Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1957-04-30 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

1

Nr

92

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1957/58, i vad avser ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

1 :o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga

29, punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957), vilket avser vissa ombyggnadsarbeten

inom kemiska institutionen vid universitetet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet

i Uppsala för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 105 000 kronor.

2: o) Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

2, s. 2 och 3), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för de geografiska och

mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitet i

Uppsala för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

3: o) Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 3 och 4) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

För förberedande arbeten för ifrågavarande byggnadsföretag har för innevarande

budgetår anvisats elt investeringsanslag av 100 000 kronor. Kostnaderna

för byggnadsföretaget enligt prisläget år 1955 uppskattades i fjol

(bil. 29, punkten 3) för de då planerade arbetena till 1 900 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen bar nu meddelat, att av 1955 års universiletsutredning

utarbetade prognoser rörande del framtida elevantalet vid universitet och

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 92

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

högskolor föranlett en ny programutredning, varvid hänsyn måst tagas förutom

till det ökade behovet av utrymmen för undervisning även till kravet

på tjänsterum och forskningsmöjligheter för den utökade lärarpersonalen.

På grund härav hade ett nytt skissförslag uppgjorts, enligt vilket kostnaderna

för byggnadsföretaget preliminärt beräknats till cirka 3 600 000 kronor.

För påbörjande av byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen för nästa

budgetår hemställt om ett anslag av 500 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot beräkningen

av kostnaderna för byggnadsföretaget samt har föreslagit, att för

nästa budgetår anvisas 500 000 kronor för dettas påbörjande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

4: o) Nybyggnad för växtbiologiska och limnologiska institutionerna vid

universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 4),

vilket avser upprättande av fullständiga handlingar och vidtagande av andra

förberedande åtgärder för ifrågavarande nybyggnad, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för växtbiologiska och

limnologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000

kronor.

5: o) Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 5, s. 5—7), vilket avser dels slutförande av om- och

tillbyggnad av zoologiska institutionen, dels uppförande av personalbyggnad

för botaniska trädgården, dels ombyggnadsarbeten i gamla kemiska institutionen,

dels ock vissa byggnadsarbeten inom den av universitetet i Lund

förvärvade fastigheten stadsägan nr 244 därstädes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds

universitet för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

6: o) Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund.

Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 7 och 8) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

I skrivelse den 25 september 1956 har byggnadsstyrelsen med anledning

av framställningar från universitetets sida hemställt om anvisande av, bland

annat, ett anslag av 500 000 kronor för påbörjande av en för humanistiska

fakulteten avsedd tillbyggnad vid den geologisk-geografiska institutionsbyggnaden.

Den totala byggnadskostnaden för ifrågavarande nybyggnad be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 ur 1957

3

räknar byggnadsstyrelsen enligt prisläget den 1 juli 1956 till 3 460 000 kronoi.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Behovet av en nybyggnad för humanistiska fakulteten gör sig främst på

grund av den stora ökningen av antalet studerande i de humanistiska ämnena

starkt gällande. Jag anser mig därför böra biträda byggnadsstyrelsens

förslag om uppförande av en nybyggnad för fakulteten. Den av styrelsen

beräknade kostnaden för nybyggnaden anser jag mig böra godtaga. I enlighet

med föreliggande förslag torde för nästa budgetår till ifrågavarande

ändamål böra anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och

hemställer förty,

att riksdagen må till Nybyggnad för humanistiska fakulteten

vid universitetet i Lund för budgetåret 1957/58 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

7:o) Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid universitetet i Lund.

Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 8—14) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att träffa avtal med Malmöhus läns landsting angående samarbete

i fråga om uppförande och drift av nybyggnad för patologiska institutionen

in. in. vid universitetet i Lund, dels ock till Nybyggnad för patologiska

institutionen in. in. vid universitetet i Lund för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Till nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund

anvisades för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

I skrivelse den 20 november 1956 har byggnadsstyrelsen hemställt dels att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1957/58 till nybyggnad

för patologiska institutionen i Lund in. in. anvisa de tidigare till nybyggnad

för bakteriologiska institutionen avsedda medlen, 500 000 kronor, dels att

Kungl. Maj :t måtte godkänna ett av kanslern för rikets universitet tillstyrkt

förslag till avtal mellan staten och Malmöhus läns landsting om samarbete

i fråga om uppförande och drift av patologiska och bakteriologiska

institutionerna vid Lunds universitet och vissa centrallaboratorier vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Beträffande lydelsen av ifrågavarande avtalsförslag in. in. torde utskottet

tå hänvisa till statsrådsprotokollet.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

De bakteriologiska och patologiska institutionerna vid universitetet i Lund

är båda inrymda i eu sjuttioårig byggnad, belägen på lasarettets södra område.

Utifrån nutida krav på institutionslokaler för här ifrågavarande ändamål

torde byggnaden få anses synnerligen bristfällig. Det är vitsordat atl

båda institutionerna arbetar under ytterst ogynnsamma förhållanden. Till

belysning härav må exempelvis nämnas, att patologiska institutionens obduktionslokaler

och därtill hörande anordningar anses försvåra ett tillbörligt

hygieniskt utförande av obduktionerna. Smittrisken för båda institulio
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

nernas personal och där arbetande studenter har påtalats av ämnesföreträdarna.

I flera andra avseenden av betydelse för institutionernas uppgifter i

forskningens, undervisningens och sjukvårdens intressen utgör de trånga

och olämpliga utrymmena ett allvarligt hinder.

Frågan om nya lokaler för institutionerna har sedan länge varit aktuell.

Att frågans lösning fördröjts sammanhänger i hög grad med att avtal icke

kunnat träffas mellan staten och Malmöhus läns landsting rörande institionernas

drift. Detta beror i sin tur bland annat på att enighet icke kunnat

uppnås mellan landstinget och Sveriges läkarförbund rörande vissa spörsmål

av väsentlig betydelse för lösandet av förstnämnda avtalsfråga.

Byggnadsstyrelsen har numera — under hänvisning till föreliggande av

universitetsmyndigheterna tillstyrkta och av landstinget godkända avtalsförslag

— redovisat en ny plan för byggnadsfrågans lösning. Denna plan

innebär i korthet att en gemensam nybyggnad uppföres för patologiska institutionen,

rättsmedicinska institutionen och rättsläkarstationen. Byggnaden

föreslås bli förlagd till ett universitetet tillhörigt område i stadens

norra del. Genom en transportkulvert avses byggnaden bli ansluten till lasarettets

kulvertsystem. Totalkostnaderna har beräknats till 4 400 000 kronor,

av vilket belopp 3 500 000 kronor hänför sig till patologiska institutionen,

300 000 kronor till kulvertförbindelsen samt 600 000 kronor till rättsmedicinska

institutionen och rättsläkarstationen.

Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen är här ifrågavarande byggnad

planerad så, att en tillbyggnad till densamma kan ske för beredande av

nya lokaler bland annat för bakteriologiska institutionen.

Vad angår frågan om kostnadsfördelningen innebär avtalsförslaget, att

staten och landstinget vardera skali svara för hälften av kostnaderna för patologiska

institutionen och kulvertförbindelsen. Rättsmedicinska institutionen

och rättsläkarstationen, vilka helt faller inom statens verksamhetsfält,

beröres icke av avtalsförslaget. Kostnaderna för dessa delar av byggnadsföretaget

avses sålunda stanna på statsverket. För statens vidkommande beräknas

sålunda totalkostnaderna till 2 500 000 kronor, medan motsvarande

kostnader för landstingets del skulle uppgå till 1 900 000 kronor.

Beträffande den statliga finansieringen av projektet har byggnadsstyrelsen

föreslagit, att 500 000 kronor ställes till förfogande för nästa budgetår

genom att de tidigare för nybyggnad för bakteriologiska institutionen avsedda

odisponerade medlen anvisas för det nya ändamålet.

Jag har för egen del blivit starkt övertygad om behovet av att förevarande

byggnadsfråga nu löses. Byggnadsstyrelsens förslag synes mig också ändamålsenligt

utformat. Genom detta förslag tillgodoses också det viktiga

önskemålet om en fortsatt lokalmässig samordning av de patologiska och

rättsmedicinska institutionerna samt rättsläkarstationen. Jag anser mig därför

böra förorda att förslaget lägges till grund för beslut i ärendet.

