Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande av lagen om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 128 i första kammaren av herr Mannerskantz samt nr 152 i andra kammaren av fru Ewerlöf och fröken Wetterström.

1958-02-25 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1958 A:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande av lagen om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 128 i första kammaren av herr Mannerskantz samt nr 152 i andra kammaren av fru Ewerlöf och fröken Wetterström.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upphävande

av lagen om utfyllnad av vissa underhållsbidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 128 i första kammaren av

herr Mannerskantz samt nr 152 i andra kammaren av fru Ewerlöf och fröken

Wetterström.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta upphäva lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av vissa underhållsbidrag».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 152.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 31 maj 1957 (nr 28A) om utfyllnad av vissa underhållsbidrag

äger barn, vars fader eller moder enligt beslut, som av domstol

meddelats före den 1 april 1957, eller enligt skriftligt av två personer bevittnat

avtal, som slutits före sagda dag, är pliktig att till fullgörande av lagstadgad

underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, därest

underhållsbidraget ej uppgår till 720 kronor för år räknat, av allmänna

medel erhålla vad som brister i nämnda belopp (utfyllnad sbidrag). Utfyllnadsbidrag

utgår dock ej till barn, vars föräldrar sammanbor, eller till barn,

som bor tillsammans med den underhållsskyldige (1 §).

Utfyllnadsbidrag, som understiger 60 kronor för år, utbetalas endast under

förutsättning att barnet uppbär bidragsförskott för den tid, på vilken

utfyllnadsbidraget belöper (2 §). I övrigt gäller om utfyllnadsbidrag i tilllämpliga

delar vad som i 2—4 §§, 7 §, 11 § 1—3 mom., 12—14, 20, 21 samt

23—25 §§ lagen den 11 juni 19å3 (nr 382) om förskottering av underhållsbidrag

till barn (bidragsförskottslagen) är stadgat om bidragsförskott.

Lagen gäller fr. o. in. den 1 juli 1957.

Enligt bidragsförskottslagen äger barn, vars fader eller moder enligt

rättens beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att

till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag

till barnet, rätt att, om den underhållsskyldige underlåter att betala

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

förfallet belopp, av allmänna medel erhålla förskott å underhållsbidraget

(bidragsförskott). Bidragsförskott utgår emellertid ej till barn, vars föräldrar

sammanbor, eller till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige

(1 §).

Om makar eller någon av dem har adoptivbarn, skall vid tillämpningen

av lagen med barnets fader avses mannen och med barnets moder

hustrun (23 §).

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket. Konungen äger dock träffa

överenskommelse med främmande stat i fråga om tillämpningen av lagen

å dess undersåtar ävensom förordna, att barn, som icke någonstädes äger

medborgarskap eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting,

skall äga samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn (2 §).

Bidragsförskott utgår med det belopp, som den bidragsskyldige enligt

rättens beslut eller avtalet är skyldig att utgiva i underhållsbidrag, dock

med högst 720 kronor om året (8 §). Förskottet utges längst till dess barnet

fyller 16 år (2 §).

Ansökan om bidragsförskott prövas i regel av barnavårdsnämnden i den

kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven vid den tidpunkt då förskottet

sökes (3 §). Ansökningen kan göras av vårdnadshavaren eller av

särskilt förordnad förmyndare eller barnavårdsman för barnet, om sådan

finnes. Ansökningen skall avfattas enligt fastställt formulär och innehålla

nödiga upplysningar för utredande av barnets rätt till bidragsförskott ävensom

en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade

upplysningarna är med sanningen överensstämmande. År sökanden

ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna

intygas av två trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Vid

ansökningen skall fogas prästbevis och det till grund för ansökningen liggande

beslutet eller avtalet, därest dessa handlingar icke annorledes är tillgängliga

för barnavårdsnämnden (4 §).

