Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyddsbestämmelser för omogna lingon. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 129 i första kammaren av herrar Jonasson och Andersson, Axel Emanuel, samt nr 153 i andra kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Pettersson i Dahl.

1958-03-04 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1958 A:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyddsbestämmelser för omogna lingon. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 129 i första kammaren av herrar Jonasson och Andersson, Axel Emanuel, samt nr 153 i andra kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Pettersson i Dahl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 7—8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyddsbestämmelser

för omogna lingon.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 129 i första kammaren av herrar Jonasson och

Andersson, Axel Emanuel, samt nr 153 i andra kammaren av herrar Nilsson i

Tvärålund och Pettersson i Dahl.

I motionerna, vilka är likalydande, hemställes »att riksdagen måtte till

Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och förslag, om möjligt till

innevarande års riksdag, till skyddsbestämmelser för omogna lingon».

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför ej

lämnas här nedan, "hänvisa till motionen II: 153.

Över motionerna har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

utlåtanden inhämtats från lantbruksstyrelsen samt länsstyrelserna i Kronobergs,

Värmlands, Södermanlands, Gävleborgs och Västerbottens län. Sistnämnda

fyra länsstyrelsers remissvar har varit åtföljda av yttrande från

vederbörande hushållningssällskap. På begäran av utskottet har därjämte

yttrande avgivits av Sveriges kemiska industrikontor. Vidare har Kooperativa

förbundet och Sveriges fruktindustriförbund ävensom fabrikören Johan

A. Olsson, Järvsö, vilken tillverkar rensningsmaskiner för lingon och blåbär,

på eget initiativ inkommit med yttranden.

Frågan har senast behandlats av tredje lagutskottet år 1950 i ett utlåtande

nr 6.

Rätten till vilt växande bär

Att utan lov taga väg över »tomt eller plantering eller över annan äga

som kan skadas därav» är belagt med straff (24 kap. 4 § strafflagen), men

eljest är beträdande av annans mark icke förenat med straffpåföljd. Olovligt

tillägnande av naturalster är straffbelagt endast i fråga om vissa särskilt angivna

sådana alster (24 kap. 2 § strafflagen); bland dessa förekommer icke

bär.

Förslaget till brottsbalk (SOU 1953: 14) upptar icke någon saklig ändring

av dessa regler.

Lagberedningen torde ej i samband med det pågående arbetet med en revision

av jordabalken komma att upptaga frågan om rätten till skogsbär till

behandling.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 sam!. 3 avd. Nr 7—8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1 år 1958

Åtgärder till förhindrande av skördandet av omogna skogsbär

I en motion vid riksdagen år 1913 föreslogs, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj :t anhålla om utredning och förslag till lag angående fridlysningstider

för lingon. Motionen avslogs emellertid av riksdagen.

Vid 1917 års riksdag yrkades i motioner förbud mot plockning av lingon

före viss dag. Riksdagen hemställde detta år i skrivelse till Kungl. Maj :t, att

Kungl. Maj :t täcktes snarast låta verkställa utredning om och i vad mån

bestämmelser kunde utfärdas, genom vilka lingonplockning före viss, för

lämpligt område årligen av länsstyrelsen bestämd dag skulle vara vid ansvar

förbjuden, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

I anledning härav föreläde Kungl. Maj:t år 1918 riksdagen en proposition

med förslag till lag om förbud mot plockning av lingon före viss dag. Vid

behandlingen av frågan stannade kamrarna i olika beslut, i det första kammaren

avslog propositionen under det andra kammaren godkände ett av

jordbruksutskottet avgivet förslag i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen.

Frågan hade sålunda förfallit.

Frågan angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av

lingon upptogs ånyo i en vid 1927 års riksdag väckt motion. Även nämnda

år förföll frågan genom skiljaktiga beslut i kamrarna.