För den bakteriologiska institutionens vidkommande innebär förslaget,

att denna institution tills vidare får stanna kvar i nuvarande institutionsbyggnad.

Trots att ökade utrymmen efter patologiska institutionens överflyttning

till den avsedda nybyggnaden torde komma att ställas till bakteriologiska

institutionens förfogande, bör lokalfrågornas lösning i nu ifrågavarande

del betraktas som ett provisorium.

De beräknade kostnaderna för den planerade nybyggnaden har icke givit

mig anledning till erinran. Från statsfinansiell synpunkt synes mig det föreslagna

avtalet godtagbart med avseende på såväl byggnadskostnadernas

som driftkostnadernas fördelning.

Såsom framgår av det föregående innehåller avtalsförslaget vissa bestäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

5

melser rörande förening av professorstjänst med befattning som överläkare.

I anslutning till innehållet i dessa bestämmelser har också villkorliga avtal

träffats mellan landstinget och Sveriges läkarförbund angående reglering av

därmed sammanhängande anställnings- och ersättningsfrågor. Enligt min

mening synes hithörande frågor böra ytterligare övervägas, innan slutlig

ställning tages till föreliggande förslag till avtal mellan staten och landstinget.

Det synes mig emellertid lämpligt, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens

bemyndigande att — efter den ytterligare beredning som kan befinnas

erforderlig — träffa definitivt avtal med landstinget i nu avsedda byggnadsärende.

Vid sådant förhållande torde anslagsfrågan redan nu böra lösas.

Byggnadsstyrelsens förslag att 500 000 kronor bör anvisas för nästa budgetår

anser jag mig böra godtaga. Jag anser mig emellertid icke böra tillstyrka,

att det för budgetåret 1948/49 till Nybyggnad för bakteriologiska institutionen

vid universitetet i Lund anvisade investeringsanslaget disponeras

för ändamålet. Enligt min mening bör ett nytt investeringsanslag i stället anvisas.

Något medgivande från riksdagens sida angående fortsatt disposition

av den vid utgången av budgetåret 1956/57 förefintliga behållningen å förutnämnda

investeringsanslag till Nybyggnad för bakteriologiska institutionen

vid universitetet i Lund torde icke böra utverkas.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Malmöhus

läns landsting angående samarbete i fråga om uppförande

och drift av nybyggnad för patologiska institutionen m. in.

vid universitetet i Lund;

b) till Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid

universitetet i Lund för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

8: o) Nybyggnad för växtfysiologiska institutionen m. m. vid universitetet

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 14 och 15), vilket

avser upprättande av fullständiga handlingar och vidtagande av andra förberedande

åtgärder för en nybyggnad för växtfysiologiska, biokemiska och

medicinsk-kemiska institutionerna samt avdelningen för analytisk kemi vid

universitetet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för växtfysiologiska institutionen

m. m. did universitetet i Lund för budgetåret 1957/

58 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

9: o) Tillbyggnad till arkivet för dekorativ konst vid universitetet i Lund.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 15 och 16), vilket avser

ytterligare medelsanvisning för byggnadsföretagets genomförande, hemställer

utskottet,

alt riksdagen må till Tillbyggnad till arkivet för dekorativ

konst vid universitetet i Lund för budgetåret 1957/58 anvisa

ett investeringsanslag av 80 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

10: o) Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 16—20), vilket avser

medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för medicinska fakulteten

vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1957/58 anvisa

elt investeringsanslag av 7 000 000 kronor.

11: o) Nybyggnad för filosofiska fakulteten vid universitetet i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 20), vilket avser medelsanvisning

för uppgörande av ritningar och vidtagande av andra förberedelser

för en första etapp av en nybyggnad för filosofiska fakulteten, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för filosofiska fakulteten

vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1957/58 anvisa

ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

12: o) Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 20—21) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anvisande av

700 000 kronor till utbyggnad av karolinska institutets fysiologiska institution.

Det för utbyggnaden i dess helhet erforderliga investeringsanslaget

uppskattas till 1 155 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vägande skäl har enligt min mening anförts för den föreslagna utbyggnaden

av fysiologiska institutionen. Den av byggnadsstyrelsen gjorda uppskattningen

av kostnaderna härför har icke givit mig anledning till erinran.

Jag anser mig böra tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor

till byggnadsarbetenas påbörjande.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1957/58 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

13: o) Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 21—23), vilket avser vissa ändringsarbeten

inom huvudbyggnaden och den s. k. gamla bergsskolan i kvarteret

Vega, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret

Vega i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

7

14: o) Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan i Malmö. 1 enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 14, s. 23), vilket avser avslutande av

vissa ombyggnadsarbeten, föranledda av den av statsmakterna beslutade

ökade elevintagningen vid högskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkare

g skolan i Malmö för budgetåret 1957/58 anvisa ett

investeringsanslag av 120 000 kronor.

15: o) Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 15, s. 23—28), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets

fortsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av tekniska högskolan i

Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 4 574 000 kronor.

16: o) Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola. Kungl. Maj:t har

(punkt 16, s. 28—32) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 929 100 kronor. Det äskade

beloppet avses för påbörjande av nybyggnad för högskolans bibliotek, för

slutförande av nybyggnad för avdelningen för elektroteknik samt för anläggning

av idrottsplats.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I likhet med överstyrelsen finner jag angeläget, att frågan om nybyggnad

för högskolans bibliotek, som sedan länge stått på högskolans byggnadsprogram,

icke vidare uppskjutes. Enligt föreliggande förslag beräknas den

erforderliga medelsanvisningen för nybyggnaden enligt 1955 års kostnadsläge

till 2 450 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag ingen erinran.

Överstyrelsen har föreslagit, att härav för nästa budgetår anvisas 1 500 000

kronor. För egen del förordar jag, att till byggnadsföretagets påbörjande

för nästa budgetår anvisas ett belopp av 500 000 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Chalmerska byggnadskommittén

numera framlagt vissa alternativa förslag rörande den utökning

av elektrotekniska avdelningens lokalutrymmen, som nödvändiggöres av

den i fjol beslutade ökningen av antalet studerande vid avdelningen. Överstyrelsen

har i likhet med kollegienämnden stannat för ett förslag till lösning,

innebärande en nybyggnad i två plan för eu beräknad totalkostnad av

565 000 kronor, .lag biträder detta förslag. Till ifrågavarande ändamål har

för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor. För byggnadsföretagets

genomförande erfordras sålunda ytterligare 265 000 kronor, vilket belopp

bör anvisas för nästa budgetår.

Enligt avtal den 20 och den 23 augusti 1949 mellan kronan och Göteborgs

stad har, bland annat, staden åtagit sig att på kronans bekostnad utföra en

ny idrottsanläggning i stället för idrottsplatsen Gibraltarvallen, vilket område

avses bli disponerat för högskolans räkning. Kostnaderna för den nya

anläggningen bar senast beräknats till 660 000 kronor, vilket belopp redan

anvisats. Prisstegringar och vissa icke förutsedda arbetstekniska faktorer

bar emellertid sedermera föranlett en böjning av de beräknade kostnaderna

till 824 100 kronor. .lag anser mig med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen

anfört icke böra motsätta mig att skillnaden mellan nämnda belopp, 164 100

kronor, anvisas för nästa budgetår till arbetenas slutförande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och

hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 929 100 kronor.

17: o) Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 32 och 33), vilket avser slutförande av

vissa ändringsarbeten inom folkskolan i Fredhäll, vilken fungerar såsom

övningsskola vid lärarhögskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan

i Stockholm för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 190 000 kronor.

18: o) Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 33 och 34), vilket avser vissa byggnadsarbeten

vid hantverksskolan för blinda män i Kristinehamn, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna

för blinda för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 260 000 kronor.

