Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar av flottningslagstiftningen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 203 i första kammaren av herr Sundin m. fl. samt nr 150 i andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl.

1958-02-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1958 A:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar av flottningslagstiftningen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 203 i första kammaren av herr Sundin m. fl. samt nr 150 i andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1958

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar

av flottningslagstiftningen.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 203 i första kammaren av herr Sundin m. fl.

samt nr 150 i andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till

nästkommande års riksdag till ändring av flottningslagstiftningen i följande

hänseenden:

dels att förvaltningen av de allmänna flottlederna skall med samma inflytande

tillkomma vardera kategorien skogsägare och sådana flottande

som icke utövar inflytande i egenskap av skogsägare,

dels ock att om särskild sammanslutning (skogsägareförening) finns, som

nöjaktigt företräder enskilt skogsbruk inom området, inflytandet för denna

grupp skogsägare bör tillkomma sammanslutningen».

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför ej

lämnas här nedan, hänvisa till motionen II: 150.

Enahanda yrkande framställdes vid 1957 års riksdag i motionerna I: 224

och 11:266 och behandlades då efter remissförfarande av tredje lagutskottet.

I dess senare av riksdagen godkända utlåtande (nr 12) hemställde utskottet,

att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Gällande lagstiftning

Huvuddelen av nuvarande lagstiftning om allmänna flottleder och flottningen

däri finnes upptagen i vattenlagen i dess lydelse enligt lag den 19

juni 1919 samt i lagen samma dag om flottning i allmän flottled. Vattenlagens

ifrågavarande stadganden, vilka omfattar lagens 6 kap., med rubriken

»Om allmän flottled» samt delar av 1—3, 7 och 9—14 kap., behandlar

väsentligen inrättande, utvidgande och förbättrande av allmän flottled

samt därmed sammanhängande frågor. Flottningslagen innehåller i huvudsak

regler om allmän floltleds nyttjande, om ersättning för därigenom uppkommande

skador samt om de flottandes inbördes förhållanden.

Den allmänna flottningen och flolllcdens skötsel skall enligt flottningslagen

ombesörjas av en flottningsförening bestående av de flottande, d. v. s.

dem som under egna inregistrerade märken anmält virke till flottning (2,

1 Bihany till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 3 avd. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1958

23 och 53 §§). Medlemskapet i föreningen följer direkt av lagens bestämmelser

och kräver sålunda varken ansökan om inträde eller övertagande av

annans delägarrätt. Medlemmarna äger deltaga i handhavandet av föreningens

angelägenheter endast såvitt angår år, varunder de deltager eller

deltagit i flottningen (55 §). Varje års flottande kan därför sägas bilda eu

förening för sig. Ligger flottningen något år nere, blir följden att föreningen

för detta år saknar medlemmar.

De flottandes beslutanderätt utövas på flottningsstämma, där rösträtten

för varje flottande är beroende av det förlag han tillskjuter till bestridande

av föreningens gemensamma utgifter. Förvaltningen av föreningens angelägenheter

tillkommer flottningsstyrelsen (38 §). Länsstyrelsen i det eller

de län där flottleden framgår har rätt att utse en ledamot av flottningsstyrelsen,

om så finnes önskvärt för tillgodoseende av ortens skogshushållning

eller andra allmänna intressen (40 §). I övrigt väljes styrelsen på flottningsstämma

(39 §).

Frågans tidigare behandling

En redogörelse för den behandling frågan tidigare undergått har lämnats

i utskottsutlåtandet nr 12 år 1957. Av denna framställning återges här

följande.

Vid flottningslagens tillkomst avvisades ett förslag att skogsägare, som

utan att själva deltaga i flottning sålde sin skogsavlcastning, måtte tillerkännas

rösträtt i flottningsförening, främst därför att förslagets genomförande

ansågs skola medföra mycket betydande praktiska svårigheter. Som

en ersättning upptogs i flottningslagen den ovan berörda bestämmelsen om

rätt för länsstyrelsen att utse en ledamot av flottningsstyrelsen.

I anledning av väckta motioner beslöt 1925 års riksdag att hos Kungl.

Maj :t anhålla om utredning angående möjligheten att trygga virkessäljande

skogsägare till skäligt inflytande i flottningsföreningar. Ett av sakkunniga

år 1928 avgivet förslag till ändringar i flottningslagen föranledde emellertid

ingen åtgärd. Sedermera hemställde 1935 års riksdag om utredning i

ungefär samma syfte. Åt 1936 års skogsutredning uppdrogs då att upptaga

denna fråga till granskning jämte övriga spörsmål som sammanhängde

med virkestransporternas ändamålsenliga ordnande. Sedermera förordnade

Kungl. Maj:t, att de arbetsuppgifter, som åvilade 1936 års skogsutredning,

skulle övertagas av skogsstyrelsen. I betänkande (SOU 1946: 3) framlade

därefter skogsstyrelsen vissa förslag till ändrade grunder för flottningslagstiftningen,

huvudsakligen avseende flottningsväsendets organisation och

flottningskostnadernas fördelning.

