Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1957-04-30 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:95, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

AV 95—96

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

1

Nr 95

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370) m. m., såvitt propositionen

hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjunde huvudtiteln, punkt 68,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Provisorisk

skatteersättning till kommunerna, m. in. för budgetåret 1957/58 beräkna

ett förslagsanslag av 286 800 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 97, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 22 februari

1957, föreslagit riksdagen att

dels antaga vissa vid propositionen fogade författningsförslag, dels, med

godkännande av i statsrådsprotokollet angivna allmänna grunder för statsbidrag

till kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen, bemyndiga

Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter i ämnet, dels godkänna vad i statsrådsprotokollet

förordats beträffande vissa skatteunderlagsgraderade statsbidrag

för speciella ändamål och vissa kommunala bidrag till statliga utgifter

samt bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda härför erforderliga föreskrifter,

dels ock under sjunde huvudtiteln å riksstaten för budgetåret 1957/58 till

Skatteersättning till kommunerna, in. m. anvisa ett förslagsanslag av

295 000 000 kronor.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet, såvitt angår författningsförslagen,

och i övrigt till statsutskottet.

Propositionen

Propositionen grundar sig på 1956 års kommunalskatterevisions betänkande

med förslag till nya kommunala ortsavdrag (SOU 1956: 41).

I propositionen föreslås att ortsavdragen vid den kommunala beskattningen

skall höjas till samma belopp som vid den statliga beskattningen

nu gällande ortsavdrag samt att även i övrigt en direkt anpassning skall ske

mellan det kommunala och det statliga ortsavdragssystemet. Höjningen av

ortsavdragen föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1958 och första gången

tillämpas i fråga om den preliminära skatten för år 1958 och vid 1959 års

taxering.

1 lHhanij till riksdagens protokoll 1957. (i samt. Nr 95— 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

Höjningen av ortsavdragen avses skola förbindas med statliga bidrag till

kommunerna. Under en första övergångstid av tre år —- åren 1958, 1959 och

1960 — skall statsbidraget utgå till alla kommuner och då i princip utgöra

full kompensation för den av ortsavdragshöjningen föranledda inkomstminskningen.

Under de därefter följande fem åren — åren 1961—1965 —

avses statsbidraget skola successivt minskas i en del kommuner samt i de

beträffande tillgången på skatteunderlag bäst ställda kommunerna helt avvecklas.

Frågan om en fortsatt reducering eller avveckling av statsbidraget

i de kommuner, i vilka bidraget vid 1965 års utgång inte helt indragits, avses

skola utredas i samband med frågan om en allmän kommunal skatteutjämning.

Kostnaderna under den tid fullt statsbidrag avses skola utgå beräknas till

cirka 500 miljoner kronor för år. Statens nettoutgift för ortsavdragsreformen

blir emellertid lägre beroende på att avdraget för kommunalskatt vid statsbeskattningen

minskar. Nettoulgiften anses kunna beräknas till cirka 425

miljoner kronor för år. Vid utgången av åttaårsperioden beräknas statsbidraget

ha reducerats till cirka 200 miljoner kronor för år. Nettoutgiften beräknas

på motsvarande sätt bli lägre.

I det nya statsbidraget föreslås skola inarbetas den nu utgående provisoriska

skatteersättningen till kommunerna i anledning av 1950 års ortsavdragsreform.

Ersättningen avses skola reduceras enligt samma grunder som

skall gälla för det nya statsbidraget.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas i övrigt följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1955 tillkallades

särskilda sakkunniga — 1956 års kommunalskatterevision — för att

verkställa utredning av frågan rörande höjning av ortsavdragen vid taxering

till kommunal inkomstskatt. De sakkunniga har den 23 oktober 1956 avlämnat

betänkande med förslag till nya kommunala ortsavdrag (SOU 1956: 41).

över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter

och sammanslutningar.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet. Redogörelse härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i nämnda protokoll, nämligen

I. Inledning, s. 9—12.

II. Gällande bestämmelser, s. 12—16.

III. Sammanfattning av kommunalskatterevisionens förslag, s. 16—19.

IV. Behovet av och förutsättningarna för en kommunal ortsavdragsreform,

s. 19—41.

V. Ortsavdragens avvägning mellan olika kategorier av skattskyldiga, s.

41—47.

VI. Allmänna synpunkter på frågan om statsbidraget till kommunerna,

s. 47—66.