Bidragsförskott beviljas för tiden från och med den månad, under vilken

förskottet sökts. Om den underhållsskyldige häftar i skuld för tidigare

förfallet bidrag, kan förskott utgå även för förfluten tid, dock längst

från och med andra månaden före den under vilken förskottet sökts. Förskottet

beviljas i regel till utgången av det löpande statliga budgetåret,

varefter vid behov ny ansökan får göras. Barnavårdsnämnden äger emellertid

under juni månad pröva ansökan jämväl för tiden till och med utgången

av närmast följande budgetår (7 §). I regel utbetalas bidragsförskott månadsvis

till vårdnadshavaren eller, om särskilt förordnad förmyndare finnes,

till denne. Särskilda utbetalningsföreskrifter gäller i vissa fall. Dessutom

finns en del specialregler beträffande barn som vistas å anstalt m m

dl §)•

Sedan skyldigheten att utgiva underhållsbidrag till barnet upphört, skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958 15

beviljat förskott ej vidare utgå. Vidare skall förskott indragas om föräldrarna

sammanflyttar eller om barnet får bostad tillsammans med den underhållsskyldige.

Detsamma gäller i regel om barnet ej längre är svensk

medborgare eller stadigvarande vistas här i riket (12 §).

Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer

barnet till godo (13 §). Rätten till bidragsförskott kan ej överlåtas eller

tagas i mät för gäld (14 §).

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit

förskottet, i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige

(15 §). Denne har att till nämnden erlägga å förskottet belöpande del

av underhållsbidraget allteftersom det förfaller till betalning (16 §). Om

han ej efter förmåga fullgör denna sin skyldighet, skall nämnden utan

dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande (17 §).

Kostnaden för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat

uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och en

fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §).

Barnavårdsnämnden har att hos vederbörande länsstyrelse söka gottgörelse

av statsverket för utgivna bidragsförskott. Ansökningen, som skall avse förskottsutgifter

för visst budgetår, skall i regel göras före utgången av därnäst

följande budgetår. Länsstyrelsen skall granska ansökningen, eventuellt

låta införskaffa erforderlig ytterligare utredning och därefter, i den mån

förskotten befunnits beviljade och utbetalade i överensstämmelse med föreskrifterna

i lagen samt barnavårdsnämnden skäligen får anses ha fullgjort

vad densamma ålegat i fråga om åtgärder för förskottens återkrävande, bevilja

gottgörelse och utanordna beviljat belopp (21 §).

Historik

Den år 1954 tillsatta familjeutredningen, som hade till uppdrag att göra

en inventering av de familjepolitiska åtgärderna, ger i sitt betänkande

Samhället och barnfamiljerna (SOU 1955: 29) bl. a. en kortfattad analys

av det sociala och ekonomiska läget för en typ av ofullständiga familjer,

nämligen ensamstående mödrar med barn. Utredningen kommer till det

resultatet att många av de ensamstående mödrarna lever under mycket

blygsamma förhållanden; de civilrättsliga underhållsbidragen fastställes

ofta till synnerligen låga belopp, och tillräckligt ekonomiskt stöd från samhällets

sida kan icke heller påräknas. Några konkreta förslag till förbättring

av de bidrag som är tillgängliga för ofullständiga familjer eller om

bistånd i nya former framlägges emellertid ej.

Familjculredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena bearbetades

av en inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningen,

vilken den 1 december 1956 avlämnade en promemoria angående

stöd åt ofullständiga familjer (SOU 1956:47). Beredningen före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

