligt att

få kontinuitet i verksamheten, då ombyte på tjänsterna på grund av de

dåliga anställningsförhållandena ofta äger rum.

I de skolor, där ej för ändamålet specialutbildad skolsköterska star att

erhålla, har periodvis tjänstgjort sjuksköterskor, som dels ej har utbildning

i hälsovård, dels ej tidigare tjänstgjort inom hälsovården och dels

under en längre tid icke varit yrkesverksamma.

Enligt sakkunskapen, d. v. s. skolöverstyrelsens läkarexpertis, är det

nödvändigt med en välkvalificerad skolsköterska för skolhälsovården, om

denna skall kunna fungera. Den korta tid, som en skolläkare har möjlighet

att ägna per elev, skulle alls ej vara till fyllest, om ej en skolsköterskas

arbete har förberett läkarens och därmed även fått hans knappa tid att

bättre räcka till, där den bäst är av behovet påkallad.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Skolöverstyrelsen har nu sedan flera år funnit behovet av heltidstjänster

för välkvalificerade skolsköterskor synnerligen trängande. I den moderna

skolan kan ej denna befattningshavare saknas.

Skolkuratorer. Skolöverstyrelsen har dels hemställt om anvisande

av 110 000 kronor till skolkuratorsverksamheten vid högre skolor, dels ock

föreslagit inrättande vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm

i Stockholm av en skolkuratorstjänst i lönegraden Ce 20, avsedd för den

vid nämnda läroverk och högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm

arvodesanställde skolkuratorn Sigvard Bruce. Denne, som för närvarande

är den ende skolkuratorn med statlig heltidstjänstgöring, har innehaft

sin av statsmedel bekostade arvodestjänst sedan år 1945 och överstyrelsen

har ansett det rimligt, att en tryggad anställningsform beredes

Bruce.

Statens lönenämnd anser, att den för Bruce avsedda tjänsten bör placeras

i 18 lönegraden. Tre ledamöter i nämnden har i särskilt yttrande förklarat

sig anse, att nämnden borde ha tillstyrkt tjänstens placering i lönegrad

Ce 20.

Deyartementschejen har förklarat sig icke vara beredd att biträda förslaget

om inrättande av ifrågavarande tjänst. Vad beträffar skolkuratorsverksamheten

i övrigt har departementschefen förordat en ökning av medelsanvisningen

till detta ändamål med 10 000 kronor till omkring 75 000

kronor. Enligt departementschefens mening bör det liksom hittills få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter prövning från fall till fall besluta om

anslag för hithörande ändamål.

I motionerna 1:195 och 11:215 har anförts bland annat följande.

Skolkuratorn vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm och

högre allmänna läroverket å Kungsholmen Sigge Bruce är till skillnad från

de andra skolkuratorerna i Stockholm heltidsanställd, och är sålunda för

sin försörjning helt hänvisad till inkomsten av kuratorsarbetet. För närvarande

utgår ur anslagsposten för icke-ordinarie personal vid de allmänna

läroverken ersättning åt kuratorn enligt de grunder, som gäller för extra

tjänsteman i lönegrad Cg 18, löneklass 21, 28 § A I punkterna 6, 7 och 8

samt 41—48^§§ i statens allmänna avlöningsreglemente. Tjänstgöringen omfattar

nio månader av året.

Med hänsyn till kuratorsarbetets betydelse, art och omfång är utgående

ersättning, som av Kungl. Maj:t är underkastad godkännande för ett år

i taget, uppenbart otillräcklig (skolöverstyrelsens utredning 00893/53 U.

sid. 6).

Den provisoriska karaktär, som salunda kännetecknar den nuvarande

kuratorsverksamheten vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm

och högre allmänna läroverket å Kungsholmen, har skapat osäkerhet.

Den banbrytande och i viss mån normgivande kuratorsverksamhet,

som uppbyggts vid de båda läroverken, dit även av Kungl. Maj:t ekonomiskt

stödd praktikantverksamhet är förlagd, synes genom verksamhetens

karaktär av kortsiktigt arrangemang löpa risk att helt upphöra. Skolkuratorn

vid de båda läroverken anser sig nu icke längre under rådande om
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

47

ständigheter kunna kvarstanna i tjänst längre än den nu pågående vårterminen,

varför de berörda skolorna står inför utsikten att helt sakna

kuratorsverksamhet kommande läsår.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58

föreslagit att en för kurator Sigge Bruce avsedd skolkuratorstjänst i lönegrad

Ce 20 inrättas vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm.

Som motivering för sitt förslag anför överstyrelsen att Bruce är den enda

skolkuratorn med statlig heltidstjänstgöring och att han innehaft av statsmedel

betalad arvodestjänst sedan år 1945. Med hänsyn tagen till Bruces

långa tjänstgöring som skolkurator, varunder han sedan 1949 handlett

kuratorspraktikanter, har det tyckts överstyrelsen rimligt, att en tryggad

anställningsform beredes honom. Överstyrelsen påpekar också att vid bifall

till nämnda förslag kommer det till Bruce nu utgående handledararvodet å

1 170 kronor att bortfalla. Departementschefen har emellertid i årets statsverksproposition

(bilaga 10, åttonde huvudtiteln, sid. 475) utan närmare

motivering förklarat sig icke beredd biträda överstyrelsens förslag.

Vi är väl medvetna om att frågan om kuratorsverksamheten i landets

skolor är en mycket stor fråga med betydande ekonomiska konsekvenser,

och vi har icke för avsikt att här föreslå en lösning av hela detta frågekomplex.

Men den försöksverksamhet på detta område, som sedan 15 år

tillbaka bedrives vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm och

högre allmänna läroverket å Kungsholmen, är enligt vårt förmenande så

viktig att den icke får äventyras, vilket skulle bli fallet, om icke den kurator,

som skapat och utvecklat den, kan fortsätta sitt arbete.

Verksamheten vid de båda läroverken är den äldsta i sitt slag i landet,

och de resultat, som där utvunnits, har varit och är alltjämt normgivande

för den skolkuratorsverksamhet, som alltmer växer fram. Det är alltså här

fråga om en försöksverksamhet, som redan givit betydande resultat, och

kuratorn i fråga har de facto tjänstgjort som en rådgivande instans för

andra kommuner och skolor, som sökt lösa sin kurator sfråga. Ingen torde

bestrida att de erfarenheter, som här vunnits, kommit hela landets skolväsende

till godo.

Vi vill starkt betona att det här är fråga om ett särskilt fall, som icke

behöver bli prejudicerande. Att begära att kuratorn i fråga skall fortsätta

sin verksamhet med lön endast nio månader av året och utan rätt till

tjänstepension synes oss vara för mycket begärt, allra helst som arbete finns

för honom under hela året. Som exempel kan nämnas att kurator Bruce

sedan många år under minst 10 veckor varje sommar förestår Norra Latins

sommarhem, där varje sommar omkring 220 skolpojkar tas emot i två

5-veckorsperioder. Där emottages icke endast elever från högre allmänna

läroverket för gossar å Norrmalm och högre allmänna läroverket å Kungsholmen

utan även i män av utrymme elever från andra skolor.

Att en ordinarie tjänst nu skulle tillskapas anser vi oss icke kunna föreslå

utan anser att kurator Bruce bör erhålla extra ordinarie anställning.

Med hänsyn till kurator Bruces banbrytande insatser, hans stiillning som

rådgivande instans för kommuner och skolor vid deras planläggning av

kuratorsverksamheten, synes han icke böra placeras lägre än i lönegrad

Ce 20, vilken lönegrad även skolöverstyrelsen föreslagit.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Uskottet. Departementschefen har till successivt förstatligande föreslagit

de kommunala gymnasierna i Avesta, Tranås, Lysekil och Sala. Utskottet

biträder detta förslag och vill endast understryka departementschefens uttalande

om att de kommunala gymnasierna böra förstatligas i ordning alltefter

tillkomstår, såvida icke särskilda skäl till annat föranleda.

I motionerna I: 195 och II: 215 har hemställts, att en för skolkuratorn

Sigvard Bruce avsedd skolkuratorstjänst i lönegrad Ce 20 skall inrättas vid

högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm från och med

budgetåret 1957/58. Yrkandet sammanfaller med ett av skolöverstyrelsen

framlagt förslag, vilket departementschefen icke biträtt.

Bruce innehar nu arvodesanställning som skolkurator vid förutnämnda

läroverk och högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm. Han

har innehaft av statsmedel bekostad arvodestjänst sedan år 1945 och är för

närvarande den ende skolkuratorn med statlig heltidstjänstgöring. Med

hänsyn till Bruces långa tjänstgöring som skolkurator, varunder han sedan

1949 handlett kuratorspraktikanter, har det synts skolöverstyrelsen rimligt,

att en tryggare anställningsform bereddes honom. Utskottet delar

denna skolöverstyrelsens uppfattning och är ense med motionärerna därom,

att Bruces insatser varit och äro av den största betydelse för den på ifrågavarande

område bedrivna försöksverksamheten. Med hänsyn härtill tala

enligt utskottets mening starka skäl för att en personlig skolkuratorst jänst

för Bruce inrättas redan från och med nästa budgetår. Emellertid har Kungl.

Maj :t i skrivelse den 18 januari 1957 — med anledning av att riksdagen

i fjol (SU nr 219, Rskr nr 406) begärde, att Kungl. Maj:t skulle i lämpligt

sammanhang lämna riksdagen en närmare redogörelse för hittills vunna

erfarenheter av skolkuratorsverksamheten — uppdragit åt skolöverstyrelsen

att i samband med överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret

1958/59 inkomma till Kungl. Maj:t med en sammanfattande redogörelse

beträffande erfarenheterna av skolkuratorsverksamheten samt med de förslag,

vartill överstyrelsen funne anledning. Vid sådant förhållande och då

de med inrättande av en tjänst som skolkurator för Bruce sammanhängande

frågorna lämpligen böra prövas i samband därmed är utskottet icke berett

att biträda det i motionerna I: 195 och 11:215 gjorda yrkandet om inrättandet

av ifrågavarande tjänst redan från och med budgetåret 1957/58.

Utskottet, som förutsätter, att Kungl. Maj:t för 1958 års riksdag framlägger

förslag i ämnet, förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

giver till känna vad utskottet i detta ärende anfört.

Även om vissa skäl kunna tala för att i enlighet med skolöverstyrelsens

därom framställda begäran och yrkandet i motionen II: 167 sju nya tjänster

för heltidstjänstgörande skolsköterskor inrättas vid läroverken, är utskottet

dock icke berett att biträda detta förslag. Utskottet förutsätter emellertid,

att frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att skolöverstyrelsen föreslagit, att

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 49

klassavdelning i viss utsträckning skall få delas vid undervisningen i hemkunskap,

samt att departementschefen icke biträtt detta förslag. Vidare

har skolöverstyrelsen under förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till avlöning av lärare vid folkskolor framlagt förslag om bland annat förmånligare

villkor för gruppindelning i slöjd i folkskolan. Ej heller detta

äskande har departementschefen — som framhållit att ett genomförande av

förslaget skulle innebära en betydande och i och för sig önskad standardförbättring

av folkskolans undervisning — funnit sig kunna förorda.

I motionerna I: 197 och 11:217 har nu hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag till nästa års riksdag

om förmånligare delningsgrunder vid undervisningen i hemkunskap i högre

skolor och i slöjd i folkskolan. Utskottet, som får erinra om att utskottet

redan i fjol uttalade sig för införande av rätt till uppdelning av klassavdelning

vid undervisningen i hemkunskap i läroverken och för förmånligare

grunder för uppdelning på grupper vid undervisningen i slöjd i folkskolan,

finner sig för närvarande icke berett att biträda det i motionerna I: 197 och

II: 217 framställda förslaget. Härvid har utskottet emellertid utgått från

att Kungl. Maj:t vid höstens budgetarbete upptager förevarande spörsmål

till förnyad prövning och därvid överväger förutsättningarna, såväl i ekonomiskt

hänseende som med hänsyn till lärar- och lokaltillgång för genomförande

av de åsyftade anordningarna.

Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke i vidare man än

som framgår av det nu anförda givit utskottet anledning till erinran eller

särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må besluta, att samrealskolorna i Avesta,

Lysekil, Sala och Tranås från och med budgetåret 1957/58

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall

ombildas till högre allmänna läroverk med den linjeorganisation

Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen

tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart

upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess

gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt under villkor att

vederbörande kommuner övergår till systemet med avgiftsfri

undervisning samt utöver därmed förknippade förpliktelser

åtager sig att tillhandahålla bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig

vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande

i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 195 och II: 215 samt

II: 167,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1057. 6 samt Nr S

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de allmäna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 94 990 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis................ 870 000

b) Arvoden åt bibliotekarier,

förslagsvis ............... 337 300

c) Särskilda arvoden vid läro
verk

med lärarkurs, förslagsvis

...................... 2 145 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis 20 500

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

.............. 1 200 3 374 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... 30 323 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 37 000 000

Summa kronor 165 687 000

Särskilda uppbördsrnedel

1. Bidrag från Stockholms stad . .

15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ..................

274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m.................

37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse ........................

160 400 487 000

Nettoutgift kronor 165 200 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

51

c) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 165 200 000 kronor;

III. att motionerna I; 197 och II: 217 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

IV: att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet i anledning av motionerna I: 195

och II: 215 anfört.

24:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 200, s. 490 och 491), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 702 000

kronor.

25:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 496), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning

för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

26:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 496 och 497), vilket innebär en

anslagshöjning med 943 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska

lärarkurser m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 3 543 000 kronor.

27:o) Kompletteringsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 204, s. 497 och 498), vilket innebär en anslagshöjning med

70 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kompletteringsgymnasier för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 270 000

kronor.

28:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 498—501),

vilket innebär en anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1957/58:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Avlöningsstat

Utgifter

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........ 10 200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 44 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 10 800

Summa kronor 65 400

Särskilda uppbördsm edel

Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens

fond ..................... 6 700

Nettoutgift kronor 58 700

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 58 700 kronor.

29:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 501), vilket

innebär en anslagshöjning med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads

undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 9 500 kronor.

30:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 502 och

503), vilket innebär en anslagsminskning med 170 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd

åt vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 335 000 kronor.

31:o) Kommunala läroverk: Bidrag till högre kommunala skolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 504 och 505), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 600 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

högre kommunala skolor för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 39 100 000 kronor.

32:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa

högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

209, s. 505 och 506), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtajide nr 8 år 1957

33:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 506 och 507), vilket innebär en

anslagshöjning med 650 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 9 470 000 kronor.

34:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 507 och 508),

vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården

vid vissa privatläroverk för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

35:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.

Maj:t har (punkt 212, s. 508 och 509) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft tva likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén

7)i. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafsson i

Bogi a m. fl. (II: 126), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja för

läsåret 1957/58 av skolöverstyrelsen äskade bidrag av 35 000 kronor till

Mariannelunds praktiska skola.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.

Ur detta förslagsanslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile

kommun, i vad avser fyraårig realskola, till Viggbyholmsskolan i Täby

kommun, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbaeka läroverk i Daga

kommun samt från och med innevarande budgetår jämväl till Sigtunaskolan.

Bidraget har från och med innevarande budgetår utgått med tva

kronor per elev och dag av läsåret.

Skolöverstyrelsen har föreslagit att följande tre skolor inordnas under

förevarande anslag, nämligen Anundsjöbygdens realskola i Bredbyn, Mariannelunds

praktiska skola, i vad avser treårig realskola, och Ekebyholmsskolan

i Rimbo, i vad avser fyraårig realskola. För dessa tre skolor beräknas

de erforderliga bidragsbeloppen till respektive 57 000 kronor, 35 000 kronor

och 60 000 kronor eller sammanlagt 152 000 kronor.

Statskontoret har icke ansett sig böra tillstyrka förslaget.

Departementschefen har icke biträtt skolöverstyrelsens nyssnämnda förslag.

För de fyra skolor till vilka bidrag utgår från förevarande anslag har

departementschefen emellertid förordat, att bidragsbeloppet, som föregående

år ökades från en krona 50 öre per elev och dag av läsåret till två

kronor, nu ytterligare höjes till två kronor 50 öre per elev och dag av läsåret.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 137 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

I motionerna 1:126 och 11:126 har i anslutning till skolöverstyrelsens

ovannämnda framställning föreslagits statsbidrag till Mariannelunds praktiska

skola.

Beträffande innehållet i motionerna torde — i den mån redogörelse icke

lämnas i det följande — få hänvisas till motionen II: 126.

I motionerna anföres bland annat följande.

Mariannelunds praktiska skola grundades år 1904. Skolan är sedan 1948

organiserad på en läroverksavdelning och en yrkesavdelning. Yrkesavdelningen,

som omfattar ettårig handelsskola samt husmodersskola, står under

inspektion av kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning och åtnjuter fullt

statsbidrag enligt samma grunder som gäller för kommunala yrkesskolor.

Läroverksavdelningen omfattar en treårig och en tvåårig realskollinje.

Sedan år 1949 star avdelningen under inspektion av kungl. skolöverstyrelsen,

och sedan vårterminen 1956 äger skolan examensrätt för den treåriga

linjen. Elevantalet på läroverksavdelningen är 150, varav 75 elever tillhör

den treåriga linjen. Statsbidrag söktes för läroverksavdelningen första

gången år 1949, och sedan dess har ansökan därom gjorts varje år. Skolöverstyrelsen

uttalade önskemål om att skolan skulle erhålla bättre utrustning

för att styrelsen skulle kunna tillstyrka statsbidrag. Detta önskemål

har uppfyllts, och skolan har erhållit examensrätt.

