Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, i vad avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1957-04-12 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:83, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, i vad avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

8

Kr 83

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1957/58, i vad avser socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten

(bilaga 26, punkt 1, s. 1—5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen att till Vissa

byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 180 000 kronor.

Till byggnadsarbeten in. in. har för innevarande budgetår under driftbudgeten

anvisats ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor. På tilläggsstat

för innevarande budgetår har föreslagits anvisande av 190 000 kronor till

återuppförande av vissa ekonomilokaler vid Långanäs i stället för byggnader

som förstörts genom brand. Departementschefen förordar, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med 1 180 000 kronor.

Den planerade ombyggnaden av Eknäs, som påbörjats innevarande budgetår,

bör få fullföljas. Departementschefen biträder därför socialstyrelsens

förslag om uppförande av en sjuk- och observationsavdelning jämte nya

kontorslokaler vid skolan för en beräknad kostnad av 330 000 kronor. Genom

den nya avdelningen tillföres skolan 8 nya elevplatser.

Vidare tillstyrkes socialstyrelsens förslag om uppförande av ytterligare

en specialavdelning vid Långanäs för en kostnad av 244 500 kronor. Avdelningen

bör i första hand avses för alkoholmissbrukare bland eleverna.

Vid Lövsta föreligger stort behov av ändamålsenligare administrationslokaler

och av personalbostäder. Departementschefen anser sig därför böra

tillstyrka socialstyrelsens förslag om tillbyggnad av expeditionslokaler samt

ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden till personalbostäder

för en kostnad av i runt tal 261 000 kronor.

Vad beträffar personalbostäder tillstyrkes uppförande vid Fagared av fyra

lägenheter om vardera 65 in2 och vid Ryagården av likaså fyra lägenheter

om vardera 65 in2, allt för en beräknad kostnad av 321 300 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

9

Förslaget om inköp av en fastighet på Visingsö, avsedd att användas såsom

yrkesskola för pojkar, finner departementschefen i och för sig tilltalande.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i rådande läge begränsa statens

investeringar kan han dock inte f. n. tillstyrka medelsanvisning för

ändamålet.

Slutligen tillstyrkes att ett belopp av 23 200 kronor anvisas till bestridande

av vissa kostnadsökningar för personalbostäder vid Härsjögården,

för vilkas uppförande medel tidigare beviljats.

För det angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda 1 180 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren av

herr Sehlstedt m. fl. (II: 137), bär föreslagits — såvitt nu är i fråga — att

riksdagen måtte till Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av (1 180 000 + 393 000) 1 573 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

II: 137.

Utskottet får erinra att riksdagens båda kamrar numera fattat samstämmiga

beslut rörande utskottets förslag till motivering i utlåtandet nr 5, punkten

37, innebärande bl. a. att de utbyggnadsförslag som förordats i förevarande

motioner bör göras till föremål för ytterligare utredning och övervägande.

Vid sådant förhållande bör icke heller någon medelsanvisning i

enlighet med motionernas förslag nu beslutas av riksdagen.

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt framlagda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 137, såvitt nu

är i fråga, till Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 1 180 000 kronor.

2:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 5—9) föreslagit riksdagen att till

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare

för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 005 000

kronor.

Enligt den av 1956 års riksdag vid dess vårsession godkända byggnadsplancn

för Svartsjöanstalten skall de nuvarande förläggningsutrymmena i

slottsbyggnaden ersättas av nya förläggningsbyggnader, den ena anordnad

som eu sluten avdelning med 40 platser och den andra som eu öppen vård
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

paviljong med en helt öppen och en halvöppen avdelning, vardera med

30 platser. Kostnaderna för uppförandet av dessa byggnader beräknas till

2 055 000 kronor. Anstaltsstyrelsen har nu hemställt, att av detta belopp

1)00 000 kronor anvisas för nästa budgetår för påbörjande av de nya förläggningsbyggnaderna.