VII. De närmare grunderna för beräkning av statsbidraget, s. 66—100.

VIII. Vissa speciella frågor, s. 100—112.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957 3

Motioner

I förevarande sammanhang liar utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hagberg m. fl. (I: 456) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Svalöv m. fl. (II: 572), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 97 med den ändringen

att full kompensation till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet i

samband med höjningen av de kommunala ortsavdragen skall utgå under

ett år i stället för föreslagna tre år;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Gustafsson och Franzén (1:465) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Hedenäset (11:576), i vilka hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 97

måtte besluta, 1) att kompensationen till kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen

må utformas på sådant sätt, att en utdebiteringshöjning

av 50 öre per skattekrona tillätes slå igenom i kommuner, vilkas skattekraft

med mer än 25 procent överstiger riksmedeltalet och vilka under det närmast

föregående beskattningsåret haft en utdebitering, understigande 13

kronor per skattekrona, 2) att det härigenom inbesparade beloppet må disponeras

till bidrag till skattetyngda kommuner i enlighet med yrkande i

motionerna 1:273 och 11:348 samt till sänkning av kommunbidragen till

folkpensioneringen i enlighet med vad som hemställts i motionerna I: 274

och II: 349;

dels en inom andra kammaren av herr Holmberg in. fl. väckt motion

(II: 552), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att bifalla Kungl.

Maj :ts proposition nr 97 i vad avser höjningen av de kommunala ortsavdragen

och utgivande av full kompensation åt kommunerna under en tid av tre

år samt att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag

med syfte att även efter den angivna treårsperioden ge kommunerna sådan

statlig hjälp att av reformen föranledda kommunala skattehöjningar förhindras;
dels

ock en inom andra kammaren av herr Persson i Svensköp m. fl. väckt

motion (II: 560), vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av

Kungl. Maj :ts proposition nr 97 besluta att statsbidrag till kommunerna i

anledning av ortsavdragsreformen skall utgå i enlighet med de i motionen

angivna allmänna grunderna.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herrar Gustafsson och Franzén väckt

motion (I: 275), vari — under hänvisning till motiveringen i motion I: 273

— hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

skyndsam utredning av frågan om en effektiv kommunal skatteutjämning

och framläggande av förslag, som därav må föranledas;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina in. fl. väckt

motion (II: 97), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning i fråga om en rättvis

skatteutjämning mellan kommunerna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset väckt

motion (II: 350), vari — under hänvisning till motiveringen i motion II: 348

— hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

skyndsam utredning av frågan om en effektiv kommunal skatteutjämning

och framläggande av förslag, som därav må föranledas.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna I: 275, I: 456, II: 97, II: 350, II: 552, II: 560 och II: 576.

Utskottet

Förevarande proposition nr 97 och i ämnet väckta motioner har hänvisats

till statsutskottet såvitt angår frågan om statsbidrag till kommunerna i

anledning av den i propositionen föreslagna höjningen av de kommunala

ortsavdragen; såvitt angår författningsförslagen har propositionen hänvisats

till bevillningsutskottet.

Bevillningsutskottet har i sitt betänkande nr 40 hemställt, dels att riksdagen

måtte, med bifall till propositionen i de delar den hänvisats till nämnda

utskott, antaga vid propositionen fogade författningsförslag, dels ock att

motionerna I: 456 och II: 572, I: 465 och II: 576 samt II: 552, såvitt de hänvisats

till bevillningsutskottet, i den mån de ej kan anses besvarade genom vad

utskottet anfört och hemställt inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. I

sitt nämnda betänkande har bevillningsutskottet anfört, att utskottet vid sitt

ståndpunktstagande till huvudfrågan i propositionen om ortsavdragens storlek

förutsatt, att riksdagen i princip godkänner de i propositionen angivna

allmänna grunderna för statsbidrag till kommunerna i anledning av ortsavdragshöjningen.

I anslutning till bevillningsutskottets ställningstagande i huvudfrågan i

förevarande proposition får statsutskottet anföra följande.

Den förordade höjningen av de kommunala ortsavdragen till paritet med

de avdrag, som nu gäller vid den statliga beskattningen, jämte den därtill

knutna kompensationen till kommunerna för den inkomstminskning, som

uppstår genom höjningen, bygger på en utredning i ämnet, verkställd av

1956 års kommunalskatterevision. Kommittén har visat att därest kommunerna

inte kompenseras för inkomstbortfallet, den kommunala utdebiteringen

kan beräknas komma att kraftigt öka. Den genomsnittliga ökningen i

utdebiteringen till primärkommun och landsting beräknas sålunda till cirka

2 kronor per skattekrona. I de av kommittén särskilt undersökta kommunerna

varierar ökningen mellan 1: 47 och 4: 88 kronor per skattekrona.

