Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i bestämmelserna om allmänna barnbidrag m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 268 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 339 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.
1958-02-25 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1958 A:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i bestämmelserna om allmänna barnbidrag m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 268 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 339 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar
i bestämmelserna om allmänna barnbidrag m. m.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 268 i första kammaren av
herr Ewerlöf m. fl. samt nr 339 i andra kammaren av herr Hjalmarson
m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
antaga följande
1) Förslag
till
Lag om ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli 1947
Härigenom förordnas att 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli
1947 skall erhålla följande ändrade lydelse.
1 §•
För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt
barnbidrag. Oavsett att barn enligt vad nedan sägs med hänsyn till sin
ålder skulle vara bidragsberättigande, skall bidrag likväl ej utgå för detta i
familj med endast ett bidragsberättigande barn. Ej heller skall, då i familj
finnas flera sådana barn, bidrag utgå till det äldsta av dessa.
Bidraget utgår med 400 kronor om året för näst äldsta barnet, med 500
kronor om året för det därefter följande samt med 600 kronor om året för
ett vart ytterligare barn i samma familj.
Bidrag skall i övrigt utgå i enlighet med vad nedan närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag---i riket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1958.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 sand. 2 avd. Nr 7
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 dr 1958
2) Förslag
till
Lag om ändringar i lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders barn
Härigenom förordnas att 1 och 5 §§, 6 § 1, 3 och 4 mom. 7, 10, 12, 15
och 19 §§ lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och
invaliders in. fl. barn skola erhålla följande ändrade lydelse.
1 §•
Till uppehälle ----särskilt barnbidrag. )
Icke behovsprövat särskilt barnbidrag utgår med 400 kronor för barn
och år, såvida barnet icke är berättigat till allmänt barnbidrag och
1) barnets föräldrar avlidit;
2) barnets vårdnadshavare, om denne icke är särskilt förordnad förmyndare,
är ogift och med barnets fader icke sammanboende kvinna, änka,
änkling, frånskild, hemskild eller gift och på grund av söndring i äktenskapet
levande åtskild från andra maken;
3) barnets vårdnadshavare är särskilt förordnad förmyndare, och skyldighet
att underhålla barnet åvilar person som ovan vid 2. omförmäles;
eller
4) för barnet utgår behovsprövat särskilt barnbidrag.
Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej annat följer av vad nedan
sägs, med 600 kronor för barn och år.
5 §•
Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej---av föräldrarna.
Har barnet inkomst, som ej härrör från dess eget arbete och som helt
eller i mera väsentlig mån kan anses täcka kostnaden för dess uppehälle
och uppfostran, skall behovsprövat särskilt barnbidrag antingen ej utgå
eller ock nedsättas efter vad som finnes skäligt. Såsom inkomst----
enligt bidragsförskottslagen.
6 §.
1 mom. Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår jämväl, där ej------
tre år.
Barnbidrag enligt---utgiva underhållsbidrag.
3 mom. För barn som avses i 1 mom. skall enligt vad nedan sägs behovsprövat
särskilt barnbidrag minskas med hänsyn till försörjarens årsinkomst.
Såsom försörjare-----om barnet.
Om försörj aren åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg eller
skulle ägt erhålla sådan förmån, därest ej hans årsinkomst uteslutit honom
från rätten därtill, skall vad i lagen om folkpensionering är stadgat rörande
minskning av folkpension på grund av den pensionsberättigades års
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
inkomst gälla även i fråga om minskning av behovsprövat särskilt barnbidrag;
dock skall---med barn.
f annat fall än som avses i föregående stycke minskas behovsprövat särskilt
barnbidrag med en tredjedel av försörj arens årsinkomst i vad den
överstiger 2 400 kronor och med ytterligare en tredjedel i vad överstiger
3 300 kronor. Är försörj aren---4 200 kronor.
Finnas, då---varje barn.
Är den, vars inkomst skall läggas till grund för beräknandet av barnbidrag,
underhållsskyldig mot barn under sexton år som icke är berättigat
till behovsprövat särskilt barnbidrag, skall vid--— sådant avdrag.
4 mom. Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall
behovsprövat särskilt barnbidrag minskas med nämnda inkomst i vad den
överstiger 200 kronor för år. Kan barnet---å barnbidraget.
7 §•
För barn, som är adopterat, utgår särskilt barnbidrag endast om barnet
i sin egenskap av adoptivbarn enligt bestämmelserna i 1 § eller nedan i
denna paragraf är berättigat till sådant bidrag.
I fråga---mellan makarna.
För annat adoptivbarn än i andra stycket avses utgår behovsprövat barnbidrag:
1.
enligt---mannen avlidit.