slog att grunderna för bidragsförskott skulle ändras på så sätt att barn,

som enligt gällande bestämmelser vore berättigat till bidragsförskott, skulle

erhålla sådant med ett bestämt belopp, normalbeloppet, vilket alltså

skulle ersätta bidragsförskottets maximibelopp och utgå oavsett det fastställda

underhållsbidragets storlek. Är det avtalade eller utdömda underhållsbidraget

lägre än normalbeloppet förutsättes regeln gälla allenast

om orsaken härtill är att den underhållsskyldiges betalningsförmåga är

nedsatt. Däremot skulle regeln ej gälla, om orsaken till att underhållsbidraget

är lägre än normalbeloppet är en annan. För de fall, där den underhållsskyldige

fullgör sina betalningar och förutsättningar för bidragsförskott

följaktligen ej föreligger, förutsätter beredningen att en motsvarighet

till bidragsförskottet skall kunna beviljas i form av fyllnadsbidrag,

när underhållsbidraget är lägre än normalbeloppet och anledningen härtill

är nedsatt arbetsförmåga hos den underhållsskyldige.

I proposition nr 139 till 1957 års riksdag framlades bl. a. förslag

till lag om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Föredraganden, statsrådet

Ulla Lindström, anförde bl. a. följande.

I dagens läge anser jag det angelägnast, att tillgängliga resurser inriktas

på att bistå de sämst ställda inom gruppen ensamstående ogifta och frånskilda

med barn genom att lägga en fast grund under deras ekonomi. Om

man därvid utgår från att ett barn i dagens samhälle skulle behöva minst

60 kronor i underhållsbidrag per månad från den föräldrapart, som inte

sammanbor med barnet, så kan samhället inte tydligare ge den principen

tillkänna bland föräldrar och myndigheter, som har till uppgift att bevaka

barnens intressen, än genom ett temporärt ekonomiskt stöd till avveckling

av den bottensats av lägre underhållsbidrag, som regleras av nu löpande,

vanligen gamla avtal och domstolsbeslut. Detta bör ske genom att barnet

tillförsäkras skillnaden mellan bidragsförskottets maximibelopp — här

föreslaget till 60 kronor i månaden — och det bestämda lägre underhållsbidraget

i alla de fall, där underhållsbidraget har fastställts före ett visst

datum och där det ej framgår att barnet för sin försörjning uppenbarligen

ej har behov av dylikt bidrag.

Ett utfyllnadsbidrag i denna form tar uteslutande sikte på barnets behov,

vilket enligt min mening bör tillgodoses oavsett om misstanke eller vetskap

föreligger att den underhållsskyldiges betalningsförmåga inte utnyttjas

fullt. Är detta senare fallet och kan rättelse ej uppnås genom

överenskommelse får som hittills processvägen anlitas.

Andra lagutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande nr 30 -— med viss justering

i fråga om den föreslagna lagtexten — propositionen och anförde därvid

bl. a.:

Det till grund för förslaget om utfyllnadsbidrag liggande syftet att bringa

hjälp i de fall, där underhållsbidrag till barn utgår med orimligt låga

belopp, finner utskottet beaktansvärt. Mot den utformning understödsformen

fått och tidpunkten för förslagets framläggande kan dock resas vissa

invändningar. Sålunda har under den föreslagna bidragsformen icke kunnat

inräknas de fall där domstolsbeslut eller avtal om skyldighet att utgiva un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 är 1958 5

derhållsbidrag över huvud taget icke föreligger. En avgränsning har — för

förhindrande av missbruk — vidare måst göras till de underhållsbidrag som

fastställts före den 1 april 1957. Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen

efter nämnda tidpunkt fastställts till lägre belopp än 720

kronor för år, att falla utanför lagens tillämpningsområde. Mot den principiella

utformningen av bidraget som ett komplement till den föreliggande

civilrättsliga bidragsskyldigheten kan anföras att, då genom lagen skapas

garanti för ett visst minimistöd, detta kan få som följd att vårdnadshavare

kan finna det mindre angeläget att söka få till stånd höjning av utgående

familjerättsliga underhållsbidrag, oaktat sådan höjning skulle varit lagligen

möjlig. Det hade vidare måhända också varit lämpligare om förslaget framlagts

vid sådan tidpunkt att detsamma kunnat utformas i närmare anslutning

till de regler, som i en nära framtid kan förväntas komma att ersätta

de nuvarande särskilda barnbidragen.