År 1928 väcktes åter motion i ämnet. Riksdagen hemställde detta år i

skrivelse till Kungl. Maj :t, att Kungl. Maj :t täcktes låta verkställa utredning

angående inskränkning av tiden för skörd av lingon samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

År 1930 förelädes riksdagen ny proposition i ämnet. Enligt denna skulle

Konungen, därest förhållandena sådant påkallade till förhindrande av att

lingon plockades, innan de uppnått lämplig mognad, äga att på framställning

av hushållningssällskap och landsting förordna, att inom visst område

plockning av lingon, där dessa ej omedelbart förtärdes i samband med

plockningen, icke finge äga rum före dag, som av länsstyrelsen bleve bestämd.

Jordbruksutskottet anförde i avgivet utlåtande över propositionen, att utskottet

i huvudsak icke hade något att erinra mot densamma, men att enligt

utskottets mening markägare och arrendator borde undantagas från

förbudet i fråga. Utskottet hemställde fördenskull, att riksdagen måtte lämna

propositionen utan bifall men anhålla, att Kungl. Maj :t måtte med beaktande

av det anförda utarbeta nytt förslag i ärendet.

Första kammaren biföll utskottets hemställan, varemot andra kammaren

anslöt sig till en reservation i utskottet om avslag å propositionen. Propositionen

hade sålunda avslagits utan att riksdagen begärde nytt förslag i

ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

I en vid 1935 års riksdag väckt motion hemställdes i nu förevarande avseende,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t hemställa om vidtagande av

åtgärder i samma syfte som avsågs med »1930 års proposition till riksdagen

angående bestämmelser om förbud för plockning av omogna skogsbär».

I utlåtande (nr 21) i ärendet yttrade första lagutskottet beträffande denna

fråga bl. a. följande:

Det lärer emellertid även i övrigt vara synnerligen önskvärt att man söker

ingripa mot den särskilt beträffande lingonen utbredda oseden att skörda

dem mycket för tidigt. I fråga om möjligheterna för ett sådant ingripande

kan det väl vara förenat med vissa svårigheter att såsom tidigare föreslagits

låta offentlig myndighet bestämma viss tid före vilken lingonen å en viss ort

ej må skördas. Ett förbud att på uppenbart för tidigt stadium skörda

lingonen skulle dock alltid på denna väg kunna erhållas. Även andra utvägar

äro emellertid tänkbara. Sålunda finner utskottet icke uteslutet att det skulle

kunna meddelas en bestämmelse enligt vilken jordägaren skulle äga att hos

landsfiskalen i orten utverka förbud att skörda omogna lingon å viss mark.

För överträdelse av förbudet borde stadgas ett lågt bötesstraff, som dock

icke skulle äga tillämpning i andra fall än där någon efter det förbudet

blivit exempelvis genom anslag kungjort uppsåtligen eller genom oursäktligt

förbiseende åsidosatt detsamma. Genom att göra förbudet mot plockning

av omogna lingon beroende av jordägarens initiativ skulle detsamma icke

behöva bli mer omfattande än behovet kräver. För en sådan regel kan även

anföras att ett förbud av ifrågavarande slag aldrig lärer kunna bli effektivt,

därest icke jordägaren är intresserad av att medverka till dess upprätthållande.

Vidare må framhållas att den ifrågasatta bestämmelsen alltid skulle

medge rätt att plocka mogna lingon. Att på detta sätt för straffbudets tilllämpning

kräva, att någon verkligen illojalt försökt förekomma andra och

skördat bären i förtid, torde även vara överensstämmande med rättskänslan.

Utskottets hemställan avsåg att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla, att Kungl. Maj :t ville skyndsamt verkställa utredning i de

av utskottet angivna hänseenden samt för riksdagen framlägga de förslag

vartill utredningen kunde föranleda.

I en reservation hemställdes att motionerna icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Frågan förföll på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut.

I en vid 1942 års riksdag väckt motion (II: 151) hemställdes bland annat,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder i syfte

att förhindra att omogna bär avplockades.