I fall---barnets försörjare.
Där ej särskilda omständigheter till annat föranleda utgår icke behovsprövat
barnbidrag av den anledningen att adoptant eller adoptants make
åtnjuter folkpension med mindre adoptionen skett minst två år före den
dag då pensionen söktes.
10 §.
Har i fall då behovsprövat särskilt barnbidrag utgått för barn, adoptivbarn
eller styvbarn till någon, som uppburit invalidpension eller sjukpension
enligt lagen om folkpensionering, folkpensionen indragits enligt 14 §
1 mom. första stycket nämnda lag eller den för sjukbidrags åtnjutande bestämda
tiden gått till ända, må, där särskilda skäl föreligga, behovsprövat
barnbidrag med efter hand nedsatt belopp utgå under ytterligare högst ett
år. Ej må---sexton år.
12 §.
Den som uppbär icke behovsprövat särskilt barnbidrag, är pliktig att till
pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd utan oskäligt dröjsmål anmäla om
förutsättning för bidrag icke längre är för handen.
Den vars — — — till barnet.
Har barn särskilt förordnad förmyndare, åligger det denne att göra anmälan
som i föregående stycke sagts, om barnets—---eller adoptant.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
Uppbäres behovsprövat barnbidrag av myndighet eller annan person än
ovan avses, är jämväl sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.
15 §.
Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras hos pensionsnäinndens
ordförande i det pensionsdistrikt där barnet är kyrkobokfört.
Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras:
1. om —--blivit mantalsskriven.
Finnes ej---stadigvarande vistas.
Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag göres av barnets
vårdnadshavare. Äro vårdnadshavarna två, må ansökningen göras av den
ene.
Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag göres, då särskilt förordnad
förmyndare finnes, av denne och eljest av den vars inkomst enligt
6 § 3 mom. eller 7 § fjärde stycket skall ligga till grund för beräknande av
bidraget.
Har barnavårdsman förordnats för barnet, vare ock denne behörig att
göra ansökning om särskilt barnbidrag.
Ansökning, som---å denne.
Vid ansökningen---skäl godtaga.
Vad sålunda —---sådant bidrag.
19 §.
Kommun skall för varje kalenderår bidraga till kostnaderna för behovsprövade
särskilda barnbidrag med viss andel, motsvarande tre----
finnes, vistelseort.
Angående beräknandet---folkpensioneringen stadgas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1958.»
Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionen II: 339.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen den 26 juli 19A7 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som
är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 400 kronor
för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är svensk
medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven
i riket. Bidrag utgår fr. o. m. kvartalet efter det då barnet fötts
Andra lagutskottets utlåande nr 7 år 1958 5
eller rätt till bidrag eljest uppkommit t. o. m. det kvartal, varunder barnet
fyller sexton år.
Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides
av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost
och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet
är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.
Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom
vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även
att ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas
verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas
för riket som helhet av socialstyrelsen. Besvär över barnavårdsnämnds
beslut i barnbidragsärenden anföres hos länsstyrelsen, vars utslag kan överklagas
hos socialstyrelsen.
Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och
invaliders m. fl. barn skall i fall som angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag,
av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag till uppehälle och
uppfostran åt barn. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning
med högst 600 kronor för barn och år. Som allmänt villkor för bidrag
gäller att barnet skall vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket
och vara under 16 år. Från regeln om medborgarskap finns vissa undantag.
De bidragsberättigade kan indelas i två huvudgrupper: 1) föräldralösa
barn samt fader- eller moderlösa barn, som vårdas av särskild förmyndare
och ej sammanbor med den efterlevande av föräldrarna, 2) övriga. Till den
senare gruppen hänföres a) faderlösa barn, b) barn, vars fader åtnjuter
folkpensionsförmån, c) barn, vars moder åtnjuter sådan förmån, om föräldrarna
ej sammanbor och modern har vårdnaden om barnet, d) barn, vars
moder är gift med annan än barnets fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån
och modern har vårdnaden om barnet eller sammanbor
med detta samt e) barn utom äktenskap, som har fyllt tre år och vars
fader är okänd. Beträffande adoptivbarn gäller i huvudsak enahanda bestämmelser.
Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet
jämte tillhörande handlingar överlämnas till pensionsstyrelsen, som efter
granskning av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.
Historik
Principerna för de allmänna barnbidragen har framlagts av 194-1 års befolk
ning sutredning. I sitt den 19 januari 1946 avgivna betänkande om barnkostnadernas
fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m.