Emellertid har 1956 års riksdag vid sin höstsession

med bifall till det i propositionen nr 195 härom framlagda förslaget anvisat

medel till uppförande av den helt öppna vårdavdelningen — dock i något

annorlunda utformning än tidigare avsetts, innebärande bl. a. att avdelningen

skall inrymma 34 platser. Det fortsatta genomförandet av byggnadsplanen

beträffande nya förläggningsbyggnader anses i första hand böra

avse den nya slutna avdelningen. Byggnadskostnaderna för denna har beräknats

till 785 000 kronor. Departementschefen förordar, att detta belopp anvisas

för nästa budgetår. I princip skall tillkomsten av den nya förläggningshyggnaden

leda till att motsvarande antal vårdplatser i slottsbyggnaden nedlägges.

I den nu rådande situationen på nykterhetsvårdens område torde

emellertid t. v. den frågan få ställas öppen, huruvida den nya slutna avdelningen

bör liksom den beslutade öppna avdelningen utnyttjas för en provisorisk

utökning av platsantalet vid anstalten. Om behov av en sådan utökning framdeles

befinnes föreligga, bör det ankomma på anstaltsstyrelsen att undersöka

övriga förutsättningar för en ökning av platsantalet och lägga fram

därav påkallade förslag.

För vatten- och avloppsledningar, reningsanläggning, värmekulverlar och

elektriska ledningar förordas en medelsanvisning för nästa budgetår av

200 000 kronor.

I enlighet med anstaltsstyrelsens förslag bör det i byggnadsplanen upptagna

beloppet av 20 000 kronor för utökning av vissa personalbostäder anvisas

för nästa budgetår.

Det omarbetade förslaget till verkstad för den slutna avdelningen godtages

av departementschefen liksom även förslaget om att uppförandet av en ny

snickeriverkstad får anstå t. v. i avvaktan på ytterligare utredning av denna

fråga och att det för sistnämnda ändamål för innevarande budgetår anvisade

beloppet å 268 000 kronor i stället disponeras för den slutna avdelningens

verkstad.

Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår vid bifall till vad i det föregående

förordats till 1 005 000 kronor. De angivna kostnaderna för den slutna

avdelningens förläggningsbyggnad och verkstad inbegriper ej kostnader

för inventarier. Departementschefen utgår från att medel härför ej skall

behövas före utgången av nästa budgetår samt att anstaltsstyrelsen i sin

anslagsframställning för budgetåret 1958/59 skall lägga fram erforderliga

kostnadsberäkningar och förslag.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Maj:t genom beslut

den 5 april 1957 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med anstaltsstyrelsen

och övriga berörda myndigheter före den 1 september 1957 verkställa

och till Kungl. Maj :t inkomma med utredning rörande de ändringar av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

11

föreliggande byggnadsplaner för Svartsjöanstalten, som må befinnas påkallade,

därest storflygplatsen skulle förläggas till Skå-Edeby.

Med hänsyn till angelägenheten av att de planerade byggnadsarbetena kan

fullföljas snarast möjligt förordar utskottet att medel anvisas i enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag för den fortsatta ombyggnaden av anstalten men

med möjlighet för Kungl. Maj:t att inom ramen för anvisade anslag vidtaga

de omdisponeringar av byggnadsplanerna som flygplatsens eventuella

förläggning till Skå-Edeby kan föranleda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens

vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 005 000 kronor.

3:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 9—11),

vilket innebär fortsatt medelsanvisning för fullföljande av tidigare beslutade

byggnadsarbeten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 586 500 kronor.

Statens utlåningsfonder

4:o) Statens bosättningslånefond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 6, s. 14), vilket innebär endast en formell medelsanvisning med hänsyn

till storleken av disponibla medel under fonden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslånefond för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 kronor.

5:o) Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

s. 14—40) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i bestämmelserna om bidrag och lån av statsmedel för

anordnande av allmänna samlingslokaler, dels ock till Lånefonden för allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 9 000 000 kronor.