19: o) Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva. Kungl. Maj:t har

(punkt 19, s. 34—39) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen

förordat i fråga om dispositionen av återstoden av det för

budgetåret 1951/52 under statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget

till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna, i vad

anslaget avser skolorna i Vänersborg, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna

av byggnadsstyrelsen träffat avtal angående försäljning till Örebro

stad av tomten nr 1 i kvarteret 74 Flugsnapparen i Örebro Nikolai församling,

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

Skolorna för döva i Vänersborg

Till om- och nybyggnadsarbeten vid dövskolorna anvisades för budgetåret

1951/52 ett investeringsanslag av 810 000 kronor, varav 710 000 kronor var

avsedda för byggnadsarbeten vid barndoms- och fortsättningsskoloma för

döva i Vänersborg (prop. 1951: 65; SU 1951: 109; Rskr 1951: 194). Med undantag

för vissa ombyggnadsarbeten samt anordnande av hobbyrum och

samlingssal avslutades sistnämnda arbeten våren 1953. På grund av särskilda

skäl har de återstående arbetena ännu inte kommit till utförande,

varför av de för skolorna i Vänersborg beräknade medlen kvarstår ett odisponerat

belopp av 180 000 kronor.

I skrivelse den 14 april 1956 har skolornas styrelse hemställt om förnyad

utredning rörande dövskolornas i Vänersborg lokalförhållanden. Styrelsen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

9

framhåller bland annat, att det nuvarande internatet för barnen i klasserna

1_4 är inrymt i en tvåvåningars byggnad från slutet av 1800-talet. I deu

första våningen inryms pojkarna och i den andra flickorna, tillsammans 50

barn. Enligt styrelsens mening måste förhållandena i byggnaden betecknas

som synnerligen otillfredsställande och i fråga om de sanitära förhallandena

anser styrelsen, att det inte är obefogat att tala om ett nödläge. Styrelsen

understryker betydelsen av att barnen i 7-årsåldern, som tages från sina

föräldrahem och omplanteras i en helt ny miljö, ofta utan att kunna få

förklarat för sig varför, får tillfredsställande förläggningsförhållanden.

Efter att i samråd med skolöverstyrelsen och skolornas styrelse ha verkställt

av Kungl. Maj :t anbefalld utredning rörande skolornas lokalfråga har

byggnadsstyrelsen framlagt förslag till en fullständig upprustning av skolorna.

De sammanlagda kostnaderna för av byggnadsstyrelsen föreslagna

byggnadsåtgärder beräknas enligt prisläget 1956 till 3 100 000 kronor.

Specialskolan för tal- och hörselskadade i Örebro

Vid dövundervisningens förstatligande år 1938 upprättades vid förutvarande

femte dövskoldistriktets skola i Örebro en specialskola för oegentligt

döva med 95 elever fördelade på 8 klassavdelningar.

För skolans fastigheter i kvarteret Flugsnapparen planerades med anledning

härav en om- och tillbyggnad. Ritningar upprättades för ändamalet i

januari 1939. Medel för igångsättande av detta företag anvisades av 1939

års riksdag och ställdes till byggnadsstyrelsens förfogande. Sedermera har

Kungl. Maj :t föreskrivit, att dessa medel endast fick tas i anspråk för uppgörande

av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt. Byggnadsarbetena

kom på grund av världskrigets utbrott ej till utförande. De begränsade och

otillfredsställande lokalerna vållade emellertid skolan avsevärda svårigheter.

Ett nytt förslag upprättades därför i oktober 1940, denna gång till en nybyggnad

på annan tomt. Det ekonomiska läget hindrade även detta förslag

att utföras. En tillfällig förbättring av skolans lokaler åstadkoms år* 1945 genom

att rektorsbostaden togs i anspråk för undervisningsändamål samtidigt

som vissa reparationsarbeten utfördes. Medel för dessa arbeten, 59 000 kionor,

anvisades av 1944 års riksdag.

Antalet klassavdelningar har under åren vuxit för att numera utgöra 14

avdelningar med omkring 145 elever. Skolan är därmed i vad avsei ele^antalet

landets största barndomsskola för döva barn. Den disponerar emellertid

de minsta fastigheterna och har de minsta lokalerna. Detta beror delvis

på att skolan är den enda skola, som är helt anordnad som externat. Men

även de lokaler, som utnyttjas för rena undervisningsändamål, är vid övriga

skolor i regel flera och större än vid Örebroskolan, där elevantalet pei klassavdelning

är störst.

Alltsedan hösten 1945 har del varit mycket svårt att skaffa erforderligt

antal fosterhem. Skolan står därmed inför nödvändigheten alt själv sörja för

inkvartering av de elever som ej kan beredas plats i fosterhem. Enligt skolöverstyrelsens

mening är en sådan omvandling av skolan ofrånkomlig, val
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

\id elevhem för i första hand klasserna 1—4 bör upprättas. Förutom erforderliga

specialrum för teckning, naturkunnighet, hantverk in. m. beräknar

skolöverstyrelsen dessutom att antalet klassrum behöver ökas till 18.

Byggnadsstyrelsen, som utrett Örebroskolans lokalbehov, har i skrivelse

den 31 augusti 1955 hemställt om ett anslag av 800 000 kronor för inköp avr

tomt och påbörjande av en första byggnadsetapp för nämnda skolas behov.

Härvid har styrelsen anfört bland annat följande.

De ritningar som upprättats på grundval av det sålunda utredda lokalprogrammet

har visat att den tillgängliga tomtytan är alltför liten för att

rymma de erforderliga tillbyggnaderna. Efter gjorda undersökningar bär

det visat sig, att den enda utvägen att lösa denna lokalfråga synes vara att

på annat, välbeläget markområde uppföra nya byggnader för skolan. Örebro

stad har, efter samråd med byggnadsstyrelsen, för detta ändamål anvisat

ett område inom kvarteret Skatan, cirka 500 meter från den nuvarande

skolan. För ändamålet erforderlig markareal skulle där kunna åstadkommas

genom sammanslagning av en rad mindre tomter avsedda för bostadsbebyggelse.

Staden har vidare för att möjliggöra det planerade byggnadsföretaget låtit

upprätta förslag till stadsplaneändring för det berörda kvarteret. Ägaren

till de obebyggda tomterna har förklarat sig villig att sälja dessa för ett belopp

av 550 000 kronor. Vid den värdering som byggnadsstyrelsen företagit

i samråd med Örebro stad har detta belopp dock befunnits vara alltför högt.

Då ägaren icke är villig att acceptera lägre belopp, synes de ifrågavarande

tomterna, vilka genom berörda stadsplaneändring avsetts för allmänt ändamål,

få inlösas genom expropriationsförfarande.

Byggnadsstyrelsen har vidare med representanter för Örebro stad diskuterat

stadens övertagande av skolans nuvarande tomt och byggnader (tomten

nr 1 i kvarteret 74 Flugsnapparen). Ett preliminärt avtal har upprättats mellan

Kronan och staden beträffande överlåtelsen. Under förutsättning av

stadsfullmäktiges godkännande av avtalet kommer skolan att successivt ''kunna

överflyttas till nya lokaler i den takt, som nybyggnader för skolan kan

ske.

Byggnadsstyrelsen har låtit upprätta ritningar till nybyggnader för skolan

på den nya tomten. Fullt utbyggd skulle skolan komma att omfatta nybyggnad

för skollokaler, innehållande bl. a. 18 klassrum, erforderliga specialsalar

och samlingssal, två elevbyggnader för vardera 48 elever och en

gymnastikbyggnad. Den totala kostnaden har beräknats till 4 400 000 kronor,

vartill kommer kostnad för marklösen. Från kostnaden avgår den summa

staden enligt avtalsförslaget skulle komma att betala för den samla fastigheten,

818 000 kronor.

Utbyggnaden av den nya skolan synes böra ske i etapper, varvid skolans

behov av specialrum i första hand behöver tillgodoses.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Lokalerna för dövskolorna i Vänersborg är i fråga om trivsel, bekvämlighet

och hygien delvis mycket otillfredsställande och har sedan länge varit

i behov av att ersättas eller förbättras. Specialskolan i Örebro är också den

inrymd i otidsenliga och obekväma lokaler, vilka dessutom är klart otillräckliga

i förhållande till antalet barn med förutsättningar att följa den

mera avancerade undervisning för hörselskadade, som denna skola erbjuder.