(SOU 1946:5) behandlade utredningen befolkningsfrågans ekonomiska
sida och sådana samhälleliga åtgärder till de barnfostrande familjernas förmån,
som enligt utredningens uppfattning kunde medverka till att höja
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
deras standard. Betänkandet utmynnade i, bl. a., förslag till införande av
kontanta allmänna barnbidrag. Befolkningsutredningen föreslog, att bidragens
belopp skulle bestämmas till 200 kronor. Utredningens förslag innebar
vidare, att vid införande av allmänna barnbidrag de inom statsbeskattningen
då förekommande barnavdragen skulle slopas. Den av utredningen
förordade omläggningen förändrade icke nämnvärt läget för familjer med
barn i inkomstlägen mellan 10 000 och 15 000 kronor. För lägre inkomstskikt
medförde den en påtaglig förbättring, för högre inkomsttagare åter
en försämring.
Lagen om allmänna barnbidrag förelädes 1947 års riksdag genom
proposition nr 220. I propositionen anslöt sig föredragande departementschefen,
statsrådet Möller, till tanken, att barnavdragen vid den statliga
beskattningen skulle slopas vid införandet av allmänna barnbidrag. Beträffande
bidragsbeloppens storlek framhöll departementschefen, att det under
dåvarande förhållanden vore tydligt, att det erfordrades ett väsentligt högre
belopp än 200 kronor per barn och år för att garantera barnfamiljerna en
tillfredsställande standard. Frågan om beloppets storlek vore väsentligen en
avvägningsfråga. För sin del ville departementschefen förorda, att beloppet
bestämdes till 260 kronor om året.
I enlighet med propositionens förslag bestämde riksdagen bidragsbeloppet
till 260 kronor för barn och år.
Frågan om bidragsbeloppen omprövades av 1950 års riksdag i
samband med propositionen nr 241 om ändring i bl. a. kommunalskattelagen
och lagen om allmänna barnbidrag. Till grund för propositionen låg
ett av ortsavdragskommittén den 1 februari 1950 avgivet betänkande (SOU
1950:5).
I propositionen föreslogs, att barnavdragen vid den kommunala beskattningen
skulle slopas och att barnfamiljerna skulle kompenseras härför genom
en höjning av barnbidragen från 260 till 290 kronor.
Riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.
Vid 1952 års riksdag hemställdes i en inom andra kammaren
väckt motion, nr 260, att barnbidragen måtte höjas med 30 procent eller i
avrundat tal till 380 kronor.
Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 17. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj :t i ett läge som
det dåvarande, då levnadskostnaderna vore under ständig förändring, med
uppmärksamhet löljde utvecklingens inverkan på de sociala förmånernas
faktiska värde, och att Kungl. Maj :t — med beaktande av det statsfinansiella
läget — för riksdagen framlade de förslag, som betingades av nämnda
förändringar.
I en vid 1953 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,
nr 65, yrkades »att riksdagen måtte besluta att de allmänna barnbidragen,
som nu utgår med 290 kronor, höjes till 500 kronor per barn och år».
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
Andra lagutskottet, som behandlade motionen i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 7, hemställde att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. I sin motivering uttalade utskottet emellertid bl. a., att i det
sociala reformprogrammet borde även ingå den höjning av dessa bidrag,
som betingades av levnadskostnadernas inverkan på barnfamiljernas standard,
och möjligheterna att finansiera en dylik höjning borde sorgfälligt
prövas.
I en vid 1955 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,
nr 424, hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att barnbidrag icke skall
utgå för första barnet, men att bidrag skall utgå för andra barnet med
290 kronor, för tredje barnet med 350 kronor och för fjärde barnet med
410 kronor samt att bidraget för varje ytterligare barn skall höjas successivt
med 60 kronor i förhållande till det som utgår för det näst föregående
barnet.
Sammansatta stats- och andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 4 motionen under anförande bl. a. att det i avbidan
på resultaten av de undersökningar som påginge inom 1954 års familj eutredning
icke kunde komma i fråga att då genomföra förändringar beträffande
de allmänna barnbidragen.
Frågan om höjning av de allmänna barnbidragen togs upp i ett flertal
motioner vid 1956 års riksdag.
Andra lagutskottet förklarade i sitt utlåtande nr 20 bl. a. att utskottet
ansåge det ofrånkomligt, att en höjning av de allmänna barnbidragen
komme till stånd under år 1957. Utskottet föreslog riksdagen att hos Kungl.
