Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående riktlinjer för förfarandet vid tillsättning av vissa lärartjänster m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1957-05-03 · 52 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 51 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående riktlinjer för förfarandet vid tillsättning av vissa lärartjänster m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

1

Nr 97

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

riktlinjer för förfarandet vid tillsättning av vissa

lärartjänster m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 61, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 februari

1957, föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade

riktlinjer för förfarandet vid tillsättning av lärar- och skolledarbefattningar

av i propositionen angivna slag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Andersson i Linköping och fru

Wallin väckt motion (II: 495), i vilken hemställts, att riksdagen måtte

uttala,

att vid utfärdande av nya meritvärderingsnormer tjänståren inte må tillmätas

samma dominerande vikt som för närvarande gäller för folkskolans

klasslärare,

att skoldirektör och förste rektor i egenskap av kommunal skolchef utses

på i huvudsak samma sätt som nu sker i fråga om kommunal inspektör och

distriktsöverlärare, samt

att, därest riksdagen avvisar förslaget om kommunal tillsättning av skolchef

eller viss grupp av dem, riksdagen må uttala, att vid tillsättning av

sådan tjänst icke utan synnerliga skäl annan må förordnas än den som av

den lokala skolstyrelsen föreslagits;

dels en inom andra kammaren av fröken Vinge m. fl. väckt motion

(II: 502), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att anvisningar angående meritvärdering skall fastställas efter förhandlingar

med vederbörande lärarorganisationer,

att betyget vandel i lärarnas tjänstgöringsbetyg skall borttagas,

att ordinarie lärare vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor, folkskolan

och enhetsskolan (försöksskolorna) skall tillsättas genom fullmakt,

samt

att alla skolledare skall förordnas av Kungl. Maj:t;

dels en inom andra kammaren av herr Rubbestad väckt motion (II: 494),

i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts propo
1

— liihang till riksdagens protokoll 1907. G samt. Nr 97

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

sition nr 61 måtte besluta, att samtliga lärartjänster vid enhetsskolan skall

tillsättas av vederbörande kommunala skolstyrelser;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arrhén m. fl. (I: 399) och den andra inom andra kammaren av herr

Nestrup (II: 503), i vilka föreslagits,

att tillsättning av ämneslärare i teoretiska läroämnen skall i enlighet

med den av departementschefen föreslagna objektivitetsprincipen verkställas

av skolöverstyrelsen efter förord av vederbörande kommunala skolstyrelse,

samt

att tillsättning av förste rektorstjänst skall i enlighet med de bestämmelser,

som kommer att gälla för skoldirektörstjänst, ske genom Kungl.

Maj :t;

dels ock en inom andra kammaren av herr Neländer väckt motion

(II: 504), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta — i första hand

— att alla ordinarie lärare i läroämnen i enhetsskolan (försöksskolorna), de

högre kommunala skolorna och de allmänna läroverken, utom vad gäller

lektorerna, skall tillsättas av skolöverstyrelsen, eller — i andra hand — att

ordinarie lärare i läroämnen i befordringslönegraderna Ca 29 respektive

Ca 27 vid ovan nämnda skolor samt ordinarie lärare vid lärarutbildningsanstalter

skall tillsättas av skolöverstyrelsen och övriga lärare i läroämnen,

utom vad gäller lektorerna, av respektive länsskolnämnd.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

till motionerna I: 399, II: 494, II: 495, II: 502 och II: 504.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Inledning

Till grund för propositionen 1956: 182 med förslag till skolstyrelselag

m. m., i vilken frågor angående en reform av skolväsendets lokala och

regionala ledning behandlades, låg vissa förslag i 1951 års skolstyrelseutrednings

betänkande »Skolväsendets lokala och regionala ledning samt

lärartillsättningen» (SOU 1955: 31). Av skäl, som angavs i nämnda proposition,

ansågs, att skolstyrelseutredningens förslag angående lärartillsättningen

måste ytterligare övervägas och genomarbetas, innan statsmakterna

kunde fatta ståndpunkt i denna fråga. Det förutskickades, att detta

skulle kunna ske vid 1957 års riksdag.

De med tillsättningen av lärare och skolledare förbundna spörsmålen

har på ett uttömmande sätt redovisats av skolstyrelseutredningen, vilken

också lagt fram ett enhälligt förslag rörande tillsättningen. Över utredningens

betänkande — eller delar därav — har utlåtanden avgivits av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

skolöverstyrelsen (som hört ett antal kollegier vid allmänna läroverk och

högre kommunala skolor), statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören,

överstyrelsen för yrkesutbildning, statskontoret, riksräkenskapsverket,

arbetsmarknadsstyrelsen, statens lönenämnd, samtliga domkapitel,

samtliga länsstyrelser (som hört landstingens förvaltningsutskott, försöksdistrikten

samt fullmäktige i ett antal kommuner), överståthållarämbetet

(som hört stadsfullmäktige i Stockholm), besvärssakkunniga, allmänna

statsbidragsutredningen, kommunalförbundskommittén, församlingsstyrelsekommittén

samt sakkunniga för översyn av kommunallagstiftningen

för Stockholm.

Yttranden över betänkandet har vidare avgivits av Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund,

Skolstyrelseförbundens rikskommitté, Statens folkskolinspektörers förbund,

Städernas folkskolinspektörsförbund, Sveriges överlärarförbund, Sveriges

folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund, Sveriges småskollärarinneförbund,

Läroverkslärarnas riksförbund, Rektorernas riksförening,

Svenska facklärarförbundet, Svenska yrkesskolföreningen, Sveriges

skolkamerala förening, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen

samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Problemställningen

Skolstyrelseutredningen inleder sin behandling av spörsmålet om lärartillsättningen

med ett avsnitt om frågans bakgrund och omfattning av i

huvudsak följande innehåll.

I propositionen 1950: 70 angående riktlinjer för det svenska skolväsendets

utveckling behandlades icke lärartillsättningen i framtidens^ skola. Frågan

togs i stället upp i den särskilda propositionen till samma års riksdag angående

skolans lokala ledning och lokala organisation (nr 133; Särsk. U

nr 3). I denna proposition blev emellertid lärartillsättningen endast föremål

för en kortfattad behandling och föreslogs med anledning av sin problematiska

natur hänskjuten till en särskild kommitté för ytterligare utredning.

Ehuru nämnda spörsmål betraktats som svårlöst har det dock samtidigt

understrukits, att det för skolväsendet är av stor betydelse, att det löses

på ett tillfredsställande sätt. Här skall i korthet anges problemets räckvidd.

Enhetsskolans genomförande kommer ur organisatorisk synpunkt att

innebära, att den nuvarande folk- och fortsättningsskolan, de högre kommunala

skolorna (ev. endast den kommunala realskolan) och den statliga

realskolan smältes samman till en skola med kommunen som huvudman.

Vid envar av dessa tre skoltyper tillämpas för närvarande olika förfaringssätt

vid tillsättning av ordinarie lärare. Härtill kommer, att lärarna vid

de två förstnämnda slcoltyperna är kommunalt anställda och att de ordinarie

lärarna vid den tredje liar ställning som oavsättliga statstjänstemän.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Vid folkskolan och de högre kommunala skolorna tillsätter de lokala

skolstyrelserna lärare. I det förra fallet äger styrelsen fritt välja bland de

tre mest meriterade sökande, i det senare skall styrelsen tillsätta den mest

meriterade.

Vid de statliga realskolorna utnämnes ordinarie adjunkter av Kungl.

Maj :t efter förslag av skolöverstyrelsen, medan ordinarie ämneslärarinnor

förordnas av överstyrelsen. Härvid gäller, att den enligt gällande befordringsgrunder

mest meriterade av de sökande skall utses till innehavare av

ledig tjänst.

Om man således vid sammansmältningen av de ovanberörda skolformerna

vill överväga att med utgångspunkt från nu tillämpade förfaringssätt

vid lärartillsättningen åstadkomma ett enhetligt system, finner man,

att skilda principer i olika hänseenden brytes mot varandra. Den första

men ej den viktigaste frågan som inställer sig vid ett sådant övervägande

är, om tillsättningen skall vara en angelägenhet för den lokala skolstyrelsen

eller om den skall handhas av en central statlig myndighet. I den diskussion,

som kan sägas ligga i de samlade remissyttrandena över skolkommissionens

uttalanden rörande lärartillsättningen och som på annat sätt förts

i anslutning till kommissionens förslag på denna punkt, står dessa båda

alternativ utpräglat mot varandra.

Nästa kontroversiella spörsmål är vad utredningen kallar urvalsprincipen,

d. v. s. grunderna för urvalet bland sökande till lediga tjänster. Detta

spörsmål kan kanske inte renodlas och hållas helt skilt från det närmast

föregående, men då frågan enligt utredningens mening är den viktigaste

i detta sammanhang, diskuterar utredningen den såvitt möjligt fristående

från frågan om tillsättningsmyndigheten. Även på denna punkt har man

att göra med två principiellt olika system. Skall den lokala styrelsen liksom

vid de nuvarande folkskollärartillsättningarna äga rätt att — låt

vara inom vissa bestämda gränser — tillsätta efter friare bedömande eller

skall den tillsättande myndigheten vara skyldig att utse den enligt givna

regler mest meriterade bland de sökande?

Ett ställningstagande i denna fråga fordrar, att begreppet mest meriterad

på något sätt bestämmes. Utöver frågan om tillsättningsförfarandet

i begränsad mening har utredningen därför funnit att också meritvärderingen

bör upptagas till prövning.

Utom av svårigheterna att välja mellan eller sammanjämka de nuvarande

systemen eller eventuellt skapa ett nytt tillsättningsförfarande kompliceras

problemet därav, att den tidigare diskussionen om lärartillsättningen

icke begränsats till frågorna om tillsättningsmyndigheter och urvalsprinciper

utan utvidgats till att också omfatta frågan, huruvida enhetsskolans

lärare skall vara stats- eller kommunalanställda befattningshavare.

Vid överväganden av spörsmålet om lärartillsättningen har man att

utgå från rådande förhållanden inom olika delar av skolväsendet samt

därjämte^ från de tillsättningsförfaranden, som tillämpas inom andra samhällsområden.

Det är emellertid såväl med hänsyn till statliga och kommunala

problemställningar som till den för skolväsendet speciella konstellationen

målsmän-lärare enligt utredningens mening uppenbart, att förhållandena

på skolans område har sin speciella karaktär och icke utan

vidare kan anpassas till andra områden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

5

Nuvarande förhållanden

A. Tillsättning av vissa lärare m. m.

1. Tillsättningsförfaranden

a) Folkskolan

Ordinarie folk- och småskollärartjänst skall av skolstyrelsen kungöras

ledig i Post- och Inrikes tidningar samt sökas hos och tillsättas av styrelsen.

Anmäler sig flera sökande, skall styrelsen upprätta en förteckning över

de sökandes meriter, avfattad enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär,

och därefter sammanträda för att upprätta ett förberedande förslag,

på vilket skall uppföras de tre behöriga sökande, vilka styrelsen med hänsyn

till gällande befordringsgrunder (se nedan) prövar vara mest meriterade.

Dessa sökande skall uppföras i den ordning, i vilken styrelsen anser

dem enligt samma befordringsgrunder böra komma i åtanke vid tjänstens

tillsättning. Protokollet över det upprättade förslaget och samtliga inkomna

ansökningshandlingar jämte upprättad meritförteckning insändes

därefter till vederbörande statens folkskolinspektör, som har att avge yttrande

i ärendet till skolstyrelsen.

Om inspektören och styrelsen är eniga om vilka sökande, som skall

uppföras på förslaget och ordningen mellan dem, skall styrelsen upprätta

slutligt förslag. I annat fall skall styrelsen hänskjuta ärendet till domkapitlet,

som med iakttagande av gällande befordringsgrunder skall upprätta

förslaget.1

Om skolstyrelsen finner det lämpligt, kan den förelägga en eller flera

av de på förslaget uppförda att fullgöra undervisningsprov, till vilket allmänheten

äger tillträde.

Sedan slutligt förslag upprättats och undervisningsprov eventuellt hållits,

skall folkskolestyrelsen eller, där skolväsendet är en församlingens angelägenhet,

kyrkostämman företaga val bland de på förslaget uppförda

sökande.

Om det förhåller sig så, att två eller flera lediga tjänster i ett distrikt

skall tillsättas samtidigt, behöver icke ett förslag upprättas för varje tjänst,

utan om t. ex. tre tjänster är lediga, kan ett gemensamt förslag upprättas,

omfattande de nio mest meriterade sökandena, bland vilka styrelsen eller

stämman äger att fritt välja tre. Metoden med gemensamt förslag torde

allmänt tillämpas.

I fråga om besvär i samband med folkskollärartillsättning gäller följande.

Över skolstyrelsens förberedande förslag kan besvär ej anföras. Över av

skolstyrelsen upprättat slutligt förslag kan klagan föras hos domkapitlet

men först sedan valet av lärare ägt rum och behörigen kungjorts, varför

klagan också måste omfatta det förrättade valet. Detta upphäves automatiskt,

om förslaget bcfinnes vara oriktigt. Domkapitlets utslag kan överklagas

hos Kungl. Maj:t, som i målet hör regeringsrätten.

1 I stad, som iir befriad från inspektion av statens folkskolinspektör, gäller inte vad bär sagts

om folkskolinspektörs och domkapitels medverkan vid upprättande av förslag. Såväl det förberedande

som det slutliga förslaget upprättas i dessa fall av skolstyrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Av domkapitlet upprättat slutligt förslag överklagas direkt hos Kungl.

Maj:t och prövas i statsrådet.

Besvär över förslag kan anföras på materiella grunder, medan besvär

över av skolstyrelsen förrättat val endast kan anföras på s. k. kommunala

grunder, vilket innebär, att val, förrättat inom ett i vederbörlig ordning

upprättat förslag, endast kan rubbas om vid valet förfarits olagligt eller

felaktigt.

Om icke-ordinarie folk- eller småskollärare erfordras för minst en hel

termin, skall skolstyrelsen i regel kungöra ledigheten i Post- och Inrikes

tidningar. Där fråga ej är om skoldistrikt, vars folkskoleväsen är befriat

från inspektion av statens folkskolinspektör, skall denne avge yttrande

över inkomna ansökningshandlingar, varefter skolstyrelsen till innehavare

av den lediga befattningen skall utse den, som med tillämpning av gällande

befordringsgrunder, vilka är desamma som vid tillsättning av ordinarie

tjänst, prövas vara mest meriterad. Inspektörens yttrande är icke bindande

för styrelsen. Formellt avgör den själv, vem som skall anses vara mest

meriterad och således erhålla tjänsten. Det är emellertid sällsynt, att styrelsen

utser annan än den inspektören föreslagit. Över styrelsens tillsättningsbeslut

kan besvär på materiella grunder anföras hos vederbörande

domkapitel, vars utslag i målet dock icke kan överklagas.

Vid tillsättning för kortare tid än en termin fattar skolstyrelsen själv

beslut.

Ordinarie övningslärare tillsättes i samma ordning som i folkskolestadgan

föreskrives för tillsättning av folkskollärare. Om folkskolinspektören

och skolstyrelsen icke är ense om vilka som skall uppsättas på förslag,

skall detta emellertid upprättas av skolöverstyrelsen, som också är besvärsmyndighet

i första instans.

Icke-ordinarie övningslärare tillsättes i samma ordning, som gäller för

tillsättning av icke-ordinarie folkskollärare. Besvär över styrelsens beslut

om tillsättning av övningslärare skall dock anföras hos skolöverstyrelsen

och ej hos domkapitlet.

b) Fortsättning sskolan

Föreskrifter om att lärartjänster i egentlig mening skall finnas vid fortsättningsskola

har ej givits. Undervisningen i teoretiska ämnen handhas

i regel av folkskollärare, som tjänstgör som timlärare. Lärarbefattning

tillsättes av skolstyrelsen, då särskilda skäl därtill föranleder utan föregående

ledigförklarande. Bland behöriga sökande utser styrelsen den, som

styrelsen med avseende på meriter och i övrigt finner vara för befattningen

mest lämplig.

Besvär över styrelsens tillsättningsbeslut kan endast anföras på formella

grunder.

Om ordinarie övningslärartjänst vid fortsättningsskola inrättats, tillsättes

den på samma sätt som vid folkskola.

c) Kommunal yrkesskola

Vid de kommunala yrkesskolorna inrättas och tillsättes lärartjänsterna

av vederbörande kommun. De är ej statligt reglerade i fråga om löne- och

anställningsförhållanden. Lärare antages av skolans styrelse. Över styrelsens

beslut kan besvär på materiella grunder anföras hos överstyrelsen

för yrkesutbildning och vidare hos Kungl. Maj:t.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

7

d) De högre kommunala skolorna

Ordinarie lärartjänst i läroämnen vid de högre kommunala skolorna

skall av vederbörande skolstyrelse ledigkungöras i Post- och Inrikes tidningar

samt sökas hos och tillsättas av styrelsen.

Vid ett förberedande sammanträde skall skolstyrelsen pröva ansökningshandlingarna

och därvid i första hand undersöka, huruvida de sökande

uppfyller vissa formella krav. Till detta sammanträde skall ett av rektor

avgivet skriftligt yttrande över ansökningshandlingarna föreligga, vari rektor

skall uttala sig om de sökandes behörighet samt till tjänsten förorda

den, som han med hänsyn till gällande befordringsgrunder anser framför

övriga sökande böra komma i åtanke. Vid ett följande sammanträde, som

skall hållas tidigast sju och senast trettio dagar efter det förra, skall styrelsen

till innehavare av tjänsten utse den, som styrelsen med hänsyn till

föreskrivna befordringsgrunder anser främst böra komma i fråga. Styrelsen

äger således icke vid tillsättningen fästa avseende vid andra omständigheter

än de i stadgan särskilt angivna befordringsgrunderna (se nedan).

Ändring i styrelsens tillsättningsbeslut kan på materiella grunder sökas

hos skolöverstyrelsen, vars utslag kan överklagas hos Kungi. Maj:t.

1 eke-ordinarie lärartjänst i läroämnen ävensom ordinarie och icke-ordinarie

övning slärarhejattning tillsättes på i huvudsak samma sätt som ordinarie

lärartjänst i läroämnen. Besvär över skolstyrelsens beslut om tillsättning

av e. o. lärartjänst i läroämnen samt ordinarie och e. o. övningslärartjänster

anföres hos skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsens beslut överklagas

hos Kungl. Maj:t. Beslut om tillsättning av annan icke-ordinarie

lärare i läroämnen kan överklagas endast på formella grunder. Över beslut

om tillsättning av timlärare å övningslärartjänster, varå extra ordinarie

anställning icke kan komma i fråga, må besvär ej anföras.

e) De allmänna läroverken

Ordinarie adjunktstjänst ledigförklaras av skolöverstyrelsen, som också

avgör, vilka läroämnen tjänsten skall omfatta. Tjänsten tillsättes av Kungl.

Maj :t.

Sedan ansökningshandlingarna prövats och vederbörande rektor satts i

tillfälle att avge yttrande, insändes ansökningshandlingarna till Kungl.

Maj:t jämte överstyrelsens förslag å den av de sökande, som på anförda

grunder främst bör komma i åtanke till den lediga tjänsten. Vid avgivande

av sitt förslag skall överstyrelsen endast taga hänsyn till i läroverksstadgan

angivna befordringsgrunder. Över skolöverstyrelsens förslag kan sökande

besvära sig hos Kungl. Maj:t.

Ordinarie ämneslärarinnetjänst tillsättes av skolöverstyrelsen. Besvär

över tillsättningsbeslutet kan anföras hos Kungl. Maj:t.

Icke-ordinarie lärare i läroämnen förordnas med vissa undantag av rektor,

som därvid har att iakttaga i huvudsak samma befordringsgrunder, som

gäller vid tillsättning av ordinarie tjänst. Tjänster i lönegrad Ce 29 tillsättes

av skolöverstyrelsen, som också antager e. o. adjunkter i lönegrad

Ce 27 och ämneslärarinnor i lönegrad Ce 25. Central antagning till dessa

tjänster är nödvändig, då de ej är knutna till de olika skolorna utan bestämmes

till visst antal för hela riket och sedan de tillsatts så att säga

följer lärare. E. o. lärare i de två sistnämnda lönegraderna anställes av

rektor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Besvär över rektors beslut om förordnande må, om förordnandet omfattar

minst en hel termin med full tjänstgöring, anföras hos skolöverstyrelsen.

