Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande almanacksprivilegiet m. m.

1958-03-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1958 A:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande almanacksprivilegiet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 4—6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1958

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande

almanacksprivilegiet m. m.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion 11:124 av herr Hamrin i Jönköping hemställes, att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om en utredning rörande

almanacksprivilegiet samt tillskapande av garantier för att inkomsterna

av detta privilegium under betryggande kontroll komma vetenskap och

forskning till godo.

I motionen anföres bl. a. att vetenskapsakademiens privilegium att utgiva

svenska almanackor och kalendrar år 1956 inbringade närmare 1,7

miljoner kronor, vilket belopp akademien får fritt förfoga över utan redovisningsskyldighet

inför de vanliga statliga kontroll- och revisionsorganen.

Motionären hänvisar vidare till uppgifter i pressen, enligt vilka betydande

belopp skulle använts till vissa juristarvoden och andra kostnader i

den s. k. Selling-affären och ifrågasätter lämpligheten av att inkomster av

detta slag användes för sådana ändamål.

Motionären framhåller även, att inkomsterna av almanacksprivilegiet i

Danmark tillfaller Köpenhamns universitet och i Norge ingår direkt i riksstaten

men räknas in i Oslo universitets budget.

Utskottet har inhämtat yttrande från Vetenskapsakademien, statens sakrevision,

statskontoret och universitetskanslern.

Vetenskapsakademien anför bl. a.:

Privilegiet, som akademien haft sedan år 1747, gäller f. n. till år 1972.

Akademien har givetvis ingen erinran mot att, då frågan om en förlängning

av privilegiet blir aktuell, därmed sammanhängande frågor bliva föremål

för noggrann prövning, om så anses erforderligt genom en särskild utredning.

Det synes emellertid akademien tveksamt, om det nu är angeläget

eller ens möjligt att bedöma formerna för ett fortsatt privilegium efter

år 1972.

Frågan om kontroll av privilegieinkomsternas användning kan visserligen

sägas sammanhänga med formerna för förlängning av privilegiet, men

akademien anser dock, att den även i dagens läge kan förtjäna visst beaktande.

.

Akademiens årsredogörelse tillställes årligen bl. a. Ecklesiastikdepartementet

och Statskontoret.

I årsberättelsen finnas intagna akademiens stat, dess vinst- och forlusträkning

samt balansräkning. Av vinst- och förlusträkningen för år 1956

framgår, att akademien utöver inkomsterna från privilegiet hade ytterligare

inkomster av räntor till belopp av cirka 1,3 milj. kr. Huvuddelen av dessa

lii lian g till riksdagens protokoll 1958. 11 sand. Nr 4—6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i år 1958

räntor tillkommer de donationsfonder, som stå under akademiens förvaltning,

eller utgör avkastning av akademiens egna fonder. En viss del av

inkomsterna står till akademiens fria förfogande, såsom bl. a. de inkomster

akademien har från donationsfonderna såsom ersättning för sin förvaltning.

Frågan om granskning av privilegieinkomsternas användning har tidigare

under hand diskuterats med Riksdagens revisorer och Statens sakrevision.

Sålunda uttalade Riksdagens revisorer någon gång omkring år 1945 en

önskan att få företaga en sådan granskning och anförde därvid, att detta

tidigare medgivits dem. Från akademiens sida gjordes ingen erinran mot en

sådan revision, men av någon anledning fullföljde ej statsrevisorerna sin

avsikt utan inskränkte sig till att införa akademiens balansräkning i sin

berättelse. I december 1957 lämnade akademien Statens sakrevision upplysningar

om akademiens tryck, särskilt statskalendern, och om akademiens

uppgörelse med Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB i Uppsala, som f. n.

arrenderar almanacksmonopolet. Statens Sakrevision har också nyligen under

hand anhållit att få granska akademiens disposition av aimanacksinkomsterna,

vilken framställning bifallits av akademiens förvaltningsutskott.

