Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938

1958-02-13 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1958 A:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 2—3

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad Igdelse av 14 och 36 §§ lagen

den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar,

m. m.

Genom en den 3 januari 1958 dagtecknad proposition, nr 22, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga vid propositionen fogat förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr

96) om understödsföreningar,

dels ock antaga vid propositionen fogade förslag till

förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december

1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt

förordning angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr

630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

De vid propositionen fogade förslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96)

om understödsföreningar

Härigenom förordnas, att 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar*

1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande Igdelse) (Föreslagen Igdelse)

14 §.

I avseende å förandet av under- I avseende å förandet av understödsförenings

räkenskaper må sär- stödsförenings räkenskaper må särskilda

föreskrifter meddelas av till- skilda föreskrifter meddelas av till
1

Senaste lydelse av 36 § se SFS 1955: 386.

1 —- Biliang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr 2—3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

(Nuvarande lydelse)

synsmyndigheten att gälla jämte

dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen

har att iakttaga. Räkenskapsavslutning

skall ske för kalenderår.

Är föreningens-------- —

(Föreslagen lydelse)

synsmyndigheten att gälla jämte

dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen

har att iakttaga. Räkenskapsavslutning

skall ske för kalenderår;

dock skall beträffande erkänd

arbetslöshetskassa gälla vad i detta

hänseende är särskilt stadgat.

je verksamhetsgren.

36 §.

Före den 1 augusti varje år skall

hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid vilket revisorernas berättelse

framlägges.

Å detta---

Frågan om--

Konungen eller

Varje år skall, i erkänd arbetslöshetskassa

före den dag tillsynsmyndigheten

bestämmer och i annan

understödsförening före den 1

augusti, hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid vilket revisorernas

berättelse framlägges.

--till avgörande.

---nytt sammanträde.

-----till tillsynsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1

september 1958.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629)

om erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 46 § förordningen den 14 december 1956 om

erkända arbetslöshetskassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

46 §.

Erkänd arbetslöshetskassas räken- Erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper

skola avslutas för kalenderår skaper skola avslutas för försök
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets

(Nuvarande lydelse)

samt föras i enlighet med bokföringslagen

den 31 maj 1929 jämte

de särskilda föreskrifter, som tillsynsmyndigheten

därutöver meddelar.

I balansräkningen — — — —- —

utlåtande nr 2 år 1958

(Föreslagen lydelse)

ringsår samt föras i enlighet med

bokföringslagen den 31 maj 1929

jämte de särskilda föreskrifter, som

tillsynsmyndigheten därutöver meddelar.

lägsta fondbeloppet.

Denna förordning träder i kraft

den 1 september 1958.

De räkenskaper, som löpa vid förordningens

ikraftträdande, skola avslutas

för den då tillåndalupna delen

av år 1958.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr 630)]

om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 3, 5, 6 och 8—10 §§ förordningen den 14 december

1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3

Där ej annat följer av vad nedan

sägs, utgår daghjälpsbidrag för kalenderår

med viss procentuell andel

av kassans sammanlagda kostnader

för daghjälp under tid av året, då

antagande till erkänd arbetslöshetskassa

varit gällande, efter avdrag

dock från nämnda kostnader av belopp

som svarar mot grundstatsbidraget.

Procenttalet bestämmes i

förhållande till antalet ersättningsdagar

per medlem i överensstämmelse

med en vid denna förordning

(Föreslagen lydelse)

§.

Där ej annat följer av vad nedan

sägs, utgår daghjälpsbidrag för försäkringsår

med viss procentuell andel

av kassans sammanlagda kostnader

för daghjälp under tid av året,

då antagande till erkänd arbetslöshetskassa

varit gällande, efter avdrag

dock från nämnda kostnader

av belopp som svarar mot grundstatsbidraget.

Procenttalet bestämmes

i förhållande till antalet ersättningsdagar

per medlem i överensstämmelse

med en vid denna förord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som bilaga fogad tabell med tillhö- ning som bilaga fogad tabell med tillrande

särskilda bestämmelser. hörande särskilda bestämmelser.