Om förordnandet tillträtts och överstyrelsen finner att klaganden

hade bort förordnas, bör överstyrelsen likväl icke utom på särskilda skäl

bestämma, att klaganden skall tillträda förordnandet under pågående

termin. Över skolöverstyrelsens beslut i anledning av besvär över rektors

förordnandebeslut får klagan ej föras.

Rektors beslut om förordnande av timlärare kan ej överklagas.

Ordinarie övning slärartjänst tillsättes av skolöverstyrelsen, sedan rektor

avgivit^ yttrande över ansökningshandlingarna. Ledigförklarad icke-ordinarie

sådan tjänst tillsättes på samma sätt, som gäller för ordinarie tjänst.

Skolöverstyrelsen kan dock föreskriva, att tillsättningen skall ske av rektor.

f) Försöksverksamheten med nioårig en hetss kola

På försöksskolas högstadium (klasserna 7—9) finns för lärarna i läroämnen

dels ordinarie adjunktstjänster i lönegraderna Ca 29 och Ca 27

samt e. o. adjunktstjänster i Ce 27, dels ock ordinarie ämneslärartjänster i

Ca 27 och Ca 25 samt e. o. ämneslärartjänster i Ce 25. Vidare är inrättade

ordinarie folkskollärartjänster i lönegrad Ca 23. Härjämte finnes s. k. bristtjänster,

e. o. adjunktstjänster i lönegrad Ce 29.

På låg- och mellanstadierna (klasserna 1—6) undervisar små- och folkskollärare,

som tillsättes på samma sätt som motsvarande lärare i folkskolan.

Ordinarie adjunktstjänst i lönegrad Ca 29 tillsättes av skolöverstyrelsen,

ordinarie adjunktstjänst i Ca 27 och ordinarie ämneslärartjänst i lönegraderna

Ca 27 eller Ca 25 av skolstyrelsen. Skolstyrelsen skall översända

samtliga ansökningshandlingar till statens folkskolinspektör samt, då fråga

är om tillsättande av adjunkts- eller ämneslärartjänst i Ca 29 respektive

Ca 27 tillika avge förord för den av de sökande, som skolstyrelsen anser

böra förordnas å tjänsten. Folkskolinspektören skall med eget yttrande

tillställa skolöverstyrelsen handlingarna. År fråga om tillsättande av adjunkts-

eller ämneslärartjänst i Ca 29 respektive Ca 27 och finner skolöverstyrelsen,

att å tjänsten skall förordnas sökande, som är adjunktsbehörig,

tillsätter överstyrelsen tjänsten medelst förordnande. Förordnar ej överstyrelsen

adjunkt i Ca 29 å tjänsten eller är fråga om tillsättande av adjunktstjänst

i lönegrad Ca 27 eller ämneslärartjänst i Ca 25, skall överstyrelsen

i yttrande till skolstyrelsen ange högst fem av de främsta sökandena

i den ordning, som överstyrelsen finner dem böra komma i fråga till

tjänsten. Till innehavare av tjänst som adjunkt i lönegrad Ca 27 eller ämneslärare

i Ca 27 eller Ca 25 skall skolstyrelsen förordna den av de sökande,

som styrelsen enligt de i stadgan för de kommunala realskolorna angivna

befordringsgrunderna prövar vara mest meriterad.

Ordinarie folkskollärartjänst i lönegrad Ca 23 tillsättes i samma ordning,

som i folkskolestadgan föreskrives beträffande ordinarie folkskollärartjänst,

i vilken ordning jämväl besvär skall anföras.

Ieke-ordinarie lärare anställes av skolstyrelsen. Beträffande extra ordinarie

adjunkts- och ämneslärartjänster gäller, att skolstyrelsen, sedan yttrande

över de sökandes inbördes meriter inhämtats från statens folkskolinspektör,

medelst förordnande tills vidare skall anställa den av de sökande,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

som styrelsen prövar vara mest meriterad enligt befordringsgrunderna för

lärare vid kommunal realskola.

Besvär över skolöverstyrelsens och skolstyrelsens beslut om tillsättning

av ordinarie lärartjänster i läroämnen i lönegraderna Ca 29, Ca 27 och Ca

25 anföres hos Kungl. Maj:t. Da skolstyrelsen tillsatt tjänsten, skall

skolöverstyrelsen utlåta sig över besvären. Över skolöverstyrelsens yttrande

angående ordningsföljden mellan sökande till adjunktstjänst i Ca 27

eller ämneslärartjänst i Ca 27 eller Ca 25 får besvär ej anföras. Over skolstyrelsens

beslut om tillsättning av e. o. adjunkts- och ämneslärartjänster

må besvär anföras hos skolöverstyrelsen, vars beslut kan överklagas hos

Kungl. Maj:t. Besvär över skolstyrelsens beslut om förordnande av annan

icke-ordinarie lärare får anföras hos skolöverstyrelsen endast om förordnandet

avser minst en hel termin med full tjänstgöring. Mot skolöverstyrelsens

beslut får talan ej föras. ..

För övningslärare på försöksskolas högstadium gäller om tillsättning

och besvär samma bestämmelser som för övningslärare i folkskolan.

Heltidstjänst som yrkeskår are tillsättes i samma ordning som gäller för

icke-ordinarie folkskollärartjänst. Besvär över skolstyrelsens beslut skall

dock anföras hos skolöverstyrelsen, vars beslut kan överklagas hos Kungl.

Maj :t.

2. Befordringsgrunder m. m.

Folk- och småskollärartjänst. Då förslag till ledig tjänst

uppgöres skall som befordringsgrunder gälla dels undervisningsskicklighet,

dels genom vitsord, erhållna i avlagda examina och prov, eller på annat

sätt ådagalagda kunskaper och färdigheter i folkskolans läroämnen samt

eljest i ämnen, som kan vara av betydelse för lärarens verksamhet, dels

ock längden av föregående, i avseende å sätt att fullgöra tjänsten väl vitsordad

tjänstgöring å lärarbefattning inom folkskoleväsendet, varvid dock

skälig hänsyn skall tagas även till väl vitsordad lärartjänstgöring vid andra

läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende. För tillämpningen av

nämnda befordringsgrunder skall gälla de anvisningar, skolöverstyrelsen

jämlikt av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande utfärdar.

Om överlärarbefattning är förenad med tjänsten må, utöver nu angivna

befordringsgrunder, hänsyn även tagas till sadana egenskaper, som företrädesvis

erfordras för att utöva ledningen och tillsynen av arbetet i folkskolan.

Lärartjänst vid fortsättningsskola. Särskilda befordringsgrunder

finns inte. Skolstyrelsen äger utse den som med avseende a

merifer och i övrigt befinnes för befattningen mest lämplig. Detsamma

gäller beträffande lärartjänst vid kommunal yrkesskola.

Såsom befordringsgrunder vid tillsättning av tjänst i läroämnen

vid högre koinniunal skola

1) undervisningsskicklighet och nit samt förmaga att leda ungdomens uppfostran,

2) insikter, särskilt i de undervisningsämnen, som hör till den

ifrågavarande tjänsten, samt 3) under föregående tjänstgöring förvärvad

erfarenhet.

Ilärvid må en mindre underlägsenhet enligt en föregående befordringsgrund

kunna uppvägas av ett större företräde enligt eu senare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

!k.al!.i första hand tillses, att vissa formella behörighetskrav är uppfyllda.

Därjämte skall som befordringsgrunder i följande ordning gälla:

a) skicklighet och nit i ungdomens undervisning och handledning

.) genom vitsord, erhållna i avlagda examina och prov, samt genom

utgivna skrifter adagalagda lärdomsförtjänster, särskilt i de ämnen, som

hor till den itragavarande tjänsten, ävensom förtjänstfullt skriftställarskap

i övrigt av vetenskaplig eller praktisk-pedagogisk art;

c) längden av föregående väl vitsordad tjänstgöring dels vid läroanstalter

som om ormäles i § 177 punkt 8) första stycket läroverksstadgan, dels

i loikskola, dels vid universitet eller högskola såsom befattningshavare som

avses i nämnda punkt andra stycket, och såsom forskardocent, dels ock

— enligt de särskilda bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t _

vid universitet eller högskola såsom assistent eller amanuens eller vid försvarets

forskningsanstalt, varjämte skälig hänsyn må tagas till väl vitsordad

tjänstgöring vid annan under inseende av skolöverstyrelsen eller

överstyrelsen ior yrkesutbildning stående läroanstalt än här nämnts

-hn mindre underlägsenhet enligt en eller två föregående befordringsgrunder

kan uppvägas av ett större företräde enligt en senare. I fråga om

lektorstjanst skall dock lärdomsförtjänster, särskilt om de förefinns i de

till tjänsten hörande läroämnena, såsom befordringsgrund likställas med

undervisnmgsskickhghetén och vid bedömning av lärdomsförtjänsterna

särskild vikt fastas vid betyget i teologie eller filosofie licentiatexamen

samt vid avlagt disputationsprov för vinnande av teologie eller filosofie

doktorsgrad. I fråga om adjunktstjänst i lönegrad Ca 29 skall särskild vikt

tadas vid meriter enligt de två första befordringsgrunderna.

Beträffande lärare vid läroverk med praktisk lärarkurs '' skall särskilt

avseende fastas vid sadana förtjänster, som ådagalägger sökandes lämplighet

sasom lärare vid lärarutbildningsanstalt.

Da ordinarie lärare söker annan tjänst av samma slag som den han

innehar och därvid har att räkna sig till godo en längre tjänstetid, bör

vid utnämningen skahg hansyn även tagas till behovet av yngre och friskare

krafter för tjänstens bestridande.

• Övnings lärare. Vid tillsättning av övningslärartjänst skall följande

befordringsgrunder gälla i nedan angiven ordning:

a) undervisningsskicklighet och nit samt sätt att behandla lärjungarna

och formaga att bland dem upprätthålla ordning;

b) betyg erhållna i avlagda examina och prov, eller på annat sätt ådagalagda

kunskaper och färdigheter i det eller de ämnen, som kan vara av

betydelse for lärarens verksamhet;

c) längden av föregående väl vitsordad tjänstgöring vid vissa i övnin«\sfararstadgan

nämnda läroanstalter, varjämte skälig hänsyn även må tagas

tnl val vitsordad annan lärartjänstgöring vid under skolöverstyrelsens

omedelbara inseende stående läroanstalt.

En jämförelse mellan de befordringsgrunder, som gäller för folkskolans

klasslärare, de högre kommunala skolornas och de allmänna läroverkens

lärare i läroämnen samt för övmngslärarna vid dessa skolformer, ger ome
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

delbart vid handen, att de helt överensstämmer i sak, även om de utformats

på något olika sätt. Beträffande befordringsgrundernas betydelse

föreligger emellertid en viktig och avgörande principiell skillnad mellan a

ena sidan tillsättningen av ordinarie lärare i folkskolan och å andra tillsättningen

av icke-ordinarie lärare i denna skola samt lärare vid de högre

kommunala skolorna och de allmänna läroverken. Vid den förra tillsättningen

behöver befordringsgrunderna endast tillämpas vid uppgörandet

av det förslag, inom vilket den tillsättande styrelsen sedan har frihet att

välja lärare, medan vid den senare den sökande, som är mest meriterad

med hänsyn till gällande befordringsgrunder, skall förordnas till innehavare

av den lediga tjänsten.

De befordringsgrunder, för vilka nu redogjorts och som finns intagna

i respektive skolstadgor, fordrar för rätt tillämpning ett kompletterande

regelsystem, med vars hjälp det blir möjligt att enhetligt och rättvist värdera

de sökandes olika meriter och bestämma den inbördes ordningen dem

emellan. Vid lokal tillsättning är det av vikt, att ett normerande

system för meritvärdering finns för att hindra alltför stora

olikheter vid befordringsgrundernas tillämpning. I de fall tillsättningarna

sker centralt, är det inte av samma betydelse att ha officiellt utfärdade

regler för meritvärderingen, då det får anses ligga i sakens natur, att de

centrala myndigheterna tillämpar en fast praxis i tillsättningsärenden.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen den G september

1946 meddelat särskilda anvisningar rörande meritvärdering vid,

tillsättande av folk- och sanåskollärartjänster. Dessa anvisningar ar icke

bindande utan har främst till uppgift att underlätta en enhetlig jämförelse

mellan de sökande. På grundval av ett i anvisningarna angivet system beräknas

en gemensam poängsumma för de sökandes seminane betyg och

tjänstår. Sedan de sökande uppförts i ordning efter poängsummornas

storlek bör det prövas, om i anvisningarna särskilt angivna eller andra

förhållanden föreligger, som påkallar en ändring av det på poängsummorna

"rundade förhållandet. Sådana förhållanden kan vara exempelvis akademisk

eller annan examen utöver folkskollärarexamen, genomgångna fortbildningskurser,

insatser inom det frivilliga folkbildningsarbetet och specialutbildning

t. ex. som hjälpklasslärare. Den 2 februari 1955 bär skolöverstyrelsen

likaledes efter bemyndigande av Kungl. Maj:t meddelat provisoriska

anvisningar rörande meritvärdering vid tillsättande av folkskollärartjänster

i 23 lönegraden, varvid, utom att en poängmässig värdering

här "öres av ämnesutbildningen, i huvudsak följts samma system som i

anvisningarna för tillsättande av folk- och smaskollärartjänster.

I samband med förslagen om disciplinärendenas handläggning i propositionen

1956: 182 behandlas också i viss mån läraranställnmgens trygghet.

Då anställningstryggheten spelat en mycket stor roll i diskussionen

om lärartillsättningen och uppmärksammats av skolstyrelseutredningen,

skall utredningens slutsatser i detta avseende här återges.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Utredningen framhåller, att den kommunalt anställde lärarens ställning

i diskussionen om lärartillsättningen icke ansetts vara lika trygg

som den ståtlige fullmaktshavarens, främst därför att den förre kan avskedas

på administrativ väg. Visserligen kan han besvära sig över skolstyrelsens

beslut hos domkapitlet och över dess beslut hos Kungl. Maj:t i

regeringsrätten, men detta förfarande förmenas icke skänka samma rättssäkerhetsgarantier

åt den anställde som domstolsprocessen. Utredningen

anser detta resonemang vara teoretiskt hållbart, men menar att den

namnda skillnaden endast i ytterst sällsynta undantagsfall torde ha haft

eller kunna få någon praktisk betydelse vad anställningstryggheten beträffar.

En annan sak är, att den disciplinära myndigheten gentemot kommunalt

anställda lärare för närvarande utövas av den lokala skolstyrelsen. Beträffande

detta förhållande hänvisas till de i propositionen 1956: 182 föreslagna

och av riksdagen förordade ändringarna i denna ordning. I andra

avseenden, såsom beträffande rätt till avlöningsförmåner och pensionsrätt

(Saar 18 § jämförd med Arf 11 §) samt förflyttningsskyldighet (Saar 13 §

jämförd med Arf 9 §), synes det icke föreligga några principiella skillnader

mellan en ordinarie folkskollärares och en statligt anställd lärares ställning.

B. Tillsättning av vissa skolledare m. m.

a) Folkskola

n

Distriktsöverlärare skall vara behörig till ordinarie folkskollärartjänst

och inneha sadan tjänst i distriktet men från träda utövningen av densamma.

Distriktsöverlärartjänst tillsättes genom förordnande för i re^el

sex ar. Den skall kungöras ledig i Post- och Inrikes tidningar. Ansökningshandlingarna

skall av skolstyrelsen med eget yttrande insändas till skolöverstyrelsen

som skall upprätta förslag, upptagande de tre främsta, varvid

skall iakttagas de föreskrifter om befordringsgrunder för tillsättande av

iarartjanst som förekommer i folkskolestadgan § 18:5, varjämte hänsyn

ma tagas till sadana egenskaper, som företrädesvis erfordras för utövande

av ledningen och tillsynen av arbetet i folkskolan. Snarast möjligt efter

det forslaget vunnit laga kraft, skall skolstyrelsen förrätta val. Vederbörhgen

antagen distriktsöverlärare skall samtidigt utan ansökningsförfarande

lorordnas som ordinarie folkskollärare i distriktet, såvida han inte redan

innehar sadan tjänst därstädes.

För tillsättning av »annan överlärare» gäller i huvudsak samma bestämmelser

som for tillsättning av distriktsöverlärare.

i Vid tillsättning av kommunal folkskolinspektör skall skolstyrelsen omedelbart

etter ansökningstidens utgång med eget yttrande översända ansökningshandlingarna

till skolöverstyrelsen. Överstyrelsen skall härefter

av de sökande pa förslag uppföra tre eller det mindre antal, överstyrelsen

linner kunna ifragakomma, i den ordning, i vilken de med hänsyn till insikter,

erfarenhet och de Övriga egenskaper, vilka företrädesvis erfordras

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

13

för ett framgångsrikt utövande av ledningen och tillsynen av arbetet i

folkskolan, anses böra komma i åtanke. Skolstyrelsen skall därefter utse

den bland de å förslaget uppförda, som styrelsen prövar lämpligast. Finnes

å förslaget blott en uppförd, skall denne erhålla förordnande å befattningen.

Även inspektör väljes således av skolstyrelsen, men att märka är, att

befordringsgrunderna vid tillsättning av dessa tjänstemän icke är sammankopplade

med dem, som gäller vid lärartillsättningen, utan genom sin

ordalydelse ger rum för en friare bedömning än vid tillsättning av överlärare.

Vid tillsättning av skoldirektör och folkskolinspektör i Stockholm har

skolöverstyrelsen endast att avge yttrande över de sökandes lämplighet

utan att upprätta förslag, varefter direktionen bland de lämpligförldarade

äger utse den som direktionen finner för tjänsten mest passande.

b) Kommunal yrkesskola

Rektor förordnas av överstyrelsen för yrkesutbildning för högst sex år

i sänder, sedan skolans styrelse, på sätt som i skolans reglemente närmare

angives, avlämnat förslag. För att anställas som rektor erfordras att vara

med hänsyn till ''personliga egenskaper samt insikter och praktisk erfarenhet

därtill lämplig.

c) Högre kommunala skolor och allmänna läroverk

Rektor vid högre kommunal skola skall dels inneha ordinarie lärartjänst

i läroämnen vid någon till statens undervisningsväsen hörande läroanstalt,

högre kommunal skola eller statsunderstött privatläroverk dels vara behörig

till sådan tjänst vid skolan, där han skall vara rektor, llektorstjänst

tillsättes av skolöverstyrelsen för i regel sex år. Då tjänst blir ledig, skall

skolstyrelsen utfärda kungörelse härom i Post- och Inrikes tidningar. Ansökningar

till tjänsten ställes till skolöverstyrelsen men ingives till skolstyrelsen,

som, så snart ske kan efter ansökningstidens utgång, skall insända

handlingarna till överstyrelsen och därvid på anförda grunder bland

behöriga sökande förorda den som styrelsen anser lämpligast med hänsyn

till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper, som företrädesvis erfordras

hos styresmannen för den skola det gäller. Om ingen behörig sökande anmält

sig eller om överstyrelsen anser, att ingen av sökandena bör ifrågakomma,

skall tjänsten ånyo ledigförklaras.

Rektor vid allmänt läroverk skall inneha ordinarie lärarbefattning i läroämne

vid någon till statens undervisningsväsen hörande läroanstalt eller

vid högre kommunal skola eller vid statsunderstött privatläroverk eller

statsunderstött handelsgymnasium samt, där tjänsten avser högre allmänt

läroverk, vara behörig till lektorstjänst vid allmänt läroverk och, där tjänsten

avser realskola, behörig till adjunktstjänst vid allmänt läroverk. Rektorstjänst

tillsättes av Kungl. Maj:t genom förordnande på sex år om

inte särskilda förhållanden föranleder förordnande för kortare tid. Då rektorsbefattning

blir ledig, skall skolöverstyrelsen utfärda kungörelse om

ledigheten i Post- och Inrikes tidningar samt genom anslag i sin lokal.