I propositionen uttalas att den föreslagna höjningen av ortsavdragen ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

5

gör ett led i en allmän skattesänkning med särskild tonvikt på de mindre inkomsttagarna.

Om man vill upprätthålla denna målsättning lär det enligt

departementschefens mening inte finnas någon annan väg att gå än att låta

staten vid reformens genomförande ersätta kommunerna för inkomstbortfallet.

På något längre sikt bör det, anser departementschefen, finnas goda

utsikter till att flertalet kommuner skall kunna anpassa sin ekonomi efter

de förändrade ekonomiska förhållandena så att skattelättnaden genom ortsavdragshöjningen

blir bestående även om statsbidraget successivt borttages.

Bidraget har sålunda till syfte att underlätta anpassningen till de förändrade

skatteunderlagen.

Utskottet vill först understryka, att det inte ankommer på utskottet alt

uttala sig i fråga om behovet av en kommunal ortsavdragsreform. Beträffande

förutsättningarna för en dylik reform delar utskottet departementschefens

uppfattning att, om man önskar genomföra reformen med den angivna

målsättningen att åstadkomma eu allmän lindring i den kommunala

beskattningen, detta inte kan åstadkommas på annat sätt än att staten genom

bidrag till kommunerna ger dessa möjligheter att anpassa sin ekonomi

efter det förändrade läge, som ortsavdragshöjningen innebär. Den beräknade

ökningen i den kommunala utdebiteringen, som skulle följa av en ortsavdragshöj

ning utan statliga bidrag, visar enligt utskottets mening att anpassningsmöjligheterna

kommer att skifta starkt mellan olika kommuner. Dessutom

får därav anses framgå att även i de bäst ställda kommunerna svårigheterna

att på en gång bära inkomstbortfallet utan kompensation blir betydande.

Utskottet anser det därför vara av vikt att statsbidragssystemet utformas

med skälig hänsyn till kommunernas olika anpassningsmöjligheter.

Härigenom skapas förutsättningar för att ortsavdragshöjningen skall kunna

medföra en bestående skattelindring för det stora flertalet skattebetalare.

I syfte att underlätta kommunernas anpassning till de höjda ortsavdragen

och därmed åstadkomma eu skattesänkning för alla inkomsttagare

föreslås i propositionen att det statliga bidraget under en första övergångstid

av tre år — åren 1958, 1959 och 1960 — skall utgå till alla kommuner

och då innebära full kompensation för inkomstbortfallet. Under därpå följande

fem år — åren 1961—1965 — föreslås statsbidraget skola successivt

minskas i vissa kommuner samt helt avvecklas i de beträffande tillgången

på skatteunderlag bäst ställda kommunerna. I de allra sämst ställda kommunerna

skall däremot någon reducering av statsbidraget inte ifrågakomma.

Frågan om eu fortsatt reducering eller avveckling av statsbidraget i de kommuner,

i vilka statsbidraget inte helt avvecklats, avses skola utredas i samband

med frågan om eu allmän kommunal skatteutjämning.

I motionerna 1:465 och 11:576 har ifrågasatts om inte redan från början

en viss mindre utdebiteringshöjning, i motionerna angiven till 50 öre

per skattekrona, borde få slå igenom i kommuner med eu relativt god skattekraft

och en förhållandevis låg kommunal utdebitering. De medel som härigenom

skulle frigöras — i motionerna beräknade till 80 miljoner kronor —- skulle i stället användas till olika åtgärder i allmänt skatteutjämnande syfte.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