Bostadskollektiva kommittén (i det följande kallad kommittén) har i

maj 1955 avlämnat betänkande angående samlings- och fritidslokaler (SOU

1955:28). Härjämte har byråchefen S. Algott (i det följande kallad utredningsmannen),

i egenskap av inom socialdepartementet tillkallad utredningsman,

i oktober 1955 avgivit betänkande rörande statsstöd för samlingslokaler

(SOU 1955: 39).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1937

Eu redogörelse för betänkandena samt för avgivna yttranden finnes införd

i statsrådsprotokollet (s. 16—33) till vilket utskottet får hänvisa.

Departementschefen anför, att behovet av samlingslokaler är stort både

i städerna och på landsbygden. Ett livligt intresse finnes också för att bygga

nya samlingslokaler samt förbättra befintliga äldre lokaler. Självfallet måste

behovet av samlingslokaler vägas mot andra angelägna investeringsönskemål

som anmäler sig, inte minst från kommunalt håll. Det står då klart, att

genomförandet av de föreliggande planerna på utbyggnad och förbättring

av samlingslokalsbeståndet måste fördelas över en relativt lång tidsperiod.

Detta är att beklaga med hänsyn till den betydelse goda samlingslokaler i

olika hänseenden har för vårt samhällsliv; inte minst har utvecklingen i

fråga om nykterhetsvård och ungdomsvård kommit denna betydelse att

framträda.

I detta läge är det viktigt att vid planeringen av lokaler noga beakta föreliggande

möjligheter att utnyttja dessa både som samlingslokaler och för

andra ändamål. Möjligheten att utnyttja vissa utrymmen i skolor som samlingslokaler

har tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Även på annat sätt

torde dubbelanvändning av lokaler kunna komma i fråga. Det torde framför

allt få ankomma på de kommunala organen att bevaka dessa samordningssynpunkter.

I det följande föreslås sådana regler för förfarandet vid

provning av ansökningar om lån för anordnande av allmänna samlingslokaler

att samordningsmöjligheterna lättare kan beaktas. Samråd i ifrågavarande

spörsmål bör vidare äga rum mellan berörda statliga myndigheter.

Förslaget att nuvarande bidrag till kommunerna för anordnande av allmänna

samlingslokaler skall ersättas med lån godtages av departementschefen.

Lån kan nu utga dels för anordnande av allmän samlingslokal genom

nybyggnad» ombyggnad eller inköp av äldre byggnad dels ock i fall då ägare

av allmän samlingslokal på grund av ekonomiskt trångmål uppenbarligen

har svårigheter att i tillfredsställande ordning hålla lokalerna tillgängliga

för föreningslivet (saneringslån). Liksom kommittén och utredningsmannen

anser departementschefen, att dessa låneändamål bör vara oförändrade. Utredningsmannen

har föreslagit, att som villkor för saneringslån skall föreskrivas

att vederbörande kommun lämnar ekonomiskt stöd som till sitt

värde motsvarar 25 % av statslånets subventionsdel. Detta förslag finner

departementschefen lämpligt. Kommunens stöd bör kunna lämnas i form

av bidrag eller lån. I motsats till utredningsmannen anser departementschefen,

att undantag från detta villkor ej bör medges av den anledningen att

kommunen tidigare lämnat lokalägaren ekonomiskt stöd.

Framför allt kommittén men även utredningsmannen har föreslagit vittgående

ändringar av gällande låneregler. Kommitténs strävan har härvid

varit att nå en viss grad av samstämmighet med reglerna för de statliga

bostadskrediterna. 1 detta sammanhang erinras om att genom beslut av

1956 års riksdag betydelsefulla ändringar av villkoren för tertiärlån till lokaler

genomförts. Räntan på statslånet har höjts från 3 till 4 % och efter
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

13

gift i fråga om ränta och .amortering å lånet beviljas ej i vad det gäller utgift

för räntor å primär- och sekundärlån. På grund härav har jvillkoren

för tertiärlån kommit att i betydligt högre grad än tidigare överensstämma

med villkoren för samlingslokalslån. Skäl för mera betydande ändringar i

villkoren för sistnämnda lån anses därför ej föreligga.