Sedan anmälningstiden utgått och inkomna anmälningshandlingar blivit

prövade, skall överstyrelsen till Kungl. Maj:t insända handlingarna och

därvid på anförda grunder förorda den av de anmälda, vilken finnes lämpligast

med hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper, som före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

trädesvis erfordras hos styresmannen för ett läroverk, eller om sådant förord

icke anses böra lämnas åt någon av de anmälda, avge förslag på annan

till tjänsten behörig och lämplig person. Under vissa förhållanden kan

rektorstjänst tillsättas utan ledigförklarande.

Innehar rektor vid här ifrågavarande skolor ordinarie lärartjänst vid

allmänt läroverk eller högre kommunal skola, föres lärartjänsten över stat

och den på stat uppförda tjänsten återbesättes. Inträder rektor i utövning

av den över stat uppförda tjänsten, skall denna, i den ordning Kungl.

Maj:t på förslag av skolöverstyrelsen bestämmer, återföras på stat.

Ändrat tillsättningsförfarande

A. Diskussionen om lärartillsättningen — Skolstyrelseutredningens

allmänna synpunkter

Utredningen erinrar om att skolkommissionen icke framlade några slutligt

utformade förslag om lärartillsättningen men att frågan diskuterades

av kommissionen, som ganska utförligt redovisade sin syn på problemet

i sitt principbetänkande (SOU 1948: 27 s. 436 ff).

De av skolkommissionen intagna ståndpunkterna och motiveringarna

härför sammanfattar utredningen i korthet så:

1) Kommunal tillsättning av alla enhetsskolans lärare på om möjligt

samma sätt.

2) Tillsättning genom val på det sätt som nu sker vid tillsättning av

ordinarie lärare i folkskolan.

3) Utan rätt att tillsätta lärare blir kommunens bestämmanderätt över

skolväsendet illusorisk.

4) Valförfarandet ger kommunen större möjlighet att försäkra sig om

den för vederbörande skola lämpade personen, än om den är bunden av en

sökandes rent formella överlägsenhet.

Vid remissbehandlingen av skolkommissionens principbetänkande blev

frågan om lärartillsättningen livligt uppmärksammad, främst av skolmyndigheter

och lärarsammanslutningar. Från de senares sida blev kommissionens

ståndpunkter föremål för en delvis häftig kritik.

En av huvudfrågeställningarna blev och är alltjämt: Kommunal eller

statlig tillsättning?

Argumenten för kommunal tillsättning har anförts i skolkommissionens

nyss återgivna uttalande. De av remissinstanserna framförda argumenten

mot framförallt att högstadiets lärare skulle vara kommunalt anställda

och tillsättas av en kommunal styrelse har utredningen sammanfattat i följande

punkter:

1. Lärarna får en ofri ställning gentemot de bestämmande i kommunen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

15

2. De lokala styrelserna saknar på grund av sin sammansättning kompetens

att sakligt och objektivt bedöma och mot varandra väga olika

meriter.

3. Ovidkommande hänsyn kan bli avgörande för valets utgång.

4. En lokal styrelse har begränsad personkännedom och kan därför fästa

för stort avseende vid en på platsen tjänstgörande, av styrelsen känd

sökande.

5. Möjligheterna till transport skulle minskas i mycket hög grad till

nackdel för mindre eftersökta orter, som redan nu har svårigheter med

lärarrekry teringen.

6. De under punkterna 1—5 nämnda olägenheterna skulle medföra en

sådan försämring för högstadiets lärare, att lärarbanan sålunda skulle bli

mindre lockande och rekryteringen till banan ytterligare försvåras.

När det gäller lärarnas ställning anser utredningen det för sin

de! vara naturligt, att de statligt anställda lärarna slår vakt om sin självständighet

men menar å andra sidan, att diskussionen bör föras utifrån förhållandena

sådana de gestaltar sig i dag. Den föreställning, som vissa

remissyttranden över skolkommissionens betänkande var ägnade att inge

om den kommunala tillsättningen, anser utredningen således icke överensstämma

med det verkliga nuvarande läget, och utredningen finner det ännu

mindre riktigt, att det skulle ligga i den kommunala tillsättningens natur

att den, oavsett hur den utformas, medför sådana förhållanden som i avsedda

remissvar förutsatts. Utredningen ansluter sig helt till det bland

annat av skolkommissionen hävdade kravet på en självständig ställning för

skolledare och lärare och på att undervisningens frihet måste säkerställas,

men den kan icke inse att statlig anställning är en förutsättning för denna

självständighet och frihet.

Den enligt utredningens mening formella skillnad, som numera föreligger

mellan den kommunalt och statligt anställde läraren, anser utredningen

icke ensam kunna motivera ett bibehållande av högstadiets lärare vid statlig

anställning. Då enligt utredningens uppfattning inga sakliga skäl kan

förebringas för just denna lärargrupps statliga anställning vid den kommunala

enhetsskolan, anser utredningen det vara alldeles klart, att enhetsskolans

samtliga lärare skall ha kommunen som huvudman, oavsett hur

frågan om tillsättningsförfarandet löses.

Vad själva anställandet beträffar framhåller utredningen, att det, om

man sätter likhetstecken mellan kommunal tillsättning och val på det

sätt detta sker vid folkskollärartillsättningen, finns fog för anmärkningen

att den sökande kan komma i beroende av den korporation som väljer

och att däri kan ligga ett moment av otrygghet. I den mån garantier skapas

för ett objektivt förfarande även vid lokal tillsättning menar utredningen

dock, att bärkraften i denna invändning mot kommunal tillsättning

minskar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

I fråga om den påtalade bristande kompetensen hos lokala

styrelser att sakligt och objektivt bedöma sökande till tjänster på enhetsskolans

högstadium förutsätter utredningen, att kritiken innebär, att det

saknas tillräcklig jackkunskap hos de lokala styrelserna för dessa uppgifter.

Då enligt utredningens uppfattning ingenting synes hindra, att styrelsernas

organisation också i fortsättningen avpassas efter sina uppgifter,

bör enligt dess mening skolstyrelsens kompetens för den här diskuterade

uppgiften bedömas först när hänsyn kan tagas såväl till styrelsens organisation

som till utformningen av tillsättningsförfarandet, eftersom det icke

med fog synes kunna hävdas att en tillsättningsmyndighet måste brista i

objektivitet enbart på den grund att den är lokal.

Det förhållandet att lärarna i enhetsskolan bör få kommunen och icke

staten som huvudman leder emellertid enligt utredningens mening icke

till nagon bestämd slutsats beträffande tillsättningsförfarandet. Utredningen

har undersökt på vilka grunder det kan hävdas att en kommun bör

öva inflytande vid lärartillsättningen och redogör för hur kommunalt inflytande

utövas vid vissa andra tjänster, som i detta hänseende kan jämföras

med lärartjänsterna.

I de fall tillsättningen av hos kommunen anställda tjänstemän, som

skall fullgöra självförvaltningsuppgifter för vilka kommunen ansvarar, blivit

föremål för offentligrättslig reglering, synes det utredningen som om

kommunala organ i regel tillerkänts rätt att i någon form medverka vid

tillsättningen. Utredningen finner, att av utredningen lämnade exempel

på tillsättning av tjänster av denna typ visar, att någon enhetlig form för

samverkan mellan stat och kommun vid tjänstetillsättningar ej utbildats.

Det torde i stället förhalla sig sa, att i den man staten pålagt kommunerna

uppgifter av principiellt statlig natur, så har från fall till fall bestämts, i

vilken form tillsättningarna av de tjänstemän, som erfordras för att fullgöra

uppgifterna, skall ske.

Om man för skolväsendets del skall dra någon slutsats av dessa förhållanden,

anser utredningen att det närmast skulle bli den, att en skolas

egenskap att vara kommunal icke med nödvändighet behöver innebära, att

lärarna skall tillsättas av ett kommunalt organ eller att kommunen ens

skall ha ett avgörande inflytande på personvalet, utan endast att kommunen

därvid bör beredas rätt till medverkan i någon form.

Efter att ha pekat på vissa författningstekniska omständigheter som bidragit

till ett bibehållande av den nuvarande ordningen vid folkskollärartillsättningen

anför utredningen vidare bland annat.

Vad man bör utgå ifrån, när det nu gäller tillsättningen av lärare i en ny

kommunal skolform, är därför icke någon kommunalrättslig doktrin utan

det faktiska förhållandet, att statsmakterna vid beslut om att en allmän

angelägenhet skall ordnas genom samverkan mellan stat och kommun i

regel på ett eller annat sätt bereder kommunen möjlighet att utöva infly
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

17

tände på tillsättningen av de tjänstemän, som skall fullgöra med verksamheten

i fråga förenade uppgifter.

Härefter går utredningen in på frågan om vad man bör ställa för krav

på tillsättningsförfarande t.

Det första och grundläggande krav, utredningen anser böra ställas på

lär artillsättning en är, att urvalet till tjänsterna skall ske på så långt möjligt

objektiva grunder.

Sedan utredningen intagit denna ståndpunkt avvisar den som en konsekvens

härav det fria valet — även inom de snäva gränser som satts vid

den nuvarande folkskollärartillsättningen — såsom en icke-objektiv metod

vid tillsättning av lärare.

Kravet på objektivitet uppfylles enligt utredningens mening rent formellt

enklast om man stannar för en ren summering av betygspoäng, men

även om detta system vore enklast, hävdar utredningen, att det för den

enskilda skolans bästa måste finnas möjligheter för tillsättningsmyndigheten

att väga praktisk lämplighet för tjänsten mot formella meriter. Utredningen,

som är medveten om att det kan vara ett svårt praktiskt problem

att förena dylika möjligheter med det primära och oeftergivliga

kravet på objektivitet, understryker, att vissa bestämda faktorer — betyg

och tjänsteår — under alla omständigheter måste tillmätas huvudvikten

vid tillsättningen. Mot de nu gällande befordringsgrunderna vid tillsättning

av realskolans ämneslärare, folkskolans klasslärare samt övningslärarna

synes enligt utredningens mening ingen anmärkning i och för sig

kunna riktas, och de normer för avvägningen av deras relativa betydelse,

som nu tillämpas, är, så vitt utredningen kan bedöma, tillfredsställande.

Dessa befordringsgrunder bör därför bestå och tillämpas i stort sett oförändrade

även i fortsättningen samt utgöra grundvalen för den inbördes

ordningen mellan sökande.

Sedan utredningen gjort detta principiella ställningstagande beträffande

grunderna för urvalet av sökande, diskuterar utredningen vissa tekniska

krav, som tillsättningsförfarandet bör uppfylla. Sedan utredningen därvid

bland annat konstaterat, att central tillsättning, om den skall komma i

fråga för högstadiets lärare, förutsätter att man accepterar olika tillsättning

för olika lärarkategorier, vilket utredningen icke anser önskvärt, sammanfattar

den de huvudkrav, det ideala tillsättningsförfarandet skulle uppfylla,

i följande punkter.

1. att vara objektivt;

2. att garantera ett skäligt lokalt inflytande;

3. att vara lätt att bemästra ur administrativ synpunkt;

4. att erbjuda möjlighet för en central myndighet att erhålla överblick

över behovet av vissa tjänster;

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 0 .sand. Nr 97

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

5. att vara så konstruerat, att det icke binder en tjänsteinnehavare vid

en en gång erhållen tjänst;

6. att erbjuda en sökande möjligheter att samtidigt söka flera ledigförklarade

tjänster och därvid, om han är den mest meriterade till mer

än en tjänst, välja den han helst vill ha.

B. Skolstyrelseutredningens förslag

1. Inledning

Utredningen anser, att det inte råder någon tvekan om att särskilda

utskottet med sitt uttalande 1950 — att det sätt, varpå frågan om lärartillsättningen

löstes, vore av väsentlig betydelse för att enhetsskolan skulle

komma att omfattas med förtroende — åsyftade förtroende från såväl

allmänhetens som lärarnas sida. Utredningen anför vidare härom bland

annat.

Sedan skolkommissionen framlade sitt principbetänkande med bland annat

förslag om lärartillsättningen i enhetsskolan har detta spörsmål tenderat

att bli en intressefråga, och det har allt klarare framgått, att en

tillfredsställande lösning av den är av största betvdelse för skolväsendets

framtid.

Om man försöker se på problemet fördomsfritt och framför allt undviker

att lägga enbart traditionella synpunkter på det, kan det knappast undvikas,

att spörsmålet i grunden framstår som väsentligt mera praktiskt än

principiellt.

Och det kan ur den speciella synvinkel, som denna fråga ger icke gärna

— om man anknyter till den utveckling som hittills ägt rum — innebära

någon omvälvande förändring, att enhetsskolan blir en kommunal skola.

Det svenska skolväsendet bygger sedan gammalt och kommer framgent att

bygga på en samverkan mellan stat och kommun. Utredningen är enig om

att den form för den framtida lärartillsättningen, som skall skapas, också

skall inrymma en sådan samverkan.

Utgångspunkten för utredningens överväganden har varit, att kommunen

skall vara huvudman i förhållande till lärarna med skyldighet att i

juridiskt avseende ansvara som deras arbetsgivare. Om starka skäl kunnat

anföras för central eller regional tillsättning genom statlig myndighet, hade

nämnda, förhållande icke i och för sig behövt utgöra hinder för en sådan

tillsättning. Central tillsättning kan emellertid för det första icke tänkas

för samtliga lärarkategorier, emedan rent tekniska hinder ligger i vägen,

och utredningen har icke funnit, att några tungt vägande anledningar ur

de hittills diskuterade synpunkterna kunnat anföras till stöd för sådan

tillsättning. Utredningen har noga prövat, om endast centralt tillgänglig

kompetens skulle vara i stånd att tillfredsställande bedöma de spörsmål,

som kan uppkomma vid tillsättning av lärare på det nuvarande realskolestadiet,

men funnit, att så i det överväldigande flertalet tillsättningsärenden

icke kan vara eller bli fallet. De erfarenheter, som gjorts av den nuvarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957 19

kommunala tillsättningen av lärare på detta stadium, talar i samma riktning.

En tillsättning av den av utredningen föreslagna nya mellaninstansen

skulle ur teknisk synpunkt vara möjlig beträffande alla lärarkategorier

och erbjuda vissa fördelar, som tidigare framhållits. Genom att tillsättningarna

lyftes upp på ett regionalt plan skulle däri också ligga vissa garantier

för ett urval enligt de principer, utredningen i det föregående givit

sin anslutning. Utredningen har likväl icke slutgiltigt stannat för regional

tillsättning. Anledningarna härtill är följande.

Av organisatoriska skäl är det nödvändigt, att enhetsskolan blir en kommunal

skola. Detta är emellertid icke den väsentliga anledningen till att

beslut därom fattats. Den beslutande skolreformen förutsätter inte bara

kommunal förvaltning av enhetsskolan utan framför allt kommunala initiativ

och ökat kommunalt intresse för skolan, vilket i sin tur fordrar ökat

lokalt inflytande över skolväsendet. Skolreformen syftar till en bättre skola.

Utredningen tror, att vidgade befogenheter och ökat ansvar för skolans

lokala målsmän bidrager till detta syftes uppnående.

Utredningen framhåller också att den, enär skolväsendet i enlighet med

skolreformens anda och utredningens övertygelse i så stor utsträckning

som möjligt bör bli en kommunal angelägenhet — inte bara i betydelsen

kommunal uppgift — föreslagit vidgade befogenheter för de lokala skolstyrelserna

i olika avseenden.

Från dessa utgångspunkter har utredningen funnit det konsekvent och

naturligt att principiellt lägga ansvaret för lärartillsättningarna i första

hand på de lokala skolstyrelserna och icke inskränka deras uppgifter till

att allenast avge förord eller yttrande. Utredningens i det följande redovisade

förslag är ett försök att på kommunal grund skapa ett tillsättningsförfarande,

som medger ett urval av sökande på basis av en allsidig, saklig

bedömning, vilken skall ske Öppet och i samverkan med överordnad

myndighet. Genom att bedömningen skall ske på detta sätt samt vara

möjlig att besvärsvägen angripa och föra upp i högsta instans, skapas enligt

utredningens mening goda garantier för att prövningen blir objektiv.

Det har för utredningen tett sig angeläget att, så långt det är praktiskt

genomförbart, skapa ett enhetligt tillsättningsförfarande dels för samtliga

de lärarkategorier, som kan förutses komma att finnas i enhetsskolan (försöksskolorna),

d. v. s. klasslärare, liirare i läroämnen, övningslärare och

lärare i yrkesämnen, dels ock övergångsvis för motsvarande kategorier i

de nuvarande folkskolorna, de högre kommunala skolorna, de kommunala

anstalterna för yrkesundervisning och de statliga realskolorna. Under den

tid enhetsskolan håller på att växa fram och söka sin form anser utredningen

det nämligen vara angeläget att den får det stöd, som ligger i,

att den, ehuru dess målsättning är annorlunda, i organisatoriskt avseende

från början likställes med parallellt existerande skolformer. För att ge

allmänheten en riktig föreställning om och inställning till enhetsskolan

skulle det enligt utredningens mening därför vara lämpligast, om det till
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

sättningsförfarande, varom förslag här framlägges, från början finge giltighet

för samtliga de skolformer, som löper parallellt med den framväxande

enhetsskolan och som i princip lyder under en gemensam lokal styrelse.

Den enligt utredningens uppfattning grundläggande principen, att vid

tillsättningen hänsyn skall kunna tagas icke endast till formella meriter

utan även till ådagalagd lämplighet i övrigt, kan enligt utredningens bedömande

tillämpas beträffande alla de nämnda lärarkategorierna, för vilka

också tillsättning sproceduren — med undantag för tjänster i 29 lönegraden

— föreslås bli densamma. Även i fråga om befordringsgrunderna föreslår

utredningen, att enhetlighet åvägabringas. De stadgeenliga befordringsgrunderna

för ämnes- och övningslärarna vid de statliga och högre kommunala

skolorna samt vid försöksskolornas högstadium ävensom för lärarna

i folkskolan är, som utredningen framhållit, redan överensstämmande

i sak.

2. Tillsättning av ordinarie lärare

Urvalsprinciperna. Utredningen föreslår, att normerande anvisningar

för meritvärderingen, enligt samma grunder som kommit till användning

vid folkskollärartillsättningen, utarbetas för tillsättning av lärare

i läroämnen av olika slag, övningslärare och, så snart möjligheter därtill

finns, yrkeslärare. Vid tillsättningen skall den inbördes ordningen mellan

de sökande till lärartjänster vid skolor tillhörande det obligatoriska skolväsendet,

de högre kommunala skolorna, de kommunala yrkesskolorna samt

de allmänna läroverken, utom lektorstjänsterna, fastställas på grundval av

i första hand siffermässigt bedömbara faktorer (undervisningsskicklighet,

lärarexamina och tjänsteår) enligt nämnda normer men med hänsynstagande

jämväl till meriter, vilka utan att kunna poängvärderas likväl antingen

ansluter sig till sökandes lärarutbildning eller allmänt sett är av

betydelse för hans lärarverksamhet. Till den förra gruppen skall hänföras

andra examina än som är direkt avsedda för den sökta tjänsten, avlagda

prov, pedagogiskt och allmänt vetenskapligt skriftställarskap samt kvalificerad

vidareutbildning såsom fortsatta studier och kurser eller studieresor

av större omfattning. Till den andra gruppen skall hänföras exempelvis

lärares arbete som ungdomsledare, insatser inom det frivilliga folkbildningsarbetet,

medborgerliga förtroendeuppdrag och uppdrag inom föreningslivet.

