Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om undvikande att skyldighet för utländska medborgare att erlägga folkpensionsavgift i vissa fall får retroaktiv verkan. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 61 i första kammaren av herr Lundström och fru Gärde Widemar samt nr 109 i andra kammaren av herr Rimmerfors.

1958-04-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1958 A:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om undvikande att skyldighet för utländska medborgare att erlägga folkpensionsavgift i vissa fall får retroaktiv verkan. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 61 i första kammaren av herr Lundström och fru Gärde Widemar samt nr 109 i andra kammaren av herr Rimmerfors.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1958

9

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckta motioner om undvikande att skyldighet

för utländska medborgare att erlägga folkpensionsavgift

i vissa fall får retroaktiv verkan.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 61 i första kammaren av herr Lundström

och fru Gärde Widemar samt nr 109 i andra kammaren av herr Rimmerfors.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att vid utsträckning till utländska medborgare

av skyldighet att utgöra folkpensionsavgift all retroaktivt verkande

avgiftsskyldighet undvikes».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 61.

Över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från kungl. pensionsstyrelsen.

Gällande bestämmelser m. m.

Bestämmelser om skyldighet att erlägga folkpensionsavgift finns i 19 §

lagen om folkpensionering. I princip är envar skyldig erlägga sådan avgift

för år, under vilket till statlig inkomstskatt taxerad inkomst beräknas för

honom, under förutsättning att han vid årets slut fyllt minst 18 och högst

66 år. Vidare fordras att vederbörande skall vara mantalsskriven här i riket

för året näst före taxeringsåret samt att han vid tryckningen av stomme till

inkomstlängd för taxeringsåret var svensk medborgare. Inkomstlängden för

ett taxeringsår brukar tryckas i slutet av april eller början av maj året dessförinnan.

Folkpensionsavgiftens storlek bestämmes av storleken av den vid

taxeringen beräknade inkomsten. Det är således inkomsten för året före, som

ligger till grund för skyldigheten att utge folkpensionsavgift.

Beträffande betalningen av folkpensionsavgiften stadgas i 1 § uppbördsförordningen,

att sådan avgift i förordningen räknas såsom skatt. Detta innebär

att avgiften inräknas i den preliminära skatten och således betalas året

före det då avgiftsskyldighet föreligger. Detta förhållande har bl. a. föranlett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr år 1958

bestämmelsen i 25 § uppbördsförordningen, att vid debitering av preliminär

B-skatt skall iakttagas att folkpensionsavgift icke påföres någon för inkomstår

före det under vilket han fyller 17 år eller efter det under vilket

han fyllt 65 år.

Sverige har under senare år med andra stater ingått ett flertal konventioner

om social trygghet m. m., vilka innneburit att här i riket bosatta medborgare

i ifragavarande stater blivit jämställda med svenska medborgare i fråga om

bl. a. rätten till folkpension. Samtidigt har också ålagts dessa främmande

medborgare samma skyldighet att utge folkpensionsavgift som svenska medborgare.

Sålunda har t. ex. en sådan konvention trätt i kraft mellan Sverige

och Frankrike den 1 januari 1958. Enligt kungörelse den 24 januari 1958 (nr

24) angående tillämpning mellan Sverige och Frankrike av vissa europeiska

avtal om social trygghet m. m. skall här i riket bosatt fransk medborgare

fr. o. m. den 1 januari 1958 ha samma skyldighet att erlägga folkpensionsavgift

som svensk medborgare. Detta innebär att ifrågavarande franska medborgare

i samband med 1958 års debitering av slutlig skatt blir påförda folkpensionsavgift.

Emellertid torde sådan avgift icke ha medräknats i deras

under 1957 erlagda preliminära skatt, därest denna utgått som B-skatt eller

som A-skatt, vari jämkning erhållits. Före den 24 januari 1958 saknades nämligen

i gällande författningar bestämmelser om skyldighet för här i riket bosatta

franska medborgare att utge folkpensionsavgift.

På liknande sätt har andra främmande medborgare ålagts betala folkpensionsavgift

även om de vid erläggande av preliminär skatt i viss utsträckning

icke kunnat känna till att de i samband med kommande taxering skulle debiteras

sådan avgift. Sålunda ålades västtyska medborgare genom en kungörelse

den 21 september 1956 (nr 488) att erlägga folkpensionsavgift fr. o. m. år

1957, och samma skyldighet föreskrevs fr. o. m. år 1958 för italienska medborgare

genom en kungörelse den 27 juni 1957 (nr 458).

Pensionsstyrelsens yttrande

I sitt yttrande har pensionsstyrelsen anfört följande.

Det grundläggande stadgandet om skyldighet att erlägga folkpensionsavgift

återfinnes i 19 § lagen om folkpensionering. Enligt detta lagrum, som

avser svenska medborgare, beräknas pensionsavgiften för visst år med ledning

av den för samma år till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten. Förutsättningar

för avgiftsskyldighet är bl. a. att den skattskyldige under taxeringsåret

fyllt minst 18 och högst 66 år samt att han varit i riket mantalsskriven

för året före taxeringsåret, dvs. för det år då han uppburit den inkomst

som ligger till grund för det följande årets taxering och avgiftspåföring.