F. n. gäller enligt samlingslokalskungörelsen en övre belåningsgräns av

90 % av fastighetens värde, vilket innebär alt det av lokalägaren kräves en

egen insats uppgående till 10 % av nämnda värde. Kommittén har velat

minska kravet på egen insats till 5 % medan utredningsmannen ansett, att

nuvarande bestämmelse hör bibehållas. Departementschefen ansluter sig

på denna punkt till utredningsmannens förslag.

Lån kan nu utgå med högst 50 % eller, när synnerliga skäl föreligger,

med högst 75 % av låneunderlaget (byggnadskostnaderna, köpesumman

resp. byggnadsvärdet). I låneunderlaget får ej inräknas kostnader för anskaffande

av tomt eller inventarier. Genomsnittligt uppgår lånestorleken,

enligt vad utredningsmannen upplyst, f. n. till 55—60 % av låneunderlaget.

Kommittén har föreslagit, att lånet skall få utgöra högst 50 % av låneunderlaget,

i vilket tomtkostnaden skall få räknas in. Utredningsmannen har

föreslagit högst 60 %, varvid han dock förutsatt att statslånet i flertalet fall

skall kunna begränsas till 50 % eller t. o. m. något därunder. Även utredningsmannen

anser, att tomtkostnaderna bör få ingå i låneunderlaget. För

egen del anser departementschefen, att en ändring av nuvarande bestämmelser

i fråga om tomtkostnaderna är ägnad att komplicera handläggningen

av låneärendena och förordar alltså, att man alltjämt skall bortse från dessa

kostnader vid beräkningen av låneunderlaget. När det gäller statslånets storlek

har departementschefen den uppfattningen, att man måste ta hänsyn

till att finansieringsbetingelserna uppenbarligen varierar mycket olika orter

emellan. Detta gäller såväl möjligheterna att uppbringa erforderligt anskaffningskapital,

framför allt i form av bottenkrediter, som möjligheterna att

erhålla driftinkomster, som täcker de årliga kapital- och förvaltningsutgifterna.

I första hand synes det därför angeläget att erhålla större smidighet

i långivningen. På grund härav anser departementschefen, alt det högsta

belopp, till vilket statslånet får uppgå, bör sättas högre än enligt de framlagda

förslagen. I nära anslutning till vad bl. a. nämnden för samlingslokaler

föreslagit förordas, att detta belopp fastställes till 70 % av låneunderlaget.

Detta procenttal bör emellertid inte få betraktas som det normala.

Tvärtom hör lån till maximal storlek endast få förekomma undantagsvis.

Normalt hör lånet liksom enligt nu gällande bestämmelser få uppgå

till högst 50 % av låneunderlaget. I fall då finansieringsbetingelserna

är gynnsamma bör lånet understiga sistnämnda procenttal.

På samma sätt som förutsättningarna skiftar i fråga om kapitalanskaffningen,

är betingelserna högst olikartade när det gäller driftinkomsterna.

Härav följer, att behovet av kapitalsubvention blir mycket varierande. Där

eu lokalanläggning på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt kan kombineras med

vinstgivande kommersiella anordningar föreligger ett tämligen ringa om ens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

något subventionsbehov. Om man däremot för täckande av årskostnaderna

för samlingslokal är beroende enbart av intäkter för uthyrning till ideell

föreningsverksamhet, kan subventionsbehovet ofta vara betydande. Det är

därför enligt departementschefen lämpligt att även i fråga om statslånets

räntefria stående del bestämma storleken från fall till fall efter en bedömning

av omständigheterna. Fall kan även förekomma då kapitalsubvention

över huvud icke bör utgå. Så kan exempelvis förhållandet bli i fråga om lån

till kommun.

En övre gräns för subventionen måste dock finnas. För att undvika att

lånets storlek, såsom på senare tid synes ha förekommit, bestämmes med

ledning av subventionsbehovet, bör subventionen beräknas i förhållande till

låneunderlagets storlek och ej i förhållande till lånets. Den nuvarande maximisubventionen

för nybyggnad utgör 37,5 % av låneunderlaget. Departementschefen

föreslår, att den räntefria stående delen av statslånet, när det

gäller lokaler i allmänhet, skall få uppgå till högst 40 % av låneunderlaget.