I utlåtande (nr 35) över denna och en annan motion yttrade första lagutskottet

beträffande nu förevarande spörsmål bl. a. följande:

De förslag härutinnan, som tidigare framlagts för riksdagen, ha emellertid

icke lyckats vinna riksdagens bifall, främst på grund av de stora svårigheter

som framträtt i fråga om förslagens praktiska utformning. I den

nu förevarande motionen II: 151, som upptager denna fråga, har ej heller

något nytt uppslag för frågans lösning framlagts. Med hänsyn härtill har

utskottet icke ansett sig böra i anledning av motionen förorda någon framställning

i ämnet till Kungl. Maj:t. Utskottet förutsätter emellertid att de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

olika organ, som syssla med hithörande försörjningsfrågor, ha sin uppmärksamhet

fästad på det nu ifrågavarande spörsmålet och, därest någon

godtagbar lösning erbjuder sig, framkomma med förslag härom.

Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda, och denna hemställan bifölls av riksdagens båda kamrar.

Frågan upptogs ånyo i en vid 1943 års riksdag väckt motion (II: 194),

vari hemställdes, att riksdagen i .skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära,

att »sådana bestämmelser utfärdas, som förhindra, att omogna skogsbär

avplockas och skördas».

I utlåtande (nr 8j över motionen hemställde första lagutskottet, att motionen

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I en reservation hemställdes om bifall till motionen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Vid 1944 års riksdag väcktes två motioner (I: 146 och II: 76) i frågan. I

motionerna, vilka var likalydande, hemställdes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte begära, att bestämmelser utfärdades till förhindrande av

att omogna skogsbär plockades.

I utlåtande (nr 20) anförde första lagutskottet bl. a.:

Jämväl statens livsmedelskommission, som i skilda sammanhang tagit

frågan under övervägande, har avstyrkt att lagstiftningsåtgärder i sådant

syfte vidtagas. Vid frågans tidigare behandling har framhållits att utformningen

och tillämpningen av bestämmelser om förbud mot för tidig skörd av

skogsbär äro förenade med stora svårigheter. Därvid har särskilt påpekats,

att bären mogna på olika tider och att övervakningen av ett förbud är svårt

att genomföra. I nu förevarande motioner har icke heller framlagts något

nytt förslag Ull frågans lösning.--— Man torde likväl kunna antaga att

upplysningsåtgärder äro ägnade att motverka missförhållandet att skogsbär

skördas i omoget skick. Med hänsyn härtill och till svårigheterna att utforma

lämpliga författningsbestämmelser i ämnet finner utskottet sig icke böra förorda

bifall till motionärernas hemställan.

Utskottet hemställde att motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda, vilken hemställan bifölls av riksdagen.

I anledning av två likalydande motioner vid 1950 års riksdag (I: 331 och

II: 387), vari bl. a. hemställdes om förbud att plocka och skörda omogna

skogsbär, yttrade tredje lagutskottet, som icke fann sig kunna tillstyrka motionerna,

i denna del följande:

Vad slutligen angår yrkandet i motionerna om införande av förbud mot

att skörda omogna skogsbär, så har även denna fråga upprepade gånger behandlats

i riksdagen. Tidigare framförda förslag ha avvisats av riksdagen

på grund av svårigheterna att utforma lämpliga bestämmelser och att övervaka

att ett förbud efterleves. Nu förevarande motioner anvisa icke något

sätt att övervinna dessa svårigheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

5

Yttranden

Länsstyrelserna i Kronobergs, Södermanlands, Gävleborgs och Värmlands

län samt lantbruks styr elsen ger uttryck för uppfattningen, att den rika förekomsten

av skogsbär i vårt land är en värdefull tillgång, som bör tillvaratas

och skyddas på bästa sätt, men att lagstiftningsvägen icke är lämplig för att

komma till rätta med de av motionärerna berörda svårigheterna, eftersom

meddelade plockningsförbud ej kan övervakas. De avstyrker därför motionerna.

Sistnämnda svårighet framhålles också av länsstyrelsen i Västerbottens

län och Sveriges fruktindustriförbund som skäl för avstyrkande. I flertalet

yttranden betonas även att mognadstiden för bär inom samma län kan

variera mycket starkt och att en enhetlig reglering för helt län därför icke

utgör en tillfredsställande ordning.

I yttranden av lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i Kronobergs och Gävleborgs

län, Sveriges kemiska industrikontor och Kooperativa förbundet anvisas

som den mest framkomliga vägen, att man fortsätter att sprida allmän

upplysning och söker åstadkomma frivilliga överenskommelser mellan intressenterna

samt att uppköparna noga granskar kvaliteten på de uppköpta

bären.