Vid ikraftträdande mellan Sverige och andra stater av internationella

överenskommelser om utgivande av sociala pensionsförmåner brukar, om

stadgande härom ej finnes i överenskommelsen, i särskild kungörelse före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b år 1958

11

skrivas att här i riket bosatta medborgare i dessa stater skall med avseende

å skyldighet att erlägga pensionsavgift likställas med svenska medborgare.

Under år 1957 föreskrevs sådan skyldighet för belgiska medborgare genom

kungl. kungörelse den 26 april (nr 150), och för italienska medborgare stadgas

avgiftsplikt j överenskommelse (konvention) rörande vars ikraftträdande

utfärdats kungl. kungörelse den 27 juni 1957 (nr 458). Vidare har

genom kungörelse den 24 januari 1958 (nr 24) avgiftsskyldighet ålagts i

Sverige bosatta franska medborgare.

Enligt samtliga dessa tre senast utfärdade författningar har, som av det

följande framgår, avgiftsskyldigheten blivit mer eller mindre retroaktiv i

den mening motionärerna inlägger i detta uttryck.

I förhållande till Belgien och Italien trädde ifrågavarande överenskommelser

i kraft den 1 maj resp. den 1 augusti 1957, och i båda de i samband

härmed utfärdade kungörelserna föreskrevs att avgiftsplikt skulle inträda

fr. o. m. den 1 januari 1958. I samband med innevarande års taxering kommer

således här bosatta för år 1957 i riket mantalsskrivna belgiska och

franska medborgare att i år påföras pensionsavgifter med hänsyn till 1957

års inkomster såväl före som efter överenskommelsernas ikraftträdande.

I förhållande till Frankrike trädde ifrågavarande överenskommelse i kraft

den 1 januari 1958. Den i samband härmed utfärdade kungörelsen föreskriver

avgiftsskyldighet för franska medborgare utan att någon avvikande tid för

denna skyldighets inträde nämnes. På grund härav kommer även fransmän,

som är bosatta här och som varit i riket mantalsskrivna för år 1957, att för

år 1958 påföras pensionsavgifter med hänsyn till sina inkomster under 1957.

Den situation, som inträder när en internationell överenskommelse om

ömsesidigt utgivande av sociala pensionsförmåner träder i kraft i fråga om

här bosatta utländska medborgare, motsvaras i viss mån av situationen när

en i Sverige bosatt svensk eller av redan gällande överenskommelse omfattad

utländsk medborgare fyller 16 år. Då inträder nämligen för denne rätt till

folkpension i form av invalidpension eller sjukbidrag, förutsatt att i folkpensioneringslagen

och, såvitt angår utländsk medborgare, ifrågavarande

internationella överenskommelse angivna förutsättningar härför föreligger.

Genom stadgandet i 19 § folkpensioneringslagen att avgiftsskyldighet inträder

först fr. o. m. det taxeringsår då vederbörande fyllt 18 år har i detta fall

tillsetts att inkomst före fyllda 16 år inte kommer att läggas till grund för

pensionsavgift. Syftemålet kommer klart till synes i vissa kompletterande

bestämmelser i uppbördsförordningen. Där stadgas i 3 § 1 mom. jämfört

med 2 § 2 mom. att preliminär skatt, omfattande bl. a. folkpensionsavgift,

skall påföras skattskyldig i avräkning på slutlig skatt enligt taxeringen året

därpå. Beträffande debitering av preliminär B-skatt erinras i 25 § om att i

sådan skatt ingående preliminär pensionsavgift icke skall påföras någon för

inkomstår före det, under vilket han fyller 17 år.

Nu angivna faktiska omständigheter torde i och för sig tala för att här

ifrågavarande utlänningar borde påföras pensionsavgifter först fr. o. m.

andra året efter det, varunder den internationella överenskommelsen träder

i kraft. Emellertid kan skäl anföras till stöd för en motsatt uppfattning.

Sålunda torde den svenska folkpensionsavgiften, vars erläggande saknar

betydelse för pensionsrätten, närmast kunna karakteriseras som eu specialskatt

närbesläktad med den statliga inkomstskatten, vilken sistnämnda ju

påföres utländska medborgare oberoende av om de omfattas av ifrågavarande

internationella överenskommelser. Vidare torde, som framgår av det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 dr 1958

föregående, utebliven debitering för taxeringsåret i nu ifrågavarande

fall som regel komma att medföra återbetalning av preliminärt redan

erlagd avgift vid en tidpunkt då den internationella överenskommelse,

varom fråga är, varit i kraft omkring ett år eller ännu längre tid. Ytterligare

må erinras om att vissa av motionärerna diskuterade åtgärder av

skatte- eller uppbördsteknisk natur måhända kan visa sig ägnade att undanröja

det nuvarande förfarandets konsekvenser i de fall där motionärerna

anser en ändring mest angelägen.