Samma år sistnämnda betänkande avgavs tillkallades nya sakkunniga för

en översyn av flottningslagstiftningen. Utredningen antog benämningen

1946 års flottningsutredning och avgav år 1950 sitt betänkande med förslag

till ny lag om flottning i allmän flottled m. m. (SOU 1950: 27). Den ansåg

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 är 19H8

sig däri böra framlägga förslag dels till en i väsentliga delar ny flottningsorganisation,

dels om överflyttande till annan myndighet av vissa flottningsärenden

och dels om ändrade grunder för flottningskostnadernas fördelning

i åtskilliga hänseenden. Dessutom ansåg utredningen nya eller ändrade

bestämmelser erforderliga i ett stort antal mera speciella frågor rörande

flottledsförvaltningen och flottningsverksamheten. De lagändringar som

föranleddes härav beträffande de i flottningslagen behandlade frågorna befanns

bli så omfattande, att det ansågs lämpligt att utarbeta förslag till eu

ny lag om flottning i allmän flottled. I övrigt föranledde utredningens ställningstaganden

vissa tämligen omfattande ändringar i vattenlagen samt åtskilliga

andra lagar.

Flottningsutredningens förslag

Flottningsutredningen ansåg det vara berättigat att betrakta flottlederna

som ett transportmedel, vars arbetsduglighet i lika hög grad är en råvaruproducenternas

som en träförädlarnas angelägenhet, och drog härav slutsatsen

att handhavandet av flottningen och flottlederna borde uppdragas åt

såväl ägarna till flottgodset som också de skogsägare, för vilkas virke flottlederna

utgjorde de naturliga transportvägarna. Något bärande skäl för att

därvid inom förvaltningsorganisationen ge det ena intresset företräde framför

det andra syntes utredningen icke föreligga, varför de flottande och de

som äger skog inom flottledens tillförselområde utan att deltaga i flottningen

borde erhålla lika stort inflytande över förvaltningen. Vid sidan av de

nu nämnda huvudintressenterna inom flottningsverksamheten borde även

det allmänna beredas möjlighet att i lämplig form taga del i förvaltningen.

Utredningen föreslog att flottningsstämman skulle ersättas med en fullmäktiginstitution,

benämnd flottningsfullmäktige, och som verkställande

organ skulle liksom hittills för varje flottledsförvaltning finnas en flottningsstyrelse.

Enligt utredningens mening borde även de minsta allmänna

flottlederna ha denna organisation, ehuru dock flottningsfullmäktige och

flottningsstyrelse i detta fall borde ges minsta möjliga storlek (s. 76). Fullmäktigförsamlingens

storlek borde nämligen växla i skilda föreningar, beroende

på omfattningen av föreningens verksamhet och beskaffenheten av

de intressen, som därvid krävde beaktande.

Beträffande det allmännas intresse i fullmäktige ansåg utredningen detta

kunna tillvaratas genom att åt en företrädare för det allmänna, utsedd av

vedex-börande länsstyrelse, uppdrogs att som ordförande leda fullmäktiges

verksamhet.

För att icke för stor vikt skulle läggas vid tillfälliga intressen för årets

flottande till förfång för flottningens intressen på längre sikt samt för att

ge de fullmäktige eu större känsla av ansvar för flotlleden och dess skötsel

föreslog utredningen en mandattid av tre år.

Vad angår sättet för utseende an fullmäktige och då först företrädarna

för de flottande, syntes det utredningen böra överlämnas till de flottande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1958

att själva välja sina representanter. Till skillnad från vad som i allmänhet

gällde beträffande skogsägarna vore de flottande i en flottled icke så många

att direkta val av ombud för dem kunde väntas möta några betydande praktiska

svårigheter. Med hänsyn till de fullmäktiges huvuduppgift att tillgodose

flottningens intressen på längre sikt borde valet av de flottandes fullmäktige

icke uppdragas åt endast ett års flottande utan de flottande erhålla

rösträtt i förhållande till sitt deltagande i flottningen under ett antal år, förslagsvis

de tre år som närmast föregick mandatperioden. Från rätten att

deltaga i valet av fullmäktige för de flottande skulle uteslutas sådan flottande

som ägde rätt att utse fullmäktig för skogsägaren.

