Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för en förenklad statsbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna, jämte i ämnet väckta motioner.

1957-04-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för en förenklad statsbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

Nr 91

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

grunder för en förenklad statsbidragsgivning, avseende

driftbidragen till primärkommunerna, jämte i

ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 112 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 mars 1957, föreslagit

riksdagen att godkänna i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder

för en förenklad statsbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna.

I propositionen framlägges principförslag till omläggning av den nuvarande

statsbidragsgivningen till primärkommunernas driftutgifter. Syftet

är att rationalisera statsbidragsgivningen på detta område. Till grund

för förslaget ligger främst allmänna statsbidragsutredningens betänkande

om förenklad statsbidragsgivning (SOU 1956:8).

Förslaget innebär, att 27 speciella driftbidrag ersättes av två, dels ett lärarlönebidrag

och dels ett högre skolbidrag. Avsikten är, att framdeles ytterligare

driftbidrag skall ersättas med sistnämnda båda bidrag.

Minskningen av antalet bidrag sker på två sätt. Det ena sättet är avlösning,

d. v. s. vissa bidrag indrages mot att kommunerna erhåller kompensation

genom höjning av ett eller flera kvarstående bidrag. Nio speciella

bidrag föreslås nu bli avlösta genom kompensation i form av ökning av

lärarlönebidraget respektive det högre skolbidraget. Det andra sättet går

ut på sammanförande av vissa, sinsemellan likartade bidrag till två bidrag.

Till lärarlönebidraget föreslås sammanförda 14 nuvarande bidrag. På samma

sätt föreslås fyra bidrag sammanförda till det högre skolbidraget.

För beräkning av de båda nya gemensamma statsbidragen föreslås förenklade

regler. Bidragsunderlaget skall icke — såsom i nuvarande statsbidragssystem

— utgöras av de i detalj redovisade faktiska kostnaderna

utan i stället grunda sig på en schematisk beräkning med ledning av de väsentligaste

utgiftsfaktorerna.

En utgångspunkt vid förslagets utarbetande har varit, att kommunerna

skall erhålla ett totalt statsstöd av i stort sett samma storlek som enligt nuvarande

bidragssystem. De föreslagna bidragsgrunderna medför blott ringa

förskjutningar i de enskilda kommunernas ekonomiska förhållanden.

Genom det förenklade bidragssystemet kommer kommunernas handlingsfrihet

på de berörda statsunderstödda verksamhetsområdena att öka. Villkorsbestämningarna

i de nuvarande statsbidragsförfattningarna kommer i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957 11

flera fall att kunna upphävas. I andra fall får dessa villkorsbestämningar

överföras till normerande föreskrifter. Den kontroll, som skett i samband

med de hittillsvarande detaljerade statsbidragsrekvisitionerna, kommer att

bli väsentligt inskränkt genom den nya förenklade bidragskonstruktionen.

I fråga om kommun, som icke iakttager gällande normerande föreskrifter,

skall enligt förslaget viss del av de gemensamma statsbidragen kunna innehållas

i avbidan på att rättelse vidtages.

Omläggningen av statsbidragsgivningen föreslås träda i kraft den 1 juli

1958.

Även beträffande andra statsbidrag än de nu berörda förbereds förslag

till förenklingsåtgärder.

Propositionen

I statsrådsprotokollet redovisas de olika fragorna under följande avsnitt,

till vilka utskottet får hänvisa:

I. Inledning (s. 3—5).

II. Statsbidragsutredningens principbetänkande. 1953 års direktiv (s. 5—

1()).

III. Allmänna riktlinjer m. m. för en förenkling av statsbidragsgivningen

(s. 10—28).

IV. Vilka statsbidrag bör kunna avlösas? (s. 28—53).

V) Närmare utformning av beräkningssättet. Ekonomiska verkningar (s.

53—82).

VI. Villkorsbestämningarna i statsbidragsförfattningarna. Statens kontroll.

Innehållande av bidrag (s. 82—97).