Vid beräkning----—--belöpande grundstatsbidrag.

5

Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa

blivit gällande eller

upphört att gälla under ett kalenderår,

beräknas daghjälpsbidraget för

den tid av året, då antagandet varit

gällande, efter förhållandena under

ett helt år, räknat i förra fallet från

det antagandet blev gällande och i

senare fallet till dess antagandet

upphörde att gälla.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

beräkning av daghjälpsbidraget

för viss klass, då klassindelningen

inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats

under kalenderåret.

6

Familj etilläggsbidrag utgår med

nedan angivet undantag för kalenderår

med belopp, motsvarande sjuttiofem

procent av kassans sammanlagda

utgifter för familj etillägg under

året.

8

Förvaltningsbidrag utgår för kalenderår

dels med ett i förhållande

till antalet årsmedlemmar i kassan

under året beräknat belopp (medlemsbidrag),

dels ock med belopp

motsvarande vad under året utgivits

i ersättning till styrelseledamot, som

utsetts av tillsynsmyndigheten.

§•

Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa

blivit gällande eller

upphört att gälla under ett försäkringsår,

beräknas daghjälpsbidraget

för den tid av året, då antagandet

varit gällande, efter förhållandena

under ett helt år, räknat i förra fallet

från det antagandet blev gällande

och i senare fallet till dess antagandet

upphörde att gälla.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

beräkning av daghjälpsbidraget

för viss klass, då klassindelningen

inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats

under försäkringsåret.

§•

Familj etilläggsbidrag utgår med

nedan angivet undantag för försäkringsår

med belopp motsvarande

sjuttiofem procent av kassans sammanlagda

utgifter för familj etillägg

under året.

§•

Förvaltningsbidrag utgår för försäkringsår

dels med ett i förhållande

till antalet årsmedlemmar i kassan

under året beräknat belopp

(medlemsbidrag), dels ock med belopp

motsvarande vad under året utgivits

i ersättning till styrelseledamot,

som utsetts av tillsynsmyndigheten.

— överstiger 25 000.

Medlemsbidrag utgår

Då kassa —- ■—---

skall utgå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 195S

(Nuvarande lydelse)

9

Antalet årsmedlemmar under

visst kalenderår motsvarar en sjättedel

av summan av antalet medlemmar

vid utgången av envar av perioderna

januari—februari, mars—

april, maj—juni, juli—augusti, september—oktober

och november—

december eller, om antagande till erkänd

arbetslöshetskassa gällt endast

under del av året, vid utgången av

varje dylik period, under vilken antagandet

hela tiden varit gällande.

Antalet ersättningsdagar per medlem

under visst kalenderår motsvarar

antalet dagar under året, för vilka

daghjälp utgått, dividerat med

antalet årsmedlemmar under samma

år. I antalet ersättningsdagar

må dock icke inräknas dag, för vilken

grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag

och familj etilläggsbidrag enligt

7 § ej utgår, och icke heller dag, för

vilken halv ersättning utgår enligt

29 § 2 mom. förordningen om erkända

arbetslöshetskassor.

10

Statsbidrag utbetalas årsvis i efterskott

efter ansökan.

När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens

beprövande till

kassa utbetalas intill hela beloppet

av grundstatsbidrag och familj etillläggsbidrag,

som belöpa å tiden från

årets början till utbetalningsdagen,

samt intill nio tiondelar av medlemsbidrag

och daghjälpsbidrag, som skäligen

kunna antagas belöpa å samma

lid.

(Föreslagen lydelse)

§•

Antalet årsmedlemmar under visst

försäkringsår motsvarar en sjättedel

av summan av antalet medlemmar

vid utgången av envar av perioderna

september—oktober, november—december,

januari—februari, mars—•

april, maj—juni och juli—augusti.

eller, om antagande till erkänd arbetslöshetskassa

gällt endast under

del av året, vid utgången av varje

dylik period, under vilken antagandet

hela tiden varit gällande.