Läroverksavdelningen vid skolan är av stor lokal betydelse, då Mariannelunds

köping genom inrättande av den treåriga realskollinjen fått sin skolfråga

löst beträffande undervisningen på högstadiet. Dessutom mottager

skolan ett stort antal elever från i skolavseende missgynnade orter över

hela landet. Det är alltså ett stort lokalt och allmänt intresse att läroverksavdelningen

erhåller statsbidrag, så att elevavgifter icke längre som hittills

behöver uttagas av i flertalet fall obemedlade elever.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har

icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 126 och II: 126 framställda

yrkandet. I detta sammanhang vill emellertid utskottet uttala, att ett antal

internatläroverk även i ett utbyggt skolväsende torde komma att ha en

viktig uppgift att fylla, bland annat för barn med speciella familjeförhållanden

samt för barn till utlandssvenskar. Utskottet förutsätter att

Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan om dessa skolors

behov av statsbidrag samt på problemet om inordnande av detta slags

skolor i det allmänna skolväsendet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 126 och II: 126, till

Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

36:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

213, s. 509), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 54 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

55

37:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 510—513), vilket innebär

en anslagsminskning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 9 000 kronor.

38:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 513), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 21 000 kronor.

39:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 513 och 514),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna,

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

40 :o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 514 och

515), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 63 000 kronor.

41 :o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 515 och 516), vilket innebär

en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 119 800 kronor.

42:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 516),

vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken in. fl. läroanstalter för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 88 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

43 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 220, s. 516 och 517), hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den

ändring i personalförteckningen för psykologisk-pedagogiska

institutet, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande stat för psykologisk-pedagogiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1957/58:

Stat

Avlöningar

1. Arvoden och ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............ 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. 38 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... 8 700 50 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ......... 3 200

3. Expenser, förslagsvis................ 4 700 8 000

Summa kronor 58 000

c) till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kronor.

44 :o) Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 518) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska

biblioteket för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 20 000 kronor.

45:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 518 och 519), vilket innebär en anslagshöjning

med 115 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 837 000 kronor.

46:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 223, s.

519—535) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 57

förordade ändrade grunder för studiehjälpen, dels ock till Studiebidrag och

stipendier för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 49 250 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Mannerskantz och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra

kammaren av herr Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, så\itt

här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av punkten 223 under åttonde

huvudtiteln måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag såvitt avser införandet av

grundstipendier, samt till Studiebidrag och stipendier för budgetaret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 40 250 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Gärde Widemar in. fl. (I: 359) och den andra inom andra kammaren av

herr Helén in. fl. (II: 445), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte

dels godkänna av Kungl. Maj* förordade ändrade grunder för studiehjälpen

med den i motionen förordade ändringen i fråga om den övre åldersgränsen

för erhållande av grundstipendium,

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj* anhålla om en översyn av gällande

regler för behovs- och studielämplighetsprövningen i samband med stipendieringen;

.

dels ock en inom andra kammaren av herr Onsjö väckt motion (il: 442),

vari hemställts, att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, punkt 223, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag beträffande

införande av generella grundstipendier måtte besluta att till btudiebidrag

och stipendier för budgetåret 1957/58 anvisa 46 500 000 kronor att

disponeras i överensstämmelse med vad studiehjälpsmyndigheterna iör
Beträffande

motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande hänvisa

till motionerna I: 276, II: 445 och II: 442.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidgad rätt till studiehjälp från och med

nästa budgetår för icke-svenska elever, kostnadsökning 400 000 kronor,

införande från och med den 1 januari 1958 av icke behovsprövade grundstipendier,

kostnadsökning 9 miljoner kronor, samt uppräkning från och

med den 1 januari 1958 av nu utgående stipendic-, studiebidrags- och utbildningsbidragsbelopp,

såvitt gäller studietiden från och med första månaden

i kvartalet efter det, varunder eleven uppnått 18 års ålder, kostnadsökning

1 370 000 kronor. Slutligen föreslås en uppräkning till följd av automatiska

kostnadsökningar med 2 565 000 kronor. Totalt föreslås sålunda eu

höjning av anslaget med 13 335 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Studiehjälpens nuvarande former.

Alltsedan 1953 års studiehjälpsreform regleras den statliga studiehjälpen

i fyra olika kungörelser, nämligen angående statlig studiehjälp åt elever vid

vissa laroanstalter (1953:530), angående statlig studiehjälp åt elever vid

folkhögskolor (1953: 531), angående statlig studiehjälp åt elever vid statsunderstödda

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt

centrala verkstadsskolor (1953: 532) ävensom angående statlig studiehjälp

åt elever vid vissa lantbruksundervisningsanstalter (1953:515). Studiehjälpen

omfattar studielån, stipendium och studiebidrag (utbildningsbidrag).

Beträffande stipendier och studiebidrag gäller i huvudsak följande.

Stipendier utgår till obemedlade och mindre bemedlade elever vid

a) lärarutbildningsanstalter och fackutbildningsanstalter (tekniska fackskolor

och institut, ett-ånga linjer vid handelsgymnasier, sjuksköterskeskolor

m. 11.), förtecknade i en till kungörelsen 1953:530 fogad bilaga:

b) allmänt läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal realskola, kommunal

praktisk realskola, högre folkskola, högre tekniskt läroverks gymnaSI.

u,m’tY.;iariS "njeav statsunderstött handelsgymnasium, specialgymnasiet

\ia HviJans folkhögskola samt sadan kommunal eller enskild under skolöverstyrelsens

eller överstyrelsens för yrkesutbildning ställd läroanstalt,

\ ars bildmngsmal är jämförligt med nämnda läroanstalters;

c) kurser för förberedande utbildning vid anstalter för utbildning av

skotkoks-, handarbets- och lanthushållslärarinnor samt småskoleseminariet

i Haparanda:

d) statens läroverk för vuxna och statliga kompletteringsgymnasier;

e) kurs med heldagsundervisning vid statsunderstödd kommunal eller

enskild anstalt for yrkesundervisning eller vid central verkstadsskola;

f) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs,

mejeriskola, trädgårdsskola samt kurs i hovbeslag och maskinreparation,

statens lantbruksskolor samt statsunderstödd lantbruksskola, lantmannaskola,

lanthushållsskola och trädgårdsskola samt fruktodlingsskola, trädgardskurs

vid folkhögskola, lägre mejeriskola, kurs för ladugårdsskötare,

svmskotare, kontrollassistenter och instruktörer samt hovslagarkurs vid

vetermärhögskolan.

Vidare utgår stipendier till obemedlade och mindre bemedlade elever

g) för genomgång av sådan kurs vid statsunderstödd folkhögskola, vartill

skolan erhaller statsbidrag;

, rh) *ör studier i klasserna 8 och 9 i sådan folkskola där enligt I£un<d

M aj :ts medgivande försök med nioårig enhetsskola bedrives, samt

!) såsom bidrag till kostnader för kursavgift till den. som genomgått

minst folkskolans sjätte klass eller inhämtat motsvarande kunskaper och

som enligt korrespondensmetoden bedriver enskilda studier med real- eller

studentexamen som mål eller som bedriver studier med realexamen som mål

vid enskild realskola med förenad korrespondens- och muntlig undervisning

pa ort, dar tillgång till undervisning vid statlig eller kommunal läroanstalt,

ledande till realexamen, icke finnes.

Stipendier utgår icke till elever i klasserna l4 och l5—25 av realskolan

eller motsvarande klasser av övriga under b) omförmälda läroanstalter.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

59

Stipendiebeloppen är bestämda per månad eller per läsår. I regel utgår

stipendium per månad med högst 75 kronor. Elever vid lärarutbildningsanstalter

erhåller stipendier, endast om de har försörjningsplikt eller ömmande

skäl föreligger. Stipendiet är då högst 800 kronor per läsår. För studier

vid faekutbildningsanstalter under a) beviljas stipendier endast åt elev,

som deltager i dagundervisning. Stipendier under d) utgår med högst 800

kronor per läsår. Stipendier under f) beviljas med högst 75 kronor per månad

eller högst 360 kronor per läsår, allt efter undervisningens art. Stipendier

under i) beviljas i regel med högst 250 kronor per läsår. Elev som deltager

i kombinerad korrespondens- och muntlig undervisning kan dock

erhålla upp till 350 kronor per läsår. För sista läsåret kan elev, som deltager

i preparandkurs, erhålla stipendium med högst 450 kronor. Antalet stipendier

under i), som varje elev kan erhålla, är maximerat till fyra för elev i

realskolekurs och fem för elev i gymnasiekurs.

Stipendierna är behovsprövade. Vid behovsprövningen tages beträffande

flertalet stipendier hänsyn till elevens och hans föräldrars ekonomiska

förhållanden, antalet av elevens syskon under 18 år utan egen deklarationspliktig

inkomst samt storleken av de stipendier och övriga medel, vilka står

till elevens förfogande under det läsår eller den kurs stipendiet avser. De

sökande som befinnes i behov av stipendium indelas efter en vägning av

dessa faktorer i åtta olika behovsklasser. Beloppen i de olika klasserna är

10, 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 75 kronor.

För elever under b) och i) gäller särskilda villkor om studielämplighet.

Stipendier under a), b), c), h) och i) beviljas och utanordnas av studiehjälpsnämnden.

Stipendier under e) beviljas av överstyrelsen för yrkesutbildning

och utbetalas av länsstyrelserna. Stipendier under f) beviljas och

utanordnas av lantbruksstyrelsen, och stipendier under g) beviljas och

utanordnas av skolöverstyrelsen.

Studiebidrag utgår utan behovsprövning och avser att utjämna skillnaden

i utbildningskostnader för å ena sidan elev, vilken är bosatt å ort med

undervisningsanstalt med det utbildningsmål eleven önskar uppnå och å

andra sidan elev, vilken är bosatt å ort utan sådan läroanstalt.

Studiebidrag beviljas elever som avses under b), c), e), f), g) och h) och

utgår för kostnader för inackordering eller för dagliga resor och måltider.

Bidraget till inackordering utgör 60 kronor för månad beträffande elever

under b) ävensom för elever under e), vilka deltager i undervisning, omfattande

minst två arbetsår. Övriga erhåller för kurser om minst fyra månader

ett bidrag av 30 kronor i månaden, om de är inackorderade på elevhem.

Kan sådan inackordering icke beredas eleven och blir inackorderingskostnaderna

på grund härav väsentligt högre, utgår bidraget med högst 50 kronor

per månad.

Elever som ej är inackorderade på skolorten kan erhålla bidrag till dagliga

resor mellan bostadsorten och skolorten, om kostnaden härför uppgår

till minst 12 kronor för månad. Bidrag beviljas med det belopp, i fulla kronor

räknat, varmed resekostnaden för månad överstiger 10 kronor, dock

högst med 40 kronor i månaden.

Elev som ej är inackorderad på skolorten kan vidare erhålla bidrag med

14 kronor i månaden för frukostmål, som intages utom hemmet (dock ej om

skolmåltid fritt tillhandahålles) samt med 6 kronor i månaden för ytterligare

cn måltid, som minst fyra dagar i veckan intages utom hemmet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Vissa av de elever som avses under f) kan erhålla utbildningsbidrag utan

behovsprövning. Bidraget utgår med 240 kronor per läsår till elev, söm bevistar

annan huvudkurs vid lantbruksskola än ladugårdsförmanskurs och

maskinskötarkurs ävensom till elev vid lägre mejeriskola, 600 kronor till

elev i ettårig ladugårdsförmanskurs och 300 kronor till elev i praktisk svinskötarkurs.

Studiebidrag och utbildningsbidrag beviljas av rektor för vederbörande

undervisningsanstalt. Erforderliga medel rekvireras av rektor hos länsstyrelsen.

Beträffande studiebidrag, som avses under e) och g) äger dock

rekvisition av medel rum hos respektive lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Utan särskilt medgivande av Kungl. Maj:t kan icke-svenska elever erhålla

studiehjälp endast vid obligatorisk skolgång i försöksdistrikten. Enligt

praxis äger icke-svenska elever efter medgivande av Kungl. Maj:t erhålla

studiehjälp vid folkhögskolor, yrkesskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

Beträffande folkhögskolorna och yrkesskolorna är vidare medgivet,

att vid vardera skolformen må årligen utgå studiehjälp åt högst 100 elever

från Danmark, Finland, Norge och Island.

Förslag till förbättrad studiehjälp

Studiehjälpsmyndigheterna — studiehjälpsnämnden, skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen — föreslår i sina

anslagsäskanden för nästa budgetår en uppräkning av stipendie- och

studiebidragsbeloppen med i runt tal 20 procent på sätt framgår av följande

sammanställning.

Stipendium (per läsår) ..........

Inackorderingsbidrag (per månad)

Bidrag till dagliga resor (per månad) . .

Bidrag för frukostmål (per månad) ....

Bidrag för en andra måltid (per månad)

Utbildningsbidrag ..................

Stipendium vid korrespondensstudier .

Studiehjälpsnämnden anför till motivering för förslaget bland annat

följande.

Stipendierna har varit till beloppen oförändrade sedan de bestämdes av

1953 års riksdag och detsamma gäller i huvudsak om studiebidragen, beträffande

vilka dock en mindre justering av bidraget till frukostmål och

något ändrade grunder för bidraget till dagliga resor godkändes av 1956 års

riksdag. Sedan 1953 har emellertid stipendier och studiebidrag på grund

av penningvärdets förändring förlorat i värde, och en uppräkning av beloppen

är därför klart motiverad. En ytterligare höjning av beloppen är vidare

angelägen såsom ett led i strävandena att stödja familjer med barn i utbildningsåren.

Nu

Förslag

75-70-60-50

100-85-70-55

-40-30-20-10

-45-35-25-15

800

960

360

420

60

75

50

65

30

40

40

50

14

15

6

7

240

300

300

360

600

720

250-350-450

300-450-600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Öl

Familjeberedningen — tillkallad inom socialdepartementet för att biträda

vid handläggningen av frågan om samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna

och därmed sammanhängande spörsmål — har framlagt en den 2

oktober 1956 dagtecknad promemoria angående statlig studiehjälp. Vid

utarbetandet av promemorian har beredningen haft tillgång till bland annat

studiehjälpsmyndigheternas förslag. I promemorian framlägger beredningen

en rad alternativ till åtgärder, genom vilka en direkt eller indirekt förbättring

av studiehjälpen kan komma till stånd.

Beredningen behandlar såväl tänkbara reformer av generell innebörd

som förstärkningar av det nuvarande behovsprövade stödet.

Beredningen anför, att ett borttagande av kvarstående lärjungeavgiftei

i olika slag av skolor och utbildningsanstalter skulle betyda en viss avlastning

av studiekostnaderna för berörda familjer. Kostnaden för en sadan

åtgärd beräknar beredningen till cirka 5 miljoner kronor, varvid bortses

från redan beslutade eller planerade åtgärder.

Såsom ytterligare en möjlighet att befria barnfamiljerna från ^n. V1SS

väsentlig kostnadspost i samband med barnens studier nämner beredningen

införande av fria läroböcker och fri undervisningsmateriel i högre skolor

och utbildningsanstalter. Kostnaderna för en sadan reform beräknas bil

av storleksordningen 14 miljoner kronor om året.

Ett tredje alternativ till generell förbättring av studiehjälpen, som beredningen

framlägger, är införande av generella grundstipendier, vilka utan

behovsprövning skulle utgå till alla i åldern 16—18 år, som fortsätter sin

utbildning. Sådant stipendium, som endast borde tillkomma elever i skolor

eller kurser, vid vilka undervisningen omfattar nunst fyra manader, skulle

lämpligen till sitt belopp bestämmas efter det allmänna barnbidragets storlek

Utbetalningen skulle verkställas av vederbörande rektor eller skolföreståndare

och äga rum vid slutet av varje kurs eller termin. Kostnaden för

sådan stipendiegivning under budgetåret 1957/58 uppskattas av beredningen

till 19 miljoner kronor.

Beredningen föreslår en höjning av studiebidragen till inackordering av

elever, som deltar i skolor eller kurser, vid vilka undervisningen har en omfattning

av minst två läsår. Beloppet föreslås höjt från nuvarande 60 kronor

för månad till 100 kronor för månad. Kostnadsökningen harfor och

för de av'' studiehjälpsmyndiglieterna yrkade förbättringarna av studiebidragen

i övrigt beräknas i förhållande till anslagen för budgetaret

1956/57 till i runt tal 10 400 000 kronor. .... ,

Beredningen behandlar vidare frågan om jämkningar i det nuvarande

systemet för behovsprövade stipendier. Beträffande det högsta beloppet,

nu 75 kronor per månad, föreslås höjning till 125 kronor per manad. Vidare

förordar beredningen, att antalet behovsklasser och stipendiebelopp ska^

minskas till fem. Beloppen föreslås till 25, 50, 75, 100 och 125 kronor i månaden.

Dessa ändringar beräknas likaledes medföra en merkostnad av sammanlagt

cirka 10 400 000 kronor, i förhållande till anslagen tor budgetaret

1956/57. , t . . , •

Ytterligare finner beredningen, att man kan diskutera en viss justering

av inkomststrecken inom behovsprövningssystemet Om dessa inkomststreck

ändras, så att stipendium normalt kan utgå till ettbarnsiamiljer med

eu årsinkomst av högst 15 000 kronor mot nu 12 000 kronor och i motsva
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

rande män till ett större antal flerbarnsfamiljer blir kostnadsökningen om

beredningens Övriga förslag till jämkningar av behovsprövningen genomföres,

ytterligare omkring 6 700 000 kronor.

