Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i bestämmelserna om allmänna barnbidrag m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 268 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 339 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

1958-02-25 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1958 A:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i bestämmelserna om allmänna barnbidrag m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 268 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 339 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar

i bestämmelserna om allmänna barnbidrag m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 268 i första kammaren av

herr Ewerlöf m. fl. samt nr 339 i andra kammaren av herr Hjalmarson

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

antaga följande

1) Förslag

till

Lag om ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli 1947

Härigenom förordnas att 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli

1947 skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt

barnbidrag. Oavsett att barn enligt vad nedan sägs med hänsyn till sin

ålder skulle vara bidragsberättigande, skall bidrag likväl ej utgå för detta i

familj med endast ett bidragsberättigande barn. Ej heller skall, då i familj

finnas flera sådana barn, bidrag utgå till det äldsta av dessa.

Bidraget utgår med 400 kronor om året för näst äldsta barnet, med 500

kronor om året för det därefter följande samt med 600 kronor om året för

ett vart ytterligare barn i samma familj.

Bidrag skall i övrigt utgå i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag---i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1958.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 sand. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 dr 1958

2) Förslag

till

Lag om ändringar i lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders barn

Härigenom förordnas att 1 och 5 §§, 6 § 1, 3 och 4 mom. 7, 10, 12, 15

och 19 §§ lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders in. fl. barn skola erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

Till uppehälle ----särskilt barnbidrag. )

Icke behovsprövat särskilt barnbidrag utgår med 400 kronor för barn

och år, såvida barnet icke är berättigat till allmänt barnbidrag och

1) barnets föräldrar avlidit;

2) barnets vårdnadshavare, om denne icke är särskilt förordnad förmyndare,

är ogift och med barnets fader icke sammanboende kvinna, änka,

änkling, frånskild, hemskild eller gift och på grund av söndring i äktenskapet

levande åtskild från andra maken;

3) barnets vårdnadshavare är särskilt förordnad förmyndare, och skyldighet

att underhålla barnet åvilar person som ovan vid 2. omförmäles;

eller

4) för barnet utgår behovsprövat särskilt barnbidrag.

Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej annat följer av vad nedan

sägs, med 600 kronor för barn och år.

5 §•

Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej---av föräldrarna.

Har barnet inkomst, som ej härrör från dess eget arbete och som helt

eller i mera väsentlig mån kan anses täcka kostnaden för dess uppehälle

och uppfostran, skall behovsprövat särskilt barnbidrag antingen ej utgå

eller ock nedsättas efter vad som finnes skäligt. Såsom inkomst----

enligt bidragsförskottslagen.

6 §.

1 mom. Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår jämväl, där ej------

tre år.

Barnbidrag enligt---utgiva underhållsbidrag.

3 mom. För barn som avses i 1 mom. skall enligt vad nedan sägs behovsprövat

särskilt barnbidrag minskas med hänsyn till försörjarens årsinkomst.

Såsom försörjare-----om barnet.

Om försörj aren åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg eller

skulle ägt erhålla sådan förmån, därest ej hans årsinkomst uteslutit honom

från rätten därtill, skall vad i lagen om folkpensionering är stadgat rörande

minskning av folkpension på grund av den pensionsberättigades års
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

inkomst gälla även i fråga om minskning av behovsprövat särskilt barnbidrag;

dock skall---med barn.

f annat fall än som avses i föregående stycke minskas behovsprövat särskilt

barnbidrag med en tredjedel av försörj arens årsinkomst i vad den

överstiger 2 400 kronor och med ytterligare en tredjedel i vad överstiger

3 300 kronor. Är försörj aren---4 200 kronor.

Finnas, då---varje barn.

Är den, vars inkomst skall läggas till grund för beräknandet av barnbidrag,

underhållsskyldig mot barn under sexton år som icke är berättigat

till behovsprövat särskilt barnbidrag, skall vid--— sådant avdrag.

4 mom. Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall

behovsprövat särskilt barnbidrag minskas med nämnda inkomst i vad den

överstiger 200 kronor för år. Kan barnet---å barnbidraget.

7 §•

För barn, som är adopterat, utgår särskilt barnbidrag endast om barnet

i sin egenskap av adoptivbarn enligt bestämmelserna i 1 § eller nedan i

denna paragraf är berättigat till sådant bidrag.

I fråga---mellan makarna.

För annat adoptivbarn än i andra stycket avses utgår behovsprövat barnbidrag:
1.

enligt---mannen avlidit.

I fall---barnets försörjare.