VII. Diverse frågor (s. 97—102).

Översikter över de i propositionen föreslagna förenklingsåtgärderna bilaga

3 och bilaga 4 till statsrådsprotokollet — fogas såsom bilaga 1 och bilaga

2 vid detta utlåtande.

Motioner

I anledning av förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Huss (I: 478) och den andra inom andra kammaren av fröken Höjer

(11:596), i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av proposition

nr 112 besluta, att det särskilda statsbidraget nr 31 skall bibehållas;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Anderberg in. fl. (I: 479) och den andra inom andra kammaren av

herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. (11:597), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av proposition nr 112 måtte besluta att jämväl statsbidragen

till social hemhjälpsverksamhet och bidragsförskott nu skall bli

föremål för avlösning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

I fråga om motiveringen för de sålunda framställda förslagen får utskottet

hänvisa till motionerna I: 478 och 479.

Utskottet

Det föreliggande propositionsförslaget, vilket väsentligen bygger på allmänna

statsbidragsutredningens år 1956 avgivna betänkande om förenklad

statsbidragsgivning, har karaktären av ett principförslag syftande till en

rationalisering av den nuvarande statsbidragsgivningen till primärkommunernas

driftutgifter. Tyngdpunkten i förslaget ligger på förenklingsplanet;

frågan om förslagets verkningar i skatteutjämningshänseende har däremot

inte tillmätts betydelse i vidare mån än att den avsedda omläggningen förutsatts

icke skola medföra några nämnvärda omkastningar i kommunernas

ekonomi.

Förslaget innebär, att 27 speciella driftbidrag ersätts av två nya bidrag,

nämligen ett lärarlönebidrag och ett högre skolbidrag. Detta förutsätter

dels att nio speciella bidrag blir avlösta, d. v. s. indragna, mot att kommunerna

kompenseras genom höjning av de kvarstående bidragen, dels ock

att fjorton resp. fyra sinsemellan likartade bidrag sammanförs till lärarlönebidraget

resp. det högre skolbidraget. Avsikten är att framdeles ytterligare

ett antal driftbidrag skall ersättas med de båda nya bidragen.

Rent allmänt kan konstateras, att det nuvarande statsbidragssystemet är

i hög grad tungrott och invecklat; härtill bidrar inte minst förekomsten av

ett stort antal driftbidrag till primärkommunerna, f. n. drygt ett sextiotal,

de flesta reglerade i detalj. Bidragsgivningen omhänderhas av ett flertal

myndigheter med därav följande risk för oenhetlighet i tillämpningen. Ur

dessa synpunkter föreligger otvivelaktigt ett starkt behov av förenkling på

förevarande område. Utskottet vill för sin del ge sin principiella anslutning

till en rationalisering av statsbidragssystemet på sätt i propositionen föreslås.

Hur långt förenklingen i fråga om avlösning och sammanförande av statsbidrag

bör drivas kan givetvis vara föremål för delade uppfattningar, men

enligt utskottets mening synes propositionsförslaget väl ägnat att läggas till

grund för en reform på området.

Medan f. n. bidragsunderlaget utgörs av de i detalj redovisade faktiska

kostnaderna, utgår propositionsförslaget i stället från en schematisk beräkningsmetod

grundad på de väsentligaste utgiftsfaktorerna. Även i detta

hänseende synes förslaget innebära ett steg i rätt riktning. För att ernå

den asyftade effekten krävs otvivelaktigt, att det nuvarande redovisningssystemet

ersätts med ett enklare förfarande. Givetvis måste dock vissa garantier

uppställas både mot icke önskvärda omkastningar i kommunernas

ekonomi och mot ett uppgivande av kontrollen över bidragens behöriga användning.

Såvitt utskottet kan bedöma, har det föreliggande förslaget utformats

under hänsynstagande till dessa krav. Bl. a. bör framhållas, att den

avsedda omläggningen icke kommer att minska statsbidragsgivningen totalt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

13

sett. En betydelsefull -vinst av reformen ligger däri, att kommunernas hittills

starkt beskurna handlingsfrihet på de olika verksamhetsområdena i

väsentlig mån vidgas.