Mot de av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslagen i syfte att få till

stånd en ordentlig förbättring av lokalförhållandena vid dövskolorna i såväl

Vänersborg som Örebro har jag inte funnit anledning till erinran.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

11

De vid 1951 års riksdag beslutade byggnadsarbetena vid skolorna i Vanersborg

synes, i hittills icke utförda delar, inte böra komma till utförande

enligt nämnda beslut. De bör i stället genomföras i sammanhang med den

mera omfattande ny- och ombyggnad, som jag nu anser böra komma till

stånd vid denna skola, varvid för ändamålet tidigare anvisade men ännu

icke ianspråktagna medel torde böra disponeras för det mera omfattande

byggnadsföretaget. Av de sammanlagda kostnaderna för detta, 3 100 000

kronor, bar byggnadsstyrelsen beräknat, att ett belopp av 600 000 kronor erfordras

för nästa budgetår. Till disposition för ändamalet finnes enligt styrelsens

beräkningar redan dels icke disponerade 180 000 kronor av de vid

1951 års riksdag anvisade medlen för skolornas i Vänersborg om- och nybyggnad,

dels ock 70 000 kronor, vilka av styrelsen kan disponeras av anslaget

till merkostnader för vissa byggnadsarbeten, eller sammanlagt 250 000

kronor. Jag anser mig för egen del böra förorda, att härutöver ett belopp av

100 000 kronor anvisas för nästa budgetår till påbörjande av en första etapp

av det föreslagna byggnadsprogrammet för Vänersborgsskolorna. För detta

ändamål kommer därvid att under budgetåret 1957/58 kunna disponeras

sammanlagt (180 000 + 70 000 + 100 000 —) 350 000 kronor.

Beträffande specialskolan i Örebro har föreslagits bland annat, dels att

ny tomt för skolbyggnaden anskaffas, dels ock att den nuvarande skoltomten

och skolbyggnaden försäljes till Örebro stad. Enligt ett mellan byggnadsstyrelsen

och staden upprättat preliminärt köpeavtal skulle staden erlägga

818 000 kronor för denna fasta egendom. Beträffande avtalets närmare

innehåll torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet. Riksdagens

bemyndigande för Kungl. Maj :t att besluta om godkännande av ifrågavarande

avtal torde böra inhämtas.

För förvärv av den nya tomten — vilket såsom byggnadsstyrelsen antoit

torde komma att ske genom expropriation — samt för påbörjande av en

första byggnadsetapp, omfattande specialrumslänga jämte pannrum, anser

jag mig för nästa budgetår böra förorda en medelsanvisning av 500 000

Enligt mina beräkningar erfordras alltså för de ifrågavarande byggnadsarbetena

vid dövskolorna för nästa budgetår ett investeringsanslag av

(100 000 + 500 000 =) 600 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen förordat i fråga om

dispositionen av återstoden av det för budgetåret 1951/52

under statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget

till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna,

i vad anslaget avser skolorna i Vänersborg;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det av byggnadsstyrelsen

träffade avtalet angående försäljning till Örebro

stad av tomten nr 1 i kvarteret 74 Flugsnapparen i Örebro

Nikolai församling;

c) till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva för

budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Statens utlåningsfonder

20: o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt 21,

s. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor, vilket innebär

oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr N\ils Theodor Larsson m. fl. (I: 118) och den andra inom andra kammaren

av herr Nihlfors m. fl. (II: 128), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att till statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 8 300 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Gärde Widemar in. fl. (I: 359) och den andra inom andra kammaren

av herr Helén in. fl. (II: 445), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen måtte till statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret

1957/58 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 2 300 000

kronor uppräknat investeringsanslag av inalles 8 300 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 128 och 11:445.

För budgetåret 1956/57 är ifrågavarande anslag uppfört med 6 000 000

kronor. För utlåning innevarande läsår har disponerats dels nyssnämnda

belopp, dels ock 1 000 000 kronor av i fonden tillgängliga medel eller sålunda

sammanlagt 7 000 000 kronor.

Garantilånenämnden föreslår för nästa budgetår ett investeringsanslag av

8 300 000 kronor, vars fördelning framdeles bör bestämmas av Kungl. Maj :t.

Till stöd härför anför nämnden följande.

Garantilånenämndens förslag till utlåning under budgetåret 1957/58 räknar

i första hand med anslag till 2 400 fortsatta lån. Fortsatt lån skall jämlikt

lånereglementet med förtursrätt beviljas tidigare låntagare så länge

han med omsorg och framgång bedriver sina studier. Statsstipendienämnderna

har uppskattat behovet av fortsatta lån till sammanlagt 2 500 enligt

sinsemellan något varierande beräkningsmetoder. Föregående år uppskattade

statsstipendienämnderna behovet till 1 863 fortsatta iån för läsåret 1956/

57. I verkligheten utdelades emellertid 1 792 dylika lån. Garantilånenämnden

har funnit det mest konsekvent att antaga, att av dem, som erhållit räntefritt

lån för 1956/57, kommer proportionsvis lika stor andel att behöva

fortsatt lån under 1957/58 som motsvarande andel närmast föregående år.

Denna andel utgjorde i procent räknat i Uppsala 79, i Lund 78, i Stockholm

65 och i Göteborg 68. Användes samma procenttal beträffande årets siffror

erhålles det förut angivna antalet, 2 400 fortsatta lån. Med ett genomsnittligt

lånebelopp på 2 200 kronor i anslutning till det under innevarande budgetår

gällande erfordras för 2 400 fortsatta lån 5 280 000 kronor.

Nya lån har för de tre senaste läsåren tilldelats respektive 785 av 1 659

sökande, 1 073 av 2 968 sökande och nu senast 1 484 av 3 337 sökande. Procentuellt

har alltså för läsåren 1954/55, 1955/56 och 1956/57 respektive 47,

36 och 44 procent av ansökningarna till nya lån kunnat bifallas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

13

Garantilånenämnden har — mot bakgrunden av den av realskoleutredningen

angivna 20-procentiga ökningen i antalet studentexamina från år

1956 till år 1957 — förutsatt att ökningen i antalet ansökningar till nya lån

kommer att bli minst lika stor som innevarande år, d. v. s. 12 procent, vilket

skulle leda till 3 740 dylika ansökningar. Garantilånenämnden föreslår med

hänvisning till den nämnda ökningen i antalet studentexamina samt till det

stora otillfredsställda lånebehovet, att antalet nya lån ökas med 20 procent

för budgetåret 1957/58 till 1 780 (1 484 -f- 296), vilket med ett genomsnittligt

lånebelopp på 2 200 kronor kräver 3 920 000 kronor. Därmed skulle möjlighet

ges, att andelen bifallna ansökningar gällande nya lån återigen kunde uppgå

till c:a 47 procent. Enligt uppgift från statskontoret kan behållningen å lånefonden

vid ingången av budgetåret 1957/58 uppskattas till c:a 900 000 kronor.

Garantilånenämndens förslag till utlåning medför därför, att fonden

under budgetåret 1957/58 bör tillföras en kapitalinvestering på (5 280 000 -f3

920 000 — 900 000 =) 8 300 000 kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Ifrågavarande investeringsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 6 000 000 kronor. Vid anslagets anvisande räknades med att för utdelning

av lån under budgetåret skulle därjämte kunna disponeras en till omkring

640 000 kronor beräknad behållning å fonden vid ingången av budgetåret.

Nämnda behållning visade sig sedermera uppgå till 1 000 000 kronor.

För innevarande budgetår har därför för utdelning av lån kunnat disponeras

7 000 000 kronor. Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa

budgetår höjes till 8 300 000 kronor, och utgår därvid från att för utdelning

av lån under samma budgetår härutöver skall vara tillgänglig en till omkring

900 000 kronor uppskattad behållning å fonden vid ingången av sistnämnda

budgetår. För egen del anser jag mig böra föreslå, att anslaget för

nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 6 000 000 kronor. Jag räknar

därvid med att av fondmedel tillika kommer att kunna disponeras minst

900 000 kronor för utdelning av lån under nästa budgetår.