Såsom av sakrevisionens yttrande över förevarande motion framgår finnes

möjlighet för revisionen att, därest så anses önskvärt, granska" akademiens

förvaltning av privilegiemedlen. Då även Riksdagens revisorer beretts

tillfälle därtill, synes det akademien, som om föreliggande kontrollmöjligheter

skulle utgöra tillfredsställande garanti för privilegiemedlens användning.

Med anledning av att motionären särskilt åberopat vissa utgifter, föranledda

av akademiens ställning såsom styrelse för riksmuseet, anser sig

akademien icke kunna underlåta att även beröra dessa frågor.

Riksmuseet och Statens etnografiska museum äro rena statsinstitutioner,

och deras utgifter bestridas genom anslag under åttonde huvudtiteln. Deras

räkenskaper granskas på enahanda sätt som övriga statliga institutioners.

Museerna stå under akademiens inseende och vård. Deras kamerala angelägenheter

omhänderhavas av en kamrerare, men övriga administrativa

ärenden ombesörjas av akademien och dess förvaltningsorgan, vilket för

akademien medför icke obetydligt arbete och kostnader. Akademiens ledamöter

åtnjuta icke arvoden för sitt arbete. Av de ca 230 ärenden per år,

vilkas behandling under de senaste tre åren redovisats i förvaltningsutskottets

protokoll, beröra ungefär en tredjedel museerna. Även vid akademiens

sammanträden kan behandling av museernas angelägenheter stundom taga

en stor plats.

Under senare år har uppdraget att fungera som styrelse för riksmuseet

varit mycket betungande för akademien. Den allvarliga och ur akademiens

synpunkt synnerligen beklagliga schism, som under senare år rått vid museets

paleobotaniska avdelning, har för akademien medfört utomordentligt

besvär. Akademien har ansett det vara sin plikt att ingripa för att det

vetenskapliga arbetet på avdelningen ej skulle bliva lidande genom de förhållanden

som där rådde men fann det orimligt, att dess egna ledamöter

skulle belastas med ett arbete av så extraordinär beskaffenhet, som det här

var fråga om. Omfattningen och arten av den ifrågavarande angelägenheten

krävde enligt akademiens mening uppenbarligen anlitande av särskilt juridiskt

biträde. Akademien utsåg därför förre stadsjuristen, juris doktorn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1!)58 3

Sture Briick att biträda akademien vid ärendets handläggning, vilket uppdrag

sträckt sig över en tidrymd av mer än 4 år. Skäligheten av doktor

Brucks arvodesanspråk har akademien icke haft anledning att ifrågasätta.

Det kan nämnas, att professor O. H. Sellings rättegångskostnader enligt

hovrättens dom utgjort (14 000 kr., varav 58 000 kr. skola stanna å statsverket.

Att fog icke saknats för de utredningsåtgärder, som vidtagits i

saken, framgår bl. a. därav, att Kungl. Maj:t den 9 oktober 1953 och efter

Regeringsrättens hörande den 17 december 1954 fastställt akademiens beslut.

Svea hovrätts dom den 31 januari 1958 i det av Justitiekanslersämbetet

anhängiggjorda målet mot professor Selling, varigenom denne ådömts ansvar

för olika tjänsteförseelser, har jämväl bekräftat riktigheten av att en

undersökning verkställdes.

Akademien har ännu icke tagit ställning till frågan, om akademien skall

bidraga till de rättegångskostnader som målsägandena i målet mot professor

Selling ådragit sig. Såsom skäl härför skulle kunna åberopas, att professor

Sellings försvar i stor utsträckning utformats såsom ett angrepp dels

på målsägandena i egenskap av akademiens inspektor, respektive under

akademiens överinseende stående tjänsteman och dels direkt på akademien.

Något försvar mot dessa angrepp har icke kunnat åläggas åklagaren. Därest

akademien skulle finna anledning att bidraga till målsägandenas advokatkostnader,

kommer detta att ske med användande av de medel som enligt

vad ovan utvecklats stå till akademiens fria disposition och sålunda icke av

privilegiemedel.