Slutligen behandlar beredningen frågan om den prövning av studielämpligheten,

som vid stipendieutdelningen äger rum i fråga om elever i läro\

erk och därmed jämförbara läroanstalter. Beredningen finner denna prövning

diskutabel från familjesocial synpunkt och framhåller, att ett betydande

antal familjer genom densamma går miste om statligt stöd för täckande

av barnens studiekostnader. Det kan övervägas, anser beredningen

om inte denna prövning bör modifieras eller slopas. Ett slopande av prövningen

beräknas medföra, att stipendiegivningen inom läroverk m. fl läroanstalter

i det närmaste fördubblas.

Angående generella grundstipendier anför familjeberedningen bland

annat följande.

En fortsättning i någon form av de allmänna barnbidragen efter 16 års

?.''d.er;°or unSdom> som fortsätter sin utbildning, är ett önskemål som framförts

från manga håll. Beredningen finner dessa önskemål välgrundade Då

det huvudsakligen av administrativa skäl icke har befunnits lämpligt att

tor speciella kategorier höja åldersgränsen för barnbidrag, ligger det nära

till hands att knyta ifrågavarande stöd till studiehjälpen i form av »enerella

grundstipendier.

Ett införande av generella grundstipendier skulle av allt att döma inte

nodyandiggora nagon omfattande administrativ apparat. Stipendierna

skulle kunna rekvireras av vederbörande rektor eller skolföreståndare och

utbetalas till elevens målsman kvartalsvis eller varje termin. Lämpligt vore

att stipendium beräknades för varje hel månad, som eleven vistades vid

undervisningsanstalten, samt utbetalades i efterskott vid terminens eller

kursens slut. Frånvaro på grund av sjukdom eller annan liknande anledning

borde icke föranleda minskning av stipendiet. Såsom villkor för grundstipendium

bor galla, att undervisningen vid skolan eller kursen omfattar

minst fyra månader. Grundstipendiets belopp bör anslutas till det belopp

med vilket de allmänna barnbidragen skall utgå.

Beträffande i ärendet avgivna remissyttranden får utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet (1957 års åttonde huvudtitel s. 528—531).

Departementschefen

Departementschejen har anfört bland annat följande.

Under åttonde huvudtiteln är uppförda fem förslagsanslag å för närvarande

til hopa 35 915 000 kronor, ur vilka anslag bestrides kostnaderna för

studiebidrag och stipendier (med undantag av s. k. brevskolestipendier)

enligt kungörelserna 1953: 530, 531 och 532. Hittills vunna erfarenheter av

denna på fem olika anslag fördelade redovisning talar enligt min uppfattninotor

en sammanslagning av de olika anslagen till ett förslagsanslag, lämpligen

med benämningen Studiebidrag och stipendier. Denna förändring bör

genomföras från och med nästa budgetår. Medelsanvisningen för brevskolestipendier

bör liksom hittills redovisas under särskilt reservationsanslag;

rubriken på detta anslag torde lämpligen kunna förkortas till Brevskolestipendier.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1957

03

Redan vid anmälan av fjolårets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln

s. 545) ställde jag mig i princip positiv till studiehjälpsnämndens förslag

om utvidgning av kretsen av studiehjälps berättigade med icke-svenska

elever. Enligt hittills tillämpad praxis är i detta hänseende dylika elever

jämställda med svenska elever endast vid skolgång i den obligatoriska skolan.

Efter särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t har emellertid ickesvenska

elever kunnat erhålla studiehjälp vid genomgång av folkhögskolor,

yrkesskolor och lantbruksskolor. Detta har främst gällt s. k. finska krigsbarn,

andra medborgare i de övriga nordiska länderna samt flyktingar och

med dem likställda. Studiehjälpsnämndens förslag innebär, såvitt gäller

sistnämnda skolformer och elevkategorier, närmast endast en decentralisering

av beslutanderätten från Kungl. Maj:t till de centrala och lokala studiehjälpsmyndighetema.

Jag delar emellertid nämndens uppfattning, att

studiehjälpsrätten för dessa elevkategorier i princip bör utsträckas till samtliga

de skolformer, där svenska elever äger rätt till studiehjälp. Mot bakgrunden

av de överväganden i studiehjälpsf rågan, som skett inom nordiska

kulturkommissionen och vid det senaste nordiska undervisningsministermötet,

anser jag mig böra på en punkt gå längre än nämnden, nämligen

såtillvida att enligt min mening medborgare i de övriga nordiska länderna

bör likställas med svenska elever, även om de är s. k. tillresande elever,

d. v. s. vistas i Sverige huvudsakligen i syfte att där erhålla utbildning

för att sedan återvända till hemlandet. Det torde finnas goda grunder för

att räkna med full reciproeitet mellan de nordiska länderna i detta avseende.

Om man sålunda förutsätter, att medborgare i de övriga nordiska länderna

samt flyktingar och med dem jämförliga skall likställas med svenska

elever beträffande rätten till studiehjälp, skulle det, såsom studiehjälpsnämnden

påpekat, bli en mycket liten grupp återstående icke-svenska elever,

som komme att ställas utanför. Jag ansluter mig till nämndens uppfattning,

att också denna grupp, med undantag av s. k. tillresande elever,

medtages vid utvidgningen av kretsen av studiehjälpsberättigade.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare

bestämmelser i ämnet efter förslag av studiehjälpsmyndigheterna. Jag förutsätter,

att därvid även utlänningskommissionen får tillfälle att framföra

synpunkter på frågan om bestämmelsernas detaljutformning.

Utsträckningen av studiehjälpsrätten till icke-svenska elever i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer jag nu förordat bör gälla från och

med budgetåret 1957/58. Den för ändamålet erforderliga ökningen av medelsanvisningen

under det sammanförda förslagsanslaget kan med utgångspunkt

i nu gällande grunder för studiehjälpen och med hänsyn till vad studiehjälpsniimnden

anfört i detta avseende beräknas till i runt tal 400 000

kronor.

1953 års studiehjälpsreform utgjorde i och för sig ett väsentligt steg på

viigen mot en ytterligare demokratisering av utbildningen. Under senare

tid har på olika punkter åtskilliga andra åtgärder satts in i samma riktning.

De senaste årens mycket betydande expansion av utbildningsväsendet

är väl det klaraste och mest framträdande exemplet på samhällets strävan

att söka skapa utbildningsmöjligheter för alla. Men det räcker självfallet

inte med att upprätta nya skolor och öka utbildningsviisendets mottagningskapacitet.

Det måste också tillses, att den enskilde har de ekonomiska

förutsättningarna för alt utbilda sig och att dessa förutsättningar

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

är för handen utan att därmed de ekonomiska påfrestningarna blir för

stora. Den kartläggning av den samhälleliga familjepolitiken, som 1954 års

familjeutredning och familjeberedningen gjort, visar med all tydlighet, att

en ytterligare förbättring av studiehjälpen är starkt motiverad som en åtgärd

i syfte att begränsa de familjeekonomiska övervägandenas inverkan

på den enskildes val mellan förvärvsarbete och fortsatt utbildning utöver

folkskolans grundutbildning.

Familjeberedningen har icke blott tillstyrkt de förslag till uppräkningar

av de nuvarande studiehjälpsbeloppen, som framförts av studiehjälpsmyndigheterna,

utan har dessutom lagt fram en rad förslag om ytterligare förbättringar

och förstärkningar av studiehjälpen på de utbildningsstadier

som det här är fråga om. Beredningens samlade förslag i detta avseende

får väl i dagens läge uppfattas närmast som en målsättning och som riktlinjer

för den fortsatta studiehjälpspolitiken, eftersom det ju inte råder

någon tvekan om att redan av statsfinansiella skäl förslagen ingalunda på

en gång går att genomföra. Utbildningsväsendets nuvarande struktur gör

väl dessutom, att åtminstone en del av förslagen även av praktiska skäl

för närvarande ej bör genomföras.

Det är alltså nödvändigt, att från dessa utgångspunkter göra en avvägning

mellan vad som för dagen framstår som mest viktigt och vad som kan

anses vara mindre angeläget. Denna avvägning måste dessutom ske mot

bakgrunden av storleken av de ytterligare ekonomiska resurser, som via

statsbudgeten kan ställas till förfogande för en förbättring just av den

direkta studiehjälpen.

Jag har i det föregående redovisat familjeberedningens synpunkter på

frågan om avvägningen mellan generella stödåtgärder och behovsprövade

stödformer. Ett mycket väsentligt faktum i detta sammanhang är enligt

min mening den generella förbättring, som avses skola tillkomma åldersgrupperna

upp till 16 år genom det i dag under femte huvudtiteln framlagda

förslaget om en uppräkning av de allmänna barnbidragen. Vid mina

överväganden av vad som nu bör i första hand göras för att förbättra den

direkta studiehjälpen har jag kommit till den slutsatsen, att från olika synpunkter

familj eberedningens förslag om införande av generella grundstipendier

för elevgrupperna i 16- och 17-årsåldern måste sättas i främsta

rummet. Jag tillstyrker alltså, att icke behovsprövade grundstipendier av

barnbidragets storlek införes i huvudsak enligt de av beredningen förordade

riktlinjerna.

Grundstipendier bör således utan behovsprövning tillkomma elever i de

.skolor eller kurser, vid vilka undervisningen omfattar minst fyra månader

och där eleverna nu är berättigade till studiehjälp. Rätt till grundstipendium

bör föreligga från och med första månaden i kvartalet efter det, varunder

eleven uppnår 16 års ålder, till och med utgången av det kvartal,

varunder eleven uppnår 18 års ålder. Grundstipendiet bör beräknas till

visst belopp för månad av kurstiden. För kurstid, som överskjuter eller ej

uppgår till hel månad, bör liksom i fråga om övrig studiehjälp för hel vecka

beräknas en fjärdedel av månadsbeloppet. I anslutning till den under femte

huvudtiteln förordade avvägningen av det allmänna barnbidragets storlek

torde grundstipendiets månadsbelopp böra fastställas till 34 kronor. För

exempelvis en läroverkselev innebär detta ett grundstipendium på

(9 X 34 =) 306 kronor för läsår. Det torde icke vara nödvändigt att i detta

sammanhang till behandling upptaga övriga detaljer i fråga om utbetalning

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1057

65

m. m. beträffande grundstipendierna. Det bör få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter förslag av studiehjälpsmyndigheterna meddela närmare bestämmelser

härutinnan. Beträffande ordningen för utbetalningen vill jag

dock framhålla, att det icke torde kunna undvikas att tills vidare pålägga

skolledarexpeditionerna vissa uppgifter i samband därmed. Enligt min

mening bör emellertid alla utvägar tillvaratagas för att så långt möjligt begränsa

detta merarbete.

Liksom förhöjningen av det allmänna barnbidraget bör införandet av

generella grundstipendier ske från och med den 1 januari 1958. Kostnaderna

för senare hälften av nästa budgetår kan, såvitt gäller förevarande

anslag under åttonde huvudtiteln, beräknas till i runt tal 9 miljoner kronor.

Det torde icke vara tekniskt möjligt att inordna studerande vid brevskolor

i den elevgrupp som skall komma i åtnjutande av grundstipendier. Med

hänsyn härtill och till vad jag i det följande föreslår beträffande studiehjälpen

för åldersgrupperna över 17 år, förordar jag att studiehjälpsnämndens

förslag beträffande höjning av brevskolestipendierna genomföres från

och med den 1 januari 1958. Räknat från denna tidpunkt bör således stipendiebeloppen

utgå med respektive 300, 450 och 600 kronor.

I angelägenhetsordning närmast efter de generella grundstipendierna bör

enligt min mening sättas en uppräkning av nu utgående stipendie-, studiebidrags-

och utbildningsbidragsbelopp till i första hand den nivå, som studiehjälpsmyndigheterna

föreslagit. Kostnaderna härför kan, såvitt gäller

åttonde huvudtiteln, uppskattas till drygt 7,6 miljoner kronor för nästa

budgetår. Det har vid budgetavvägningen icke befunnits möjligt att genomföra

en dylik reform under nästa budgetår. Då emellertid konsekvensen

av förslagen om höjning av de allmänna barnbidragen och om införande

av de generella grundstipendierna gör det angeläget, att studiehjälpen förbättras

även för elevgrupperna i 18-årsåldern och däröver, har jag ansett

mig böra föreslå en lösning sålunda, att studielijälpsmyndigheternas förslag

till uppräkningar nu genomföres, såvitt gäller studietiden från och med

första månaden i kvartalet efter det, varunder eleven uppnått 18 års ålder.

Beträffande storleken av de förhöjda beloppen får jag hänvisa till den inledningsvis

lämnade redogörelsen för myndigheternas förslag. För exempelvis

en inackorderad läroverkselev innebär detta, att stipendiemaximum

höjes från 75 till 100 kronor per månad och att inackorderingsbidraget uppräknas

från 60 till 75 kronor per månad.

Jämväl denna förbättring av stipendier, studiebidrag och utbildningsbidrag

för de äldre elevgrupperna bör träda i kraft den 1 januari 1958.

Kostnaderna för senare hälften av nästa budgetår kan, såvitt gäller förevarande

anslag under åttonde huvudtiteln, beräknas till i runt tal 1 370 000

kronor.

Övriga i ärendet framförda förslag beträffande studiehjälpen är jag, med

hänvisning till vad jag i det föregående anfört, icke beredd att tillstyrka i

förevarande sammanhang. Med anledning av vad som från olika håll uttalats

beträffande den nuvarande uppdelningen på åtta behovsklasser för

stipendieprövningen, förutsätter jag emellertid, att sludiehjälpsnämnden

i samråd med övriga berörda myndigheter till ytterligare överväganden

upptar familjeberedningens förslag om en minskning av antalet behovsklasser

och till Kungl. Maj:t i lämpligt sammanhang redovisar resultatet därav.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 11)57. 0 sand. Nr X

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Motioner

06

I motionerna 1:276 och II: 307 har anförts bland annat följande.

Det är uppenbart att just ungdomarna över 16 år, i den mån de icke går

direkt ut i förvärvsarbete, medför betydande kostnader för föräldrarna,

kostnader som överstiger vad utgifterna blir för barnen i de lägre åldrarna.

Emellertid bjuder det enligt vår mening emot att utvidga bidragsgivningen

till nya kategorier och nya ändamål innan man hunnit så långt att man

kunnat återställa redan sedan åratal utgående bidrag till deras realvärde.

För vår del anser vi att man i stället för att i detta sammanhang ge ut

kontanta bidrag bör genomföra sådana reformer på beskattningens område

att möjlighet beredes föräldrarna att göra avdrag för periodiskt understöd

även i sådana fall då detta av mottagaren användes för att bestrida studiekostnader

liksom studerande att efter avlagd examen få avdragsrätt för

amorteringar å studiekostnader.

Till stöd för de i motionerna I: 359 och II: 443, såvitt här är i fråga,

gjorda yrkandena har anförts bland annat följande.

Den genom beslut av 1946 års riksdag införda studiehjälpen vid allmänna

läroverk har fått stor betydelse särskilt för att landsbygdsungdomen

skall få med städernas ungdom mer likvärdiga möjligheter till studier.

Redan nu måste, såsom senast påvisats av 1956 års familjeberedning,

den utgående studiehjälpen anses för snävt beräknad med hänsyn till penningvärdeförsämringen

och föräldrarnas försörjningsbörda. Studiehjälpsmyndigheterna

har också påfordrat en höjning av bidrag och stipendier.

Vi delar familjeberedningens syn på behovet av att staten i högre grad

än hittills avlastar familjernas kostnader för barnens fortsatta studier. Såsom

1954 års familjeutredning framhållit har den utvidgade skolplikten i

förening med den frivilliga stegringen i efterfrågan på högre studier medfört

ökad ekonomisk belastning på barnfamiljerna i förhållande till de

barnlösa. Vid jämförelse mellan familjer med studerande barn och familjer

med förvärvsarbetande barn i samma ålder blir skillnaden i detta hänseende

ännu påtagligare genom de senaste årens förbättrade lönevillkor

för den ungdomliga arbetskraften och dennas därav ökade förmåga att

bidra till familjeekonomien.

Av familjeberedningens propåer till generella åtgärder för att effektivisera

studiehjälpen synes den vara av största betydelse som avser icke

behovsprövade grundstipendier till alla elever i åldern 16—18 år i de olika

skolor och utbildningsanstalter, vid vilka stipendier nu kan erhållas. Vi

ansluter oss därför till det av ecklesiastikministern framlagda förslaget men

vill förorda att tiden för utbetalandet av dessa stipendier ut sträckes så att

de i varje särskilt fall kommer att utgå till och med utgången av den termin

under vilken vederbörande fyller 18 år.

Såsom ovan antytts anser vi den nuvarande studiehjälpen otillräckligför

elever vid yrkesskolor, läroverk, folkhögskolor m. fl. läroanstalter till

vilka stipendier och studiebidrag utgår efter i princip likartade regler. 1

första hand måste en uppräkning komma till stånd på grund av penningvärdeförsämringen.