Utredningens uppfattning är, att alla de meriter och egenskaper, som

kan komma under saklig bedömning skall beaktas vid fastställandet av

vilken sökande som främst bör komma i fråga till ledig tjänst. Därvid skall

hänsyn även kunna tagas till den ifrågavarande tjänstens eventuella, vid

ledigkungörandet meddelade behov av innehavare med speciell utbildning

eller särskilda insikter, t. ex. utbildning för undervisning i hjälpklass eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

21

behörighet att undervisa i engelska. Enligt utredningens sätt att se är det

således från skolans synpunkt självklart, att en skolstyrelse skall äga rätt

att vid bedömningen av sökandes meriter värdera den sökande högst, som

med goda förutsättningar i övrigt att fylla tjänsten bäst kan fylla det

speciella behov, som en skola kan ha. Med hänsyn till de föreliggande behoven

av klasslärare med behörighet att undervisa i engelska eller handha

hjälpklassundervisningen och den bristsituation, som nu är förhanden, anser

utredningen, att en kommun, som har behov av sådana lärare, skall äga

fästa stor vikt vid om sökande har dessa kvalifikationer eller icke. Utredningen

föreslår, att mellaninstansen skall äga pröva och medge en kommun

rätt att i ledigkungörande av tjänst meddela, att behov av lärare med

t. ex. kompetens att undervisa i engelska eller i hjälpklass eller med särskilda

förutsättningar att handha gymnastik- och idrottsundervisningen

föreligger. Har så skett, bör sådan kompetens kunna bli av väsentlig betydelse

vid meritvärderingen.

Utredningen föreslår i det sammanhanget också, att lärartjänst inom det

obligatoriska skolväsendet skall stå öppen för kvinnliga och manliga sökande,

såvida inte mellaninstansen på särskilda skäl medgivit undantag

från denna regel.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att det såväl i lärarens som

skolans intresse bör finnas en möjlighet för en skolstyrelse att få fästa

skälig vikt vid att sökande genom vidareutbildning, genom särskilda insatser

för skolväsendet eller folkbildningen eller i kultur- och samhällslivet

i övrigt visat aktivitet och intresse för skolfrågor och närstående problemställningar.

Man skall således inte binda tillsättningsmyndigheterna så

hårt vid ett automatiskt verkande poängsystem, att möjligheterna att lägga

en helhetssyn på läraren elimineras.

Några preciserade anvisningar för hur bedömningen från denna sistnämnda

synpunkt skall ske, anser utredningen det vara en motsägelse i

sig självt att försöka utforma. Garantierna för att den skall bli riktig ligger

enligt utredningens mening i den samverkan mellan lokal och regional myndighet,

som skall ske enligt förslaget om tillsättningsprocedur, vilket i sin

tur bör ses mot bakgrunden av den föreslagna mellaninstansens sammansättning.

Tillsättningsproceduren för ordinarie lärare i lägre än 29

lönegraden, är i sina huvuddrag följande.

Skolstyrelsen skall ombesörja att lediga eller ledigblivande tjänster kungöres

till ansökan lediga. Om mindre än tre behöriga sökande anmäler sig,

skall styrelsen själv äga avgöra, om förnyat ledigkungörande skall äga rum.

Ansökningstiden skall vara tre veckor. Den förberedande behandlingen av

tillsättningsärenden och föredragningen av dessa i skolstyrelsen skall obligatoriskt

åligga antingen skolchefen efter samråd med vederbörande rektor

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

eller den skolledare styrelsen bestämmer. Det skall åligga denne att göra

en skriftlig uppställning över de sökande, upptagande dem i den ordning

han anser, att de enligt givna bestämmelser bör komma i fråga till tjänsten.

Om skolchef ej finns i kommunen, vilket endast kan inträffa i ett fåtal av

de allra minsta kommunerna, skall här avsedd förberedande handläggning

och föredragning ske på sätt styrelsen bestämmer. Föredraganden skall

vid sammanträde med skolstyrelsen eller vederbörande avdelning av styrelsen

ange, i vilken ordning han anser, att de sökande enligt gällande

befordringsgrunder bör ifrågakomma till tjänsten. Skall flera tjänster tillsättas

samtidigt, skall var och en behandlas för sig.

Härefter eller vid ett följande sammanträde, som hålles senast inom tre

veckor, skall styrelsen till innehavare av tjänsten preliminärt utse den

sökande, som enligt styrelsens bedömande är mest meriterad för densamma.

Reellt sett skall styrelsen nu träffa sitt val bland de sökande. Med hänsyn

till att den preliminärt utsedde innehavaren under den tid, som måste förflyta,

innan tillsättningen kan bli definitiv, kan få anledning att icke vilja

tillträda tjänsten, skall styrelsen också ange, i vilken ordning den anser

övriga sökande böra komma i fråga. Härvid behöver dock icke upptagas

fler, än att styrelsen anser sig garderad mot eventuella bortfall av sökande

under förfarandets gång. Riskerna härför får styrelsen själv bedöma med

hänsyn till omständigheterna. Mindre än tre bör dock icke av styrelsen

nämnas. Varje sökande skall skriftligen underrättas om styrelsens preliminära

beslut.

Det preliminära tillsättningsbeslutet bör också bli slutgiltigt och därför

grundas på en omsorgsfull prövning. Styrelsen skall motivera, på vilka

grunder den stöder sitt ställningstagande. Motiveringen, som skall protokollföras,

bör göras utförligare, därest den preliminärt utsedde sökandens

poängmässigt beräknade meriter understiger medsökandes. Skäl skall också

anges för ordningen mellan andra sökande. Justerat protokoll över styrelsens

beslut jämte tillhörande handlingar skall därefter insändas till mellaninstansen,

som skall pröva tillsättningsärendet. Har den regionala myndigheten

ingen erinran mot styrelsens beslut, skall den fastställa detta. I annat

fall skall den besluta, i vilken ordning de sökande skall ifrågakomma till

tjänsten. Motiven för ändringar av skolstyrelsens beslut skall klart anges

och meddelas denna. Styrelsen skall skriftligen underrätta kvarstående sökande

om mellaninstansens beslut.

Om skolstyrelsens beslut fastställes, och fastställelsebeslutet vinner laga

kraft, vilket sker, om sökande icke inom fastställd tid anför besvär däröver,

skall styrelsen till innehavare av tjänsten förordna den av kvarvarande

sökande, som enligt den fastställda ordningen är mest meriterad.

Styrelsen kan alltså helt naturligt icke frångå sitt eget preliminärt fattade

beslut, vilket får förutsättas i regel vara så välgrundat, att det kan fastställas

av mellaninstansen. Skulle denna fastställa en annan ordning mel
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

23

lan de sökande, har styrelsen att antingen acceptera detta beslut och förordna

den främste av kvarvarande sökande till tjänsten eller att besvära

sig över mellaninstansens beslut. Kungl. Maj:t skall härvid vara besvärsmyndighet

i enlighet med den av utredningen föreslagna huvudregeln vid

besvär över beslut, som fattats av mellaninstansen.

Enskild sökande skall äga att på materiella grunder överklaga mellaninstansens

beslut, vare sig det innebär fastställelse eller ej av skolstyrelsens

preliminära beslut. Styrelsens beslut skall däremot icke kunna överklagas

annat än på formella grunder, vilket också skall gälla om styrelsens slutliga

förordnande av tjänsteinnehavare.

Vare sig det klagas eller icke, är principen den, att skolstyrelsen — sedan

ordningen mellan de sökande blivit definitivt fastställd, vilket alltså sker

genom lagakraftvunnet beslut av mellaninstansen eller, vid besvär, efter

beslut av Kungl. Maj:t — skall förordna den enligt nämnda ordning mest

meriterade av kvarvarande sökande. Denna detalj i förslaget anser utredningen

vara av mycket väsentlig praktisk betydelse, enär man härigenom

skulle undgå den med den nuvarande folkskollärartillsättningen förbundna

olägenheten att tvingas göra om hela tillsättningsproceduren, så snart någon

av de på förslag uppförda avgår från förslaget, innan val skett.

Adjunktstjänster i 29 lönegraden. Utredningen föreslår

beträffande tillsättningen av lärare i denna lönegrad, att urvalsprinciperna

skall vara desamma som vid tillsättningen i övrigt, men att själva

tillsättningsproceduren skall avvika från vad eljest är avsett att gälla.

Således skall skolstyrelsen endast förorda sökande samt insända handlingarna

till mellaninstansen, varefter denna med eget utlåtande skall överlämna

ärendet till skolöverstyrelsen, som förordnar tjänsteinnehavare.

I sin motivering för detta förslag framhåller utredningen att dess allmänna

resonemang rörande lärartillsättningen bort leda till ett för samtliga

lärarkategorier i enhetsskolan och övergångsvis i mot denna svarande

skolformer gemensamt tillsättningsförfarande. Innan denna slutsats dragés

anser utredningen emellertid att vissa rent praktiska förhållanden måste

beaktas, vilka talar för den av utredningen föreslagna avvikelsen.

Det står enligt utredningen alldeles klart, att skolenheter av samma typ

som de nuvarande högre allmänna läroverken kommer att bestå även i en

framtid med den skillnaden att realskolan kommer att ersättas av enhetsskolans

högstadium eller del av sådant. När en skolenhet består av gymnasium

jämte enhetsskolans högstadium, innebär detta icke, att två skilda

skolor inrymmes i samma byggnadskropp. Om så vore fallet, skulle talet

om en skolenhet bli utan mening. Denna skola måste i stället ledas som en

skola, och lärare måste anställas med hänsynstagande till hela skolenhetens

behov. Detta innebär, att adjunkter i Ca 29 måste anställas för tjänstgöring

på båda de stadier, som (let här är fråga om. Vid beräkning av lämplig

ämneskombination för ledig sådan tjänst måste man följaktligen ta hänsyn

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

både till gymnasiets och högstadiets behov. Skulle en uppdelning av dessa

tjänster komma till stånd, så att vissa av dem vore knutna helt till gymnasiet

och andra helt till högstadiet, skulle ämneskombinationerna få bestämmas

efter behovet hos den mindre enhet, som stadierna var för sig

utgör. Detta skulle bli högst olämpligt både ur pedagogisk och administrativ

synpunkt.

En kategoriklyvning av adjunktstjänsterna i Ca 29 skulle i nuvarande

läge kunna bli ogynnsam för skolan. Det är nämligen att befara, att de

centralt tillsatta gvmnasietjänsterna skulle kunna komma att betraktas

som mera åtråvärda än de kommunalt tillsatta högstadietjänsterna.

När det gäller befordringstjänster av det slag det här är fråga om, är det

även av största vikt, att tillsättningen av tjänsterna samordnas, och det

synes utredningen endast kunna ske på ett rationellt sätt genom skolöverstyrelsen.

Skolorna har också ett starkt behov av att överstyrelsen överblickar

detta område för att deras behov av kvalificerade lärarkrafter rätt

skall kunna tillgodoses. Även för lärarnas del innebär det givetvis en fördel

om de kan söka tjänster vid olika skolformer samtidigt hos en enda myndighet.

Eljest måste man för praktiskt taget varje tjänst räkna med en kontakt

mellan olika myndigheter och skolöverstyrelsen.

Utredningen ägnar i ett särskilt avsnitt uppmärksamhet åt spörsmålet

om möjligheterna för lärare att samtidigt söka jlera lediga tjänster. Enligt

utredningens mening är vissa fördelar förknippade därmed.

Det decentraliserade tillsättningsförfarande utredningen föreslagit omöjliggör

enligt dess mening att för någon lärarkategori bibehålla en valfrihet

motsvarande den som gäller vid nuvarande tillsättning av läroverkslärare.

Under förutsättning att tillsättningsärendena i mellaninstansen handlägges

under fyra bestämda perioder och att sökande klart anger vilka tjänster

han söker, anser utredningen att i avvaktan på ytterligare erfarenheter

föliande bör gälla i detta avseende.

Rätt att ange i vilken ordning han vill komma i fråga till inom ett och

samma mellaninstansområde samtidigt sökta tjänster bör tillkomma sökande

av alla kategorier tjänster. Lärarna i läroämnen bör härutöver äga

rätt att söka ytterligare sammanlagt tre tjänster inom andra mellaninstansområden

med angivande av i vilken ordning de önskar erhålla tjänsterna.

Genom kontakt mellan berörda mellaninstanskanslier torde en samordning

kunna ske så att framförda önskemål kan tillgodoses.

Utredningen understryker, att sedan praktisk erfarenhet sålunda vunnits

en omprövning av denna fråga bör ske beträffande samtliga lärarkategorier. 3

3. Tillsättning av icke-ordinarie lärare

Utredningen föreslår, att samtliga icke-ordinarie lärare vid de av utredningens

tillsättningsförslag berörda skolformerna skall tillsättas av skolstyrelsen

utan att samverkan dessförinnan skall sökas med överordnat

organ. Varje anställning av icke-ordinarie lärare, utom av timlärare, för

minst en hel termin skall emellertid dels ledigkungöras dels kunna överklä
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

gas. Förutses anställningen bli av kortare varaktighet och är ej fråga om

fortsatt anställning för i kommunen redan tjänstgörande lärare, skall hänvändelse

ske till tjänstemannaförmedlingen. Principerna för urvalet skall

vara desamma som vid tillsättning av ordinarie lärare.

I sin motivering för detta förslag erinrar utredningen om att de ickeordinarie

lärarna i läroämnen (med undantag för lärare i Ce 29 vid de allmänna

läroverken) ävensom icke-ordinarie folkskollärare i de sex landstingsfria

städerna för närvarande tillsättes utan föregående kontroll från högre

myndighets sida. Vid tillsättning för minst en hel termin av icke-ordinarie

folkskollärare i annan än nämnd stad skall statens folkskolinspektör avge

yttrande över de sökandes meriter innan styrelsen tillsätter. Då tillsättningsförfarandet

enligt utredningens mening skall vara enhetligt, och det

icke längre finns reella skäl att i fråga om skolväsendets ledning och

administration ställa de landstingsfria städerna i en särställning, förordar

utredningen, som anser att några olägenheter icke förmärkts av att de

landstingsfria städerna själva handhaft sin folkskollärartillsättning, att

enhetlighet de olika kommunerna emellan åstadkommes på så sätt, att

det för de landstingsfria städerna nu tillämpade systemet blir generellt gällande

vid tillsättning av icke-ordinarie lärare. 4

4. Tillsättning av skolledare

Utredningen föreslår beträffande tillsättningen av skolchefer, rektorer vid

enheter av den obligatoriska skolan, vid högre kommunala skolor, kommunala

yrkesskolor och statliga realskolor följande förfarande.

Skolledartjänst ledigkungöres av skolstyrelsen. Sedan ansökningstiden

utgått och vederbörande skolledare upprättat förteckning över de sökande

och deras meriter samt till skolstyrelsen avgett yttrande över den ordning

i vilken han anser, att de bör ifrågakomma till tjänsten, bestämmer styrelsen

den ordning i vilken den anser, att de sökande — eller minst tre av

dem — med hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper bör ifrågakomma

samt utser preliminärt den enligt dess uppfattning främste i

denna ordning. Härefter insändes handlingarna jämte styrelsens preliminära

beslut till mellaninstansen, vilken med eget yttrande vidarebefordrar

ärendet till skolöverstyrelsen eller, om det gäller rektor vid yrkesskola,

överstyrelsen för yrkesutbildning.

Den centrala skolmyndigheten prövar ärendet samt fastställer den ordning

i vilken de sökande enligt dess mening bör ifrågakomma. Sedan vederbörande

överstyrelses beslut vunnit laga kraft eller ärendet, om det överklagats,

av Kungl. Maj:t slutligt avgjorts, skall skolstyrelsen till innehavare

av tjänsten förordna den i den fastställda ordningen främste av de

kvarvarande sökande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Då de högre allmänna läroverken skall lyda under skolstyrelsen och rektor

vid dylik skola skall kunna förordnas som kommunal skolchef, har utredningen

ansett sig böra framhålla det lämpliga i att skolstyrelsen får rätt

att yttra sig vid tillsättning av rektor vid högre allmänt läroverk.

I sin motivering för detta förslag framhåller utredningen, att de grunder,

enligt vilka kommunala folkskolinspektörer samt rektorer vid högre kommunala

skolor och allmänna läroverk bör utses, formulerats likartat och

till skillnad från vad som gäller om överlärare icke sammanbundits med

grunderna för urvalet till lärartjänst, ehuru rektor likaväl som överlärare

skall fullgöra viss undervisningsskyldighet. Enligt utredningens mening

har de tillsättande myndigheterna således i dessa fall erhållit möjlighet att

lägga särskild vikt vid skolledaregenskaperna, Beträffande denna möjlighet

anför utredningen.

Utgångspunkten vid utredningens överväganden av skolledartillsättningfn

~ hkavaI som larartillsattnmgen — har varit, att den enligt en objektiv

bedömning mest meriterade sökanden bör utses. När det gäller skolledarna

orehgger emellertid den mycket väsentliga skillnaden i förhållande till

arartjanstema, att det här genomgående är fråga om chefstjänster, där

lämpligheten för uppgiften — vilken den egentliga yrkesutbildningen som

lärare mte direkt förberett for — ofrånkomligen måste tillmätas en helt

“UV)k;fc an V1d larartillsättningen. Detta gäller i särskild grad skolchef

st]anstema och i synnerhet skoldirektörstjänsterna med deras starka

administrativa betoning.

Den bedömning av lämpligheten för skolledartjänst, som således måste

ske, och som mte kan normbindas, bör i första hand bli den lokala skolstyrelsens

sak. Skolledarna skall i väsentlig grad arbeta enligt den kommunala

skolstyrelsens intentioner och står i kommunens tjänst i en annan

mening an lararen. Om det beträffande den senare med fog kan sägas att

han bor ha en viss rätt till befordran i den ordning hans av samhället planagda

och ombesörjda utbildning samt formella meriter placerar honom så

mas}.e 1 jraSa °™ skolledarna anses gälla, att kommunen, som har ansvaret

tor skolans ledning och utveckling, själv skall äga bedöma vilken behörig

och kompetent person den vill ställa i spetsen för sitt skolväsen eller

en del darav.

I konsekvens med detta resonemang, som ligger i linje med utredningens

tidigare betonande av det berättigade och lämpliga i kommunalt inflytande

over skolan, har utredningen hyst stark sympati för tanken, att skolstyre

sen skulle aga utse skolledarna bland behöriga sökande, varvid rektorsti

Usa (In mgen V1CJ folkhogskolorna lämpligen kunnat tjäna som förebild.

Mar bär det traditionella självbestämmandet fått bestå, utan hinder av att

lararlonerna reglerats och till övervägande delen (90 procent) bekostas av

statsmedel, Således ager skolans styrelse fritt välja rektor bland dem som

av skolöverstyrelsen förklarats behöriga och lämpliga för tjänsten

• utan att frångå sin uppfattning, att det lokala inflytandet skall få göra

sig starkt gallande vid skolledartillsättningarna, särskilt då det gäller skolf-ur

^ari''S^i<ir’ T1 utredningen dock föreslå ett förfarande, som ger mera

i redsstallande möjligheter att låta också de centrala skolmyndigheter
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

nas erfarenhet och samlade överblick komma till uttryck vid urvalet av

skolledarna. Detta kan ske, om tillsättningarna skall äga rum i samverkan

mellan lokal och central myndighet på i princip samma sätt som samverkan

enligt utredningens förslag skall ske mellan lokal och regional myndighet

vid lärartillsättningen, varför utredningen förordar en dylik ordning.

Utredningen betonar emellertid, att det förslag om tillsättning av skolledare,

som utredningen framlägger, vilar på förutsättningen att skolstyrelsens

sakligt grundade ställningstaganden regelmässigt kommer att bil

avgörande tyd tillsättningen.

C. Remissyttranden

I propositionen anföres inledningsvis följande rörande remissyttrandena

över skolstyrelseutredningens betänkande i vad de avsåg lärartillsättningen.

Lärartillsättningen har berörts i ett mycket stort antal yttranden. Sålunda

har 126 kommuner och 6 landsting i något avseende haft påpekanden

att göra. Med hänsyn till spörsmålets invecklade natur är det emellertid

förståeligt, att remissmyndigheterna i regel inskränkt sig till allmänt

hållna uttalanden. Klart är dock att utredningens förslag icke lyckats utjämna

de intressebetonade motsättningar, som kommit till synes i diskussionerna

kring tillsättningsfrågan, alltsedan denna genom skolkommissionens

principbetänkande 1948 blev aktuell.