Maj :t hemställa om förslag till 1957 års riksdag om en sådan höjning.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
I proposition nr 12 till 1957 års riksdag föreslogs en höjning av
de allmänna barnbidragens belopp till 400 kronor för barn och år. Till grund
för förslaget låg bl. a. ett av 1954 års familjeutredning avgivet betänkande
»Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29). Utredningen lämnar i
betänkandet en redogörelse för olika familjepolitiska åtgärder samt uppgifter
om befolknings- och familjestrukturen, försörjningsbördornas fördelning
ävensom barnfamiljernas ekonomiska läge och förändringar däri
under senare år. Vidare diskuterar utredningen argumenten för en intensifierad
fainiljepolitik samt möjligheterna till ökat familjestöd kontantvägen
och naturavägen. Utredningen söker bl. a. klarlägga vad den ekonomiska
utvecklingen sedan de allmänna barnbidragen infördes inneburit
för bidragens del.
Utredningen utgår från att barnbidragens ursprungliga effekt bör återställas
och redovisar vissa siffror för att klargöra vilken höjning som skulle
erfordras för att ernå detta syfte. Emellertid finner utredningen det tveksamt
om eu generell höjning av de allmänna barnbidragen skulle innebära
det mest effektiva utnyttjandet av de resurser som kan stå till buds för
8 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
ändamålet. Eftersom stödet till varje barn inte på långt när uppgår till de
taktiska barnkostnaderna, måste nämligen de barnrika familjernas standard
bli förhållandevis låg. För att åstadkomma en med hänsyn till behovet
mera effektiv fördelning av bidraget har utredningen därför tänkt sig möjligheten
av en höjning först fr. o. m. andra eller tredje barnet i de fullständiga
familjerna. I fråga om ofullständiga familjer skulle emellertid,
med hänsyn till dessas svårigheter, bidraget höjas redan fr. o. m. första
barnet. Den ifrågasatta differentieringen skulle innebära, att de medel,
som vid en generell höjning skulle komma ettbarnsfamiljerna till godo,
i stället överflyttas till flerbarnsfamiljerna. Utredningen anför härom:
Det är visserligen sant att det första barnet innebär särskilt höga kostnader
för familjen och krav på omställning av ekonomin, i praktiken ofta
förenad med att hustruns inkomst av förvärvsarbete faller bort eller i varje
fall starkt reduceras. Barnbidraget för det första barnet innebär en viss
lättnad i denna omställning och ett avskaffande av detta bidrag bör därför
inte ifrågakomma. De höga kostnader som är förbundna med det första
barnet reduceras emellertid när barnet blir äldre; en lättnad av de speciella
kostnader som inträder i samband med barnets födelse och tillsynen under
den första perioden åstadkommes vidare naturligast genom moderskapsförsäkringen.
Familjeutredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena
bearbetades av en inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningen,
vilken den 18 september 1956 avlämnade en promemoria angående
allmänna barnbidrag (stencilerad). I fråga om den av familjeutredningen
diskuterade möjligheten att differentiera barnbidragen till flerbarnsfamiljernas
och de ofullständiga familjernas förmån understryker
familj eberedningen det i en del remissyttranden framförda argumentet, att
det vore oskäligt att ställa vissa familjer utanför en i och för sig påkallad
kompensation för bidragets minskade realvärde. Beredningen anför bl. a.:
Om penningvärdet kvarstått oförändrat sedan 1947, lär det inte ha kommit
i fråga att vid en översyn av de familjestödjande åtgärderna minska
bidraget till ettbarnsfamiljerna för att på så sätt erhålla mera medel till
flerbarnsfamiljerna, och en höjning i nuvarande situation av bidragsbeloppen
först fr. o. m. andra eller tredje barnet skulle för ettbarnsfamiljerna
med ganska goda skäl te sig som genomförd på deras bekostnad. Därtill
kommer att vad som ur barnbidragssynpunkt betecknas som ettbarnsfamiljer
mycket väl kan vara familjer med flera barn över 16-årsgränsen
och med de ekonomiska förpliktelser dessa för med sig.
Beredningen har emellertid undersökt de tekniska förutsättningarna för
en tillämpning av olika bidragsbelopp och kommit till den slutsatsen, att
ett graderat system i och för sig skulle kunna genomföras utan mera väsentliga
komplikationer. En viktig förutsättning härför är dock, att inga särbestämmelser
införes beträffande bidragen till ensamstående försörjare.