Beträffande skogsägarnas fullmäktige måste för att jämväl på skogsägarsidan

utesluta möjligheten av dubbelrepresentation för vissa intressenter

tillses att skogsägare, vilka tillika vore flottande och i denna egenskap ägde

medverka i flottledsförvaltningen, icke även som skogsägare finge deltaga

i val av fullmäktige. Härigenom skulle från valrätt uteslutas flertalet

skogsägande industriföretag jämte dotterbolag. De skogsägare som därefter

återstode tillhörde skilda kategorier, vilka icke ägde något gemensamt handlingsorgan.

Under förutsättning att inom en flottleds tillförselområde funnes

skogsägareförening, som kunde anses nöjaktigt företräda det enskilda

skogsbruket därstädes, borde enligt utredningens mening åt sådan förening

uppdragas att utse åtminstone flertalet fullmäktige för de enskilda skogsägarna.

Villkoret att skogsägareförening kunde anses nöjaktigt företräda

det enskilda skogsbruket inom flottledens tillförselområde torde för närvarande

vara uppfyllt beträffande flertalet flottleder. För undantagsfallen

syntes den lämpligaste anordningen vara att även det enskilda skogsbrukets

fullmäktige utsåges av offentlig myndighet. De bästa förutsättningarna att

tillfredsställande fullgöra denna uppgift torde finnas hos vederbörande länsstyrelse.

Där skogen hade sådan omfattning att någon av skogsägarnas fullmäktigplatser

kunde anses belöpa därpå borde dock fullmäktige få tillsättas

av den enskilde skogsägaren.

Betänkandet har varit föremål för sedvanligt remissförfarande.

Yttranden över 1957 års motioner

Eu utförligare sammanfattning återfinnes i 1957 års utskottsutlåtande.

Skogsstgrelsen och domänstgrelsen, vilka visserligen i princip ställde sig

positiva till ökat inflytande från skogsägarnas sida, uttalade sig för att resultatet

måtte avvaktas av de olika inom näringslivet pågående utredningarna,

som hade nära sammanhang med den i motionerna upptagna frågan,

bl. a. eu undersökning av skogstransporterna i landets norra delar. Skogsstyrelsen

anförde bl. a.:

Emellertid har skogsstyrelsen tidigare hävdat uppfattningen, att frågan

om flottningsväsendets lämpliga ordnande icke borde behandlas isolerat

utan i samband med en undersökning av skogsbrukets transportväsende i

stort. Besultaten av en sådan undersökning, varvid hänsyn tagits till sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1958

5

verkan med eller övergång till andra transportsätt, skogskapitalets förändringar,

sjunknings- och torkningsproblem, vattenkraftsintresset kontra flottningsintresset

etc., kunde tänkas medföra yrkanden på väsentliga förändringar

i flottningsverksamhetens organisation och aibetssätt, vilka i sin tur

måste återverka på lagstiftningen. Att på en eller annan punkt ändra denna

utan hänsyn till den rationaliseringsprocess, som skogstransporterna måste

undergå, vore säkerligen att gå händelserna i förväg.

Även kammarkollegiet åberopade för en avvaktande hållning i frågan, att

hela flottningsväsendet f. n. undergår en förändring, främst genom att motortransporterna

börjat slå igenom inom skogsbruket. Kammarkollegiet intog

jämväl i övrigt en kritisk inställning till motionerna och förklarade det

icke vara praktiskt att företaga en översyn av flottningslagstiftningen för

ott tillgodose endast de av motionärerna framförda önskemålen, när förslag

till ny flottningslagstiftning förelåg, omfattande icke blott flottningsorganisationen

utan även ändringar såväl beträffande de myndigheter, som

har till uppgift att handlägga flottleds- och flottningsärenden, som ock i

fråga om flottningskostnadernas fördelning. Med hänsyn härtill syntes det

kammarkollegiet ägnat att vålla svårigheter, därest omläggningen av flottningsorganisationen

skulle begränsas att avse endast ett tillgodoseende av

motionärernas önskemål.

Om behövligheten av en ny flottningsorganisation yttrade ämbetsverket:

Såvitt kollegiet har sig bekant fungerar den nuvarande ordningen i huvudsak

tillfredsställande. Skogsägarnas inflytande på flottningen har vidgats

genom att skogsägarna genom sina föreningar alltmera själva flotta eller

genom att skogsägarna ändock fått representation i flottningsföreningarnas

styrelser. Kollegiet har för sin del tidigare uttalat den uppfattningen, att ett

införande av skogsägarrepresentation i flottningsföreningarnas styrelser

borde vara tillräckligt för att tillgodose skogsägarnas intressen och att omorganisationen

i övrigt vore obehövlig.