Men därtill bör ytterligare höjningar övervägas. De av

studiehjälpsmyndigheterna föreslagna höjningarna av stipendie- och bidragsbeloppen

med i runt tal 20 procent måste därvid betraktas som eu

minimiåtgärd. Departementschefen har också anslutit sig härtill i princip.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

67

På grund av kostnaderna, som beräknats till 7,6 miljoner kronor för helt

budgetår, och med hänsyn till införandet av de generella stipendierna för

15—17-åringar har departementschefen förordat att studiehjälpsmyndighetemas

förslag till uppräkningar nu endast genomföres, för såvitt gäller

studietiden från och med första månaden i kvartalet efter det varunder

eleven uppnått 18 års ålder. Höjningen föreslås träda i kraft först den 1

januari 1958, då de generella stipendierna börjar utgå. Förslaget innebär

att stipendiemaximum höjes från 75 till 100 kronor per månad och att inackorderingsbidraget

uppräknas från 60 till 75 kronor. För de elever som

kommer i åtnjutande av maximistipendium och till vilka studiebidrag samtidigt

utgår innebär detta en höjning som är något större än det generella

stipendiet.

Av ekonomiska skäl ansluter vi oss om ock med tvekan till den av departementschefen

gjorda begränsningen av uppräkningen av studiehjälpen

att sålunda endast avse de äldre eleverna. Vi vill dock starkt understryka

att motsvarande höjning snarast möjligt bör genomföras i fråga om 15—17- åringama. Först då kommer de generella stipendierna för alla grupper att

innebära en relativ förbättring.

I anslutning till familjeberedningens förslag om modifiering av prövningen

av studielämpligheten i samband med stipendieringen vill vi anföra,

att en modifiering synes motiverad inte minst med hänsyn till att en faktisk

prövning av studielämpligheten redan föreligger i samband med antagandet

av elever och stipendierna dessutom inte utgår under första studieåret.

Denna fråga är av så stor betydelse att den — enligt vår uppfattning —

närmare borde utredas. Dess vikt har ökat i och med att tillströmningen

av elever vid högre skolor från landsbygden har stigit. Många av dessa nya

kategorier har en betygsnivå, som ligger strax under den stipendieberättigande.

Oberoende av den utredning vi sålunda föreslår beträffande landsbygdselevernas

handikap i betygskonkurrensen bör därför ett större antal

elever komma i åtnjutande av stipendier. Troligt är, att en mindre sänkningav

minimikraven skulle ha betydelse för stora grupper av landsbygdselever

och därigenom verka för eu jämnare fördelning av skolgångskostnaderna.

För synnerligen begåvade elever från familjer i lägre inkomstklasser

eller i flerbarnsfamiljer borde regelmässigt nuvarande maximigräns upphävas

och ett betydligt högre stipendiebelopp ges. Fn mera nyanserad differentiering

av stipendierna med hänsyn till verkligt god studiebegåvning

är alltså önskvärd.

Vad vi här anfört föranleder oss att föreslå en översyn av hittills gällande

regler för prövningen av studielämplighet och behov i samband med stipendieringen.

I motionen 11:44% stödjes det av studiehjälpsmyndigheterna i det föregående

redovisade förslaget om uppräkning av nu utgående stipendie-,

studiebidrags- och utbildningsbidragsbelopp, vilket endast delvis biträtts

av departementschefen. I motionen anföres bland annat följande.

Om förslaget om grundstipendier genomföres, skulle eu studiehjälpsform

införas, som enligt min mening inte kan förenas med det syfte, som studiehjälpen

bör ha.

s. 8 Kontrollera mot PDF

08

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1057

Det är här icke fråga om att tillgodose ett visst styrkt behov för vissa

elever, som behöver särskilt stöd för sin utbildning av en eller annan orsak,

utan alla som studerar vid sådana skolor, där statlig studiehjälp kan utgå,

skall få ett månatligt bidrag utan hänsyn till om behov finns eller ej. Det

enda villkoret för att det föreslagna grundstipendiet skulle utgå skulle vara

att eleven går i studiehjälpsberättigad skola, och i motsats till vad som

gäller för all annan studiehjälp skulle det kunna utgå, även om eleven misssköter

sin utbildning eller t. o. in. gör sig skyldig till allvarligare förseelser.

De nya stipendierna skulle i själva verket bli lön för studier eller skolutbildning,

och denna skulle ges utan hänsyn till om den unge passar för

den valda utbildningen eller ej. Om grundstipendierna godkännes av riksdagen.

har riksdagen härmed faktiskt godtagit principen om studielön utan

att någon utredning om studielön eller konsekvenserna för andra studiegrupper

förelegat för riksdagens prövning. Redan detta är eu så allvarlig

invändning mot förslaget, att det inte borde kunna godtagas.

Härtill kommer att många studerande, som behöver förstärkt studiestöd,

får sämre studiehjälp än om studiehjälpsmyndigheternas förslag godtagits.

För de mänga elever, som behöver och får full studiehjälp i form av studiebidrag

för inackordering och stipendium, blir hjälpen enligt Kung],

Maj ds förslag 34 kronor för månad, men enligt studiehjälpsmyndigheternas

förslag 40 kronor. Kungl. Majds förslag är därför det sämre för dem som

verkligen behöver hjälp för att få utbildning och bör därför avvisas även

av denna anledning.

Bland dem, som enligt studiehjälpsmyndigheternas förslag skulle få

bättre hjälp än genom Kungl. Majds förslag, befinner sig ett stort antal

elever från landsbygden, vilka i regel måste inackordera sig på skolorten

och på grund av sin ekonomi är behöriga till högsta stipendiebelopp. Det

i propositionen framlagda förslaget missgynnar därför många av landsbygdens

ungdom, som önskar vidareutbilda sig.

Den föreslagna administrationen av studiehjälpen är vidare högst anmärkningsvärd.

Fn allmän strävan inom administrationen har varit att

rationalisera arbetet, förenkla procedurerna. Propositionens förslag om

administreringen av studiehjälpen står i motsats till en sådan strävan.

Enligt förslaget blir administrationen mer komplicerad och därför mer tidskrävande

än den varit tidigare eller behövt bli, om studiehjälpsmyndigheternas

förslag följts.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att studiehjälpsmyndigheterna och de

tusentals rektorer, som handlägger studiehjälpen under budgetårets första

hälft, skall beräkna studiebidrag och stipendier enligt nu gällande grunder

och under andra hälften omräkna studiebidrag och stipendier för de elever

som fyllt 18 år tidigare eller under vårterminen fyller 18 år. Redan under

budgetåret 1957/58 blir därför handläggningen av studiehjälpen pa rektorsexpeditionerna

och hos myndigheterna besvärligare och mer tidskrävande.

Införes grundstipendium enligt nu föreslagna regler, torde de säkert återkomma

följande budgetår. Omräkningar av studiebidragen och stipendierna

med hänsyn till elevers uppnådda 18 ar måste då bli talrika under både

höst- och vårterminen med därav följande merarbete. Rektorerna skall

därjämte på något sätt — hur framgår ej av propositionen — påläggas

vissa uppgifter beträffande de nya grundstipendierna. Allt detta nya

kamerala arbete pålägges rektorerna vid en tidpunkt, dä allt starkare krav

reses på att sådana uppgifter skall minskas för att ge större rum för de

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

69

viktigare rent pedagogisk-adininistrativa. Det föreslagna nya grundstipendiet

sknlle föra med sig en administration av studiehjälpen, som är i höggrad

både opraktisk och otidsenlig, och detta visar på sitt sätt hur olämpligt

grundstipendieförslaget i själva verket är.

De berättigade kraven på höjning av studieunderstödet behöver nu icke

heller tillmötesgås genom en ny typ av understöd. Stipendiemyndigheterna

har föreslagit höjningar av studiehjälpen, som skulle komma alla de

elever till del, som av den ena eller andra anledningen har behov av hjälp.

Och de höjda bidragen skulle tillkomma eleverna från början av budgetåret

1957/58. Trots att den förbättrade studiehjälpen på så sätt skulle

sättas in ett halvt år tidigare än som i propositionen föreslagits beträffande

grundstipendierna, skulle statsverkets ökade kostnader för studiehjälpen

under budgetåret bli lägre än de i propositionen föreslagna ökningarna, som

främst vilar på ett halvt år. Studiehjälpsmyndigheternas hemställan innebär

nämligen höjningar med tillhopa 10 585 000 kronor, medan propositionen

räknar med en höjning av 13 335 000 kronor i jämförelse med

anslagen budgetåret 1956/57. Då den i propositionen föreslagna reformen

beräknats endast för ett halvt budgetår, måste ju, om reformen godkännes,

kostnaderna för kommande budgetår bli högst avsevärt större. Eu ökning

med minst 9 000 000 kronor skulle då kunna förväntas. Även starka statsfinansiella

skäl talar därför mot införandet av grundstipendier.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande av studiehjälpsnämnden

över motionerna I: 359 och II: 445, såvitt här är i fråga. Studiehjälpsnämnden

har anfört i huvudsak följande.

Motionärerna ansluter sig till de i statsverkspropositionen föreslagna

ändrade grunderna för studiehjälpen men förordar annan övre gräns för

åtnjutande av det föreslagna s. k. grundstipendiet. Nämnden anser sig icke

bär böra närmare dryfta propositionens detaljer men håller för sannolikt,

att erfarenheten av hur de nya grunderna för studiehjälpen verkar i praktiken

skall göra vissa justeringar nödvändiga, särskilt i syfte att förenkla

administrationen. Därvid kommer givetvis även att beaktas den av motionärerna

föreslagna ändringen, till vilken nämnden sålunda för närvarande

icke anser sig böra ta ställning.

Motionärerna föreslår vidare eu översyn av gällande regler för behovsoch

studielämplighetsprövningen i samband med stipendieringen. I argumenteringen

har särskilt framhållits familjeberedningens förslag om justering

av inkomststrecken inom behovsprövningssystemet. Härtill kan nämnden

anföra, att nämnden i yttrande över detta förslag tillstyrkt förslaget

och anser detta vara en av de åtgärder, som snarast bör genomföras. Högre

stipendiebelopp än det vanligen maximala till synnerligen begåvade elever

med stort behov av studiehjälp kan redan nu jämlikt bestämmelse i studiehjälpsförfattningen

utgå och nämnden har också begagnat sig av denna

möjlighet. Beträffande prövningen av studielämpligheten via betygen vill

nämnden framhålla följande. Betygskvoten är icke enbart avgörande vid

bedömningen av studielämpligheten utan hänsyn tages också lill elevens

platssiffra i klassen och till betygen i kärnämnen på olika linjer. Vid lärares

upplysning om elevs hälsotillstånd, familje- och miljöförhållanden fiistes

alltid stort avseende. Det är naturligtvis nämnden icke obekant, att flytt
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

som kan resultera i sänkta betyg och till detta tas givetvis hänsyn vid

bedömningen av betygen efter första året i gymnasium. Påpekas bör i detta

sammanhang, att betygen i gymnasiets första ringar för elever från försöksskolor

bedömts med särskild hänsyn till elevernas omställningssvårigheter.

Nämnden har vidare, i motsats till vad som anföres i motionerna icke den

erfarenheten, att elever från landsbygdens realskolor, som söker sig till städernas

gymnasier, skulle på grund av lägre betyg ha särskilt svårt att få

stipendier. Tvärtom hävda sig deras betyg gott i konkurrensen med de

elevers, som redan i realskolan tillhört stadsläroverket. Än vidare bör nämnas,

att nämnden såvitt möjligt behåller stipendiet för en elev, som hunnit

till avgångsklassen i realskolan eller gymnasiet, fastän betygen försämrats.

Det torde av vad nu sagts böra framgå, att betygsprövningen icke är låst

vid vissa betygskvoter utan att otaliga betyg bedömas individuellt med

hänsyn till olika omständigheter. Nämnden inser till fullo vilken betydelse

ett stipendium kan ha för en elev, både ekonomiskt och psykologiskt, och

friar därför hellre än fäller en elev på grund av att hans betyg något underskrider

dem, som stipendiater vanligen uppvisa. Slutligen önskar nämnden

framhålla, att då nämnden är medveten om hur känslig frågan om betygsbedömningen

är, nämnden ägnar denna oavlåtlig uppmärksamhet och tid

efter annan överser bedömningsprinciperna på grundval av vunna erfarenheter.

En sådan förnyad översyn har nämnden för avsikt att verkställa före

behandlingen av nästa läsårs stipendieansökningar.

Utskottet

Utskottet finner med tillfredsställelse att enligt Kungl. Maj:ts förslag

kretsen av studiehjälpsberättigade vidgats till att omfatta jämväl ickesvenska

elever. Utskottet tillstyrker förslaget i denna del.

Mot de av departementschefen förordade formerna för en allmän förbättring

från och med den 1 januari 1958 av utgående studiehjälp har utskottet

i princip icke funnit anledning till erinran. Genom införande av de

generella grundstipendierna — vilka enligt utskottets mening såsom icke

behovsprövade lämpligen borde benämnas allmänna studiebidrag — kommer

en ökad studiehjälp till stånd för vissa åldersklasser, varigenom familjerna

beredas ökat stöd för barnens utbildning. Utskottet ger sålunda sin

anslutning till det av departementschefen biträdda förslaget om införande

av dylika bidrag för elevgrupperna i 16- och 17-årsåldern. Utskottet tillstyrker

även den begärda uppräkningen för elevgrupperna över nämnda

ålder av nu utgående stipendie-, studiebidrags- och utbildningsbidragsbelopp

till den nivå, som studiehjälpsmyndigheterna förordat.

Utskottet har emellertid vid prövningen av de framlagda förslagen funnit

att vissa svårigheter torde komma att uppstå vid tillämpningen av de nya

grunderna för studiehjälpen. Detta gäller ej minst det administrativa förfarandet,

vilket — såvitt utskottet kan finna — icke hittills närmare utretts.

Enligt utskottets mening bör, såsom departementschefen framhållit, alla

utvägar tillvaratagas för att så långt möjligt begränsa merarbetet för

skolledarna i anledning av reformerna. Därvid torde böra undersökas huruvida

icke annat organ än rektorsexpeditionerna skall kunna ombesörja

utbetalning av grundstipendierna.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

71

I anledning av motionerna I: 359 och II: 445 förutsätter utskottet, att

Kungl. Maj:t vid utfärdandet av bestämmelser i ämnet tager under omprövning

vad i motionerna anförts i fråga om den övre åldersgränsen för

bibehållande av grundstipendierna. Utskottet har för sin del icke något att

erinra mot vad i nämnda motioner i förevarande avseende ifrågasatts, därest

en dylik anordning skulle befinnas medföra påtagliga lättnader ur praktiskt-administrativa

synpunkter.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att i diskussionen om grundstipendiema

fråga också uppkommit om icke samma villkor med avseende

på uppförande och ordning samt med avseende på elevers rätt till förnyad

genomgång av samma klass eller ring, som nu gäller för erhållande och

åtnjutande av annan studiehjälp vid icke obligatorisk skola även måtte

gälla i fråga om grundstipendium. Jämväl dessa spörsmål torde enligt utskottets

mening böra bli föremål för Kungl. Maj:ts närmare bedömande i

samband med ovannämnda bestämmelsers utfärdande.

Beträffande den i motionerna I: 359 och II: 445 begärda översynen av

reglerna för behovs- och studielämplighetsprövningen i samband med stipendieringen

framgår av studiehjälpsnämndens ovannämnda yttrande att

det i motionerna framställda yrkandet med avseende å studielämplighetsprövningen

konnner att tillgodoses vid den översyn av bedömningsprinciperna,

som nämnden avser att företaga före behandlingen av nästa års

stipendieansökningar.

Såsom av studiehjälpsnämndens yttrande vidare framgår ställer sig nämnden

positiv till justering av inkomststrecken inom behovsprövningssystemet.

Utskottet tillstyrker för sin del, att en omprövning i detta avseende kommer

till stånd och förordar i anledning av motionerna I: 359 och II: 445,

såvitt här är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att

uppdrag lämnas studiehjälpsnämnden att verkställa utredning i ämnet.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit till Kungl. Maj:ts

förslag samt till motionerna I: 359 och II: 445 avstyrker utskottet bifall till

motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga, samt till motionen

II: 442.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionen II: 442 samt motionerna

I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för studiehjälpen;

b) till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 49 250 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:359

och ri:445, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en

översyn av gällande regler för behovsprövningen i samband

med stipendieringen samt i övrigt giva till känna vad utskottet

i anledning av motionerna anfört.

47:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 224, s. 535—537), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1957/58 må till brevskolestipendier

utdelas högst 125 000 kronor;

b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

48:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 537),

vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

49:o) Bidrag till folk- och skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt

311, s. 694—699) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 847 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av fröken Vinge väckt motion (11:331),

i vilken hemställts, att riksdagen ville besluta, dels att tilläggsbidrag till

skolbibliotek enligt samma grunder som gäller för folkhögskola må kunna

utgå jämväl till annan skola, därest statsbidraget eljest ej skulle uppgå till

300 kronor, dels att anslaget till Bidrag till folk- och skolbibliotek för budgetåret

1957/58 måtte utgå med ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

med 13 000 kronor förhöjt belopp;

dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. väckt

motion (II: 168), i vilken hemställts, att riksdagen måtte under åttonde

huvudtiteln anslå 10 000 kronor för budgetåret 1957/58 till den s. k. Seriekommitténs

verksamhet för upplysningsarbete om goda och underhållande

böcker och tidskrifter för barn och ungdom.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 73

Kungl. Maj:ts förslag innebär automatiska höjningar med 250 000 kronor

av anslagsposten till folk-, studiecirkel-, sjukhus-, truppförbands- och sjömansbibliotek,

med 240 000 kronor av anslagsposten till skolbibliotek och

med 1 500 kronor av anslagsposten till resekostnadsersättning och traktamente

vid bilioteksinspektion från lands- och centralbibliotek. Vidare innebär

förslaget en höjning med 40 000 kronor av posten till centralbibliotek,

med 18 000 kronor för att bestämmelserna för statsbidrag till skolbibliotek

skall kunna göras tillämpliga även på särskolor samt med 4 500 kronor för

bibliotekskurser. Seriekommittén, som år 1956 erhöll ur åttonde huvudtitelns

anslag till extra utgifter 4 000 kronor till sin verksamhet, föreslås

för budgetåret 1957/58 ur förevarande anslag åtnjuta ett bidragsbelopp

av 5 000 kronor. Beträffande utlandsbiblioteken tillstyrkes av skolöverstyrelsen

framlagt förslag om slopande av kravet på ortsbidrag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare bland annat följande.