Utskottet vill med anledning av vad som föreslagits i nämnda motioner

erinra om att vid remissbehandlingen av kommunalskatterevisionens förslag

skattelindringsnämnden anfört i stort sett samma synpunkter. I propositionen

har departementschefen beträffande nämndens förslag förklarat

sig anse, att enligt hans mening även de i fråga om tillgången på skatteunderlag

bättre ställda kommunerna borde få skälig tid till anpassning. I annat

fall kunde befaras att ortsavdragsreformen omedelbart skulle leda till ökad

kommunal utdebitering och sålunda i dessa kommuner göra skattelättnaden

mindre än i andra kommuner samt till och med för vissa skattskyldiga medföra

en höjd beskattning. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen

sålunda anfört. Om motionärernas förslag skulle godtagas, skulle detta

innebära att de skattskyldiga i omkring 20 av rikets kommuner skulle få

bära kostnaderna för de skatteutjämnande åtgärder, som motionärerna

åsyftar; något mera än tre fjärdedelar av de omkring 30 miljoner kronor,

som enligt motionärernas förslag skulle överföras enligt dessa åtgärder,

skulle falla på de skattskyldiga i Stockholms stad. Enligt utskottets mening

bör dessutom uppmärksammas, inte blott, såsom motionärerna framhållit,

att skattskyldiga i vissa inkomstlägen härigenom torde komma att

få vidkännas en skärpning i den skatt de nu har att erlägga, utan även att

den väsentligaste delen av kostnaderna för de skatteutjämnande åtgärderna

skulle komma att få bestridas av inkomsttagare i lägre inkomstlägen i dessa

kommuner. Dessa inkomsttagare kommer nämligen i detta fall att få en

mindre lindring i den kommunala beskattningen än som föreslagits i propositionen.

Då dylika konsekvenser enligt utskottets uppfattning måste anses

olämpliga, kan utskottet inte tillstyrka de i motionerna I: 465 och II: 576

framställda yrkandena, så vitt nu är i fråga. I vad dessa motioner avser

dispositionen av visst inbesparat belopp påkallar desamma med hänsyn till

det anförda intet uttalande från utskottets sida.

Utskottet vill framhålla, att utskottet med sitt nyss angivna ståndpunktstagande

inte underskattat nödvändigheten av att ågärder vidtages i sådan

allmänt skatteutjämnande riktning, som motionärerna med sitt förslag

åsyftar. Utskottet får i detta sammanhang erinra om att utskottet i sitt

av riksdagen godkända utlåtande 1956: 212 uttalat sig för att en utredning

av den kommunala skatteutjämningen skulle igångsättas så snart ortsavdragsreformen

beslutats och förutsättningarna i detta hänseende klarlagts.

I propositionen framhåller departementschefen att det är hans avsikt att,

sedan riksdagen tagit ställning till ortsavdragsfrågan och därmed sammanhängande

statsbidragsfrågor, låta igångsätta den av riksdagen begärda utredningen

av skatteutjämningsfrågan. Utskottet antecknar med tillfredsställelse

departementschefens uttalande om den blivande utredningen. Vid en

sådan utredning kommer självfallet de nu gällande reglerna om skattelindringsbidrag

åt synnerligt skattetyngda kommuner att bli föremål för prövning.

I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på att ett

godtagande av vad i propositionen föreslagits beträffande det nya statsbidragets

konstruktion kan komma att nödvändiggöra vissa justeringar i reg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957 7

lerna för skattelindringsbidragen. Det är uppenbart att utredningen av hela

frågan om den kommunala skatteutjämningen måste taga avsevärd tid i

anspråk. Under sådana omständigheter torde det kunna förutsättas att den

blivande utredningen till övervägande upptar frågan om en av statsbidragets

nya konstruktion betingad provisorisk justering av reglerna för skattelindringsbidragen.

Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört påkallar motionerna I: 275,

11:97 och 11:350 enligt utskottets mening inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågan om övergångstidens

längd. Såsom tidigare anförts föreslås i propositionen en åttaårig

övergångstid — åren 1958—1965 — varvid under de tre första aren

full kompensation för inkomstbortfallet skall lämnas till alla kommuner,

medan under de därpå följande fem aren en successiv minskning eller fullständig

avveckling av statsbidraget skall äga rum i vissa kommuner.

Spörsmålet om det antal år under vilka full kompensation bör utgå och

under vilka reducering av statsbidraget bör ske har upptagits i motionerna

1:456 och 11:572, 11:560 samt 11:552. I motionerna 1:456 och 11:572

ifrågasättes sålunda en begränsning av övergångstiden till sex år — åren

1958_1963 — varvid full kompensation skulle utgå under endast ett år.

Reduceringen av bidraget skulle såsom föreslagits i propositionen ske under

en femårsperiod men avse bidraget under åren 1959—1963. I motionen

II: 560 föreslås likaledes att full kompensation skall utgå under endast ett

år, men reduceringen av bidraget föreslås skola äga rum under sju år. I motionen

11:552 slutligen biträdes propositionen i vad avser full kompensation

under de första tre åren, men frågan om statsbidraget under tiden därefter

föreslås skola underkastas förnyad utredning.