Liknande synpunkter framfördes av Skogsindustriernas samarbetsutskott.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län avstyrkte motionerna under hänvisning

till sitt yttrande år 1951 över flottningsutredningens förslag. Dess

huvudsakliga invändning då var, att den föreslagna organisationsformen

icke skapar rättvisa mellan de olika intressegrupperna, samtidigt som den

medför en onödig komplicering av förvaltningsapparaten.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund tillstyrkte de i motionerna

föreslagna ändringarna.

Landsorganisationen ansåg att de remitterade motionerna icke borde föranleda

någon riksdagens åtgärd men att lagstiftningsfrågan i sin helhet borde

upptas till omprövning på grundval av flottningsutredningens förslag och

däröver avgivna remissyttranden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Tredje lagutskottet år 1957

Utskottet yttrade i sitt utlåtande nr 12 bl. a.

Som flera remissorgan uttalat är det icke lämpligt att nu bryta ut spörsmålet

om flottningens organisation ur sitt sammanhang med övriga delar

av flottningslagstiftningen. Utskottet anser det därför ej böra ifrågakomma

att ändra flottningslagstiftningen blott i de hänseenden som begärts i motionerna.

Problemet om flottningsväsendets lämpliga ordnande får icke ses isolerat

utan måste i stället behandlas i samordning med andra frågor om tillgodogörande

av vatten, bl. a. med beaktande av vattenkraftens och vattenvårdens

intressen. Därtill kommer att skogsbrukets transportväsende f. n. befinner

sig i särskilt snabb utveckling, varom f. ö. en utredning just pågår

inom näringslivet under samverkan med flottningsföreningar, forskningsinstitutioner

och representanter för praktiskt skogsbruk. Som skogsstyrelsen

framhållit i sitt yttrande kan resultatet av en undersökning om skogsbrukets

transportförhållanden — varvid hänsyn tagits till samverkan med

eller övergång till andra transportsätt, skogskapitalets förändringar, sjunknings-

och torkningsproblem, vattenkraftsintresset kontra flottningsintresset

etc. — tänkas medföra yrkanden på väsentliga förändringar i flottningsverksamhetens

organisation och arbetssätt, vilka i sin tur måste återverka

på lagstiftningen.

Att nu ändra flottningslagstiftningen utan eu klar överblick över de senaste

årens stora förändringar inom skogsdriften och sammanhanget mellan

de olika intressen, som nära berör varandra vid tillgodogörandet av våra

rinnande vatten, torde icke vara välbetänkt. Utskottet anser därför att den

snabbt pågående utvecklingen bör avvaktas till en tid och den av motionärerna

väckta frågan därefter prövas på nytt, inordnad i sitt större sammanhang

med hela frågan om bästa sättet att utnyttja våra vattendrag.

Utskottet

Förevarande motioner överensstämmer beträffande såväl motivering som

yrkande nära med de av utskottet år 1957 behandlade motionerna I: 224 och

II: 266. Vad utskottet då åberopade som skäl för att frågan borde prövas i

ett vidare sammanhang gäller enligt utskottets mening alltjämt.

Det av 1950 års flottningsutredning framlagda förslaget om ändrad flotlningsorganisation

— innebärande bl. a. att beslutanderätten i flottningsförening

skall fördelas lika mellan de flottande och dem som äger skog utan att

deltaga i flottningen — vilket motionärerna i dess huvuddrag förklarar sig

önska genomfört, äger samband med utredningens förslag om ändrade grunder

för flottningskostnadernas fördelning. Sistnämnda spörsmål synes ännu

icke vara moget för sin lösning, utan sammanhänger i sin tur med flottningsväsendets

ordnande i stort.

Som utskottet föregående år anförde pågår inom näringslivet en utredning

om skogsbrukets transportväsende, varav värdefulla rön till belysning av

behövlig omgestaltning av flottningsverksamhetens organisation och arbetssätt

torde kunna inhämtas. Denna utredning kommer enligt vad utskottet

under hand fått uppgift om sannolikt att slutföras under senare delen av åx*

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 5 år 1958 7

1959. Resultatet härav och den bättre överblick de närmaste åren kan väntas

«e av det inbördes sammanhanget mellan de olika viktiga intressen, som beröres

vid tillgodogörandet av våra vattendrag, anser utskottet böra avvaktas

innan flottningslagstiftningen ändras.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna I: 203 och II: 150 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 februari 1958

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Axel Jansson, Göran

Karlsson*, Ebbe Ohlsson, Georg Carlsson, Kristiansson och Robert Johansson;
från

andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Allmän, fru Torbrink,

herrar Andersson i Ryggestad, Munktell, Nilsson i Östersund, Kilsmo och

Jansson i Benestad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Ebbe Ohlsson, Georg Carlsson, Robert Johansson, Åhman och

Jansson i Benestad.

580215 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.