Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1957-03-12 · 60 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 56 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1957/58, i vad avser

kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har

Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. I—9 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1957) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna våren 1956 uppskattades medelsförbrukningen på

kommunikationsverkens investeringsanslag uppgå till ca 941 mkr. under

budgetåret 1955/56. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna stannade

emellertid, som tabell 1 visar, vid ca 923 mkr. och underskredo således

de beräknade utgifterna med ca 18 mkr.

Tabell 1

Budgetåret 1955/56

Medelsförbrukning

Ingående Anvisade beräknad . ,. utgående

behållning anslag våren 1956 behållning

Iiambegränsade investeringar

Postverket.................... 5,6 10,5 11,1 6,8 9,3

Televerket..................... 30,5 220,4 245,0 245,0 5,9

Statens järnvägar.............. 98,1 266,7 300,0 299,7 65,1

Vattenfallsverket............... 86,4 306,5 335,0 328,1 64,7

Luftfartsverket................ 3,9 6,7 7,0 6,3 4,4

Förrådsfonden................. 19,9 29,7 33,0 27,1 22,4

Summa 244,4 840,5 931,1 913,0 171,8

Övriga investeringar

Postverket.................... 0,9 1,4 1,4 1,4 0,9

Statens järnvägar.............. 4,0 — 1,7 1,8 2,2

Vattenfallsverket............... — 5,0 5,0 5,0

Förrådsfonden................. 2,0 —- 2,0 2,0

Summa 6,9 6,4 10,1 10,2 3,1

Totalsumma 251,3 846,9 911,2 923,2 171,9

1 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Såsom framgår av tabellen falla de största avvikelserna på de ramreglerade

investeringarna för postverket (—4,3 mkr.)> vattenfallsverket (—6,9

mkr.) och förrådsfonden (—5,9 mkr.). Vad angår postverket har den lägre

medelsförbrukningen förklarats till väsentlig del bero på att byggnadsverksamheten

bl. a. till följd av den stränga vintern inte kunnat genomföras i

avsedd omfattning. Avvikelsen beträffande vattenfallsverket är inte större

än vad som normalt kan uppstå vid en investeringsomslutning av denna

storleksordning. Eftersläpningen i investeringarna inom förrådsfonden förklaras

liksom föregående år väsentligen ha berott på det genom kungörelsen

1954: 745 införda beställningsstoppet.

Genom att den faktiska medelsförbrukningen under budgetåret nära ansluter

sig till den beräknade belastningen på investeringsanslagen ha anslagsbehållningarna

kunnat nedbringas med ej mindre än i runt tal 76 mkr.

Beträffande investeringsverksamheten under budgetåret 1956/57 framhölls

i fjolårets investeringsplan bl. a., att den restriktiva ekonomiska politik

som ansetts böra läggas till grund för 1956 års finansplan måste få

återverkningar även på kommunikationsverkens investeringar. I enlighet

därmed förordades en sänkning av verkens totala investeringsanslag, varvid

den ramreglerade medelsförbrukningen skulle få uppgå till högst 908

mkr., exkl. medelsförbrukningen för en eventuell storflygplats, och övriga

investeringar till 2,3 mkr., vartill senare kom 0,33 mkr. för televisionsanläggningar.

Hur dessa belopp fördelades på de olika verken framgår av

första kolumnen i tabell 2. I tabellen redovisas även den medelsförbrukning

som verken beräknat i samband med petita för budgetåret 1957/58,

och vidare de ändringar som föredragandena ansett motiverade.

Tabell 2

Medelsförbrukning 1956/1957

Verkens Förordat

Beräknat föislag av före
våren

1956 hösten dragan
1956

dena

miljoner kronor

Ramreglerade investeringar

Postverket............................. 8,0 8,0 8,0

Televerket............................. 250,0 259,0 250,0

Statens järnvägar...................... 287,0 287,0 287,0

Vattenfallsverket....................... 326,0 326,0 326,0

Luftfartsverket......................... 6,0 6,0 6,0

Förrådsfonden......................... 31,0 31,0 31,0

Summa 908,0 917,0 908,0

Övriga investeringar

Televerket............................. 0,3 0,3 0,3

Statens järnvägar...................... 0,3 — —

Vattenfallsverket....................... 2,0 2,0 2,0

Summa 2,6 2,3 2,3

Totalsumma 910,6

919,3

910,3

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

3

Telestyrelsen har i samband med sina petita för budgetåret 1957/58 hemställt

om en utökning av den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen

från 250 till 259 mkr., d. v. s. med 9 mkr. Vid bifall härtill

skulle investeringsverksamheten volymmässigt sett få en omfattning, som

ungefärligen skulle ha motsvarat den fastställda ramen vid oförändrat penningvärde.

Samtidigt har styrelsen äskat 7,5 mkr. på tilläggsstat för att

täcka medelsförbrukningen vid förutsatt ram. Järnvägsstyrelsen har äskat

6,1 mkr. på tilläggsstat, vilket belopp avsetts skola tillföras dispositionsanslaget.

Beloppet erfordras för att vid oförändrad ram av 287 mkr. möjliggöra

förutsatta förstärkningar av vissa anslag.

Kungl. Maj :t har på grund av det samhällsekonomiska läget icke ansett

sig kunna föreslå någon vidgning av televerkets investeringsram eller någon

medelsanvisning å tilläggsstat. Vad angår statens järnvägar föreslås vissa

överflyttningar av medel mellan anslagen, varigenom investeringsramen

skulle kunna utnyttjas till fullo utan sådan medelsanvisning.

Enligt det anförda skulle således investeringsramarna bli oförändrade

under innevarande budgetår, d. v. s. 908 mkr. Posten för övriga investeringar

beräknas nedgå från 2,5 till 2,3 mkr., enär medelsförbrukningen

under statens järnvägars fond bortfaller. Totalt för kommunikationsverken

upptages alltså (908 + 2,3) 910,3 mkr.

Härefter har en redogörelse lämnats för verksstyrelsernas långtidsprognoser

rörande investeringsutvecklingen, varav framgår, att verksledningarna

genomgående framhållit angelägenheten av att investeringsvolymen

ökas. En sammanställning av verkens beräknade investeringsutgifter för

budgetåren 1956/57—1964/65 redovisas i en bilaga till statsrådsprotokollet,

vartill torde få hänvisas.

För budgetåret 1957/58 ha verksstyrelserna räknat med att investeringsutgifterna

skola komma att uppgå till ca 1 162 mkr., vilket i jämförelse

med de nu redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära

en stegring av investeringsutgifterna med ca 251 mkr. Av ökningen falla ca

195 mkr. på de ramreglerade anslagen och ca 56 mkr. på övriga anslag.

Av ökningen i förhållande till den nu förordade ramen för löpande budgetår

falla i runda tal 1 mkr. på postverket, 48 mkr. på televerket, 70 mkr.

på statens järnvägar, 64 mkr. på vattenfallsverket, 3 mkr. på luftfartsverket

och 10 mkr. på förrådsfonden. Av ökningen på övriga anslag falla 8

mkr. på televerket och 48 mkr. på vattenfallsverket.

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen

följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden, som verkställts inom

kommunikationsdepartementet, har en höjning av den totala ramen för

verkens investeringar framstått som i och för sig angelägen dels för att

möjliggöra en höjning av verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den

nuvarande står i överensstämmelse med efterfrågan på verkens tjänster,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

dels för atl kompensera de prisstegringar, som ägt rum sedan fjolårets statsverksproposition

avlämnades.

Ett utmärkande drag för de ifrågavarande affärsverken är, att den fortgående

ökningen i efterfrågan på verkens prestationer i förening med en eftersläpning

i investeringshänseende har framhävt kö-problem och ransoneringsmoment.

— Vad gäller televerket försiggår förutom den årliga ökningen

av abonnentslocken — under de sista åren uppgående till 5 å 6 % — en

ständig stegring av trafiken i och för sig genom en ökad telefoneringsfrekvens.

Trots att en avmattning av antalet nytillkommande abonnenter på

sistone skett, är alltjämt kön av abonnenter, som väntar på att få telefon

inkopplad, onormalt stor. Vissa rikstelefonvior är överbelastade, vilket leder

till långa väntetider för samtal. — Godstrafiken på järnvägarna bar under

en längre följd av år ökat med i genomsnitt 2,5 % per år. Samtidigt har

en koncentration av trafiken till vissa huvudlinjer ägt rum. Persontrafiken

bär visserligen totalt sett minskat något, men även för denna trafik är det

påtagligt, att en koncentration bar skett till vissa huvudlinjer, vilka alltså

visar eu starkt ökad trafikbelastning. Den kapacitetsreserv, som statens

järnvägar tidigare haft på dessa linjer, är nu sedan något eller några år tillbaka

förbrukad. Konsekvenserna av det nuvarande trycket mot kapacitetstaket

leder till att befordrat gods får längre transporttider genom överansträngning

av de större bangårdarna. Omloppshastigheten för godsvagnarna

blir lägre och bristsituationen inom detta område skärps. Svårigheterna

att avveckla den på huvudlinjerna ökande persontrafiken accentueras. De

utåt mest uppmärksammade tecknen på järnvägarnas överbelastning är den

serie olyckor, som inträffade under första halvåret 1956 samt de ofta återkommande

tågförseningarna. Andra följder äro att järnvägens konkurrenskraft

försvagas, vilket leder till — förutom sämre ekonomi för statens järnvägar

— risk alt transportarbetet på elt ur samhällsekonomisk synpunkt

ofördelaktigt sätt övergår på andra transportmedel. — För vattenfailsverket

kännetecknas läget av en fortlöpande årlig stegring i elkonsumtionen om 6

a 7 %. Situationen i dag och för de närmaste åren i fråga om kraftproduktionen

är sadan, att en betydande insats av värmekraft krävcs redan under

normalår. Därmed följer eu stor förbrukning av kol och olja samt ansenliga

fördyringar av kraftproduktionen. Under år med mindre god vattentillgång

ökas bränsleförbrukningen och kostnaderna kraftigt. Ransonering av ett

eller annat slag kan behöva tillgripas vissa år. — Inom luftfartens område

bar resandeströmmen under de senaste åren ökat med i genomsnitt ca 15 %

per år. Ökade investeringar kräves för att ge markorganisationen möjligheter

att utan eftersättande av trafiksäkerheten och utan allvarliga friktioner

avveckla den expanderande flygtrafiken. Den förestående övergången

till readrift i större omfattning påkallar även uppmärksamhet i sammanhanget.

Även för nästa budgetår måste den restriktiva ekonomiska politiken få

återverkningar på kommunikationsverkens investeringar. Ehuru ur dessa

synpunkter en betydande nedskärning i förhållande till äskandena eftersträvats,

har behovet för affärsverken att fullfölja sina åtaganden gentemot

allmänheten samt inträdda kostnadsstegringar ansetts kräva en uppräkning

av de rambegränsade investeringarna för nästa budgetår i förhållande till

det nu löpande. Som totalt rambelopp föreslås eu summa av 945 milj. kr.

Häri ingår dock icke investeringar för utbyggnad av rundradioverksamheten;

medelsförbrukningen härför bar nämligen ansetts böra fr. o. m. nästa budgetår

föras utanför de ramreglerade investeringarna. Innevarande budgetårs

totalram exklusive rundradioanläggningar uppgår till 897,9 milj. kr. ökning
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957 5

en av rambeloppen för nästa budgetår kan således sägas utgöra i runt tal

47 milj. kr.

Denna ökning har väsentligen ansetts böra läggas på investeringar, som

utgör en nödvändig förutsättning för en stegrad industriproduktion och därmed

ett fortsatt allmänt framåtskridande i samhället, nämligen investeringarna

i kraftverksbyggnaderna och järnvägarna. För vattenfallsverket, statens

järnvägar, televerket och luftfartsverket upptages ökningen i förhållande

till de för innevarande budgetår förutsatta ramarna med resp. 34, 13, 3

och 1 milj. kr. För postverket och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

föreslås minskningar om 1 resp. 3 milj. kr.

Vid sidan av investeringsramarna har, förutom investeringar i rundradio

om 10,5 milj. kr., tagits upp anslag till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen

om 10 milj. kr., till förberedelsearbeten för ett atomkraftvärmeverk

om 2 milj. kr. samt preliminära belopp om 3,9 milj. kr. för televisionsradioanläggningar,

7 milj. kr. för förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg m. in. och

25 milj. kr. för utbyggnad av storflygplats.

Den sålunda för budgetåret 1957/58 förordade investeringsverksamheten

framgår av tabell 3. Beträffande televerket ingår i den för 1956/57 föreslagna

medelsförbrukningen för rambegränsade investeringar liksom också i

verkets förslag för 1957/58 investeringar för rundradioanläggningar, medan

för 1957/58 investeringar för detta ändamål förts under posten för övriga

investeringar.

1956/57

Förordat av

föredragan- dena

1957/58

Verkens

förslag

1957/58

Förordat av

föredragan- dena

Mi

iljoner krono

r

Ramreglerade investeringar

Postverket................

............. 8,0

9,0

7,0

Televerket................

............. 250,0

297,8

243,0

Statens järnvägar.........

............. 287,0

356,6

300,0

Vattenfallsverket..........

............. 326,0

390,0

360,0

Luftfartsverket............

............. 6,0

9,0

7,0

Förrådsfonden............

............. 31,0

40,6

28,0

Summa 908,0

1 103,0

945,0

Övriga investeringar

Televerket................

............. 0,3

8,6

14,4

Statens järnvägar .........

—

7,0

Vattenfallsverket..........

............. 2,0

50,0

12,0

Luftfartsverket...........

—

25,0

Summa 2,3

58,6

58,4

Totalsumma 910,3

1 161,6

1 003,4

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa

budgetår uppgå till 1 003,4 milj. kr., att jämföras med 910,3 för innevarande

budgetår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Slutligen förordas av budgettekniska skäl sammanförande till ett kollektivanslag

av alla kraftverksanslagen. Härvid förutsätter Kungl. Maj :t, att

vattenfallsstyrelsen för framtiden i sina petita framlägger specificerade investeringsplaner,

så att de i anslaget ingående olika delprojekten även i

fortsättningen lätt kunna särskiljas. Det nya kollektivanslaget föreslås skola

benämnas Kraftverksbyggnader m. m.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och

föredragandenas förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt

medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1957/58 i förhållande

till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 1—9)

och till efterföljande tablå.

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade in- vesteringsut- gifter

Av föredra- gandena beräk- nade investe- ringsutgifter

Reser- vatio- ner den

30/6

1956

Anslag

Förslag

Beräk- nade

reser- vatio- ner den

30/6

1958

1955/56

1956/57

1957/58

1956/57

1957/58

1956/57

1957/58

Ramreglerade in- vesteringar

Postverket......

6,8

8,0

9,0

8,0

7,0

9,3

4,6

2,9

1,8

Televerket......

245,0

259,0

297,8

250,0

243,0

5,9

255,0

254,5

22,4

Statens järnvägar

299,7

287,0

356,6

287,0

300,0

65,1

234,3

310,3

22,7

Vattenfallsverket

328,1

326,0

390,0

326,0

360,0

64,7

294,0

348,0

20,7

Luftfartsverket ..

6,3

6,0

9,0

6,0

7,0

4,4

4,0

5,4

0,8

Förrådsfonden ..

27,1

31,0

40,6

31,0

28,0

22,4

16,8

21,3

1,5

913,0

917,0

1103,0

908,0

945,0

171,8*

808,7

942,4

67,8

Övriga investering- ar

Postverket ......

1,4

—

—

—

—

0,9

—

—

0,9

Televerket ......

—

0,3

8,6

0,3

14,4

—

0,3

14,4

—

Statens järnvägar

1,8

—

—

—

7,0

0,2

—

7,0

0,2

Vattenfallsverket

5,0

2,0

50,0

2,0

12,0

—

2,0

12,0

—

Luftfartsverket ..

—

—

—

—

25,0

—

—

25,0

—

Förrådsfonden ..

2,0

—

—

—

—

—

—

—

—

10,2

2,3

58,6

2,3

58,4

1,1

2,3

58,4

1,1

Totalsumma

923,2

919,3

1161,6

910,8

1003,4

172,9*

811,0

1000,8

68,9

* Härav beräknas i runt tal 2,1 mkr. indragas den 1 juli 1957.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Anslagsbehållningarna per den 1 juli 1956 uppgingo till ca 173 mkr. Tillsammans

med för innevarande budgetår anvisade anslag, ca 811 mkr., utgör

den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 984 mkr. Med nu föreslagna

investeringsramar och med förutsatt ianspråktagande av de anslag,

som icke innefattas i ramregleringen, kommer medelsförbrukningen

under innevarande budgetår att uppgå till totalt ca 910 mkr. De vid budgetårets

slut förefintliga reservationerna komma därmed att utgöra icke fullt

74 mkr., varav drygt 2 mkr. beräknas komma att indragas.

De för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppen avse att jämte reservationerna

från nu löpande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen

och därutöver ge vissa marginaler. Den förordade totala anslagsanvisningen,

inklusive anslag utanför ramregleringen, uppgår till ca 1 001

mkr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret ingående reservationerna

kommer den under detta budgetår tillgängliga anslagssumman att

uppgår till ca 1 073 mkr. Då medelsförbrukningen beräknas till ca 1 003

mkr. utgör anslagsreserven ca 70 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Karlsson i Stuvsta m. fl. väckt motion

(11:240), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1957/58 under statens järnvägars fond dels anvisa i motionen angivna

investeringsanslag, om tillhopa 347 381 000 kr., dels ock till förvärv av

Stockholm—Nynäs järnväg in. in. beräkna ett investeringsanslag av 7 000 000

kr;

dels ock en likaledes av herr Karlsson i Stuvsta m. fl. väckt motion (II:

242), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med det

av vattenfallsstyrelsen upprättade förslaget för budgetåret 1957/58 under

statens vattenfallsverks fond anvisa investeringsanslag om sammanlagt 390

mkr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet. I den investeringsplan för kommunikationsverken som godkändes

av fjolårets riksdag förutsattes den ramreglerade medelsförbrukningen

under innevarande budgetår uppgå till 908,0 mkr. exklusive medelsförbrukningen

för en eventuell storflygplats. För ej ramreglerade investeringar

beräknades en medelsförbrukning av 2,3 mkr., vartill senare

kommit 0,33 mkr. för televisionsändamål. I samband med sina petita för

budgetåret 1957/58 har nu telestyrelsen hemställt om viss utökning av den

för innevarande budgetår fastställda ramen för televerkets investeringar,

varigenom den volymmässiga omfattning av verksamheten som närmast

svarar mot den fastställda ramen vid oförändrat penningvärde skulle uppnås.

Styrelsen har samtidigt hemställt om härför erforderlig medelsanvisning

på tilläggsstat. Även järnvägsstyrelsen har äskat sådan medelsanvisning

för möjliggörande av förutsatta förstärkningar av vissa anslag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

detta dock vid bibehållande av oförändrad ram. Departementschefen har

emellertid med hänsyn till det samhällsekonomiska läget ej ansett sig

kunna tillstyrka vare sig någon höjning av investeringsramen för televerket

eller någon medelsanvisning på tilläggsstat för de båda nämnda verken.

För statens järnvägars del anses dock möjligheter föreligga att i annan

ordning tillgodose de framförda önskemålen. Till frågan härom återkommer

utskottet under punkten 4 i det följande.

De rambegränsade investeringarna under innevarande budgetår upptagas

följaktligen med oförändrat 908,0 mkr. Inklusive posten för övriga

investeringar om 2,3 mkr., innebärande en minskning med 0,3 mkr. i förhållande

till vad tidigare förutsatts, skulle totalt för kommunikationsverkens

investeringar upptagas ett belopp av 910,3 mkr.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår ha verksstyrelserna räknat

med en sammanlagd investeringsvolym av 1 161,6 mkr., varav 1 103,0 mkr.

för ramreglerade investeringar eller en ökning av dessa med ca 195 mkr.

Av sistnämnda ökning falla 1 mkr. på postverket, 48 mkr. på televerket,

70 mkr. på statens järnvägar, 64 mkr. på vattenfallsverket, 3 mkr. på luftfartsverket

och 10 mkr. på förrådsfonden. Av ökningen på övriga anslag,

ca 56 mkr., falla ca 8 mkr. på televerket och 48 mkr. på vattenfallsverket.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden som skett inom kommunikationsdepartementet

har, enligt vad som anföres i statsverkspropositionen,

en höjning av den totala ramen för verkens investeringar framstått

som i och för sig angelägen dels för att möjliggöra en höjning av

verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den nuvarande står i överensstämmelse

med efterfrågan på verkens tjänster, dels för att kompensera

under fjolåret inträdda prisstegringar. Å andra sidan har kravet på en

fortsatt restriktiv ekonomisk politik medfört, att betydande nedskärningar

av verksstyrelsernas äskanden måst eftersträvas. Detta oaktat ha de överväganden

som skett resulterat i en uppräkning av de rambegränsade investeringarna

från 897,9 mkr. för innevarande år — exklusive investeringar

för utbyggnad av rundradioverksamheten, vilka fr. o. m. nästa budgetår

föreslås läggas utanför ramregleringen — till 945,0 mkr. för budgetåret

1957/58, det vill säga med ett nominelll belopp av 47,1 mkr.