Härvid bör ej göras skillnad mellan lån för nybyggnad och för andra låneändamål.

Även beträffande lånets subventionsdel framhålles, att det föreslagna

procenttalet inte är avsett att gälla i normalfallen utan bör betraktas

och tillämpas som en maximigräns.

Några särskilda skäl, vilka regelmässigt skulle föranleda en riklig subvention,

anses ej böra anges. Alla omständigheter bör beaktas som kan påverka

subventionsbehovet i det enskilda fallet. Som förut sagts bör enbart

det förhållandet att fråga är om lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål

eller för ombyggnadsföretag icke få utgöra skäl för relativt högre subvention

än som skulle ha beviljats för nybyggnadsföretag.

r Några ändringar i fråga om räntesats och amorteringstider anser departementschefen

sig inte böra tillstyrka. Dock torde bestämmelsen angående

räntesatsen böra förtydligas och räntan anknytas till normalräntan för statens

fasta upplåning. Ej heller anses tillräckliga skäl föreligga för införande

av räntegaranti i fråga om bottenkrediter. Under sådana förhållanden anser

departementschefen inte heller lämpligt, att det nuvarande systemet med

fast annuitet utbytes mot återbetalning med lika stora amorteringar.

I fråga om lånesäkerheten bör nuvarande regler behållas. För lån bör alltså

ställas inteckning med förmånsrätt inom 90 % av anläggningens beräknade

värde, tomtvärdet inräknat. Med hänsyn till det omfattande kommunala

stöd som i olika former ges till de lokalförvaltande organisationerna

finner departementschefen det inte påkallat att föreslå kommunalt bidrag

eller kommunal borgen som villkor för statslån till föreningsägd samlingslokal.

För lån till kommun bör inteckningssäkerhet ej krävas. Ej heller bör

Sådan säkerhet avfordras helkommunalt företag, för vars lån kommunen

ikläder sig borgensansvar såsom för egen skuld. Vad angår lån för byggnad,

belägen å mark som upplåtits endast med nyttjanderätt, bör säkerhet ställas

i form av borgen av vederbörande kommun.

Departementschefen kan inte tillstyrka bostadskollektiva kommitténs förslag

att såsom villkor för lån åt enskild sammanslutning föreskriva kom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

15

munal representation i dess styrelse. Liksom hittills bör det räcka med

att kommunen antingen är representerad i styrelsen eller deltar i revisionen

av lokalföretagets räkenskaper. Det bör ankomma på nämnden för samlingslokaler

att utfärda de anvisningar, som kan erfordras för att revisionen

skall få större enhetlighet och effektivitet.

Förfarandet i låneärenden bör anordnas så, att bättre garantier erhålles

för ett samordnat tillgodoseende av lokalbehovet. Departementschefen ansluter

sig därför till utredningsmannens förslag att förhandsgranskning av

låneärendena hos samlingslokalnämnden blir ett obligatoriskt led i ärendebehandlingen.

Yttrande över ansökan om förhandsgranskning bör inhämtas

av vederbörande kommunala organ. Vidare bör samråd ha ägt rum med

företrädare för föreningslivet i orten. Huruvida länsstyrelsens yttrande bör

inhämtas eller icke torde böra avgöras av samlingslokalsnämnden.

Departementschefen övergår därefter till de i betänkandena behandlade

specialfallen av samlingslokaler.

I fråga om lokaler för ungdomsverksamhet har olika uppfattningar framförts.

Kommittén har föreslagit, att för dylika lokaler skall kunna lämnas

såväl samlingslokalslån som bidrag ur allmänna arvsfonden. Utredningsmannen

har förordat, att mindre hobbylokaler liksom nu är fallet skall

kunna inräknas i låneunderlaget för samlingslokalslån samt att detsamma

skall gälla ungdomskaféer, som anordnas i anslutning till allmänna samlingslokaler.

