Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 105 § lagen om allmän sjukförsäkring. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 126 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson och herr Nyström samt nr 147 i andra kammaren av fröken Bergegren m. fl.

1958-02-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1958 A:11, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 105 § lagen om allmän sjukförsäkring. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 126 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson och herr Nyström samt nr 147 i andra kammaren av fröken Bergegren m. fl.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958

5

Nr 11

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring

av 105 § lagen om allmän sjukförsäkring.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 126 i första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson

och herr Nyström samt nr 147 i andra kammaren av fröken

Bergegren m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t ville begära en sådan ändring av 105 § lagen om

allmän sjukförsäkring att fordran, som innestår hos allmän sjukkassa, må

kunna tagas i mät för gäldande av oguldet underhållsbidrag till försäkx-ingstagarens

familj».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 147.

Gällande rätt m.m.

Rätten att verkställa utmätning i avlöning, pension eller livränta är av

sociala skäl underkastad vissa legala inskränkningar. Enligt 67 § utsökningslagen

må sålunda gäldenärs innestående avlöning för tjänst eller annan

arbetsanställning eller innestående pension å rikets stat icke utmätas

förr än gäldenären är berättigad att lyfta avlöningen eller pensionen. Vad

sålunda stadgats om pension å rikets stat skall i viss utsträckning gälla också

i fråga om annan pension eller livränta. I fråga om viss utmätningsfrihet

för pension eller livränta som utgår på grund av försäkring hänvisas i

67 § utsökningslagen till vad därom stadgas i lagen om försäkringsavtal.

Vidare föreskrives i nämnda paragraf, att om det eljest i lag eller författning

är stadgat, att viss egendom ej må utmätas, det skall lända till eften ittelse.

Med denna bestämmelse åsyftas ett stort antal i den moderna sociallagstiftningen

meddelade förbud mot utmätning. Ett av dessa utmätningsförbud avser

fordran å sjukhjälp, som innestår hos allmän sjukkassa, och återfinnes

i 105 § sjukförsäkringslagen. En motsvarande bestämmelse gäller enligt

123 § lagen om försäkringsavtal fordran, som på grund av olycksfalls- eller

sjukförsäkring innestår hos försäkringsgivare.

I samband med införandet av lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap

tillkom lagen samma dag om införsel i avlöning, pension eller liv
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr It år 1958

ränta, i det följande benämnd införsellagen. Genom denna lag infördes möjlighet

att erhålla införsel för uttagande av vissa familjerättsliga underhållsbidrag.

Föremål för införsel är enligt 1 § den underhållsskyldige tillkommande

avlöning för tjänst eller annan arbetsanställning. Härmed jämställes

emellertid jämlikt 19 § pension eller livränta, även om denna enligt lag

eller Konungens förordnande är undantagen från utmätning för gäld. Införsel

begäres hos utmätningsmannen, som har att hos arbetsgivare eller

myndighet söka inhämta upplysning angående de omständigheter, vilka

kan vara av betydelse vid prövning av ansökningen. Beviljas införsel, har

utmätningsmannen att bestämma ett visst belopp av varje särskild avlöningspost,

vilket skall förbehållas den underhållsskyldige. Denne skall få

behålla vad som behövs för underhåll åt honom själv, hans make, oförsörjda

barn och adoptivbarn, som ej åtnjuter underhållsbidrag av honom. Hänsyn

bör tagas även till annan inkomst, som den underhållsskyldige eller hans

familjemedlemmar kan ha utöver den lön, som är föremål för införsel.

Innehållande får endast ske i den mån lönebeloppet överskjuter vad som

erfordras för den underhållsskyldiges och hans familjs uppehälle. Utmätningsmannen

har vidare att bestämma ett belopp, som av uppkommande

överskott skall innehållas till gäldande av införselfordran. Detta belopp kan,

med hänsyn till den underhållsskyldige åliggande hyresbetalning eller andra

särskilda omständigheter, bestämmas till olika belopp för särskilda avlöningstillfällen

inom auss tidsperiod. Yppas, efter det förordnande om införsel

givits, anledning till jämkning i de därvid meddelade bestämmelserna,

äger utmätningsmannen utan hinder av det förra beslutet förordna om sådan

jämkning. Sedan införsel beviljats, åligger det arbetsgivaren att innehålla

lön i enlighet med införselbeslutet samt att å särskilda tider med posten

översända innehållna belopp till utmätningsmannen. Lagen äger tillämpning

jämväl å vissa bidrag till fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd. —- Genom lag den 31 december 1918 utvidgades införselinstitutet till att omfatta

jämväl oguldna utskylder eller allmänna avgifter jämte stadgad restavgift.