Även om ett system med graderade bidrag sålunda torde vara tekniskt
genomförbart anser beredningen, att tveksamhet kan råda beträffande an
-
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
gelägenheten av att införa en sådan differentiering i det generellt verkande
systemet för allmänna barnbidrag. Beredningen anför:
Att familjer med många barn även efter en höjning av nuvarande bidragsbelopp
kommer att vara mera betyngda än familjer med ett eller två
barn lär vara ovedersägligt, och någon fullständig utjämning härvidlag, för
alla familjer och alla inkomstklasser, förefaller f. n. otänkbar. Å andra
sidan är det inte självklart, att ett förstärkt stöd till de mera betyngda
barnrika familjerna bäst erhålles genom en differentiering av de allmänna
barnbidragen. Beredningen vill här erinra om att inkomstprövade förmåner,
varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande till antalet
barn i familjen, kan medföra en differentiering till flerbarnsfamiljernas
fördel som i de fall där ekonomin verkligen är ansträngd blir betydligt
mera effektiv än om förmånerna göres helt generella.
I motionerna I: 328 och II: 406 yrkades avslag å propositionen.
I motionerna 1:329 och 11:475 föreslogs slopande av barnbidraget till
yngsta barnet i varje familj men höjning av bidraget till 650 kronor för
övriga barn. Samtidigt föreslogs en förstärkning av moderskapshjälpen
1 fall då barnaföderska icke hade eljest till allmänt barnbidrag bidragsberättigat
barn.
I motionen 11:360 hemställdes att riksdagen måtte besluta bl. a. att
barnbidraget för första barnet i fullständiga familjer skulle utgå oförändrat
med 290 kronor per år samt att bidraget för första barnet i ofullständiga
familjer ävensom bidraget till alla övriga barn skulle utgå med 400 kronor
per år.
Sammansatta stats- och andra lagutskottet avvisade i sitt utlåtande nr
2 tanken på en differentiering av de allmänna barnbidragen samt hemställde
om bifall till propositionen.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
De höjda barnbidragen utgår fr. o. m. den 1 januari 1958.
Utskottet
I föreliggande motioner föreslås ett slopande av det allmänna barnbidraget
till äldsta barnet i varje familj och en differentiering av barnbidragen beträffande
övriga barn. Sålunda föreslås bidraget utgå med 400 kronor för år
till andra barnet, med 500 kronor till tredje barnet och med 600 kronor för
varje ytterligare barn. Beträffande första barnet i s. k. ofullständiga familjer
föreslås införande av ett icke behovsprövat särskilt barnbidrag om 400 kronor
per år för barn som enligt de föreslagna reglerna icke blir berättigat till
allmänt barnbidrag.
Ett genomförande av motionärernas förslag skulle — om man bortser från
de ofullständiga familjerna — medföra en försämring jämfört med vad nu
gäller av barnbidragsförmånerna för alla familjer med upp till fyra barn,
det vill säga för det allt övervägande antalet barnfamiljer. En sådan försäm
-
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
ring skulle stå i dålig samklang med den generella höjning av de allmänna
barnbidragen som beslöts vid föregående års riksdag och kan enligt utskottets
mening icke heller försvaras med utgångspunkt från de hänsynstaganden
som legat till grund för senare års familj epolitik i vårt land. Den kompensation
för bortfallet av barnbidrag som motionärerna tänker sig genom
införande av barnavdrag i beskattningen skulle inte bli av så stort värde för
de lägre inkomsttagarna, oaktat just för dessa grupper behovet av hjälp till
barnkostnaderna måste anses störst. Den förstärkning av stödet till de stora
barnfamiljerna som kan vara erforderlig bör enligt utskottets mening åvägabringas
på ett annat sätt än genom en differentiering av de allmänna barnbidragen.
Det torde icke behöva råda delade meningar om att inkomstprövade
förmåner, varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande
till antalet barn i familjen, i fall där ekonomien är verkligt ansträngd bör
kunna verka betydligt effektivare till flerbarnsfamiljernas fördel än generella
förmåner. En stor del av de familjestödjande åtgärderna i vårt land
sker också med utgångspunkt från sådana grunder.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner I: 268 och II: 339 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 februari 1958
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne, fru
Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell och herr
Magnusson;
från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg*, Lundberg, Odhe,
Carlsson i Bakeröd, fröken Höjer, fröken Sandell, fröken Wetterström och
herr Rimmerfors*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Mannerskantz och fröken Wetterström, vilka ansett att ustkottets
utlåtande bort ha följande lydelse:
Såsom motionärerna framhåller kan det med visshet beräknas att utgifterna
å driftbudgeten kommer att bli så stora att de icke kan täckas av löpande
inkomster. Att verkställa upplåning för att bestrida löpande utgifter
på driftbudgeten under tider då produktionen fungerar normalt kan icke
vara riktigt, särskilt med hänsyn till att statsskulden uppnått den höga sum
-
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
man av ca 20 miljarder kronor. Kreditsituationen är hårt ansträngd och
risken för en ny engångsinflation, till stor del grundad på statliga utgiftsöverskott,
överhängande. Om inflationen skulle gå vidare, urholkas därigenom
värdet av utgående socialförmåner, bland dem även barnbidragen.