För ungdomskaféer skall enligt förslaget dessutom kunna utgå

arvsfondsbidrag. I fråga om andra ungdomslokaler bör enligt utredningsmannen

endast bidrag från arvsfonden komma i fråga. Även i remissyttrandena

har skilda uppfattningar kommit till uttryck beträffande ungdomslokalerna.

För egen del anser departementschefen sig inte böra tillstyrka en utvidgning

av långivningen till samlingslokaler i den omfattning som kommittén

föreslagit. Om särskilt inredda ungdomslokaler inrymmes i byggnad, för

vilken samlingslokalslån utgår, bör emellertid såsom nu är fallet kostnaderna

för ungdomslokalerna kunna räknas in i låneunderlaget. Detta bör

kunna bli fallet i större utsträckning än f. n. För ungdomslokalerna bör

härvid tillämpas samma regler som beträffande lokalerna i övrigt med det

undantaget, att lånets subventionsdel bör kunna uppgå till högst 50 % av

den del av låneunderlaget som faller på ungdomslokalerna. När samlingslokalslån

sålunda utgår bör anläggningsbidrag ur arvsfonden ej lämnas.

Fristående ungdomslokaler bör liksom hittills stödjas genom bidrag från

arvsfonden. En dylik avgränsning av områdena för stöd i form av lån och

arvsfondsbidrag torde undanröja de administrativa olägenheter, som skulle

bli förbundna med statligt stöd från två håll för ett och samma ändamål.

Med hänsyn till att lokalbehovet på en ort bör bedömas ur en gemensam

synvinkel torde det ofta vara lämpligt att nämnden för samlingslokaler får

tillfälle alt yttra sig över ansökningar om bidrag ur arvsfonden till ungdomslokaler.

Utredningsmannens synpunkt att bidragen ur allmänna arvsfonden bör

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

göras i subventionshänseende likvärdiga med samlingslokalslånen enbart

av det skälet att det i princip rör sig om samma slags lokaler delas inte av

departementschefen. Det bör liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att

helt bestämma grunderna för dessa bidrag med hänsyn till tillgången på

fondmedel och omständigheterna i det enskilda fallet.

I fråga om samlings- och fritidslokaler anses f. n. tillämpad praxis beträffande

möjligheten att erhålla tertiärlån samt villkoren härför alltjämt

höra gälla. För samlingslokal, som ingår i en centrumanläggning och är dimensionerad

för att tillgodose lokalbehovet inom ett större område, bör det

ej vara uteslutet att i mån av tillgång på lånemedel bevilja samlingslokalslån.

Då sådana lokaler i regel torde tillkomma i kommunal regi torde spörsmålet

om ställande av säkerhet för lånet ej behöva medföra komplikationer.

När det gäller bibliotekslokaler ansluter departementschefen sig till vad

utredningsmannen anfört. Beträffande teaterlokaler bör någon ändring av

uu tillämpad praxis ej komma i fråga.

Det av kommittén framförda och av utredningsmannen tillstyrkta förslaget

till ny definition i lånekungörelsen av begreppet allmänna samlingslokaler

godtages med viss jämkning. Med allmän samlingslokal bör sålunda

förstås för allmänheten avsedda hörsalar och rum för sammanträden, samkväm

och studiearbete jämte därtill hörande erforderliga utrymmen, vilka

prövas behövliga för det offentliga livet och de kulturella strävandena i orten,

särskilt med hänsyn till föreningslivets behov. Såsom utredningsmannen

föreslagit bör låneförfattningen samtidigt kompletteras med bestämmelse

att samlingslokaler, som tillkommit med stöd av statslån, skall opartiskt,

i skälig omfattning och på skäliga villkor upplåtas åt envar inom orten

verksam organisation.