Där ej särskilda omständigheter till annat föranleda utgår icke behovsprövat

barnbidrag av den anledningen att adoptant eller adoptants make

åtnjuter folkpension med mindre adoptionen skett minst två år före den

dag då pensionen söktes.

10 §.

Har i fall då behovsprövat särskilt barnbidrag utgått för barn, adoptivbarn

eller styvbarn till någon, som uppburit invalidpension eller sjukpension

enligt lagen om folkpensionering, folkpensionen indragits enligt 14 §

1 mom. första stycket nämnda lag eller den för sjukbidrags åtnjutande bestämda

tiden gått till ända, må, där särskilda skäl föreligga, behovsprövat

barnbidrag med efter hand nedsatt belopp utgå under ytterligare högst ett

år. Ej må---sexton år.

12 §.

Den som uppbär icke behovsprövat särskilt barnbidrag, är pliktig att till

pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd utan oskäligt dröjsmål anmäla om

förutsättning för bidrag icke längre är för handen.

Den vars — — — till barnet.

Har barn särskilt förordnad förmyndare, åligger det denne att göra anmälan

som i föregående stycke sagts, om barnets—---eller adoptant.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

Uppbäres behovsprövat barnbidrag av myndighet eller annan person än

ovan avses, är jämväl sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.

15 §.

Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras hos pensionsnäinndens

ordförande i det pensionsdistrikt där barnet är kyrkobokfört.

Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras:

1. om —--blivit mantalsskriven.

Finnes ej---stadigvarande vistas.

Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag göres av barnets

vårdnadshavare. Äro vårdnadshavarna två, må ansökningen göras av den

ene.

Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag göres, då särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne och eljest av den vars inkomst enligt

6 § 3 mom. eller 7 § fjärde stycket skall ligga till grund för beräknande av

bidraget.

Har barnavårdsman förordnats för barnet, vare ock denne behörig att

göra ansökning om särskilt barnbidrag.

Ansökning, som---å denne.

Vid ansökningen---skäl godtaga.

Vad sålunda —---sådant bidrag.

19 §.

Kommun skall för varje kalenderår bidraga till kostnaderna för behovsprövade

särskilda barnbidrag med viss andel, motsvarande tre----

finnes, vistelseort.

Angående beräknandet---folkpensioneringen stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1958.»

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionen II: 339.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 19A7 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som

är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 400 kronor

för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är svensk

medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven

i riket. Bidrag utgår fr. o. m. kvartalet efter det då barnet fötts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåande nr 7 år 1958 5

eller rätt till bidrag eljest uppkommit t. o. m. det kvartal, varunder barnet

fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom

vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även

att ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas

verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas

för riket som helhet av socialstyrelsen. Besvär över barnavårdsnämnds

beslut i barnbidragsärenden anföres hos länsstyrelsen, vars utslag kan överklagas

hos socialstyrelsen.

Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn skall i fall som angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag,

av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag till uppehälle och

uppfostran åt barn. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning

med högst 600 kronor för barn och år. Som allmänt villkor för bidrag

gäller att barnet skall vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket

och vara under 16 år. Från regeln om medborgarskap finns vissa undantag.

De bidragsberättigade kan indelas i två huvudgrupper: 1) föräldralösa

barn samt fader- eller moderlösa barn, som vårdas av särskild förmyndare

och ej sammanbor med den efterlevande av föräldrarna, 2) övriga. Till den

senare gruppen hänföres a) faderlösa barn, b) barn, vars fader åtnjuter

folkpensionsförmån, c) barn, vars moder åtnjuter sådan förmån, om föräldrarna

ej sammanbor och modern har vårdnaden om barnet, d) barn, vars

moder är gift med annan än barnets fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån

och modern har vårdnaden om barnet eller sammanbor

med detta samt e) barn utom äktenskap, som har fyllt tre år och vars

fader är okänd. Beträffande adoptivbarn gäller i huvudsak enahanda bestämmelser.

Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet

jämte tillhörande handlingar överlämnas till pensionsstyrelsen, som efter

granskning av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.

Historik

Principerna för de allmänna barnbidragen har framlagts av 194-1 års befolk

ning sutredning. I sitt den 19 januari 1946 avgivna betänkande om barnkostnadernas

fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m.