Som skäl för den i motionerna I: 456 och II: 572 samt II: 560 ifrågasatta

begränsningen av tiden för full kompensation har i huv udsak aberopats, att

kommunerna — på få undantag när — borde på kortare tid än som föreslagits

i propositionen kunna utan mera betydande utdebiteringshöjningar

anpassa sig till de nya ortsavdragen. Den föreslagna begränsningen skulle

därjämte medföra en inte obetydlig minskning av statsverkets utgifter för

statsbidraget. De medel, som härigenom skulle frigöras, borde enligt motionen

II: 560 i första hand användas till skatteutjämnande åtgärder. I motionen

II: 552 anföres att enligt motionärernas mening det inte vore sannolikt

att kommunerna under den ifrågavarande tiden skulle kunna anpassa sig

till de höjda ortsavdragen och att det därför vore antagligt, att de flesta

kommunerna måste höja sina utdebiteringar när den statliga kompensationen

efter tre år skulle börja reduceras.

Utskottet vill med anledning av yrkandena i ifrågavarande motioner först

understryka vad utskottet tidigare anfört, nämligen att det statliga bidraget

i anledning av ortsavdragsreformen bör ha till syfte att göra det möjligt för

kommunerna att anpassa sig till de högre ortsavdragen. Utskottet delar sålunda

den i propositionen uttalade meningen att det inte finns någon grund

för att staten för obestämd tid framåt skall kompensera kommunerna för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

de minskade inkomster, som ortsavdragshöjningen för med sig. Utskottet

anser det därför lämpligt att man redan nu, när grunderna för det nya statsbidraget

skall bestämmas, binder sig för en kommande avveckling av detta

bidrag. Det i motionen 11:552 framställda yrkandet om ytterligare utredning

av frågan om bidragets reducering kan utskottet därför inte biträda.

Såsom tidigare framhållits bör enligt utskottets mening kommunernas anpassningsmöjligheter

bedömas med hänsyn till deras olika ekonomiska bärkraft.

Den i propositionen föreslagna mätaren på bärkraften — antalet skattekronor

per invånare — anser sig utskottet kunna godtaga. Med utgångspunkt

från de siffror rörande den beräknade utdebiteringsökningen i olika

kommuner vid utebliven kompensation, som kommunalskatterevisionen

framlagt och för vilka ovan redogjorts, är det enligt utskottets mening å ena

sidan uppenbart att i kommuner med låg ekonomisk bärkraft svårigheterna

för en anpassning blir betydande. Det är i dessa kommuner som en blivande

lösning av frågan om en allmän kommunal skatteutjämning kan komma att

underlätta en blivande reducering av statsbidraget. Å andra sidan torde i de

bäst ställda kommunerna, i vilka inkomstbortfallet relativt sett vanligen

blir mindre än i andra kommuner, anpassningsmöjligheterna få bedömas

vara förhållandevis goda under förutsättning att kommunerna får tillräcklig

tid för anpassningen.

Un tid av endast ett ar anser utskottet vara för kort för den erforderliga

anpassningen i dessa kommuner. Departementschefen har i propositionen

framhållit , att kommunalskatterevisionens förslag om att full kompensation

skall utgå till alla kommuner under tre år utgör en lämplig avvägningav

de olika intressen, som i detta sammanhang påkallar beaktande. Utskottet

ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört och avstyrker yrkandena

i motionerna I: 456 och II: 572 samt II: 560 om full kompensation

under endast ett år. Därav följer att utskottet inte heller kan biträda yrkandet

i motionen 11:560 om en sjuårig reduceringstid.

Beträffande vad i sistnämnda motion anförts i fråga om behovet av skatteutjänmande

åtgärder får utskottet hänvisa till vad utskottet tidigare anfört.

Under hänvisning till det anförda förordar utskottet att statsbidragssystemet

i anledning av ortsavdragsreformen utformas i enlighet med de allmänna

grunder som föreslagits i propositionen.

I det följande ingår utskottet på de speciella frågor, som berör

statsbidragets konstruktion.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att en omräkning med

tillämpning av de nya ortsavdragen bör ske av 1957 års skatteunderlag för

att bilda erforderlig grundval för det nya statsbidraget. Genom en dylik omräkning

beredes möjlighet för kommunerna att redan på ett tidigt stadium få

vetskap om storleken av det statsbidrag de har att räkna med i fortsättningen.

Härigenom underlättas enligt utskottets mening den kommunala planeringen.