Investeringsanslaget till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

är för innevarande budgetår upptaget med 6 000 000 kronor. Å tilläggsstat

II till riksstaten för detta budgetår har anvisats ett investeringsanslag av

3 000 000 kronor. Alltsedan budgetåret 1952/53 har till ifrågavarande långivning

anvisats 9 000 000 kronor för år, varav 3 000 000 kronor i form av

anslag på tilläggsstat. Departementschefen föreslår, att för långivningen

under budgetåret 1957/58 anvisas ett anslag av 9 000 000 kronor. Därvid

förutsättes, att något anslag på tilläggsstat för nästa budgetår inte skall

anvisas. Skulle emellertid sysselsättningsförhållandena i landet kräva ett

större lokalbyggande än anslaget medger, bör medel, anvisade på beredskapsstat,

kunna tagas i anspråk för en vidgad långivning under de förutsättningar

som i övrigt gäller för anlitande av medel från beredskapsstat.

Utredningsmannen har föreslagit, att lånemedlen skall anvisas under en

för ändamålet särskilt inrättad lånefond under statens utlåningsfonder.

Förslaget har icke mött några erinringar under remissbehandlingen, och

departementschefen ansluter sig till detsamma. Under den nya fonden bör,

såsom statskontoret föreslår, redovisas belopp, som vid utgången av detta

budgetår möjligen kvarstår odisponerat av anslaget. Fonden bör även tillföras

inflytande kapitalavbetalningar på utestående lån, varigenom ett be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

17

lopp av ca 500 000 kronor utom investeringsanslaget kommer att stå till

förfogande för långivning under nästa budgetår.

I en inom andra kammaren av herr Karlsson i Stuvsta m. fl. väckt motion

(II: 143) har hemställts, att riksdagen måtte dels godkänna i motionen förordade

ändringar i bestämmelserna om bidrag och lån av statsmedel för anordnande

av allmänna samlingslokaler, dels ock till Lånefonden för allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av

18 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att det i nuvarande investeringsläge

är viktigt att vid planeringen av samlingslokaler noga beakta

föreliggande möjligheter att utnyttja dessa både såsom samlingslokaler och

för andra ändamål samt att det framför allt torde få ankomma på de kommunala

organen att bevaka samordningssynpunkterna.

Såsom framgår av propositionen har bostadskollektiva kommittén föreslagit

vittgående ändringar av gällande låneregler, medan den särskilde utredningsmannen

och departementschefen i stort sett stannat för att förorda

endast mindre jämkningar av reglerna. Även utskottet anser att skäl för

mera betydande ändringar i villkoren för lånen icke föreligger och kan därför

i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen föreslagit. Utskottet

är sålunda icke berett biträda de yrkanden, som härutinnan framställts

i motionen II: 143.

Även i vad gäller medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet funnit

sig böra godta departementschefens förslag. Anslaget bör sålunda i enlighet

härmed uppföras med 9 000 000 kronor, dock med möjlighet öppen att, såsom

departementschefen anfört, taga i anspråk medel, anvisade på beredskapsstat,

därest sysselsättningsförhållandena i landet skulle kräva ett

större lokalbyggande än ifrågavarande anslag medger. Utskottet avstyrker

sålunda motionen II: 143 även i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen II: 143

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade ändringar

i bestämmelserna om bidrag och lån av statsmedel för

anordnande av allmänna samlingslokaler;

b) till Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000

kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr SO—84

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

Fonden för låneunderstöd

6:o) Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 40—45) föreslagit riksdagen att till Lån

till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 013 000 kronor.

I enlighet med socialstyrelsens förslag, mot vilket byggnadsstyrelsen inte

haft något att erinra, bör för täckande av kostnadsökningar beträffande

vissa byggnadsföretag vid Vårnäshemmet och Holmforshemmet anvisas

55 000 resp. 68 000 kronor eller tillhopa 123 000 kronor.

Departementschefen förordar att medel anvisas för följande antal familjebostäder,

nämligen två vid Vårnäshemmet, fyra vid Västkusthemmet och två

vid Hemmet Älvgården. Det föreslås att lånen till personalbostäder vid Vårnäshemmet

och Hemmet Älvgården bestämmes till 100 000 kronor vardera.