Angående möjligheten av en frivillig kvalitetskontroll anför lantbruksstyrelsen:
För

en sådan kontroll erfordras, att kvalitetsregler fastställas och att dessa

bekantgöras för plockarna. Om därjämte betalningen göres beroende av kvaliteten

och uppköparna vägrar att taga mot för tidigt plockade bär skulle

vissa garantier kunna skapas för att skörden sker vid rätt tidpunkt.

I den mån särskild kontroll av lingon för export visar sig befogad för att

upprätthålla ett gott anseende för svenska lingon på den internationella

marknaden, torde exportkontroll lämpligen kunna utövas genom att auktoriserade

besiktningsmän får granska för export avsedda varupartier.

I samma hänseende uttalar sig Kooperativa förbundet på följande sätt:

Självfallet har vi ibland tidigare om åren haft svårigheter att inköpa lingon

av sådan kvalitet, att de kunnat användas för färskförsäljning till hushållen

eller inom industrien, men man torde nog kunna säga, att problemen i allmänhet

har kunnat lösas. Detta sammanhänger med att inköpen av en sådan

vara som lingon måste förenas med en organisation, där besiktning av bären

sker, innan inköpet äger rum. Denna besiktning kan företas, såsom fallet är

i Bergsjö, genom att våra uppköpare far omkring och undersöker de disponibla

kvantiteterna eller genom att de konsumtionsföreningar, som uppträder

som inköpare för vår räkning, har folk anställda, som kan sköta om

denna inspektion.

Vi är därför av den meningen, att en mycket noggrann inspektion av de

utbjudna lingonpartierna är nödvändig för att man skall kunna vara säker

på en god kvalitet. Livsmedelsindustrien har mer och mer gått över till att

arbeta efter denna regel. Numera köpes av oss ytterligt små kvantiteter per

telefon i obesett skick av oss själva eller våra ombud.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

Sveriges kemiska industrikontor framhåller, att risken för att erhålla leveranser

av övermogna lingon f. n. är större än risken att få omogna bär,

samt fortsätter:

För den händelse en lagstiftning om skyddsbestämmelser för omogna

lingon skulle leda till en sådan försening av plockningen, att en större andel

av bären än för närvarande plockas övermogna, skulle lagstiftningen snarare

kunna verka kvalitetssänkande på den totala lingonskörden.

Uttalanden, vari motionerna tillstyrkes, föreligger endast från Västerbottens

läns hushållningssällskap och Västerbottens slakteriförening, vilken senare

även hänvisar till instämmande av Västerbottens södra köpmannaförbund,

samt från fabrikören Olsson i Järvsö.

Länsstgrelsen i Gävleborgs län anser att frågan bör bli föremål för en allsidig

och upplysande utredning, vilken — oavsett om den leder till lagstiftning

— skulle kunna bli betydelsefull och vägledande.

Utskottet

Som motionärerna framhållit medger den rikliga förekomsten av skogsbär

i vårt land möjlighet att skörda betydande kvantiteter utan annan

egentlig kostnad än för plockning och rensning. För att belysa storleken av

de kvantiteter det här är fråga om kan nämnas, att år 1057 avsändes från

järnvägsstationer i Hälsingland i runt tal 2 000 ton lingon till ett pris för

rensade bär av ca 1 kr. per kg. Med lastbil torde samtidigt ha avsänts omkring

500 ton. De största lingonförekomsterna finns i Hälsingland, särskilt

de västra delarna, i Västerbotten och i Värmland. Betydande delar av de

plockade kvantiteterna levereras genom ett ganska vitt förgrenat nät av uppköpare

till bär- och konservindustrien. Rensningen sker numera i stor utsträckning

maskinmässigt. En avsevärd del av produktionen exporteras,

främst till Tyskland och Danmark. Vår huvudsakligaste konkurrent på den

utländska marknaden är Finland.