(SOU 1946:5) behandlade utredningen befolkningsfrågans ekonomiska

sida och sådana samhälleliga åtgärder till de barnfostrande familjernas förmån,

som enligt utredningens uppfattning kunde medverka till att höja

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

deras standard. Betänkandet utmynnade i, bl. a., förslag till införande av

kontanta allmänna barnbidrag. Befolkningsutredningen föreslog, att bidragens

belopp skulle bestämmas till 200 kronor. Utredningens förslag innebar

vidare, att vid införande av allmänna barnbidrag de inom statsbeskattningen

då förekommande barnavdragen skulle slopas. Den av utredningen

förordade omläggningen förändrade icke nämnvärt läget för familjer med

barn i inkomstlägen mellan 10 000 och 15 000 kronor. För lägre inkomstskikt

medförde den en påtaglig förbättring, för högre inkomsttagare åter

en försämring.

Lagen om allmänna barnbidrag förelädes 1947 års riksdag genom

proposition nr 220. I propositionen anslöt sig föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, till tanken, att barnavdragen vid den statliga

beskattningen skulle slopas vid införandet av allmänna barnbidrag. Beträffande

bidragsbeloppens storlek framhöll departementschefen, att det under

dåvarande förhållanden vore tydligt, att det erfordrades ett väsentligt högre

belopp än 200 kronor per barn och år för att garantera barnfamiljerna en

tillfredsställande standard. Frågan om beloppets storlek vore väsentligen en

avvägningsfråga. För sin del ville departementschefen förorda, att beloppet

bestämdes till 260 kronor om året.

I enlighet med propositionens förslag bestämde riksdagen bidragsbeloppet

till 260 kronor för barn och år.

Frågan om bidragsbeloppen omprövades av 1950 års riksdag i

samband med propositionen nr 241 om ändring i bl. a. kommunalskattelagen

och lagen om allmänna barnbidrag. Till grund för propositionen låg

ett av ortsavdragskommittén den 1 februari 1950 avgivet betänkande (SOU

1950:5).

I propositionen föreslogs, att barnavdragen vid den kommunala beskattningen

skulle slopas och att barnfamiljerna skulle kompenseras härför genom

en höjning av barnbidragen från 260 till 290 kronor.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.

Vid 1952 års riksdag hemställdes i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 260, att barnbidragen måtte höjas med 30 procent eller i

avrundat tal till 380 kronor.

Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 17. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj :t i ett läge som

det dåvarande, då levnadskostnaderna vore under ständig förändring, med

uppmärksamhet löljde utvecklingens inverkan på de sociala förmånernas

faktiska värde, och att Kungl. Maj :t — med beaktande av det statsfinansiella

läget — för riksdagen framlade de förslag, som betingades av nämnda

förändringar.

I en vid 1953 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 65, yrkades »att riksdagen måtte besluta att de allmänna barnbidragen,

som nu utgår med 290 kronor, höjes till 500 kronor per barn och år».

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

Andra lagutskottet, som behandlade motionen i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 7, hemställde att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. I sin motivering uttalade utskottet emellertid bl. a., att i det

sociala reformprogrammet borde även ingå den höjning av dessa bidrag,

som betingades av levnadskostnadernas inverkan på barnfamiljernas standard,

och möjligheterna att finansiera en dylik höjning borde sorgfälligt

prövas.

I en vid 1955 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 424, hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att barnbidrag icke skall

utgå för första barnet, men att bidrag skall utgå för andra barnet med

290 kronor, för tredje barnet med 350 kronor och för fjärde barnet med

410 kronor samt att bidraget för varje ytterligare barn skall höjas successivt

med 60 kronor i förhållande till det som utgår för det näst föregående

barnet.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 4 motionen under anförande bl. a. att det i avbidan

på resultaten av de undersökningar som påginge inom 1954 års familj eutredning

icke kunde komma i fråga att då genomföra förändringar beträffande

de allmänna barnbidragen.

Frågan om höjning av de allmänna barnbidragen togs upp i ett flertal

motioner vid 1956 års riksdag.

Andra lagutskottet förklarade i sitt utlåtande nr 20 bl. a. att utskottet

ansåge det ofrånkomligt, att en höjning av de allmänna barnbidragen

komme till stånd under år 1957. Utskottet föreslog riksdagen att hos Kungl.

Maj :t hemställa om förslag till 1957 års riksdag om en sådan höjning.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

I proposition nr 12 till 1957 års riksdag föreslogs en höjning av

de allmänna barnbidragens belopp till 400 kronor för barn och år. Till grund

för förslaget låg bl. a. ett av 1954 års familjeutredning avgivet betänkande

»Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29). Utredningen lämnar i

betänkandet en redogörelse för olika familjepolitiska åtgärder samt uppgifter

om befolknings- och familjestrukturen, försörjningsbördornas fördelning

ävensom barnfamiljernas ekonomiska läge och förändringar däri

under senare år. Vidare diskuterar utredningen argumenten för en intensifierad

fainiljepolitik samt möjligheterna till ökat familjestöd kontantvägen

och naturavägen. Utredningen söker bl. a. klarlägga vad den ekonomiska

utvecklingen sedan de allmänna barnbidragen infördes inneburit

för bidragens del.