Som skäl för utsträckningen av införselinstitutets användningsområde

anfördes, att indrivningen av skatter med dåvarande exekutiva bestämmelser

vore förenade med avsevärda svårigheter. Det praktiska behovet av

att underlätta indrivningen av skatter borde därför tillgodoses genom att

möjlighet bereddes att uttaga skatter även i icke förfallen avlöning. Ovan

omförmälda bestämmelser rörande införsel för underhållsbidrag skall jämväl

tillämpas å införsel för utskylder och allmänna avgifter. Enligt 21 §

skall dock beträffande sådan införsel gälla vissa särbestämmelser. Sålunda

stadgas bl. a. att, sedan tre år förflutit efter det utskylder eller allmänna

avgifter förfallit till betalning, införsel ej må beviljas eller meddelat beslut

om införsel äga tillämpning. — I samband med införande av nya regler om

verkställighet av bötesstraff år 1937 utvidgades införselinstitutets tillämpningsområde

ytterligare till att även omfatta böter och viten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958

Enligt lagen om allmän sjukförsäkring gäller med avseende å sjukpenningförsäkringen

bland annat följande. De sjukkassemedlemmar, som har

en årsinkomst av förvärvsarbete om minst 1 200 kr., är tillförsäkrade grundsjukpenning

med 3 kr. om dagen. Därjämte är vissa kvinnor grundsjukpenningförsäkrade,

trots att deras årsinkomst av förvärvsarbete ej uppgår till

detta belopp. Varje medlem, som har en årsinkomst av tjänst om minst

1 800 kr., är dessutom obligatoriskt försäkrad för tilläggssjukpenning, som

till storleken bestämmes av vederbörandes inkomst av tjänst. I fråga om

tilläggssjukpenningen gäller ett system med tolv sjukpenningklasser (klasserna

2—13) och sjukpenningbelopp om lägst 1 kr. i klass 2 vid en årsinkomst

av tjänst om högst 2 400 kr. och högst 17 kr. i klass 13 vid en årsinkomst

av tjänst om 14 000 kr. och därutöver. I klasserna 4—13 nedsättes

tilläggssjukpenningen efter de första 90 dagarna av en sjukperiod för vilka

sjukpenning utgått. Efter denna tid är den högsta tilläggssjukpenningen

9 kr. Har sjukpenningförsäkrad hemmavarande barn, som är sjukvårdsförsäkrat

såsom barn till honom, utgår barntillägg å grundsjukpenningen. Har

sjukförsäkrad annat barn, som icke uppnått den ålder varmed följer sjukförsäkringsplikt,

erhåller han likaledes barntillägg'', därest han är underhållsskyldig

gentemot barnet och styrker att underhållsskyldigheten fullgöres.

Barntilläggets storlek varierar mellan 1 och 3 kr. i förhållande till

antalet barn. För tid, då sjukpenningförsäkrad åtnjuter sjukhusvård, utgår

i stället för sjukpenning s. 1c. hempenning, vilken i princip är 3 kr. lägre än

sjukpenningen.

Sjukpenning är skattefri.

Frågans tidigare behandling

I förslaget till införsellagen diskuterade lagberedningen,

huruvida inte införsel borde medgivas även i åtskilliga med pension och

livränta besläktade inkomster, särskilt i sjukhjälp. Beredningen föreslog

dock icke några bestämmelser därom, under motivering dels att de belopp

som på grund därav skulle kunna uttagas antagligen bleve ytterst obetydliga

men bestämmelsernas tillämpning i många fall skulle vara förenad

med icke ringa svårigheter, dels ock att sjukhjälp i regel endast utgår

under kortare tid.

Riksdagens revisorer påtalade i sin berättelse till 1 9 4 4 års riksdag

att införsel icke kunde ske i sjukpenning. Efter att ha belyst detta

förhållande med vissa exempel uttalade revisorerna bl. a.:

Revisorerna äro väl medvetna om betydelsen av att sjukpenning som

regel verkligen tillfaller den sjuke såsom hjälp under hans sjukdom och att

den till följd härav bör undanhållas den sjukes borgenärer. Skyddet bör

emellertid icke bereda den sjuke möjlighet att åsidosätta sin lagstadgade

underhållsskyldighet i de fall han utan olägenhet hör kunna fullgöra denna.