Utskottet. Från skilda synpunkter är det angeläget att ytterligare vidga

och stimulera rekryteringen till de högre utbildningsbanorna. Enligt utskottets

mening tala därför i och för sig starka skäl för att ifrågavarande anslag

i enlighet med garantilånenämndens förslag och yrkandena i motionerna

för nästa budgetår uppräknas med 2 300 000 kronor. Emellertid har utskottet

vid sin prövning av förevarande anslagsfråga ansett sig böra godtaga

Kung]. Maj :ts förslag om oförändrat anslagsbelopp, främst med hänsyn till

att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition föreslagit en ytterligare utbyggnad

av naturastipendiesystemet. 1 detta sammanhang vill utskottet även

erinra om att genom riksdagens i fjol fattade beslut om ändrade grunder

för beviljande av studielån med statlig kreditgaranti antalet studerande,

som kunna få studielån med dylik garanti, från och med innevarande budgetår

i det närmaste fördubblats. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna

I: 118 och II: 128 samt 1:359 och 11:445, sistnämnda två motioner

såvitt här är i fråga. Då låneformcn är den för statsverket minst betungande

liv de nuvarande direkta studentsociala stödåtgärderna förutsätter dock

utskottet, all möjligheterna att förstärka medelsanvisningen till ifrågavarande

ändamål vid höstens budgetarbete noga övervägas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 118 och II: 128 samt I: 359 och

11:445, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga, till

Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret 1957/

58 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

21: o) Allmänna studielånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 41—43)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa

ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor, innebärande en ökad medelsanvisning

av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom andra

kammaren av herr Malmborg (11:208) och herr Onsjö (11:443) väckta

motioner, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Allmänna

studielånefonden för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av

11 200 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna.

Studiehjälpsnämnden har hemställt om en höjning av förevarande anslag

med 1 700 000 kronor till It 200 000 kronor. Nämnden uttalar därvid liksom

tidigare år, att otillräckliga medel hindrat en tillfredsställande långivning,

och framhåller ånyo, alt låneformen på längre sikt är mindre betungande

för statsverket än annan ekonomisk studiehjälp och att de till fonden i form

av amorteringar återbördade medlen successivt stegras år efter år, vilket

medför att under kommande år så småningom en minskning av investeringsanslagen

kan ske. I fråga om beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret

1957/58 anför studiehjälpsnämnden i huvudsak följande.

Under de två senast förflutna budgetåren har mediantalet för lånen varit

1 600 kronor! Den något rikligare medelstillgången för budgetåret 1956/57

har vid hittills företagna utdelningar av lån visat sig medföra en höjning av

mediantalet till 1 750 kronor. Detta är emellertid ej tillräckligt, och fortfarande

är antalet större lån, särskilt maximala å 2 500 respektive 3 000 kronor,

alltför litet. En genomgång av ett års ansökningar visar, att rimliga anspråk

skulle tillfredsställas, om lånen i stort sett fördelades så, att högsta

beloppet tillfölle en tredjedel, omkring 2 000 kronor likaledes en tredjedel och

lägre belopp återstående tredjedel av låntagarna. En sådan utdelning förutsätter

ett medeltal per lån å minst 2 000 kronor, vilket belopp nämnden anser

böra läggas till grund för beräkningen av anslagsbehovet nästkommande

budgetår. Antalet lån har de två senaste budgetåren varit omkring 6 800, vilket

antal synes bli något överskridet nu löpande budgetår. Då ökningen kan

antagas fortsätta, eftersom nya läroanstalter med lånerätt tillkommit, räknar

nämnden med omkring 7 000 låntagare budgetåret 1957/58. För dessa

skulle då behövlig lånesumma uppgå till 14 000 000 kronor. Under budgetåret

beräknas i amorteringar inflyta omkring 3 000 000 kronor. Erforderlig

kapitalinvestering skulle därför bli 11 000 000 kronor.

Nämnden erinrar om sitt tidigare förslag, att icke-svenska elever vid läro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

15

anstalter, där studielån är den normala studiehjälpen, skulle erhålla rätt till

studiehjälp, vilket skulle innebära en lånesumma på 200 000 kronor. Lägges

denna summa till den nyss angivna blir erforderlig kapitalinvestering

11 200 000 kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Jag har tidigare denna dag redovisat mina ställningstaganden till studiehjälpsnämndens

förslag om studiehjälp till icke-svenska elever. Av vad jag

därvid förordat följer att studielån skall kunna ifrågakomma för ickesvenska

elever utom i vissa undantagsfall.

Föregående år beräknades, att i amorteringar under budgetåret 1956/57

skulle inflyta omkring 2 000 000 kronor. Investeringsanslaget höjdes för

nämnda budgetår med 1 000 000 kronor. Under nästa budgetår beräknar

nämnden inflytande amorteringar till omkring 3 000 000 kronor. Redan detta

innebär en avsevärd ökning av de för utdelning av studielån tillgängliga

medlen. Härutöver anser jag mig böra tillstyrka en höjning av investeringsanslaget

med 1 000 000 kronor till 10 500 000 kronor. Summan av de för

nästa budgetår tillgängliga medlen kan enligt mitt förslag sålunda beräknas

utgöra 13 500 000 kronor. Om antalet låntagare — inberäknat icke-svenska

studerande — i anslutning till studiehjälpsnämndens beräkningar uppskattas

till omkring 7 100, kommer medeltalet per lån att kunna höjas till omkring

1 900 kronor för nästa budgetår.

Utskottet. Ifrågavarande investeringsanslag har för budgetåret 1956/57

höjts med 1 000 000 kronor. Härigenom och till följd av att de till fonden i

form av amorteringar inflytande medlen ökat ha lånebeloppen kunnat något

höjas. Medianvärdet för lånen, som budgetåret 1955/56 var 1 600 kronor,

har sålunda innevarande budgetår stigit till 1 750 kronor. Vid beräkningen

av anslagsbehovet för nästa budgetår bar studiehjälpsnämnden räknat

med ett genomsnittligt lånebelopp av 2 000 kronor och uppskattat antalet

låntagare — inberäknat icke-svenska studerande — till 7 100. Nämnden

har under dessa förutsättningar begärt en med 1 700 000 kronor ökad medelsanvisning.

Departementschefen, som i likhet med nämnden beräknat inflytande

amorteringar till omkring 3 000 000 kronor eller till 1 000 000 kronor mer

än innevarande budgetår, har förordat, att anslaget uppräknas med 1 000 000

kronor. Därest antalet låntagare i enlighet med nämndens beräkningar

uppskattas till 7 100 kommer enligt departementschefen medeltalet per lån

att kunna höjas till omkring 1 900 kronor för nästa budgetår.

I motionerna 11:208 och 11:443 har nu hemställts, att anslaget måtte

jämlikt studiehjälpsnämndens förslag uppräknas med 1 700 000 kronor eller

alltså med 700 000 kronor mer än Kungl. Maj:t föreslagit.

Med hänsyn till att ifrågavarande låneverksamhet — även om den nu

kräver betydande anslag — på längre sikt är långt mindre betungande för

statsverket än annan ekonomisk studiehjälp, hade utskottet gärna sett att

departementschefen vid budgetavvägningen hade kunnat finna utrymme för

eu ytterligare uppräkning av anslaget till det belopp, som studiehjälpsnämndcn

föreslagit. Då emellertid ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag innebär att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

de för utdelning av studielån tillgängliga medlen kommer att öka med

lägst 2 000 000 kronor, varigenom en höjning med i runt tal 150 kronor per

lån vid av nämnden beräknat antal lånesökande blir möjlig, är utskottet

icke berett att för nästa budgetår föreslå en större uppräkning av anslaget

än Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet finner det emellertid synnerligen angeläget,

att Kungl. Maj :t för 1958 års riksdag framlägger förslag om ökad

medelsanvisning till detta ändamål.

Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet biträder

Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag och alltså icke funnit sig böra tillstyrka

bifall till motionerna II: 208 och II: 443.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 208 och II: 443, till Allmänna

studielånefonden för budgetåret 1957/58 anvisa ett

investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd

22: o) Lån till Uppsala studentkår. I två likalydande motioner, väckta den

ena inom första kammaren av herr Osvald m. fl. (I: 120) samt den andra

inom andra kammaren av herr Munktcll m. fl. (II: 129), har hemställts, att

1957 års riksdag måtte anvisa ett lån å 1 280 000 kronor till Uppsala studentkår

för uppförande och inredande av en sludentmatsal med cirka 260 platser

och kafélokal.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till

nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 129.