Utredningen utgår från att barnbidragens ursprungliga effekt bör återställas

och redovisar vissa siffror för att klargöra vilken höjning som skulle

erfordras för att ernå detta syfte. Emellertid finner utredningen det tveksamt

om eu generell höjning av de allmänna barnbidragen skulle innebära

det mest effektiva utnyttjandet av de resurser som kan stå till buds för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

ändamålet. Eftersom stödet till varje barn inte på långt när uppgår till de

taktiska barnkostnaderna, måste nämligen de barnrika familjernas standard

bli förhållandevis låg. För att åstadkomma en med hänsyn till behovet

mera effektiv fördelning av bidraget har utredningen därför tänkt sig möjligheten

av en höjning först fr. o. m. andra eller tredje barnet i de fullständiga

familjerna. I fråga om ofullständiga familjer skulle emellertid,

med hänsyn till dessas svårigheter, bidraget höjas redan fr. o. m. första

barnet. Den ifrågasatta differentieringen skulle innebära, att de medel,

som vid en generell höjning skulle komma ettbarnsfamiljerna till godo,

i stället överflyttas till flerbarnsfamiljerna. Utredningen anför härom:

Det är visserligen sant att det första barnet innebär särskilt höga kostnader

för familjen och krav på omställning av ekonomin, i praktiken ofta

förenad med att hustruns inkomst av förvärvsarbete faller bort eller i varje

fall starkt reduceras. Barnbidraget för det första barnet innebär en viss

lättnad i denna omställning och ett avskaffande av detta bidrag bör därför

inte ifrågakomma. De höga kostnader som är förbundna med det första

barnet reduceras emellertid när barnet blir äldre; en lättnad av de speciella

kostnader som inträder i samband med barnets födelse och tillsynen under

den första perioden åstadkommes vidare naturligast genom moderskapsförsäkringen.

Familjeutredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena

bearbetades av en inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningen,

vilken den 18 september 1956 avlämnade en promemoria angående

allmänna barnbidrag (stencilerad). I fråga om den av familjeutredningen

diskuterade möjligheten att differentiera barnbidragen till flerbarnsfamiljernas

och de ofullständiga familjernas förmån understryker

familj eberedningen det i en del remissyttranden framförda argumentet, att

det vore oskäligt att ställa vissa familjer utanför en i och för sig påkallad

kompensation för bidragets minskade realvärde. Beredningen anför bl. a.:

Om penningvärdet kvarstått oförändrat sedan 1947, lär det inte ha kommit

i fråga att vid en översyn av de familjestödjande åtgärderna minska

bidraget till ettbarnsfamiljerna för att på så sätt erhålla mera medel till

flerbarnsfamiljerna, och en höjning i nuvarande situation av bidragsbeloppen

först fr. o. m. andra eller tredje barnet skulle för ettbarnsfamiljerna

med ganska goda skäl te sig som genomförd på deras bekostnad. Därtill

kommer att vad som ur barnbidragssynpunkt betecknas som ettbarnsfamiljer

mycket väl kan vara familjer med flera barn över 16-årsgränsen

och med de ekonomiska förpliktelser dessa för med sig.

Beredningen har emellertid undersökt de tekniska förutsättningarna för

en tillämpning av olika bidragsbelopp och kommit till den slutsatsen, att

ett graderat system i och för sig skulle kunna genomföras utan mera väsentliga

komplikationer. En viktig förutsättning härför är dock, att inga särbestämmelser

införes beträffande bidragen till ensamstående försörjare.

Även om ett system med graderade bidrag sålunda torde vara tekniskt

genomförbart anser beredningen, att tveksamhet kan råda beträffande an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

gelägenheten av att införa en sådan differentiering i det generellt verkande

systemet för allmänna barnbidrag. Beredningen anför:

Att familjer med många barn även efter en höjning av nuvarande bidragsbelopp

kommer att vara mera betyngda än familjer med ett eller två

barn lär vara ovedersägligt, och någon fullständig utjämning härvidlag, för

alla familjer och alla inkomstklasser, förefaller f. n. otänkbar. Å andra

sidan är det inte självklart, att ett förstärkt stöd till de mera betyngda

barnrika familjerna bäst erhålles genom en differentiering av de allmänna

barnbidragen. Beredningen vill här erinra om att inkomstprövade förmåner,

varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande till antalet

barn i familjen, kan medföra en differentiering till flerbarnsfamiljernas

fördel som i de fall där ekonomin verkligen är ansträngd blir betydligt

mera effektiv än om förmånerna göres helt generella.