Med anledning av motionärens omnämnande av förhållandena i Danmark

och Norge vill akademien meddela att de danska och norska almanackorna,

vilka med avseende på typografisk utstyrsel äro enklare än den svenska,

kosta respektive 75 danska ören och 78 norska ören. Den svenska häftade

och skurna lilla almanackan kostar som bekant 35 öre.

Sakrevisionen anför bl. a.:

Privilegiet erhöll akademien genom nådig resolution den 17 oktober 1747.

Enligt denna har akademien att tillse, att almanackorna blevo tryckta på

gott papper med ren och läslig stil, liksom att »ett drägligt pris» åsattes

dem samt att almanackor i rätt tid och i tillräckligt antal överallt i riket

skulle finnas att köpa.

Privilegiesystemet är sedan år 1810 i princip förbjudet, men är det

Konungen obetaget att förnya sådana till allmänna inrättningars understöd

redan förlänta privilegier, varje gång på högst tjugu år, vilket också skett

med nu ifrågavarande privilegium, senast den 15 juni 1945 för perioden

1952—1972.

Privilegiet har utarrenderats till ett boktryckeri, för närvarande Almqvist

& Wiksells Boktryckeri AB, som varit innehavare av arrendet sedan

år 1906. Mot utgivningsrätten har tryckeriet enligt senaste avtal, som gäller

för tiden 1946— 1957 med optionsrätt till 1962, vilken utnyttjats, åtagit sig

att till akademien inleverera royalty å 20 % av den totala årliga försäljningssumman,

dock minst 650 000 kronor per ar. Därest bolaget upplåter

almanackstryck till annat tryckeri, skola de därvid erhållna licensmedlen

delas lika mellan akademien och bolaget. Licensavtal skall godkännas av

akademien. I avtalet angående almanackstrycket har även intagits överenskommelse

om tryckning av statskalendern.

Arrendet inbringar akademien för närvarande omkring 1,76 miljoner

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1958

kronor per år, därav cirka 1,68 miljoner kronor för bolagets egen almanacksutgivning,

80.000 kronor genom licensavgifter och 2.500 kronor för

statskalendern. Den så kallade lilla almanackan, vars pris, som för närvarande

är 35 öre, fastställes av Kungl. Maj :t, utgavs år 1957 i nära 2,3

miljoner exemplar, medan den sammanlagda upplagan av övriga utgivna

almanackor uppgick till omkring 10,1 miljoner exemplar.

I anledning av vissa uppgifter i motionen har sakrevisionen under hand

inhämtat, att av privilegiemedel 39 550 kronor utbetalats i arvode till den

jurist, som omnämnts i motionen. Arvodet till psykiatern har utbetalats av

naturhistoriska riksmuseet och icke av akademien. Frågan om de i motionen

omnämnda advokatarvodena har enligt akademisekreteraren ännu icke

handlagts av akademien. Sekreteraren kunde därför icke uttala sig om,

huruvida denna skulle komma att ersätta desamma. Även om så skulle

bliva fallet, torde andra medel än privilegiemedel komma att anlitas.

Jämlikt 2 § instruktionen åligger det statens sakrevision att granska statlig

och statsunderstödd verksamhet. Med hänsyn till privilegiemedlens speciella

natur har det emellertid icke synts fullt klart, om en granskning av

dessa kan inrymmas i revisionens befogenheter enligt detta stadgande. I anledning

härav har sakrevisionen under hand hos akademiens sekreterare

gjort sig underrättad om akademiens ställning till en granskning av dess

förvaltning även i vad den avser privilegiemedlen och de fonder, som direkt

beröras eller på annat sätt röna inflytande av dessa medel. Sekreteraren

har, efter att ha underställt ärendet akademiens förvaltningsutskott, upplyst,

att akademien icke har något att erinra mot en sådan granskning från

sakrevisionens sida.