Till stöd för yrkandet har i motionerna anförts bland annat följande.

Med stor förvåning och djup besvikelse har Uppsala studentkår måst

konstatera, att Kungl Maj :t icke heller i årets statsverksproposition föreslagit

riksdagen att anvisa medel för uppförande av en studentmatsal i

Uppsala.

Sedan mycket lång tid tillbaka har tillkomsten av en av studenterna själva

driven matsal framstått som ett av de mest angelägna studentsociala önskemålen

för uppsalastudenterna. Vid upprepade tillfällen, och senast genom

underdåniga skrivelser 1952, 1954, 1955 och 1956, har studentkåren gjort

framställningar om statsmedel för uppförande och inredande av en dylik

matsal.

Med anledning av att 1954 års skrivelse icke föranledde någon Kungl.

Maj :ts åtgärd, väcktes vid 1955 års riksdag två likalydande motioner (I: 294)

samt (II: 334), med hemställan, att 1955 års riksdag måtte utverka att Uppsala

studentkår beviljades ett lån å 985 000 kronor för uppförande och inredande

av en studentmatsal med ca 200 platser och kafélokal. Vid 1956 års

riksdag väcktes åter i samma fråga två liklydande motioner, inom första

kammaren av herr Osvald in. fl. (I: 248) samt inom andra kammaren av

herr Munktell m. fl. (11:399).

I 1955 års motioner framhölls att »Uppsala studentkår är den enda större

studentkår i landet, som saknar både en av studenterna själva driven och

kontrollerad restaurang och egna förvaltnings- och expeditionslokaler. Des
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

17

sa brister har varit kännbara i över hundra år, och i likaledes över hundra

år har studenterna i Uppsala arbetat på att avhjälpa dem.

Beträffande Uppsala studentkårs trängande behov av lokaler framhölls

i 1956 års motioner:

Uppsala studentkårs trängande behov av lokaler torde helt sakna motstycke

bland landets övriga studentkårer. Den med hänsyn till de senaste

årens kraftigt ökade studentantal växande administrationen och förvaltningen

har medfört, att de av Uppsala universitet förhyrda kårlokalerna

inte längre ens kan betraktas som en tillfredsställande nödlösning i avvaktan

på bättre villkor.

1 sitt utlåtande över ifrågavarande motioner anförde statsutskottet bl. a.

följande.

Utskottet får med anledning av förevarande motioner erinra om att staten

tillhandahåller kårlokaler för de studerande vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, tandläkarhögskolorna, gymnastiska centralinstitutet,

skogshögskolan, veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Under fonden

för låneunderstöd har vidare under senaste budgetåren anvisats investeringsanslag

till ränte- och amorteringsfria lån åt Akademiska föreningen i Lund

och åt tekniska högskolans i Stockholm studentkår för utbyggnad av respektive

kårlokaler. För detta ändamål har vidare utskottet under närmast föregående

punkt tillstyrkt anvisande av ett investeringsanslag till lån åt Chalmers

tekniska högskolas studentkår.

Mot bakgrunden härav synes i princip även Uppsala studentkår böra

kunna komma i åtnjutande av lån av statsmedel för ifrågavarande ändamål.

Studentkårens i motionerna omnämnda framställning i ämnet hösten

1954 är alltjämt beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Med hänsyn härtill

och då utskottet icke ansett sig böra i anledning av motionerna förorda något

investeringsanslag för nästa budgetår synes det böra i första hand ankomma

på Kungl. Maj:t att pröva frågan om möjligheterna att framdeles

bereda utrymme för en kapitalinvestering för ändamålet.» Riksdagen följde

utskottets förslag.

1956 års motionärer framhöll vidare: »Ehuru några medel således icke

anvisades för budgetåret 1955/56, ansåg studentkåren likväl det vara nödvändigt

att redan i början av vårterminen 1955 tillsätta en särskild byggnadskommitté

att fullfölja det arbete, som dittills utförts av studenkårens

konviktoriekommitté, vilken till huvudsaklig uppgift haft att verkställa den

förberedande planeringen för uppförande av en studentmatsal.

Byggnadskommittén har genom egna utredningar erhållit bekräftelse på

att de principiella lösningar för det planerade byggnadsprojektet, som den

föregående konviktoriekommittén förordat, är realistiska och ändamålsenliga.

Sålunda har byggnadskommittén genom förhandlingar med de kommunala

myndigheterna funnit, att den jdanerade byggnadens förläggning i

kvarteret Ubbo icke kommer att möta några hinder ur stadsplanesynpunkt.

En driftekonomisk utredning rörande landets övriga studentmatsalar har

vidare givit vid handen, att en matsal med den kapacitet, som tidigare föreslagits,

ur lönsamhetssynpunkt måste anses synnerligen lämplig.»

Då det under våren 1955 visade sig, att frågan om en ny hyggnad för administrationslokaler

för Uppsala universitet hade mycket hög prioritet i

universitetets utbyggnadsplan, och då man från både studentkårens och

universitetets sida sedan lång tid tillbaka räknat med att denna byggnad

måste förläggas till samma kvarter i vilket man planerat alt uppföra kårluis

och konviktorium, träffades under maj månad 1955 överenskommelse

mellan Uppsala studentkår och Uppsala universitet, i detta ärende företrätt

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 92

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

av kungl. byggnadsstyrelsen, om samgående i en gemensam arkitektpristävling

rörande bebyggelsen inom detta kvarter. Härvid eftersträvade man

särskilt att få till stånd en samordnad planering för hela kvarteret och

kunna tillvarata möjligheterna till gemensamma nyttigheter såsom panncentral,

parkeringsplatser m. m. I juli 1955 kunde en arkitektpristävling

om Uppsala studentkårs och Uppsala universitets bebyggelse i kvarteret

Ubbo utlysas. I motionerna 1956 framhölls beträffande arkitektpristävlingen

bl. a.: »Tävlingsförslagen skall enligt programmet vara inlämnade senast

den 1 februari 1956 och vara så utformade, att de kan läggas till grund

för utförande. I tävlingsprogrammet påpekas särskilt att ansökan om statsanslag

för konviktorielokalerna alltjämt ligger under Kungl. Maj:ts prövning,

varför dessa lokaler bör utformas inom ramen för tidigare beräknade

kostnader för den planerade studentmatsalen.»

Under de senaste åren har ett flertal utredningar angående studentantalets

sannolika utveckling under tiden intill 1970 publicerats. Härom framhölls

i 1956 års motioner: »Samtliga prognoser pekar på att antalet studerande

vid universitet och högskolor under den närmaste tioårsperioden

kommer att stiga med 50—100 %. För att planlägga den högre undervisningen

och planera den upprustning av de högre undervisningsanstalterna,

som erfordras för att de väntade stora studentkullarna skall kunna beredas

tillfredsställande högskoleutbildning, har 1955 års universitetsutredning tillsatts.

Det är med glädje man från alla håll konstaterat ett stigande intresse

från statsmakternas sida för den högre utbildningens utbyggnad och effektivisering.

Det måste dock anses vara ett oavvisligt krav, att det jämsides

med den erforderliga förstärkningen av institutioner och undervisningsresurser

också företas en upprustning av de studentsociala stödåtgärderna.

I synnerhet när dessa åtgärder innebär omfattande byggenskap, är det väsentligt

att planeringen sker i god tid.»

I en skrivelse till Konungen angående åtgärder för att få till stånd ytterligare

studentbostäder har 1955 års universitetsutredning sagt bl. a. följande

rörande den beräknade tillströmningen av studenter till universitet

och högskolor: »Emellertid har universitetsutredningen kommit till den

uppfattningen, att man måste räkna med att det totala antalet universitetsocli

högskolestuderande kommer att stiga från icke fullt 23 000 år 1955

till drygt 40 000 år 1965, varefter skulle följa en period av fortsatt expansion,

som kan bli mer eller mindre stark, i varje fall fram till 1970-talets

första år, och ingenting talar nu för att man därefter har att vänta någon

tillbakagång. — Universitetsutredningen har sålunda måst inrikta sitt arbete

på att föreslå åtgärder, varigenom universiteten och högskolorna redan

inom de närmaste tio åren skulle ges en fördubblad utbildningskapacitet,

eu kapacitet som under åren efter år 1965 troligen kommer alt behöva ytterligare

ökas . . . En universitetsupprustning i fråga om lärarkrafter och undervisningslokaler

för ett dubbelt så stort antal studerande blir helt naturligt

meningslös eller från början misslyckad, om tillströmningen till de

högre läroanstalterna hålles tillbaka till följd av brist på bostäder för de

studerande.» Det kan även fastslås att en upprustning vore en orimlighet

om icke de studerandes måltidsförhållanden samtidigt löses på ett tillfredsställande

sätt.