I motionerna I: 328 och II: 406 yrkades avslag å propositionen.

I motionerna 1:329 och 11:475 föreslogs slopande av barnbidraget till

yngsta barnet i varje familj men höjning av bidraget till 650 kronor för

övriga barn. Samtidigt föreslogs en förstärkning av moderskapshjälpen

1 fall då barnaföderska icke hade eljest till allmänt barnbidrag bidragsberättigat

barn.

I motionen 11:360 hemställdes att riksdagen måtte besluta bl. a. att

barnbidraget för första barnet i fullständiga familjer skulle utgå oförändrat

med 290 kronor per år samt att bidraget för första barnet i ofullständiga

familjer ävensom bidraget till alla övriga barn skulle utgå med 400 kronor

per år.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet avvisade i sitt utlåtande nr

2 tanken på en differentiering av de allmänna barnbidragen samt hemställde

om bifall till propositionen.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

De höjda barnbidragen utgår fr. o. m. den 1 januari 1958.

Utskottet

I föreliggande motioner föreslås ett slopande av det allmänna barnbidraget

till äldsta barnet i varje familj och en differentiering av barnbidragen beträffande

övriga barn. Sålunda föreslås bidraget utgå med 400 kronor för år

till andra barnet, med 500 kronor till tredje barnet och med 600 kronor för

varje ytterligare barn. Beträffande första barnet i s. k. ofullständiga familjer

föreslås införande av ett icke behovsprövat särskilt barnbidrag om 400 kronor

per år för barn som enligt de föreslagna reglerna icke blir berättigat till

allmänt barnbidrag.

Ett genomförande av motionärernas förslag skulle — om man bortser från

de ofullständiga familjerna — medföra en försämring jämfört med vad nu

gäller av barnbidragsförmånerna för alla familjer med upp till fyra barn,

det vill säga för det allt övervägande antalet barnfamiljer. En sådan försäm
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

ring skulle stå i dålig samklang med den generella höjning av de allmänna

barnbidragen som beslöts vid föregående års riksdag och kan enligt utskottets

mening icke heller försvaras med utgångspunkt från de hänsynstaganden

som legat till grund för senare års familj epolitik i vårt land. Den kompensation

för bortfallet av barnbidrag som motionärerna tänker sig genom

införande av barnavdrag i beskattningen skulle inte bli av så stort värde för

de lägre inkomsttagarna, oaktat just för dessa grupper behovet av hjälp till

barnkostnaderna måste anses störst. Den förstärkning av stödet till de stora

barnfamiljerna som kan vara erforderlig bör enligt utskottets mening åvägabringas

på ett annat sätt än genom en differentiering av de allmänna barnbidragen.

Det torde icke behöva råda delade meningar om att inkomstprövade

förmåner, varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande

till antalet barn i familjen, i fall där ekonomien är verkligt ansträngd bör

kunna verka betydligt effektivare till flerbarnsfamiljernas fördel än generella

förmåner. En stor del av de familjestödjande åtgärderna i vårt land

sker också med utgångspunkt från sådana grunder.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner I: 268 och II: 339 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne, fru

Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell och herr

Magnusson;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg*, Lundberg, Odhe,

Carlsson i Bakeröd, fröken Höjer, fröken Sandell, fröken Wetterström och

herr Rimmerfors*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Mannerskantz och fröken Wetterström, vilka ansett att ustkottets

utlåtande bort ha följande lydelse:

Såsom motionärerna framhåller kan det med visshet beräknas att utgifterna

å driftbudgeten kommer att bli så stora att de icke kan täckas av löpande

inkomster. Att verkställa upplåning för att bestrida löpande utgifter

på driftbudgeten under tider då produktionen fungerar normalt kan icke

vara riktigt, särskilt med hänsyn till att statsskulden uppnått den höga sum
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

man av ca 20 miljarder kronor. Kreditsituationen är hårt ansträngd och

risken för en ny engångsinflation, till stor del grundad på statliga utgiftsöverskott,

överhängande. Om inflationen skulle gå vidare, urholkas därigenom

värdet av utgående socialförmåner, bland dem även barnbidragen.