Såsom nämnts uppgår antalet driftbidrag till primärkommunerna f. n.

till drygt ett sextiotal. Propositionsförslaget, som endast berör 27 av dessa

bidrag, är alltså av begränsad räckvidd. Såsom departementschefen framhållit

hade det givetvis varit till fördel om samtliga eller åtminstone flertalet

driftbidrag kunnat avlösas av ett allmänt bidrag. Då så ej varit möjligt

inom ramen för arbetets bedrivande, bör detta dock enligt utskottets mening

inte hindra genomförandet av den i och för sig önskvärda rationaliseringen.

Den i det föregående berörda frågan om en kompensation till kommunerna

för en indragning av vissa av driftbidragen föreslås i propositionen löst

på så sätt att, då det gäller lärarlönebidraget, avdragsbeloppen (kommunandelen)

per tjänst minskas och, då det gäller det högre skolbidraget, en viss

höjning av bidragsprocenten sker. Utskottet har inte funnit anledning till

erinran mot den sålunda förordade principlösningen. Inte heller har utskottet

något att invända mot att, på sätt i propositionen förordas, kompensationen

för de avlösta bidragen fördelas efter antalet lärartjänster. I fråga om

lämpligheten att anknyta reformen till ett lärarlönebidrag instämmer utskottet

i departementschefens uppfattning, att denna anknytning framstår

som naturlig med tanke på att ifrågavarande bidrag utgår till alla kommuner

och avser en verksamhet som är obligatorisk; flertalet av de till indragning

föreslagna bidragen har också ett nära samband med lärarlönebidraget.

I anslutning till det anförda förordar utskottet, att de i propositionen angivna

huvudgrunderna godkännes som underlag för en statsbidragsreform.

Såsom i propositionen förutsatts, bör omläggningen träda i kraft den 1 juli

1958. I propositionen uttalas, att därest förslaget vinner riksdagens godkännande,

nya bestämmelser för de gemensamma bidragen bör utarbetas; vissa

följdfrågor av natur att böra prövas av riksdagen uppkommer i anslutning

härtill. Dessa frågor föreslås skola underställas nästa års riksdag. Utskottet

har inte funnit anledning till erinran mot vad sålunda anförts eller i övrigt

till särskilt uttalande härutinnan.

Utskottet övergår härefter till att behandla de olika huvudfrågorna i propositionsförslaget.

Beträffande spörsmålet om vilka bidrag som bör kunna avlösas underslrykes

i propositionen, all den avsedda omläggningen inte kommer att minska

statsbidragsgivningen totalt sett; syftet är endast att av praktiska skäl lämna

statsstödet till kommunerna genom ett mindre antal bidragsformer än

hittills. Frågan om den s. k. stimulanseffekten kommer härvid i blickpunklen.

Statsbidragsutredningen har inte funnit anledning att tillmäta stimulanssynpunkten

någon större betydelse. Som stimulansbidrag i egentlig mening

har utredningen i sitt år 1952 avgivna principbetänkande funnit sig

endast böra beteckna statsbidrag till sådana kommunala verksamhetsgrenar,

vilkas hedrivande kan tänkas upphöra eller minska, om det speciella statsstödet

bortfaller eller begränsas, och i sitt år 195G avgivna betänkande har

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

utredningen över huvud taget inte närmare berört statsbidragsgivningen ur

stimulanssynpunkt. Utredningen liar stannat vid att förorda, att sjutton

driftbidrag till primärkommuner indrages mot kompensation genom uppräkning

av de två nya bidragen, lärarlönebidraget resp. det högre skolbidraget.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har emellertid lämpligheten

av att avlösa vissa av de berörda bidragen ifrågasatts ur stimulanssynpunkt.