Styrelsen för Västkusthemmet har upplyst, att anstalten för ifrågavarande

byggnadsföretag disponerar över ett belopp av ca 80 000 kronor, utgörande

inkomst av engångskaraktär. Då nämnda belopp lämpligen bör tagas i anspråk

för de nya personalbostäderna, kan statslånet för ändamålet begränsas

till 100 000 kronor. För lån till nya personalbostäder skulle sålunda

erfordras tillhopa 300 000 kronor.

Den föreslagna utbyggnaden av vårdanstalten östfora med 22 nya vårdplatser

och samlingssal m. m. finner departementschefen lämplig och tillstyrker,

att det härför begärda beloppet, 590 000 kronor, anvisas. Det anses böra

ankomma på anstaltens huvudman att i samråd med socialstyrelsen och

byggnadsstyrelsen vidtaga de modifieringar i byggnadsplanerna, som kan

vara erforderliga för att kostnaderna skall kunna rymmas inom det anvisade

beloppet.

Kostnaderna för den föreslagna nya förläggningsbyggnaden vid Holmahemmet

beräknas till ca 120 000 kronor.

Vad slutligen angår förslaget om anordnande av en ny erkänd vårdanstalt,

benämnd Pålyckehemmet, i Fridlevstad i Blekinge län, framhålles önskvärdheten

av att den permanenta anstaltsorganisationen erhåller det tillskott

om 50 platser, som ett förverkligande av förslaget skulle medföra. Den

av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för anstaltens anordnande uppgår

till omkring 725 000 kronor. Härtill kommer kostnader för inventarier

m. m. Någon slutlig beräkning av dessa kostnader föreligger emellertid inte.

Det föreslås att för anstaltens anordnande beräknas ett belopp av 887 000

kronor, att utgå i form av ränte- och amorteringsfritt statslån. Skulle erforderliga

inventarier inte kunna anskaffas inom ramen för detta belopp föreslås

den överskjutande kostnaden få täckas med anordningsbidrag. För

ifrågavarande lån bör anvisas ett särskilt anslag under benämningen Lån

till anordnande i Fridlevstad av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

Lån till nybyggnader vid befintliga erkända vårdanstalter bör som regel

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

19

vara ränte- och amorteringsfria. Undantag härifrån bör kunna göras i sådana

fall, där huvudmannen äger möjlighet att förränta och återbetala lånen

utan att kostnaderna härför belastar anstaltens driftstat och därmed täckes

av de statliga driftbidragen. Vad angår här ifrågavarande lån anses skäl

till sådant undantag föreligga endast i fråga om lånen till personalbostäder,

beträffande vilka förräntning bör krävas. Räntesatsen för sistnämnda lån

bör bestämmas till 4 %.

Medelsbehovet under förevarande anslag för de förordade nybyggnaderna

uppgår till 1 013 000 kronor.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter angående

säkerhet för lånen och de övriga bestämmelser, som kan befinnas erforderliga

utöver vad departementschefen föreslagit.

Under nästföljande punkt göres framställning om anslag för den planerade

nya anstalten i Fridlevstad.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lån till nybyggnader vid erkända

vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 1 013 000'' kronor.

7:o) Lån till anordnande i Fridlevstad av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 45) och under

åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lån till anordnande i Fridlevstad av

en vårdanstalt för alkoholmissbrukare för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 887 000 kronor.

8:o) Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 11, s. 46) samt under erinran, att för ändamålet för

innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 200 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till anordnande av kollektiva

tvätterier för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 700 000 kronor.

9:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda

förslag, nämligen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 83 år 1957

punkten i: Lånefonden för bostadsbyggande;

punkten 5: Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;

punkten 10: Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet; vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 12 april 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson, Ohlon,

Näsström, Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Thun,

Pålsson, Holmqvist, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Söderberg och Jacobsson

; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Ståhl, Persson i Växjö, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Cassel, Blidfors, Almgren, Gerhard

Nilsson i Gävle, fru Sjövall och fröken Liljedahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, a1 i texten