Att söka nedbringa utgifterna utan att därvid även medtaga mycket stora

eller behjärtansvärda utgiftsposter kan helt enkelt icke åstadkomma erforderligt

resultat. Fördelen av att penningvärdet bevaras måste för barnfamiljerna

vara av större värde än den förlust borttagande av barnbidraget för

det första barnet medför för dem.

Vid valet av åtgärder som ger besparingar av erforderlig storlek har utskottet

ansett sig böra biträda motionärernas förslag, alltså att ett barnbidrag

i varje familj skall indragas samt bidragen i de verkliga flerbarnsfamiljerna

höjas. På grund av inkomstutvecklingen torde det numera vara lättare för

en familj att draga försorg om ett barn än vid den tidpunkt då barnbidragen

först infördes.

För de ofullständiga familjerna gäller detta ej i samma grad, och utskottet

finner det därför skäligt att dessa erhålla särskilt barnbidrag å 400 kr. enligt

lagen om änkors och invaliders m. fl. barn.

De av motionärerna framlagda förslagen som av utskottet tillstyrkes kan

beräknas minska statens utgifter med ca 379 miljoner per år. Då emellertid

ökningen av de särskilda barnbidragen drar en kostnad av ca 46 miljoner

skulle nettominskningen uppgå till ca 333 miljoner per helt budgetår.

Om ett särskilt ortsavdrag å 500 kr. per barnfamilj införes, vilket förslag

emellertid behandlas av annat utskott, skulle detta giva barnfamiljerna en

skattesänkning av ca 75 miljoner kr. på helt år.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner, I: 268

och II: 339, måtte för sin del antaga följande

1) Förslag

till

Lag om ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag.

Härigenom förordnas att 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli

1947 skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Gällande hjdelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets

uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 400 kronor

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets

uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag. Oavsett att barn

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

(Gällande lydelse) (Förslagen lydelse)

om året i enlighet med vad nedan enligt vad nedan sägs med hänsyn

närmare stadgas. till sin ålder skulle vara bidrags
berättigande,

skall bidrag likväl ej

utgå för detta i familj med endast

ett bidragsberättigande barn. Ej heller

skall, då i familj finnas flera

sådana barn, bidrag utgå till det

äldsta av dessa.

Bidraget utgår med 400 kronor

om året för näst äldsta barnet, med

500 kronor om året för det därefter

följande samt med 600 kronor om

året för ett vart ytterligare barn i

samma familj.

Bidrag skall i övrigt utgå enligt

med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag---i riket

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1958

2) Förslag

till

Lag om ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn.

Härigenom förordnas att 1 och 5 §§, 6 § 1, 3 och 4 mom., 7, 10, 12, 15

och 19 §§ lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders in. fl. barn skola erhålla följande ändrade lydelse.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Till uppehälle--— särskilt barnbidrag.

Icke behovsprövat särskilt barnbidrag

utgår med 400 kronor för

barn och år, såvida barnet icke är

berättigat till allmänt barnbidrag

och

1) barnets föräldrar avlidit;

2) barnets vårdnadshavare, om

denne icke är särskilt förordnad förmyndare,

är ogift och med barnets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958 13

(Gällande lydelse)

Särskilt barnbidrag utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs, med

600 kronor för barn och år.

5

Särskilt barnbidrag utgår, där ej

---av föräldrarna.

Har barnet inkomst, som ej härrör

från dess eget arbete och som helt

eller i mera väsentlig mån kan anses

täcka kostnaden för dess uppehälle

och uppfostran, skall särskilt barnbidrag

antingen ej utgå eller ock

nedsättas efter vad som finnes skäligt.

Såsom inkomst---enligt

bidragsförskottslagen.

6

1 mom. Särskilt barnbidrag utgår

jämväl, där ej — — — tre år.

Barnbidrag enligt--— utgiva

underhållsbidrag.

3 mom. För barn som avses i 1

mom. skall enligt vad nedan sägs särskilt

barnbidrag minskas med hänsyn

till försörj arens årsinkomst. Så
-

(Förslagen lydelse)

fader icke sammanboende kvinna,

änka, änkling, frånskild, hemskild

eller gift och på grund av söndring

i äktenskapet levande åtskild från

andra maken;

3) barnets vårdnadshavare år

särskilt förordnad förmyndare, och

skyldighet att underhålla barnet åvilar

person som ovan vid 2. omförmäles;

eller

b) för barnet utgår behovsprövat

särskilt barnbidrag.