Enligt före 1955 gällande bestämmelser utgick statsunderstöd för skolbiblioteksverksamhet

till andra skolor än folk- och småskolor med lägst

15 och högst 300 kronor för år, förutsatt att tillskott av andra medel än

statsmedel lämnades för verksamheten till minst sannna belopp som det

sökta statsunderstödet. De ändrade grunder för statsbidragsgivningen, som

genomfördes vid 1955 års riksdag, innebar, att statsbidrag utgick med samma

belopp som ortsbidraget, dock med högst 5 kronor per elev. Skolöverstyrelsen

har föreslagit, att ifrågavarande skolor får möjlighet att, därest

statsbidraget uträknat efter elevantal skulle understiga 300 kronor, erhålla

ett tilläggsbidrag av sådan storlek, att bidragen sammanlagt uppgår till

sistnämnda belopp eller, då ortsbidraget är lägre, till belopp motsvarande

ortsbidraget. Merkostnaden kan beräknas uppgå till 8 000 kronor.

Den biblioteksverksamhet, som för närvarande bedrives vid särskolorna,

är av högst varierande slag. Det är enligt överstyrelsens mening både av

pedagogiska och sociala skäl angeläget, att en tillfredsställande biblioteksverksamhet

kommer till stånd vid samtliga skolor, och överstyrelsen föreslår,

att bestämmelserna för statsbidrag till skolbibliotek — jämte de ovannämnda,

av överstyrelsen föreslagna tilläggsbidragen för sistnämnda slag

av bibliotek — göres tillämpliga även på särskolorna. Kostnaderna för ett

genomförande av överstyrelsens förslag kan — med ett elevantal i särskolorna

av cirka 3 600 — beräknas uppgå till i runt tal (5 X 3 600 -j- tillläggsbidrag

5 000 =) 23 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 11:331 framställda yrkandet om tilläggsbidrag

till skolbibliotek, vilket i sak överensstämmer med skolöverstyrelsens

ovanberörda förslag, har anförts bland annat följande.

Den skolbiblioteksreform som genomfördes genom beslut av 1955 års

riksdag medförde väsentligt förbättrade statsbidrag för ett stort antal skolbibliotek.

På grund av bidragsreglernas utformning bär emellertid några

av de minsta biblioteken i stället fått lägre bidrag än förut.

Enligt de bidragsregler som gällde inre 1955 års beslut utgick statsunderstöd

för skolbiblioteksverksamhet till andra skolor än folk- och småskolor

med lägst 15 och högst 300 kronor för år, förutsatt att tillskott av

andra medel än statsmedel lämnades för verksamheten till minst samma

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

belopp som det sökta statsunderstödet. De ändrade grunder för statsbidragsgivningen

som genomfördes vid 1955 års riksdag innebär, att statsbidrag

utgår med samma belopp som ortsbidraget, dock med högst fem

kionor per elev. För folkhögskolor gäller därvid den särskilda bestämmelsen,

att folkhögskola, om statsbidraget uträknat efter elevantal skulle

understiga 300 kronor, erhåller ett tilläggsbidrag av sådan storlek, att

bidragen sammanlagt uppgår till sistnämnda belopp eller, då ortsbidraget

är lägre, till belopp motsvarande ortsbidraget.

Genom de nya bestämmelserna har andra här avsedda skolor än folkhögskolor

fått försämrade statsbidragsvillkor i de fall då elevantalet icke

uppgår till 60. De skolor det gäller är företrädesvis yrkesskolor och skolor

under lantbruksstyrelsens inseende. Då kostnaderna för att vidmakthålla

ett elevbibliotek måste ställa sig dyrare per elev vid dessa mindre skolor

an vid skolor med högre elevantal, är det mycket önskvärt, att dessa skolor

i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag får tilläggsbidrag

av samma typ, som nu utgår till bibliotek vid folkhögskolor. Merkostnaden

beräknas till 8 000 kronor.

Departementschefen föreslår i statsverkspropositionen, att bestämmelserna

för statsbidrag till skolbibliotek skall göras tillämpliga även på särskolor,

och beräknar för dessa bibliotek en kostnad av 18 000 kronor. Också

i fråga om dessa bibliotek måste man emellertid säga sig, att den i och för

sig glädjande reformen inte blir mycket värd för de minsta skolorna. I

enlighet med skolöverstyrelsens förslag bör också till dessa skolor kunna

utgå tilläggsbidrag i de fall, då statsbidraget eljest ej skulle uppgå till 300

kronor. Kostnaden för sådana tilläggsbidrag till särskolorna beräknas uppgå

till 5 000 kronor.

I motionen II: 16S om bidrag till den s. k. seriekommittén har anförts i

huvudsak följande.

De dåliga seriehäftena har gatt som en farsot över världen och överallt

har uppstått en häftig reaktion mot dem. I flera kulturländer som England,

Frankrike och Österrike har man tillgripit lagstiftningsåtgärder mot seriemagasinen.

I våra grannländer Danmark och Norge har tillsatts officiella

kommittéer för seriefrågan. I Sverige finns även en kommitté som bildats

på enskilt initiativ. Den kallas Seriekommittén och i den finns representerade

följande organisationer: Arbetarnas bildningsförbund, Målsmännens

riksförbund, Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sveriges folkskollärarinneförbund,

Sveriges småskollärarinneförbund, LO:s kvinnoråd, Folkpartiets

kvinnoförbund, Kooperativa kvinnogillesförbundet, Sveriges husmodersföreningars

riksförbund. Svenska landsbygdens kvinnoförbund,

Svenska kvinnors medborgarförbund, Internationella kvinnoförbundet för

fred och frihet, Sveriges mödrars fredsförbund, Frikyrkliga samarbetskommittén,

Vita bandet, Nykterhetsorganisationen Verdandi och Tidningen

Ungdomsnytt.

Kommitténs breda förankring vittnar om att dess strävanden stöds av

en allmän folkmening och bör utgöra en borgen för goda resultat.

Kommittén har redan utfört ett omfattande och förtjänstfullt arbete,

vilket även vitsordats vid de debatter i saken som förts i denna församling.

Den bär bedrivit en riksomfattande upplysningsverksamhet, gjort en

undersökning om i vilken utsträckning barn och ungdom läser serier, varit

med om att arrangera ungdomens bokdagar, redigera förteckningar över

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

god ungdomslitteratur in. m. Genom förmedling av Nordiska kulturkommissionen

har samarbete inletts med Danmark, Finland, Isorge och Island.

Kommitténs arbete har även gett goda, pavisbara resultat senemagasinens

upplagesiffror har sjunkit avsevärt. Ännu återstår mycket att göra,

särskilt som kommittén tagit till sin uppgift att bekämpa inte endast daliga

serier utan hela den flödande floran av mindervärdig litteratur, olika slag

av underhaltiga »deckare» samt diverse pornografiska och halvpornografiska

publikationer. Kommittén arbetar för närvarande bland annat med

att utforma en broschvr om barns läsning, som den har för avsikt att tillställa

skolor och hem.'' Detta och övrigt arbete som kommittén utfört har

varit förenat med ganska stora kostnader.

Utskottet. Detta anslag har kraftigt uppräknats de senaste budgetåren —

sedan budgetåret 1951/52 med drygt 6 miljoner kronor, varigenom betydelsefulla

reformer kunnat på förevarande område genomföras. För budgetåret

1957/58 föreslås anslaget höjt med 559 000 kronor, därav med

491 500 kronor för automatiska utgiftsökningar. Kungl. Maj:ts förslag

innefattar även att statsbidrag införes för särskolornas bibliotek (under

andra huvudtiteln har Kungl. Maj:t äskat anvisande av medel till fångvårdens

bibliotek). Dessa förslag synas utskottet vara värdefulla led i den

vidare utveckling av biblioteksväsendet, som utskottet finner önskvärd.

Utskottet, som tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under ifrågavarande

punkt föreslagit, har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 331

framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande seriekommittén innebär — såsom av

den lämnade redogörelsen framgår — att kommittén från och med nästa

budgetår till sin verksamhet erhåller bidrag med 5 000 kronor ur förevarande

anslag. Då syftet med det i motionen II: 168 framställda yrkandet genom

Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag sålunda i viss utsträckning blivit tillgodosett,

avstyrker utskottet bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 168 ävensom motionen

II: 331, till Bidrag till folk- och skolbibliotek för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 847 000 kronor.

50:o) Bidrag till föreläsningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt

312, s. 700—703) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 955 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Wolgast m. fl. väckt motion (I: 291), i vilken hemställts,

att riksdagen ville besluta, dels att de i motionen föreslagna bidragsgrunderna

för föreläsnings verksamhet eu skall tillämpas fr. o. in. budgetåret

1957/58, dels ock att bidraget till fiireläsningsverksamhet hädanefter skall

upptagas som förslagsanslag.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Ivungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 300 kronor.

Skolöverstyrelsen har framlagt förslag om viss teknisk omläggning av

nuvarande bidragsbestämmelser i syfte att statsbidrag i fortsättningen

skall utgå efter enhetliga principer till all med förevarande anslagsmedel

stimulerad föreläsningsverksamhet samt att anslaget, som är obetecknat,

sammanföres med förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt föreläsare

och hädanefter upptages som förslagsanslag. Dessa förslag ha icke biträtts

av departementschefen.

Yrkandena i motionen överensstämma i sak med skolöverstyrelsens nyssnämnda

förslag. I motionen anföres bland annat följande.

I riksstaten ar under K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. bidraget

till studiecirkelverksamheten samt bidraget till ungdomens fritidsverksamhet

upptagna som förslagsanslag. Detta motiveras i båda fallen med

att dessa verksamheter i förväg endast preliminärt kan bestämmas till

omfattning och innehåll. Detta i sin tur beror på att folkbildningsarbetet

ar fritt och frivilligt. Den enskilde väljer själv tid, plats, ämne och arbetsdin

för små frivilliga studier. Då inom folkbildningsarbetet föreläsniimsverksamheten

är att anse som den arbetsform, vilken smidigast går att

anpassa till de behoven, och då den utgör en god grundval för åtgärder

med syfte att till bildmngsarbetet föra nya grupper och för att sarnmantatta

och belysa vad studierna inom övriga arbetsformer kan ha givit har

det, som skolöverstyrelsen understryker, visat sig vara särskilt olyckligt

att Just bidraget till denna verksamhet ej varit förslagsanslag. Det är

överstyrelsens uppfattning, att minst lika starka skäl som i fråga om

studiearkelverksamheten och ungdomens fritidsverksamhet talar för att

lorelasmngsanslaget blir förslagsanslag.

Vid fjolårets riksdag förelåg en motion II: 104 med innebörd att föreläsmngsanslaget

skulle betecknas som förslagsanslag. I denna motion framhölls

också de olagenheter som är förknippade med anslagets nuvarande

utformning. Forelasnmganordnama erhåller upgift om fördelningen av

bidraget forst vid en tidpunkt, då de lokala programmen redan är fixerade i

"aga om antalet föreläsningar och medverkande föreläsare. I många falt

kan hangenom besvarhga omläggningar och inskränkningar i de planerade

programmen bil nödvändiga, vilket medför en icke ringa fördvring av

administrationen. *

Ändras anslagsbeteckningen till förslagsanslag, kommer den lokala anordnaren

att kunna planera verksamheten på längre sikt, vilket skulle befrämja

dess kvalitet och sunda utveckling. Både lokalt och centralt skulle betvdande

administrativa förenklingar åstadkommas genom en sådan omläggning.

Statsutskottet uttalade med anledning av motionen, att utskottet i likhet

med motionärerna fann, »att anslagets karaktär av obetecknat anslag

innebar ett visst osäkerhetsmoment för föreläsningsverksamheten inom det

1 na och frivilliga folkbildningsarbetet». Det är givet att om anslaget förslagsbetecknades,

en smidigare tilldelning av medel kunde ske och anpassning

under arbetsåret göras till ändringar i planer för föreläsningsverksamhet

av olika slag De ekonomiska konsekvenserna av en sådan förändring

ar för narvarande emellertid icke möjliga att överblicka. En väsentlig

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

77

förutsättning för en sådan ändrad anordning skulle enligt utskottets mening

vara att statsbidragsbestämmelserna vore desamma för de olika slagen av

verksamhet.

Enligt departementschefens mening var de av skolöverstyrelsen föreslagna

ändrade bidragsgrunderna ej så utformade att de lämpligen kunde

genomföras. Bland annat av det skälet ansåg sig utskottet icke böra tillstyrka

bifall till motionen. Utskottet förutsatte emellertid »att frågan om

förenkling och förenhetligande av nuvarande bidragsbestämmelser efter

överarbetning och omprövning av föreliggande förslag i ämnet upptages till

förnyat övervägande. I samband härmed torde jämväl frågan om anslagets

karaktär böra bli föremål för ytterligare bedömande.»

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58

framlagt ett förslag till bidragsbestämmelser, som innebär en sådan förenkling

och förenhetligande av nuvarande bestämmelser, och vi vill därför

föreslå en övergång till dessa beräkningsgrunder.

Garantier mot alltför stark stegring av anslagsbehovet finns dels genom

bestämmelsen om att från annat håll måste tillskjutas minst lika stort

belopp som statsbidraget, dels genom villkoret att föreläsare och ämnen

skall vara godkända av ansvarigt förbund eller av skolöverstyrelsen. Vidare

föreslås maximigränser för antalet föreläsningar per budgetår till föreläsningsföreningar

och föreläsningsförbund, maximibelopp för längre föreläsningsserie

och folkbildningskurs och maximiantal föreläsningar för central

kursverksamhet och föreläsningsverksamheten inom försvarsväsendet.

Utskottet. För här avsedda slag av föreläsningsverksamhet finnes under

denna och nästföljande anslagsrubriker för innevarande budgetår uppförda

anslag med tillhopa 1 104 700 kronor. Kungl. Maj:ts motsvarande förslag

för budgetåret 1957/58 innebär en medelsanvisning av sammanlagt

1 255 000 kronor.

Vidkommande yrkandet i motionen I: 291 får utskottet framhålla följande.

Det synes utskottet i och för sig önskvärt om inom en godtagbar ekonomisk

ram en förenkling och ett förenhetligande kunde ske av bestämmelserna

för statsbidrag till de former av föreläsningsverksamhet, varom här är

fråga. Ett genomförande av det av skolöverstyrelsen framlagda, av motionärerna

upptagna förslaget härutinnan skulle emellertid medföra ett ökat anslagsbehov

för nästkommande budgetår av icke mindre än i runt tal 500 000

kronor, därav inemot 400 000 kronor på grund av väsentligt utvidgad rätt

(ill ersättning för resekostnader och traktamenten. Departementschefen har,

såsom i det föregående nämnts, icke biträtt förslaget, men förordat ett ökat

ekonomiskt stöd åt föreläsningsverksamheten.

Utskottet, som funnit sig böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag, avstyrker

bifall till motionen I: 291.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen T: 291, till Bidrag till föreläs
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

ning sverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag

av 955 000 kronor.

51 :o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 313, s. 703), vilket innebär en anslagshöjning med

50 000 kronor och med erinran om vad utskottet under nästföregående

punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

300 000 kronor.

52 :o) Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 703—705), vilket

innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till föreläsningsförmedling

och konsulentverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett

anslag av 192 000 kronor.

53:o) Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj.t har (punkt 315, s. 705

och 706) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58

anvisa ett anslag av 2 145 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,

att riksdagen måtte till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1957/58

anvisa ett anslag av 2 045 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionen I: 276.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt avser en höjning med

200 000 kronor samt innebär att av anslaget 20 000 kronor eller oförändrat

belopp skall användas till särskilda bidrag för bildningspropaganda på

landsbygden åt på landsbygden verksamma studieförbund, medan 2 125 000

kronor (1956/57 1 925 000) skall användas för bidrag till studieförbunden

för organisations- och administrationskostnader.

Skolöverstyrelsen har under detta anslag föreslagit en höjning med

600 000 kronor. Höjningen avser bidraget till studieförbunden för organisations-

och administrationskostnader.

Överstyrelsen fördelar numera ifrågavarande bidrag, som utgår med högst

hälften av den verkliga kostnaden, till studieförbunden på följande fyra

huvudposter:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

79

1. Lönekostnader för centralt anställd personal och instruktörsverksamhet.

2. Administrationskostnader inklusive reseersättningar för inspektions
och

instruktionsverksamhet.

3. Särskilda åtgärder ex. anskaffande av studiemateriel, utgivande av studieplaner,

bildningspropaganda, konferensverksamhet.

4. Pedagogisk verksamhet

a) För pedagogiska uppgifter anställd personal.

b) Studieledarutbildning.