Vid sådant förhållande föreligga möjligheter för sakrevisionen att klarlägga

privilegiemedlens storlek och disposition, lämpligen under den gångna

delen av nu löpande upplåtelseperiod. Därvid vunna erfarenheter lära kunna

bliva av värde jämväl vid bedömandet av den i motionen berörda principiella

frågan, som torde få anses förtjänt att närmare övervägas, innan

spörsmålet om en eventuell förnyelse av privilegiet aktualiseras.

Statskontoret anför, att genom den sakrevisionen medgivna rätten att

granska privilegiemedlens användning tillräckliga garantier tillskapats för

att privilegiemedlen kommer vetenskap och forskning till godo. Almanacksprivilegiet

synes vara av den beskaffenhet att utredning rörande detsamma

bör ske mot bakgrunden av de erfarenheter, som kan vinnas vid sakrevisionens

granskning.

Universitetskanslern ifrågasätter om tillräckliga skäl för utredning av

almanacksprivilegiet kan anses föreligga samt erinrar om att privilegiet

utgår först år 1972.

Utskottet

Som framgår av ovan återgivna uppgifter förnyades Vetenskapsakademiens

uteslutande privilegium på utgivandet av almanackor senast för

tiden 1952—1972. Det är sålunda icke möjligt att under de närmaste åren

tillskapa några nya villkor för privilegiet. Utskottet finner sig därför icke

kunna tillstyrka att den av motionären föreslagna utredningen f. n. kom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1958 5

mer till stånd. Frågan torde böra prövas i något närmare anslutning till

utgången av den löpande privilegieperioden men i god tid dessförinnan, och

utskottet vill i detta sammanhang erinra om att den senaste förlängningen

av privilegiet beslöts redan år 1945.

Beträffande motionärens motivering får utskottet anföra följande.

Det råder icke någon tvekan om att privilegiemedlen av Kungl. Maj:t

avsetts skola användas till befrämjande av vetenskap och forskning. Att

medlen får disponeras av akademien fritt och utan kontroll från det allmännas

sida får väl ses som ett uttryck för det förtroende Kungl. Maj :t

ansett sig kunna hysa för akademien. Obestridligt är emellertid att omkring

40 000 kronor av privilegiemedlen använts till arvode åt en i den s. k. Sellingaffären

av akademien anlitad jurist. Utan att därmed taga ställning i rättsfrågan

i målet mot professor Selling vill utskottet starkt ifrågasätta, om

en sådan användning av medlen står i överensstämmelse med privilegiets

syfte. Vad som förekommit synes utskottet giva stöd åt kravet på kontroll

eller revision i någon form beträffande medlens disposition. Utskottet ser

därför med tillfredsställelse att akademien nu medgivit statens sakrevision

att granska akademiens förvaltning även i vad den avser privilegiemedlen

och de fonder som direkt beröres eller på annat sätt röner inflytande av

dessa medel. Utskottet anser sig kunna räkna med att denna verksamhet

kommer att ske fortlöpande och finner de möjligheter till granskning, som

omständigheterna f. n. medger, härigenom väl tillvaratagna. Genom att sålunda

kontinuerligt följa medelsförvaltningen kan man även erhålla ett

fastare underlag för den utredning beträffande en eventuell förlängning av

privilegiet och villkoren härför som utskottet förutsätter i sinom tid skall

ske.

Som av det ovan anförda torde framgå behj ärtar utskottet motionens

syfte. Då emellertid tiden ännu icke synes vara inne för tillsättande av den

begärda utredningen, får utskottet hemställa,

att motion 11:124 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1958

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast, Strandler, Anderson, Carl

Albert*, Lundström, Sörlin*, Larsson, Lars*, fru Hamrin-Thorell*, herrar

Åkeson och Kaijser;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Svedberg, herrar

Nestrup, Bark, Dickson, östrand, Magnusson i Tumhult, Björkänge, Carlsson

i Huskvarna, Svensson i Kungälv och Gustafsson i Uddevalla*.

* Ej närvarande vid utlfitandcts justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.