En omräkning bör — såsom föreslagits i propositionen — ske även beträffande

1958 års skatteunderlag. Denna omräkning skall emellertid endast

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

9

bilda grundvalen för preliminärskatteuttaget under år 1959 och bör därför

kunna ske på det schematiska sätt som angivits i propositionen. Skulle det

i något enstaka undantagsfall visa sig att en mera noggrann omräkning av

1958 års skatteunderlag erfordras, torde det få ankomma på vederbörande

länsstyrelse att besluta härom.

Beträffande omräkningens organiserande och tekniska genomförande har

utskottet inte något att erinra.

Inte heller har utskottet något att erinra mot förslaget att som villkor

för åtnjutande av statsbidrag må föreskrivas att i stad med egen uppbördsförvaltning

den lokala skattemyndigheten skall utan ersättning av statsverket

verkställa erforderliga omräkningar.

I fråga om den tekniska utformningen av det nya statsbidragssystemet har

kommunalskatterevisionen redovisat olika metoder. I likhet med revisionen

har departementschefen förordat den metod, som av revisionen betecknats

som »statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag». Detta system innebär att

staten ställer till vederbörande kommuns förfogande ett visst antal skattekronor,

som under de år full kompensation skall utga i princip motsvarar

det antal skattekronor som kommunen — enligt vad som framgått vid omräkningen

av 1957 års skatteunderlag — förlorat genom ortsavdragsliöjningen.

Under de år, då reduceringen av statsbidraget skall äga rum i en del

kommuner, minskas successivt nämnda antal skattekronor. Det antal skattekronor,

som staten sålunda ställer till kommunens förfogande — »tillskjuter»

— skall betraktas som annat skatteunderlag och kommunen skall fatta

sitt beslut om utdebiteringssatser för de olika år, under vilka statsbidraget

skall utgå, under hänsynstagande till detta skatteunderlag. Statsbidragets

storlek blir därför beroende av utdebiteringssatsens storlek och kan liksom

denna komma att variera mellan olika år. I propositionen har departementschefen

framhållit att den föreslagna metoden har vissa bestämda fördelar

framför ett till beloppet en gång för alla bestämt statsbidrag. Systemet

anses sålunda på ett för kommunerna mer tillfredsställande sätt än ett i

kronor bestämt belopp garantera dessa en ersättning, som svarar mot den

inkomstminskning, som uppstått till följd av ortsavdragsliöj ningen.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot att statsbidraget bestämmes

enligt systemet med tillskjutet skatteunderlag. En uppenbar fördel

med delta system anser utskottet vara att detta på ett enkelt och rationellt

sätt anknyter till gällande regler för den kommunala utdebiteringens fastställande.

Systemet synes dessutom administrativt enkelt och torde i sin

praktiska tillämpning inte komma att förorsaka svårigheter för de kommunala

organ och statliga myndigheter, som har att befatta sig med detsamma.

Departementschefen har pekat på att metoden kan medföra en viss ökning

av statsverkets kostnader vid eu mera markerad ökning av de kommunala

utdebiteringssatserna. I likhet med departementschefen anser utskottet dock

att anknytningen av statsbidraget till de för varje ar fastställda kommunala

utdebiteringssatserna inte bör inge särskilda betänkligheter ur kostnadssynpunkt.

Verkningarna av framtida utdebiteringshöjningar blir nämligen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

mindre allteftersom reduceringen av statsbidraget genomföres. Utskottet förutsätter

emellertid, att därest en mera påtaglig ökning i de beräknade kostnaderna

för statsbidraget skulle uppstå till följd av en ökning i den kommunala

utdebiteringen, en omprövning av grunderna för statsbidraget kommer

till stånd.

Vad i övrigt i propositionen föreslagits beträffande statsbidragets utformning

enligt metoden med tillskjutet skatteunderlag föranleder inte någon

erinran från utskottets sida.

Det i propositionen framlagda förslaget angående vilka kommuner som

bör åtnjuta statsbidrag innebär, att statsbidrag skall utgå till borgerliga primärkommuner,

församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter,

municipalsamhällen och landstingskommuner. Detta förslag finner sig utskottet

kunna biträda. Endast tingslagen skall alltså undantagas från statsbidrag.

Någon anledning att tillerkänna dessa statsbidrag föreligger emellertid

inte, eftersom utdebiteringen av tingshusmedel uppgår till så obetydliga

belopp per skattekrona att man bör kunna bortse från de utdebiteringsökningar,

som eventuellt kan komma att uppstå därigenom att utdebiteringen

får bestämmas på grundval av ett minskat skatteunderlag.