Den av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna investeringsramen medför för

vattenfallsverkets och statens järnvägars del en ökning i förhållande till

innevarande år med 34 resp. 13 mkr., medan beträffande televerket och

luftfartsverket höjningarna begränsas till 3 resp. 1 mkr. För postverket

och för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond åter föreslås minskningar

om 1 resp. 3 mkr. De ej ramreglerade anslagen ha upptagits med

10,5 mkr. för investeringar i rundradio, med 10 mkr. till förvaltningsby£>Snad

för vattenfallsstyrelsen och med 2 mkr. till förberedelsearbeten

för ett atomkraftvärmeverk samt med preliminära belopp av 3,9 mkr. för

televisionsradioanläggningar, 7 mkr. för förvärv av Stockholm—Nynäs järn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

9

väg in. in. och 25 mkr. för utbyggnad av eu storflygplats. Den sammanlagda

medelsförbrukningen under kommunikationsverkens kapitalfonder

nästa budgetår skulle därmed komma att öka från 910,3 mkr. till 1 003,4

mkr. För finansiering av detta program ha av Kungl. Maj :t anslag äskats

med sådana belopp, att de jämte förutsedda behållningar motsvara den

för respektive utgiftsändamål föreslagna medelsförbrukningen.

Såsom departementschefen framhållit har den fortgående ökningen i

efterfrågan på verkens prestationer i förening med eftersläpningen i investeringshänseende

lett till bristsituationer i skilda avseenden. För televerkets

del är sålunda kön av abonnenter, som väntar på att få telefon inkopplad,

alltjämt onormalt stor, varjämte vissa rikstelefonvior äro överbelastade,

medförande långa väntetider för samtal. Beträffande järnvägarna har bl. a.

den koncentration av trafiken till vissa huvudlinjer som skett medfört en

överbelastning av de större bangårdarna med stora svårigheter i avseende

å såväl gods- som persontrafiken som följd. Den föreliggande kapacitetsbristen

anses vidare medföra risk för att transportarbetet på ett ur samhällsekonomisk

synpunkt ofördelaktigt sätt övergår till andra transportmedel.

Vad beträffar kraftförsörjningen har den ogynnsamma utvecklingen

av förhållandet mellan elkonsumtion och vattenkraftproduktion medfört

kostnadsfördyringar samt risk för ransonering under vissa år. Även med

avseende å luftfartstrafiken föreligger angelägna utbyggnadsbehov.

Mot bakgrund av angivna förhållanden finner utskottet den föreslagna

höjningen av den totala investeringsramen välmotiverad. Ett än bättre tillgodoseende

av behoven på förevarande områden vore ur skilda synpunkter

önskvärt. Med hänsyn till de omfattande och angelägna investeringsbehov

som föreligga även på andra samhällsområden samt det begränsade utrymmet

för deras tillgodoseende framstå dock vissa begränsningar av jämväl

kommunikationsverkens investeringar som ofrånkomliga. Utskottet har

därför funnit sig böra godtaga den av Kungl. Maj :t förordade investeringsramen

för nästa budgetår. I detta sammanhang vill dock utskottet starkt

understryka önskvärdheten av att ramregleringen så snart ske kan avvecklas,

så alt av riksdagen beviljade anslag helt kunna utnyttjas. Den avvägning

inom den totala medelsförbrukningsramen som skett, med tyngdpunkten

på de för en stegrad industriproduktion särskilt nödvändiga investeringarna

i kraftverksbyggnader och järnvägar, finner utskottet i princip

riktig. Utskottet vill emellertid i anslutning härtill framhålla, att den för

televerket föreslagna investeringsramen reellt innebär eu sänkning. Då de

gångna årens investeringsbegränsningar medfört stora svårigheter för verkets

planering av erforderliga utbyggnader ävensom olägenheter för allmänheten,

förutsätter utskottet, att eu ytterligare nedpressning av verkets investeringar

till följd av de materielpris- och lönestegringar som kunna inträda

under år 1957 om möjligt undvikes.

Till frågan om anvisandet av de anslag som erfordras för ett genomförande

av den förordade investeringsplanen för nästa budgetår återkommer

utskottet under respektive punkter i det följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer, att utskottet icke kan

ansluta sig till de i motionerna II: 240 och II: 242 framförda yrkandena,

innebärande viss utvidgning av de i förenämnda plan förutsatta medelsförbrukningsramarna.

I överensstämmelse härmed kommer utskottet att

under vederbörande punkter i det följande yrka avslag på ifrågavarande

motioner.

Slutligen får utskottet i förevarande sammanhang anmäla, att utskottet

intet har att erinra mot att — på sätt departementschefen föreslagit —

kraftverksanslagen sammanföras till ett kollektivt anslag. I likhet med departementschefen

förutsätter utskottet därvid, att även i fortsättningen

vattenfallsstyrelsens investeringsplaner redovisas på ett sådant sätt, att

de i anslaget ingående olika delprojekten kunna särskiljas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 10—18) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1957/58 under postverkets fond anvisa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 2 903 000 kr.

I skrivelse den 30 augusti 1956 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1957/58. I skrivelsen redovisas följande sammanställning

av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1954/

55—1956/57 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

1954/55

1955/56

1956/57

Äskan-

den

Posthus m. m................

......... 8 000

tusental

4 000

kronor

1

1957/58

2 000

Förvärv av fastigheter........

......... 1 800

1 395

300

400

Anskaffning av automobiler m.

m...... 100

1 500

1 100

700

Postverkets diligenstrafik

Garagebyggnader m. m......

......... 800

1 800

200

600

Anskaffning av bilmateriel ...

......... 1 200

1 500

1 100

1 200

Förvärv av billinjer.........

........ 700

1 000

900

500

Postverkets dispositionsanslag ..

........ 200

700

1 000

—

Summa 12 800

11 895

4 601

5 400

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 11—16).

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, vattenfallsstyrelsens och luftfartsstyrelsens

äskanden (s. 16 och 17).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen för

kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 7 mkr. under

nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de olika

anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 17 i propositionen intagen

tabell. I övrigt anför departementschefen följande.

Medelsförbrukningen under anslaget till Posthus in. m. har sålunda tagits

upp med ett belopp, som är 400 000 kr. lägre än vad styrelsen äskat. Nedskärningen

torde komma att gå ut över den beslutade tillbyggnaden av

postverkets industrianläggningar i Ulvsunda, för vars påbörjande under nasta

budgetår styrelsen beräknat ett belopp av 1 250 000 kr. Tiden för byggnadsarbetenas

påbörjande får alltså förskjutas något under budgetaret. De

övriga begränsningar, som ansetts nödvändiga för att postverkets investeringar

skall kunna hållas inom den förordade ramen för nasta budgetär,

bar fördelats med 300 000 kr. på anslaget Inköp av fastigheter, 100 000 kr.

på anslaget till Anskaffning av automobiler, 100 000 kr. pa anslaget till Garagebyggnader

m. m., 1 000 000 kr. på anslaget till Förvärv av billinjer samt

100 000 kr. på dispositionsanslaget. ,

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har bestämts med ledning av den

uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning pa

de olika anslagen. Anslagen till Inköp av fastigheter, Förvärv av billinjer

samt Postverkets dispositionsanslag har därvid kunnat uppföras med endast

formella belopp. De av mig förordade anslagen uppgå totalt till 2,9

milj. kr.

Utskottet. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle postverkets investeringar

under nästa budgetår komma att uppgå till ett sammanlagt belopp

av 9 mkr., vilket skulle kräva nya investeringsanslag om tillhopa 5,4

mkr. Såsom av den under föregående punkt lämnade redogörelsen framgår

har emellertid departementschefen förordat, att postverkets medelsförbrukningsram

fastställes till 7 mkr., vilket skulle förutsätta nya anslag

ä 2,9 mkr. I förhållande till generalpoststyrelsens förslag innebär detta en

begränsning av medelsförbrukningen under följande anslag med nedannämnda

belopp, nämligen Posthus in. in. 400 000 kr., Inköp av fastighetei

300 000 kr., Anskaffning av automobiler in. in. 100 000 kr., Garagebyggnader

in. in. 100 000 kr., Förvärv av billinjer 1 000 000 kr. samt Postverkets

dispositionsanslag 100 000 kr.

Under föregående punkt har utskottet redan anmält, att utskottet ansett

sig böra godtaga den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningsramen

för postverket. Mot den av departementschefen här förordade

fördelningen av postverkets investeringar på olika utgiftsändamål

samt anslagsberäkningen har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer därför,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

att riksdagen ma för budgetåret 1957/58 under postverkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus in. m......................... 500 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... j Q00 »

3. Anskaffning av automobiler m. in......... 700 000 »

4. Garagebyggnader in. in................. 500 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrö
relsen

................................ 1 200 000 »

6. Förvärv av billinjer .................... j 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag .......... i 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 19_52) före
slagit

riksdagen att för budgetåret 1957/58 under televerkets fond dels anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 265 mkr.,

dels ock i avbidan på särskild proposition i ämnet till Televisionsradioanläggningar

beräkna ett investeringsanslag av 3,9 mkr.

I skrivelse den 31 augusti 1956 har telestyrelsen hemställt om anslag för

budgetåret 1957/58. Styrelsen har därjämte i en särskild skrivelse nämnda

dag gjort framställning om vissa medel på tilläggsstat för budgetåret 1956/57.

Inledningsvis har styrelsen lämnat vissa i propositionen (s. 19 och 20)

intagna tabellariska uppgifter rörande utvecklingen av televerkets rörelse

under budgetaret 1955/56, mätt i antalet telefonapparater, telexabonnemang,

radiolicenser samt taxerade samtal, telegram och teleskrivningar.

I fråga om telefonabonnemangen framhåller styrelsen, att en viss nedgång

i nettoökningen av nya abonnemang skett under budgetåret 1955/56, varvid

nedgången varit särskilt märkbar under senare delen av budgetåret. Sålunda

nytecknades under denna tid 64 000 abonnemang mot 95 000 under

motsvarande tid ett år tidigare. En av anledningarna till nedgången är enligt

styrelsens mening den i december 1955 beslutade höjningen av inträdesavgiften

för huvudabonnemang från 200 till 300 kr. Men även frånsett

denna höjning torde man med hänsyn till avtagande befolkningsökning och

småningom inträdande mättnad på telefonområdet ha att förutse en viss

nedgång gentemot det rekordartat stora antalet under tidigare år. Styrelsen

framhåller vidare, att trots en nedgång även i antalet väntande abonnenter

ett onormalt stort antal nya abonnenter alltjämt måste vänta alltför länge på

inkoppling. Sålunda hade den 1 oktober 1956 19 400 nyanmälda abonnenter

icke kunnat inkopplas inom tre månader.

En sammanställning av telestyrelsens äskanden å tilläggsstat för innevarande

budgetår och å riksstat för budgetåret 1957/58 med de för budgetåren

1954/55—1956/57 anvisade anslagen visar följande belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

13

1954/55

1955/56

1956/57

anvisat å äskat å

1957/58

äskanden

riksstat

tilläggsstat

tusental kronor

Telefonstationsbyggna-

der m. m...........

7 300

7 500

7 700

—

11 800

Förrådsbyggnader m. m.

1 400

—

1 000

—

1 600

Inköp av fastigheter ...

Telefon- och telegrafan-

—

100

300

1 800

läggningar...........

Radioanläggningar för

191 000

192 200

227 800

7 500

260 150

televerket...........

Radioanläggningar för

5 400

10 850

11 450

16 850

luftfarten...........

500

500

1 070

—

2 800

Försvarsberedskap vid

televerket...........

950

2 700

1 650

—

4 050

Televerkets dispositions-

anslag..............

—

6 500

4 000

—

6 500

Övrigt................

—

—

3301

—

4 0002

Summa 206 550

220 350

255 300

7 500

309 550

Styrelsen understryker de svårigheter, som uppkommit — och som för

varje år på senare tid förvärrats — genom att investeringarna vid televerket

efter kriget icke ha kunnat hålla jämna steg med abonnent- och trafikökningen.

Vid bedömandet av styrelsens anslagsäskanden för budgetåret

1957/58 måste hänsyn tagas till att det uppdämda behovet av nyanläggningar

undan för undan blivit allt större. I likhet med vad som skett

under de närmast föregående åren framhåller styrelsen även, att de kostnader

som nedläggas på den pågående automatiseringen av telefontrafiken

förutom den standardförbättring som den innebär, utgöra en mycket fördelaktig

kapitalplacering. I detta sammanhang erinrar styrelsen om att televerket

kunnat bära de generella höjningar av de anställdas löner som genomförts

under de två senaste åren och som uppgått till nära 50 mkr. per

år, utan att taxorna därför behövt höjas. Att så kunnat ske måste i hög

grad tillskrivas den fortgående rationalisering av telefontrafiken som

automatiseringen innebär. Avlöningar till telefonister och växelstationsföreståndare

ha numera stigit så mycket, att televerket gör mycket betydande

förluster på den lokala telefonrörelsen vid manuella stationer.

Inom sådana centralstationsområden, där flertalet abonnenter äro anslutna

till manuella stationer, går den lokala telefonrörelsen numera med en

förlust av 50—150 kronor per apparat och år. De största förlusterna uppstå

vid manuella växelstationer, d. v. s. på landsbygdsabonnenter. Dessa

siffror ge en antydan om vilka taxehöjningar, som skulle ha varit nöd
1

Avser televisionsanläggningar.

2 Exklusive televisionsanläggningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

vändiga, om man inte genom automatisering av stationerna kunnat förbättra

det ekonomiska resultatet av den lokala telefonrörelsen.

Genom de stora avskrivningar, som göras på televerkets anläggningar,

ha lånemedel endast i relativt ringa utsträckning behövt tagas i anspråk

för finansiering av televerkets anläggningsarbeten. Under de senaste

fem åren ha lånemedel endast behövt anlitas intill 38, 40, 36, 32 resp. 26 %

för täckande av de totala anläggningskostnaderna. För budgetåret 1956/57

beräknas motsvarande andel komma att sjunka till under 20 %. Även vid

bifall till styrelsens nu föreliggande anslagsäskanden kommer televerket

självt att kunna finansiera omkring två tredjedelar av de totala investeringarna.

Under punkten Radioanläggningar för televerket har bl. a. en redogörelse

lämnats för en inom Radiotjänst verkställd prognos för Radiotjänsts kostnader

under femårsperioden 1957/58—1961/62 samt för en av särskild utredningsman

gjord utredning rörande radiorörelsens framtida budget- och utbyggnadsfrågor.

I sistnämnda utredning har bl. a. behandlats radiorörelsens

finansieringsfrågor under åren fram t. o. in. 1961/62. Utredningsmannen

har därvid granskat läget vid olika licensavgifter samt olika alternativ

i fråga om finansiering av utlandsprogram m. m. och av radiohus. I fråga

om kostnaderna för programproduktionen har utredningsmannen utgått

från siffrorna i förenämnda femårsprognos, i vilken man beträffande inventarier

endast räknat med en årlig avskrivning av 30 %. Utredningsmannen

har emellertid framlagt även en alternativ beräkning med 100 % avskrivning

av alla nyinvesteringar. Utredningsmannen erinrar härvid om att

riksräkenskapsverket hos Kungl. Maj:t i utlåtande den 29 maj 1956 över

Radiotjänsts framställning om förskott å på budgetåret 1956/57 belöpande

radiomedel förordat avskrivning med 100 % av företagets samtliga investeringar.

Vad gäller televerkets driftkostnader, investeringar i rundradioanläggningar

och radiohus samt beräkningen av licensantalet baseras utredningsmannens

kalkyler på uppgifterna i femårsprognosen. Alternativa beräkningar

ha lagts fram dels för det fall att särskilt statsanslag beviljas för kortvågssändningar

till utlandet m. in., dels för den hittills gällande ordningen, att

kostnaderna för sådana program bestridas av licensintäkter.

En utgångspunkt för utredningsmannen har varit, att driftkostnadskalkylerna

för Radiotjänst och televerket utgöra ett fast underlag i de olika diskuterade

finansieringsalternativen. Televerkets och byggnadsstyrelsens investeringskostnader

bli däremot beroende av vad som vid olika alternativ återstår,

sedan behovet av medel för driftkostnaderna tillgodosetts. Därvid har

utredningsmannen dock förutsatt, att utbyggnaden av driftapparaten skall

fullbordas under den tid, som återstår intill utgången av budgetåret 1961/62.

Vad beträffar radiohusen, som icke torde hinna färdigställas till utgången

av budgetåret 1961/62 och för vilka en kostnadsplan ännu icke utlagts,

ha gjorts uppskattningsmässiga antaganden om medelsbehovet under de

kommande fem budgetåren.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

15

Sju alternativ för licenshöjningar med olika belopp och vid skilda tidpunkter

ha framlagts av utredningsmannen och presenterats i olika tabeller. I

propositionen redovisas två av alternativen, nämligen licenshöjning fr. o. in.

den 1/7 1957 till 25 kr. resp. 30 kr.; siffrorna avse det fall, att kostnaderna

för utlandsprogram etc. inkluderas i driftkostnaderna och att inventarierna

avskrivas med 100 %. I tabellen tages jämväl upp det i 5-årsprogrammet beräknade

investeringsbehovet för rundradioanläggningar och radiohus under

perioden.

Beloppen anges i mkr.

1957/58 ...............

1958/59 ................

1959/60 ................

1960/61 ................

1961/62 ................

Driftutgifter

Inkomster

Återstår till

investeringar

Investeringsbehov

Ra-

diotj.

Telest.

S:a

Licens

25 kr.

Licens

30 kr.

Vid

licens

25 kr.

Vid

licens

30 kr.

Telest

Bygg-

stn.

S.-a

34,7

40.1

43.2

46.3

49,1

14,5

15,2

15.8

16.9

17.1

49.2

55.3

59,0

63.2

66.2

58,1

65.0

66.0

67.0

68.0

65.5

78,0

79,2

80,4

81.6

8,9

9.7

7,0

3.8

1.8

16.3

22,7

20,2

17,2

15.4

12,7

19,3

17,1

13,9

9,0

3,0

7,5

10,0

10,0

10,0

15.7

26.8

27,1

23,9

19,0

213,4

79,5

292,9

324,1

384,7

31,2

91,8

72,0

40,5

112,5

Utredningsmannen har ifrågasatt, om icke självfinansieringsprincipen

bör frångås såtillvida, att radiohusen få uppföras med av staten upplånade

medel på sätt som normalt sker i fråga om övrig statlig byggnation. Skulle

så ske, kunde statsmakterna begränsa licenshöjningen till 25 kronor den

1 juli 1957 och 30 kronor senast den 1 juli 1959, om kostnaderna för utlandsprogram

m. m. fortfarande skola belasta radiobudgeten. För övrigt förordas

bl. a., att en särskild fond för rundradiomedlen inrättas. Medlen å denna

fond, som skulle förvaltas av statskontoret, skulle efter beslut av Kungl.

Maj :t disponeras för rundradiorörelsens behov.

Radiotjänsts styrelse anser sig i nuvarande läge icke kunna frångå självfinansieringsprincipen.

Styrelsen finner utredningen ge vid handen, att licensavgiften

bör höjas till 30 kr. den 1 juli 1957. Därest statsmakterna

fr. o. m. nästa budgetår icke överta kostnaderna för utlandsprogrammet,

hälften av skolradion, radiomottagare för skolor, väderleksrapporter och

fria blindlicenser, torde en ytterligare höjning av licensavgiften till 35 kr.

komma att aktualiseras omkring 1960. Styrelsen betonar angelägenheten av

att fonderingsmöjligheter skapas för rundradiorörelsen.

För en närmare redogörelse för förenämnda femårsprognos för rundradiorörelsen

ävensom för telestyrelsens anslagsäskanden i övrigt torde få hänvisas

till propositionen (s. 23—45).

över telestyrelsens petita ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen (s. 45 och 46).

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Departementschefen har till en början behandlat frågan om utgifter och

inkomster för ljudradion och härutinnan anfört följande.

I propositionen 1955: 146 angående införande av ett andra program i den

svenska rundradion in. in. förordades, att av radiolicensmedlen skulle bestridas

icke endast årskostnaderna för produktion och distribution av rundradioprogrammen,

utan även investeringarna för radiorörelsen. Finansieringsmetoden,

som innebär att anläggningskostnaderna omedelbart avskrivs till

100 %, skulle omfatta investeringar i såväl radioanläggningar som radiohus.

I propositionen föreslogs vidare en höjning av radiolicensen med 5 kr. till 20

kr. Denna höjning sades vara tillräcklig för en första etapp, omfattande arbeten

under de första tre åren av utbyggnadsprogrammet. Vad i propositionen

sålunda föreslogs föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

De för nästa budgetår framlagda anslagsframställningarna om medel för

rundradiorörelsen omfattar utgifter om tillhopa 67,2 milj. kr., medan licensinkomsterna

vid oförändrad licensavgift beräknats uppgå till 50,8 milj.

kr. En höjning av licensavgiften till 30 kr. fr. o. in. den 1 juli 1957 har

löreslagits för att utgifterna skall kunna finansieras.

Orsaken till att utgifterna nu beräknas till ett avsevärt högre belopp, än

som var förutsett då förslaget om den nu gällande licensavgiften lades fram,

är delvis att söka i de prisstegringar, som ägt rum sedan den s. k. dubbelprogramutredningen

gjorde sina kalkyler. Därjämte har radiotjänst ansett

sig böra ikläda sig vissa utgifter, som inte ingick i utredningens beräkningar,

t. ex. för ökade kostnader för personalens pensionering samt för upprustning

och förnyelse av företagets materiel och organisation. Slutligen

har radiotjänst ansett nödvändigt att ge program 2 eu högre kvalitativ standard

än vad som var förutsett i dubbelprogramutredningen, som räknade

med att detta program huvudsakligen skulle bestå av repriser ur riksprogrammet.

Lyssnarundersökningar och spontana reaktioner inför programmet

gav enligt radiotjänst vid handen, att detta var nödvändigt för att programmet

skulle slå igenom och lvssnarintresset icke dödas.

Även om några nedskärningar synes kunna göras i vissa av de kalkylerade

utgiftsposterna, så är det uppenbart att en höjning av licensavgiften

måste ske redan vid ingången av nästa budgetår, för att icke radiorörelsen

skall åsamkas allvarligt avbräck. Jag utgår då från att självfinansieringsprincipen

ej bör uppgivas. De skäl, som åberopades för införandet av denna

princip — nämligen att rundradioinvesteringarna icke skulle kunna genomföras

utan alltför stor tidsutdräkt om de skulle konkurrera om investeringsutrymmet

med andra statliga investeringsändamål av hög angelägenhetsgrad

— gäller alltjämt med oförminskad styrka.

Vid avvägningen av licenshöjningens storlek bör hänsyn tas till behoven

under en längre tid än det allra närmaste budgetåret. Den femårsprognos,

som lagts fram av radiotjänst, torde därvid kunna tas som utgångspunkt

för ett resonemang. Vissa allmänna förutsättningar av principiell natur

måste först preciseras.

Enligt ett uttalande av 1947 års riksdag borde kostnaderna för kortvågssändningar

till utlandet, skolradio, väderleksrapporter och fria blindlicenser

i princip bestridas från anslaget på riksstaten; frågan om överflyttning

av utgifterna borde dock anstå, så länge licensmedlen lämnade överskott.

Något sådant överflyttande har ej skett, utan ifrågavarande utgifter har hittills

bekostats av radiolicensmedel. Frågan har nu aktualiserats av telestyrelsen

och radiotjänst. För egen del anser jag, att licensavgiften nu _ lik
som

varit fallet vid de två hittills gjorda licenshöjningarna efter år 1947 _

bör höjas till sådant belopp, att kostnaderna för ifrågavarande verksamhetsgrenar

av radiorörelsen kan rymmas inom ramen för licensinkomsterna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

17

Radiotjänst tillämpar f. n. den metoden för avskrivning av sina inventarier,

att 30 % av det ingående bokförda värdet och av årets anskaffning

årligen avskrives. Riksräkenskapsverket bär ansett, att anskaffningskostnaderna

bör i sin helhet omedelbart påföras bolagets rörelse och bestridas

av radiolicensmedel. Jag delar denna uppfattning. I enlighet härmed höidet

årliga medelsbehovet för ny- och reinvesteringar i princip täckas av de

löpande inkomsterna. Vid övergången till den nya avskrivningsmetoden

kvarstår äldre inventarier till ett bokfört värde av 2,3 milj. kr. oavskrivna.

En ytterligare förutsättning vid diskussionen om licensavgiften hör vara,

att de överskott, som kan uppstå vissa år, reserveras för rundradiorörelsens

behov under andra år, då de löpande inkomsterna ej förslår till att

täcka utgifterna.

För de närmaste fem budgetåren skulle driftutgifterna för programproduktion

och distribution, beräknade enligt femårsprognosen under nyssnämnda

förutsättningar, uppgå till sammanlagt (213,4 + 79,5) 293 milj. kr.

Radiotjänst har därvid räknat med en fortsatt successiv utökning av programtiden

utöver de 8 000 timmar, som dubbelprogramutredningen tagit

upp för slutåret i sina kalkyler, så att den 1961/62 skulle uppgå till över

9 600 timmar. Televerkets investeringar i rundradioanläggningar har förts

upp med inalles 72 milj kr. Investeringar för radiohus i Stockholm och Göteborg,

vilka kostnadsberäknats till totalt 50 resp. 6 milj. kr., har för femårsperioden

beräknats till 40,5 milj. kr. De totala utgiftsbehoven av radiolicensmedel

skulle alltså uppgå till (293 —j— 72 -f- 40,5) 405,5 milj. kr. Licensinkomsterna

har beräknats till ca 324 milj. kr. vid en avgift om 25 kr.

och ca 385 milj. kr. vid en avgift om 30 kr.

Vad angår utgiftssidan vill jag först uttala min anslutning till alt ett

radiohus i Stockholm kommer till utförande med början redan under nästa

budgetår. Däremot torde radiohuset i Göteborg få anstå ännu en tid. För

det förstnämnda projektet torde det icke vara realistiskt, att räkna med

större medelsförbrukning under perioden än inemot 30 milj. kr. Även beträffande

televerkets investeringar synes en överskattning av investeringsmöjligheterna

föreligga. Fn medelsförbrukning för perioden av storleksordningen

60—65 milj. kr. torde bättre motsvara de resurser, som kan

väntas stå till buds för dessa arbeten. Med dessa justeringar skulle utgifterna

hållas inom gränsen för en avgift av 30 kr. Det bör emellertid påpekas,

att löne- och prisstegringar endast inkalkvlerats i viss del av kostnadsramen,

nämligen när det gäller radiotjänsts driftkostnader.

Mot bakgrunden av det anförda vill jag biträda förslaget om en höjning

av licensavgiften till 30 kr. den 1 juli 1957. Någon ytterligare böjning till

35 kr. mot slutet av femårsperioden, såsom radiotjänst förutsatt, anser

jag dock ej böra ställas i utsikt. Rörelsen bör i stället anpassa sig under

det tak, som den nya licensavgiften i förening med den fortgående ökningen

av licensantalet kan ge. Endast om förändringar i penningvärdet,

som mera väsentligt avviker från vad radiotjänst kalkylerat med, skulle

inträffa, bör enligt min mening licensavgiften tas upp till omprövning.

Det sagda innebär bl. a., att jag ej utan vidare vill sanktionera den fortsatta

utvecklingen av sändningstidens längd, med vilken radiotjänst kalkylerat.

Utrymmet inom ramen för licensinkomsterna och den inbördes avvägningen

de olika behoven emellan får 1)1 i bestämmande för takten i utvecklingen

av rörelsens olika grenar. Härvid måste, för alt erforderlig

stadga skall ernås i tillämpningen av självfinansieringsprincipen, enligt min

mening förutsättas, att den hittills gällande ordningen för bestridande av

kostnaderna för utlandsprogrammen etc. blir bestående.

2 llihang till riksdagens protokoll 1957. G samt. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

För nästa budgetår beräknar jag i förevarande sammanhang utgifterna

till följande belopp:

radiotjänsts programproduktion ............ 34,0 milj. kr.

televerkets programdistribution ........... 14,5 » »

televerkets investeringar .................. 10,5 » »

byggnadsstyrelsens investeringar i radiohus . 1,5 » »

Summa 60,5 milj. kr.

Då inkomsterna vid den föreslagna licensnivån kan beräknas till 65,5

milj. kr., skulle för nästa budgetår ett överskott av radiolicensmedel om

5 milj. kr. föreligga. I avbidan på ett slutligt ställningstagande till radiotjänsts

förslag rörande formerna för en fondering, vilket förslag f. n. är

föremål för remissbehandling, förordar jag, att överskottet i televerkets

räkenskaper redovisas som en separat post och icke inlevereras till statskontoret

tillsammans med verkets andra överskottmedel, utan balanseras

över till följande budgetår.

Det torde som vanligt få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt fastställa

storleken av radiotjänst och televerkets driftkostnader för rundradiorörelsen.

I och med att radiorörelsens budget i enlighet med det anförda ges fastare

former och närmast får karaktären av en specialbudget, synes det under

televerkets fond uppförda anslaget — vars rubrik torde ändras från

Rundradioanläggningar till Ljudradioanläggningar — fr. o. m. nästa budgetår

böra räknas vid sidan av televerkets investeringsram. Anslaget om

10,5 milj. kr. torde förslå bl. a. till provisoriska sändare i fem å sex av de

återstående åtta planenliga FM-stationerna.

Till frågan om anslag till radiohuset i Stockholm återkommer jag i det

följande vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna

fastighetsfond.

Härefter har departementschefen övergått till att behandla televerkets

rambegränsade investeringar och därvid inledningsvis erinrat om att televerkets

investeringsram för innevarande budgetår, inklusive medelsförbrukningen

å anslaget till Rundradioanläggningar om 10,1 mkr., uppgår

till 250 mkr. samt att telestyrelsen under åberopande av penningvärdeförsämringen

hemställt om en vidgning av ramen med 9 mkr. och om anslag

å tilläggsstat å tillhopa 7,5 mkr.

Vidare erinras om att styrelsen för nästa budgetår begärt en från 250

till 297,75 mkr. ökad medelsförbrukning eller, med borträknande av de

för ljudradioanläggningar avsedda beloppen, en ökning från 239,9 till 282,65

mkr. samt 8,6 mkr. vid sidan om de ramreglerade investeringarna till påbörjande

av en sjökabel till England samt för inköp av vissa tomter m. m.

Departementschefen förordar, såsom framgått av redogörelsen för investeringsplanen,

en ram av 243 mkr., innebärande ett med 3,1 mkr. förhöjt

belopp. Hur bl. a. medelsförbrukningen på de ramreglerade anslagen ungefärligen

kommer att fördela sig under nästa budgetår framgår av en å s. 50

i propositionen intagen sammanställning. I övrigt har departementschefen

anfört följande.

Den nu förordade investeringsramen — som på grund av inträdda kostnadsstegringar

innebär en mindre volymmässig nedskärning i förhållande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

19

till innevarande budgetårs ram — nödvändiggör, att vissa av de projekt,

som upptagits i styrelsens petita, måste uppskjutas. Av de i investeringsplanen

för telefonstationsbyggnaderna upptagna tretton nya företagen torde

sålunda sex få tills vidare anstå. I fråga om anslaget till Riks- och landskablar

måste arbetena med de utökade teleförbindelserna Stockholm—Norrköping—Katrineholm—Eskilstuna

samt kabeln Häggenås—Strömsund

uppskjutas, varjämte vissa andra arbeten måste begränsas till sin omfattning.

Inkoppling av nya abonnentanläggningar torde inte kunna ske i hela

den utsträckning, som styrelsen förutsatt. Beträffande anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten, för vilket en minskning med 700 000 kr. i förhållande

till luftfartsstyrelsens äskande beräknats, torde nedskärningen

komma att gå ut över en för Torslanda flygplats avsedd radaranläggning.

Kostnaden för denna, 2 milj. kr., skulle enligt luftfartsstyrelsen lika fördelas

på två budgetår. För att icke någon väsentlig försening i leveransen

av denna för trafiksäkerheten viktiga anläggning skall behöva uppstå, bör

luftfartsstyrelsen vara oförhindrad att lägga ut beställning på anläggningen

för leverans under budgetåret 1958/59.

Beträffande sjökabeln till England har telestyrelsen begärt bemyndigande

att med brittiska post- och teleförvaltningen träffa avtal om anskaffning

och utläggning av densamma. Kabeln har kostnadsberäknats till 20 milj.

svenska kronor, varav Sverige skulle betala hälften. Jag har ej något att

erinra mot att telestyrelsen ingår det ifrågasatta avtalet.

Vad angår de vid sidan om investeringsramen begärda anslagen till inköp

av vissa områden i Älvsjö och Farsta in. in. om tillhopa 5,6 milj. kr. är

jag — i avbidan på resultatet av pågående förhandlingar rörande dessa

frågor — icke beredd att tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålen.

För televisionsverksamhet är på innevarande budgetårs riksstat anslag

uppförda om tillhopa 5 milj. kr., varav 330 000 kr. anvisats under televerkets

fond till Televisionsanläggningar. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

den It maj 1956 tillkallades två sakkunniga med uppgift att skyndsamt

framlägga förslag rörande utbyggnaden av ett distributionsnät för

överföring av televisionsprogram. Dessa sakkunniga — 1956 års televisionsutredning

— har den 21 november 1956 framlagt ett betänkande med förslag

till sådan utbyggnad. Beredningen av detta ärende är ännu ej avslutad.

I avbidan på en särskild proposition i ämnet torde därför anslagen till

televisionsverksamheten få uppföras med preliminärt beräknade belopp.

För ändamålet beräknar jag sammanlagt 11 milj. kr. Därav torde 3 900 000

kr. avses för utbyggnaden av distributionsnätet. Rörande detta belopp, som

bör uppföras under rubriken Televisionsradioanläggningar, gör jag hemställan

under denna punkt. Anslagen till Lån för inköp av televisionsutrustning

och Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader beräknar jag

till 2 400 000 resp. 4 700 000 kr. Rörande dessa gör jag hemställan i annat

sammanhang.

Anslagsbeloppen under televerkets fond har jag beräknat med utgångspunkt

från, att de jämte vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationer

skall jämnt täcka medelsförbrukningen, dock all disposilionsanslagct

upptagits till ett belopp, som inbegriper en med hiinsyn till anslagets

ändamål skälig marginal. De av mig förordade anslagsbeloppen under fonden

uppgår sammanlagt till 268,9 milj. kr.

Investeringarna i försvarsberedskap vid televerket torde som vanligt böra

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang

denna dag för detta ändamål tillstyrkt ett avskrivningsanslag på driftbudgeten

om 3 500 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Sjöström-Bengtsson in. fl. (I: 183) och den andra inom andra kammaren

av fru Johansson och fru Löfqvist (11:245), i vilka hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av årets statsverksproposition ville uttala, att

någon höjning av radiolicensavgiften icke bör vidtagas för vissa i motionen

omnämnda befolkningsgrupper;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Öhman in. fl. (1:271) och den andra inom andra kammaren

av herr Hagberg in. fl. (II: 335), i vilka hemställts, att riksdagen som sin

mening måtte uttala, att någon höjning av radiolicensavgiften för närvarande

icke skall genomföras.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 245 och 11: 335.

Utskottet. Anslagsframställningarna för nästa budgetår om medel för

rundradiorörelsen omfatta utgifter om tillhopa 67,2 mkr., medan licensinkomsterna

vid oförändrad avgift beräknats uppgå till 50,8 mkr. En höjning

av licensavgiften till 30 kr. fr. o. in. den 1 juli 1957 har därför föreslagits.

Som anledning till att utgifterna nu beräknas till ett högre belopp än som

förutsetts då 1955 förslaget om gällande licensavgift framlades har bl. a. angivits

inträdda prisstegringar och vissa ökade omkostnader för Radiotjänst,

såsom för personalpensionering, materielförnyelse m. m., samt nödvändigheten

att ge program 2 en högre kvalitativ standard än vad som tidigare

förutsatts.

Departementschefen, som tillstyrkt den föreslagna avgiftshöjningen, säger

sig därvid utgå från att självfinansieringsprincipen ej uppgives. Nämnda

princip innebär bl. a. att, i enlighet med det beslut om införande av ett andra

program i den svenska rundradion som fattades av 1955 års riksdag, icke

endast årskostnaderna för produktion och distribution av rundradioprogrammen

utan även investeringarna för radiorörelsen skola bestridas med

licensmedel. Anläggningskostnaderna skola avskrivas omedelbart till 100

procent och investeringarna avses omfatta såväl radioanläggningar som radiohus.

Departementschefen anser vidare, att licensavgiften hör höjas till ett

sådant belopp att — i likhet med vad som varit fallet vid de senaste två licenshöjningarna

men i motsats dock till ett av 1947 års riksdag gjort uttalande

•— kortvågssändningar till utlandet, skolradio, väderleksrapporter och

fria blindlicenser kunna bestridas inom ramen för licensinkomsterna. Beträffande

inventarier anses det årliga medelsbehovet för ny- och reinvesteringar

i princip böra täckas av löpande inkomster. Slutligen förutsättas de

överskott som kunna uppstå vissa år reserveras till andra år, då de löpande

inkomsterna ej förslå till att läcka utgifterna.

Enligt den i statsverkspropositionen redovisade femårsprognosen för rundradioverksamheten

för de fem närmaste budgetåren skulle driftutgifterna

för programproduktion och distribution nnder nämnda förutsättningar upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

21

gå till sammanlagt 293 mkr., varvid Radiotjänst räknat med en fortsatt successiv

ökning av programtiden så att den 1961/62 skulle uppgå till över

9 600 timmar mot för innevarande budgetår förutsatta 6 100 timmar och

för budgetåret 1957/58 beräknade 7 330 timmar.

Härtill komma investeringar för televerket i rundradioanläggningar om

72 mkr. och för radiohus i Stockholm och Göteborg — kostnadsberäknade

till 50 resp. 6 mkr. -— om 40,5 mkr. för femårsperioden. De totala utgiftsbehoven

skulle därmed uppgå till 405,5 mkr., medan licensinkomsterna beräknats

till ca 385 mkr. vid den föreslagna avgiften av 30 kr. Departementschefen,

som anser uppförandet av ett radiohus i Stockholm böra påbörjas

redan nästa budgetår, medan radiohuset i Göteborg bör anstå någon tid,

räknar emellertid icke med större medelsförbrukning under perioden än 30

mkr. för radiohusen och 60 å 65 mkr. för televerkets investeringar. Detta

skulle möjliggöra, att de totala utgifterna hållas inom gränsen för en avgift

av 30 kr. Den av Radiotjänst förutsatta ytterligare höjningen till 35 kr. mot

slutet av femårsperioden anses vidare ej böra ske. I stället säges en anpassning

böra komma till stånd av rörelsens omfattning mot den inkomstram

som den nya licensavgiften utgör.

De totala utgifterna för rundradiorörelsen för nästa budgetår beräknas

av departementschefen till ca 60,5 mkr., medan inkomsterna vid den höjda

nivån beräknas till ca 65,5 mkr. överskottet föreslås skola redovisas som en

separat post i televerkets räkenskaper och balanseras över till följande budgetår.

Det definitiva fastställandet av Radiotjänsts och televerkets driftkostnader

för rundradiorörelsen förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t. Slutligen

föreslås det under televerkets fond uppförda anslaget om 10,5 mkr. •— med

den från Rundradioanläggningar till Ljudradioanläggningar ändrade rubriken

— fr. o. m. nästa budgetår räknas vid sidan av televerkets investeringsram.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse med det sålunda framlagda förslaget

om en specialbudget för ljudradiorörelsen. Den självfinansieringsprincip

som därvid föreslagits få tillämpas finner utskottet också innebära

en sund och riktig finansieringsmetod. Ej heller har utskottet funnit anledning

till erinran mot vad deperatementschefen i detta sammanhang i övrigt

anfört och förordat rörande licensavgiftens storlek m. m.

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer, att utskottet ej kan biträda

de i motionerna I: 183 och II: 245 samt I: 271 och II: 335 framställda

yrkandena. Vad beträffar förslaget i de båda förstnämnda motionerna att

någon höjning av licensavgiften ej skall ske för vissa pensionärsgrupper vill

utskottet erinra om att utskottet vid 1955 års riksdag, i anledning av då

väckta motioner, ingående prövade berörda fråga. Utskottet fann därvid

sakligt bärande skäl för en sålunda föreslagen differentiering av radioabonnenterna

ej föreligga. Dessutom framhölls att en sådan åtgärd skulle

leda till ett icke oväsentligt administrativt merarbete. Någon anledning till

ändrat ståndpunkttagande i denna fråga föreligger enligt utskottets mening

ej. Vad åter beträffar yrkandet i motionerna 1:271 och 11:335 om bibe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

hållande av licensavgiften vid dess nuvarande höjd genom ett frångående

av självfinansieringsprincipen vill utskottet även framhålla, att som skäl

för införandet av nämnda princip främst åberopades att rundradioinvesteringarna

icke skulle kunna genomföras utan alltför stor tidsutdräkt om de

skulle konkurrera om investeringsutrymmet med andra statliga investeringsändamål

av hög angelägenhetsgrad. Enligt utskottets mening torde detta

ha sin giltighet även i dagens läge.

Till frågan om anvisande av medel för det nya radiohuset i Stockholm

återkommer utskottet under punkten 8 i det följande.

Beträffande televerkets rambegränsade investeringar har, såsom tidigare

under punkten 1 nämnts, departementschefen förordat en ram av 243,0 mkr.

mot av telestyrelsen begärda 282,65 mkr. varvid dock av styrelsen utom ramen

begärda medel om 3 mkr. för påbörjande av en sjökabel till England

förutsatts ingå i rambeloppet. Den sålunda förordade ramen — som volymmässigt

innebär en nedskärning i förhållande till nu gällande ram — innebär

i relation till styrelsens förslag att ett antal nya telefonstationsbyggnader

tills vidare få anstå, varjämte arbetena med utökade teleförbindelser delvis

måste uppskjutas. Ej heller kan inkoppling av nya abonnentanläggningar

ske i förutsatt omfattning.

Av telestyrelsen vid sidan om ramregleringen begärda anslag om tillhopa

5,6 mkr. till inköp av vissa områden i Älvsjö och Farsta m. in. förklarar sig

departementschefen f. n. ej heller beredd att tillstyrka.

För genomförandet av det av Kungl. Maj :t föreslagna programmet ha äskats

anslag om tillhopa 265,0 mkr. Härutöver föreslås i avbidan på särskild

proposition i ämnet anslag till televisionsverksamheten uppföras med preliminärt

11 mkr., varav till Televisionsanläggningar 3,9 mkr., upptagna under

förevarande punkt, och till Lån för inköp av televisionsutrustning 2,4 mkr.

samt till Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader 4,7 mkr., vilka

senare anslag upptagas i annat sammanhang.

Utskottet, som visserligen under punkten 1 i det föregående uttalat, att

det funnit sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag i fråga om investeringsramen

för televerket för nästa budgetår, vill i detta sammanhang dock erinra

om de stora svårigheter investeringsbegränsningarna under de gångna åren

medfört för verkets del, beroende bl. a. på den långsiktiga planläggning som

måste föregå dess anläggningsarbeten. Till följd härav har ett tillgodoseende

i den utsträckning som vore önskvärd av kraven på teleinstallationer och

-förbindelser ej blivit möjligt. Den såväl företagsekonomiskt som i övrigt

fördelaktiga automatiseringen av telefontrafiken har sålunda ej heller kunnat

komma till stånd i avsedd omfattning. Utskottet vill mot bakgrund av

det anförda framhålla önskvärdheten av att påtalade olägenheter i fortsättningen

skänkas större beaktande. Vidare förutsätter utskottet, såsom

under punkten 1 anförts, att en ytterligare nedpressning av televerkets investeringar

till följd av de materielpris- och lönestegringar som kunna inträda

under år 1957 om möjligt undvikes.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i övrigt ha icke givit utskot
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

23

tet anledning till erinran, vilket även innebär, att utskottet tillstyrker det begärda

bemyndigandet för telestyrelsen att med brittiska post- och teleförvaltningen

träffa avtal om anskaffning och utläggning av en sjökabel till

England. Ej heller har utskottet något att erinra mot att — på sätt departementschefen

föreslagit beträffande det under televerkets fond uppförda anslaget

till Radioanläggningar för luftfarten —- beställning får utläggas av

luftfartsstyrelsen på en för Torslanda flygplats avsedd radaranläggning.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till

frågan om vissa anslag till televisionsverksamheten.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 183 och

II: 245 samt I: 271 och II: 335, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört rörande radiolicensavgiften;
II.

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag nämligen

1. Telefonstationsbyggnader m. m....... 9 000 000 kr.

2. Förrådsbyggnader in. m............... 1 000 000 »

3. Inköp av fastigheter .................. 200 000 »

4. Riks- och landskablar m. m........... 74 300 000 »

5. Telefon- och telegrafstationer.......... 86 000 000 »

6. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar........ 65 600 000 »

7. Ljudradioanläggningar .............. 10 500 000 »

8. Radioanläggningar för kommersiell trafik 1 500 000 »

9. Radioanläggningar för luftfarten ...... 2100 000 »

10. Försvarsberedskap vid televerket ........3 500 000 »

11. Televerkets dispositionsanslag ........ 11 300 000 »

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 53—74)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 under statens järnvägars

fond dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å

tillhopa 310 301 000 kr., dels ock i avbidan på särskild proposition i ämnet

till Förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg in. in. beräkna ett investeringsanslag

av 7 mkr.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 8 oktober 1956 framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår och därjämte i skrivelse den 18 oktober samma

år hemställt om vissa medel å tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen

har härvid inledningsvis berört eu tioårsplan för investeringarna inom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

statens järnvägar, som styrelsen tillställt 1955 års långtidsutredning. I denna

plan, omfattande perioden 1955/56—1964/65, har man, framhåller styrelsen,

förutsatt en medelsförbrukning av 379 mkr. för nästa budgetår.

Därtill har styrelsen upptagit ett belopp av 20 mkr. för sådana nya järnvägsanläggningar

och ombyggnader av smalspårslinjer in. in. som eventuellt

kunna bli aktuella ehuru i så fall ur andra synpunkter än rent järnvägsekonomiska.

Dessa medel ha inte ansetts böra inräknas i investeringsramen.

Efter en noggrann omprövning av möjligheterna att i dagens läge av

full sysselsättning kunna utföra arbeten och utlägga beställningar, har styrelsen

bedömt en medelsförbrukning om ca 357 mkr. vara mera realistisk

och möjlig att genomföra.

Styrelsen framhåller, att ökningen från innevarande budgetårs investeringsram

287 mkr. till 357 mkr. kan synas stor. Om hänsyn emellertid tages

till att medelsförbrukningen under budgetåret 1953/54 uppgick till ca 326

mkr., torde den nu föreslagna ökningen vara mindre än vad som motsvarar

pris- och lönestegringarna sedan dess.

Härefter ha liksom tidigare år vissa uppgifter lämnats för de kvalitativa

och kvantitativa brister, som enligt styrelsens uppfattning vidlåda dess trafikapparat.

Härutinnan torde få hänvisas till vad i dessa avseenden redovisats

vid utskottets redogörelse för innehållet i investeringsplanen för kommunikationsverken

(s. 4) samt till propositionen (s. 53 och 54). Härefter

framhåller styrelsen, att en snabb upprustning av trafikapparaten är nödvändig

även för att kunna hålla driftkostnaderna nere. Bl. a. kommer den

planerade arbetstidsförkortningen att kräva väsentligt större rationaliseringsinvesteringar

i kostnadsreducerande syfte. En särskild undersökning vintern

1955—1956 utvisade, att ett genomförande av 45-timmars arbetsvecka

skulle medföra behov av en personalökning vid statens järnvägar, motsvarande

omkring 3 000 man. Kostnadsökningen härför skulle komma att uppgå

till ca 45 mkr. per år. Då redan från juni månad 1956 en viss reglering

av arbetstidsförhållandena överenskommits med Svenska järnvägsmannaförbundet

som förskott på en kommande generell arbetstidsförkortning, har

redan nu en del av den angivna kostnadsstegringen realiserats. Kunna kostnadssänkande

investeringar ej kompensera ifrågavarande kostnadsökningar

måste, betonar styrelsen, de ökade driftkostnaderna slå igenom i höjda taxor.

Man riskerar då, att efterfrågan på järnvägens tjänster sjunker avsevärt under

den förefintliga kapaciteten genom att trafiken söker sig till andra kommunikationsmedel

medförande samhällsekonomiskt olämplig fördelning av

trafiken och ökade kostnader bl. a. för vägväsendet.

En sammanställning av de för budgetåren 1954/55—1956/57 anvisade

samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under statens

järnvägars fond, fördelade på huvudgrupper, visar följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets

utlåtande

nr 9 år 1957

25

1954/55

1955/56

1956/57

Äskanden

1957,58

tusental

kronor

Byggnader och anläggningar......

142 600

106 200

106 400

161 300

Rullande materiel................

120 000

120 300

104 900

155 250

Sjöfartsmateriel..................

800

10 000

—

7 800

Biltrafik........................

9 200

9 200

9 100

9 330

Övrigt..........................

18 200

21 000

20 0001

23 500

Summa

290 800

266 700

240 4001

357 180

Kungl. Maj :t har genom beslut den 14 september 1956 bemyndigat järnvägsstyrelsen

dels att för permanent förstärkning av vissa investeringsanslag

taga i anspråk sammanlagt högst 6 499 000 kr. av den vid ingången av

budgetåret 1955/56 förefintliga behållningen å statens järnvägars dispositionsanslag

och dels att för tillfällig förstärkning av vissa investeringsanslag

taga i anspråk sammanlagt högst 8 302 000 kr. av de under budgetåret

1955/56 tillgängliga medlen å dispositionsanslaget. De tillfälliga anvisningarna,

som utnyttjats intill ett belopp av 8 301 100 kr., lia återförts till dispositionsanslaget

med anlitande av för budgetåret 1956/57 anvisade anslag.

Styrelsen räknar med att även under innevarande budgetår brister skola

uppstå å ett antal anslag. Vid beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår

utgår styrelsen från att förstärkningarna skola återföras till dispositionsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 55—71).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 71).

Departementschefen har inledningsvis anmält vissa omdisponeringar inom

medelsförbrukningsramen för sistförflutna budgetår. Sålunda ha nio anslag

fått förstärkas med totalt ca 14,8 mkr. genom dispositionsanslaget.

De absolut och relativt sett största medelsöverföringarna ha kommit anslagen

till Bangårdar och Signalsäkerhelsanläggningar till del; dessa ha förstärkts

med 4,4 resp. 3,9 mkr. Att en forcering av arbetena under dessa

anslag ansetts erforderlig sammanhänger dels med den starkt ökade godstrafiken,

dels med de under budgetåret inträffade tågolyckorna och förseningarna.

Härefter erinrar departementschefen om styrelsens redan i investeringsplanen

berörda framställning om ett belopp av 6,1 mkr. på tilläggsstat

för förstärkning av dispositionsanslaget, varigenom vid bibehållen ram

behövliga medelstillskott till vissa anslag skulle bli möjliga. Departementschefen

bar emellertid ansett, att sådana omdisponeringar kunna ske utan ny

medelsanvisning genom att det äskade beloppet överföres från den vid ingången

av budgetåret 1956/57 å anslaget till Sjöfartsmateriel: Ny tågfärja fö
1

Härav har 6 100 000 kr. äskats å tilläg^sstat.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

refintliga behållningen — vilken icke torde komma att fullt utnyttjas under

detta budgetår — till motsvarande behållning på anslaget till Bangårdar.

Håi eftei eiinras vidare om att styrelsen för nästa budgetår föreslagit en

medelsförbrukningsram om 356,6 mkr. och anslag om 357,2 mkr. men att ramen

befunnits böra bestämmas till 300 mkr., innebärande en ökning i förhållande

till innevarande budgetår med 13 mkr. Den föreslagna fördelningen på

olika anslagsgrupper, vilken skett efter samråd med styrelsen, framgår av

en på s. 72 i propositionen intagen tabell. Departementschefen anför i anslutning

härtill följande.

För anslagsgruppen Byggnader och anläggningar redovisas således en

mindre minskning i förhållande till innevarande budgetår. Inom denna grupp

har emellertid medelsförbrukningen på vissa anslag av särskild betydelse

tor kapaciteten och säkerheten ansetts böra ökas, såsom Bangårdar, Fortlöpande

förstärkning av spåröverbyggnaden och Signalsäkerhetsanläggningar.

Under gruppen Rullande materiel, som ökar med ca 14 milj. kr., redovisas

betydande ökningar på anslagen till personvagnar in. in. och godsvagnar,

medan anslaget till anskaffning av lok minskar. Anslagsbehovet för

Sjofartsmateriel ökar med ca 10 milj. kr. på grund av betalningsutfallet för

den under byggnad varande tågfärjan. Fn mindre ökning redovisas för anslagen

till Biltrafik. Beträffande gruppen Övriga anslag beror minskningen

om ca 7 milj. kr. i huvudsak på, att den direkta medelsförbrukningen på dispositionsanslaget

beräknats till ett mindre belopp än för innevarande budgetar.

Järnvägsstyrelsen har, utan att för nästa budgetår taga upp medel för ändamålet,

fört fram eif nytt elektrifieringsprojekt för'' principbeslut, nämligen

sträckan Borås—Alvesta. Jag är för närvarande icke beredd att tillstyrka

detta företag.

För förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg m. m. torde, i avbidan på en

särskild proposition i ämnet, ett preliminärt belopp om 7 milj. kr. böra beräknas

vid sidan av de ramreglerade investeringarna.

De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1957/58, har under hänsynstagande

dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret

och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag beräknats på

grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna

och uppgår sammanlagt till 317,3 milj. kr. För att ge järnvägsstyrelsen

ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har därvid räknats

med en förstärkning av dispositionsanslaget med 20 milj. kr.

De föreslagna investeringarna avseende breddning av blekingejärnvägarna

och försvarsberedskap, för vilka upptagits anslag om resp. 2 500 000 och

3 000 000 kr., bör i enlighet med av riksdagen godkända grunder omedelbart

avskrivas. Härjämte bör ett belopp av 209 000 kr., vilket genom överföring

från dispositionsanslaget tagits i anspråk för permanent förstärkning av anslaget

till breddning av blekingejärnvägarna, på enahanda grunder avskrivas.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag tillstyrkt härför

erforderliga anslag å driftbudgeten. I

I motionen 11:250 har yrkats att riksdagen måtte besluta att för budgetaret

19o7/58 under statens järnvägars fond dels anvisa investeringsanslag

å tillhopa 347 381 000 kr. och dels till förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg

in. in. beräkna ett investeringsanslag av 7 mkr. (jfr punkten 1).

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Utskottet. Järnvägsstyrelsen har icke ifrågasatt någon ändring i den för

innevarande budgetår gällande investeringsramen om 287 mkr. Däremot

bär styrelsen funnit det nödvändigt att vid bibehållen ram förstärka vissa

anslag via dispositionsanslaget och därför hemställt om en förstärkning av

sistnämnda anslag med 6,1 mkr. genom anvisande av medel å tilläggsstat.

Departementschefen har ansett, att styrelsen bör ges möjlighet till omdisponeringarna

men förordat, att frågan löses på så sätt, att det erfordeiliga beloppet

överföres från den vid innevarande budgetårs början befintliga behållningen

å anslaget till den nya tågfärjan — vilket anslag inte torde komma

att fullt utnyttjas under detta budgetår — till motsvarande behållning å

bangårdsanslaget. Mot vad departementschefen sålunda förordat finnes från

utskottets sida intet att erinra.

Vad angår järnvägsstyrelsens äskanden för nästa budgetår har styrelsen

utgått från en investeringsomslutning av 356,6 mkr. och en total anslagssumma

om 357,2 mkr. Departementschefen har emellertid föreslagit en medelsförbrukning

om 300 mkr. att fördelas med 121,5 (—3.4)1 mkr. på byggnader

och anläggningar, 137,3 (+ 13,8) mkr. på rullande materiel, 14,3

(+ 9,6) mkr. på sjöfartsmateriel, 10,5 (+ 0,9) mkr. på biltrafik och med

16,4 (— 7,6) mkr. på övriga ändamål. Ehuru anslagsgruppen byggnader och

anläggningar sålunda totalt uppvisar en minskad medelsförbrukning i förhållande

till innevarande budgetår, har emellertid departementschefen förordat,

att inom denna grupp anslagen till Bangårdar, Fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden och Signalsäkerhetsanläggningar, vilka anslag

han funnit vara av särskild betydelse för säkerheten, ökas med i runda

tal 0,8 resp. 5,1 och 2,0 mkr. Under gruppen rullande materiel visa anslagen

till personvagnar och till godsvagnar de största ökningarna, ca 9,1

resp. 7,1 mkr. Ökningen under sjöfartsmateriel, ca 10 mkr., har angivits

bero på betalningsutfallet för den under byggnad varande nya tågfärjan,

medan minskningen på övriga ändamål har förklarats med en förutsedd

minskad belastning å dispositionsanslaget. För finansiering av den av departementschefen

förordade investeringsverksamheten har anslag äskats

om tillhopa 310,3 mkr. Departementschefen förklarar sig slutligen inte

kunna förorda bifall till en av järnvägsstyrelsen gjord hemställan om principbeslut

angående elektrifiering av bansträckan Borås—Alvesta.

Av skäl som närmare utvecklats under punkten 1 har utskottet anslutit sig

till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsram för statens järnvägar och tillstyrker

nu i anslutning härtill, att denna ram fördelas på sätt departementschefen

förordat. Mot departementschefens anslagsberäkningar och ovan

redovisade förslag i övrigt har utskottet ej heller funnit anledning till erinran.

I enlighet härmed och under hänvisning jämväl till vad utskottet under

punkten 1 anfört avstyrker utskottet bifall till motionen 11:240.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till frå
1

SifTrorna inom parentes ange minskning resp. ökning i förhållande till innevarande budgetårs

investeringsram.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

gan om medel för förvärv av Stockholm—Nynäs järnväg in. m., för vilket

ändamål Kungl. Maj :t föreslagit att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

ett preliminärt belopp om 7 mkr. skall beräknas vid sidan av de ramreglerade

investeringarna.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 240, för budgetåret 1957/58 under

statens järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Bangårdar .......................... i8 000 000 kr.

2. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar

.............................. 14 000 000 »

3. Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—

Vislanda och Bredåkra—Växjö........ 2 500 000 »

4. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

.......................... 20 000 000 »

5. Broar m. m.......................... 2 200 000 »

6. Husbyggnader ....................... 12 300 000 »

7. Signalsäkerhetsanläggningar .......... 11 500 000 »

8. Vägskyddsanläggningar .............. 5 000 000 »

9. Telefonanläggningar m. m............. 6 000 000 »

10. Anläggningar för elektrisk tågdrift____ 8 700 000 »

11. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet 10 500 000 »

12. Lokstations- och driftverkstadsanlägg
ningar

.............................. 5 200 000 »

13. Anläggningar vid huvudverkstäder..... 4 600 000 »

14. Anläggningar vid förrådsavdelningen .. 1 700 000 »

15. Anskaffning av lok och lokomotorer .. 31 000000 »

16. Anskaffning av motorvagnar och räls
bussa‘''

.............................. 21 200 000 »

17. Anskaffning av person-, resgods- och

postvagnar .......................... 17 200 000 »

18. Anskaffning av godsvagnar............ 56 300 000 »

19. Ombyggnad av rullande materiel...... 8 000 000 »

20. Ny tågfärja ......................... 14 000 000 >

21. Garage- och verkstadsbyggnader....... 3 600 000 »

22. Anskaffning av bilmateriel............ 4 800 000 »

23. Förvärv av billinjer .................. j QOO »

24. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 3 000 000 »

25. Inventarier m. m..................... 9 000 000 »

26. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 20 000 000 »

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

29

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.

75—109) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 under statens vattenfallsverks

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag

å tillhopa 360 mkr.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1956 beträffande kraftförsörjningsläget

bl. a. lämnat följande uppgifter. Nederbörden under budgetåret

1955/56 utgjorde endast 93 % av den normala räknat som genomsnitt

för hela landet. Nederbördens fördelning var någorlunda gynnsam ur

kraftproduktionssynpunkt. Tillrinningen till de kraftproducerande älvarna

var till följd av den ringa nederbörden mindre än normal, och vattenkraftproduktionen

uppgick till ca 94 % av motsvarande vid normala vattenförhållanden.

Vid budgetårets början var magasinen fyllda till 64 %, men fyllnadsgraden

steg därefter snabbt till ett högsta värde av 79 % en månad senare.

Därefter började den hastigt sjunka på grund av den ringa nederbörden.

Den torra sommaren och hösten i förening med den underutbyggnad i

vattenkraft, som föreligger, nödvändiggjorde, att landets samtliga värmekraftresurser

måste mobiliseras och att dessutom betydande belopp kondenskraft

måste importeras från Danmark. Tack vare kontraktsenliga avkopplingar

och propaganda för frivilligt sparande kunde kraftförsörjningen

dock klaras utan tvångsmässiga ingripanden. Värmekraftproduktionen i landet

och importerad värmekraft uppgick sammanlagt till inte mindre än 3 700

milj. kilowattimmar (MkWh) under budgetåret, vilket är det högsta hittills

noterade värdet. Kostnaden för denna kraft beräknas ha uppgått till drygt

150 mkr.

Utvecklingen av kraftproduktion och belastning inom statens vattenfallsverks

distributionsområden belyses av en i propositionen (s. 76) intagen

tabell, vilken innehåller uppgifter om kraftomsättningen inklusive energiförluster

i ledningsnäten under de senaste tio åren.

Primabelastningen ökade under budgetåret 1955/56 med ej mindre än

1 094 MkWh eller ungefär samma värde som under föregående budgetår,

trots att avkopplingar och frivilligt sparande förekommit. Denna stora belastningsökning

har kunnat tillgodoses endast tack vare rekordhöga belopp

egen ångkraftproduktion och tillfälligt inköpt kraft. Av den senare utgjorde

650 MkWh värmekraft. Totala värmekraftandelen uppgick till inte mindre

än 1510 MkWh och merkostnaden härför relativt ett normalt vattenår rör sig

om 90 mkr. För budgetåret 1955/56 påverkades omkostnaderna för värmekraft

ogynnsamt av förefintlig underutbyggnad i fråga om moderna värmekraftverk

med låg specifik bränsleförbrukning. För att klara värmekraftproduktionen

måste även äldre och oekonomiska värmekraftanläggningar

anlitas. Belastningsutvecklingen för kalenderår inom de viktigaste konsumentgrupperna,

exklusive överföringsförluster, framgår av följande tabell.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Elkonsumtion

år 1955

Ökning eller

minskning (—) per år

MkWh

Konsumentgrupp

4-års-

MkWh

1954—55

perioden

1951—55

Industri.................................