Positionerna är ännu i stort sett oförändrade. Pöreträdama för de kommunala

synpunkterna på skolväsendet, främst de båda kommunförbunden,

å ena sidan och de akademiskt utbildade lärarnas sammanslutningar å den

andra kritiserar från rakt motsatta utgångspunkter det föreliggande förslaget.

Den förra sidan finner att utredningen icke lyckats skapa garantier

för att lokala synpunkter skall kunna göra sig gällande vid tillsättningen,

medan den senare bestämt motsätter sig att kommunalt inflytande överhuvudtaget

skall kunna göra sig gällande vid tillsättningen av lärare i läroämnen.

. .

Lärarna och skolledarna vid det obligatoriska skolväsendet ställer sig i

princip positiva till utredningsförslaget. De statliga remissmyndigheterna

ställer sig, generellt sett, kritiska, i första hand till de föreslagna grunderna

för meritvärderingen. Skolöverstyrelsen har framlagt ett fullständigt alternativ

till utredningens förslag om tillsättningsprocedur.

Departementschefen

Efter att ha lämnat en kort sammanfattning av skolstyrelseutredningens

förslag anför departementschefen följande.

Utredningens förslag rörande formerna för tillsättning av lärare och skolledare

har inte lyckats samla remissmyndigheterna i samma utsträckning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande in 07 år 1007

som de i propositionen 1956: 182 redovisade förslagen rörande skolväsendets

lokala och regionala ledning. Med hänsyn till skolväsendets utveckling anser

jag det vara utomordentligt viktigt att motsättningarna kring denna fråga

utjämnas. Riktpunkten vid mina överväganden av det föreliggande materialet

har varit, att för riksdagen skall kunna läggas fram ett förslag till riktlinjer

för tillsättningsförfarandet, vilket i möjligaste mån beaktar de saldiqa

synpunkter, som irån olika håll framförts i frågan.

Den analys av hithörande problem, som skolstyrelseutredningen gjort,

synes visa, att de motsättningar, som kommit till uttryck, är mera skenbara

än verkliga och delvis grundade på förhållanden, som inte längre är aktuella.

Vidare måste nu förutsättas, att förespråkarna för olika mer eller

mindre reella intressen av en bestämd tillsättningsform böjer sig för den i

detta sammanhang avgörande faktiska omständigheten, att en nioårig obligatorisk

skola i kommunal regi skall upprättas. Denna reform kan inte förverkligas

utan förändringar av bestående förhållanden, och detta gäller

aven om formerna för lärartillsättningen. Jag vill framhålla detta, då det

i diskussionen visats en stark benägenhet från olika parter att fordra, att

den för deras del bestående ordningen vid lärartillsättning icke får rubbas

genom enhetsskolreformen.

Vad som beträffande lärartillsättningen och därmed sammanhängande

frågor bör underställas riksdagen är, som jag nyss antytt, endast riktlinjer för

förfarandet vid tjänstetillsättningen. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj :t att framdeles närmare utforma reglerna för tillsättningsförfarandet i

huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen godkända riktlinjer härför.

För sammanhangets skull är det dock nödvändigt, att jag i det följande

pa vissa punkter berör frågor om detaljutformning.

När det gäller de allmänna principer, på vilka ett nytt tillsättningsförfarande

bör grundas, har jag helt kunnat ansluta mig till utredningens uppfattning,

att urvalet av sökande skall göras objektivt, att tillsättningen

skall ske genom samverkan mellan den lokala skolstyrelsen och

ett överordnat statligt organ samt att förfarandet vid tillsättning av olika

lärarkategorier så långt möjligt skall vara enhetligt. Jag skall närmast

motivera mitt ställningstagande i dessa olika grundläggande hänseenden.

Frågan huruvida objektivitetsprincijien skall eller inte skall tillämpas vid

lärartillsättningen är en kärnpunkt kring vilken diskussionen väsentligen

rört sig. Det torde vara klart, att denna princip icke är förenlig med tillsättning

genom val, såsom detta förfarande för närvarande är utformat vid

folkskollärartillsättningen. Fn tillsättning på detta vis, generellt eller för

vissa lärarkategorier, har emellertid från olika håll förordats i remissytti

andena från företrädare för kommunala synpunkter. Motiveringen för en

sadan standpunkt är dels att skolstyrelserna därigenom anses bli garanterade

ett säkert och slutligt inflytande på tillsättningarna, dels att ett sådant

inflytande formenas vara ett reellt intresse, sett från kommunal svnpunkt.

Det faktiska läget kan sägas ha blivit, att objektiva urvalsgrunder

betraktats såsom oförenliga med lokalt inflytande. Detta betraktelsesätt

ar emellertid enligt min mening oriktigt, och det blir väl förklarligt endast

om man dels med objektiv tillsättning menar, att hänsyn uteslutande skall

tagas till vissa fasta, strikt formella befordringsgrunder, dels också förutsätter

att lokalt inflytande skall innebära en rätt för den lokala styrelsen

låt vara inom bestämda gränser, exempelvis ett förslag på tre _

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

29

fritt och slutgiltigt få bedöma de sökandes lämplighet. Jag delar emellertid

skolstyrelseutredningens uppfattning, att en dylik tolkning av begreppet

objektiv tillsättning är för snäv för att kunna praktiskt tillämpas och att

sakskäl inte kan förebringas för ett fritt skön från en kommunal styrelses

sida just vid lärartillsättningen till skillnad från andra tjänstetillsättningar

av jämförbar natur.

Det har i olika sammanhang framhållits, att tillsättningen av lärare ar ett

intresse för kommunerna. Med hänsyn till kommunernas egenskap av

huvudmän för väsentliga delar av skolväsendet är det naturligtvis sa. Men

det legitima intresse, som kommunerna härvid kan ha, sammanfaller enligt

min uppfattning helt med statens, lärarnas och de enskilda malsmännens

intresse, nämligen att den för en tjänst mest kvalificerade sökanden utses

och att det i tillsättningsförfarandet inte finns något moment, soin kan

verka hindrande för dugliga aspiranter att söka tjänst, varhelst de sa önskar.

Detta förhållande motsäges inte av uppfattningen, att den mest kvalificerade

sökanden bör utväljas under medverkan av den lokala skolstyrelsen.

Om man således undviker att hårddraga begreppen, framstår objektiv

tillsättning och lokalt inflytande inte alls som oförenliga.

Innan jag går vidare in härpå, skall jag dröja något vid vad som i detta

sammanhang bör förstås med objektiv tillsättning eller objektivt urval.

Enligt min mening måste därmed avses, att prövningen av de solandes

meriter skall vara saklig och oväldig och inte kunna ge rum för hänsynstagande

till ovidkommande omständigheter, d. v. s. omständigheter utan

betydelse för sökandes möjligheter att fullgöra de uppgifter, som nr förenade

med tjänsten. Hit hör givetvis i princip politisk och religiös åskådning

och andra mera privatbetonade omständigheter. En objektiv tillsättning

måste också innebära att sökande, var han än söker tjänst inom sitt

arbetsområde, blir bedömd på samma sätt med undantag naturligtvis toi

sådana variationer i bedömningen, som kan betingas av smärre olnmeter

i de skilda tjänsternas innehåll eller av speciella lokala, pa tjänsten inverkande

omständigheter. Därför förutsätter objektiv tillsättning i regel att

det finns vissa normerande bestämmelser, enligt vilka sökandes meriter

skall bedömas, s. k. befordringsgrunder. Såsom framgår av redogörelsen tor

rådande förhållanden gäller för närvarande dylika befordringsgrunder vid

tillsättning av flertalet kategorier lärartjänster. Beträffande folkskolans

lärare behöver emellertid befordringsgrunderna endast följas vid upprättande

av förslag, medan de vid de högre kommunala skolorna och de allmänna

läroverken skall vara utslagsgivande för tillsättningen. Objektivitetsprincipen

har således icke varit avgörande, när förfarandet vid tolkskollärartillsättningen

konstruerades. .

Vad ett kommunalt inflytande vid lärartillsättningen beträffar, vill jag

först konstatera, att ett sådant, med hänsyn till undervisningsväsendets

ställning som en samhällsangelägenhet av fundamental vikt och den därmed

sammanhängande naturen hos lärartjänsterna, icke kan motiveras

utifrån någon annan synpunkt än den, att det skall bidraga till att ge en

ledig tjänst den mest kvalificerade innehavaren. Inom dessa gränser ar det

kommunala inflytandet givetvis av stor betydelse. Att gå längre och inordna

den framtida lärartillsättningen under de kommunala maktbefogenheterna

och alltså ge kommunal myndighet en rent diskretionär prövningsrätt

synes inte motiverat då, som jag nyss betonade, det inte finns något,

speciellt, i egentlig mening kommunalt intresse, som endast kan tillgodoses

genom en dylik prövningsrätt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har i inte så få fall

framhållits, att om valförfarandet icke kan bibehållas generellt, skillnad

bör göras vid tillsättning av olika lärarkategorier, varvid det nuvarande

valförfarandet bör bestå för de lärargrupper, som för närvarande är underkastade

ett sådant. Som motivering härför anföres, att kommunerna bör

bibehållas vid åtminstone det inflytande de nu har, när det gäller lärartillsättning.

.Jag är emellertid också på denna punkt helt ense med skolstyrelseutredoc^

anser inte, att det i förevarande hänseende kan förebringas några

skäl att göra skillnad mellan olika lärarkategorier. Det förhållandet, att en

\iss lärarkategori av enbart historiskt betingade orsaker ännu tillsättes

genom val är enligt min mening inte tillräcklig anledning att i någon utsträckning

bibehalla detta förfarande som en för lärartillsättningen även i

fortsättningen utmärkande undantagsföreteelse.

Sedan jag sålunda ansett mig böra fastslå, att det fundament, på vilket

ett nytt tillsättningsförfarande bör grundas, är att urvalet av sökande till

lärartjänst sker objektivt, övergår jag till urvalsgrunderna och därefter

till frågan om formerna för den lokala medverkan vid tillsättningen.

I diskussionen om tillsättning av allmänna tjänster understrykes ofta

att befordringsgrunderna skall vara »förtjänst och skicklighet» i enlighet

med stadgandet i § 28 regeringsformen. Utredningen har i sitt betänkande

ägnat detta stadgande särskild uppmärksamhet (s. 408 f.). Jag hänvisar

därtill och inskränker mig i detta sammanhang till att i anslutning till vad

utredningen anfört framhålla, att »förtjänst» allmänt torde tolkas såsom

antalet tjänsteår och »skicklighet» såsom teoretisk kunskap och förmåga

att fullgöra de ifrågakommande uppgifterna, samt att nämnda grundlagsstadgandes

viktiga innebörd torde vara, att sökande vid tillsättningen av

tjänst hos det allmänna skall bli föremål för en strängt saklig bedömniim

som utesluter godtycke. Vad jag i det föregående kallat för objektiv tillsättning

sammanfaller således helt med andan i ifrågavarande grundla^sstadgande.

I vissa fall — det gäller beträffande tillsättningen av flertalet

lärarkategorier — har innebörden av förtjänst och skicklighet närmare

angivits i särskilda befordringsgrunder. De är vid lärartillsättningen kort

uttryckt _ undervisningsskicklighet, examensbetyg samt antalet tjänsteår.

Jag har i det föregående närmare redogjort härför och för de vägledande

!10™er, Poängmässig värdering av sökandes meriter, som angivits beträffande

folkskollärartillsättningen.

I fråga om grunderna för urvalet vid tillsättning av ordinarie lärartjänst

kan jag i allt väsentligt ansluta mig till skolstyrelseutredningens

tankegångar, och jag anser, att utredningens förslag härutinnan med vissa

jämkningar bör läggas till grund för bestämmelser i ämnet.

Utredningen bär föreslagit, att normerande anvisningar för meritvärderingen

av principiellt samma slag som kommit till användning vid folkskollärartillsättningen,

utarbetas för tillsättning av lärare i läroämnen, övningslärare

och, så snart möjligheter därtill finns, yrkeslärare. I en vid betänkandet

fogad promemoria, kompletterad med en särskild skrivelse i ämnet,

har utredningen framlagt utförliga förslag till anvisningar för meritvärdering

vid ansökan till tjänster i läroämnen. Utredningens mening är att vid

tillsättningen den inbördes ordningen mellan de sökande skall fastställas på

grundval av i första hand siffermässigt bedömbara faktorer (undervisnings
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 07 år 1057

31

skicklighet, lärarexamina och tjänstår) enligt nämnda anvisningar men

med hänsynstagande jämväl till meriter, vilka utan att kunna poängvärderas

likväl antingen anknyter till sökandes lärarutbildning eller allmänt

sett är av betydelse för hans lärarverksamhet. Till den förra gruppen anser

utredningen böra hänföras andra examina än som är direkt avsedda för

den sökta tjänsten, avlagda prov, pedagogiskt och allmänt vetenskapligt

skriftställarskap samt kvalificerad vidareutbildning såsom fortsatta studier

och kurser eller studieresor av större omfattning. Till den andra gruppen

bör enligt utredningens mening hänföras exempelvis lärares arbete som ungdomsledare,

insatser inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, medborgerliga

förtroendeuppdrag och uppdrag inom föreningslivet.

Utredningen anser, att alla de meriter och egenskaper som kan komma

under saklig bedömning skall beaktas, då det skall fastställas vem som är

främst till ledig tjänst. Därvid skall hänsyn även kunna tas till ett föreliggande

speciellt behov av att till viss tjänst erhålla en innehavare med

särskild utbildning eller särskilda insikter, t. ex. utbildning för undervisning

i hjälpklass eller behörighet att undervisa i engelska. Enligt utredningens

sätt att se är det således från skolans synpunkt självklart, att en

skolstyrelse skall äga rätt att vid bedömningen av sökandes meriter värdera

den sökande högst, som med goda förutsättningar i övrigt att fylla

tjänsten bäst kan fylla det speciella behov, som en skola kan ha. Med hänsyn

till de föreliggande behoven av klasslärare med behörighet att undervisa

i engelska eller handha hjälpklassundervisningen och till den bristsituation,

som nu är för handen, anser utredningen, att en kommun, som

har behov av sådana lärare, skall äga fästa stor vikt vid om sökande har

dessa kvalifikationer eller icke. Utredningen föreslår, att mellaninstansen

skall äga pröva och medge en kommun rätt att vid ledigkungörande av

tjänst meddela, att behov av lärare med t. ex. kompetens att undervisa i

engelska eller i hjälpklass eller med särskilda förutsättningar att handha

gymnastik- och idrottsundervisningen föreligger. Har så skett, bör sådan

kompetens kunna bli av väsentlig betydelse vid meritvärderingen.

Utredningen föreslår i det sammanhanget också, att lärartjänst inom det

obligatoriska skolväsendet skall stå öppen i lika mån för manliga som

kvinnliga sökande, såvida inte mellaninstansen av särskilda skäl medgivit

undantag från denna regel.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att det såväl i lärarens som

i skolans intresse bör finnas en möjlighet för en skolstyrelse att få fästa

skälig vikt vid att sökande genom vidareutbildning, genom särskilda insatser

för skolväsendet eller folkbildningsarbetet eller i kultur- och samhällslivet

i övrigt visat aktivitet och intresse för skolfrågor och närstående problemställningar.

Man skall således inte binda tillsättningsmyndigheterna så

hårt vid ett automatiskt verkande poängsystem, att möjligheterna att lägga

en helhetssyn på läraren elimineras.

Några preciserade anvisningar för hur bedömningen från denna sistnämnda

synpunkt skall ske, anser utredningen det vara en motsägelse i sig

självt att försöka utforma.

Mot utredningens förslag att medborgerliga förtroendeuppdrag och uppdrag

i allmänhet inom föreningslivet skulle kunna tillgodoräknas sökande

som merit för lärartjänst har vid remissbehandlingen riktats kritik. Enligt

min uppfattning tyder visserligen framstående verksamhet i allmänna värv

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

regelmässigt på eu sådan samhällsorientering och sådana andra egenskaper,

som är värdefulla även då det gäller att fullgöra en fostrargärning i skolans

tjänst. Likväl anser jag, att insatser på här avsedda områden inte har

sådant direkt samband med själva lärarverksamheten att de bör uppställas

som formlig merit vid tjänstetillsättning. Ett dylikt samband anser jag

däremot föreligga när det gäller arbete som ungdomsledare och insatser

inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.

Utredningen framhåller, att en skolstyrelse vid meritbedömningen bör

få fästa skälig vikt vid andra faktorer än sådana som kan direkt avspeglas

i en poängsammanställning. En sådan rätt bör emellertid inte endast tillkomma

skolstyrelsen utan vilken tillsättningsmyndighet som helst. Utredningen

använder också uttrycket »tillsättningsmyndighet», när den hävdar,

att ett automatiskt verkande poängsystem inte får verka så bindande, att

det eliminerar möjligheterna för den tillsättande att lägga en helhetssyn

på läraren. Denna utredningens senast anförda uppfattning delar jag så

långt, att jag anser att anvisningar för en poängmässig värdering av de sökandes

meriter endast skall vara ett hjälpmedel, som skall tjäna syftet att

underlätta fastställandet av ordningen mellan de sökande på såvitt möjligt

enhetliga och rättvisa grunder. Jag finner det ligga i sakens natur, att tillsättningsmyndigheten

vid bedömningen av de sökande skall äga ta i beaktande

på annat sätt än genom betyg klart dokumenterad skicklighet och

lämplighet för den tjänst det gäller. Utredningen har uttalat, att det enligt

dess mening som regel torde förhålla sig så, att den formellt mest meriterade

läraren också är den reellt mest kompetente. Det finns all anledning antaga,

att det förhåller sig på detta sätt, men jag anser liksom utredningen, att

denna omständighet inte motiverar att låta eu mekaniskt verkande poängberäkning

ensam bli utslagsgivande vid lärartillsättningen. Å andra sidan

följer av vad jag sagt om kravet på objektiv tillsättning, att den poängmässigt

fastställda inbördes ordningen inte godtyckligt får frångås. En avvikelse

bör kunna ske, när en poängmässigt sett inte alltför underlägsen

medsökandes övriga meriter är betydande eller det genom faktiska insatser

är dokumenterat, att en sådan sökandes skicklighet är väsentligt större än

vad som framgår av vid tidigare tidpunkt erhållna betyg. Vidare finner jag

det rimligt, att en dylik avvikelse må ske, där det klart kan visas, att

tjänstens beskaffenhet och med denna förenade uppgifter gör en poängmässigt

underlägsen sökande mest skickad att besätta den. Fall av sistnämnda

art kan förutses komma att föreligga företrädesvis vid tillsättningav

klasslärartjänster, vilket utredningen särskilt framhållit, samt vid tillsättning

av yrkeslärartjänster.

Utredningens förslag att lärartjänst inom det obligatoriska skolväsendet

som regel skall stå öppen för både manliga och kvinnliga sökande föranleder

inte i och för sig någon erinran från min sida. Jag vill därvidlag endast

understryka, att grundsatsen om lika behörighet till befordran för män

och kvinnor — vilken ju sedan 1945 gäller för statstjänst — i princip bör

gälla lärar- och skolledartjänster inom hela det statsunderstödda kommunala

skolväsendet. Rätten att med hänsyn till speciella förhållanden besluta

om undantag, innebärande att viss tjänst förbehålles för endast män eller

endast kvinnor, torde böra ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Maj:ts bestämmande, på länsskolnämnd.

Med beaktande av vad jag här anfört, bör bestämmelser rörande grunderna

för urvalet vid tillsättning av lärartjänst utarbetas i huvudsak enligt

utredningens förslag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 07 år 1957

33

De principer, som jag nu givit min anslutning, anser jag vara giltiga

oavsett om tillsättningsmyndigheten är lokal, regional eller central. I den

mån de på ett tillfredsställande sätt kan vinna tillämpning, bör det således

i och för sig vara utan betydelse, om den tillsättande myndigheten är av det

ena eller det andra slaget. För att urvalet skall bli sakligt riktigt är det

emellertid av vikt, att alla för tillsättningen relevanta synpunkter framkommer,

innan beslut fattas. Detta kan icke ske utan medverkan i en eller

annan form från skolstyrelsens sida. Jag kommer därmed över på frågan om

hur själva tillsättnings proceduren bör utformas och ämnar

först diskutera hur det bör ske just med hänsyn till det lokala inflytandet

på lärartillsättningen.

Med utgångspunkt i att skolväsendet i enlighet med skolreformens anda

bör bli en angelägen kommunal uppgift, säger skolstyrelseutredningen, att

den funnit det vara konsekvent och naturligt att principiellt lägga ansvaret

för lärartillsättningen i första hand på de lokala skolstyrelserna och inte

inskränka dessas uppgifter till att allenast avge förord eller yttrande. Samtidigt

har utredningen emellertid bestämt förordat objektiva grunder för

urvalet och avvisat varje möjlighet att därvid låta det fria skönet spela in.

Vad utredningen åsyftat kan därför — såsom framgår av den föreslagna tillsättningsproceduren,

där ju det faktiska avgörandet lägges i mellaninstansens

eller Kungl. Maj:ts hand — inte ha vidare innebörd än att hänsyn vid

tillsättningen skall tagas till de kommunala skolstyrelsernas sakligt grundade

synpunkter.

Med en dylik uppfattning om urvalsgrunderna blir frågan om själva

proceduren vid tillsättningen en lämplighetsfråga, vilket, som jag nyss

framhöll, i princip också gäller om valet mellan lokal, regional eller central

tillsättningsmyndighet. I praktiken måste man emellertid vid^detta senare

val räkna med att ju större erfarenhet och ju bättre tillgång på kvalificerad

personal den tillsättande myndigheten har, desto bättre garantier vinnes

för att nå målet — en objektiv tillsättning.

Om man betraktar skolstyrelseutredningens förslag, kan det vara svårt

att avgöra vilken myndighet som skall anses som den tillsättande. Enligt

utredningens förslag skall skolstyrelsen visserligen utfärda förordnande för

den till tjänsten utsedde, men det slutliga avgörandet av tjänstetillsättningen

måste anses ligga hos de överordnade myndigheterna. Med den utgångspunkt

utredningen haft, nämligen att urvalet av sökande skall vara

objektivt, är det naturligtvis i och för sig utan betydelse, vilken myndighet

som betraktas såsom den tillsättande. Men det synes som om utredningen

gjort sig skyldig till en motsägelse såtillvida som den knappast konstruerat

ett tillsättningsförfarande i överensstämmelse med sin deklaration att ansvaret

för lärartillsättningarna i första hand skall ligga på de lokala skolstyrelserna

och att dessa skall ha vidare uppgifter än att avge förord eller

yttrande. Möjligen har utredningens tanke varit, att ett preliminärt beslut

från skolstyrelsens sida skulle binda länsskolnämnden hårdare än om

styrelsen endast avgav förord. Fn sådan tankegång är dock icke förenlig

med principen om (let objektiva urvalet vilket, om man tillmäter detta ett

avgörande värde, givetvis inte får till någon del elimineras genom ett tillsättningsförfarande,

som på grund av en viss inneboende tröghet försvårar

tillämpningen av objektivitetsprincipen.

Fn befogenhet för skolstyrelsen att utfärda förordnande för tillsatt

3 — liihang till riksdagens protokoll 1057. 0 sand. Nr 07

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

lärare anser jag, med det av utredningen föreslagna tillsättningsförfarandet

i övrigt, vara utan praktisk betydelse från kommunal synpunkt.

Den form för samverkan mellan den kommunala skolstyrelsen och (iverordnad

statlig myndighet, som skulle bestå i att styrelsen fattade ett

preliminärt tillsättningsbeslut och hade till uppgift att utfärda förordnande

för den tillsatte, synes således mot bakgrunden av den för utredningen och

mig gemensamma ståndpunkten beträffande urvalsprinciperna inte vara

förenad med några fördelar, som uppväger de av remissmyndigheterna

påvisade tekniska brister, vilka är förbundna med den av utredningen föreslagna

tillsättningsproceduren. Det syfte man skulle nå enligt utredningens

förslag om preliminärt beslut från styrelsens sida, kan man enligt min mening

— beroende på bestämmelsernas utformning och tillämpning — nå lika

val genom att styrelsen till länsskolnämnden avger förord för sökande.

Förlägger man tillsättningsbeslutet till nämnden, blir tillsättningsförfarandet

avsevärt förenklat, varjämte vissa andra betydande fördelar uppnäs.

Jag skall återkomma härtill sedan jag ytterligare något uppehållit mig vid

de moment i den av utredningen föreslagna tillsättningsproceduren, som

främst kritiserats vid remissbehandlingen.

Jag har redan anslutit mig till utredningens uppfattning, att tillsättningsförfarandet

så långt möjligt bör vara gemensamt för enhetsskolans

olika lärarkategorier samt lör lärarna i de skolformer, som löper parallellt

med denna och i princip lyder under den gemensamma skolstyrelsen. Skolöverstyrelsen,

som också starkt understrukit vikten av att lärartillsättningen

sker så enhetligt som möjligt, har emellertid samtidigt ifrågasatt,

om inte en tillsättning genom skolstyrelsen, så som utredningen avsett,

skulle göra det nödvändigt med en särskild tillsättning av ordinarie lärare

vid de statliga realskolorna, enär det vore tveksamt om dessa lärare såsom

statstjänstemän, vilka tillsättes medelst fullmakt, kunde tillsättas av en

kommunal styrelse. Vid övervägande av denna fråga har jag kommit till

den uppfattningen, att det från skilda synpunkter skulle vara olämpligt att

låta en kommunal styrelse tillsätta dylika lärare. Ett tillsättningsförfarande

av utredningens modell skulle således inte kunna omfatta tillsättningen av

ordinarie lärare vid de statliga realskolorna under övergångstiden. Detta

anser jag vara en brist i förslaget då, som skolöverstyrelsen understryker,

ett dualistiskt förfarande skulle medföra en olycklig klyvning av lärarkåren

och skapa svårigheter för enhetsskolan.

Denna brist är emellertid inte den enda. De av utredningen föreslagna

möjligheterna för sökande att anföra besvär över en av länsskolnämnden

fastställd rangordning synes ägnade att inge betänkligheter. Skolöverstyrelsen,

som bestämt avstyrker, att tillsättningsförfarandet skall inrymma fastställande

av en rangordning mellan sökande och besvärsmöjligheter över en

sådan rangordning, framhåller, som det synes med rätta, att besvär utan

relevans för det aktuella tillsättningsärendet i så fall skulle komma att

anföras i stor utsträckning. Enligt min mening finns det ej tillräcklig anledning

att belasta proceduren med moment, som i varje fall innebär mycket

stora risker för besvärliga komplikationer på grund av onödiga besvär och

eventuella ändringar i en rangordning, ändringar, vilka i och för sig inte

alls behöver påverka själva tillsättningen.

En viktig detalj, som kommit att spela en stor roll i diskussionen om

tillsättningsförfarandet, är i vilken omfattning det kan erbjudas sökande

att utan inskränkningar anmäla sig till flera samtidigt lediga tjänster och

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

35

därvid, om han skulle vara mest meriterad till mer än en tjänst, välja den

han helst vill ha. Denna sida av tillsättningsförfarandet är huvudsakligen

av betydelse vid tillsättning av lärare i läroämnen. Av skäl, som vid remissbehandlingen

klart påvisats, är det av stort värde såväl för skolväsendet

som för den enskilde läraren, att nämnda möjligheter finns. Skolstyrelseutredningen

har varit väl medveten om detta förhållande. Beträffande tillsättningen

av klasslärare synes förslaget innebära status quo i detta hänseende,

medan det beträffande tillsättningen av lärare i läroämnen innebär

förändringar, som för huvuddelen av dessa lärare avgjort kan sägas vara

till det sämre, eftersom ansökningsrätten föreslås begränsad till fyra län.

I synnerhet vid knapp tillgång på lärare är det ett för hela skolväsendet och

i synnerhet för skolorna på mindre eftertraktade orter betydande intresse,

att rätten att samtidigt söka flera tjänster inte är begränsad. Då skolstyrelseutredningen

själv funnit det nödvändigt att med det förfarande den

föreslagit begränsa de akademiskt utbildade lärarnas ansökningsrätt till

högst fyra län — något som enligt min övertygelse skulle vålla olägenheter

vid tillsättningarna och ytterligare förvärra en redan besvärlig rekryteringssituation

för skolorna i vissa delar av landet — finner jag häri ytterligare

ett starkt skäl att söka en annan lösning av procedurfrågan än den som

utredningen anvisat. Jag vill här framhålla, att de nämnda olägenheterna

skulle bestå — om än till en början mindre märkbara — även om man

från utredningens tillsättningsförfarande undantoge de statliga realskolornas

lärare. För rekryteringen av försöksskolornas och senare enhetsskolornas

lärare i läroämnen skulle förhållandena bli lika olämpliga.

De väsentliga invändningar, som jag sålunda anser kunna resas mot utredningens

förslag, har samtliga sin grund i att den lokala skolstyrelsen

skulle utfärda förordnande för tjänstinnehavarna och i den meningen fungera

som tillsättningsmyndighet.

Jag har tidigare såsom min uppfattning framhållit, att det vid ett objektivt

förfarande inte är av principiell betydelse om tillsättningsmyndigheten

är lokal, regional eller central. De invändningar mot en lokal tillsättningsmyndighet

jag här anfört anser jag böra föranleda att lokal tillsättningsmyndighet

inte viiljes. Av tekniska skäl kan central myndighet inte

komma i fråga, om förfarandet även skall omfatta tillsättningen av lågoch

mellanstadiernas stora lärargrupper. Vidare kan mot en centraliserad

tillsättning invändas, att anhopningen av tjänster vid en fullt utbyggd

enhetsskola, även om tillsättningen endast skulle gälla tjänsterna i läroämnen,

antagligen skulle framtvinga ett mekaniserat tillsättningsförfarande

vid vilket befogad hänsyn knappast skulle kunna tagas till lokala synpunkter.

Det återstående alternativet är en regional tillsättningsmyndighet —

den av riksdagen i fjol beslutade länsskolnämnden. Beträffande mellaninstanstillsättning

säger skolstyrelseutredningen själv, att en sådan från

teknisk synpunkt skulle vara möjlig beträffande alla lärarkategorier och

erbjuda vissa fördelar, vilka utredningen särskilt framhåller. Genom att

tillsättningarna lyftes upp på ett regionalt plan skulle enligt utredningens

egen mening också vinnas vissa garantier för ett urval enligt de principer

utredningen anslutit sig till. Som skäl för att icke föreslå mellaninstansen

som tillsättningsmyndighet, anför utredningen, att skolreformen syftar till

en bättre skola och att vidgade befogenheter och ökat ansvar för skolans

lokala målsmän skulle bidraga till uppnåendet av detta syfte. Det är från

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

dessa utgångspunkter utredningen sagt sig vilja lägga ansvaret för lärartillsättningama

i första hand på de lokala skolstyrelserna och inte inskränka

dessas befogenhet till att endast avge förord eller yttrande. För egen

del kan jag emellertid, från den för utredningen och mig gemensamma utgångspunkten

att urvalet av sökande skall vara objektivt, icke se den

skillnad som utredningen tycks anse föreligga mellan å ena sidan att styrelsen

avger förord till länsskolnämnden, som därefter tillsätter tjänsten, och

å andra sidan att styrelsen fattar ett preliminärt beslut, som underställes

länsskolnämnden, vilken därefter bestämmer vilken sökande styrelsen skall

tillsätta. Det förefaller mig som om utredningen här fäst alltför stort avseende

vid procedurens yttre form utan att tillräckligt beakta dess tjänlighet

för det innehåll utredningen velat ge den. Resultatet har blivit ett omotiverat

omständligt förfarande. Fn förenkling bör enligt min mening genomföras

på så sätt att styrelsens preliminära beslut — med oförändrad innebörd

i sak —- utbytes mot ett väl motiverat förord och länsskolnämndens i

realiteten bindande prövning mot ett överklagbart tillsättningsbeslut.

Därigenom skulle också vinnas, att adjunktstjänsterna i Ca 29 och ämneslärartjänsterna

i Ca 27, oavsett vid vilken skolform de är placerade, inte

behövde tillsättas i särskild ordning.

Med dessa överväganden föreslår jag följande beträffande tillsättning

av ordinarie lärare och lärare med däremot svarande anställning.

Grunderna för urvalet av sökande och förfarandet vid tillsättningen skall

vara desamma beträffande samtliga lärarkategorier i dels enhetsskolan (försöksskolorna)

och de kommunala yrkesskolorna, dels — så länge dessa skolformer

består — folkskolan och de högre kommunala skolorna, dels och de

allmänna läroverken, utom vad gäller lektorerna, vilkas tillsättning icke

beröres av mina här framlagda förslag. Lärartjänster vid sådan skola, som

är eller förbundits med lärarutbildningsanstalt, skall dock undantagas från

det i övrigt enhetliga tillsättningsförfarandet.

Urvalet av sökande skall vara objektivt. Befordringsgrunderna skall,

som jag tidigare förordat, i huvudsak överensstämma med dem som nu

i flertalet fall gäller vid lärartillsättning. Anvisningar för meritvärderingen

skall utarbetas enligt de grunder jag angivit.

Samtliga tjänster, utom de som enligt vad jag nyss sagt bör undantagas

från det enhetliga förfarandet, skall tillsättas av länsskolnämnden, sedan

skolstyrelsen avgivit motiverat förord för en av de sökande eller förordat

flera sökande i den ordning, styrelsen anser att de bör ifrågakomma till

tjänsten. Skolstyrelsens förord skall icke kunna bli föremål för besvär på

materiella grunder. Över länsskolnämndens tillsättningsbeslut skall besvär

kunna anföras hos Kungl. Maj:t av såväl sökande som skolstyrelsen. Lärares

rätt att samtidigt söka flera ledigförklarade tjänster skall icke vara

begränsad till viss del av riket.

Ordinarie tjänst (utom lektorstjänst) vid sådan skola, som är eller förbundits

med lärarutbildningsanstalt, skall tillsättas av skolöverstyrelsen,

sedan skolstyrelsen avgivit förord och mellaninstansen yttrat sig i ärendet.

Tjänst vid kommunal skolform skall tillsättas medelst förordnande och

vid statlig läroanstalt medelst fullmakt eller konstitutorial.

Jag vill slutligen beträffande tillsättningen av ordinarie lärare framhålla,

att det föreligger ett särskilt problem beträffande yrkeslärarna i enhetsskolan

och lärarna vid yrkesskolorna, såtillvida som dessa lärares anställ
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

37

ningsformer inte närmare reglerats genom nåerra av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser så att det klart framgår, vilka tjänster som är att betrakta

som ordinarie eller som jämförbara med ordinarie tjänster enligt

statliga avlöningsreglementen. Då jag nyss talade om ordinarie lärare och

lärare med däremot svarande anställning, avsåg jag med de senare just

yrkesliirare i enhetsskolan och lärare vid yrkesskolorna. Det torde beträffande

dessa böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser

om vilka förutsättningar som skall gälla för att befattning vid enhetsskola

eller kommunal yrkesskola skall tillsättas såsom om fråga varit

om i vanlig mening ordinarie tjänst. Som grundförutsättning härvidlag

anser jag böra krävas att det gäller i statens pensionsanstalt eller på annat

sätt pensionsreglerad befattning av sådan varaktighet och med sådan

trygghet för innehavaren, att den med avseende på anställningsformen kan

anses motsvara statligt reglerad ordinarie lärartjänst.

Beträffande tillsättningen av icke-ordinarie lärare kan jag

här inskränka mig till att uttala min principiella anslutning till skolstyrelseutredningens

förslag. Så långt det icke av praktiska eller andra skäl är

olämpligt, bör skolstyrelsen således själv tillsätta icke-ordinarie lärare, varvid

givetvis bör tillämpas samma urvalsgrunder som skall gälla vid tillsättning

av ordinarie tjänst.

Utredningsförslagen rörande tillsättningen av skolledare bygger

även de på objektivitetsprincipen, och själva procedurens grundregler överensstämmer

med det föreslagna förfarandet vid tillsättning av ordinarie

lärare. Skillnaden i sistnämnda hänseende är att skolstyrelsens preliminära

beslut skall prövas av vederbörande överstyrelse i stället för av länsskolnämnden.

De av utredningen föreslagna befordringsgrunderna överensstämmer

med de vid den nuvarande skolledartillsättningen vanliga.

Förslagen avser tillsättningen av skolchefer (skoldirektörer, förste rektorer

och rektorer), rektorer vid enheter av den obligatoriska skolan, vid

högre kommunala skolor, vid lokala kommunala yrkesskolor samt fristående

statliga realskolor.

Beträffande urvalsgrunderna framhåller utredningen med rätta, att det

i dessa fall på ett annat sätt än vid lärartillsättningarna blir fråga om att

försöka bedöma de sökandes lämplighet. Enligt utredningens mening bör

det i första hand ankomma på skolstyrelsen att bedöma de sökande från

denna synpunkt och dess uppfattning därvid bör tillmätas stor betydelse.

Å andra sidan framhålles som ett värde, att de centrala skolmyndigheternas

erfarenhet och överblick kan komma till uttryck och tillgodogöres vid urvalet

till skolledarbefattningarna.

Jag kan i det väsentliga ansluta mig till utredningens resonemang rörande

skolledartillsättningen. Beträffande proceduren har jag emellertid funnit

samma anledning till erinringar, som när det gällde förfarandet vid lärartillsättningen,

och jag förordar därför motsvarande ändringar. Skolstyrelsens

preliminära beslut, som skulle underställas central skolmyndighets

prövning, och dess uppgift att utfärda förordnande bör följaktligen ändras

till att styrelsen avger förord och att den centrala myndigheten utfärdar

förordnande. Jag vill här understryka, att skolstyrelsens förord bör tillmätas

särskilt stor vikt vid tillsättning av skolledarbefattningarna.

Utredningen hade tänkt sig att samverkan beträffande samtliga tjänster

skulle ske mellan skolstyrelse och respektive överstyrelse. Jag bedömer det

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

emellertid som lämpligast, att skoldirektör under en övergångstid förordnas

av Kungl. Maj:t. Detta ställningstagande anser jag motiverat med hänsyn

till dessa tjänsters stora betydelse, vilket gör det högeligen önskvärt, att de

i nuvarande brytningsskede på skolans område i möjligaste mån kan tillsättas

oberoende av eventuella lokala skolpolitiska motsättningar och tillfälliga

gruppintressen. Denna uppfattning från min sida rubbar givetvis

inte det principiellt riktiga i skolstyrelseutredningens inställning, att skolstyrelsens

sakligt grundade ställningstaganden regelmässigt bör bli avgörande

vid tillsättningen. Den i särskild grad fria bedömning av lämpligheten,

som blir nödvändig vid tillsättning av skoldirektörstjänst, fordrar

emellertid en allsidig prövning av olika synpunkter, vilken på det för alla

parter mest betryggande sättet torde kunna göras av Kungl. Maj:t, sedan

såväl den lokala uppfattningen som den centrala skolmyndighetens mera

fackbetonade synpunkter framlagts och kan vägas mot varandra.

Jag föreslår således, att skoldirektör förordnas av Kungl. Maj:t,

sedan skolstyrelsen, som ledigförklarat tjänsten, avgivit förord för en av

de sökande eller förordat flera sökande i angiven ordning samt vederbörande

länsskolnämnd, skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

yttrat sig i ärendet.

Förste rektor, rektor, som tillika är skolchef, rektor vid enhet av det

obligatoriska skolväsendet, rektor vid högre kommunal skola samt rektor

vid fristående statlig realskola föreslår jag skola förordnas av skolöverstyrelsen,

sedan förord och yttrande avgivits av respektive skolstyrelse

och länsskolnämnd. Såvitt gäller förste rektor skall tillsättningsbeslut fattas

efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning. Överstyrelsens tillsättningsbeslut

skall kunna överklagas hos Kungl. Maj:t. Beträffande förordnande

av rektor vid kommunal yrkesskola föreslår jag motsvarande förfarande,

dock att förordnandet skall utfärdas av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Befordringsgrunderna skall i samtliga fall, i enlighet med utredningens

förslag, vara insikter, erfarenhet och sådana egenskaper, som företrädesvis

fordras för utövande av den slcolledarbefattning det gäller.

Mot utredningens förslag att skolstyrelsen skall äga yttra sig över de

sökande till rektorstjänst vid högre allmänt läroverk har jag ingen erinran.

Utskottet

De förslag rörande förfarandet vid tillsättning av lärare och skolledare,

som Kungl. Maj:t framlagt i förevarande proposition, avser tillsättningen

av samtliga kategorier ordinarie och icke-ordinarie lärare upp till och med

29 lönegraden vid folkskoleväsendet (försöksskolorna, enhetsskolan), de

högre kommunala skolorna, de kommunala yrkesskolorna och de allmänna

läroverken ävensom skolledarna vid dessa skolor samt de kommunala skolcheferna.

Andra skolformer än de nämnda beröres inte av förslagen. Den

enda lärarkategori vid nämnda skolor som undantagits är således lektorerna,

vilkas tillsättning överhuvudtaget inte behandlats i detta sammanhang.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

39

Departementschefen har framhållit, att övergången till enhetsskola inte

kan genomföras utan förändringar i bestående förhållanden och att detta

även gäller om de för närvarande mycket skiftande formerna för liirartillsättningen.

Utskottet har också funnit, att de i propositionen framlagda förslagen

innebär en sådan anpassning efter utvecklingen på skolans område

i övrigt, som i det stora hela måste anses på ett tillfredsställande sätt tillgodose

såväl skolans och det allmännas som de olika lärargruppernas intressen.

Den viktigaste förändring, som avvägningen mellan olika tillsättningssystem

medfört, är att de kommunala skolstyrelsernas hittillsvarande

relativt stora frihet, när det gällt tillsättning av den obligatoriska skolans

och än mer yrkesskolornas ordinarie lärare, ersatts av en rått för skolstyrelsen

att vid tillsättningen av alla lärare av nu ifrågavarande kategorier

framlägga sina synpunkter och få dem prövade av den instans, som skall

tillsätta lärarna enligt regeln att den mest meriterade sökanden skall utses.

Sett från en annan synpunkt innebär förslagen den förändringen, att huvuddelen

av de akademiskt utbildade lärarna i läroämnen, som för närvarande

tillsättes helt utan medverkan från de kommunala skolstyrelsernas sida, blir

underkastade ett visst kommunalt inflytande vid tillsättningarna.

De av såväl skolstyrelseutredningen som departementschefen angivna

allmänna principerna, på vilka det nämnda förfarandet skall vila, nämligen

att urvalet av sökande skall vara objektivt och att tillsättningen skall

ske genom samverkan mellan den lokala skolstyrelsen och ett överordnat

statligt organ, ställer utskottet sig obetingat bakom. Utskottet finner vidare

departementschefens utförliga motivering för att tillsättningsbeslutet skall

fattas av en överordnad statlig myndighet och ej av skolstyrelsen vara övertygande.

Redan av dessa principiella ställningstaganden från utskottets

sida följer, att utskottet avstyrker förslaget i motionen II: 494 att samtliga

lärartjänster vid enhetsskolan skall tillsättas av vederbörande kommunala

skolstyrelse.

Förslaget i nämnda motion motiveras med att det inte minst från psykologisk

synpunkt skulle vara olyckligt att på det skolpolitiska planet nu

beskära kommunernas självbestämmanderätt. Utskottet, som närmast

ämnar beröra vissa spörsmål rörande grunderna för urvalet av s ök

a n d e till lärar- och skolledartjänster, vill i anslutning till den återgivna

motiveringen först framhålla, att det i och lör sig är riktigt att ett tillsättningsförfarande,

där en högre myndighet utser tjänstinnehavare efter förslag

av den lokala skolstyrelsen, innebär, att det mått av diskretionär prövningsrätt

som skolstyrelserna för närvarande har vid folkskollärartillsättningen

försvinner. Med hänsyn till den ställning skolväsendet numera har

såsom eu samhällsangelägenhet av största vikt, kan utskottet emellertid

ansluta sig till departementschefens uppfattning att något annat lokalt

inflytande på lärar- och skollcdartillsättningen än ett sadant, som bidrager

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

till att ge en ledig tjänst den mest kvalificerade innehavaren, inte kan

sakligt motiveras. Det ligger enligt utskottets mening i allas intresse att

den uppfattningen vinner allmänt erkännande, att prövningen av sökandes

meriter skall vara saklig och oväldig och inte kunna ge rum för hänsynstagande

till omständigheter utan betydelse för sökandes möjligheter att

fullgöra med tjänsten förenade uppgifter. För att nå detta syfte är det å

andra sidan nödvändigt, att meritprövningen inte blir mekanisk utan att

de lokala synpunkterna kan framföras i varje tillsättningsärende och att

proceduren så utformas, att det blir möjligt att med tillfredsställande noggrannhet

pröva och, där det befinnes sakligt motiverat, beakta dessa synpunkter.

Detta gäller enligt utskottets mening beträffande alla de nu

ifrågavarande lärar- och skolledarkategorierna, och detta krav på lokalt

inflytande kan på betryggande sätt tillgodoses utan att tillsättningen, såsom

i motionen II: 494 yrkats, sker genom vederbörande lokala skolstyrelse.

Departementschefen har beträffande urvalsgrunderna föreslagit, att normerande

anvisningar för meritvärderingen av principiellt samma slag som

nu användes vid tillsättning av folkskolans lärare skall utarbetas även för

tillsättningen av andra lärarkategorier, så långt detta är möjligt, samt att

dylika anvisningar för en poängmässig värdering av de sökandes meriter

skall vara ett hjälpmedel vid fastställandet av den inbördes ordningen mellan

sökande. Att tillsättningsmyndigheten vid bedömningen av de sökande

skall äga ta i beaktande även på annat sätt än genom betyg klart dokumenterad

skicklighet och lämplighet för den tjänst det gäller, finner utskottet

liksom departementschefen vara självklart. Därvid bör dock, i motsats till

vad skolstyrelseutredningen framhållit, medborgerliga förtroendeuppdrag

och uppdrag i allmänhet inom föreningslivet inte få betraktas såsom meriter,

då dylik verksamhet inte har sådant samband med lärartjänst, som utskottet

anser vara nödvändigt för att verksamheten skall kunna utgöra ett

plus för en i övrigt välmeriterad sökande. Ett sådant samband är däremot

enligt utskottets mening klart, när det gäller t. ex. verksamhet som ungdomsledare

och insatser inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.

Vad som enligt utskottets mening i detta sammanhang särskilt bör framhållas,

är att en på grundval av betygspoäng bestämd inbördes ordning

mellan sökande endast skall kunna frångås, då klara skäl härför föreligger.

Huruvida anledning kan finnas att frångå resultatet av poängvärderingen

torde i regel bli en fråga som den lokala skolstyrelsen i första hand får bedöma

och i förekommande fall motivera. Utskottet vill därför i anslutning

till departementschefens uttalande om att en avvikelse från poängvärderingen

bör kunna ske med hänsyn till beskaffenheten av en viss tjänst,

understryka vikten av att det av blivande bestämmelser i ämnet klart bör

framgå, att det vid tillsättningen skall få fästas stor vikt vid om sökande

kan fylla det särskilda behov, som en kommun kan ha av lärare med vissa

speciella kvalifikationer, exempelvis att kunna handha undervisning i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

41

engelska eller hjälpundervisning. Det bör också stå skolstyrelse fritt att om

den så bedömer nödvändigt ånyo ledigförklara tjänst, då behov av en på

visst sätt kvalificerad kraft föreligger och detta behov inte kan tillgodoses

bland de vid första ledigförklarandet anmälda sökandena.

Då förtroendet för det nya tillsättningsförfarandet helt blir beroende av

att de sökandes skicklighet blir bedömd så objektivt och så allsidigt som

möjligt är, vill utskottet, ehuru det inte på någon punkt har funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen anfört rörande meritvärderingen,

likväl ytterligare betona uppfattningen att den poängmässigt fastställda

ordningen mellan sökande inte godtyckligt får frångås, men att en

avvikelse från denna ordning skall kunna ske, exempelvis när en sökande

med färre poäng än den medsökande, som i detta hänseende kommer

främst, har betydande övriga meriter av det slag, departementschefen angivit,

eller när det genom faktiska insatser på det pedagogiska området är

dokumenterat, att en sådan sökandes skicklighet är väsentligt större än vad

som framgår av vid en tidigare tidpunkt erhållna betyg.

Rörande själva utformningen av anvisningarna för meritvärderingen vill

utskottet, i anslutning till vad i motionen II: 495 anförts om tjänstårens

alltför stora betydelse vid meritvärderingen, uttala, att det synes utskottet

nödvändigt, att det vid den översyn av de förefintliga anvisningarna för

folkskollärartillsättningen, som utskottet förutsätter kommer att ske, och

vid utarbetandet av nya anvisningar avseende andra lärarkategorier ägnas

särskild uppmärksamhet åt frågan om vilken betydelse tjänståren skall tillmätas

i merithänseende. Utskottet inser, att det är ett svårt och grannlaga

problem att rätt avväga värdet av den samlade yrkeserfarenheten, uttryckt

i antal tjänstår, mot meriterna i lärarexamen. Det rådde också vid tillkomsten

av de nuvarande anvisningarna år 1946 starkt delade meningar

om det värde i merithänseende som föreslogs skola tillmätas och nu tillmätes

tjänståren. Utskottet har emellertid observerat, att om man utgår

från det nuvarande systemet vid folkskollärartillsättning, där fri valrätt

föreligger mellan tre, och jämför med det nu föreslagna och av utskottet

tillstyrkta förfarandet med tillsättning av den mest meriterade, tjänståren

vid oförändrat poängvärde skulle komma att få ökad betydelse. Det bör

därför enligt utskottets mening mycket noga övervägas, om inte en oförändrad

avvägning av tjänstårens meritvärde i vissa fall skulle kunna komma

att binda tillsättningsmyndigheten vid en formell befordringsgrund i en

utsträckning som varken från lärarnas eller skolans synpunkt är önskvärd.

Utskottet vill också erinra om läroverksstadgans bestämmelse, att då

ordinarie lärare söker annan tjänst av samma slag som den han innehar

och därvid kan räkna sig tillgodo en längre tjänstetid, skälig hänsyn vid

utnämningen bör tagas till behovet av yngre och friskare krafter för tjänstens

bestridande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Utskottets åberopande av sistnämnda bestämmelse innebär inte att utskottet

därmed velat fastslå, att en likartad regel skulle vara lämplig i de

nya tillsättningsbestämmelser, som erfordras, utan avser endast att vara

en erinran om att då det gäller läroverken tillsättningsmyndigheten redan

givits möjlighet att förhindra att tjänståldern blir en dominerande befordringsgrund.

Utarbetandet av anvisningarna för meritvärdering vid folkskollärartillsättningen

skedde på sin tid i nära kontakt med representanter för de då

berörda lärarorganisationerna. I motionen II: 502 har hemställts, att anvisningar

angående meritvärdering skall fastställas efter förhandlingar med

vederbörande lärarorganisationer. Utskottet förutsätter att ändrade eller

nya anvisningar rörande meritvärdering inte kommer att utfärdas utan att

darav berörda lärarkårers synpunkter dessförinnan inhämtats och räknar

således med att de av motionärerna i denna del framförda önskemålen kommer

att bli tillgodosedda på lämpligt sätt.

I motionen II: 502 har också framhållits, att vid lärartillsättningen endast

utbildnings- och yrkesmeriter såsom vid andra tjänstetillsättningar bör få

spela in och att lärares beteende i privatlivet, vilket enligt gällande ordning

betygsättes genom vitsordet i vandel i tjänstgöringsbetyget, inte kan

räknas dit. Utifrån denna uppfattning har motionärerna hemställt, att

vitsordet för vandel i lärarnas tjänstgöringsbetyg nu borttages. Utskottet

förutsätter, att detta spörsmål kommer att uppmärksammas av de i anledning

av den förra året beslutade skolstyrelsereformen särskilt tillkallade sakkunniga

för översyn av skolförfattningarna. Utskottet vill emellertid framhålla,

att det enligt utskottets uppfattning inte utan vidare bör dragas

paralleller mellan lärarna och övriga tjänstemän i förevarande avseende.

Det synes nämligen utskottet vara uppenbart, att en hedrande vandel är

en grundläggande förutsättning för att en lärare med framgång skall kunna

fullgöra sitt fostrande värv. Det bör därför noga beaktas om olägenheterna

av vandelbetyget med skäl kan sägas vara sådana, att de väger upp önskemålet

att det från samhällets sida på sätt som sker genom de nuvarande

bestämmelserna gives ett direkt uttryck för krav på tillfredsställande vandel

för lärarnas del.

Utskottet övergår härefter till frågan om tillsättningsproceduren

och berör först frågan om de ordinarie lärarnas tillsättning.

Departementschefen har anslutit sig till skolstyrelseutredningens av bland

annat skolöverstyrelsen delade uppfattning att förfarandet vid tillsättningen

av olika lärarkategorier så langt möjligt bör vara enhetligt. Departementschefen

har vidare uttalat, att i den mån kravet på objektiv tillsättning —

inneslutande möjligheten att fa lokala synpunkter på de sökande prövade

kan tillgodoses, det i och för sig är utan betydelse om tillsättningsmyndigheten

är lokal, regional eller central. Med utgångspunkt i att förfarandet

så langt möjligt skall vara enhetligt, har departementschefen förordat, att

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtayide nr 97 år 1957

43

med ett undantag samtliga ordinarie lärare vid de inledningsvis angivna

skolformerna skall tillsättas av vederbörande länsskolnämnd, sedan den

lokala skolstyrelsen avgivit förord. Undantaget utgöres av lärare vid sådan

av de ifrågavarande skolorna, som är eller förbundits med lärarutbildningsanstalt,

d. v. s. för närvarande allmänt läroverk, där egentlig lärarkurs är

anordnad, samt med lärarhögskola samverkande läroverk. Nu ifrågavarande

lärare vid sistnämnda skolor skall enligt Kungl. Maj:ts förslag tillsättas

av skolöverstyrelsen, sedan skolstyrelsen avgivit förord och länsskolnämnden

yttrat sig i ärendet.

Vid sin granskning av propositionen i denna del har utskottet haft att

taga ställning till vissa yrkanden i motionerna I: 399 och IT: 503 samt

II: 504. I de båda förstnämnda, likalydande motionerna föreslås, att tillsättningen

av ämneslärare i teoretiska läroämnen skall verkställas av skolöverstyrelsen

efter förord av vederbörande kommunala skolstyrelse. I sak

samma förslag återfinnes som förstahandsyrkande i motionen II: 504, i

vilken även hemställes — i andra hand — att ordinarie lärare i läroämnen

i befordringslönegraderna Ca 29 och Ca 27 skall tillsättas av skolöverstyrelsen.

Skälen för de motionsvis föreslagna ändringarna är i båda fallen i huvudsak

desamma. Tillsättning genom länsskolnämnderna anses icke erbjuda

garantier för en tillräckligt sakkunnig och objektiv bedömning av akademiskt

utbildade lärares meriter, särskilt sådana som rör skriftställarskap av

vetenskaplig eller pedagogisk art. Vidare framhålles, att den rätt att söka

samtidigt lediga tjänster över hela landet, som skall tillkomma lärarna,

kommer att medföra betydande olägenheter vid en regional tillsättning,

medan situationen vid central tillsättning i detta hänseende skulle bli helt

annorlunda och förmånligare.

Utskottet har redan givit sin anslutning till tanken att en högre instans

än den lokala skolstyrelsen skall tillsätta de ordinarie lärartjänsterna. Departementschefen

har nämligen enligt utskottets mening klart visat de

praktiska fördelar som i administrativt hänseende vinnes, om man frångår

skolstyrelseutredningens förslag att själva tillsättningsbeslutet formellt

skall fattas av de lokala styrelserna och i stället låter det fattas av den

överordnade instans som — enligt såväl utredningens som departementschefens

mening — ändå skall pröva styrelsens synpunkter i varje tillsättningsärende.

Medan utredningen ansåg sig böra föreslå ett särskilt tillsättningsförfarande

för lärare i 29 lönegraden, har departementschefen genom

att förlägga själva tillsättningsbeslutet hos länsskolnämnderna också ansett

sig kunna föreslå ett även dessa tjänster omfattande förfarande.

Sistnämnda förhållande betraktar utskottet som en vinst, då det enligt

dess mening är av värde att alla lärarkategorier inom den blivande cnhetsskolan

kan tillsättas enligt samma grunder och enligt ett för dem alla

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

gemensamt förfaringssätt. Därigenom undanröjes en väsentlig anledning

till uppspaltning av enhetsskolans lärarkår i olika grupper.

Skolstyrelseutredningen säger sig ha noga prövat om endast centralt

tillgänglig kompetens skulle vara i stånd att tillfredsställande bedöma de

spörsmål, som kan uppkomma vid tillsättning av lärare på det nuvarande

realskolestadiet. Utredningen, som funnit, att så vid det överväldigande

flertalet tillsättningar inte är eller kan antagas bli fallet, erinrar också om

erfarenheterna av den för närvarande rent lokala tillsättningen av adjunkter

och amneslarare vid de högre kommunala skolorna, vilka erfarenheter säges

peka i samma riktning. Vid prövningen av denna fråga har utskottet för

sin del inte funnit anledning att frångå den av såväl utredningen som

departementschefen omfattade meningen att länsskolnämnderna skulle vara

skickade att bedöma jämväl sökande till lärartjänster för akademiskt utbildad

arbetskraft. Ehuru det kan synas gälla ett självklart förhållande, vill

utskottet dock i detta sammanhang erinra om att den regionala skolmyndigheten

kan och bör hänvända sig till skolöverstyrelsen och inhämta dess

synpunkter, därest i tillsättningsärende skulle uppkomma spörsmål, som

anses fordra speciell, i överstyrelsen representerad sakkunskap för att kunna

riktigt bedömas.

Då vidare en central tillsättning av lärarna i läroämnen på grund av

dels bristande lokalkännedom i en sådan instans och dels ärendeanhopningen

vid en fullt utbyggd enhetsskola skulle äventyra möjligheterna att

fa lokala synpunkter tillfredsställande prövade, kan utskottet inte ansluta

sig till de yrkanden om speciell tillsättningsprocedur för de ordinarie lärarna

i läroämnen, som framförts i motionerna I: 399, II: 503, eller för vissa av

dessa lärare såsom yrkats i motionen II: 504.

Beträffande förfarandet i övrigt har utskottet uppmärksammat, att

Kungl. Maj:ts förslag att lärare skall vara oförhindrad att över hela riket

söka samtidigt ledigförklarade tjänster kan medföra komplikationer och

komma att kräva tidsödande kommunikationer mellan olika länsskolnämnder,

i synnerhet om försök skall göras att låta lärarna i läroämnen förena

denna rätt med en obegränsad rätt för sökande att välja bland de tjänster

till vilka de är mest meriterade. Redan gentemot skolstyrelseutredningens

förslag angående lärares rätt att söka flera tjänster samtidigt, vilket dock

innebar en begränsning till högst fyra län, framfördes kritik från kommunalt

håll. Hur det nu i propositionen föreslagna systemet i praktiken kommer

att fungera torde emellertid inte kunna säkert bedömas utan erfarenhetsunderlag.

Skulle det efterhand visa sig, att den obegränsade ansökningsrätten

begagnas i en utsträckning, som medför administrativa olägenheter

utan att några för skolväsendet tydliga fördelar kan påvisas, synes, utan

att någon begränsning av ansökningsrätten vidtages, systemet med rätt

för sökande att välja tjänst bland dem till vilka han är mest meriterad böra

tagas under omprövning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

45

I anslutning till de senast framförda synpunkterna vill utskottet uttala,

att utskottet ifrågasätter, om inte större fördelar skulle vinnas med fyra

tillsättningsperioder årligen, såsom skolstyrelseutredningen föreslagit, än

med två som skolöverstyrelsen förordat. Det synes nämligen utskottet vara

klart, att antalet på en gång lediga tjänster måste bli färre och olägenheterna

av en oinskränkt ansökningsrätt mindre, om tillsättning sker vid fyra

tillfällen under året än om den koncentreras till två tillfällen.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande själva proceduren vid

lärartillsättningen föranleder inte något uttalande från utskottets sida. Inte

heller har utskottet funnit anledning till erinran mot förslaget att ickeordinarie

lärare, i den män praktiska skäl inte lägger hinder i vägen, skall

tillsättas av de lokala skolstyrelserna enligt de grunder departementschefen

angivit.

Innan utskottet övergår till frågan om skolledartillsättningen, vill utskottet

till behandling upptaga förslaget i motionen II: 502 att ordinarie lärare

vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor, folkskolan och enhetsskolan

(försöksskolorna) skall tillsättas genom fullmakt.

I fråga om vilka anställningsdokument som i olika fall skall användas

vid lärartillsättningen har departementschefen endast gjort det kortfattade

uttalandet, att tjänst vid kommunal skolform skall tillsättas medelst förordnande

och vid statlig läroanstalt medelst fullmakt eller konstitutorial,

d. v. s. att någon förändring av vad som nu gäller i detta hänseende inte är

avsedd. Som motiv för den motsatta uppfattningen anför motionärerna, att

tillsättning genom fullmakt skänker läraren större trygghet i anställningen

och ger honom en självständig ställning mot obehöriga påverkningar. Enligt

motionärerna är det vidare uppenbart att läroverkslärarkåren sätter stort

värde på fullmaktstillsättningen, och det förutsattes, att övriga lärare med

tillfredsställelse skulle se, att tillsättning medelst förordnande utbyttes mot

tillsättning med fullmakt.

Då det alltjämt synes råda oklarhet om de olika anställningsdokumentens

innebörd och användning, vill utskottet, som avstyrker bifall till förevarande

motionsvis framställda yrkande, i samband med detta sitt ställningstagande

framhålla följande.

Befattningshavare, som tillsatts medelst fullmakt, kan endast avskedas

från sin tjänst av domstol. Fullmakt användes huvudsakligen när det

gäller statliga tjänster. Såvitt utskottet har sig bekant förekommer fullmakt

i fråga om ieke-statliga tjänster endast vid tillsättning av borgmästare

och rådmän, vissa läkare samt präster. Beträffande statstjånstemännen

giiller merendels att befattningshavare i 24 och högre lönegrader på löncplan

1 tillsättes genom fullmakt och övriga medelst konstitutorial. Inom de

statliga affärsdrivande verken förekommer inte fullmaktstjänster. Kungl.

Maj:t bestämmer beträffande ordinarie statliga tjänster om tillsättningen

skall ske medelst fullmakt eller konstitutorial.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Utskottet har inte anledning att göra någon värdering av det gällande

grundlagsstadgandet om fullmaktens innebörd (RF § 36), men då det nu

motionsvis ifrågasatts att utsträcka dessa bestämmelser till en mycket stor

grupp kommunala tjänster i lönegrader under de statliga tjänster, vid vilka

fullmakt kommer till användning, vill utskottet erinra om att riksdagen i

skrivelserna 1942:4/5 och 1946: 261 hos Kungl. Maj:t anhållit om revision

av §§ 35 och 36 RF, varvid i konstitutionsutskottets memorial 1942: 18

och utlåtande 1946: 16 framhållits statsmakternas behov av större rörelsefrihet

på förevarande område än § 36 RF nu medger. I motioner till 1948

års riksdag (FK 106 och AK 176) begärdes ånyo utredning om revision av

§§35 och 36 RF, varvid konstitutionsutskottet (utlåtande nr 12) underströk

angelägenheten av att den två gånger tidigare av riksdagen begärda

utredningen verkställdes.

Det förhållandet att riksdagen sålunda satt i fråga lämpligheten av fullmaktsinstitutets

nuvarande utformning för moderna förhållanden talar

enligt utskottets mening starkt mot bifall till motionärernas förevarande

yrkande. Utskottet vill också understryka vad som i propositionen redan

sagts, nämligen att det endast är rent teoretiskt sett som fullmakten ger

större anställningstrygghet än den nuvarande kommunala anställningsformen

för exempelvis ordinarie folkskollärare. Det fordras nämligen i båda

fallen grovt missförhållande i eller utom tjänsten för att entledigande skall

kunna ske, och även om domstolsförfarandet kan sägas innebära större

garantier i rättssäkerhetshänseende än en prövning genom administrativa

myndigheter med regeringsrätten som högsta instans, så synes det utskottet

vara en avgörande praktisk omständighet, som måste hållas i sikte vid

bedömningen av denna fråga, nämligen att under den period, som förflutit

sedan den nuvarande folkskolestadgans tillkomst 1921, endast fem fall förekommit

i regeringsrätten, där det gällt avsättning av folkskollärare. Intet

sådant fall rörande lärare vid högre kommunal skola har förekommit.

I sitt remissyttrande över skolstyrelseutredningens förslag uttalade Läroverkslärarnas

riksförbund att tryggheten i anställningen mindre vore en

fråga, som i första hand gällde entledigande, än ett problem om oberoende

i ämbetsutövningen och om ett behov för lärarna av att stå fria gentemot

de kommunala myndigheterna, vilket uttalande torde innebära, att dessa

myndigheter inte borde ha befattning med tillsättningen överhuvudtaget

och pa det sättet göra lärarna beroende av sig. Men om man nu stannar

för det av departementschefen och utskottet förordade tillsättningsförfarandet,

synes det inte innebära någon som helst skillnad, i vad gäller den

ordinarie lärarens självständiga ställning mot obehörig påverkan från

kommunala myndigheter, om tillsättningshandlingen är ett förordnande

med den innebörd ett sådant nu har eller om det är en fullmakt.

Utskottet vill slutligen som sin uppfattning uttala, att det från samhällets

sida är ett intresse att bereda lärarna en trygg och självständig ställning

men att det med hänsyn till deras speciella situation däremot inte kan vara

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957 47

något intresse att föra dem in under en stel och onyanserad oavsättlighetsregel,

som inom andra samhällsområden visat sig vålla olägenheter.

Utskottet övergår så till behandling av propositionen i vad den rör tillsättningen

av skolledare. Förslagen avser tillsättningen av skolchefer

(skoldirektörer, förste rektorer och rektorer), rektorer vid enheter av den

obligatoriska skolan, vid högre kommunala skolor, vid lokala kommunala

yrkesskolor, fristående statliga realskolor samt, i visst avseende, även högre

allmänna läroverk.

Vad departementschefen anfört om de grunder, enligt vilka urvalet till

skolledarbefattningarna skall ske, finner utskottet riktigt. Särskilt vill utskottet

framhålla vikten av att det i praktiken verkligen blir så som departementschefen

avsett, nämligen att skolstyrelsens förord tillmätes stor vikt

vid tillsättningen av skolledarbefattningarna. Utskottet anser önskvärt, att

denna uppfattning kommer till klart uttryck i blivande författningsbestämmelser

i ämnet.

Beträffande själva förfarandet har utskottet kunnat ansluta sig till principen

att samverkan vid tillsättningen skall ske mellan den lokala styrelsen

och överordnad central myndighet. Den samlade erfarenhet och överblick en

central skolmyndighet besitter, bör nämligen regelmässigt kunna tillgodogöras

vid urvalet av skolledare.

Samma praktiska skäl som i fråga om lärartillsättningen har utskottet

vidare funnit tala för att själva tillsättningsbeslutet fattas av en överordnad

myndighet och inte av skolstyrelsen. Enligt departementschefens

mening skall nämnda överordnade myndighet vid tillsättningen av skoldirektörer

under en övergångstid vara Kungl. Maj:t samt vid tillsättningen

av förste rektor, rektor, som tillika är skolchef, rektor vid högre kommunal

skola och rektor vid fristående statlig realskola, skolöverstyrelsen. Såvitt

gäller förste rektor skall tillsättningsbeslut fattas efter samråd med överstyrelsen

för yrkesutbildning. Då det är fråga om rektor vid kommunal

yrkesskola, skall sistnämnda ämbetsverk tillsätta tjänsten. I samtliga fall

skall den lokala skolstyrelsen avgiva förord för sökande.

Vissa spörsmål rörande skolledartillsättningen har berörts i väckta

motioner. I motionen II: 495 har sålunda hemställts dels att riksdagen måtte

uttala, att skoldirektör och förste rektor skall utses på i huvudsak samma

sätt som nu sker i fråga om kommunal inspektör och distriktsöverlärare, dels

ock att, om riksdagen avvisar detta förslag, riksdagen måtte uttala, att vid

tillsättningen av sådan tjänst icke utan synnerliga skäl annan må förordnas

än den som av den lokala skolstyrelsen föreslagits.

Senare delen av detta yrkande anser utskottet tillgodosett genom utskottets

nyss gjorda uttalande om den betydelse som bör tillmätas skolstyrelses

förord i nu ifrågavarande fall.

Av utskottets ställningstagande till principen för den föreslagna tillsättningsproceduren

i enlighet med propositionens förslag följer, att utskottet

avstyrker förevarande yrkande i motionen 11:495 i dess förra del, vilket

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

yrkande har den innebörden att skoldirektör och förste rektor skulle tillsättas

av lokal skolstyrelse genom val.

Slutligen har utskottet vid prövningen av frågan om vilken central tillsättningsmyndighet

som bör tillsätta skolledare haft att taga ställning dels

till ett yrkande i motionerna I: 399 och II: 503 att tillsättning av förste

rektorstjänst skall ske genom Kungl. Maj:t i enlighet med de bestämmelser,

som kommer att gälla för skoldirektörstjänst, dels ock till yrkandet i motionen

II: 502 att alla skolledare skall förordnas av Kungl. Maj:t. I motionerna

har hävdats, att samma skäl, som departementschefen anfört till stöd för

skoldirektörstillsättning genom Kungl. Maj:t, gäller för tillsättning av

förste rektor respektive alla skolledare.

Utskottet får med anledning av dessa yrkanden först framhålla, att departementschefens

förslag att skoldirektörstjänster skall tillsättas av Kungl.

Maj:t uttryckligen sagts vara en övergångsanordning, motiverad av en

önskan att i nuvarande brytningsskede på skolans område lyfta upp tillsättningen

av dessa betydelsefulla tjänster över eventuella" lokala skolpolitiska

motsättningar och tillfälliga gruppintressen. Som ett särskilt skäl

för den föreslagna åtgärden har anförts, att skoldirektörstjänsterna, som är

starkt administrativt betonade, fordrar en i särskild grad fri bedömning

av de sökandes lämplighet.

När det gäller förste rektorsbefattningar är läget enligt utskottets mening

inte detsamma. I regel torde det här bli fråga om att utse förste rektor

bland skolledarna, som redan finns på orten och vilkas antal kommer att

vara mycket begränsat, då skolväsendet i dessa fall sällan företer en rikare

differentiering. Övergången till ett enhetligt skolsystem kan därför också

väntas ske utan att man har anledning räkna med friktioner i någon större

utsträckning. Skulle i något fall meningarna om skolledare bli starkt delade

på det lokala planet och inte utjämnas genom skolöverstyrelsens ställningstagande,

en situation som alltid kan tänkas uppkomma i utnämningsärenden

av denna art, torde ärendet i regel komma under Kungl. Maj:ts prövning

besvärsvägen.

De övriga nu aktuella tjänsterna avser ledningen av en enda skolform,

varför de av departementschefen anförda skälen för tillsättningen av skoldirektörerna

inte i någon utsträckning är för handen i dessa fall.

Den pedagogiska sakkunskap och överblick över personalförhållandena

inom skolväsendet, som motiverar central medverkan vid skolledartillsättningarna,

finns hos skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.

De grundläggande synpunkterna vid tillsättningen av skolledare skall framläggas

av skolstyrelsen. Är dessa synpunkter sakligt grundade, bör de, som

departementschefen framhållit och utskottet tidigare understrukit, regelmässigt

bli avgörande vid tillsättningen. Principen, som utskottet anslutit

sig till, är att det lokala ställningstagandets objektivitet skall garanteras

genom den centrala pedagogiska sakkunskapens medverkan. Med hänsyn

till de särskilda skäl, som i propositionen anförts till stöd för förslaget om

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957 49

medverkan av en tredje och högsta instans vid tillsättningen av skoldirektörer,

biträder utskottet detta förslag såsom en övergångsanordning men

finner inte anledning att i vidare mån förorda att skolledare tillsättes av

Kungl. Maj:t.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande tillsättningen av skolledare

har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. beträffande tillsättning av lärarbefattningar

a) att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag samt i anledning av motionen II: 495, såvitt här är

i fråga, och motionen II: 502, såvitt den avser meritvärdering

och tjänstgöringsbetyg, ävensom med avslag å motionerna

I: 399 och II: 503, såvitt här är i fråga, samt motionerna

II: 494 och II: 504 — godkänna av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 8 februari 1957 förordade riktlinjer för förfarandet vid

tillsättning av lärarbefattningar av i statsrådsprotokollet

angivna slag;

b) att motionen II: 502, såvitt den avser tillsättning

medelst fullmakt, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
II.

beträffande tillsättning av skolledarbefattningar

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 399 och II: 503, II: 495

samt II: 502, samtliga motioner såvitt här är i fråga —

godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för

förfarandet vid tillsättning av skolledarbefattningar av i

ovannämnda statsrådsprotokoll angivna slag.

Stockholm den 3 maj 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström,

Näsström, Einar Persson, Birger Andersson, Axel Andersson, Pålsson,

Holmqvist, Sunne, Elfving, fröken Ranmark, herrar Mossberger och Arrhén;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Staxäng,

Svensson i Alingsås, Widén, Blidfors, fröken Karlsson, fröken Vinge, herrar

Nelander, Helén och Svensson i Stenkyrka.

4 — intrång till riksdagens protokoll 1057. G sand. Nr 07

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

Reservationer

1) av herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,

Jansson i Kalix, Staxäng, fröken Karlsson och herr Neländer, vilka ansett

att

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på sid. 43 börjar

med »Sistnämnda förhållande», till och med det stycke, som på sid. 44

slutar med »under omprövning», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening har emellertid såväl skolstyrelseutredningen

som departementschefen fäst överdriven vikt vid betydelsen av ett för alla

lärarkategorier gemensamt tillsättningsförfarande. Med rätta framhåller

departementschefen, att det i och för sig saknar betydelse var tillsättningsbeslutet

fattas, blott garantier föreligger för att det blir objektivt riktigt.

Utifrån denna uppfattning menar utskottet, att rent praktiska skäl bör

bli utslagsgivande vid val av tillsättningsmyndighet och att uniformiteten

i förfarandet kan brytas, om det kan visas vara förenat med fördelar att

välja olika tillsättningsmyndigheter för olika lärargrupper. Utskottet erinrar

i detta sammanhang även om dåvarande chefens för ecklesiastikdepartementet

motsvarande uppfattning i propositionen 1950: 133.

Departementschefen har uttalat, att det i synnerhet vid knapp tillgång

på lärare är ett för hela skolväsendet och särskilt för skolorna på mindre

orter betydande intresse att rätten att samtidigt söka flera tjänster inte

är begränsad. Utskottet delar denna uppfattning, men anser att departementschefen

inte dragit konsekvensen av sin ståndpunkt fullt ut. Den av

departementschefen föreslagna uppflyttningen av tillsättningen från lokal

till regional myndighet innebär enligt utskottets mening inte en tillfredsställande

lösning av frågan hur man skall kunna tillgodose önskemålet att låta

lärarna i läroämnen söka flera samtidigt lediga tjänster och därjämte kunna

låta sökande välja bland de tjänster till vilka han är mest meriterad. Samordningen

av ansökningar från en och samma sökande till flera långt från

varandra belägna länsskolnämnder kan, om den överhuvudtaget är genomförbar,

inte ske utan tidsutdräkt och kostnader, som inte har sin motsvarighet

i några fördelar av ett enhetligt förfarande. Lägges därtill skolöverstyrelsens

långa erfarenhet av lärartillsättningar, den sakkunskap inom olika

ämnesområden, som där finns omedelbart tillgänglig, om bedömanden

utanför de mera rutinmässiga måste göras, samt de resurser som överstyrelsens

merithandlingsarkiv representerar, har enligt utskottets mening

så starka skäl anförts till stöd för en tillsättning av lärarna i läroämnen

genom skolöverstyrelsens försorg, att utskottet anser sig böra biträda vad

i motionerna I: 399 och II: 503 samt — såsom förstahandsyrkande — i motionen

II: 504 i detta hänseende föreslagits.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort i nedan angiven del ha

följande lydelse:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

51

»a) att riksdagen må — i anledning av Ivungl. Maj:ts förslag

samt motionen II: 495, såvitt här är i fråga, och motionen

II: 502, såvitt denna avser meritvärdering och tjänstgöringsbetyg,

ävensom med bifall till motionerna I: 399

och II: 503, såvitt här är i fråga, och motionen II: 504 samt

med avslag å motionen II: 494 — godkänna av utskottet

förordade riktlinjer för förfarandet vid tillsättning av lärarbefattningar

av i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 8 februari 1957 angivna slag;»

2) av herrar Olilon, Axel Andersson, Sunne, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng, fröken Karlsson, fröken Vinge, herrar Nelander och Helén,

vilka ansett att

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på sid. 45 börjar

med »Då det», till och med det stycke, som på sid. 47 slutar med »vålla

olägenheter», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Då några formella eller praktiska hinder inte föreligger mot att tillsätta

även lärare vid kommunala skolor medelst fullmakt, anser utskottet, att

det från de akademiskt utbildade lärarnas sida ofta framförda önskemålet

att erhålla fullmakt på ordinarie lärartjänster bör tillmötesgås och att

samma trygghet i anställningen bör beredas övriga lärargrupper, som nu

är i fråga. Utskottet förordar således, att samtliga ordinarie lärare vid de

allmänna läroverken, de högre kommunala skolorna, folkskolan och enhetsskolan

(försöksskolorna) från och med den 1 juli 1958 tillsättes medelst

fullmakt.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort i nedan angiven del ha följande

lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionen II: 502,

såvitt den avser tillsättning medelst fullmakt, besluta att

ordinarie lärare vid allmänna läroverk, högre kommunala

skolor, folkskolan och enhetsskolan (försöksskolorna) skall

tillsättas genom fullmakt;»

3) av herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng, fröken Karlsson, fröken Vinge, herrar Nelander och Helén, vilka

ansett att

dels utskottets yttrande från och med det stycke, som på sid. 48 börjar

med »När det», till och med det stycke, som på sid. 49 slutar med »Kungl.

Maj:t», bort ersättas med text av följande lydelse:

»De skäl departementschefen anfört till stöd för förslaget att skoldirektörerna

skall tillsättas av Kungl. Maj:t, anser utskottet i princip även

gälla om tillsättningen av förste rektorer, då skillnaden mellan dessa båda

skolchefstjänster såsom i motionerna I: 399 och II: 503 framhållits huvudsakligen

hänför sig till tjänstgöringsortens storlek. Utskottet finner därföi

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1957

i likhet med motionärerna, att skoldirektörer och förste rektorer bör tillsättas

av Kungl. Maj:t enligt för båda skolledarkategorierna lika bestämmelser.

»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. beträffande tillsättning av skolledarbefattningar

att riksdagen ma — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 502 samt med bifall till motionerna I: 399

och II: 503 ävensom med avslag å motionen II: 495, samtliga

motioner såvitt här är i fråga — godkänna av utskottet

förordade riktlinjer för tillsättning av skolledarbefattningar

av angivna slag.»

4) av herr Arrhén.

Ivar Hieggströms Boktryckeri AB . Stockholm 1957

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för förfarandet vid tillsättning av vissa lärartjänster in. m. jämte i ämne a1 i texten