För närvarande utgår till det stora flertalet kommuner provisorisk skatteersättning

i anledning av den år 1950 beslutade höjningen av de kommunala

ortsavdragen. Kostnaderna för denna ersättning har i gällande riksstat

beräknats till ca 46 850 000 kronor. I propositionen föreslås att denna ersättning

skall inarbetas i statsbidraget i anledning av den nu aktuella ortsavdragsreformen.

Inarbetningen förutsättes skola äga rum på sådant sätt

att den nu utgående provisoriska skatteersättningen omvandlas till skatteunderlag

med utgångspunkt från den för år 1957 gällande sammanlagda primärkommunala

utdebiteringen till borgerliga och kyrkliga ändamål. Det

antal skattekronor, som den provisoriska skatteersättningen därigenom kommer

att utgöra, skall tillsammans med det skatteunderlag, som staten skall

tillskjuta i anledning av den nu föreslagna höjningen av ortsavdragen, ingå

i det bidragsunderlag efter vilket statsbidraget i kommunen skall beräknas.

Den provisoriska skatteersättningen kommer därför att reduceras enligt samma

grunder som skall gälla för det nya statsbidraget.

Enligt utskottets mening kunde i och för sig övervägas att nu helt avveckla

den provisoriska skatteersättningen. Såsom kommunalskatterevisionen

visat har nämligen denna ersättning numera vanligtvis en ringa inverkan

på den kommunala utdebiteringens storlek. Revisionens undersökningar

har emellertid ådagalagt att i kommuner med svag ekonomisk bärkraft

ersättningen har en inte oväsentlig betydelse för den kommunala ekonomien.

I likhet med departementschefen anser utskottet därför att tillräckliga

förutsättningar nu inte föreligger att helt indraga denna ersättning. Densamma

bör emellertid inarbetas i det nya statsbidragssystemet och reduceras

enligt samma grunder som det nya bidraget.

Den föreslagna metoden för den provisoriska skatteersättningens omvandling

till skatteunderlag och inarbetning i systemet med tillskjutet skatte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

11

underlag föranleder intet annat uttalande från utskottets sida an att för det

fall att någon utdebitering till municipalskatt inte skulle ha fastställts för år

!957 __ enligt vad utskottet erfarit förekommer detta i något enstaka fall

— omvandlingen till skatteunderlag bör ske med ledning av närmast dessförinnan

fastställd utdebitering.

Utskottet upptar härefter till behandling frågan om den tekniska utformninqen

av reduceringen av statsbidraget. I propositionen föreslås att det

skatteunderlag, som staten varje år skall tillskjuta till olika kommuner,

skall utgå på grundval av ett bidragsunderlag. Detta skall, sasom tidigare

nämnts, i sig innefatta inte endast det antal skattekronor, som fallit bort i

kommunen i anledning av den nu aktuella ortsavdragshöjningen, utan aven

det antal skattekronor som> den nu utgående provisoriska skatteersattmngen

representerar. Reduceringen av bidragsunderlaget föreslås skola varje bidragsår

ske med utgångspunkt från den då aktuella relationen mellan a ena

sidan antalet skattekronor per invånare i kommunen och a andra sidan det

genomsnittliga antalet skattekronor per invånare i rikets samtliga primärkommuner

(medelskattekraflen). Den i propositionen föreslagna skalan, efter

vilken reduceringen skall ske, innebär att kommunerna alltefter sin relativa

skattekraft inplaceras i åtta olika bidragsgrupper. Bidragsgruppen 1 i

vilken någon reducering av bidragsunderlaget inte skall aga rum, omfattar

kommuner med en skattekraft understigande 60 procent av medelskattekraften,

medan bidragsgruppen 8, i vilken en fullständig avveckling av statsbidraget

skall äga rum, omfattar kommuner med skattekraft överstigande 110

procent av medelskattekraften. I Övriga bidragsgrupper avvecklas statsbidraget

under åren till och med år 1965 inte helt, utan större eller mindre del av

bidragsunderlaget kommer att sistnämnda år finnas kvar i dessa grupper.

I motionen II: 560 har föreslagits en annan utformning av avsknvmngsskalan.