4 011

464

378

Malmbrytning och metallindustri.............

1 745

236

159

Jord- och stenindustri.......................

295

— 2

32

Träindustri...........................

159

13

15

Massa- och pappersindustri...................

1 126

148

113

Kemisk-teknislc industri .....................

410

44

29

Övrig industri..............................

276

25

30

Samfärdsel.............................

1 227

76

35

därav SJ malmbanan........................

139

18

3

Återdistribulörer.............................

4 434

486

385

Detalj förbrukare.......................

277

40

29

Summa

9 949

1 066

827

Frivillig kraft........................

148

varav export till Danmark...................

46

Elpannekraft............................

46

Total konsumtion exkl. överföringsförluster......

10 143

Under budgetåret 1955/56 ökade den prima elförbrukningen i hela landet

med 1 780 MkWh mot 2 048 MkWh under närmast föregående budgetår.

Den verkliga belastningsökningen har, trots att förbrukningen under året

begränsats av kontraktsenliga avkopplingar och frivilligt sparande, därmed

överstigit de förutsägelser, som centrala driftledningen (CDI.) redovisade

år 1955. Enligt denna undersökning på vilken det senaste årets utbyggnader

av nya kraftstationer baserats har den årliga belastningsökningen fram

till 1961 angetts till 1 700 MkWh. Avvikelsen gentemot prognosen faller helt

på detalj förbrukningen, medan industrins totala elkonsumtion stämmer väl

med densamma. Trots att sålunda de senaste årens förbrukningsökning ligger

högre än prognosens värde, anser vattenfallsstyrelsen det icke motiverat

att i år frångå de förutsägelser, som förra året lades till grund för utbyggnadsprogrammet.

Bland annat påverkades nämligen belastningen under

budgetåret 1955/56 av en ovanligt kall vinter samt sannolikt av en tillfällig

anhopning av de för prognosperioden förutsedda industriutvidgningarna.

Vattenfallsstyrelsens andel av den totala belastningsökningen har under

de senaste åren inte obetydligt överstigit de 50 %, som förutselts. Detta har

föranlett ingående undersökningar om orsakerna härför och om den sannolika

utvecklingen i fortsättningen. Resultatet av de gjorda undersökningarna

ger dock vid handen, att det framstår som motiverat att för vattenfallsstyrelsens

del fortfarande räkna med samma andel av den totala kraftproduktionsökningen

som tidigare. Vad angår belastningsförhållandena efter

1961 erinrar styrelsen om att en i samband med 1955 års CDL-prognos företagen

preliminär uppskattning av utvecklingen under perioden 1961—1965

pekade mot en årlig ökning av elförbrukningen under perioden om ca 2 200

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

31

MkWh för hela landet, varav 1 100 MkWh skulle falla på styrelsen. Denna

utveckling har beaktats vid styrelsens planering innevarande år.

Vattenfallsstyrelsen har härefter anfört vissa allmänna synpunkter på

verkan av investeringsbegränsningar å kraftproduktionen in. m. (s. 79—81).

Beträffande pågående utbyggnader och planerade nya utbyggnader anför

styrelsen hl. a. följande.

Under budgetåret 1955/56 ha tre nya kraftstationer tagits i bruk i Indalsälven,

nämligen Näverede (2 aggregat), Bergeforsen (3 aggregat) och Stugun

(1 aggregat). Dessutom har ett nytt aggregat i Midskogs kraftstation färdigställts.

Hösten 1956 blir det andra aggregatet i Stugun driftldart. Under

budgetåret 1956/57 beräknas därjämte Lasele kraftstation i Ångermanälven

bli driftklar. Även utvidgningen av Forsmo i samma älv beräknas bli färdig

med två aggregat. Stationerna Umluspen och Grundfors i Umeälvens övre

del skola enligt planerna bli färdigställda under 1957 resp. 1958. Vid Stornorrfors

kraftstation väntas ett första aggregat bli färdigställt hösten 1958

och ytterligare två aggregat under första halvåret 1959. Under sistnämnda

år beräknas dessutom Järkvissle kraftstation i Indalsälven, ett första aggregat

i Långbjörn i Ångermanälven och ett fjärde aggregat i Bergeforsen

öka produktionsresurserna. Långbjörns andra aggregat beräknas bli klart

år 1960. Samma år torde även Stensele kraftstation i Umeälven färdigställas.

Enligt planerna förutsättes vidare den av 1956 års riksdag beslutade

Porsi kraftstation i Luleälven bli driftklar under budgetåret 1960/61. Utöver

här nämnda utbyggnader av vattenkraftstationer pågår kompletteringen

av vattenfallsstyrelsens värmekraftresurser. Gasturbinen i Västervik beräknas

sålunda blir driftklar under hösten 1958, och i det nya ångkraftverket

i Stenungsund blir enligt planerna ett aggregat färdigställt hösten 1959

och ett sommaren 1960.

Målsättningen för vattenfallsstyrelsen har hittills varit en utbyggnadsgrad

av 110 % för vattenkraften. I förening med värmekraftresurser, lämpligt

avvägda med hänsyn till torrår, erhålles då en ur ekonomisk synpunkt

optimalt dimensionerad produktionsapparat. På grund av oväntat stor belastningsstegring

och investeringsbegränsningar bar hittills nämnda mål

icke uppnåtts. Även för den tidsperiod, som beröres av det nu föreliggande

utbyggnadsprogrammet, synes det med hänsyn till otillräcklig tillgång på

personal och materiel omöjligt att uppnå en utbyggnadsgrad av 110 %. Att

kraftförsörjningen under torrår likväl kommer att klaras med en utbyggnadsgrad

av endast ca 105 % vid slutet av den nu aktuella perioden beror

på att värmekraftresurserna komma att vara något större än vad som skulle

gälla för ett optimalt planerat produktionssystem.

Det föreliggande utbyggnadsprogrammet innebär förutom ett fullföljande

av pågående och beslutade arbeten utbyggnad av sju nya vattenkraftstationer,

för vilka namn och data angivas i följande sammanställning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Namn

Vattendrag

Tidpunkt för

färdigställande

av första

aggregatet

Genomsnittlig

energi-

produktion

MkWh/år

Tuggen

Umeälven

Hösten 1961.......

......... 420

Stalon

Ångermanälven

Hösten 1961 .......

........ 550

Messaure

Luleälven

Hösten 1963 .......

........ 1 800

Vargforsen

Skellefteälven

Hösten 1961 .......

........ 400

Gardforsen

Umeälven

Hösten 1962 .......

........ 275

Rusforsen

Umeälven

Hösten 1962 .......

........ 180

Edeforsen

Luleälven

Hösten 1962 .......

De första tre anläggningarna äro sådana, för vilka beslut och anslag behöver

begäras av 1957 års riksdag, under det att de fyra övriga inte måste

eller inte kunna påbörjas förrän under budgetåret 1958/59. Vid det slutliga

ställningstagandet beträffande de sistnämnda fyra anläggningarna kommer

sålunda även belastningsutvecklingen m. m. under innevarande budgetår

att kunna beaktas. Med ledning av erfarenheterna av torråret 1955/

56 har sålunda viss utökning av tidigare angivet program vidtagits. Byggnadstiden

för Stalons kraftstation har förutsatts bli förkortad med ett år genom

forcering, varjämte Edeforsens kraftstation medtagits. För den sistnämnda

räknades tidigare med en omkring två år senare utbyggnad, så att

arbetena med den skulle avlösa arbetena med Porsi. Ingen av de båda forceringsåtgärderna

påverkar medelsbehovet under budgetåret 1957/58.

På grundval av det så utformade programmet beräknas torrårsbalansen

för det statliga kraftsystemet för budgetåren 1959/60—1962/63 enligt följande

sammanställning. Om torrår inträffar 1959/60 och om endast det redan

beslutade utbyggnadsprogrammet realiseras, måste styrelsen, såsom

framgår av tabellen, genom ransonering begränsa konsumtionen med 750

MkWh, motsvarande 5 % av totalbelastningen. Motsvarande siffror vid en

dylik ogynnsam situation 1960/61 blir 100 MkWh eller 0,6 %, 1961/62 750

MkWh eller 4 % och 1962/63 1 850 MkWh eller 10 %.

Belastning

primabelastning.....................

oundvikliga överskottsleveranser.......

1959/60

15 200

200

1960/61

16 050

250

1961/62

17 050

300

1962/63

18 150

300

Summa belastning

15 400

16 300

17 350

18 450

Krafttillgång

från befintliga och beslutade anläggningar

vattenkraft.........................

13 200

14 000

14 400

14 400

ångkraft............................

950

1 600

1 600

1 600

möjliga inköp från andra kraftföretag ..

500

600

600

600

Summa tillgång

14 650

16 200

16 600

16 600

Brist .............................

750

100

750

1 850

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

33

Möjligt krajttillskott

1959/60 1960/61

1961/62

1962/63

till följd av

vattenkraftutbyggnader föreslagna för

beslut av 1957 års riksdag.........

— —

650

900

vattenkraftutbyggnader, som tänkas

bli beslutade av 1958 års riksdag

— —

300

1 100

föreslagna värmekraftåtgärder.......

50 50

50

50

Kvarstående brist.....................

700 50

—

—

Utbyggnadsgrad, procent1............

102 103

106

106

Beträffande de för nästa budgetår föreslagna anläggningarna framhålles

följande.

Tuggens kraftstation i Umeälven är den anläggning, som med hänsyn till

ekonomi och byggnadstid bör komma närmast efter redan beslutade kraftstationer.

Till den tid, då Tuggenanläggningen blir färdig, kommer Umeälven

nedanför Storuman att i övrigt vara så gott som helt utbyggd och avtrappad.

Vid samma tid kommer vattendraget att vara väl reglerat.

Redan för två år sedan gjorde vattenfallsstyrelsen framställning rörande

utbyggnad av Stalon mellan Kultsjön och Malgomaj i Kultsjöån. Man önskade

då få en med hänsyn till långa tunnlar, arbetsplatsernas belägenhet i

glest bebodd byggd m. m. lämpligt utsträckt byggnadstid. Förslaget föranledde

inte någon framställning i 1955 års statsverksproposition och förra

året avstod vattenfallsstyrelsen från att på nytt framföra det, då mera snabbt

utbyggbara anläggningar ansågs böra ha företräde. Det är emellertid nu

nödvändigt att Stalonprojektet upptas i programmet och att man härvid

beräknar en betydligt kortare arbetstid än som från början avsågs. Detta

kan visserligen inte undgå att fördyra anläggningen men å andra sidan reduceras

ränteförlusterna under byggnadstiden.

I förra årets petita anmälde vattenfallsstyrelsen, att vid utbyggnaden av

vattenkraften i Luleälven en anläggning vid Messaure mellan Ligga och

Porsi vore närmast i angelägenhetsgrad. Stationen ger ett stort krafttillskott

och är billig men kräver på grund av den mjrcket stora jorddamm, som

skall byggas, lång byggnadstid. Den kan sålunda inte påverka kraftbalansen

under åren 1960—1962. Då det emellertid är klart, att Messaureanläggningen,

som kräver en utbyggnadstid av sex år, är det lämpligaste utbyggnadsobjektet

för att klara belastningsökningen efter 1962 måste utbyggnaden

påbörjas under budgetåret 1957/58.

De nyss angivna torrårsbalanserna förutsätta att arbetena med Stenungsunds

ångkraftstation fortsättas i avsedd takt och att anskaffningar och arbeten

för den av årets riksdag beslutade gasturbinanläggningen vid Västervik

igångsättes snarast.

1 Utbyggnadsgrad avser förhållandet mellan vattenkrafttillgången under ett normalår i kilowattimmar

och belastningen i kilowattimmar per år på grund av obligatoriska leveranser.

il Uihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 9

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Förra året föreslog vattenfallsstyrelsen förnyelse av vissa äldre ångpannor

i Västerås ångkraftstation med en ny panna för 90 ton ånga per timme.

Anslag för ändamålet upptogs emellertid inte i statsverkspropositionen.

Med hänsyn till det stora ianspråktagande av ångkraftverken, som får förutses

bli behövligt fram emot år 1960 och tiden närmast därefter, har angelägenheten

av denna i och för sig billiga förstärkning av resurserna ökats.

Styrelsen anser det nödvändigt att åtgärden genomföres snarast möjligt.

Redan föregående år berördes frågan om atomenergins användning för

kraftproduktion. Styrelsen förklarade sig komma att utnyttja atomenergi

för framställning av elektrisk kraft, så snart detta vore tillrådligt och gynnsamt

för kraftförsörjningen. Styrelsen framhöll, att atomkraften säkerligen

för en tid framöver skulle vara betydligt dyrare än nyutbyggd vattenkraft

men att det vore av betydelse att bygga någon atomanläggning så tidigt som

möjligt för att vinna erfarenheter och utbilda personal. Styrelsen har numera

utarbetat ett program för de första atomenergiåtgärderna i kraftförsörjningens

intresse. Detta innefattar dels en atomvärmestation, i identifieringssyfte

kallad Adam, dels en atomkraftstation, kallad Eva.

Stationen Adam bör placeras i Västerås och utnyttjas för den värmeleverans,

som styrelsen sedan ett par år fullgör till Västerås stad för en av staden

utbyggd fjärrvärmedistribution. Överenskommelse har nyligen träffats

med staden om ett fortsättande av leveransen under 1960-talet och er.

väsentlig ökning av den. Atomvärmestationen avses få en produktionsförmåga

av 75 000 kilowatt värmeeffekt och bör kunna färdigställas till år 1960.

Enligt vattenfallsstyrelsens mening är det av betydande fördel att för det

första utvinnandet av erfarenheter om konstruktion, byggande och drift av

atomanläggningar kunna utnyttja en utrustning, avsedd enbart för värmeleverans.

En sådan anläggning blir nämligen lätthanterligare än en atomkraftstation

på grund av lägre krav i fråga om tryck och temperatur. Redan

vid provdriften kan huvudparten av det alstrade värmet få nyttig användning

för värmeleveransen till staden. Anläggningen bör vidare, bortsett

från oförutsedda felfunktioner, kunna permanent utnyttjas för det

angivna ändamålet, även sedan den tjänstgjort färdigt för provning och utbildning.

Förberedandet av ett mera omfattande utnyttjande av atomenergin erfordrar

emellertid i sista hand utbyggnad av en atomkraftstation med inte

alltför liten kapacitet. Styrelsen har därför upptagit byggandet av anläggningen

Eva i programmet. Dess placering är ännu inte fastställd. Givetvis

skall den dock förläggas i södra eller mellersta Sverige, så att dess kraftproduktion

avlastar även överföringen mellan Norrland och Mellansverige.

Produktionsförmågan avses bli 100 000 kilowatt elektrisk effekt, vilket motsvarar

ungefär 400 000 kilowatt värmeeffekt. Anläggningen är planerad för

färdigställande till år 1963.

Härefter har styrelsen, såsom berörts vid redogörelsen för investeringsplanen,

till behandling upptagit vissa frågor rörande anslagsgrupperingen

(s. 85 och 86).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

35

I propositionen (s. 86 och 87) har vidare en översikt lämnats över verkets

medelsförbrukning under budgetåren 1955/56—1957/58, varav framgår,

att kostnaderna för det reguljära programmet under sistnämnda budgetår

ha beräknats till 390 (+ 64) mkr. Härvid förutsättes, att kostnaderna

för förvaltningsbyggnad, 10 mkr., liksom för innevarande budgetår

läggas utanför det rambegränsade investeringsbeloppet. Även kostnaderna

för atomkraftstationer, 40 mkr., föreslås skola ligga utanför nämnda

belopp.

Styrelsen har slutligen lämnat följande sammanställning av de för budgetåren

1954/55—1956/57 anvisade anslagen och de för nästa budgetår

äskade.

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

Ramreglerade anslag

Kraftstationer...................

......... 159,5

163,0 1

171,5

241,0

Regleringsföretag................

......... 13,0

20,0

13,0

33,0

Distributionsanläggningar.........

......... 166,0

112,0 1

97,0

95,0

Kraftöverföring till Gotland.......

......... 2,5

—

—

—

Diverse anslag ..................

......... 5,5

11,5

12,5

22,0

Summa 346,5

306,5

294,0

391,0

Övriga anslag

Förvaltningsbyggnad i Stockholm ..

5,0

2,0

10,0

Atomkraftanläggningar...........

......... —

—

—

40,0

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 88—102).

Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

länsstyrelsen i Västerbottens län samt av delegationen för atomenergifrågor

(s. 102 och 103). Vattenfallsstyrelsen har, sedan den tagit del av

delegationens yttrande, inkommit med en särskild skrivelse (s. 103 och 104).

Inledningsvis har departementschefen erinrat om CDL:s prognoser rörande

kraftförbrukningen under tiden 1954—1965 samt för den faktiska

förbrukningen under de båda senaste förflutna budgetåren. Härefter erinras

om att vattenfallsstyrelsens tidigare utbyggnadsplaner syftade till en sådan

ökning av vattenkraftproduktionen, att den icke endast skulle täcka den årliga

belastningsökningen utan även ge upphov till en marginal mellan vattenkraftproduktion

och belastning om ca 10 % vid normal vattentillgång.

En sådan utbyggnadsgrad om 110 % skulle nämligen vara den, som i genomsnitt

ger det ur driftekonomisk synpunkt mest förmånliga resultatet.

Situationen för kraftförsörjningen i dag och för de närmaste åren är, framhåller

departementschefen vidare, den, att vid normal vattentillgång endast

> Frän anslaget till Distributionsanläggningar har överflyttats 8 milj. kr. till anslaget till

Stenungsunds ångkraftstation.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

95—97 % av den beräknade elkraftförbrukningen kan täckas med vattenkraft.

En betydande insats av värmekraft skulle således erfordras även vid

normalår. Om vattentillgången under något av dessa år skulle bli mindre

god, ökar behovet av tillskottskraft ytterligare och risk för ransonering av

elkraft är även för handen.

Fortsättningsvis framhålles att denna divergens mellan målsättning och

resultat primärt är beroende på att elförbrukningens ökning under de senaste

åren varit betydligt starkare, än vad man förutsåg i de tidigare till

grund för utbyggnadsprogrammet liggande prognoserna. För tiden fr. o. m.

budgetåret 1958/59 ha även de under budgetåren 1954/55 och 1955/56 av

statsmakterna gjorda begränsningarna i vattenfallsverkets investeringar inverkat.

Trots dessa begränsningar skulle enligt departementschefen det

utbyggnadsprogram som omfattar de redan beslutade kraftstationsutbyggnaderna

leda till en successiv förbättring av kraftförsörjningsläget mot

slutet av 1950-talet, så att utbyggnadsgraden för åren 1959/60 och 1960/61

skulle uppgå till 102—103 %. Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar skulle

dock icke heller för dessa år en betryggande marginal vid torrår finnas,

utan vid ett exceptionellt torrår, då vattentillgången endast uppgår till 85 %

av den normala, skulle för dessa år — trots de ökade möjligheter till värmekraftproduktion,

som ångkraftverket i Stenungsund och gasturbinanläggningen

i Västervik då ge — en energimängd av 750 resp. 100 MkWh behöva

bortransoneras inom den statliga sektorn. För de båda därpå följande åren

skulle, om inga nya kraftverk beslutas av 1957 års riksdag, bristen under

ett sådant torrår uppgå till 750 resp. 1 850 MkWh. Härefter anföres följande.

Det nya utbyggnadsprogram, som vattenfallsstyrelsen lägger fram i samband

med anslagsäskandena för nästa budgetår, tar närmast sikte på att för

budgetåren 1961/62 och 1962/63 uppnå en utbyggnadsgrad om ca 106 %,

vilket skulle innebära, att vattenkraftproduktionen skulle överstiga belastningen

med 1 000—1 200 MkWh vid normalår. Under exceptionellt torrår

skulle då den maximalt möjliga elproduktionen överstiga belastningen med

150—250 MkWh. För att detta mål skall ernås, begär styrelsen medel till

att under budgetåret 1957/58 påbörja två nya vattenkraftstationer, vilkas

första aggregat skulle kunna tas i drift hösten 1961, nämligen Tuggens kraftstation

i Umeälven och Stalons kraftstation i Ångermanälven. Den genomsnittliga

produktionsförmågan för dessa båda kraftverk beräknas uppgå till

420 resp. 550 MkWh per år vid normal vattentillgång. Styrelsen förutsätter

därvid, att under budgetåret 1958/59 utbyggnad av ytterligare fyra nya vattenkraftverk

får igångsättas, av vilka ett med en energiproduktion om 400

MkWh per år skulle tas i drift hösten 1961 och de tre återstående om tillhopa

1 205 MkWh per år hösten 1962. Dessutom hemställer styrelsen att under

budgetåret 1957/58 få påbörja en vattenkraftstation, som på grund av

sin storlek kräver 6 års byggnadstid, nämligen Messaure i Luleälven; denna

station beräknas få en genomsnittlig produktionsförmåga av 1 800 MkWh

per år och dess första aggregat skulle kunna tas i bruk under hösten 1963.

Som ett förnyelsearbete föreslår styrelsen därjämte en ny ångpanna i Västerås

ångkraftstation.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftförsörjningen

kan komma att gestalta sig för verkets del fram till 1962/

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

37

63, vid den utveckling av belastningen, som prognosen anger, och med de

utbyggnader, som styrelsen planerar att genomföra. Dessa uppgifter har

sammanställts i tabell 1.

Tabell 1. Beräknad produktionsförmåga och beräknad belastning m. m.

för vattenfallsverket under 1955/56—1962/63.

Miljoner kilowattimmar

År

Vattenkraft-

produktion

under

normalår

Vattenkraft- produktion

under excep- tionellt

torrår1

Netto-

belastning2

Marginal

vid

normalår

D:o i %

av netto- belast- ningen

Marginal

vid torrår

D:0 i %

av netto- belast- ningen

1955/56 ..

11 200

9 500

11 800

— 600

— 5,1

— 2 300

— 19,5

1956/57 . .

12 150

10 350

12 650

— 500

— 4,0

— 2 300

— 18,2

1957/58 . .

12 800

10 900

13 500

— 700

— 5,2

— 2 600

— 19,3

1958/59 . .

13 900

11 800

14 350

— 450

— 3,1

— 2 550

— 17,8

1959/60 . .

15 500

13 200

15 200

300

2,0

— 2 000

— 13,2

1960/61 . .

16 500

14 000

16 050

450

2,8

— 2 050

— 12,8

1961/62 . .

18 050

15 350

17 050

1 000

5,9

— 1 700

— 10,0

1962/63 . .

19 300

16 400

18 150

1 150

6,3

— 1750

— 9,6

Gjorda uppskattningar av belastningsutveckling och kraftproduktion inom

den kommunala och privata sektorn av kraftindustrin visar en utveckling,

som liknar den i tabellen redovisade.

För genomförande av sitt utbyggnadsprogram samt för bestridande av

kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar och vissa finansiella

utgifter förutsätter styrelsen för nästa budgetår en medelsförbrukning

av 390 milj. kr. Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen

för vattenfallsverkets investeringar utgör 326 milj. kr.

Departementschefen anser, att ett genomförande i full utsträckning av

styrelsens program är i hög grad önskvärt. Det begränsade investeringsutrymmet

samt mängden av andra trängande investeringsbehov gör det emellertid

enligt hans mening nödvändigt att tills vidare basera kraftutbyggnaden

på en blygsammare målsättning, nämligen att snarast uppnå en sådan

produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även vid relativt svåra grader av

torrår elimineras. Med denna utgångspunkt har han ansett sig kunna för

vattenfallsverkets investeringar för nästa budgetår förorda ett tak, som är

30 mkr. lägre än enligt vattenfallsstyrelsens förslag. Han föreslår alltså

en medelsförbrukningsram om 360 mkr., innebärande en utökning med

34 mkr. i förhållande till innevarande budgetårs ram. Av en i propositionen

(s. 106) intagen tabell framgår hur medelsförbrukningen skulle fördelas

vid en sådan ram.

Departementschefen anför vidare.

Den beskärning av styrelsens äskanden, som jag sålunda ansett nödvändig,

har alltså fördelats med i runt tal 23 milj. kr. på kraftstationsbyggnader,

3 milj. kr. på ettvart av anslagen till regleringsföretag och distributions
-

1 För Statens Vattenfalls verks del uppskattat till 85 % av normalårsproduktionen.

2 Exklusive ånggenerering och exporterad överskottskraft.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

anläggningar samt 1 milj. kr. på övriga anslag. Reduceringarna får främst

som följd, att ett beslut om påbörjande av Stalons kraftstation får anstå

tills vidare. Vidare torde arbetena vid Stensele kraftstation i Umeälven

komma att fördröjas med följd att detta kraftverk tas i drift tre kvartal

senare än beräknat. Dessutom synes det för Messaure kraftstation avsedda

begynnelsebeloppet bli mindre än vad styrelsen avsett, medförande en förskjutning

i tiden för arbetenas igångsättande under nästa budgetår.

Dessa åtgärder skulle enligt en inom vattenfallsstyrelsen gjord beräkning

medföra, att produktionsförmågan för åren 1960/61 och 1961/62 skulle vid

normal vattentillgång bli 160 MkWh resp. 460 MkWh mindre än enligt styrelsens

planer. Utbyggnadsgraden för dessa år skulle bli 101,8 resp. 103,2 %

och för den händelse vattentillgången under något av dessa år skulle bli endast

85 % av den normala, skulle en brist föreligga inom vattenfallsverkets

distributionsområden om 190 resp. 140 MkWh. Det synes mig därvid som om

styrelsens beräkning av produktionsförmågan präglas av viss försiktighet.

Därest samma utnyttjningstid för värmekraftverken och samma möjligheter

till tillfälliga kraftinköp skulle vara för handen som under förra budgetåret,

skulle i stället för denna brist ett icke oväsentligt överskott föreligga. Även

om vissa gynnsamma omständigheter kan ha bidragit till de höga produktionssiffrorna

för värmekraft och tillfälligt inköpt kraft under förra året,

förefaller mig likväl här en marginal finnas. Jag anser sålunda det av mig

förordade utbyggnadsprogrammet leda till att — under förutsättning att elkonsumtionen

icke överstiger den uppgjorda prognosen och att utbyggnaderna

inom den kommunala och privata sektorn håller jämna steg med förbrukningen

— kraftförsörjningsläget förbättras till att bli praktiskt taget

torrårssäkert under de aktuella åren i början av 1960-talet.

Vid bifall till mitt förslag bör vattenfallsstyrelsen alltså för nästa budgetår

erhålla bemyndigande att påbörja arbetena vid Tuggens kraftstation i

Umeälven och Messaure kraftstation i Luleälven samt att verkställa utbyte

av en ångpanna i Västerås ångkraftstation.

Vidkommande styrelsens förslag om anvisande av 40 mkr. utanför de

rambegränsade investeringarna till två atomenergianläggningar, en atomvärmestation

i Västerås med en värmeeffekt av 75 000 kW, benämnd Adam,

och en kraftstation om 100 000 kW elektrisk effekt, benämnd Eva, erinras

om att statsrådet och chefen för handelsdepartementet under tionde huvudtiteln

anmält ett utvecklingsprogram för utnyttjandet av atomenergi i

Sverige. Därvid har framhållits, att uppförandet av Västerås-anläggningen

bör komma till stånd så snabbt som tillgängliga personal- och investeringsresurser

medge. Ett ställningstagande till den av vattenfallsstyrelsen föreslagna

atomkraftstationen Eva har enligt samma prognos ansetts böra tills

vidare uppskjutas.

Atomenergien kommer, framhåller departementschefen fortsättningsvis,

såvitt nu kan bedömas på längre sikt att få en avgörande betydelse för landets

elkraftförsörjning. Han har därför funnit det angeläget att redan från

början det statliga vattenkraftföretaget, som svarar för ungefär hälften av

landets elkraftförsörjning, kopplas in på utvecklingsarbetet inom atomenergiområdet.

Med anledning härav föreslås att i år beslut fattas om att anlägga

en värmereaktor i Västerås. Härigenom skulle vattenfallsstyrelsen få

möjligheter att med inriktning på ett konkret mål fortsätta det utvecklings
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

39

arbete inom styrelsen, som redan påbörjats. Med hänsyn till i första hand

den återhållsamhet i investeringar, som det ekonomiska läget generellt kräver,

har departementschefen ansett, att medelstilldelningen för nästa budgetår

bör begränsas till 2 mkr. Ur den synpunkt, som härvidlag bör vara

vägledande, nämligen atomenergiens användning för elkraftalstring, skulle

det icke kunna tillmätas någon avgörande betydelse om värmereaktorns färdigställande

förskjutes någon tid i förhållande till de ursprungliga planerna.

Han förutsätter, att för de därpå följande budgetåren väsentligt högre

anslagsbelopp måste beviljas för denna reaktor.

Med hänsyn bland annat till det synnerligen preliminära stadium, i vilket

planeringsarbetet rörande atomkraftstationen Eva f. n. befinner sig, ha

några medel till denna anläggning icke upptagits för nästa budgetår. Det förutsättes

dock, att projektering av anläggningen samt undersökningar rörande

lämplig plats för stationen fortsättas, för att framdeles ett mera utarbetat

förslag skall kunna underställas statsmakternas prövning.

Departementschefen föreslår sålunda att för nästa budgetår ett anslag om

2 mkr. anvisas till Atomenergianläggningar under vattenfallsverkets fond.

Han förutsätter, liksom vattenfallsstyrelsen, att medelsförbrukningen på

anslaget icke skall inräknas i de rambegränsade investeringarna.

Vid sidan av de ramreglerade anslagen har vattenfallsstyrelsen därjämte

för nästa budgetår hemställt, att ett anslag av 10 mkr. för fortsatta arbeten

rörande förvaltningsbyggnaden i Råcksta måtte erhållas. Styrelsens

förslag härvidlag tillstyrkes av departementschefen.

Slutligen anföres följande.

Som jag i investeringsplanen för kommunikationsverken närmare motiverat

synes investeringsanslagen till kraftstationsbyggnader nu böra sammanföras

till ett kollektivt anslag benämnt Kraftverksbyggnader in. m. Till

detta anslag torde få överföras de behållningar, som vid utgången av budgetåret

1956/57 förefinnes på de tidigare anvisade anslagen under anslagsgruppen

Kraftstationer m. m.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp

anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs

ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Dispositionsanslaget

upptager jag till 18 milj. kr. Den totala anslagssumman för nästa

budgetår kommer därvid att utgöra 360 milj. kr.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad

om 4,5 milj. kr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens

och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. I överensstämmelse

med tidigare tillämpade riktlinjer bör 80 % av utgifterna härför omedelbart

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat samman ''

hang denna dag föreslagit, att i detta syfte ett avskrivningsanslag om 3,6

milj. kr. anvisas på driftbudgeten för nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon m. fl.

(I: 180) och den andra inom andra kammaren av herrar Sjölin och Schmidt

(II: 244), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att binder icke föreligger

för vattenfallsstyrelsen alt under budgetåret 1957/58 inom ramen för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

beviljade investeringar planenligt fullfölja arbetet med värmeverket Adam

i Västerås.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen I: 180.

I motionen II: 242 har yrkats, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1957/58 under statens vattenfallsverks fond anvisa investeringsanslag

å sammanlagt 390 mkr. (jfr punkten 1).

Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår beräknas, enligt en

av centrala driftledningen 1955 uppgjord prognos över förbrukningen av

elektrisk kraft, vilken ligger till grund för vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram,

belastningsökningen för hela landet under perioden 1954—1961

uppgå till genomsnittligt 1 700 MkWh per år och för tiden därefter fram

till 1965 årligen ca 2 200 MkWh. Då ungefär hälften av belastningsökningen

faller på den statliga och hälften på den privata sektorn innebär detta,

att inom vattenfallsverkets distributionsområde den årliga belastningsökningen

genomsnittligt skulle utgöra 850 MkWh fram till 1961 och 1 100

MkWh för en därpå följande tidsperiod. I sina tidigare utbyggnadsplaner

har styrelsen eftersträvat en sådan ökning av vattenkraftproduktionen, att

den icke endast täcker den årliga belastningsökningen utan även ger upphov

till en marginal mellan vattenkraftproduktion och belastning om ca

10 procent vid normal vattentillgång. Nämnda utbyggnadsgrad om 110 procent

vore nämligen den ur driftekonomisk synpunkt mest förmånliga. Elförbrukningens

ökning under senare år jämte vidtagna investeringsbegränsningar

har emellertid lett till att utbyggnadsgraden f. n. uppgår till endast

95 å 96 procent.

Styrelsen har nu vid sina anslagsäskanden för nästa budgetår förutsatt

ett byggnadsprograin syftande till en utbyggnadsgrad av 106 procent för

budgetåren 1961/62 och 1962/63. Detta skulle innebära, att vattenkraftproduktionen

skulle överstiga belastningen med 1 000—1 200 MkWh vid normalår,

medan under exceptionellt torrår den maximalt möjliga elproduktionen

skulle överstiga belastningen med 150—250 MkWh. Enligt programmet

skulle under budgetåret 1957/58 påbörjas tre nya vattenkraftstationer,

nämligen Tuggens kraftstation i Umeälven och Stalons kraftstation i Ångermanälven

samt Messaure i Luleälven, varjämte under budgetåret 1958/59

utbyggnad av ytterligare fyra nya vattenkraftstationer skulle igångsättas. En

ny ångpanna i Västerås kraftstation föreslås dessutom för budgetåret 1957/

58. För genomförandet av det sålunda förordade programmet samt för bestridande

av kostnaderna för regleringsföretag och distributionsanläggningar

jämte vissa finansiella utgifter har styrelsen räknat med en investeringsram

av 390 mkr.

Departementschefen, som ansett programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna

i första hand böra inriktas på att snarast uppnå en sådan

produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även vid relativt svåra gra
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

41

der av torrår elimineras, har från denna utgångspunkt ansett sig kunna förorda

en 30 mkr. mindre ram än verket begärt. Den sålunda föreslagna nedskärningen

är vis å vis styrelsens äskanden fördelad med ca 23 mkr. på

kraftstationsbyggnader och 3 mkr. vardera på anslagen till regleringsföretag

och distributionsanläggningar samt 1 mkr. på övriga anslag. Enligt departementschefen

bör styrelsen för nästa budgetår erhålla bemyndigande att påbörja

arbetena vid Tuggens kraftstation i Umeälven och Messaure kraftstation

i Luleälven samt få verkställa utbyte av en ångpanna i Västerås kraftstation,

medan beslut om påbörjande av Stalons kraftstation föreslås få anstå

tills vidare och arbetena vid Stensele kraftstation i Umeälven kommer

att fördröjas. Utbyggnadsgraden för åren 1960/61 och 1961/62 skulle därvid

enligt av vattenfallsstyrelsen gjorda beräkningar under förutsättning av normal

vattentillgång bli 101,8 resp. 103,2 procent. I det fall vattentillgången

under något av dessa år skulle bli endast 85 procent av den normala skulle

dock en viss brist uppstå inom verkets distributionsområde.

Departementschefen anser emellertid att vid ett utförande av det förordade

programmet — under förutsättning att elkonsumtionen icke överstiger

den uppgjorda prognosen och att utbyggnaderna inom den kommunala

och privata sektorn håller jämna steg med förbrukningen - kraftförsörj

ningsläget kommer att förbättras till att bli praktiskt taget torrårssäkert

under de aktuella åren i början av 1960-talet.

Vattenfallsstyrelsens förslag om påbörjande av två atomenergianläggningar

under nästa budgetår, nämligen en atomvärmestation, benämnd Adam,

i Västerås och en atomkraftstation, benämnd Eva, vilkens placering ännu

ej bestämts, har departementschefen icke ansett sig kunna biträda i vidare

mån än att ett anslag om 2 mkr. för påbörjande av den förstnämnda anläggningen

tillstyrkts.

Såsom under punkten 1 i det föregående anförts har utskottet funnit sig

böra biträda Kungl. Maj:ts förslag om en begränsning av medelsförbrukningen

för vattenfallsverket under nästa budgetår till ett belopp av 360 mkr.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar ha ej heller givit utskottet anledning till

erinran. Av det sagda följer att utskottet icke kan biträda det i motionen

11:242 framställda yrkandet, innebärande en höjning av förenämnda medelsförbrukningsram

till det av vattenfallsstyrelsen äskade beloppet av 390

mkr. Utskottet vill dock i anslutning till sitt ställningstagande till den förordade

investeringsramens storlek anföra följande. Departementschefen har

vid sin bedömning av kraftbalansens utveckling under de närmaste åren

såsom ovan nämnts förutsatt, att utbyggnaderna inom den kommunala och

privata sektorn hålla jämna steg med förbrukningen. De inom nämnda sektor

arbetande företagen — vilka svara för ungefär hälften av den totala

elkraflproduktionen i landet — kämpa emellertid f. n. till följd av rådande

restriktioner på kapitalmarknaden med stora svårigheter i fråga om fullföljandet

av planerade utbyggnader. Enligt vad utskottet under band erfarit,

föreligger redan en viss eftersläpning i utbyggnadsprogrammet, medförande

risk för kraftbrist under år med mindre god vattentillgång. Skulle

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

ytterligare eftersläpningar uppstå föreligger totalt sett stor risk för bestående

kraftbrist. Enligt utskottets mening måste en utveckling av antytt slag

med all kraft förhindras — detta så mycket mer som uppehållandet av en

tillfredsställande elkraftproduktion är en nödvändig förutsättning för en

ökad produktion över huvud taget och därmed fortsatt ekonomiskt framåtskridande.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om sitt uttalande vid fjolårets

riksdag (SU 194) i anledning av väckta motioner om en snabbutredning

rörande den mera långsiktiga planeringen av kraftverksanläggningar.

Därvid framhölls av utskottet bl. a. att kraftkonsumtionens ständiga ökning

och den till följd härav för de närmaste åren motsedda ogynnsamma utvecklingen

av kraftbalansen gör det särskilt angeläget, att vattenkraftutfrySSnaden

planenligt fullföljes. Ett ytterligare skäl som talar härför är att

därigenom fortsatt ökning av den kostnads- och valutakrävande bränsleimporten

för framställning av reservkraft begränsas.

Då, mot bakgrund av det ovan anförda, läget för kraftproduktionen i dess

helhet enligt utskottets mening ter sig oroande, förutsätter utskottet, att

Kungl. Maj :t vid den fortsatta bedömningen av hithörande frågor beaktar de

av utskottet anförda synpunkterna.

Vad beträffar den av vattenfallsstyrelsen föreslagna utbyggnaden av atomvarmeverket

Adam finner också utskottet det vara angeläget att — såsom i

motionerna I: 180 och II: 244 bl. a. framhållits — styrelsen beredes möjligheter

att i snabbare takt än som förutsatts i statsverkspropositionen verkställa

nämnda utbyggnad. Även om utskottet funnit sig böra godtaga det av

Kungl. Maj :t för nästa budgetår förordade anslaget härför om 2 mkr. förutsätter

dock utskottet, att styrelsen må utöver nämnda belopp utlägga beställningar

på för värmeverket erforderlig materiel, innefattande jämväl

tungt vatten, för leverans under senare budgetår. Utskottets ställningstagande

härvidlag torde innebära att motionärernas önskemål i stort sett kunna

tillgodoses. I likhet med departementschefen förutsätter utskottet också, att

projekteringen av atomkraftstationen Eva samt undersökningar rörande

lämplig plats för densamma fortsättas.

Kungl. Maj :ts förslag om anslagsanvisning med 10 mkr. till fortsatta arbeten

för styrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta har ej givit utskottet

anledning till erinran. Såsom redan under punkten 1 anförts biträder utskottet

även förslaget att investeringsanslagen till kraftstationsbyggnader

sammanföras till ett kollektivt anslag, benämnt Kraftverksbyggnader m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 242, såvitt nu är i fråga, för

budgetåret 1957/58 under statens vattenfallsverks fond anvisa

följande investeringsanslag, nämligen

1. Kraftverksbyggnader m. m........... 207 000 000 kr.

2. Regleringsföretag .................... 30 000 000 »

3. Distributionsanläggningar och därmed

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ............................ 92 000 000 kr.

4. Inköp av vattenfall och fastigheter---- 500 000 »

5. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamlxet .......... 500 000 »

6. Förvaltningsbgggnad för vattenfallsstyrelsen

.............................. 10 000 000 »

7. Statens vattenfallsverks dispositionsan
,

inn .................... 18 000 000 »;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt i anledning av motionerna I: 180 och II: 244 och med

avslag å motionen 11:242, såvitt nu är i fråga, till Atomenergianläggningar

för budgetåret 1957/58 under statens vatitenfallsverks

fond anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kr.

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s.

HO—123) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1957/58 under luftfartsfonden

dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

5 401 000 kr., dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Utbyggnad av storflygplats beräkna ett investeringsanslag av 25 mkr.

Till luftfartens markorganisation har för budgetåren 1954/55—1956/57

anvisats samt för budgetåret 1957/58 äskats följande investeringsanslag:

1954/55

1955/56

1956/57

Äskanden

1957/58

tusental

kronor

Markförvärv..........................

—

—

1

—

Flygfältsbyggen.......................

3 800

5 000

—

2 800

Byggnader...........................

1 700

—

1 400

1 000

Teleutrustning m. m..................

100

100

100

no

Belysningsanläggningar................

900

900

550

930

Fordon, maskiner och redskap.........

300

450

1 050

1 230

Försvarsberedskap vid luftfartsverket ...

225

145

100

530

Luftfartsverkets dispositionsanslag......

—

150

800

700

Summa

7 025

6 745

4 001

7 300

I ett i propositionen (s. 110—112) intaget program har luf tf artsstyrelsen

redovisat sina för innevarande och nästa budgetår planerade investeringar.

Styrelsen framhåller i anslutning härtill, att den mycket begränsade

investeringsvolymen, inom vars ram styrelsen hittills måste arbeta,

endast varit tillräcklig för att hålla de större trafikflygplatserna i ett så
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

dant skick, att de fortfarande motsvara utrikestrafikens krav. Bortser man

från Visby flygplats, där nu en omfattande ombyggnad står inför sin fullbordan,

ha några investeringar inte kunnat göras på de flygplatser, som i

huvudsak tjäna inrikestrafiken. Man kan inte räkna med att de större

trafikflygplatserna i framtiden kräva mindre investeringar, utan snarare

torde utvecklingen medföra ökade sådana. Vid sådant förhållande är det,

framhåller styrelsen, helt uteslutet att överväga en upprustning av inrikesflygplatserna

utan en avsevärd höjning av investeringsvolymen, särskilt

som enbart de oundgängliga investeringarna för de större flygplatserna

komma att framtvinga en höjning av nämnda volym.

Luftfartsstyrelsen har upprättat en investeringsplan för perioden 1956_-

1965. De i planen upptagna årliga investeringarna — storflygplatsen icke

inräknad — utgöra i genomsnitt ett belopp av 11 mkr. Om tioårsplanen

skall kunna genomföras måste investeringsvolymen sålunda ökas kraftigt.

För budgetåret 1957/58 torde det emellertid vara möjligt att inskränka investeringarna

till 9 mkr. med hänsyn till styrelsens begränsade möjligheter

att hinna med planering och projektering av de olika objekten. Av

häi nämnda skäl har luftfartsstyrelsen inte ansett sig kunna framlägga

ett investeringsprogram, som till volymen svarar mot omfattningen av den

f. n. gällande investeringsramen, 6 mkr. Därest luftfartsverket likväl skulle

komma att hänvisas till den investeringsvolym som gäller för innevarande

budgetår, måste med hänsyn till utrikestrafikens dominerande betydelse för

den civila luftfarten i stort anslagsbehovet för de större, internationella trafikflygplatserna

behandlas i förtur. Det torde få ankomma på luftfartsstyrelsen

att från fall till fall bestämma eller föreslå om och i vilken takt de i

arbetsprogrammet angivna objekten skola komma till utförande inom den

totalram för investeringsverksamheten, som kan komma att fastställas.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 113—120).

Över luftfartsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och Scandinavian Airlines System (s. 120).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att luftfartsstyrelsen vid

sina anslagsberäkningar för nästa budgetår utgått från att investeringsramen,

som för innevarande budgetår utgör 6 mkr. skall utvidgas till 9,0 mkr.,

och att den äskat efter hänsynstagande till förutsatta behållningar av tidigare

anvisade medel 7,3 mkr. i nya anslag. Såsom framgått av investeringsplanen

för kommunikationsverken har departementschefen ansett sig kunna

förorda en utökning av ramen till 7 mkr. Hur medelsförbrukningen vid

denna ram ungefärligt kan komma att fördela sig på de väsentligaste anslagsändamålen

framgår av en i propositionen (s. 121) intagen tabell, vartill torde

få hänvisas. Vidare framhålles att frågan om utbyggnad av en storflygplats

alltjämt är under utredning. Preliminärt äskas 25 mkr. för ändamålet

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

45

vid sidan av de rambegränsade investeringarna. Beträffande investeringsplanerna

för nästa budgetår anföres följande.

Under anslaget till Flygfältsbyggen har luftfartsstyrelsen anmält behov

av en ny beläggning på buvudbanan på Torslanda flygplats. Den totala kostnaden

härför har beräknats till 2,6 milj. kr., varav 1,6 milj. kr. skulle erfordras

för nästa budgetår. Jag har inte något att erinra mot det föreslagna

projektet. Den investeringsram, som jag föreslagit för luftfartsverket, torde

emellertid göra det nödvändigt att arbetena påbörjas något senare under

budgetåret än vad luftfartsstyrelsen förutsatt.

I 1956 års statsverksproposition tillstyrkte jag i princip en upprustning

av Bulltofta flygplats. Beräkningen av kostnaderna för en ny stationsbyggnad

fann jag emellertid osäker och ansåg därför en översyn av förslaget i

denna del påkallad. Vidare anförde jag, att det borde undersökas om inte

kostnadsreduceringar kunna vinnas genom ett ändrat utförande av byggnaden.

Slutligen borde enligt min mening de i avtalsförslaget upptagna bestämmelserna,

som band kronan i fråga om tidpunkten för byggnadsarbetenas

igångsättande och den takt, i vilken arbetena skulle bedrivas, borttagas eller

uppmjukas. Med hänsyn till de ytterligare utredningar och förhandlingar,

som erfordrades i ärendet, upptogs i fråga om byggnaden för budgetåret

1956/57 medel endast för projektering.

Luftfartsstyrelsen har i samråd med byggnadsstyrelsen verkställt en översyn

av byggnadskostnaderna och därvid funnit inbesparingar möjliga genom

vissa förenklingar av byggnadens utförande. Totalkostnaden för byggnaden

har nu räknats ned från 4,0 till 3,8 milj. kr. Styrelsen har överlämnat

ett nytt avtalsförslag, vilket godkänts av stadsfullmäktige i Malmö. I jämförelse

med det tidigare avtalsförslaget, för vilket jag redogjorde i förra

årets statsverksproposition, innebär det nu föreliggande, att tiden för igångsättandet

av de arbeten, som skall utföras genom kronans försorg, framflyttas

från budgetåret 1956/57 till budgetåret 1957/58 och att tidpunkten,

då anläggningarna skall kunna tagas i bruk för sitt ändamål, ändrats från

senast två till senast tre år efter påbörjandet av de på kronan ankommande

arbetena. Vidare har tillagts en bestämmelse om rätt för staden att, efter

samråd med luftfartsstyrelsen, framdraga en avloppsledning över mark, som

ingår i flygplatsområdet.

Sedan den begärda översynen nu verkställts anser jag mig böra acceptera

den nya kostnadsberäkningen. Jag förordar vidare att avtalsförslaget godkännes.

För nästa budgetår beräknas medelsåtgången till 300 000 kr. för

iordningställande av det nya stationsområdet och 1 000 000 kr. för den nya

stationsbyggnaden.

Styrelsen hemställde år 1955 i sina äskanden för innevarande budgetår

om medel till att påbörja eu upprustning av Sundsvall/Härnösands flygplats.

I första hand skulle därvid byggas en bro mellan det på en ö belägna flygfältet

och fastlandet för eu beräknad kostnad av 3 240 000 kr., varav vägväsendet

förklarat sig berett att svara för 1 000 000 kr. såsom ersättning

för att färjtrafiken kan nedläggas. Som framgår av 1956 års statsverksproposition

ansåg jag projektet böra anstå i dåvarande läge. Styrelsen har ånyo

hemställt om bemyndigande att få utföra nämnda broprojekt. Enligt min

mening utgör frånvaron av eu broförbindelse till fastlandet ett avsevärt

binder för eu regelbunden flygtrafik och därmed för ett rationellt utnyttjande

av gjorda investeringar på flygplatsen, vilka räknat i dagens penningvärde

torde uppgå till över 12 milj. kr. Kostnaderna för broförbindelsen är

av natur att de bör bestridas av vägmedel och inte från anslag under luftfartsfondcn.

Med hänsyn till den betydelse som en broförbindelse skulle få

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

för den allmänna samfärdseln, bör det enligt min mening ankomma på vägmyndigheterna

att taga upp frågan om intagande av projektet i flerårsplanerna

till ny prövning. Möjligheterna till ett förenklat utförande av bron synes

i samband därmed böra beaktas.

Mot styrelsens förslag om fortsatta arbeten på Visby flygfält, belvsningsanläggningar

på vissa flygplatser, fortsatt upprustning av katastroftjänsten

samt ersättningsanskaffning av fordon, maskiner och redskap har jag

ej något att erinra. Vissa förskjutningar i arbetena torde dock bli nödvändiga

eftersom jag icke kunnat i full utsträckning tillstyrka den utökning

av investeringsramen, som styrelsen förordat.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 400 000 kr. Beloppet

synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har

därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag

anvisas på driftbudgeten.

Utskottet. Enligt en inom luftfartsstyrelsen upprättad investeringsplan för

perioden 1956—1965 skulle de årliga investeringarna — storflygplatsen inte

inräknad — i genomsnitt kräva ca 11 mkr. För budgetåret 1957/58 anser

sig styrelsen, främst med hänsyn till den knappa tid som står till buds för

planering och projektering av de olika objekten, kunna inskränka investeringarna

till 9 mkr. Härför erfordras enligt styrelsen tillhopa 7,3 mkr. i

nya anslag. Av de större projekt, som ingå i styrelsens sålunda redovisade

investeringsplaner, må här särskilt nämnas banförstärkning å Torslanda

till en total kostnad av 2,6 mkr., varav 1,6 mkr. skulle falla på nästa budgetår,

samt broförbindelse jämte tillfartsvägar vid Sundsvall/Härnösands

flygplats, där luftfartsverkets kostnader angivits till ca 2,2 mkr., varav

500 000 kr. för budgetåret 1957/58. Luftfartsstyrelsen har vidare i enlighet

med de önskemål, som härutinnan uttalades av departementschefen i 1956

års statsverksproposition (se SU 9 s. 43), framlagt reviderade kostnadsberäkningar

för uppförande av ny stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, enligt

vilka den totala kostnaden nedbringats med 200 000 kr. till 3,8 mkr. Även

avtalsförslaget mellan kronan och Malmö stad har översetts och uppmjukats

i för staten fördelaktig riktning. För nästa budgetår har styrelsen för här

angivet ändamål äskat 1 mkr. I övrigt avser styrelsens förslag fortsatta arbeten

på Visby flygfält, belysningsanläggningar på vissa flygplatser, upprustning

av katastrof tjänsten samt ersättningsanskaffning av maskiner

in. in.

Departementschefen har för sin del stannat för en investeringsram av 7

mkr. samt beräknat härför erforderliga nya anslag till 5,4 mkr. Vid bestämmandet

av denna medelsförbrukning har han utgått ifrån att kostnaderna

för den av styrelsen föreslagna broförbindelsen vid Sundsvall/Härnösands

flygplats skola bestridas av vägmedel. Styrelsens övriga förslag ha i stort sett

icke mött invändningar från departementschefens sida. Den av honom förordade

investeringsramen förutsätter emellertid att vissa arbeten, bl. a. de

vid Torslanda flygplats, och maskinanskaffningar in. in., ske i något långsammare

takt än vad luftfartsstyrelsen tänkt sig.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

47

Såsom redan framgått av utskottets under punkten 1 redovisade ställningstagande

till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsplan för kommunikationsverken,

har utskottet intet att erinra mot att luftfartsverkets investeringsutgifter

för nästa budgetår fastställas till ett belopp av högst 7 mkr.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat rörande

verksamhetens inriktning och utformning inom nyss angivna rnedelsförbrukningsram

anser sig utskottet jämväl kunna godtaga.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till

frågan om utbyggnad av en stor flygplats jämte därmed sammanhängande

spörsmål.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 under luftfartsfonden

anvisa följande investeringsanslag nämligen

1. Markförvärv........................... 1 000 kr.

2. Flygfältsbyggen ....................... 1 400 000 »

3. Byggnader ............................ 800 000 »

4. Teleutrustning m. in.................... 100 000 »

5. Belysningsanläggningar................. 800 000 »

6. Fordon, maskiner och redskap........... 1 200 000 »

7. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .... 400 000 »

8. Luftfartsverkets dispositionsanslag ...... 700 000 >

Statens allmänna fastighetsfond

7:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 124), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår till den av 1956 års riksdag beslutade saneringen

av den s. k. kåkstaden inom Djurgårdsstaden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

8:o) Radiohus. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 124—129) föreslagit riksdagen

att till Radiohus för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kr.

I skrivelse den 28 augusti 1956 har byggnadsstyrelsen för nästa budgetår

äskat ett investeringsanslag av 3 000 000 kr. dels för att upprätta ritningar

till radiohus i Stockholm och påbörja uppförandet av viss del av detta hus,

den s. k. kontorsdelen, och dels till uppförande av ett radiohus i Göteborg.

I skrivelsen har styrelsen bl. a. inledningsvis återgivit vad som tidigare

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

förevarit i frågan om uppförande av ett nytt radiohus. Härutinnan erinras

bl. a. om att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juni 1946 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att med anlitande av för budgetåren 1945/47 härför anvisade

medel låta uppföra ett nytt radiohus inom nuvarande kvarteret Svea Artilleri

i Stockholm samt att projektets utförande därefter enligt direktiv från

statsmakterna blivit ställt på framtiden. Sedan denna tid ha, framhåller styrelsen

vidare, förutsättningarna för radiohusbygget förändrats med hänsyn

till ökad sändningstid för rundradion m. in. Delta har i sin tur medfört,

att även tomtfrågan måste omprövas med hänsyn till tomtens storlek. På

grund av beslutade och väntade programökningar för rundradion samt önskemålet

om televisionslokaler i anslutning till rundradions har det sålunda

visat sig, att den tidigare reserverade tomten inom kvarteret Svea Artilleri

är otillräcklig.

Styrelsen föreslår nu, att tidigare beslut angående radiohusets placering

upphäves och att kvarteret Förrådsbacken upplåtes för rundradio- och televisionsbebyggelse.

Styrelsen har i skrivelse till fortifikationsförvaltningen

den 16 augusti 1956 närmare behandlat förutsättningarna för denna förläggning,

varom samråd skett under hand. Styrelsen har vidare med skrivelse

den 16 augusti 1956 till djurgårdsnämnden hemställt om nämndens

medverkan till att erforderlig del av kvarteret överföres till styrelsens förvaltning.

På basis av preliminära programhandlingar bär styrelsen låtit utreda,

hur kvarteret Förrådsbacken lämpligen skulle kunna bebyggas med anläggningar

för rundradio och television. Det har därvid framkommit, att en för

de båda verksamhetsgrenarna gemensam kontorsbyggnad tillsammans med

rundradions övriga lokaler lämpligen kan förläggas till områdets södra del

i Karlavägens förlängning, medan televisionens produktionslokaler samt

större parkeringsplatser placeras i områdets norra del mot Gärdet.

Byggnadskostnaderna ha av styrelsen uppskattats till 17 mkr. för kontorsbyggnaden

och 33 mkr. för rundradions övriga lokaler eller sammanlagt

ca 50 mkr. Styrelsen avser att i samband med medelsäskandena hösten

1957 återkomma med mera definitiva kostnadsuppgifter. Styrelsen har

i detta sammanhang icke funnit anledning att närmare ingå på frågan om

kostnaden för televisionens särskilda lokaler. För en bedömning av sistnämnda

kostnader måste nämligen närmare beslut om verksamhetens framtida

omfattning avvaktas.

Då radiotjänsts lokalsituation är mest besvärande i vad avser kontorslokaler,

är kontorsbyggnaden avsedd att uppföras som en första byggnadsetapp.

Hela anläggningen är projekterad för en programverksamhet av totalt

8 100 tim. per år. Innan denna omfattning uppnås, räknar styrelsen med

att vissa av de planerade kontorsutrymmena skola vara disponibla för andra

statliga ändamål. Likaså torde televisionens kontorslokaler icke helt tagas

i anspråk, förrän dess produktionsverksamhet kan flyttas till nya lokaler

inom kvarteret, vilket kan beräknas ske först i en av de senare etapperna.

Med hänsyn till den allmänna bristen på kontorslokaler finner styrel
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

49

sen det synnerligen önskvärt, att hela kontorsdelen kominer till stånd i ett

sammanhang och att arbetena påbörjas snarast. Även från radiotjänsts sida

har behovet av en snar lösning av bolagets lokalproblem starkt understrukits.

Byggnadsstyrelsen kommer att tillvarata alla möjligheter för en så tidig

igångsättning av byggnadsföretaget som möjligt. Med hänsyn till dess

storlek och de tekniska problem, som äro förbundna med dess genomförande

kan byggnadsstyrelsen dock icke f. n. beräkna en tidigare igångsättning

än under första halvåret 1958.

Styrelsen har slutligen hemställt om anslag för påbörjande av radiohus

i Göteborg.

Över byggnadsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av djurgårdsnämnden

(s. 127 och 128).

Departementschefen har tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag om radiohusets

förläggning till kvarteret Förrådsbacken. Rörande byggnadsprojektets

utformning förutsätter departementschefen, att byggnadsstyrelsen vid

sin detaljplanering av byggnaderna och deras inbördes läge på området i

görligaste mån beaktar vissa synpunkter, som djurgårdsnämnden framfört

1 sitt remissyttrande. Han delar vidare byggnadsstyrelsens uppfattning, att

kontorsdelen bör uppföras som en första byggnadsetapp, och att arbetena

därmed böra påbörjas snarast. Frågan om arbeten i en andra etapp föreslås

skola upptagas till prövning till ett kommande budgetår och därvid avgöras

efter den avvägning, som då kan göras mellan olika anspråk på utrymme

inom ramen för radiolicensinkomsterna. Byggnadsstyrelsens förslag rörande

uppförande av ett radiohus i Göteborg är departementschefen däremot

inte beredd att tillstyrka. Departementschefen förordar vidare, att av byggnadsstyrelsen

äskat belopp, 1,5 mkr., för upprättande av ritningar till Stockholmsprojektet

samt för påbörjande av arbetet med kontorsbyggnaden anvisas

för nästa budgetår. Den vid utgången av budgetåret 1956/57 eventuellt

befintliga behållningen å de medel, som tidigare anvisats å anslaget till Rundradioanläggningar

under televerkets fond för förberedelsearbeten till radiohusen

och som numera redovisas under statens allmänna fastighetsfond, föreslås

slutligen skola överföras till det nya anslaget till Radiohus.

Utskottet. Enligt tidigare gällande planer avsågs ett nytt radiohus skola

förläggas till Svea Artilleris kasernområde vid Valhallavägen. Den fortsatta

bearbetning av frågan, som sedermera verkställts har emellertid enligt byggnadsstyrelsen

givit vid handen, att förutsättningarna för en ny radiohusbyggnad

påtagligt förändrats, främst genom rundradions ökade sändningar

och önskemålet om lokaler för televisionssändningar i anslutning till

radiohuset. Vid de undersökningar som nu gjorts utifrån de nya förutsättningarna

har byggnadsstyrelsen funnit, att utrymmet inom kvarteret Svea

Artilleri skulle bli otillräckligt, och i stället föreslagit kvarteret Förrådsbacken

som förläggningsplats för byggnaderna. För nästa budgetår har 1,5

4 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 sand. Nr 9

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

mkr. äskats för uppgörande av ritningar och för påbörjande av arbetet med

viss del av byggnaden, den s. k. kontorsdelen, vilken bedömts som angelägnast.

Departementschefen har biträtt styrelsens hemställan. Däremot har

han inte ansett sig kunna biträda ett av styrelsen framfört förslag om ett

anslag om 1,5 mkr. för uppförande av radiohus i Göteborg.

Utskottet, som vill understryka att det i nuvarande läge är angeläget, att

kostnaderna för uppförande av radiohus så långt möjligt begränsas, har dock

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1957/58 anvisa

ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

9:o) Ombyggnadsarbeten i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 129 och 130) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnadsarbeten i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm för budgetåret 1957 /58 anvisa ett

investeringsanslag av 550 000 kr.

10:o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 130—135) föreslagit riksdagen att till Utbyggnad

av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1956 har byggnadsstyrelsen för nästa budgetår

äskat anslag för genomförande av vissa åtgärder för att förbättra lokalsituationen

för den civila statliga förvaltningen i Stockholm. Sålunda föreslås att

tjänsterum inredas i en f. d. stallbyggnad i kvarteret Krubban nr 18 och i

Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader, att ny förvaltningsbyggnad uppföres

för domänstyrelsen i Bergshamra samt att en tillbyggnad till det av patentoch

registreringsverket disponerade ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren

utföres. I anslutning till äskandena om anslag för dessa åtgärder har styrelsen

lämnat en redogörelse för de nuvarande lokalförhållandena för den civila

statliga förvaltningen i Stockholm.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 130—134).

Över framställningen har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 139).

Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse rörande lokalsituationen

för den civila statsförvaltningen i Stockholm och härvid erinrat

om att enligt byggnadsstyrelsen under perioden fram till 1965 ett tillskott

av ca 1 975 rum skulle vara erforderligt. Av detta behov skulle knappt

hälften kunna tillgodoses genom de 965 nya rum, som tillkommer genom

bl. a. de beslutade nybyggnaderna för vattenfallsstyrelsen, konstfackskolan

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

51

och skatteverket. Vid bifall till förslaget om uppförande av ett radiohus i

Stockholm skulle ytterligare ett 100-tal rum kunna friställas för den statliga

administrationen. Den kvarstående bristen år 1965 skulle då, framhåller departementschefen

fortsättningsvis, uppgå till omkring 900 rum. Departementschefen

erinrar vidare om att ett genomförande av de av byggnadsstyrelsen

nu föreslagna byggnadsåtgärderna skulle ge ett tillskott om 550 rum.

Även om den av byggnadsstyrelsen förutsagda rumsbristen för tiden fram

till 1965 delvis sammanhänger med personalökningar, som ännu icke beslutats

av statsmakterna utan endast föreligger i form av önskemål från de

olika verken, anser departementschefen det uppenbart, att en betydande

rumsbrist kommer att föreligga för den centrala förvaltningen i Stockholm.

Han delar byggnadsstyrelsens uppfattning att åtgärder nu böra vidtas för att

förbättra lokalsituationen och anför därvid följande.

Det här närmast aktuella förslaget innebär, att två flyglar skall byggas i

anslutning till den av patent- och registreringsverket disponerade ämbetsbyggnaden

i kvarteret Uppfinnaren. Envar av flyglarna skulle innehålla ca

50 rum. Den ena avses för att tillgodose patent- och registreringsverkets eget

behov av nya lokaler, under det att den andra skulle användas för att lösa

lokalproblem för andra institutioner. Totalt har byggnadskostnaderna beräknats

till 2 160 000 kr., varav styrelsen för nästa budgetår begär 100 000

kr. för uppgörande av ritningar. Jag biträder förslaget om denna tillbyggnad

samt om anvisande av sistnämnda belopp.

Av de övriga förslag, som styrelsen lagt fram i samma syfte, tillstyrker

jag även inredningen av tjänsterum i kvarteret Krubban och i Svea Livgardes

f. d. kasernbyggnader. Till en närmare redogörelse för dessa projekt,

som ger ett tillskott om 60 resp. 140 rum, återkommer jag under nästfoljande

punkt. Däremot är jag icke beredd att biträda förslaget om en ny förvaltningsbyggnad

för domänstyrelsen i Bergshamra.

De av mig sålunda förordade byggnadsåtgärderna skulle ge ett tillskott

om tillhopa 300 rum.

Utskottet. Byggnadsstyrelsen har i sin framställning redovisat en av styrelsen

företagen undersökning rörande lokalbehovet för den civila statsförvaltningen

i Stockholm fram till år 1965. Den nu överblickbara rumsbristen

vid angivna tid skulle uppgå till 900 rum. I syfte att lätta lokalbristen har

styrelsen föreslagit, att patent- och registreringsverkets ämbetsbyggnad skall

tillbyggas med tvenne flyglar för eu total byggnadskostnad av 2 160 000 kr.,

varav för nästa budgetår äskats 100 000 kr. för uppgörande av ritningar.

Styrelsen har vidare föreslagit, att tjänsterum skola inredas i en från Stiftelsen

Livgardets till häst pensions- in. fl. fonder förvärvad stallbyggnad i

kvarteret Krubban samt att ytterligare rum skola tillskapas i Svea Livgardes

f. d. kasernbyggnader, ävensom att eu förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen

skall uppföras i Bergshamra. Genom de sålunda föreslagna åtgärderna

skulle sammanlagt 550 nya rum tillföras förvaltningen. Departementschefen

har tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag utom i vad detsamma avser uppförande

av ny förvaltningsbyggnad i Bergshamra. Under förevarande anslag

föreslår han, alt det för patent- och registreringsverkets byggnad för nästa

budgetår äskade beloppet, 100 000 kr., anvisas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Vad Kungl. Maj :t sålunda förordat anser sig utskottet kunna godtaga.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret

Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa

ett investeringsanslag av 100 000 kr.

11 :o) Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen.

Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 13»—138) föreslagit riksdagen att till

Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen för

budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kr.

Under denna rubrik har det under närmast föregående punkt berörda av

byggnadsstyrelsen framlagda förslaget om inredning av tjänsterum i Kvarteret

Krubban och Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader närmare redovisats.

För dessa ändamål har för nästa budgetår äskats totala kostnaden för

arbetena eller 600 000 kr. för Kvarteret Krubban och 2 535 000 kr. för

kasernbyggnaderna. I sistnämnda belopp ingå även kostnader om 335 000

kr. för utbyggnad av värmecentralen för de till Lv 3:s f. d. kasernområde

hörande kasernerna m. in. till sådan storlek, att värmeleveranser från denna

anläggning jämväl kunna ske till Svea Livgardes f. d. kaserner. Slutligen

har byggnadsstyrelsen begärt 1 500 000 kr. för diverse byggnadsarbeten.

Beträffande den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till

propositionen (s. 135—137).

över byggnadsstyrelsens förslag har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 137).

Departementschefen har inledningsvis anmält, att anslaget till Byggnadsarbeten

vid länsstyrelserna överflyttats till inrikesdepartementets del av

kapitalbudgeten. I samband därmed har även handläggning av frågor om

sådana till den regionala administrationen hänförliga byggnadsarbeten, som

hittills bestritts från anslaget till Anordnande av förvaltningslokaler, ansetts

böra övertagas av sagda departement. Även anslaget till Inköp av fastigheter

för förvaltningsändamål, vilket så gott som helt brukat disponeras

till fastighetsköp för den regionala förvaltningen, har ansetts böra i fortsättningen

anmälas på föredragning av chefen för inrikesdepartementet.

Som en följd av dessa åtgärder föreslås det till kommunikationsdepartementet

hörande kollektiva anslaget för förvaltningslokaler erhålla rubriken Anordnande

av förvaltningslokaler för den centrala administrationen. Departementschefen

förutsätter, att från anslaget skall -— förutom kostnader för

sådana arbeten för central förvaltning, som tidigare utgått från anslaget till

Anordnande av förvaltningslokaler —- jämväl få bestridas inköp av sådana

^byggda eller obebyggda tomter eller delar därav, vilka äro väl lämpade

för att tillgodose aktuella eller förväntade behov av nya eller utökade för
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

53

valtningslokaler för central administration. Endast rent undantagsvis torde

sådana inköp komma att aktualiseras. Från detta kollektivanslag

förordas även kostnaderna skola bestridas för de ombyggnadsåtgärder i

kvarteret Krubban och i Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader, som syfta

till att förbättra rumstillgången för den centrala förvaltningen och som tillstyrkts

under föregående anslagspunkt. Vidare har departementschefen intet

att erinra mot den föreslagna utbyggnaden av värmecentralen vid Lv 3. Med

hänsyn till att arbetena i kvarteret Krubban och i Svea Livgardes f. d.

kasernbyggnader endast komma att påbörjas under nästa budgetår samt till

att det för diverse byggnadsarbeten äskade beloppet även avser den regionala

administrationen, föreslår departementschefen en reducering av byggnadsstyrelsens

äskande från 4 635 000 kr. till förslagsvis 1,6 mkr. Den på

anslaget till Anordnande av förvaltningslokaler vid utgången av budgetåret

1956/57 eventuellt förefintliga reservationen föreslås bli överförd till förevarande

anslag.

Utskottet. Under närmast föregående punkt har utskottet förklarat sig

böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag till vissa byggnadsåtgärder för avhjälpande

av bristen på tjänsterum för den civila statsförvaltningen i Stockholm.

Förslagen innebära bl. a. en ombyggnad av en stallbyggnad i kvarteret

Krubban nr 18 samt av Svea Livgardes f. d. kasernbyggnader. Under

här förevarande anslag ha medel äskats för åtgärdernas genomförande

samt härutöver för en ny värmeanläggning och för diverse ej särskilt angivna

byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit, att det av styrelsen

äskade beloppet, totalt 4 635 000 kr., skall reduceras till 1 600 000 kr. Anledningen

till denna nedräkning är, att ombyggnadsarbetena endast komma

att igångsättas under nästföljande budgetår samt att i det av byggnadsstyrelsen

för diverse byggnadsarbeten äskade beloppet medel även ingår för

vissa till den regionala administrationen hänförliga byggnadsarbeten, vilka i

fortsättningen föreslås skola bestridas från inrikesdepartementets del av kapitalbudgeten.

Under hänvisning till utskottets sålunda tidigare redovisade ställningstagande

till de av Kungl. Maj :t föreslagna byggnadsarbetena (jfr punkt 10)

och då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot vad Kungl.

Maj :t här föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler

för den centrala administrationen för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 1 600 000 kr.

12:oj Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12,

s. 139—141) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,

som ligger till grund för användningen av anslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning

upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänföra sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.

Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med

förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget

fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avse

byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Byggnadsstyrelsen har till förstärkning av anslaget under nästa budgetår

äskat 1 000 000 kr. samt föreslagit, att förenämnda förteckning kompletteras

med ett antal vid 1953—1956 års prislägen kostnadsberäknade företag,

beträffande vilka riksdagen anvisat hela den ursprungligen beräknade

byggnadskostnaden. Dessa företag liksom de för desamma anvisade anslagen

och beräknade merkostnaderna ha redovisats i en i propositionen (s.

140) intagen sammanställning.

Om ifrågavarande företag intagas i förteckningen skulle enligt byggnadsstyrelsens

skrivelse det beräknade totala medelsbehovet för merkostnadsanslaget

ändras på följande sätt i förhållande till den sammanställning,

som redovisats i 1956 års statsverksproposition (bil. 27, s. 139).

Totalt medelsbehov enligt 1956 års statsverksproposition......... 27 164 500

Kostnadsökning sedan sommaren 1955 för i förteckningen redan ingående

företag............................................. 836 500

Merkostnad för de företag, som nu föreslås för intagande i förteckningen 151 000

Summa kr. 28 152 000

Riksdagen har hittills beviljat 25 300 000 kr. för ändamålet. Behållningen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1955/56 är upptagen till 2 024 000 kr.

Styrelsen räknar med ett medelsbehov av ca 2 200 000 kr. under innevarande

budgetår och av ca 1 100 000 kr. under nästa budgetår. Ett tillskott till anslaget

av 1 000 000 kr. skulle sålunda erfordras för nästa budgetår.

Departementschefen har ansett, att, ehuru alltjämt en viss överskattning

av medelsbehovet synes föreligga, det av byggnadsstyrelsen begärda tillskottet

för nästa budgetår om 1 000 000 kr. dock är erforderligt för arbetenas

fullföljande samt anför vidare i frågan följande.

Mellan sommaren 1955 och sommaren 1956 steg byggnadskostnaderna med

ca 5 %. Denna ökning av byggnadskostnaderna medför, att den förteckning,

som ligger till grund för användningen av merkostnadsanslaget, i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag bör kompletteras med ett tiotal byggnadsföretag.

Riksdagen har för alla dessa anvisat medel för hela den ursprungligen

beräknade byggnadskostnaden. Företagen är kostnadsberäknade åren

1953—1955. De kommer därför att drabbas av den redovisade kostnadsök
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

55

ningen helt eller delvis, beroende på tidpunkten för arbetenas påbörjande och

byggnadstakten. På grundval av kostnadsnivån sommaren 1956 räknar styrelsen

med en ytterligare medelsåtgång för dessa företag av 151 000 kr. Detta

belopp skall täckas från nu ifrågavarande anslag. För de i förteckningen

redan ingående företagen räknar styrelsen på samma grunder med en ytterligare

merkostnad av 836 500 kr. Det totala medelsbehovet på merkostnadsanslaget

skulle därmed uppgå till 28 152 000 kr., varav hittills 25 300 000 kr.

anvisats. För utbetalningar under nästa budgetår har styrelsen beräknat ett

anslagsbehov av 1 000 000 kr.

Som jag redan i föregående års statsverksproposition framhöll, skiljer sig

det faktiska medelsbehovet för olika företag av förstärkning från merkostnadsanslaget

i många fall avsevärt från de beräknade beloppen. Detta angavs

sammanhänga med att uppskattningen av det sammanlagda medelsbehovet

baserar sig på generella beräkningar, företagna med utnyttjande av

framräknade kostnadsstegringstal. överskattningen av det faktiska medelsbehovet

sades förra året uppgå till storleksordningen 1—1,5 milj. kr. Alltjämt

synes en sådan överskattning föreligga. Det "torde därför få ankomma

på byggnadsstyrelsen att vid sina medelsäskanden hösten 1957 framlägga

en beräkning av det sammanlagda medelsbehovet, som närmare ansluter sig

till det faktiska medelsbehovet än vad nu synes vara fallet.

Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen

över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen

uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola kompletteras

med ytterligare ett tiotal företag. Härtill komma merkostnader för

i förteckningen redan ingående företag. Det totala medelsbehovet för täckning

av hittills uppkomna merkostnader kan enligt byggnadsstyrelsen anges

till avrundat 28,2 mkr., varav 25,3 mkr. redan anvisats av riksdagen.

Med hänsyn till för närvarande tillgängliga medel å anslaget samt beräknade

utgifter under innevarande och nästa budgetår har styrelsen ansett en anslagsförstärkning

om 1 000 000 kr. erforderlig. Departementschefen, som

framhåller att styrelsens uppskattning av medelsbehovet baserats på vissa

generella beräkningar, anser en överskattning av storleken 1—1,5 mkr. av det

totala medelsbehovet för ifrågavarande arbeten föreligga. Med hänsyn till

nödvändigheten av att fullfölja redan beslutade företag tillstyrkes dock det

av styrelsen äskade beloppet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen sålunda

förordat, hemställer,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.;

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1957 föreslagna kompletteringarna

av den förteckning, som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

Fonden för låneunderstöd

13 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1956/57. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 13, s. 142), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1956/57 för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

14:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 15,

s. 143 och 144) föreslagit riksdagen att till Förskott för vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.

Från detta anslag bestrides fr. o. m. den 1 juli 1955 endast förskott till

regionplaneändamål.

Under anslaget har senast anvisats ett investeringsanslag av 550 000 kr.

för budgetåret 1953/54. Den 1 juli 1953 stod till förfogande å anslaget

1 673 722 kr. Härav ha för byggnadsplaneändamål fram till avvecklingen

av denna verksamhet tagits i anspråk 70 534 kr. För regionplaneändamål

ha till den 1/7 1956 tagits i anspråk sammanlagt 665 000 kr. Härav ha utbetalats

till Kalmar, Västerbottens, Västernorrlands och Älvsborgs län sammanlagt

290 000 kr. och återstoden till Stockholmstraktens regionplaneförbund.

Behållningen å anslaget den 1/7 1956 uppgick sålunda till 938 188 kr.

Under innevarande budgetår ha till Stockholmstraktens regionplaneförbund

sammanlagt 385 000 kr. reserverats. Å anslaget kvarstår följaktligen

ett belopp av 553 188 kr. odisponerat.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1956 framhållit, att regionplanering

f. n. pågår för Stockholmstrakten, Göteborg och omgivningar,

Umeorten, Kalmar och Nybro med omgivningar, Karlskrona—Lyckeby och

örnsköldsvikstrakten och har förberetts även för Eskilstunaorten. Under

landstingets ledning pågår därjämte planarbeten av regional karaktär i

Örebro län. Styrelsen har inte funnit det möjligt att med säkerhet förutse

behovet av förskottsmedel för innevarande och nästa budgetår men uppskattar

detsamma till sammanlagt 650 000 kr. Ett anslag av 100 000 kr. skulle

därför erfordras för budgetåret 1957/58.

Departementschefen biträder byggnadsstyrelsens förslag samt föreslår vidare,

att den vid utgången av innevarande budgetår förefintliga behållningen

på del senast 1953/54 anvisade anslaget för samma ändamål skall överföras

till det nya anslaget.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

57

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förskott för vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

15 ro) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 16, s. 145—151) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1957/58 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 21 301 000 kr.

I skrivelse den 29 augusti 1956 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen bl. a.

lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats

för budgetåren 1954/55—1956/57. I sammanställningen redovisas även styrelsens

äskanden för budgetåret 1957/58.

1954/55

1955/56

1956/57

Äskanden

1957/58

tusental

kronor

Garage- och förrådsbyggnader m. m. ...

Maskincentralförråd

6 000

4 300

5 500

6 800

Motorfordon och vägmaskiner m. m...

25 500

22 000

9 600

26 000

Flytande materiel...................

2 100

3 400

1 700

3 600

Grustag m. m........................

1 000

Effektförråd..........................

Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi-

2 000

—

—

—

tionsanslag.........................

—

—

1

1 000

Summa 36 600

29 700

16 801

37 400

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1959/60 intill ett belopp av 18 milj. kr.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att den vid beräkning av anslagsbehovet

för budgetåret 1957/58 i princip utgått från de riktlinjer för investeringarna

i förrådsfonden, som föredragande statsråd angivit i 1952 års statsverksproposition.

Därutöver framhåller styrelsen, att den starka ökning av vägtrafiken,

som skett under de senaste åren, ställt mycket stora krav på underhållet

av vägarna. Då förrådsfonden till huvudsaklig del har att tillgodose

vägunderhållets behov av maskiner och andra förnödenheter är det

nödvändigt att anslagsbehovet under fonden tillgodoses och att ramen för

de reglerade investeringarna ges tillräcklig storlek. Därjämte framhålles,

att det tidigare gällande köp- och beställningsstoppet medfört, att såväl cr5

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 9

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

sättnings- som nyanskaffning av arbetsbesparande maskiner och redskap

blivit eftersatta, vilket förorsakat stora svårigheter för underhållsverksamheten.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 146—150).

Föredraganden erinrar inledningsvis om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sina petita för förrådsfonden för nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning

av 40,6 mkr. och för ändamålet äskat 37,4 mkr. i anslag.

De föreslagna investeringarna syfta till en investeringsverksamhet huvudsakligen

enligt tidigare godkända riktlinjer och givna bemyndiganden. Föredraganden

har emellertid, såsom framgått av den lämnade redogörelsen för

investeringsplanen för kommunikationsverken, ansett sig böra förorda en

till 28 mkr. krympt medelsförbrukningsram. Hur medelsförbrukningen beräknas

komma att ungefärligen fördela sig på de olika anslagsändamålen

framgår av en i propositionen på s. 150 intagen tabell.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört under anslagen till garage- och förrådsbyggnader

samt flytande materiel anser föredraganden sig inte kunna

minska den av styrelsen föreslagna medelsförbrukningen till dessa ändamål.

Den begränsning av investeringsvolymen, som ansetts nödvändig, har därför

helt hänförts till motorfordon och vägmaskiner.

Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen och de beräknade

reservationerna per den 30 juni 1957 ha anslagen för nästa budgetår

beräknats till 21,3 mkr.

Slutligen tillstyrkes styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande

om högst 18 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under

budgetåret 1959/60.

Utskottet. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår föreslagna

investeringar i förrådsfonden om sammanlagt 40,6 mkr. anses av

föredraganden böra begränsas till 28 mkr. Sistnämnda belopp fördelar

sig med 6,8 mkr. på garage- och förrådsbyggnader m. m., med 17,4 mkr.

på motorfordon och vägmaskiner samt med 3,8 mkr. på flytande materiel.

Föredragandens förslag innebär en reducering av anslagen till motorfordon

och vägmaskiner men bifall till styrelsens äskanden i övrigt.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört tillstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts förslag, vilket förutsätter beviljande av anslag om tillhopa

21 301 000 kr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp

av 18 mkr. för materiel till maskincentralförrådet, avsedd att levereras

under budgetåret 1959/60.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

59

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 4 300 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 13 400 000 »

3. Flytande materiel ..................... 3 600 000 »

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag.

.......................... 1 000 »

Uppskjutna frågor

16 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 3: Televerkets anslagsbehov i vad förslaget avser Televisionsradioanläggningar,

punkten i: Statens järnvägars anslagsbehov i vad förslaget avser Förvärv

av Stockholm—Nynäs järnväg m. m.,

punkten 6: Luftfartens markorganisation m. in. i vad förslaget avser Utbyggnad

av storflygplats, samt

punkten li: Lån för inköp av televisionsutrustning,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 12 mars 1957

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF KARLSSON

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström, Näsström,

Boman, Hesselbom, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson,

Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Pålsson, Holmqvist, Rikard

Svensson och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Malmborg, Thapper, Jansson

i Kalix, Persson i Växjö, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson i

Stockholm Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström, fröken Karlsson,

herr Löfroth, fru Wallin, herr Heckscher och fröken Liljedahl.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) av herr Rubbestad

b) av fru Wallin.

2) vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) av fröken Andersson,

herr Nilsson i Göingegården, fröken Karlsson och herr Heckscher, vilka ansett

att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1957

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Av skäl»

och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»Under punkten 4: 4 (Biltrafik) har Kungl. Maj :t till Anskaffning av bilmateriel

äskat ett investeringsanslag om 4 800 000 kronor. Utskottet har intet

att erinra mot den förutsatta medelsförbrukningen för detta ändamål,

5 500 000 kronor. Emellertid anges under samma punkt en behållning från

föregående budgetår av 1 946 000 kronor föreligga på anslaget till Förvärv

av billinjer. Det synes principiellt oriktigt att för ett ändamål av detta slag

bevara en reservation, som är många gånger större än den summa som årligen

förutsättes komma till användning. En överföring av 1 500 000 kronor

bor därför ske till anslaget Anskaffning av bilmateriel, varigenom det där

upptagna anslagsbeloppet kan minskas till 3 300 000 kronor. Mot departementschefens

anslagsberäkningar och ovan redovisade förslag i övrigt har utskottet

ej funnit anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande lydelse:

J

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 240, för budgetåret 1957/58

under statens järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

22. Anskaffning av bilmateriel .......... 3 300 000 kr.»

Stockholm 1957. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

570363

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, a1 i texten