Uppenbart är att bärens kvalitet nu kommit att få större betydelse än

tidigare, när praktiskt taget alla bär gick direkt till förbrukning i svenska

hem. Omogna bär eller bär, som plockats omogna och sedan fått ligga och

eftermogna, liksom övermogna bär, lämpar sig icke för industriell bearbetning

eller export. Vikten av att bären plockas på en lämplig tid och omedelbart

levereras till köparen har nu också blivit så tydlig för alla, som yrkesmässigt

sysslar med dessa frågor, att åtskilliga initiativ redan tagits för att

genom frivilliga överenskommelser mellan bärplockare och bäruppköpare

åstadkomma bättre förhållanden. Delvis synes dessa försök ha lyckats ganska

bra, delvis har resultatet blivit en besvikelse. Vissa svårigheter uppstår

nämligen därigenom, att priserna under plockningssäsongen kan variera rätt

starkt. Förväntan på höga priser just vid säsongens början lockar till tidig

plockning, medan en förhoppning om stigande priser mot säsongens slut

leder till lagring av redan plockade bär. Det har därför uppkomit ett all
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

mänt önskemål att för större områden införa ett fixerat öppningspris, vilket

sedan bibehålies oförändrat.

Frågan om vilka åtgärder som bör vidtas för att hindra, att skogsbär

plockas innan de blivit mogna, har, såsom av utskottets tidigare redogörelse

framgår, upprepade gånger prövats av riksdagen. Därvid har också övervägts

möjligheten att genom lagbestämmelser förbjuda, att skogsbär skördas

i förtid. Trots enighet om det önskvärda i att bruket att plocka omogna

skogsbär stävjas har emellertid icke något av de olika förslag till lagstiftning

som framlagts lyckats vinna riksdagens bifall. Detta beror främst på att det

befunnits mycket svårt att övervaka efterlevnaden av ett meddelat förbud,

men betänkligheter har även yppats mot att utsträcka en eventuell lagstiftning

till annat än illojala förfaringssätt samt mot att reglera bärplockningen

inom områden med olika mognadstid genom enhetliga bestämmelser angående

den tidigaste dag plockning får ske.

Motionärerna anser att riksdagen tidigare överskattat svårigheterna vid

en i lag genomförd reglering och föreslår nu en lagstiftning liknande den,

som redan finns på jaktvårdens område, övervakningen skulle underlättas

av att de flesta bärplockare själva vore intresserade av bestämmelsernas åtföljd.

Utskottet finner dock icke, att motionärerna härigenom framfört någon

väsentligt ny synpunkt på frågans lösning. Så gott som samtliga i ärendet

hörda remissinstanser avstyrker också lagstiftning på området med

hänvisning till övervakningssvårigheterna. Konservindustrien, vars uppfattning

i denna fråga torde böra tillmätas stor betydelse, synes sakna intresse

för förbud genom lagstiftning. Sveriges kemiska industrikontor, vilket även

representerar dessa intressen, har sålunda framhållit, att en lagstiftning av

den art motionärerna tänkt sig skulle kunna inverka kvalitetsförsämrande,

om den föranleder en sådan försening av plockningen, att en större andel

av bären än f. n. plockas övermogna. Den i motionerna sålunda anvisade

utvägen att komma till rätta med problemet anser icke heller utskottet

vara framkomlig.

Utskottet, som klart inser att det här rör sig om betydande värden, vill

för sin del understryka vikten av att man i stället fortsätter på den väg,

som redan beträtts, nämligen med omsorgsfull kvalitetskontroll, försök att

få till stånd frivilliga överenskommelser inom större områden om tidigaste

plockningsdag — gärna som ock skett med olika tider för exempelvis kustland

och inland —- fixerade priser som motverkar spekulation i prisändringar

samt allmän upplysning genom propaganda.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna I: 129 och II: 153 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1958

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1958

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl*, Grym, Axel Jansson,

Göran Karlsson, Ebbe Ohlsson, Georg Carlsson* och Robert Johansson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp*, Åhman, fru

Torbrink, herrar Andersson i Ryggestad, Hansson i Skegrie*, Stiernstedt*

och Hamrin i Kalmar.

* Icke närvarit vid justering av utlåtandet.

580432 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.