Departementschefen åter har anfört, att det enligt hans mening är

svårt — och knappast nödvändigt — att ge en uttömmande analys av statsbidragens

roll som stimulansfaktor. Har en verksamhet fått en viss hävd, är

det enligt departementschefens mening lättare att bortse från stimulanseffekten

av ett statsbidrag. Departementschefen, som funnit uppenbart att en del

av de bidrag som statsbidragsutredningen föreslagit till avlösning representerar

svårbedömbara gränsfall, har inte i allo ansett sig kunna följa utredningens

förslag beträffande vilka statsbidrag som skulle avlösas; väsentligen

sammanhänger detta med att bidragen avser verksamhetsgrenar, som är under

utbyggnad och som därför ytterligare någon tid ansetts böra få utvecklas

med stöd från speciella statsbidrag. De statsbidrag, som i propositionen föreslås

till avlösning, är bidragen till vissa kostnader enligt barnavårdslagen

och till upprättande av byggnadsplaner och generalplaner ävensom sju särskilda

bidrag på skolväsendets område. Den föreslagna avlösningen av ifrågavarande

nio bidrag motiveras beträffande bidragen till vissa kostnader enligt

barnavårdslagen samt till upprättande av byggnadsplaner och generalplaner

med bidragsgivningens ringa betydelse för kommunernas ekonomi

och beträffande de sju bidragen på skolväsendets område antingen med resp.

verksamhetsgrenars jämna utbredning i landets kommuner eller med vederbörande

bidrags ringa ekonomiska betydelse. — Bland de av statsbidragsutredningen

till indragning föreslagna statsbidrag, vilka departementschefen

ansett böra tillsvidare undantagas från avlösning, märks bidraget till social

hemhjälp och bidraget till förskottering av underhållsbidrag till barn. I fråga

om det förra bidraget, för vars avlösning enligt statsbidragsutredningen

talar att det i stort sett är beroende av kommunernas storlek samt utgår till

flertalet kommuner, erinrar departementschefen om att ett antal remissorgan

gjort invändningar ur stimulanssynpunkt mot en indragning därav.

Bl. a. har socialstyrelsen sagt sig befara, att kommunerna knappast skulle

upprätthålla samma krav på hemvårdarinnornas kunnighet och lämplighet

som hittills, om tillsynen av verksamheten frikopplas från statsbidragsgivningen.

För egen del finner departementschefen med hänsyn särskilt till att

ändrade bidragsregler för den sociala hemhjälpen kommer att träda i kraft

med ingången av år 1958 det lämpligast, att bidraget ännu några år —

dock längst till den 1 juli 1960 — får kvarstå som självständigt bidrag. I

fråga om bidraget till förskottering av underhållsbidrag till barn anför departementschefen

— under erinran bl. a. om att ett förslag berörande bidragsförskotten

proposilionsvägen underställs innevarande riksdag — att

förutsättningar inte föreligger för ett mera definitivt ställningstagande till

förskottens utformning på längre sikt samt att frågan om er. avlösning bör

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

15

tagas upp på nytt om några år samtidigt med att en indragning av vissa

andra bidrag blir aktuell.

En motsatt uppfattning beträffande den lämpligaste tidpunkten för avlösning

av här ifrågavarande båda bidrag framföres i de likalydande motionerna

I: 479 och II: 597, i vilka yrkas att riksdagen måtte besluta att bidragen

nu skall bli föremål för avlösning. I fråga om det förra bidraget anförs i

motionerna bl. a., att bidraget numera saknar egentlig kommunalekonomisk

betydelse och att dess avsedda stimulerande effekt rentav förbytls i

sin motsats, i det att förespråkarna för en utbyggd social hemhjälp inte

vunnit gehör för sina önskemål till följd av att statsbidrag ej kunnat erhållas

för anställande av ytterligare hemvårdarinnor. Dessutom finner motionärerna

det i propositionen föreslagna uppskovet med bidragets avlösning.

— längst intill den 1 juli 1960 — meningslöst. Beträffande det senare bidraget

understryker motionärerna att detsamma är ett av de mest tungadministrerade

statsbidragen till primärkommunernas driftutgifter samt tilllägger,

att samma skäl som anförts för en omedelbar avlösning av bidraget

till social hemhjälp talar för en indragning redan nu även av här ifrågavarande

bidrag.