Antalet ersättningsdagar per medlem

under visst försäkringsår motsvarar

antalet dagar under året, för

vilka daghjälp utgått, dividerat med

antalet årsmedlemmar under samma

år. I antalet ersättningsdagar

må dock icke inräknas dag, för vilken

grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag

och familjetilläggsbidrag enligt

7 § ej utgår, och icke heller dag, för

vilken halv ersättning utgår enligt

29 § 2 mom. förordningen om erkända

arbetslöshetskassor.

§•

Statsbidrag utbetalas för försäkringsår

i efterskott efter ansökan.

När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens

beprövande till

kassa utbetalas intill hela beloppet

av grundstatsbidrag och familjetillläggsbidrag,

som belöpa å tiden från

försäkringsårets början till utbetalningsdagen,

samt intill nio tiondelar

av medlemsbidrag och daghjälpsbidrag,

som skäligen kunna antagas

belöpa å samma tid.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Denna förordning träder i kraft

den 1 september 1958.

Statsbidrag för tiden den 1 januari

—den 31 augusti 1958 skall beräknas

efter de grunder, som enligt förordningens

tidigare lydelse skolat tillämpas,

därest antagande till erkänd arbetslöshetskassa

upphört att gälla

med utgången av augusti 1958.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådana ändringar i lagen om understödsföreningar

och förordningen om erkända arbetslöshetskassor, att räkenskapsåret

för arbetslöshetskassorna kommer att sammanfalla med försäkringsåret

d. v. s. tiden den 1 september ett år—den 31 augusti påföljande år.

Vidare föreslås att statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor i fortsättningen

skall beräknas per försäkringsår.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 1958.

Inledning

Förordningen den 14 december 1956 om erkända arbetslöshetskassor

(nr 629) stadgar i 7 §, att med försäkringsår i förordningen avses tiden

den 1 september ett år—den 31 augusti påföljande år. Försäkringsåret

har främst betydelse för bestämmandet av den maximitid för vilken medlem

i arbetslöshetskassa äger erhålla ersättning. Medlem får sålunda enligt

huvudregeln inte uppbära daghjälp för mer än 156 dagar varje försäkringsår

(31 §). Kassornas räkenskaper skall emellertid oaktat försäkringsåret

har annan omfattning avslutas per kalenderår (46 §).

Sistnämnda regel grundas på att lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar

(nr 96), som är tillämplig på de erkända arbetslöshetskassorna,

i 14 § innehåller samma föreskrift. I 36 § nämnda lag stadgas vidare, att

ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisorernas berättelse framlägges,

skall hållas före den 1 augusti varje år.

Statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor beräknas likaledes, enligt

förordningen den 74 december 1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor

(nr 630), per kalenderår.

Vid tillkomsten av de förenämnda förordningarna av 1956 berördes frågorna

om räkenskapsåret och den tid för vilken statsbidraget beräknas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958 7

(prop. 144/1956). I det av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen

avgivna betänkandet med förslag till förordning om erkända arbetslöshetskassor,

som ligger till grund för den nuvarande förordningen, yttrade utredningen,

att den omständigheten att utredningen föreslog införandet av

ett försäkringsår omfattande tiden 1/9—31/8 inte borde medföra någon

ändring i fråga om beräkningen av statsbidraget, vilket alltjämt borde beräknas

per kalenderår.

I yttrande över förslaget framhöll arbetsmarknadsstyrelsen, att bestämmelserna

om att kassornas bokföring och beräkningen av statsbidrag skulle

ske kalenderårsvis innebar, att kassorna belastades med arbete med bokslut

m. m. just under den tid av året, då arbetslösheten framför allt i kassor

med säsongarbetslöshet var som mest omfattande. Den regelbundna

säsongarbetslösheten under vintern kom att delas på olika redovisningsår,

vilket ur olika synpunkter kunde vara till nackdel. Även De erkända arbetslöshetskassornas

samorganisation ansåg det önskvärt, att bokföringsåret

sammanföll med försäkringsåret.