Att söka nedbringa utgifterna utan att därvid även medtaga mycket stora
eller behjärtansvärda utgiftsposter kan helt enkelt icke åstadkomma erforderligt
resultat. Fördelen av att penningvärdet bevaras måste för barnfamiljerna
vara av större värde än den förlust borttagande av barnbidraget för
det första barnet medför för dem.
Vid valet av åtgärder som ger besparingar av erforderlig storlek har utskottet
ansett sig böra biträda motionärernas förslag, alltså att ett barnbidrag
i varje familj skall indragas samt bidragen i de verkliga flerbarnsfamiljerna
höjas. På grund av inkomstutvecklingen torde det numera vara lättare för
en familj att draga försorg om ett barn än vid den tidpunkt då barnbidragen
först infördes.
För de ofullständiga familjerna gäller detta ej i samma grad, och utskottet
finner det därför skäligt att dessa erhålla särskilt barnbidrag å 400 kr. enligt
lagen om änkors och invaliders m. fl. barn.
De av motionärerna framlagda förslagen som av utskottet tillstyrkes kan
beräknas minska statens utgifter med ca 379 miljoner per år. Då emellertid
ökningen av de särskilda barnbidragen drar en kostnad av ca 46 miljoner
skulle nettominskningen uppgå till ca 333 miljoner per helt budgetår.
Om ett särskilt ortsavdrag å 500 kr. per barnfamilj införes, vilket förslag
emellertid behandlas av annat utskott, skulle detta giva barnfamiljerna en
skattesänkning av ca 75 miljoner kr. på helt år.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen med bifall till förevarande motioner, I: 268
och II: 339, måtte för sin del antaga följande
1) Förslag
till
Lag om ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag.
Härigenom förordnas att 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli
1947 skall erhålla följande ändrade lydelse.
(Gällande hjdelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 400 kronor
För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag. Oavsett att barn
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
(Gällande lydelse) (Förslagen lydelse)
om året i enlighet med vad nedan enligt vad nedan sägs med hänsyn
närmare stadgas. till sin ålder skulle vara bidrags
berättigande,
skall bidrag likväl ej
utgå för detta i familj med endast
ett bidragsberättigande barn. Ej heller
skall, då i familj finnas flera
sådana barn, bidrag utgå till det
äldsta av dessa.
Bidraget utgår med 400 kronor
om året för näst äldsta barnet, med
500 kronor om året för det därefter
följande samt med 600 kronor om
året för ett vart ytterligare barn i
samma familj.
Bidrag skall i övrigt utgå enligt
med vad nedan närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag---i riket
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1958
2) Förslag
till
Lag om ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl. barn.
Härigenom förordnas att 1 och 5 §§, 6 § 1, 3 och 4 mom., 7, 10, 12, 15
och 19 §§ lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och
invaliders in. fl. barn skola erhålla följande ändrade lydelse.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Till uppehälle--— särskilt barnbidrag.
Icke behovsprövat särskilt barnbidrag
utgår med 400 kronor för
barn och år, såvida barnet icke är
berättigat till allmänt barnbidrag
och
1) barnets föräldrar avlidit;
2) barnets vårdnadshavare, om
denne icke är särskilt förordnad förmyndare,
är ogift och med barnets
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958 13
(Gällande lydelse)
Särskilt barnbidrag utgår, där ej
annat följer av vad nedan sägs, med
600 kronor för barn och år.
5
Särskilt barnbidrag utgår, där ej
---av föräldrarna.
Har barnet inkomst, som ej härrör
från dess eget arbete och som helt
eller i mera väsentlig mån kan anses
täcka kostnaden för dess uppehälle
och uppfostran, skall särskilt barnbidrag
antingen ej utgå eller ock
nedsättas efter vad som finnes skäligt.
Såsom inkomst---enligt
bidragsförskottslagen.
6
1 mom. Särskilt barnbidrag utgår
jämväl, där ej — — — tre år.
Barnbidrag enligt--— utgiva
underhållsbidrag.
3 mom. För barn som avses i 1
mom. skall enligt vad nedan sägs särskilt
barnbidrag minskas med hänsyn
till försörj arens årsinkomst. Så
-
(Förslagen lydelse)
fader icke sammanboende kvinna,
änka, änkling, frånskild, hemskild
eller gift och på grund av söndring
i äktenskapet levande åtskild från
andra maken;
3) barnets vårdnadshavare år
särskilt förordnad förmyndare, och
skyldighet att underhålla barnet åvilar
person som ovan vid 2. omförmäles;
eller
b) för barnet utgår behovsprövat
särskilt barnbidrag.