Förslaget bygger på den förutsättningen att full kompensation endast

skall utgå under år 1958, att för kommuner med skattekraft understigande

medelskattekraften avvecklingsperioden skall förlängas till sju ar

och alltså omfatta åren 1959-1965 samt att bidragsgruppen 8 skall uppdelas

i tre nya bidragsgrupper. I två av dessa grupper skall statsbidraget ha

helt avvecklats redan år 1962.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkandet i nämnda motion om en sjuårig

avskrivningstid. Därav följer att utskottet inte heller kan bitrada yrkandet

i motionen om en annan konstruktion av avskrivningsskalan. Utskottet avstyrker

därför motionen även i detta hänseende.

Den i propositionen föreslagna avskrivningsskalan finner sig utskottet

kunna tillstyrka. Enligt utskottets mening har skalan konstruerats pa ett sadant

sätt att möjligheterna för kommunerna att utan utdebiteringsokning

anpassa sig till de höjda ortsavdragen i betydande grad underlättas och förutsättningarna

för en kommande lösning av frågan om den kommunala skatteutjämningen

inte försvåras.

Vad i övrigt i propositionen föreslagits beträffande reduceringen av statsbidraget

föranleder inte något utskottets särskilda uttalande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

Departementschefens förslag beträffande vissa särskilda frågor rörande

statsbidraget samt i fråga om bidragets utbetalning och budgetmässiga redovisning

m. m. biträdes av utskottet. Inte heller har utskottet något att invanda

mot den gjorda beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår.

De föreslagna åtgärderna beträffande skatteunder lagsgrad erade

statsbidrag till kommunerna för speciella ändamål och

kommunala bidrag till vissa statliga utgifter har till syfte att bidragen

skall utgå med i stort sett oförändrade belopp. Utskottet finner de

föreslagna åtgärderna lämpliga och tillstyrker förslaget i denna del. I likhet

med departementschefen anser utskottet att de ifrågasatta åtgärderna inte

bor omfatta skattelindringsbidraget åt synnerligt skattetyngda kommuner.

Såsom utskottet tidigare anfört bör det ankomma på den kommande utredningen

rörande den kommunala skatter! t jämningen att pröva denna

fråga.

Utskottet tillstyrker slutligen att erforderliga författningsföreskrifter

får utfärdas i administrativ ordning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att motionerna I: 465 och II: 576, såvitt nu är i fråga»

ej må av riksdagen bifallas;

2. att motionen II: 560 ej må av riksdagen bifallas;

3. att motionen II: 552, såvitt nu är i fråga, ej må av riksdagen

bifallas;

4. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna 1:456 och 11:572, såvitt nu är i fråga, besluta

att full kompensation till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet

i samband med ortsavdragsreformen skall utgå under

tre år,

b) med godkännande i övrigt av i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 22 februari 1957 angivna allmänna

grunder för statsbidrag till kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen

bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter

i ämnet,

c) godkänna vad i nämnda statsrådsprotokoll förordats beträffande

vissa skatteunderlagsgraderade statsbidrag för

speciella ändamål och vissa kommunala bidrag till statliga

utgifter samt bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda härför erforderliga

föreskrifter,

d) till Skatteersättning till kommunerna m. in. för budgetåret

1957/58 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 295 000 000 kronor;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1957

13

5. att motionerna I: 275, II: 97 och II: 350 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 april 1957

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF KARLSSON

Närvarande: se under utlåtandet nr 96.

Reservationer

1) av fröken Andersson och herr Gerhard Nilsson i Gävle, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »En tid»

och slutar med »sjuårig reduceringstid», bort ha följande lydelse:

»I likhet med vad i motionerna I: 456 och II: 572 framhållits anser utskottet,

att kommunerna bör kunna anpassa sig efter de nya förhållandena utan

att övergångstiden göres så lång som föreslagits i propositionen. De skäl, som

motionärerna anfört för en kortare övergångstid, anser utskottet bärande,

särskilt som de härigenom minskade statsutgifterna bör användas enbart för

skattesänkningar. Utskottet föreslår därför att den tidsperiod, under vilken

full kompensation skall utgå till alla kommuner för skatteunderlagsbortfallet,

begränsas till år 1958 samt att statsbidraget därefter reduceras under

åren 1959—1963 enligt den avskrivningsskala, som föreslagits i propositionen.

Yrkandet i motionen II: 560 om förlängning av reduceringstiden till sju

år kan utskottet inte biträda.»

dels ock att utskottets hemställan under punkten 4 a) bort ha följande

lydelse:

»a) i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag och med bifall

till motionerna I: 456 och II: 572, såvitt nu är i fråga, besluta

att full kompensation till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet

i samband med ortsavdragsreformen skall utgå

under ett år,»

2) av herr Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med! förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten