Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av sjukpenningersättningen till icke förvärvsarbetande husmödrar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 15 i första kammaren av herrar Norling och öhman samt nr 14 i andra kammaren av herr Senander.
1958-02-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1958 A:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av sjukpenningersättningen till icke förvärvsarbetande husmödrar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 15 i första kammaren av herrar Norling och öhman samt nr 14 i andra kammaren av herr Senander.
Dokumentets text
Nr 10—12
Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1958
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av sjukpenningersättningen
till icke förvärvsarbetande husmödrar.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 15 i första kammaren av herrar Norling
och öhman samt nr 14 i andra kammaren av herr Senander.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring av
sjukpenningersättningen, att den för icke förvärvsarbetande husmödrar
utgår med sex kronor om dagen».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 15.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen om allmän sjukförsäkring gäller med avseende å sjukpenningförsäkringen
bl. a. följande. De sjukkassemedlemmar, som har årsinkomst
av förvärvsarbete om minst 1 200 kr., är tillförsäkrade grundsjukpenning
med 3 kr. om dagen. Därjämte är följande grupper av kvinnor försäkrade
för grundsjukpenning, även om deras årsinkomst av förvärvsarbete
icke uppgår till 1 200 kr., nämligen a) gift, med mannen sammanlevande
kvinna, b) gift, med mannen icke sammanlevande kvinna, om hon
sammanlever med barn under 16 år, som vid tiden för sammanlevnadens
hävande var sjukvårdsförsäkrat såsom barn till henne eller maken, samt
c) kvinna, som varit gift, om hon sammanlever med barn under 16 år, som
vid tiden för äktenskapets upplösning var sjukvårdsförsäkrat såsom under
b) sägs. Varje medlem, som har en årsinkomst av tjänst om minst 1 800 kr.,
är dessutom obligatoriskt försäkrad för tilläggssjukpenning, som till storleken
bestämmes av vederbörandes inkomst av tjänst. I fråga om tilläggssjukpenningen
gäller ett system med tolv sjukpenningklasser (klasserna
2—13) och sjukpenningbelopp om lägst 1 kr. i klass 2 vid en årsinkomst
av tjänst om högst 2 400 kr. och högst 17 kr. i klass 13 vid en årsinkomst av
tjänst om 14 000 kr. och därutöver. I klasserna 4—13 nedsättes tilläggssjukpenningen
efter de första 90 dagarna av en sjukperiod för vilka sjuk1
—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr 10—12
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1958
penning utgått. Efter denna tid är den högsta tilläggssjukpenningen 9 kr.
Å grundsjukpenningen utgår, därest sjukkassemedlem har hemmavarande
barn som är sjukvårdsförsäkrat såsom barn till medlemmen, barntillägg.
Barn till sammanlevande makar är i allmänhet sjukvårdsförsäkrat såsom
barn till mannen. Barntillägget varierar med antalet barn mellan 1 och 3 kr.
För tid, då sjukpenningförsäkrad medlem åtnjuter sjukhusvård, utgår hempenning
i stället för sjukpenning. Hempenningen uppgår till sjukpenningen,
minskad med 3 kr., dock lägst till hälften av sjukpenningen. För kvinnlig
medlem, som i hemmet har minst ett barn under tio år vilket är sjukvårdsförsäkrat
såsom barn till henne eller hennes man, skall hempenningen utgöra
minst 3 kr. för dag, varjämte hon skall åtnjuta barntillägg till hempenningen
med 2 kr., därest hon ej jämlikt ovannämnda regler om barntillägg
är berättigad till högre sådant tillägg.
De grupper av kvinnor, som är försäkrade för grundsjukpenning ehuru
deras årsinkomst av förvärvsarbete icke uppgår till 1 200 kr., har enligt
sjukförsäkringslagen möjlighet att genom frivillig försäkring höja sin sjukpenning,
så att den sammanlagt uppgår till högst 6 kr. för dag. Statsbidrag
utgår med 20 procent av vad som på grund av frivillig försäkring utgivits
i sjukpenning.
Sjukpenning är skattefri.
Tidigare överväganden i ämnet m.m.
Frågan om storleken av förmånerna på grund av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
diskuterades under förarbetena till de år 1953 beslutade
ändringarna i sjukförsäkringslagen. Vid remissbehandlingen av socialvårdskommitténs
år 1952 avgivna betänkande (SOU 1952: 39) innehållande
bland annat förslag i detta ämne uttalades från flera håll att det av utredningen
föreslagna grundsjukpenningbeloppet vore för lågt. Vid framläggande
av proposition nr 178 år 1953 med bland annat förslag till ändringar
i sjukförsäkringslagen anförde föredragande departementschefen, statsrådet
Sträng, i denna fråga bland annat följande.
Socialförsäkringsutredningen har föreslagit, att grundsjukpenningen fastställes
enhetligt till 3 kr. Detta belopp svarar nära mot den sjukpenning,
som i genomsnitt skall utgå enligt den antagna lagen. Förslag har vid
remissbehandlingen väckts om att grundsjukpenningen skall bestämmas till
4 kr. Fn sådan — i sig själv måhända önskvärd —- höjning skulle, enär det
av ekonomiska skäl ej synes möjligt att öka statsbidraget, innebära en
avgiftshöjning, som för två makar tillsammans kan antagas uppgå till 30 å
35 kr. om året. Jag anser att en sådan konsekvens bör undvikas.
I anledning av de invändningar, som i en del remissyttranden framförts
därom att sjukpenningbeloppet vore för lågt för de hemmavarande gifta
kvinnornas del, må framhållas att det föreliggande förslaget innebär en
fördubbling i kronor räknat av den sjukpenning, som enligt den antagna
Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1958
3
lagen skall tillkomma dessa kvinnor. Det är givet, att beloppet i vissa fall
kan synas alltför lågt, men detta torde inte vara regeln. Vidare bör märkas
att grundsjukpenningens syfte endast är att lämna viss hjälp vid sjukdom.
Otvivelaktigt föreligger också vissa kontrollsvårigheter beträffande dessa
kvinnor. I detta fall torde det sålunda vara påkallat att avvakta erfarenheterna
innan ytterligare förbättringar av sjukpenningförmånerna beslutas.
Socialstyrelsens konsumentprisindex utgjorde för maj månad 1953, då
riksdagen fattade beslut om den nuvarande grundsjukpenningens storlek,
128. Konsumentprisindex för januari månad 1958 uppgick till 149, motsvarande
en ökning av 16,4 procent.
Utskottet
I föreliggande motioner föreslås en höjning av den obligatoriska sjukpenningersättningen
enligt sjukförsäkringslagen, i vad avser icke förvärvsarbetande
husmödrar, från 3 till 6 kronor. Såsom skäl härför åberopas, att
höjningen är motiverad såväl med hänsyn till de prisstegringar, som inträtt
sedan sjukförsäkringsreformen genomfördes, som av andra skäl, varvid
särskilt framhålles att hjälp för vård av hem och barn under husmoders
sjukdom medför en svår ekonomisk belastning för den drabbade
familjen.
Utskottet vill i anslutning till vad motionen innehåller till en början
framhålla, att de prisstegringar som — om man till utgångspunkt väljer
förändringarna i levnadskostnadsindex — inträffat sedan beslut år 1953
träffades om sjukförsäkringslagens ikraftträdande, icke i och för sig motiverar
mer än en förhållandevis liten höjning av sjukpenningbeloppen.
Skulle den av motionärerna föreslagna höjningen likväl genomföras, kan
den enligt utskottets mening endast ske genom en generell höjning av grundsjukpenningen.
De ekonomiska konsekvenserna av en sådan höjning skulle
bli betydande och — med utgångspunkt från nuvarande finansieringssystem
— medföra ökade statsbidragskostnader samt även högre avgifter
för sjukkassemedlemmarna. Utskottet kan därför icke förorda motionärernas
förslag.
Den inställning utskottet enligt vad nu anförts intar till det framlagda
spörsmålet innebär på intet sätt att utskottet vill förringa de svårigheter
som utan tvivel många gånger uppkommer då icke förvärvsarbetande husmödrar
drabbas av sjukdom, i synnerhet då fråga är om familjer med
minderåriga barn. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla att möjligheter
finns för icke förvärvsarbetande husmödrar att inom sjukförsäkringslagens
ram genom frivillig tilläggsförsäkring höja sjukpenningen till
det av motionärerna föreslagna beloppet. Denna möjlighet torde för övrigt
utnyttjas i relativt ringa utsträckning.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 15 och II: 14, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 februari 1958
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne*, fru
Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz*, fru Hamrin-Thorell* och herr
Magnusson*;
från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg, Odhe*, Carlsson i
Bakeröd, fröken Höjer, fröken Wetterström, fru Eriksson i Ängelholm*
och fru Svensson.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.