I sitt utlåtande 1956: 116 uttalade statsutskottet sig i positiv riktning och

förutsatte att Kungl. Maj :t vid budgetberedningen hösten 1956 skulle taga

förevarande lånefråga under förnyad omprövning.

Under våren och hösten 1956 har det segrande förslaget i den inbjudna

arkitektpristävlingen rörande den planerade bebyggelsen av kvarteret Ubbo

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

19

varit föremål för överarbetning ocli justering. Vid den granskning av studentmalsalslokalerna

som förekommit har det visat sig möjligt att inom

den tidigare fastlagda ramen för de föreslagna utrymmena öka serveringskapaciteten

från cirka 200 till cirka 260 samtidigt spisande gäster. Dessutom

har visats, att den föreslagna utformningen av ekonomiutrymmena är

sådan, att de utan kostnadskrävande omdisponeringar kan tåla en väsentligt

utökad kapacitet. De för en dylik ökning erforderliga utrymmena kan

disponeras inom de i kårhuset planerade reservutrymmena. Vidare har en

sådan planlösning valts, att man utan större ingrepp skulle kunna ansluta

den till en eventuell framtida utvidgning av studentmatsalen.

I sin underdåniga framställning år 1955 räknade studentkåren med en

byggnadskostnad för den planerade matsalen på minst 1 030 000 kronor.

Sedan det i arkitektpristävlingen segrande förslaget blivit föremål för så

noggranna kostnadsberäkningar som möjligt, måste studentkåren nu räkna

med en byggnadskostnad för den planerade matsalen på minst 1 280 000

kronor. Det förtjänar härvid att understrykas, att kostnadsökningen icke

till någon del beror på att det i tidigare framställningar angivna programmet

utvidgats, utan bl. a. på att byggnadskostnaderna stigit med ca 5 procent

under tiden juli 1955—juli 1956 och på att den nu gjorda kostnadsberäkningen

grundar sig på fullständigare ritningar och handlingar än vad

som tidigare stått studentkåren till buds. Med hänsyn till de rådande kreditrestriktionerna

har studentkåren vidare ansett det synnerligen angeläget,

att kostnadsberäkningen uppgjordes så exakt och noggrant, att den icke

skulle innehålla någon post, vilken vid ett utförande av byggenskapen måste

överskridas.

Utskottet. Med anledning av vid 1955 och 1956 års riksdagar väckta motioner

har utskottet tidigare uttalat sig beträffande frågan om lån till Uppsala

studentkår för uppförande och inredande av en studentmatsal (utlåtanden

1955:57 och 1956: 116). I sistnämnda utlåtande underströk utskottet

vikten av att vitala studentsociala behov — vartill förevarande fråga

hörde — bleve tillgodosedda genom insatser från statens sida. Utskottet förutsatte

alt Kungl. Maj:t vid budgetberedningen hösten 1956 toge förevarande

lånefråga under förnyad omprövning, så att förslag i ämnet kunde föreläggas

1957 års riksdag.

Kungl. Maj:t har icke för innevarande års riksdag framlagt förslag i

ämnet.

Utskottet får erinra om att 1955 års universitetsutredning beräknat att

det totala antalet universitets- och högskolestuderande komme att stiga från

nu icke fullt 23 000 till drygt 40 000 år 1965, varefter skulle följa en period

av fortsatt expansion, som kunde bli mer eller mindre stark, i varje fall

fram till 1970-talets första år.

Med beaktande av denna prognos samt under erinran om utskottets tidigare

uttalanden rörande förevarande lånefråga förutsätter utskottet att

Kungl. Maj:t lager ifrågavarande ärende under allvarligt övervägande vid

budgetplaneringen för 1958/59.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer att utskottet icke

finner sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda

yrkandet. Utskottet förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet ovan anfört.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionerna I: 120 och II: 129 icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

23 :o) Lån till Stockholms högskolas studentkår. I en inom andra kammaren

av herr Iiåstad m. fl. väckt motion (II: 440) har hemställts, att riksdagen

må såsom ränte- och amorteringsfritt lån till Stockholms högskolas studentkår,

som en första del av ett totalt statsanslag på 2 250 000 kronor för

tillbyggnad av studentkårens kårhus, för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag''

av 100 000 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till

nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen.

Till stöd för yrkandet har anförts bland annat följande.

I likalydande motioner till fjolårets riksdag 1:249 och 11:390 hemställdes,

att riksdagen måtte till lån till Stockholms högskolas studentkår för

täckande av kostnader för tillbyggnad av studentkårens kårhus för budgetåret

1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 1 075 000 kronor.

Motionärerna anförde bland annat att Stockholms högskolas studentkårhus,

beläget vid Holländargatan i Stockholm, varit i bruk sedan år 1935.

Studentkåren har i framställningar till Kungl. Maj:t i november 1950,

februari 1952 och i november 1955 hemställt om statsanslag eller ränte- och

amorteringsfritt lån för en planerad tillbyggnad av kårhuset. Studentkårens

upprepade framställningar ha icke föranlett proposition till riksdagen.

Sammanfattningsvis framhöllo motionärerna följande:

1. Behovet av en tillbyggnad av Stockholms högskolas studentkårs kårhus

synes framgå därav att kårhuset, som togs i bruk år 1935, är dimensionerat

för 1 600 personer, under det att studentkåren för närvarande har cirka 4 000

medlemmar, vartill komma handelshögskolans cirka 800 studenter, vilka

jämväl äga utnyttja kårhuset.

2. Av Stockholms högskolas studentkårs medlemmar komma inemot 40 %

från landsorten; de äro inackorderade i Stockholm eller dess närhet och äro i

regel hänvisade till att äta ute på restaurang. Även de i Stockholms stad och

dess grannkommuner mantalsskrivna studenterna äro emellertid till följd

av långa resvägar i stor utsträckning tvingade att intaga sina måltider utom

hemmet. Kårrestaurangen, vars priser ligga väsentligt under priserna hos de

privata restaurangerna i högskolans närhet, saknar dock med nuvarande

knappa resurser möjlighet att tillgodose efterfrågan.

3. Då staten låtit bygga kårlokaler för, respektive beviljat lån till andra

studentkårer, synes man ha utgått från att även ett avsevärt lägre medlemsantal

än Stockholms högskolas studentkårs utgör ett tillräckligt underlag

för beviljande av statsbidrag till byggande av kår lokaler. Med hänsyn till

att ett flertal sådana kårlokaler tillkommit efter det att Stockholms högskolas

studentkår år 1950 första gången ansökt om statsbidrag, synes det

oss, att nämnda studentkår nu bör stå i tur att beviljas medel för tillbyggnad

av sitt kårhus.

Enligt vad motionärerna erfarit är frågan om Stockholms stads andel i

finansieringen av ifrågavarande kårhustillbyggnad under behandling.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

21

Stockholms högskolas studentkår har sedermera i framställning till

Konungen av den 15 november 1956 anhållit om ett med 1 075 000 kronor

höjt statsbidrag eller tillsammans 2 150 000 kronor.

I syfte att snarast kunna påbörja byggnadsarbetet har studentkåren låtit

arkitekten professor Paul Hedqvist utarbeta detalj ritningar till det nya kårhuset.

Härvid har ansträngningarna inriktats på att ytterligare öka restaurangens

kapacitet. Detta har lett till att arkitekten — på uppdrag av studentkåren

— inkommit med förslag till utbyggnad av den byggnadskropp som

sammanbinder det nya och det gamla huset, d. v. s. den del av kårhuset där

restaurangköket skall inrymmas. Denna förändring jämte övriga omdispositioner

innebär att matsalens kapacitet — jämfört med nuvarande förhållanden

— har fördubblats. Vidare har utbyggnaden av den s. k. sammanbyggnadskroppen

möjliggjort att ytterligare ett matsalsutrymme kunnat planeras,

nämligen i våningsplanet under stora matsalen.