I sådana fall bör införsel i sjukpenning kunna ske.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958

Vid införsel förbehålles emellertid den betalningsskyldige visst belopp

per vecka eller månad för sitt eget uppehälle. Detta belopp torde ofta

■— utom vid sjukhusvistelse — uppgå till eller överstiga sjukpenningen,

varför någon införsel icke kan komma till stånd.----

Riksdagen anhöll i anledning av revisorernas berättelse i sin skrivelse

nr 455 år 1944, att Kungl. Maj:t ville låta ta under övervägande frågan om

införsel i sjukpenning. I skrivelsen anförde riksdagen bl. a.:

Enligt riksdagens mening måste det betraktas som mindre tillfredsställande,

att en person går fri från sin underhållsplikt till följd av att möjlighet

till införsel i sjukpenning icke finnes. Tillräckligt bärande skäl torde

knappast föreligga för att sjukpenning principiellt skall vara undantagen

från sådana inkomster, i vilka införsel kan äga rum. I det fall då den sjukpenningsberättigade

åsidosätter honom åvilande underhållsskyldighet, oaktat

han utan olägenhet kan fullgöra densamma, anser riksdagen i likhet

med revisorerna, att införsel i sjukpenning bör kunna medgivas. De olägenheter

i administrativt hänseende, som en lagändring på detta område skulle

kunna medföra, synas riksdagen icke böra tillmätas alltför stor betydelse.

—

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1957 har tillkallats

en särskild utredningsman för förberedande översyn av utsökningslagen

och därmed sammanhängande lagstiftning. Enligt direktiven skall

den förberedande översynen ta sikte på att kartlägga problemen och planlägga

en reform av hela utsökningsrätten. Vidare har åt utredningsmannen

uppdragits att, i den mån det under arbetets gång visar sig att vissa spörsmål

är av sådan beskaffenhet att de tränger till omedelbar lösning, göra

dylika frågor till föremål för separat behandling samt utarbeta och framlägga

förslag till erforderliga lagändringar.

Riksdagens ovan anmärkta skrivelse har den 20 september 1957 i förevarande

del överlämnats till utredningsmannen.

Utskottet

I motionerna föreslås en sådan ändring av 105 § lagen om allmän sjukförsäkring,

att fordran, som innestår hos allmän sjukkassa, må kunna tagas

i mät för gäldande av oguldet underhållsbidrag till vederbörandes familj.

Motionärerna gör gällande att nämnda stadgande bl. a. skulle innebära, att

införsel icke må äga rum i dylik fordran. Härigenom kan, framhåller motionärerna,

en man, som genom domstols beslut är skyldig erlägga underhållsbidrag

till hustru och barn, undandra sig sin underhållsplikt under tid

han är sjukskriven.

Såsom motionärerna framhåller, kan för närvarande införsel icke ske i

fordran på sjukhjälp. Detta beror dock icke på det i 105 § sjukförsäkringslagen

stadgade utmätningsförbudet utan följer av att införsellagen icke

innehåller några bestämmelser om införsel i sjukhjälp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1958 9

Frågan om införande av bestämmelser om införsel i sjukhjälp är för

närvarande föremål för behandling av den år 1957 tillkallade särskilde

utredningsman, som har att verkställa en förberedande översyn av utsökningslagen

och därmed sammanhängande lagstiftning. I nämnda utredningsuppdrag

ingår även spörsmålet om vilka fordringar som skall vara fria

från utmätning. Vid angivna förhållanden samt då de belopp, som skulle

kunna tänkas utgå genom införsel eller utmätning i rätt till sjukhjälp,

får anses såsom förhållandevis obetydliga, finner utskottet ej skäl att nu

föreslå någon åtgärd i anledning av motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 126 och II: 147, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 februari 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne*, fru

Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz*, fru Hamrin-Thorell* och herr

Magnusson*;

från andra kammaren: herr Lundberg, fru Ekendahl*, herr Carlsson i

Bakeröd, fröken Höjer, fröken Wetterström, herrar Johansson i Södertälje,

Königson* och Svensson i Kungälv*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 saml. 2 avd. Nr 10—12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.