Skolöverstyrelsen har upprepat sitt tidigare förslag att studieförbunden

för att tillgodose den direkt pedagogiska verksamheten skulle kunna erhålla

bidrag upp till tre fjärdedelar av kostnaden för anställande av personal för

rent pedagogiska uppgifter samt för studieledarutbildning. Vidare har överstyrelsen,

i likhet med föregående år, framhållit som angeläget, att bidrag

i fortsättningen beviljas för inkvarteringskostnader vid kurserna i likhet

med vad som är fallet beträffande ungdomsledarutbildningen.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Jag anser mig liksom i fjol icke kunna tillstyrka skolöverstyrelsens förslag

om ändrade bidragsgrunder för den pedagogiska verksamheten. Jag

erinrar om att jag i 1956 års huvudtitel uttalade, att ett främjande av studiecirkelverksamhetens

kvalitativa inriktning bör kunna åstadkommas med

tillämpning av nuvarande bidragsgrunder, exempelvis genom att inom

ramen för det till 50 procent maximerade bidraget kostnaderna för pedagogisk

verksamhet ges en mera framträdande ställning vid bedömande av

bidragsunderlaget.

Beträffande medelsanvisningen under detta anslag vill jag dock med

hänsyn till den fortsatta ökningen av studieförbundens arbetsuppgifter

föreslå en höjning av bidraget till förbundens organisations- och administrationskostnader

med 200 000 kronor till 2 125 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästkommande budgetår en

höjning av anslaget med 200 000 kronor. Utskottet vill med anledning av

förslaget särskilt uttala följande.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 8 (punkten 94) anslöt sig

utskottet till den av departementschefen vid samma års riksdag uttalade

uppfattningen att kostnaderna för den pedagogiska verksamheten borde

kunna ges en mera framträdande ställning vid bedömande av bidragsunderlaget.

Utskottet finner sig, i anslutning till vad utskottet sålunda tidigare

i denna fråga anfört, böra framhålla, att enligt utskottets mening hinder

icke bör möta för skolöverstyrelsen att i bidragsunderlaget för den pedagogiska

verksamheten jämväl inräkna inkvarteringskostnader vid de utbildningskurser,

om vilka här är fråga. Utskottet förordar att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i detta ämne

anfört.

T övrigt har Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså bifall till

motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga. Utskottet hemställer

förty,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga, till

Bidrag till studieförbund för budgetåret 1957/58 anvisa ett

anslag av 2 145 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört angående bidragsunderlaget för den pedagogiska

verksamheten.

54:o) Bidrag till studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 316, s. 706 och 707), vilket innebär en automatisk

anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studiecirkelverksamhet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

6 350 000 kronor.

55 :o) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 708—710), vilket innebär en anslagshöjning

med 22 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 181 000 kronor.

56 :o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 710), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 200 000

kronor.

57:o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 319, s. 710 och 711), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 75 000

kronor.

58:o) Utbildning av ungdomsledare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 320, s. 711—714), vilket innebär en anslagshöjning med

421 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av ungdomsledare för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

803 000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

81

59:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har

(punkt 321, s. 714 och 715) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Mannerskantz och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra

kammaren av herr Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte

avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Bidrag till ungdomens

fritidsverksamhet av 1 800 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eliasson m. fl. (I: 198) och den andra inom andra kammaren av

herr Stenberg m. fl. (11:207), i vilka hemställts att riksdagen måtte för

budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 30 000 kronor till Sveriges schackförbund

för utvidgande av förbundets verksamhet bland ungdomen.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 276 och I: 198.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av detta förslagsanslag med

350 000 kronor och därvid bland annat anfört följande.

Under det första verksamhetsåret, 1954/55, har 9 608 fritidsgrupp»er

med sammanlagt 148 504 deltagare erhållit statsbidrag. 1955/56 erhöll

20 188 fritidsgrupper med sammanlagt 297 879 deltagare statsbidrag.

I 1956 års statsverksproposition (s. 702) anförde föredragande departementschefen,

att det syntes lämpligt, att skolöverstyrelsen i samband med

anslagsäskandena för budgetåret 1957/58 redovisade en beräkning av den

sannolika utvecklingen av verksamheten och medelsåtgången för ett antal

år framåt i tiden och därvid övervägde vilka åtgärder, som kunde finnas

påkallade för att hålla statens ekonomiska engagemang för ändamålet inom

rimliga gränser utan att bidragsformens stimulanskaraktär äventyrades.

Till åtlydnad härav har överstyrelsen på grundval av tillgängliga uppgifter

sökt beräkna verksamhetens utveckling under en kommande femårsperiod

fram till år 1961. De begränsade erfarenheterna av verksamheten kan

emellertid icke tillåta några giltiga antaganden beträffande den vidare

utvecklingen förrän ytterligare minst ett års erfarenheter föreligger. Överstyrelsen

har därför funnit erforderligt att följa verksamheten under ytterligare

ett år, innan förslag rörande verksamhetens eventuella begränsning

framlägges. Kostnaderna under budgetåret 1957/58 beräknas uppgå till

i runt tal 1 650 000 kronor.

Statskontoret har med hänsyn till bland annat anslagsbelastningen ansett

sig icke kunna förorda, att anslaget för 1957/58 uppföres med lägre

belopp än 1 800 000 kronor.

G — Bihang till riksdagens protokoll 1057. G saml. Nr 8

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Såsom skolöverstyrelsen anfört torde det vara nödvändigt att följa utvecklingen

av ungdomens fritidsverksamhet under ytterligare ett år, innan

några av anslagsutvecklingen påkallade åtgärder överväges.

Vad gäller medelsanvisningen för budgetåret 1957/58 saknas säkra hållpunkter

för bedömningen av den automatiska ökningens storlek. Skolöverstyrelsen

har beräknat denna till 350 000 kronor. Med utgångspunkt i belastningen

under budgetåret 1955/56 anser jag i likhet med statskontoret,

att anslaget bör uppräknas med 500 000 kronor till 1 800 000 kronor.

I motionerna 1: 276 och II: 307 har anförts bland annat följande.

Förevarande anslag har i år höjts med 500 000 kronor och föreslås uppgå

till ett belopp om 1 800 000 kronor. Vi har tidigare gått emot detta anslag

då vi ansett att detta statliga stöd inte fått en helt lycklig utformning och

att risk därför kunde förefinnas för att bidraget skulle komma vissa grenar

av det rena nöjeslivet till godo. Det uppställda målet, att stimulera ungdomens

fritidsverksamhet, kunde bli lidande härpå. Vi påpekade också att

anslaget hade en tämligen lös anknytning till de nykterhetsfrämjande syften

det här gällde att tillgodose.

Enligt vår mening borde samhällets åtgärder i stället koncentreras på

sådana områden, där ungdomen genom frivilliga insatser inte själva förmår

lösa problemen. Detta gäller i främsta rummet bostadsfrågan — trångboddheten

går alltid ut över de unga. Om ett tillräckligt antal rymliga familjebostäder

kunde byggas, skulle familjelivet och familjen, vilken enligt vår

mening måste ha huvudansvaret för de yngre generationernas fostran, få

ökad betydelse. Samhället har däremot en uppgift att fylla, då det gäller

att skapa förbättrad yrkesutbildning och ge ungdomen bättre yrkesvägledning.

Den ståndpunkt vi tidigare intagit har vi i princip inte funnit anledning

frångå, varför vi förordar avslag å förevarande anslag.

Till stöd för det i motionerna 1:198 och II: 207 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

För att motverka ungdomsbrottslighet och ungdomsfylleri är det nödvändigt

att samhället söker främja en socialt värdefull fritidssysselsättning

för de unga. Ökade statsanslag har också under senare år beviljats

till bland annat idrotten, folkbildningsverksamheten samt till ungdomens

föreningsliv och fritidsverksamhet. Behovet av en utvidgning av samhällets

ungdomsvårdande uppgifter har blivit särskilt påtagligt efter omläggningen

av nykterhetspolitiken. Särskilda utskottet vid 1954 års riksdag

underströk i sitt utlåtande nr 6, att de ungdomsvårdande stödåtgärderna

syftade längre än till det rent nykterhetsfrämjande. Varje åtgärd, som

främjade ungdomens sunda verksamhetslust och därigenom motverkade

en ofta neddragande passivitet — vilken fick särskilt markanta uttryck i

storstädernas fritids- och nöjesliv — verkade samtidigt socialpolitiskt och

kriminalpolitiskt förebyggande. Det är dock främst mot bakgrunden av

det stegrade alkoholmissbruket som ecklesiastikministern i årets statsverksproposition

föreslagit en kraftig höjning av anslagen till ungdomsledarutbildningen,

instruktörsverksamheten inom ungdomsorganisationerna

samt ungdomens fritidsverksamhet.

Med hänsyn till det icke oväsentliga samhälleliga stöd, som nu i ungdomsvårdande

syfte lämnas till bland annat idrotten och ungdomens fri
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

83

tidsverksamhet, synes det motiverat att också den förnämliga »andliga»

idrotten, schackspelet, får ett mera direkt stöd från det allmännas sida.

Schackspelet borde kunna spela en större roll än det för närvarande gör i

strävandena att samla ungdomen kring socialt värdefull fritidssysselsättning.

Sveriges schackförbund, som bildades år 1917, har numera cirka 500

anslutna föreningar över hela landet med sammanlagt omkring 10 000

aktiva tävlingsspelare. Alltjämt är denna växande organisation starkt beroende

av enskilda donatorers välvilja, ehuru mer än 1 000 organisatoriska

krafter ägnar sig åt sina uppgifter inom såväl förbundet som dess distrikt sförbund

och klubbar utan tanke på ersättning för direkta och indirekta

ekonomiska uppoffringar.

Sveriges schackförbund har erhållit ett bidrag motsvarande cirka 50

procent av kostnaderna för anordnande av ungdomsledarkurser på tre

platser i landet under föregående år. Det är emellertid icke möjligt för förbundet

att fullfölja denna verksamhet på sätt som vore önskvärt på grund

av brist på medel. För att nå en intensifierad verksamhet bland ungdomen

bör ett lämpligt avvägt anslag anvisas för ändamålet, som kan disponeras

för instruktörsverksamhet, propaganda o. dyl. Ett dylikt anslag är enligt

vår mening motiverat, särskilt med hänsyn till att fritidsgrupper i schack

under vissa förhållanden redan nu kan erhålla bidrag från det anslag som

utgår under åttonde huvudtiteln till ungdomens fritidsverksamhet. Sveriges

schackförbund kan emellertid icke, såsom nyss framhållits, disponera egna

medel för en dylik mera intensifierad verksamhet bland ungdomen och

synes därför sakna möjlighet att i praktiken utnyttja ifrågavarande bidragsform.

Utskottet. Förevarande anslag har upptagits på riksstaten första gången

för budgetåret 1954/55 och därvid uppförts med 1 000 000 kronor. Kungl.

Majris förslag innebär för nästkommande budgetår en höjning av anslaget

med 500 000 kronor.

Med anledning av det i motionerna I: 276 och II: 307 framställda yrkandet

om avslag på Kungl. Maj ris förslag under denna punkt får utskottet

erinra om att riksdagen tidigare, senast vid 1956 års riksdag, haft att ta

ställning till motioner av liknande innebörd. Riksdagen har vid samtliga

tillfällen i enlighet med utskottets hemställan ställt sig avvisande till de

framställda avslagsyrkandena (särskilda utskottets utlåtande 1954: 6, s.

18—20, 33 samt statsutskottets utlåtanden 1955: 72, s. 27—28, och 1956: 8,

s. 92). Då utskottet icke funnit anledning frångå sin tidigare i ärendet

intagna ståndpunkt, avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 276 och

II: 307, såvitt här är i fråga, och ansluter sig till Kungl. Maj ris förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen på

grundval av tillgängliga uppgifter sökt beräkna utvecklingen av ungdomens

fritidsverksamhet under en kommande femårsperiod till år 1961, men samtidigt

framhållit, att överstyrelsen till följd av de begränsade erfarenheter,

som hittills förelåge, funne det erforderligt att följa verksamheten under

ytterligare ett år. Utskottet, som med tillfredsställelse konstaterar att över
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

styrelsen sålunda har sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål,

finner liksom departementschefen den av överstyrelsen angivna tidsfristen

nödvändig, innan några av anslagsutvecklingen påkallade åtgärder övervägas.

Beträffande yrkandet i motionerna I: 198 och II: 207 om anslag till

Sveriges schackförbund vill utskottet framhålla följande.

1953 års utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer och ungdomsvårdande

sammanslutningar nämnde schackspelet bland sådana former

av fritidsverksamhet, som borde kunna komma i fråga till statsunderstöd.

Såsom av motionerna framgår har förbundet med hjälp av medel från

det under nästföregående punkt behandlade anslaget också erhållit bidrag

till ungdomsledarkurser. Vidare kan av schackförbundet ordnade fritidsgrupper

erhålla medel från nu förevarande anslag. Något formellt hinder

för förbundet att åtnjuta understöd jämväl från anslaget till Bidrag till

instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer synes utskottet icke

heller föreligga. För den värdefulla form av fritidssysselsättning, som

schackspelet erbjuder, kan alltså bidrag utgå i olika former. Vid sådant förhållande

finner utskottet sig icke böra tillstyrka att ett särskilt anslag till

Sveriges schackförbund uppföres på riksstaten. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionerna I: 198 och II: 207.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt

här är i fråga, samt motionerna I: 198 och II: 207, till

Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.

60:o) Bidrag till centralförbundet för nykterhetsundervisning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 717 och 718), vilket innebär

en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till centralförbundet för

nykterhetsundervisning för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 800 000 kronor.

61 :o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 324, s. 718—720) föreslagit riksdagen att till detta ändamål anvisa

ett reservationsanslag av 1 360 100 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 210 900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne m. fl. (I: 68) och den andra inom andra kammaren av herr

Hammar m. fl. (II: 82), i vilka hemställts, att anslagsposten till grundbidrag

till nykterhetsorganisationer m. fl. höjes från i propositionen föreslagna

306 000 kronor till 500 000 kronor;

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

85

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 293) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 340), i vilka hemställts, att riksdagen måtte godkänna

den i motionerna förordade omfördelningen inom ramen för anslaget till

Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 82 och II: 340.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslagsposten till speciella bidrag höjes

med 125 000 kronor och anslagsposten till bidrag till instruktörer i alkoholfrågan

med 85 900 kronor. Ett förslag av skolöverstyrelsen om att höja

anslagsposten till grundbidrag med 10 procent eller med 31 000 kronor har

departementschefen icke biträtt.

I motionerna 1:68 och 11:82 har anförts bland annat följande.

I statsverkspropositionen till årets riksdag betonar ecklesiastikministern

angelägenheten av en intensifierad upplysningsverksamhet i alkoholfrågan

och anser det motiverat med en höjning av anslagsposten till speciella bidrag

till nykterhet sorganisationerna. Kungl. skolöverstyrelsens för budgetåret

1957/58 föreslagna höjning av anslagsposten till grundbidrag med

31 000 kronor till 337 000 kronor till dessa organisationer tillstyrkes däremot

inte av departementschefen.

Under de senaste åren har nykterhetsrörelsen betydligt ökat sitt medlemsantal.

Verksamheten har också över hela linjen avsevärt utbyggts och

effektiviserats. Att fortlöpande hålla denna vidgade verksamhet i gång och

att ytterligare utöka och förnya densamma har medfört, att de fasta kostnaderna

för nykterhetsorganisationerna betydligt ökat. Härtill bidrager

även penningvärdeförsämringen.

Den omständigheten, att grundanslagets totalbelopp är fixerat och sålunda

icke växer med organisationernas medlemsantal, medför dessutom att

den starka tillväxten under senare år av Motorförarnas helnykterhetsförbund

skärpt denna effekt av penningvärdeförsämringen för de organisationer,

som växt mindre starkt, genom att anslaget för deras vidkommande

även nominellt sett sänkts.

Grundbidraget till nykterhetsorganisationerna har hittills genomsnittligt

sett utgjort föga mer än en krona per vuxen medlem. Bidraget per medlem

exempelvis till Jordbrukare-Ungdomens förbund är ungefär det tiofaldiga,

och de anslag, som föreslås till vissa andra på förevarande område verksamma

sammanslutningar, torde per medlem räknat uppgå till flera gånger

det belopp, som förordas utgå i grundbidrag till nykterhetsrörelsen.

Nykterhetskommittén visade genom sina undersökningar, att nykterhetsrörelsen

var eu viktig faktor till ett folks nykterhet. Den svenska nykterhetsrörelsen

har dessutom gett ett väsentligt bidrag till det folkliga organisationslivet

i de flesta av dess former.

I motionerna I:2!>3 och 11:340 har anförts bland annat följande.

Av de undersökningar som på sin tid gjordes av 1944 års nykterhetskommitté

framgick det, att förekomsten av en stark nykterhetsrörelse

inom ett land var en faktor som sänkt alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna

inom landet. Kommittén förordade därför ett belopp som direkt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr S år 1957

understöd till nykterhetsorganisationerna att fördelas på dessa efter en

med organisationernas medlemsantal stigande skala. Enligt förslag av

1953 års utredning om stöd till nykterhetsrörelsen utformades emellertid

statsbidraget 1954 på så sätt att en mindre del av anslaget utgår till organisationerna

på nyssnämnda sätt (grundbidrag), medan större delen fördelas

såsom speciella bidrag på sammanslutningar inom eller utom nykterhetsrörelsen

för vissa särskilda slag av arbetsinsatser, vilka måste kunna hänföras

till någon av fem huvudrubriker. Organisationerna måste av egna

medel tillskjuta lika mycket som statsanslaget. Vissa former av understöd

har uttryckligen undantagits. Man kan sålunda visserligen erhålla bidrag

till tillfälliga broschyrer eller folders men icke till upprustning av organisationernas

tidningar.