Vid frågans behandling i statsrådet förklarade sig dåvarande departementschefen

inte beredd att vid den tidpunkten föreslå en ändring i hithörande

bestämmelser.

I en den 27 december 1956 dagtecknad till Konungen ställd skrift har

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation anfört, att det bland

arbetslöshetskassorna fanns intresse för att försäkringsåret och räkenskapsåret

skulle sammanfalla, då därigenom en väsentlig förenkling skulle

kunna uppnås och bättre samklang mellan räkenskaperna framför allt vid

beräkning av statsbidragen skulle uppstå. Organisationen hemställde därför,

att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för en sådan ändring i lagen

om understödsföreningar, att tillsynsmyndigheten kunde medgiva att understödsförenings

räkenskaper finge avslutas för annan tidrymd än kalenderår.

Remissyttranden

Framställningen från De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation

har remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

försåkringsinspektionen och riksräkenskapsverket, vilka i avgivna yttranden

samtliga tillstyrkt eller förklarat sig icke ha någonting att erinra mot

en lagändring i enlighet med organisationens förslag.

Arbetsmarknadsstyrelsen yttrar, att genom den önskade omläggningen

i första hand skulle vinnas en behövlig spridning av de arbetsuppgifter,

som åvilar arbetslöshetskassorna. Ett räkenskapsår, som sammanfaller

med försäkringsåret, skulle medgiva alt avslut gjordes vid en tidpunkt, då

arbetslösheten normalt är lägst och som bättre sammanfaller med utbetalningarnas

säsongmässiga karaktär. Bokföringsarbetet och delvis även revisionsarbetet

skulle nämligen kunna ske under de ur arbetssynpunkt rela
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

tivt lugna höstmånaderna. Detta skulle innebära en bättre spridning även

av tillsynsmyndighetens arbetsuppgifter, i det att arbetet med kassornas

årsrevisioner skulle kunna förläggas till annan tid än våren, till vilken

bl. a. en väsentlig del av instruktionsverksamheten är förlagd. Frågan synes

enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning även böra bedömas mot bakgrunden

av att den fackliga administrationen, med vilken arbetslöshetskassornas

förvaltning nära sammankopplats, är starkt arbetsbelastad under

kalenderårets första månader. Ett fullt rationellt utnyttjande av den föreslagna

omläggningens fördelar skulle förutsätta att även de fackliga organisationerna

företoge motsvarande omläggning av sina räkenskapsår. Enligt

vad styrelsen under hand erfarit torde emellertid ringa intresse härför

föreligga. Omläggningen torde enligt styrelsens mening trots detta medföra

sådana fördelar att den borde förordas även om arbetslöshetskassorna

ensamma skulle övergå till nytt räkenskapsår. Eftersom omläggningen

torde vara av speciellt intresse för arbetslöshetskassorna anser arbetsmarknadsstyrelsen,

att understödsföreningslagens huvudregel fortfarande bör

vara att kalenderåret utgör räkenskapsår men att lagen vad angår arbetslöshetskassorna

i detta hänseende bör hänvisa till förordningen om erkända

arbetslöshetskassor. Styrelsen föreslår sådan ändring i 46 § första stycket

nämnda förordning att där stadgas, att erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper

skall avslutas för den period, som tillsynsmyndigheten föreskriver.

Som en konsekvens av en omläggning av arbetslöshetskassornas räkenskapsår

anser arbetsmarknadsstyrelsen nödvändigt, att även tiden för statsbidragsberäkningen

ändras att omfatta samma tid som försäkringsåret.

Styrelsen anför.