Behovsprövat särskilt barnbidrag
utgår, där ej annat följer av vad nedan
sägs, med 600 kronor för barn
och år.
§•
Behovsprövat särskilt barnbidrag
utgår där ej---av föräldrarna.
Har barnet inkomst, som ej härrör
från dess eget arbete och som
helt eller i mera väsentlig mån kan
anses täcka kostnaden för dess
uppehälle och uppfostran, skall behovsprövat
särskilt barnbidrag antingen
ej utgå eller ock nedsättas
efter vad som finnes skäligt. Såsom
inkomst---enligt bidragsför
skottslagen.
§•
1 mom. Behovsprövat särskilt
barnbidrag utgår jämväl, där ej
—--tre år.
Barnbidrag enligt--— utgiva
underhållsbidrag.
3 mom. För barn som avses i 1
mom. skall enligt vad nedan sägs
behovsprövat särskilt barnbidrag
minskas med hänsyn till försörja
-
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
(Gällande lydelse)
som försörj are---om barnet.
Om försörj aren åtnjuter folkpension
eller uppbär hustrutillägg eller
skulle ägt erhålla sådan förmån, därest
ej hans årsinkomst uteslutit honom
från rätten därtill, skall vad i lagen
om folkpensionering är stadgat
rörande minskning av folkpension
på grund av den pensionsberättigades
årsinkomst gälla även i fråga om
minskning av särskilt barnbidrag;
dock skall---med barn.
I annat fall än som avses i föregående
stycke minskas särskilt barnbidrag
med en tredjedel av försörjarens
årsinkomst i vad den överstiger
2 400 kronor och med ytterligare en
tredjedel i vad den överstiger 3 300
kronor. Är försörjaren----4 200
kronor.
Finnas, då---varje barn.
Är den, vars inkomst skall läggas
till grund för beräknandet av barnbidrag,
underhållsskyldig mot barn
under sexton år som icke är berättigat
till särskilt barnbidrag, skall
vid---sådant avdrag.
4 mom. Har barn inkomst, som ej
härrör från dess eget arbete, skall
barnbidraget minskas med nämnda
inkomst, i vad den överstiger 200
kronor för år. Kan barnet--— å
barnbidraget.
(Förslagen lydelse)
rens årsinkomst. Såsom försörjare
---om barnet.
Om försörj aren åtnjuter folkpension
eller uppbär hustrutillägg eller
skulle ägt erhålla sådan förmån,
därest ej hans årsinkomst uteslutit
honom från rätten därtill, skall vad
i lagen om folkpensionering är stadgat
rörande minskning av folkpension
på grund av den pensionsberättigades
årsinkomst gälla även i fråga
om minskning av behovsprövat särskilt
barnbidrag; dock skall---
med barn.
I annat fall än som avses i föregående
stycke minskas behovsprövat
särskilt barnbidrag med en tredjedel
av försörj arens årsinkomst i
vad den överstiger 2 400 kronor och
med ytterligare en tredjedel i vad
den överstiger 3 300 kronor. Är försörj
aren -----4 200 kronor.
Finnas då---varje barn.
Är den, vars inkomst skall läggas
till grund för beräknandet av barnbidrag,
underhållsskyldig mot barn
under sexton år som icke är berättigat
till behovsprövat särskilt barnbidrag,
skall vid---sådant av
drag.
4 mom. Har barn inkomst, som ej
härrör från dess eget arbete, skall
behovsprövat särskilt barnbidrag
minskas med nämnda inkomst i vad
den överstiger 200 kronor för år.
Kan barnet---å barnbidraget.
7 §•
7 §. För barn, som är adopterat, För barn, som är adopterat, utgår
utgår särskilt barnbidrag endast om särskilt barnbidrag endast om barnet
barnet i sin egenskap av adoptiv- i sin egenskap av adoptivbarn enligt
barn enligt bestämmelserna nedan i bestämmelserna i 1 § eller nedan i
15
Andra lagutskottets
(Gällande lydelse)
denna paragraf är berättigat till sådant
bidrag.
I fråga---mellan makarna.
För annat adoptivbarn än i andra
stycket avses utgår barnbidrag:
1. enligt —---mannen avlidit.
I fall---barnets försörj are.
Där ej särskilda omständigheter
till annat föranleda utgår icke barnbidrag
av den anledningen att adoptant
eller adoptants make åtnjuter
folkpension med mindre adoptionen
skett minst två år före den dag då
pensionen söktes.