Denna säregna utformning av villkoren har till en del varit betingad

av en strävan att förmå nykterhetsrörelsen till större aktivitet i dess verksamhet

utåt. Om ett sådant incitament till äventyrs kan ha varit erforderligt

beträffande någon av de mindre organisationerna eller en och annan

lokalavdelning inom de stora organisationerna, har den varit helt obehövlig

beträffande de stora organisationernas riks- och distriktsledningar, som

under många år betraktat det som en huvuduppgift att hos personer utanför

nykterhetsrörelsen vinna anhängare av ett helnyktert levnadssätt och

till den ändan utvecklat stor konstruktiv fantasi. Anslagsrubrikema torde

inte heller ha föranlett tillkomsten av nya förut okända arbetsmetoder utan

snarast utgjort hinder för effektiva åtgärder, som icke förutsetts av rubrikerna.

På både förevarande område och andra områden har staten ansett sig

kunna bevilja anslag av i förhållande till medlemsantalet högre storleksordning

utan att uppställa några sådana minutiösa användningsregler.

Detta gäller exempelvis anslaget till länkarna, Nykterhet sfrämjandet och

Jordbrukarungdomens förbund.

Eftersom bland annat de särskilda bidragen till en del är avsedda för

organisationer utanför nykterhetsrörelsen, där precisering av användningsformerna

uppenbarligen är nödvändig, torde de till en del böra kvarstå.

Ecklesiastikministern föreslår i årets statsverksproposition att anslagsposten

för grundbidrag skall uppföras med ett oförändrat belopp på 306 000

kronor, medan för de speciella bidragen förordas en höjning med 125 000

kronor till 650 000 kronor. Ehuru vi anser att det är väl motiverat att öka

det totala bidraget till detta ändamål, vill vi i detta sammanhang begränsa

oss till att föreslå en omfördelning av de båda anslagsbeloppen, så att

anslaget till grundbidrag fördubblas, medan anslaget till speciella bidrag i

motsvarande mån sänks.

Utskottet finner det angeläget att framhålla det samhällsgagnande arbete,

som bedrives av nykterhetsorganisationerna. Det synes utskottet i dagens

läge vara av stor vikt att cn stark nykterhetsrörelse kan bistå samhället i

kampen mot alkoholskadorna. Inför det förändrade nykterhetspolitiska läge,

som inträdde med den nya lagstiftningen om alkoholförsäljning, beslöt 1954

års riksdag en väsentlig utbyggnad av statens bidrag till nykterhetsrörelserna.

Den aktuella situationen när det gäller folknykterheten och därmed

sammanhängande problem påkallar emellertid enligt utskottets mening

en ytterligare förstärkning av statsanslagen på detta område. En sådan för
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

87

stärkning bör också enligt utskottets mening vara statsekonomiskt motiverad

med hänsyn till de avsevärt ökade intäkter, som alkoholhanteringen

de senaste åren tillfört statsverket.

Med anledning av motionerna I: 68 och II: 82 samt I: 293 och II: 340

får utskottet framhålla följande.

Bidragsgivningen under förevarande anslag är utformad i syfte att bereda

organisationerna erforderlig ekonomisk hjälp för dels en bättre medlemsvård,

dels ock en intensifierad utåtriktad upplysnings- och propagandaverksamhet.

Till det förstnämnda ändamålet utgå s. k. grundbidrag, till

det sistnämnda s. k. speciella bidrag. De båda bidragstypema ha konstruerats

och till sin inbördes storlek avvägts efter ingående utredningar.

Utskottet finner sig icke berett att på tillgängligt material ta ställning vare

sig till en omfördelning inom den föreslagna anslagsramen eller att förorda

en anslagsförstärkning till det ena eller andra slaget av bidrag.

Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t noga överväger hithörande

problem och för 1958 års riksdag framlägger förslag till ökat statligt

stöd till nykterhetsrörelserna.

Vid sålunda föreliggande förhållanden anser utskottet, som avstyrker

bifall till det i motionerna I: 68 och II: 82 gjorda yrkandet, att motionerna

I: 293 och II: 340 icke böra föranleda någon annan riksdagens åtgärd än att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i förevarande

ärende anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag

å motionerna I: 68 och II: 82, till Bidrag till nykterhetsorg

anisationer m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 360 100 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 293 och II: 340 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

62 :o) Bidrag till svenska nykterhetsf ram jandet. Kungl. Maj:t har

(punkt 325, s. 721) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Stenberg och von Friesen väckt motion (11:41), i

vilken hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till svenska nykterhetsfrämjandet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning. Ett förslag

av skolöverstyrelsen om höjning av anslaget med 5 000 kronor har icke

biträtts av departementschefen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

I motionen II: 41 har anförts bland annat följande.

Svenska nykterhetsfriimjandet är en riksförening för bekämpande av

alkoholmissbruk och alkoholsjukdomar. Den arbetar på bred front och

strävar främst till en hyfsning av dryckessederna och rekryteras av såväl

absolutister som måttlighetsförbrukare. Den våldsamma ökningen av missbruket

gör det angeläget att vid sidan om nykterhetsrörelsen arbeta för en

mildring av alkoholvanorna och att propagera för förebyggande åtgärder

när det gäller uppkomsten av alkoholism. Föreningens medlemsvärvning,

som främst siktar på olika grupper i samhället, har gett goda resultat men

behöver intensifieras. En särskild framgång har föreningen haft genom

möten anordnade i samband med Målsmännens riksförbund och lokala föräldraföreningar.

För att emellertid öka propagandan krävs större ekonomiska

resurser. Skolöverstyrelsen har föreslagit en ökning med 5 000 kr.

till 20 000 kr. Ehuru denna ökning är ytterst blygsam har vi med hänsyn till

det statsfinansiella läget för närvarande icke velat gå längre.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

anfört och hemställt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och avstyrker bifall till motionen II: 41.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 41, till Bidrag till svenska

nykterhetsfrämjandet för budgetåret 1957/58 anvisa ett

anslag av 15 000 kronor.

63:o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

326, s. 721—723) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58 vidtaga av

departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för studiehjälpsnämnden,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för studiehjälpsnämnden, att tillämpas från och med budgetåret

1957/58, dels ock till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 123 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en omorganisation av nämndens kansli

och en uppräkning av anslaget med 5 300 kronor.

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke funnit

anledning till annan erinran än att till följd av ökad utdelning av stipendier

och studiebidrag ytterligare medel synas böra ställas till nämndens

förfogande för anställande av extra personal. Anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal torde därför för nästa budgetår böra uppräknas

med 7 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den änd
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

ring i personalförteckningen för studiehjälpsnämnden, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 33 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 63 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 14 900

5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis.. 18 400

Summa kronor 130 000

c) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

64:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 327, s. 723 och 724), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 23 000

kronor.

65:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 724), vilket

innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån för budgetaret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

66:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 329, s. 724 och 725), vilket innebär en anslagshöjning med

9 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för statens biografbyrå, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

..................................... 79 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 49 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 2 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 23 700

Summa kronor 154 900

c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 154 900 kronor.

67:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 330, s. 726), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 14 300

kronor.

68:0) Bidrag till barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 331, s. 726 och 727), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till barnfilmkommittén för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 16 000

kronor.

69:o) Bidrag till samfundet för hembygdsvård. Kungl. Maj:t har

(punkt 332, s. 727 och 728) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår. Utskottet vill emellertid

i detta sammanhang erinra om att utskottet vid fjolårets riksdag uttalade

(utlåtande 1956:8, punkten 111) att huvuduppgifterna för förbundet

numera torde ha övergått till den landskapsvårdande delen av verksamheten

och alltså stode i visst samband med de uppgifter, som handhades av

Svenska naturskyddsföreningen m. fl. och för vilket ändamål anslag anvisades

under nionde huvudtiteln. Utskottet, som vidhåller denna uppfattning,

förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad

utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) till Bidrag till samfundet för hembygdsvård för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 91

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m.m.

70 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 739 744),

vilket innebär en anslagsminskning med 214 100 kronor, betingad av förslag

om anvisande av särskilda medel för teologisk och humanistisk respektive

medicinsk och odontologisk publiceringsverksamhet under humanistiska

och medicinska forskningsanslagen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 204 400 kronor.

71 :o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 744), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk

språkvård för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

72:o) Humanistisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 342, s. 744 och 745), vilket innebär en anslagshöjning med 175 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 1 025 000 kronor.

73:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 745—747), vilket innebär

en anslagshöjning med 14 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 128 300 kronor.

74:o) Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning.

Kungl. Maj:t har (punkt 344, s. 747—751) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

3 125 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

G:o) (Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning) angivna

likalydande motionerna 1:889 och II: 487 i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln, punkt 344, till Statens

medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning för budgetåret 1957/58

anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 100 000 kronor höjt

reservationsanslag av 3 225 000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Kungl. Maj :ts förslag innebär dels en uppräkning med 500 000 kronor

till 3 000 000 kronor av anslagsmedlen till medicinsk forskning, dels ock

anvisande under förevarande anslag av 125 000 kronor till medicinsk

publiceringsverksamhet.

Till stöd för det i motionerna 1:389 och II: 487 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Åldringsvårdsutredningen föreslog, att anslaget under åttonde huvudtiteln

till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning skulle

höjas med 500 000 kronor, som skulle reserveras för bidrag till geriatrisk

forskning och för bestridande av kostnader förenade med den verksamhet

som skall bedrivas av innehavarna av de av utredningen för åldersforskning

föreslagna tva forskningsläkartjänsterna. Ecklesiastikministern har förordat

en höjning av denna anslagspost med 500 000 kronor mot av forskningsrådet

begärd höjning med 1 257 000 kronor. Huvuddelen härav avser emellertid

andra ändamål än åldersforskningen. Med hänsyn till den av oss

förordade ökningen av antalet forskningsläkartjänster med sex mot av

Kungl. Maj:t föreslagna fyra synes i varje fall en uppräkning utöver Kungl.

Maj:ts förslag böra ske med 100 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående vid behandling

av anslaget till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning

(punkten 6:o) anfört och hemställt biträder utskottet Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 389 och II: 487,

såvitt här är i fråga.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 389 och II: 487, såvitt

här är i fråga, till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk

forskning för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 3 125 000 kronor.

75:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 751 och

752), vilket innebär en anslagshöjning med 13 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 100 300 kronor.

76:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s.

752 7o5), vilket avser sammanförande till ett reservationsanslag av de för

innevarande budgetår å riksstaten uppförda två reservationsanslagen Statens

naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig

forskning och Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet samt i anslagshänseende innebär en anslagshöj
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

ning med 500 000 kronor i jämförelse med den sammanlagda medelsanvisningen

under nämnda två anslag för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig forskning för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 3 155 000 kronor.

77:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens

resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 755),

vilket innebär en anslagshöjning med 38 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska

djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

78:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 348, s. 756), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga

forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

79:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl.

Majts förslag (punkt 349, s. 756 och 757), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga

forskningsråd: Samhälls- och rättsvetenskaplig

forskning för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 495 000 kronor.

80:o) Psykologisk och pedagogisk forskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 350, s. 757), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk och pedagogisk forskning

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kronor.

81 :o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 758 och 759), vilket innebär en

anslagshöjning med 18 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska

nämnden, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1957/58:

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Avlöningsstat

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 233 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 62 200

Summa kronor 298 700

b) till Flyg- och nav almedicinska nämnden: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

298 700 kronor.

82:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 759), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 22 000 kronor.

83:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 759

och 760), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 230 000 kronor.

84:o) Atomforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354,

s. 760—767), vilket innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Atomforskning för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 3 675 000 kronor.

85 ro) Europeiskt samarbete inom kämforskningen. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 355, s. 767—770), vilket innebär en anslagshöjning

med 700 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnfforskning

en för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 2 700 000 kronor.

86 :o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Matematikma
skinnämnden:

Omkostnader. Matematikmaskinnämnden: Materiel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 770—777), hemställer

utskottet,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

95

att riksdagen må

A. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för matematikmaskinnämnden,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

B. godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58.

Avlöningsstat

Utgifter

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 17 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 624 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 173 000

Summa kronor 814 000

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster från drift av matematikmaskinerna

m. m................................... 813 000

Nettoutgift kronor 1 000

C. för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 000 kronor;

b) till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 000 kronor;

c) till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 1 000 kronor.

87:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 777—779), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag

av 183 100 kronor.

88 :o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 779 och 780),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

89:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 359, s. 780—782), vilket innebär en anslagshöjning

med 17 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 128 800 kronor.

90 :o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i Stockholm.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 783), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska

institutet i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa

ett anslag av 130 000 kronor.

91 :o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 783—791),

vilket innebär dels godkännande av vissa av departementschefen angivna

grunder för särskild ersättning för referensböcker, dels ock en anslagshöjning

med 110 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt författare för utlåning

av deras verk genom bibliotek för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 860 000 kronor.

92 :o) Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 791), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära

författare för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag

av 100 000 kronor.

93 ro) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 791), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

6 000 kronor.

94:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

364, s. 792 och 793), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 14 800 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

97

95 :o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl.

Maj:t har (punkt 365, s. 793 och 794) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Rubbestad m. fl. väckt motion (IT: 321), vari hemställts,

att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Bror Marklund

utbetala ett tilläggsbelopp av 15 000 kronor, dels ock till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 185 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

budgetåret 1956/57. Ett av statens konstråd framlagt förslag om höjning

av förevarande anslag till 350 000 kronor har departementschefen icke

ansett sig kunna tillstyrka. Konstrådet har hemställt om utverkande av

riksdagens tillstånd att av förevarande anslag få använda 15 000 kronor

såsom ytterligare arvode till skulptören Bror Marklund för den konstnärliga

utsmyckningen av kanslihusets runda gård. Departementschefen

har förklarat sig icke ha något att erinra mot att inom ramen för anslaget

ett belopp av angivna storleksordning finge disponeras för nämnda ändamål.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i denna fråga bland annat följande.

Vid 1946 års riksdag beviljades ett investeringsanslag av 50 000 kronor

till konstnärlig utsmyckning av kanslihusets runda gård. I anledning härav

utlystes en allmän tävlan för svenska konstnärer, vilken i priser och andra

utgifter drog en kostnad av nära 10 000 kronor. I tävlingen erhöll skulptören

Bror Marklund första priset för två av honom inlämnade förslag.

Sedan Kungl. Maj:t den 27 januari 1950 beslutat att det ena av dessa förslag

skulle läggas till grund för det fortsatta arbetet med utsmyckningen

av gården, tecknade konstrådet den 11 maj 1950 kontrakt med Marklund,

enligt vilken han för 40 000 kronor skulle utföra en bronsskulptur, föreställande

cn mor med sitt barn, och ha denna uppställd på gården senast vid

utgången av år 1951. Skulpturen levererades dock av Marklund på platsen

först i början av mars 1956.

Marklund har nu för konstrådet anmält, att hans kostnader för detta

utsmyckningsuppdrag något överstigit 47 000 kronor enligt cn i framställningen

intagen redovisning.

Erinras må visserligen även därom, att Arkivet för dekorativ konst i

Lund med bidrag av lotterimedel nyligen för 15 000 kronor inköpt huvudparten

av Marklunds skissmaterial till skulpturen på kanslihusgården samt

att Marklund således härigenom och genom själva skulpturarvodet 40 000

kronor fått sina nyssnämnda utgifter mer än täckta. Överskottet, cirka

8 000 kronor, kan dock ingalunda anses utgöra skälig ersättning för det

intensiva och konstnärligt högtstående arbete som han under flera år nedlagt

på detta utsmyckningsuppdrag. Då därtill kommer, att det för Marklund

så oförmånliga ekonomiska resultatet av uppdraget i ej ringa mån

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1057. G samt. Nr 8

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

kan tillskrivas de kostnadsstegringar i olika hänseenden som inträffat mellan

dagen för kontraktets undertecknande och dagen då uppdraget skulle

vara slutfört, vill konstrådet föreslå utverkande av riksdagens tillstånd att

av anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader få disponera

ett belopp av 15 000 kronor att utgå till Marklund såsom ytterligare arvode

för utsmyckningen av kanslihusgården.

I motionen II: 321 har anförts bland annat följande.

Konstrådet meddelar att Arkivet för dekorationskonst i Lund med bidrag

av lotterimedel nyligen för 15 000 inköpt huvudparten av Marklunds skissmaterial

till skulpturen på kanslihusgården samt att Marklund således

härigenom och genom själva skulpturarvodet 40 000 kronor fått sina utgifter

mer än väl täckta. Överskottet cirka 8 000 kronor anser dock konstrådet

icke vara tillräckligt för konstnärens arbete med fullgörandet av detta

utsmyckningsuppdrag utan hemställer om tillstånd att till Marklund få

från vederbörligt anslag utbetala ytterligare 15 000 kronor. Såsom ovan

anförts har departementschefen biträtt detta förslag. Därvid kan emellertid

erinras om att kontrakt med Marklund var upprättat angående en ersättning

för det hela av 40 000 kronor samt att Marklund utöver kontraktssumman

redan erhållit ytterligare 15 000 kronor. Under sådana förhållanden

kan det ju icke anses berättigat att därutöver ytterligare utbetala 15 000

kronor varigenom hela summan skulle belöpa sig till 70 000 kronor i stället

för kontrakterade 40 000 kronor för konstverket. Denna summa är enligt

vår mening alldeles för stor för ett dylikt konstverk.

Med hänsyn till ovanstående bör detta Kungl. Maj:ts förslag icke bifallas

och anslaget till konstrådet bör därför nedskäras med 15 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår.