En sådan ändring kan oberoende av nämnda omläggning vara i och för

sig motiverad. Enligt förordningen den 14 december 1956 (nr 630) om statsbidrag

till erkända arbetslöshetskassor utgår de olika formerna av statsbidrag

för kalenderår. En omläggning till försäkringsår skulle medföra att

statsbidraget kunde beräknas och medlen vara disponibla för kassorna

redan vid arbetslöshetssäsongens början vid slutet av kalenderåret, vilket

kan vara av väsentlig betydelse särskilt för de s. k. säsongkassorna. För

närvarande kan slutreglering göras först längre fram på säsongen, vilket

är till nackdel, eftersom dessa medel ej är disponibla, när kassornas behov

är som störst. Här avses den del av statsbidraget, som icke kan lämnas i

förskott, eller i runt tal 25 procent. Som exempel kan nämnas att byggnadsarbetarnas

erkända arbetslöshetskassa efter att ha erhållit 10,2 milj. kr. i

förskott för år 1955 vid slutregleringen av statsbidraget för detta år erhöll

3,4 milj. kronor.

Genom att beräkna statsbidraget på samma tid som försäkringsåret kommer

även dessa beräkningar att bättre överensstämma med säsongmässigheten

hos utbetalningarna av arbetslöshetsersättningen. Med kalenderåret

som beräkningsperiod anknyter statsbidragsberäkningarna liksom det nuvarande

räkenskapsåret till en tidpunkt, då arbetslösheten är som störst,

medan däremot en anslutning till försäkringsåret ger motsatt resultat.

Slutligen kan det även anses som en fördel att försäkringsåret i högre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958 9

grad än kalenderåret sammanfaller med det statliga budgetåret. Avvikelsen

skulle nämligen komma att omfatta endast två månader — juli och augusti

— varunder understödsutbetalningen regelmässigt är mycket låg. Omläggningen

skulle därför underlätta arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar av

arbetslöshetskassornas medelsbehov i styrelsens petita och dessa beräkningar

skulle komma att avse arbetslöshet, som ligger närmare i tiden än

vad som nu är fallet.

En övergång till att låta försäkringsåret vara räkenskapsår och period

för statsbidragsberäkning kräver, påpekar arbetsmarknadsstyrelsen, vissa

övergångsbestämmelser av innebörd, att bokslutet och statsbidragsberäkningarna

under själva övergångsåret får avse endast tiden den 1 januari—- den 31 augusti. I sistnämnda hänseendet bör man enligt styrelsens mening

kunna tillämpa samma metod som nu begagnas i de fall, då en arbetslöshetskassa

eller en daghjälpsklass i en kassa upphör Aid annan tidpunkt än

ett kalenderårsskifte.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson, har vid remiss av

lagförslaget till lagrådet anfört följande.

»Vid den omdaning av arbetslöshetsförsäkringen, som företogs år 1956,

infördes ett fast försäkringsår omfattande tiden den 1 september—den

31 augusti, vilket ligger till grund för beräkningen av den längsta tid

under vilken en försäkrad får åtnjuta ersättning från försäkringen. Det

första försäkringsåret tog sin början vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande

den 1 september 1957. Den period, för vilken arbetslöshetskassornas

räkenskaper avslutas och statsbidrag till kassorna beräknas,

ansluter sig inte till försäkringsåret utan sammanfaller med kalenderåret.

Denna ordning, som vad angår räkenskapsavslutningen ytterst bygger på

en föreskrift i lagen om understödsföreningar, överensstämmer med vad

som föreslogs av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen. Vid

tillkomsten av de nuvarande, på utredningens förslag grundade bestämmelserna

rörande arbetslöshetsförsäkringen övervägdes huruvida försäkringsåret

även skulle gälla som räkenskapsår och period för statsbidragsberäkningen.

Yrkanden i denna riktning hade under remissbehandlingen framförts

av arbetsmarknadsstyrelsen och De erkända arbetslöshetskassornas

samorganisation. Min företrädare i ämbetet ansåg sig emellertid för det

dåvarande inte beredd att förorda de båda remissorganens förslag.