Av det föregående framgår att skäl kan anföras både för och emot det nu

tillämpade förfarandet samt att även enbart en uppmjukning av detsamma

kan tänkas visa sig lämplig. Med hänsyn härtill synes frågan böra göras till

föremål för ytterligare utredning.

Utskottet

Skyldigheten att erlägga folkpensionsavgift åligger i princip envar svensk

medborgare för år, under vilket för honom beräknas till statlig inkomstskatt

taxerad inkomst, under förutsättning att han vid årets slut fyllt minst 18

och högst 66 år. Ytterligare förutsättningar är att han skall vara mantalsskriven

här i riket för året näst före taxeringsåret samt att han vid tryckningen

av stomme till inkomstlängd för taxeringsåret, vilket brukar ske i

slutet av april eller början av maj året före, var svensk medborgare. Till

grund för beräkningen av folkpensionsavgift ligger den till statlig inkomstskatt

för året taxerade inkomsten, alltså inkomsten från det föregående året.

Beträffande betalningen av avgiften gäller enligt uppbördsförordningen att

denna fullgöres samtidigt med betalningen av preliminär skatt för den inkomst,

som ligger till grund för beräkningen av folkpensionsavgiften. Detta

innebär att avgiften normalt betalas ett år före det år, då skyldighet att erlägga

avgift föreligger. Sålunda betalas folkpensionsavgiften för år 1958

genom preliminärskatteinbetalningar under 1957 osv.

Sverige har under senare år med andra stater ingått avtal om social trygghet,

vilka bl. a. inneburit att här i riket bosatta medborgare i ifrågavarande

främmande stater blivit jämställda med svenska medborgare i fråga om rätt

till folkpension. I samband därmed har de främmande medborgarna ålagts

skyldighet att erlägga folkpensionsavgift. I flera fall har därvid skyldigheten

förklarats skola inträda i nära anslutning till avtalets ikraftträdande. Som

exempel härpå kan anföras, att genom avtal mellan Sverige och Frankrike

här i riket bosatta franska medborgare fr. o. m. i år blivit likställda med

svenska medborgare i fråga om rätt till folkpension samt att de genom

kungörelse den 24 januari 1958 ålagts erlägga folkpensionsavgift för tiden

fr. o. m. år 1958.

Ovannämnda kungörelse medför enligt utskottets mening vissa icke önskvärda

konsekvenser. Sålunda må nämnas att en fransk medborgare, som

varit mantalsskriven här i riket för år 1957 men flyttat ur riket nämnda år,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 dr 1958

13

blir i samband med 1958 års taxering påförd folkpensionsavgift, om övriga

förutsättningar härför föreligger. Debiteringen av folkpensionsavgift sker

således i detta fall, trots att den franska medborgaren aldrig kunnat bli berättigad

till folkpension. Vidare kan anföras att de franska medborgare, som

under 1957 betalat preliminär B-skatt eller erhållit jämkning i sin preliminära

A-skatt, i regel icke i förväg betalat folkpensionsavgift för 1958, eftersom

skyldighet för dem att erlägga sådan avgift föreskrevs först genom

kungörelsen den 24 januari 1958. Nu nämnda förhållanden är enligt utskottets

mening ägnade att medföra gagnlöst arbete för berörda myndigheter

och skapa irritation bland de avgiftsskyldiga.

Liknande oformligheter har uppkommit, då andra grupper av utländska

medborgare ålagts skyldighet att erlägga folkpensionsavgift i samband med

ikraftträdandet av avtal om social trygghet.

I föreliggande motioner hänvisas till ovan återgivna förhållanden. Det

framhålles bl. a. att följden blivit att avgiftsskyldigheten för ifrågakommande

utländska medborgare i viss utsträckning fått en retroaktiv effekt.

Motionärerna hemställer att då skyldigheten att erlägga folkpensionsavgift

utsträckes till utländska medborgare, all retroaktivt verkande avgiftsskyldighet

undvikes.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att berörda oformligheter i

görligaste mån bör undvikas i de fall, då det i framtiden kan komma i fråga

att ålägga nya grupper av utländska medborgare att erlägga folkpensionsavgift.

Ovan framförda synpunkter anser utskottet böra genom skrivelse bringas

till Kungl. Maj:ts kännedom.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 61

och II: 109, måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till

känna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 15 april 1958

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson, fru Carlqvist,

fru Svenson, herrar Mannerskantz, Åkesson, Magnusson och Edström;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fru Ewerlöf, herrar Odhe,

Carlsson i Bakeröd, Rimmcrfors, Fredriksson*, fru Eriksson i Ängelholm och

fru Svensson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:237 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående upptagande av ersättningsmedel för insulin i förteckningen över kostnadsfria läkemedel. a1 i texten