Trots de betänkligheter, som sålunda och i övrigt kan resas mot det föreliggande

lagförslaget, vill utskottet emellertid — med hänsyn till att detsamma

dock tillgodoser en stor del av de angelägna behov, som föreligger

på området, och under beaktande av att det är av vikt att möjliga hjälpåtgärder

icke fördröjes — icke motsätta sig att förslaget upphöjes till lag.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Utskottet

I föreliggande motioner föreslås att riksdagen måtte besluta upphäva lagen

den 31 maj 1957 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag. Genom denna lag,

som antogs av föregående års riksdag och gäller från och med den 1 juli

1957, berättigas vissa kategorier barn, beträffande vilka familjerättsligt underhållsbidrag

å belopp understigande 720 kronor för år fastställts före den

1 april 1957, att av allmänna medel utfå vad som brister i nämnda belopp,

s. k. utfyllnadsbidrag.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande

till föregående års riksdag i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

med förslag till ifrågavarande lag uttalade, att ehuru betänkligheter kunde

resas mot lagförslaget, utskottet dock med hänsyn till att detsamma tillgodosåg

en stor del av de angelägna behov, som förelåg pa området, fann sig böra

tillstyrka detsamma. Sedan riksdagen antog lagen har enligt utskottets

uppfattning icke inträffat någon omständighet som skulle motivera ett

ändrat ställningstagande från riksdagens sida till förevarande fråga.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner I: 128 och II: 152 icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne, fru

Carlqvist, fru Svenson, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell och herr

Magnusson;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg*, Odhe, Carlsson i

Bakeröd, fröken Höjer, fröken Wetterström, herr Rimmerfors*, fru Eriksson

i Ängelholm och fru Svensson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Mannerskantz och fröken Wetterström, vilka ansett att utskottets

utlåtande bort ha följande lydelse:

Vid ifrågavarande lags antagande vid 1957 års riksdag framhöll utskottet

vissa betydande olägenheter med införande av sådana bestämmelser som

innebär att staten träder in för fullgörande av civilrättsligt utdömda underhållsbidrag.

Utskottet anförde bl. a.:

Mot den utformning understödsformen fått och tidpunkten för förslagets

framläggande kan dock resas vissa invändningar. Sålunda har under den

föreslagna bidragsformen icke kunnat inräknas de fall där domstolsbeslut

eller avtal om skyldighet att utgiva underhållsbidrag över huvud taget icke

föreligger. En avgränsning har — för förhindrande av missbruk — vidare

måst göras till de underhållsbidrag som fastställts före den 1 april 1957.

Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen efter nämnda tidpunkt

fastställts till lägre belopp än 720 kronor för år, att falla utanför lagens tilllämpningsområde.

Mot den principiella utformningen av bidraget som ett

komplement till den föreliggande civilrättsliga bidragsskyldigheten kan anföras

att, då genom lagen skapas garanti för ett visst minimistöd, detta kan

få som följd att vårdnadshavare kan finna det mindre angeläget att söka få

till stånd höjning av utgående familjerättsliga underhållsbidrag, oaktat

sådan höjning skulle varit lagligen möjlig.

Under den tid lagen verkat har intet inträffat som minskat tyngden i dessa

synpunkter.

Sedan fjolåret har den statsfinansiella situationen ytterligare försämrats,

vilket gör det än mer angeläget att staten icke påtager sig utgifter som påvilar

enskilda, i all synnerhet som lagens tillkomst synes öka svårigheterna att få

in utdömda ersättningar.

Under sådana förhållanden synes det riktigt att från och med nästa budgetår

upphäva ifrågavarande lag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner I: 128

och II: 152 måtte antaga följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1958

Förslag

till

Lag

om upphävande av lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av vissa

underhållsbidrag

Härigenom förordnas att lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om utfyllnad av

vissa underhållsbidrag skall upphöra att gälla med utgången av juni månad

1958.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1958.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.