Behovsprövat särskilt barnbidrag

utgår, där ej annat följer av vad nedan

sägs, med 600 kronor för barn

och år.

§•

Behovsprövat särskilt barnbidrag

utgår där ej---av föräldrarna.

Har barnet inkomst, som ej härrör

från dess eget arbete och som

helt eller i mera väsentlig mån kan

anses täcka kostnaden för dess

uppehälle och uppfostran, skall behovsprövat

särskilt barnbidrag antingen

ej utgå eller ock nedsättas

efter vad som finnes skäligt. Såsom

inkomst---enligt bidragsför
skottslagen.

§•

1 mom. Behovsprövat särskilt

barnbidrag utgår jämväl, där ej

—--tre år.

Barnbidrag enligt--— utgiva

underhållsbidrag.

3 mom. För barn som avses i 1

mom. skall enligt vad nedan sägs

behovsprövat särskilt barnbidrag

minskas med hänsyn till försörja
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

(Gällande lydelse)

som försörj are---om barnet.

Om försörj aren åtnjuter folkpension

eller uppbär hustrutillägg eller

skulle ägt erhålla sådan förmån, därest

ej hans årsinkomst uteslutit honom

från rätten därtill, skall vad i lagen

om folkpensionering är stadgat

rörande minskning av folkpension

på grund av den pensionsberättigades

årsinkomst gälla även i fråga om

minskning av särskilt barnbidrag;

dock skall---med barn.

I annat fall än som avses i föregående

stycke minskas särskilt barnbidrag

med en tredjedel av försörjarens

årsinkomst i vad den överstiger

2 400 kronor och med ytterligare en

tredjedel i vad den överstiger 3 300

kronor. Är försörjaren----4 200

kronor.

Finnas, då---varje barn.

Är den, vars inkomst skall läggas

till grund för beräknandet av barnbidrag,

underhållsskyldig mot barn

under sexton år som icke är berättigat

till särskilt barnbidrag, skall

vid---sådant avdrag.

4 mom. Har barn inkomst, som ej

härrör från dess eget arbete, skall

barnbidraget minskas med nämnda

inkomst, i vad den överstiger 200

kronor för år. Kan barnet--— å

barnbidraget.

(Förslagen lydelse)

rens årsinkomst. Såsom försörjare

---om barnet.

Om försörj aren åtnjuter folkpension

eller uppbär hustrutillägg eller

skulle ägt erhålla sådan förmån,

därest ej hans årsinkomst uteslutit

honom från rätten därtill, skall vad

i lagen om folkpensionering är stadgat

rörande minskning av folkpension

på grund av den pensionsberättigades

årsinkomst gälla även i fråga

om minskning av behovsprövat särskilt

barnbidrag; dock skall---

med barn.

I annat fall än som avses i föregående

stycke minskas behovsprövat

särskilt barnbidrag med en tredjedel

av försörj arens årsinkomst i

vad den överstiger 2 400 kronor och

med ytterligare en tredjedel i vad

den överstiger 3 300 kronor. Är försörj

aren -----4 200 kronor.

Finnas då---varje barn.

Är den, vars inkomst skall läggas

till grund för beräknandet av barnbidrag,

underhållsskyldig mot barn

under sexton år som icke är berättigat

till behovsprövat särskilt barnbidrag,

skall vid---sådant av
drag.

4 mom. Har barn inkomst, som ej

härrör från dess eget arbete, skall

behovsprövat särskilt barnbidrag

minskas med nämnda inkomst i vad

den överstiger 200 kronor för år.

Kan barnet---å barnbidraget.

7 §•

7 §. För barn, som är adopterat, För barn, som är adopterat, utgår

utgår särskilt barnbidrag endast om särskilt barnbidrag endast om barnet

barnet i sin egenskap av adoptiv- i sin egenskap av adoptivbarn enligt

barn enligt bestämmelserna nedan i bestämmelserna i 1 § eller nedan i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets

(Gällande lydelse)

denna paragraf är berättigat till sådant

bidrag.

I fråga---mellan makarna.

För annat adoptivbarn än i andra

stycket avses utgår barnbidrag:

1. enligt —---mannen avlidit.

I fall---barnets försörj are.

Där ej särskilda omständigheter

till annat föranleda utgår icke barnbidrag

av den anledningen att adoptant

eller adoptants make åtnjuter

folkpension med mindre adoptionen

skett minst två år före den dag då

pensionen söktes.