I detta sammanhang förtjänar påpekas, att disproportionen mellan det

pris till vilket studentkårens restaurang kan servera måltider och de priser

som förekomma på de i närheten av högskolan belägna restaurangerna blivit

allt påtagligare. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts framstår

det som en utomordentligt angelägen studentsocial åtgärd att så många kårmedlemmar

som möjligt beredas tillfälle intaga sina måltider i studentkårens

restaurang.

Flera faktorer ha bidragit till att studentkåren nu tvingats begära ett förhöjt

statsanslag.

Den planerade utbyggnad av sammanbindningskroppen mellan det gamla

och nya kårhuset som vidtagits för att öka restaurangutrymmena har således

medfört en förhöjning av den ursprungliga kostnaden.

Även en annan kostnadskrävande förändring av den ursprungliga planen

har studentkåren måst vidtaga. Sålunda skola enligt av byggnadsstyrelsen

utfärdade anvisningar byggnader av kårhusets karaktär förses med garageutrymmen

av visst minimimått. Detta statsmakternas krav har ej kunnat

tillgodoses på annat sätt än genom en utbyggnad av källarvåningen, vilken

på grund av omfattande sprängningsarbeten kommer att bli relativt kostsam.

Även i övrigt ha vissa smärre förändringar i dispositionen av lokalerna

vidtagits. Det bär härvid hl. a. blivit möjligt alt i del nya kårhuset skaffa

lokaler åt Stockholms studentkårers förbundsstyrelse (SSF). SSF är ett

samarbetsorgan för Stockholms tio studentkårer och handlägger särskilt

studentsociala frågor och då närmast studentbostäder. SSF skulle få disponera

sammanlagt ca 150 in2 — varav 65 m2 lagerlokaler i källaren — och lokalerna

skulle användas som tjänsterum och expeditionslokaler åt den s. k.

intressebyrån. Det må framhållas att SSF genom intressebyrån bedriver en

omfattande studentsocial verksamhet dels genom förmedling av bostadsrum,

dels genom försäljning av ett stort antal nyttoartiklar till kraftigt reducerade

priser; årsomsättningen uppgår till drygt 300 000 kronor.

Det framstår som eu angelägen studentsocial åtgärd all stockholmstudenternas

centrala organisationer få ändamålsenliga arbetslokaler.

Med anledning av dessa förändringar har studentkåren låtit utföra ny

kostnadsulredning, enligt vilken byggnadskostnaderna böra beräknas till

4 250 000 kronor. Härav har kostnaden för tillbyggnaden beräknats till

2 850 000 kronor för en volym av 15 000 in3 av kårhusets totala volym på

25 000 in3. Kostnaden för ombyggnadsarbetena har sålunda beräknats till

1 400 000 kronor, varav ungefär 550 000 kronor för breddningen av saminanbindningskroppen.

ökningen av byggnadskostnaderna, som föranletts dels av en önskan att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

intensifiera och rationalisera restaurangdriften, dels av byggnadsstyrelsens

direktiv angående garageutrymmen, dels också av den kostnadsstegring som

ägt rum sedan studentkårens förra framställning gjordes, förklarar varför

studentkåren måste anhålla om en förhöjning av det lidigare begärda statsanslaget.

Det är uppenbart att i dagens läge stark restriktivitet måste iakttagas i

fråga om investeringar och att även annars angelägna investeringar måste

skjutas på framtiden. Det förefaller emellertid föga ändamålsenligt att under

en följd av år stoppa utbyggnaden av ett kårhus för Stockholms högskolas

studentkår när samtidigt kårens medlemsantal snabbt växer.

Studenterna i Stockholm har under de senaste åren icke fått några nya

gemensamhetslokaler, medan sådana i ganska stor omfattning tillkommit i

universitetsstäderna. Ända sedan 1950 ha studenterna vid Stockholms högskolas

studentkår sökt få statsmakternas stöd för att lösa sin lokalfråga.

Av de studentkårer som omkring år 1950 sökte statsanslag för att lösa sina

lokalfrågor ha alla utom Stockholms högskola fått bidrag; det synes rimligt

att även Stockholms högskola får möjlighet att tillbygga sitt kårhus.

Studentkåren har till oss uppgivit att den, därest garantier erhållas att

kåren för den slutliga finansieringen får begärt anslag, beräknar kunna under

byggnadstiden sköta finansieringen i huvudsak med hjälp av egna medel

och donationsmedel.

För studentkåren skulle det därför vara till fyllest att för budgetåret

1957/58 som en första etapp erhålla ett mindre statsanslag.

Utskottet. Med anledning av vid 1956 års riksdag väckta motioner om

anvisande av ett investeringsanslag såsom lån till Stockholms högskolas

studentkår för täckande av kostnader för tillbyggnad av studentkårens kårhus

framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 116

bland annat, att enligt utskottets mening förhandlingar lämpligen borde upptagas

angående Stockholms stads andel i finansieringen av kårhusets tillbyggnad.

I skrivelse till Kungl. Maj :t 1956: 269 gav riksdagen till känna vad

utskottet i ärendet anfört.

Genom beslut den 28 september 1956 har Kungl .Maj:t med anledning av

riksdagens ifrågavarande beslut uppdragit åt Stockholms högskolas förhandlingskommitté

att med Stockholms stad upptaga förhandlingar rörande

ovannämnda fråga.

Vid sådant förhållande är utskottet icke berett att biträda det i motionen

II: 440 framställda yrkandet.

Utskottet vill emellertid liksom i det under nästföregående punkt behandlade

ärendet understryka vikten av att vitala studentsociala behov bli under

statens medverkan tillgodosedda. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t, så

snart resultatet av omförmälda förhandlingar föreligger, tager här berörda

lånefråga under ytterligare omprövning och för riksdagen framlägger det

förslag, vartill ärendet må giva anledning.

Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till

känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer förty,

a) att motionen II: 440 icke må av riksdagen bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

23

24: o) Tidigare behandlad fråga. Utskottet har tidigare avgivit utlåtande

(nr 29) i fråga om Kungl. Maj :ts under punkten 20 framställda förslag angående

Nybyggnad för konstfackskolan, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 april 1957

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF KARLSSON

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström,

Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Ragnar Persson, Thun,

Axel Andersson, Sunne, Elfving, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, fröken

Ranmark och herr Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerfors,

Staxäng, Rubbestad, Svensson i Alingsås, Widén, Blidfors, fröken Karlsson,

fru Wallin, fröken Vinge, herrar Gerhard Nilsson i Gävle, Arvidson, Helén,

Svensson i Kungälv och fröken Liljedahl.

Reservationer

1) vid punkten 20 (Statens lånefond för universitetsstudier) av herrar

Axel Andersson, Sunne, Nils Theodor Larsson, Widén, fröken Vinge, herr

Helén och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 118 och II: 128 samt 1:359 och 11:445, sistnämnda två

motioner såvitt här är i fråga, samt att därför utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Knngl. Maj :ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 118 och II: 128 samt

1:359 och 11:445, sistnämnda två motioner såvitt här är i

fråga, till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 8 300 000

kronor.»

2) vid punkten 22 (Lån till Uppsala studentkår)

a) av herrar Ohlon, Axel Andersson, Sunne, Nils Theodor Larsson, Widén,

fröken Karlsson, fru Wallin, fröken Vinge, herr Helén och fröken Liljedahl,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 120

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1957

och II: 129 och att till följd härav utskottets yttrande och hemställan från

och med det stycke på s. 19, som börjar med »Med beaktande», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet vill med beaktande av denna prognos understryka vikten av

att vitala studentsociala behov bli under statens medverkan tillgodosedda.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer, att utskottet finner

sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 120 och

II: 129, till Lån till Uppsala universitets studentkår för budgetåret

1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 1 280 000

kronor.»

b) av herr Staxäng

3) vid punkten 23 (Lån till Stockholms högskolas studentkår)

a) av herr Arvidson

b) av herr Helén.

570675

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Alnarps lantbruks-, mejerioch trädgårdsinst a1 i texten