De synpunkter som sålunda anförts i motionerna äger onekligen i mångt

och mycket fog för sig. Då emellertid vid remissbehandlingen invändningar

rests mot tanken på en avlösning redan nu av ifrågavarande bidrag, anser

utskottet, med beaktande jämväl av de utav departementschefen anförda

särskilda skälen mot en omedelbar avlösning, försiktigheten bjuda, att bidragen

ännu några år får kvarstå som självständiga bidrag. Utskottet är töljaktligen

inte berett att tillstyrka motionsyrkandet.

Vad angår motionerna 1:478 och 11:596, i vilka yrkats att riksdagen

måtte besluta att bidraget till hälsovården vid folk- och småskolor skall bibehållas,

kan utskottet inte finna det däri förda resonemanget om bidragets

stimulanskaraktär äga den tyngd, att det kan motivera ett avsteg från Kungl.

Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandet i fråga.

Sammanfattningsvis får utskottet som sin uppfattning uttala, att utskottet

vid sin granskning funnit Kungl. Maj :ts förslag i fråga om vilka bidrag

som bör avlösas godtagbart, varför utskottet biträder propositionen i denna

del.

I fråga om sättet för beräkning av de båda nya gemensamma statsbidragen

innebär propositionsförslaget betydande förenklingar, i det att bidragsunderlaget

inte, såsom f. n., skall utgöras av de i detalj redovisade faktiska

kostnaderna utan i stället baseras på en schematisk beräkning med ledning

av de mest väsentliga kostnadselementen. Detta förslag, som kan betecknas

som eu av hörnstenarna i den tillämnade reformen, kommer självfallet att

i betydlig grad befria de olika myndigheterna och kommunerna från det

med bidragsunderlagsberäkningen förenade arbetet. Alt man härvid måste

ge visst avkall på kravet att beräkningen skall uppvisa full överensstämmelse

med de kostnader, som bidragsgivningen avser, är uppenbart; i motsatt

fall skulle den eftersträvade rationaliseringsvinsten gå förlorad. För egen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

del hyser utskottet inga avgörande betänkligheter mot ett genomförande av

förslaget i denna del, detta bl. a. av det skälet att förslaget synes erbjuda garantier

för att de nya bidragsgrunderna inte skall komma att medföra

några mera nämnvärda förskjutningar i de enskilda kommunernas ekonomi.

Vad de föreslagna reglerna för beräkning av bidragsunderlaget för statsstödet

till folkskoleväsendet beträffar, synes de utskottet i stort sett väl avvägda.

Med avseende å bestämmandet av begreppet statsbidragsberättigande

tjänst innebär förslaget sålunda, att som hel bidragsberättigande tjänst

skall räknas varje för redovisningsåret inrättad — ordinarie eller icke-ordinarie

— distriktsöverlärar-, föreståndarinne-, folk- eller småskollärartjänst

samt ordinarie övningslärartjänst. Vidare skall kostnader för vikarier

i regel inte medräknas, vilket medför att statsbidrag för en tjänstgöring av

viss omfattning, inte kan erhållas för mer än en befattningshavare. Såsom

departementschefen framhållit, torde detaljerna rörande begreppsbestämningen

få beaktas i en blivande författning i ämnet. Preciseringen av begreppet

årslön — enligt förslaget avses därmed den lön som enligt den för

befattningshavaren gällande löneklassen utgår under loppet av ett redovisningsår,

varvid löneklassen vid vårterminens början skall vara avgörande —•

synes utskottet lämplig ur förenldingssynpunkt. Vad propositionsförslaget i

övrigt innehåller beträffande bidragsunderlagets beräkning har inte givit utskottet

anledning till erinran.

Med avseende å frågan om bestämmande av bidragsandel för lärarlönebidraget

avvisar departementschefen tanken på en övergång till ett enhetligt

procentbidrag och likaså på en övergång till ett enhetligt avdragsbelopp

för samtliga hyresgrupper. I stället förordas ett bibehållande av den nuvarande

differentieringen efter hyresgrupper, dock att enhetliga avdragsbelopp

föreslås genomförda då det gäller olika slag av tjänster. För ett så säkert

bedömande av avdragsbeloppens storlek som möjligt har inom finansdepartementet

verkställts en undersökning på ett större och färskare material än

det som behandlats av statsbidragsutredningen. Efter minskning med det

som kompensation till kommunerna för avlösning av vissa bidrag erforderliga

beloppet per statsbidragsberättigande tjänst, 400 kronor, framkommer

härvid avdragsbeloppen 557 kronor i hyresgrupp 1, 800 kronor i grupp 2,

980 kronor i grupp 3, 1 216 kronor i grupp 4 och 1 452 kronor i grupp 5.

Med de sålunda angivna avdragsbeloppen torde någon nämnvärd förskjutning

icke komma att ske vare sig i kostnadsfördelningen mellan stat och

kommun eller mellan de olika hyresgrupperna.

Mot vad propositionsförslaget innehåller i fråga om förenklade beräkningsregler

i vad gäller sammanförande av fyra lönebidrag till högre kommunala

skolor har utskottet intet att erinra.

I propositionen ägnas särskild uppmärksamhet åt frågan angående omläggningens

inverkan på kommunernas ekonomi. Statsbidragsutredningen

har på ett begränsat material utfört beräkningar, som beträffande lärarlönebidraget

utvisar, att den uppkommande omfördelningen blir relativt

obetydlig. Sedan emellertid vid remissbehandlingen av utredningens betänkande

oro uttalats för de ekonomiska följderna av omläggningen, har inom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

17

finansdepartementet verkställts ytterligare undersökningar på förevarande

punkt, varvid eftersträvats ett så långt som möjligt allsidigt urval av kommuner.

De härvid framkomna beloppen för skattetrycksförändringar går

inte upp till eller ens närmar sig det belopp av 20 öre per skattekrona, som

utredningen ansett vara den övre gränsen för godtagbara avvikelser. Departementschefen

framhåller i detta sammanhang som ett utmärkande drag

för det schablonmässiga bidragssystemet, att konstaterade bidragsförluster

ett år ofta sammanhänger med rent tillfälliga förhållanden och att ett annat

år ett bättre resultat kan vara att motse. Utskottet delar departementschefens

uppfattning, att de resultat som framkommit genom finansdepartementets

undersökning under angivna omständigheter inte är ägnade att inge

betänkligheter, liksom att anledning saknas att föreslå ökad total bidragsgivning

i syfte att minska förlusterna för det fåtal kommuner, som drabbas

av relativt sett större bidragsförluster.

I vad rör viltkorsbestärnningarna i statsbidragsförfattningarna, statens

kontroll samt innehållande av bidrag kan utskottet helt ansluta sig till de

i propositionsförslaget anförda synpunkterna.

Vad Kungl. Maj.ts förslag i övrigt innehåller ger inte utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 478 och II: 596 samt I: 479

och 11:597, godkänna i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 8 mars 1957 förordade grunder för en förenklad

statsbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna.

Stockholm den 26 april 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström, Näsström,

Hesselbom, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson, Sundelin,

Birger Andersson, Pålsson, Holmqvist, Rikard Svensson, Söderberg, Jacobsson

och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Persson i Växjö, Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås,

Gustafsson i Stockholm, Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström,

Löfroth, Nelander, Lassinantti, Svensson i Kungälv och Gustafsson i Mem.

Reservationer

1) av herr Näsström

2) av herr Staxäng.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 89—91

s. 1 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

Bilaga 1

Förslag till förenklingsåtgärder enligt propositionen nr 112

Femte huvudtiteln

4. Vissa kostnader enligt barnavårdslagen

Anslag i milj. kr.

budgetåret

1954/55 1956/57

0,14

15,25

Förenklingsförslag

enl. prop.

Avlöses

Sjätte huvudtiteln

8. Upprättande av byggnadsplaner och generalplaner

......................................

0,005

0,01

Åttonde huvudtiteln

12. Kommunala flickskolor......................

13. Kommunala realskolor.....................

14. Praktiska kommunala realskolor............

15. Hälsovården vid kommunala flickskolor, kom
munala

realskolor och praktiska kommunala

realskolor.................................

16. Avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter..............

19. Avlöning åt lärare vid folk- och småskolor ..

20. Förstärkningsanordningar vid vissa folk- och

småskolor.................................

21. Hjälpundervisning i folk- och småskolor.....

22. Handledning vid kombinerad korrespondensoch

radioundervisning vid vissa folkskolor . . .

23. Avlöning åt folkskolans distriktsöverlärare ....

24. Arvode till skolsekreterare..................

25. Ersättning åt ordinarie folk- och småskollärare

m. fl. vid viss tjänstgöring å ferietid.........

26. Avlönande av övningslärare vid folk- och småskolor

....................................

27. Avlönande av lärare i hushållsgöromål......

28. Undervisning i slöjd.......................

31. Hälsovården vid folk- och småskolor........

33. Avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid folkskolans skolhem......

36. Tillhandahållande av fria läroböcker m. m. ..

39. Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m.. .

40. Undervisningsmateriel vid folk- och småskolor

42. Avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan . . .

43. Avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid

fortsättningsskolan.........................

44. Avlöning åt övningslärare vid fortsättningsskolan

.......................................

46. Avlönande av lärare vid högre folkskolor.....

47. Arvoden till skolläkare m. m. vid högre folkskolor

.......................................

14,1

5,7

8,5

! Ingår i högre

skolbidraget

0,112

0,165

Avlöses

0,085

0,085

1 412,7

1 500,0

Ingår

: i lärarlönebidraget
-

1,475

1,591

Avlöses

1,095

1,02

Ingår i lärarlöne- bidraget

9,2

9,9

Avlöses

1,3

2,0

2,8

2,8

»

4,6

7,0

| Ingår i lärarlöne-

| bidraget

0,55

Ur ansla-

Ingår i högre skol-

get för nr

12—14

bidraget

0,005

Ur ansla- get för nr

15

Avlöses

1 Även andra än här avsedda bidrag ingår.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1957

19

Bilaga 2

Tablå utvisande i schematisk form hur de i propositionen nr 112 till

reformering föreslagna 27 statsbidragen övergår till endast två statsbidrag

Nuvarande statsbidrag

Förenk-

lingsförslag

Nyskapade

statsbidrag

4. Vissa kostnader enligt barnavårdslagen

8. Upprättande av byggnadsplaner och generalplaner

16. Avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter

31. Hälsovården vid folk- och småskolor

36. Tillhandahållande av fria läroböcker m. m.

39. Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m.

40. Undervisningsmateriel vid folk- och småskolor

Avlöses

(indrages)

19. Avlöning åt lärare vid folk- och småskolor

20. Förstärkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor

21. Hjälpundervisning i folk- och småskolor

22. Handledning vid kombinerad korrespondens- och radiounder- visning vid vissa folkskolor

Lärarlöne-

bidrag

23. Avlöning åt folkskolans distriktsöverlärare

24. Arvode till skolsekreterare

25. Ersättning åt ordinarie folk- och småskollärare m. fl. vid viss

tjänstgöring å ferietid

Samman-

26. Avlönande av övningslärare vid folk- och småskolor

27. Avlönande av lärare i hushållsgöromål

28. Undervisning i slöjd

33. Avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid folkskolans skolhem

föres

42. Avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan

43. Avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan

44. Avlöning åt övningslärare vid fortsättningsskolan

15. Hälsovården vid kommunala flickskolor, kommunala realskolor

och praktiska kommunala realskolor

7. Arvoden till skolläkrre m. m. vid högre folkskolor

Avlöses

(indrages)

Högre

12. Kommunala flickskolor

13. Kommunala realskolor

14. Praktiska kommunala realskolor

46. Avlönande av lärare vid högre folkskolor

Samman-

föres

skol-

bidrag

670728

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående övertagande av staden Västerviks förpliktelser gentemot vissa befattningshavare. a1 i texten