I anledning av de i motionen II: 321 framställda yrkandena har utskottet

— utöver vad som framgår av statsrådsprotokollet — inhämtat följande.

Enligt det mellan konstrådet och konstnären Bror Marklund i maj 1950

tecknade kontraktet skulle den beställda bronsskulpturen utföras i det

format, som förutsatts i det prisbelönta förslaget. Med uppdragsgivarens

samtycke beslöt emellertid Marklund att utföra konstverket i större format

än som ursprungligen avsetts. I samband med denna ändring i utförandet

diskuterades icke någon höjning av den avtalade ersättningen

till konstnären. Länder år 1951 inträffade avsevärda fördyringar i de beräknade

framställningskostnaderna. I den specifikation över sina utgifter å

47 000 kronor, som Marklund ingav till konstrådet och som bifogats

konstrådets framställning till Kungl. Maj:t, finnes ingen som helst arbetsinkomst

upptagen. Enligt bestämmelse i kontraktet mellan Marklund

och konstrådet har Marklund rätt till de ritningar och skisser som av Marklund

för 15 000 kronor sålts till arkivet för dekorativ konst i Lund. Den nu

aktuella frågan om ytterligare ersättning till Marklund av statsmedel har

väckts av konstrådet, utan tillskyndan från konstnären. Konstrådet har

funnit denna ytterligare ersättning skälig med hänsyn till dels de kostnadsfördvringar,

som under kontraktstiden inträffat, dels ock den ändring av

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 99

konstverkets format, som skulptören vidtagit med konstrådets godkännande.

Av vad sålunda framkommit finner utskottet, att en väsentlig försening

i den avtalade leveransen av skulpturen visserligen förekommit, men

att denna försening i viss män betingats av en ändring i konstverkets format,

vilken beslutats med konstrådets samtycke. Det står för utskottet

vidare klart, att ett konstnärligt arbete är svårt att bedöma och på förhand

säkert beräkna såväl vad gäller detaljerna i utförandet som tiden

därför. Ehuru utskottet är medvetet om att ett bifall till konstrådets förslag

att utge ytterligare 15 000 kronor som ersättning till Marklund kommer

att i förhållande till anslagsramen för innevarande budgetår reducera

den föreslagna anslagssumman för budgetåret 1957/58 med 15 000

kronor har utskottet likväl på grund av skälighetshänsyn icke velat motsätta

sig bifall till konstrådets ifrågavarande, av departementschefen biträdda

begäran.

Utskottet avstyrker bifall till de i motionen II: 321 framställda yrkandena

och ansluter sig beträffande anslagssumman för budgetåret 1957/58

till Kungl. Maj:ts förslag.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört och under framhållande

av att det för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader av

Kungl. Maj:t äskade anslaget måste betecknas såsom lågt i förhållande till

de med det samma avsedda ändamålen hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen 11:321, till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

96:) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s.

794 och 795), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

97:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 367, s. 795), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

98 :o) Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska

året. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 795—

800), vilket innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges deltagande i det s. k. tredje

internationella geofysislca året för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 315 000 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Diverse

99:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond

: Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens

allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 801), vilket innebär beträffande

det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande det

andra anslaget en höjning med 837 000 kronor, beträffande det tredje anslaget

en höjning med 199 000 kronor och beträffande det sista anslaget en

höjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 12 339 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 488 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 136 000

kronor.

100:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 801), vilket innebär

en anslagshöjning med 11 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 23 900 kronor.

101 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371,

s. 802), vilket innebär en anslagshöjning med 13 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

102:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 803), vilket innebär en anslagshöjning

med 12 300 kronor, hemställer utskottet,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

101

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 106 000

kronor.

103:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 373, s. 803 och 804), vilket innebär en anslagsminskning med

18 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 7 000

kronor.

104:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studentliemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 804),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1957/58

anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

105:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 804 och 805), vilket innebär

en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kidturellt

samarbete för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 375 000 kronor.

106:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, n. 805 och 806), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

107:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 806—808), vilket innebär en anslagsminskning

med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap

i Unesco för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 780 000 kronor.

108:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

378, s. 808—811), vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor.

109:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl.

Maj:t har (punkt 379, s. 811 och 812) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 750 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Ragnar Bergh (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Krokstorp (II: 307), i vilka hemställts, såvitt här i fråga, att

riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte under punkten

379 till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 276.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor. Kungl.

Maj:ts förslag innebär alltså en anslagshöjning med 150 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit

sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 276 och II: 307 framställda

yrkandet. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 307, såvitt

här är i fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kronor.

110:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

380, s. 812), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

lll:o) Resestipendier åt journalister. I en inom andra kammaren

av herr Ståhl väckt motion (II: 330) har hemställts, att riksdagen för budgetåret

1957/58 måtte bevilja ett anslag av 10 000 kronor för resestipendier

åt journalister att fördelas enligt plan, som lämpligen uppgöres av

ecklesiastikdepartementet efter samråd med pressens tre huvudorganisationer.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957 103

Till stöd för det i motionen framställda yrkandet har anförts bland annat

följande.

Inom den svenska pressens huvudorganisationer övervägs för närvarande

åtgärder för att i görlig mån förhindra s. k. publicitetsskador. Ett viktigt

led i dylika åtgärder är att förbättra journalistutbildningen. Två kommittéer

arbetar härpå, den ena i samverkan med Stockholms högskola.

Sedan den ena kommittén på organisationernas vägnar gjort framställning

härom hos Kungl. Maj it, väntar man på statliga åtgärder för journalistutbildningens

organiserande.

Ett ytterst betydelsefullt led i en journalists utbildning är studieresor till

andra länder. De är ägnade att vidga hans syn och ge honom värdefulla

inblickar i förhållandena inom andra länders press. Den ökade kunskap

han härigenom vinner bidrar till större säkerhet och mognad och därmed

till större ansvar.

Stipendiemöjligheterna inom pressen är för närvarande mycket otillräckliga.

De gamla fonderna har genom penningvärdets fall fått ett starkt

minskat realvärde och ger mycket blygsam avkastning. Nytillskotten av

stipendiemedel är ringa eller av tillfällig karaktär. Åren 1912—1922 och

under budgetåren 1937/38 till 1939/40 utgick statliga journaliststipendier,

först 4 000 kronor per år, sedan 8 000 kronor och slutligen 5 000 kronor.

De indrogs av statsfinansiella skäl i samband med en del andra stipendieindragningar.

Några dylika stipendier har för länge sedan kommit

åter men inte journaliststipendierna. De statsfinansiella skälen kan dock

knappast gälla i fråga om de viktiga journaliststipendierna, synnerligast som

här inte behöver bil fråga om större belopp.

Det vore rimligt och dessutom klokt om statsmakterna visade intresse

för pressorganisationernas egna strävanden att skapa vidgade utbildningsmöjligheter

på detta betydelsefulla område genom att återinföra de statliga

journaliststipendierna.

Utskottet. Såsom av den i motionen II: 330 lämnade redogörelsen framgår

har tidigare, senast under budgetåren 1937/38—1939/40, anslag utgått

till förevarande ändamål. Av, bland annat, statsfinansiella skäl indrogs

emellertid detta anslag. Därest statsbidrag till stipendier av här avsett slag

anses böra ånyo utgå, torde behovet av dylika och formerna för deras utdelning

böra närmare utredas. Utskottet är därför icke berett att biträda

det i förevarande motion framställda yrkandet. Utskottet finner emellertid

den i motionen berörda utbildningen betydelsefull och förutsätter att Kungl.

Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande spörsmål.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att motionen II: 330 icke må av riksdagen bifallas.

I12:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt och punkter, om vilka

utskottet tidigare avgivit utlåtanden, finnas förtecknade i vid detta utlåtande

fogad bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

H3:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under de punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga

(Bilaga 2), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 april 1957

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF KARLSSON

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström,

Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Ragnar Persson,

Thun, Axel Andersson, Sunne, Elfving, Ragnar Bergh, Rikard Svensson,

fröken Ranmark och herr Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Staxäng, Rubbestad,

Svensson i Alingsås, Widén, Blidfors, fröken Karlsson, fru Wallin, fröken

Vinge, herrar Gerhard Nilsson i Gävle, Arvidson, Helén, Svensson i Kungiilv

och fröken Liljedahl.

Reservationer

1) vid ''punkten 3 (Universitetskanslersämbetet: Avlöningar) av herr

Helén.

2) vid punkten 8 (Skolöverstyrelsen: Omkostnader) av herrar Ragnar

Bergh, Staxäng, fröken Karlsson och herr Gerhard Nilsson i Gävle, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 276 och II: 307,

såvitt här är i fråga, samt att därför utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 276 och II: 307, såvitt

här är i fråga, till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 833 000 kronor.

»

3) vid punkten 18 (Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium) av

herrar Sunne, Widén, fröken Karlsson, fröken Vinge och fröken Liljedahl,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 290 och

II: 315 och att till följd härav utskottets yttrande och hemställan från och

med det stycke på s. 37, som börjar med »Utskottet finner», bort ersättas

med text av följande lydelse:

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

»Utskottet finner emellertid med hänsyn till den allvarliga brist på skolkökslärarinnor,

som för närvarande råder, det vara angeläget att utbildningskapaciteten

på området ytterligare ökas. Dessa frågor utredas för

närvarande av 1953 års lärarinneutbildningskommitté och det är enligt

utskottets mening synnerligen önskvärt, att resultatet av arbetet inom

kommittén kan föreligga innevarande år i så god tid att därpå grundat

förslag skall kunna av Kungl. Maj:t föreläggas 1958 års riksdag. Skulle

detta icke visa sig möjligt, anser likväl utskottet — under erinran om

vad chefen för ecklesiastikdepartementet i 1956 års åttonde huvudtitel

(sid. 461) uttalat angående åtgärder, som utan att föregripa kommitténs

arbete kunna vidtagas för att bland annat öka antalet skolkökslärarinnor

— att tillräckligt underlag bör förefinnas för Kungl. Maj:t att vid höstens

budgetarbete allvarligt pröva äskanden av liknande innebörd, som det skolöverstyrelsen

i sin ovannämnda tilläggsskrivelse framställt. För egen del

anser emellertid utskottet starka skäl tala för att utbildningskapaciteten

redan nästa budgetår ökas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag och utskottet

tillstyrker därför bifall till motionerna 1:290 och 11:315.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 290 och II: 315, till

Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 119 300 kronor.»

4) vid punkten 23 (Allmänna läroverken: Avlöningar) av fröken Liljedahl.

5) vid punkten 46 (Studiebidrag och stipendier)

a) av herrar Ragnar Bergh, Staxäng, Rubbestad, fröken Karlsson och

herr Gerhard Nilsson i Gävle, vilka ansett, att studiehjälpsmyndigheternas

förslag till uppräkningar av nu utgående stipendier och studiebidrag bort

godtagas och att utskottet därför bort tillstyrka bifall till motionen II: 442

samt till följd därav hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionen II: 442 ävensom i anledning

av motionerna I: 276 och II: 307,

a) godkänna av studiehjälpsmyndigheterna förordade

grunder för studiehjälpen;

b) till Studiebidrag och stipendier för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:359

och 11:445, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en för
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

utsättningslös översyn av gällande regler för behovsprövningen

i samband med stipendieringen.

b) av herr Ohlon.

6) vid ''punkten 49 (Bidrag till folk- och skolbibliotek) och herrar Sunne,

Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionen II: 331 samt till följd därav hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 168 och med bifall till

motionen II: 331,

a) besluta, att tilläggsbidrag till skolbibliotek enligt samma

grunder som gälla för folkhögskola må kunna utgå jämväl

till annan skola, därest statsbidraget eljest ej skulle

uppgå till 300 kronor;

b) till Bidrag till folk- och skolbibliotek för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 860 000 kronor.

7) vid punkten 59 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet) av herrar

Ragnar Bergh, Staxäng, fröken Karlsson och herr Gerhard Nilsson i Gävle,

vilka ansett att utskottet bort i enlighet med motionerna I: 276 och II: 307

avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till följd

därav utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 198 och II: 207, bifalla motionerna

I: 276 och II: 307, såvitt här är i fråga, och till följd därav

besluta, att förslagsanslaget till Bidrag till Ungdomens fritidsverksamhet

icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret

1957/58.

8) vid punkten 61 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.) av

herrar Axel Andersson, Sunne, Widén, fröken Vinge, herr Helén och fröken

Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort i anledning av motionerna I: 68

och II: 82 tillstyrka en höjning av anslagsposten till grundbidrag med 10

procent eller med 31 000 kronor och att till följd härav utskottets yttrande

och hemställan från och med det stycke på s. 87, som börjar med »Bidragsgivningen

under», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Bidragsgivningen under förevarande anslag är utformad i syfte att bereda

organisationerna erforderlig ekonomisk hjälp för dels en bättre medlemsvård,

dels ock en intensifierad utåtriktad upplysnings- och propagandaverksamhet.

Till det förstnämnda ändamålet utgå s. k. grundbidrag, till

det sistnämnda s. k. speciella bidrag. De båda bidragstyperna ha konstruerats

och till sin inbördes storlek avvägts efter ingående utredningar.

Utskottet finner sig icke berett att på tillgängligt material ta ställning till

den i motionerna I: 293 och II: 340 föreslagna omfördelningen inom den

föreslagna anslagsramen. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets utlåtande nr S år 1957

noga överväger hithörande problem och för 1958 års riksdag framlägger

förslag till ökat statligt stöd till nykterhetsrörelserna.

Utskottet finner sig böra förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda med anledning av motionerna

I: 293 och II: 340 anfört.

Den förstärkning av anslagstilldelningen till ifrågavarande ändamål,

som utskottet ovan förordat, bör enligt utskottets mening till någon del

komma till stånd redan från och med nästa budgetår. Utskottet tillstyrker

därför, i anledning av motionerna I: 68 och II: 82, att anslagsposten till

grundbidrag i enlighet med skolöverstyrelsens förslag höjes med 10 procent

eller med 31 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 68 och II: 82, till Bidrag till nykterhetsorganisationer

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 391 100 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 293 och II: 340 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.»

9) vid punkten 95 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader)

av herrar Staxäng och Rubbestad, vilka ansett att utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Vid 1946 års riksdag beviljades ett investeringsanslag av 50 000 kronor

till konstnärlig utsmyckning av kanslihusets runda gård. I anledning härav

utlystes en allmän tävlan för svenska konstnärer, vilken i priser och andra

utgifter drog en kostnad av nära 10 000 kronor. I tävlingen erhöll skulptören

Bror Marklund första priset för två av honom inlämnade förslag.

Sedan Kungl. Maj:t den 27 januari 1950 beslutat att det ena av dessa förslag

skulle läggas till grund för det fortsatta arbetet med utsmyckningen av

gården, tecknade konstrådet den 11 maj 1950 kontrakt med Marklund

enligt vilket han för 40 000 kronor skulle utföra en bronsskulptur, föreställande

en mor med sitt barn, och ha denna uppställd på gården senast vid

utgången av år 1951. Skulpturen levererades dock av Marklund på platsen

först i början av mars 1956. Därvid hade Marklund på eget initiativ, utan

något som helst löfte om höjning av den avtalade ersättningen, med uppdragsgivarens

samtycke utfört konstverket i något större format än som

ursprungligen avsetts. Krinras ma, sasom framhållits i motionen II. 321, att

Marklund utöver kontraktssumman 40 000 kronor erhållit 15 000 kronor

genom försäljning av viss skissmatenal till skulpturen. ^Marklund har snlunda

redan erhållit 55 000 kronor. Att det därutöver skulle beviljas ytterligare

15 000 kronor såsom konstrådet begärt, finner utskottet liksom motio
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

närerna icke motiverat. Ett träffat avtal bör fullföljas, då, såsom i detta

fallet, några skäl till ändring icke föreligga. Utskottet biträder därför

motionen II: 321 och avstyrker sålunda förslaget om ytterligare utbetalning

av 15 000 kronor till konstnären Bror Marklund.

Härigenom minskas medelsbehovet under anslaget till konstnärlig utsmyckning

med 15 000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen 11:321, till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor.»

10) vid punkten 109 (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)

av herrar Ragnar Bergh, Staxäng, fröken Karlsson och herr Gerhard Nilsson

i Gävle, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 276

och II: 307, såvitt här är i fråga, samt till följd därav hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 276 och II: 307, såvitt

här är i fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 650 000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

109

Tidigare behandlade frågor

Bilaga 1

Punkt i

8:e huvud- titeln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

Utskotts-

utlåtande

nr

3—35

Arkiv, bibliotek och museer ................................

50

36—50

Kyrkliga ändamål .........................................

50

51—67

Akademier m. ............................................

50

68—71

Musikaliska akademien med musikhögskolan ................

55

71—92

91—120

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m...........

63

122—126

128—157

226—229 1

Folkskoleväsendet m. .....................................

56

233—282 1

283—299 (

Yrkesundervisningen ......................................

56

301—310 1

333—339

Gymnastiska centralinstitutet ..............................

56

s. 2 Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1957

Uppskjutna frågor

Bilaga 2

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubri.k

121

Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

158—179

Tekniska högskolor

182

Skolöverstyrelsen:

Försöksverksamhet m. m.

183

Särskilda försöksskolor

188

Folk- och småskoleseminarierna:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel, böcker m. m.

Utrustning

201

Allmänna läroverken:

Bidrag till läroverkens kassor

230

Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

231

Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet

232

Folkskolor m. m.:

Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

300

Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

322

Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

Ivar Hieggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957158 und s. 1 i texten