10

Har i fall då särskilt barnbidrag

utgått för barn, adoptivbarn eller

styvbarn till någon, som uppburit

invalidpension eller sjukbidrag enligt

lagen om folkpensionering, folkpensionen

indragits enligt 14 § 1

mom. första stycket nämnda lag

eller den för sjukbidrags åtnjutande

bestämda tiden gått till ända, må,

där särskilda skäl föreligga, barnbidrag

med efter hand nedsatt belopp

utgå under ytterligare högst ett

år. Ej må---sexton år.

12

Den vars —--till barnet.

Har barn särskilt förordnad förmyndare,

åligger det denne att göra

anmälan som i föregående stycke

utlåtande nr 7 år 1958

(Förslagen lydelse)

denna paragraf är berättigat till sådant

bidrag.

I fråga---mellan makarna.

För annat adoptivbarn än i andra

stycket avses utgår behovsprövat

barnbidrag:

1. enligt---mannen avlidit.

I fall---barnets försörjare.

Där ej särskilda omständigheter

till annat föranleda utgår icke behovsprövat

barnbidrag av den anledningen

att adoptant eller adoptants

make åtnjuter folkpension med

mindre adoptionen skett minst två

år före den dag då pensionen söktes.

§•

Har i fall då behovsprövat särskilt

barnbidrag utgått för barn, adoptivbarn

eller styvbarn till någon, som

uppburit invalidpension eller sjukpension

enligt lagen om folkpensionering,

folkpensionen indragits enligt

14 § 1 mom. första stycket nämnda

lag eller den för sjukbidrags åtnjutande

bestämda tiden gått till ända,

må, där särskilda skäl föreligga,

behovsprövat barnbidrag med efter

hand nedsatt belopp utgå under ytterligare

högst ett år. Ej må —---

sexton år.

§•

Den som uppbär icke behovsprövat

särskilt barnbidrag, är pliktig att

till pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd

utan oskäligt dröjsmål anmäla

om förutsättning för bidrag

icke längre är för handen.

Den vars---till barnet.

Har barn särskilt förordnad förmyndare,

åligger del denne att göra

anmälan som i föregående stycke

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

(Gällande lydelse)

sagts, om barnets —• — — eller

adoptant.

Uppbäres barnbidrag av myndighet

eller annan person än ovan avses,

är jämväl sådan myndighet eller

person anmälningsskyldig.

(Föreslagen lydelse)

sagts, om barnets — — — eller

adoptant.

Uppbäres behovsprövat barnbidrag

av myndighet eller annan person än

ovan avses, är jämväl sådan myndighet

eller person anmälningsskyldig.

15 §.

Ansökning om särskilt barnbidrag

skall göras:

1. om — — — blivit mantalsskriven.

Finnes ej — — — stadigvarande

vistas.

Ansökning göres, då särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne

och eljest av den vars inkomst

enligt 6 § 3 mom. eller 7 § fjärde

stycket skall ligga till grund för beräknande

av bidraget. Har barnavårdsman

förordnats för barnet,

vare ock denne behörig att göra ansökning

om särskilt barnbidrag.

Ansökning som---å denne.

Vid ansökningen---skäl godtaga.

Vad sålunda--— sådant bidrag.

19 §.

Kommun skall för varje kalenderår

bidraga till kostnaderna för sär
-

Ansökning om icke behovsprövat

särskilt barnbidrag skall göras hos

pensionsnämndens ordförande i det

pensionsdistrikt där barnet år

kyrkobokfört.

Ansökning om behovsprövat särskilt

barnbidrag skall göras:

1. om — — — blivit mantalsskriven.

Finnes ej —- --stadigvarande

vistas.

Ansökning om icke behovsprövat

särskilt barnbidrag göres av barnets

vårdnadshavare. Äro vårdnadshavarna

två, må ansökningen göras av

den ene.

Ansökning om behovsprövat särskilt

barnbidrag göres, då särskilt

förordnad förmyndare finnes, av

denne och eljest av den vars inkomst

enligt 6 § 3 mom. eller 7 § fjärde

stycket skall ligga till grund för beräknande

av bidraget.

Har barnavårdsman förordnats för

barnet, vare ock denne behörig att

göra ansökning om särskilt barnbidrag.

Kommun skall för varje kalenderår

bidraga till kostnaderna för be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skilda barnbidrag med viss andel, hovsprövade särskilda barnbidrag

motsvarande tre finnes, vis- med viss andel, motsvarande tre

telseort. ---finnes, vistelseort.

Angående beräknandet —---folkpensioneringen stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1958.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr 7

IDUNS TRYCKERI, rSSfLTE, ST HIM Si

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.