Sedermera har De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation förnyat

kravet på att försäkringsåret och kassornas räkenskapsår skall kunna

sammanfalla och föreslagit, att tillsynsmyndigheten för kassorna, d. v. s.

arbetsmarknadsstyrelsen, skall få befogenhet att bestämma, att räkenskaperna

skall avslutas för annan tid än kalenderår. Förslaget har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av remissmyndigheterna. Bland dessa har ar
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958

betsmarknadsstyrelsen mera utförligt behandlat frågan och därvid framhållit,

att det som en konsekvens av en omläggning av räkenskapsåret är

nödvändigt att även perioden för statsbidragsberäkningen ändras på motsvarande

sätt. Som skäl för de föreslagna ändringarna har anförts i huvudsak,

att det med hänsyn till kassornas arbetsbelastning skulle vara fördelaktigt

att arbetet med bokslut och revision förlägges till höstmånaderna,

då arbetslösheten i allmänhet är lägst, i stället för som nu till den tid av

året, då säsongarbetslösheten och därmed kassornas utbetalningar är som

mest omfattande, samt att statsbidragsberäkningen skulle underlättas.

Med hänsyn till det starka önskemålet hos dem som närmast beröres av

hithörande bestämmelser, arbetslöshetskassorna och arbetsmarknadsstyrelsen,

vill jag inte motsätta mig en anordning, som på sätt anförts kan

antagas vara till gagn för verksamheten. Jag förordar därför, att sådana

ändringar vidtages i lagen om understödsföreningar samt förordningarna

om erkända arbetslöshetskassor respektive om statsbidrag till erkända

arbetslöshetskassor att räkenskapsåret för kassorna och den tid för vilken

statsbidrag beräknas anslutes till försäkringsåret. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagit bör stadgandet om räkenskapsavslutning i 14 § understödsföreningslagen

för de erkända arbetslöshetskassornas del hänvisa till

vad som i detta hänseende är särskilt stadgat beträffande dem. Den härmed

avsedda bestämmelsen i 46 § förordningen om erkända arbetslöshetskassor

bör enligt min mening utformas så att därav direkt framgår, att

räkenskapsavslutning i erkänd arbetslöshetskassa skall ske för försäkringsår.

Som en följd av ändringen i 14 § understödsföreningslagen föreslår jag,

att lagens 36 §, där det föreskrives att ordinarie föreningssammanträde

skall hållas före den 1 augusti varje år, ändras så, att tiden för ordinarie

föreningssammanträde i erkänd arbetslöshetskassa får bestämmas av arbetsmarknadsstyrelsen.

I statsbidragsförordningen bör i förekommande fall

uttrycket kalenderår utbytas mot försäkringsår.

De nya bestämmelserna synes böra träda i kraft vid ingången av nästa

försäkringsår den 1 september 1958. I fråga om ändringarna i förordningarna

om erkända arbetslöshetskassor och om statsbidrag åt erkända

arbetslöshetskassor torde erfordras vissa övergångsbestämmelser, innebärande

att det räkenskapsår och den statsbidragsperiod, som löper vid

övergången till den nya ordningen, därmed upphör. För statsbidragsberäkningen

bör de nuvarande bestämmelserna om beräkningen av statsbidrag

då erkännande av arbetslöshetskassa upphört under ett kalenderår vinna

motsvarande tillämpning.

De föreslagna ändringarna i statsbidragsbestämmelserna torde komma

att påverka medelsbehovet för statsbidrag till arbetslöshetskassorna endast

under budgetåret 1958/59, då behovet kan väntas bli mindre än om ändringarna

inte vidtagits. Härtill torde jag få återkomma i samband med

budgetbehandlingen.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1958 11

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 22.

Stockholm den 13 februari 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne*, fru

Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell och herr

Lars Larsson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Lundberg, Odhe, Bengtsson i Varberg, fröken Höjer*, herrar Ahlberg och

Larsson i Hedenäset.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:90 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 14 maj 1954 s. 6 i texten