10
Har i fall då särskilt barnbidrag
utgått för barn, adoptivbarn eller
styvbarn till någon, som uppburit
invalidpension eller sjukbidrag enligt
lagen om folkpensionering, folkpensionen
indragits enligt 14 § 1
mom. första stycket nämnda lag
eller den för sjukbidrags åtnjutande
bestämda tiden gått till ända, må,
där särskilda skäl föreligga, barnbidrag
med efter hand nedsatt belopp
utgå under ytterligare högst ett
år. Ej må---sexton år.
12
Den vars —--till barnet.
Har barn särskilt förordnad förmyndare,
åligger det denne att göra
anmälan som i föregående stycke
utlåtande nr 7 år 1958
(Förslagen lydelse)
denna paragraf är berättigat till sådant
bidrag.
I fråga---mellan makarna.
För annat adoptivbarn än i andra
stycket avses utgår behovsprövat
barnbidrag:
1. enligt---mannen avlidit.
I fall---barnets försörjare.
Där ej särskilda omständigheter
till annat föranleda utgår icke behovsprövat
barnbidrag av den anledningen
att adoptant eller adoptants
make åtnjuter folkpension med
mindre adoptionen skett minst två
år före den dag då pensionen söktes.
§•
Har i fall då behovsprövat särskilt
barnbidrag utgått för barn, adoptivbarn
eller styvbarn till någon, som
uppburit invalidpension eller sjukpension
enligt lagen om folkpensionering,
folkpensionen indragits enligt
14 § 1 mom. första stycket nämnda
lag eller den för sjukbidrags åtnjutande
bestämda tiden gått till ända,
må, där särskilda skäl föreligga,
behovsprövat barnbidrag med efter
hand nedsatt belopp utgå under ytterligare
högst ett år. Ej må —---
sexton år.
§•
Den som uppbär icke behovsprövat
särskilt barnbidrag, är pliktig att
till pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd
utan oskäligt dröjsmål anmäla
om förutsättning för bidrag
icke längre är för handen.
Den vars---till barnet.
Har barn särskilt förordnad förmyndare,
åligger del denne att göra
anmälan som i föregående stycke
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
(Gällande lydelse)
sagts, om barnets —• — — eller
adoptant.
Uppbäres barnbidrag av myndighet
eller annan person än ovan avses,
är jämväl sådan myndighet eller
person anmälningsskyldig.
(Föreslagen lydelse)
sagts, om barnets — — — eller
adoptant.
Uppbäres behovsprövat barnbidrag
av myndighet eller annan person än
ovan avses, är jämväl sådan myndighet
eller person anmälningsskyldig.
15 §.
Ansökning om särskilt barnbidrag
skall göras:
1. om — — — blivit mantalsskriven.
Finnes ej — — — stadigvarande
vistas.
Ansökning göres, då särskilt förordnad
förmyndare finnes, av denne
och eljest av den vars inkomst
enligt 6 § 3 mom. eller 7 § fjärde
stycket skall ligga till grund för beräknande
av bidraget. Har barnavårdsman
förordnats för barnet,
vare ock denne behörig att göra ansökning
om särskilt barnbidrag.
Ansökning som---å denne.
Vid ansökningen---skäl godtaga.
Vad sålunda--— sådant bidrag.
19 §.
Kommun skall för varje kalenderår
bidraga till kostnaderna för sär
-
Ansökning om icke behovsprövat
särskilt barnbidrag skall göras hos
pensionsnämndens ordförande i det
pensionsdistrikt där barnet år
kyrkobokfört.
Ansökning om behovsprövat särskilt
barnbidrag skall göras:
1. om — — — blivit mantalsskriven.
Finnes ej —- --stadigvarande
vistas.
Ansökning om icke behovsprövat
särskilt barnbidrag göres av barnets
vårdnadshavare. Äro vårdnadshavarna
två, må ansökningen göras av
den ene.
Ansökning om behovsprövat särskilt
barnbidrag göres, då särskilt
förordnad förmyndare finnes, av
denne och eljest av den vars inkomst
enligt 6 § 3 mom. eller 7 § fjärde
stycket skall ligga till grund för beräknande
av bidraget.
Har barnavårdsman förordnats för
barnet, vare ock denne behörig att
göra ansökning om särskilt barnbidrag.
Kommun skall för varje kalenderår
bidraga till kostnaderna för be
-
17
Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
skilda barnbidrag med viss andel, hovsprövade särskilda barnbidrag
motsvarande tre finnes, vis- med viss andel, motsvarande tre
telseort. ---finnes, vistelseort.
Angående beräknandet —---folkpensioneringen stadgas.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1958.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr 7
IDUNS TRYCKERI, rSSfLTE, ST HIM Si
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.