Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring av förordningen angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

1958-02-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:14, Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring av förordningen angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1A år 1958

1

Nr 14

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om viss ändring av förordningen angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

136, av herr Rgdén m. fl. har hemställts, »att riksdagen må så ändra och

förtydliga Kungl. Maj :ts förordning nr 763 av den 30 november 1951 att

möjligheter beredes den som överlåter en rörelse och därvid erhåller vad

som är att betrakta som ackumulerad inkomst och som samtidigt tecknar

pensionsförsäkring mot engångspremie, att före uppdelningen av den ackumulerade

inkomsten göra sin lagenliga avdragsrätt för pensionspremier gällande.

Härefter må överskjutande ackumulerad inkomst fördelas enligt i

förordningen angivet sätt».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

För att möjliggöra skattelindring beträffande s. k. ackumulerad inkomst

antog 1951 års höstriksdag en förordning angående beräkning av statlig

inkomstskatt för sådan inkomst. Med ackumulerad inkomst förstås enligt

förordningen inkomst, som åtnjutits ett visst beskattningsår men som hänför

sig till minst två beskattningsår. För att inkomst skall anses hänför lig

till ett visst beskattningsår krävs, att intäkten t. ex. intjänats eller eljest

motprestation för densamma i någon form lämnas under ifrågavarande år.

Principen för den särskilda skatteberäkningen är, att den statliga inkomstskatten

icke skall utgå med högre belopp än som skulle ha utgått om de i

den ackumulerade inkomsten ingående intäkterna tagits till beskattning det

antal år, under vilka de intjänats eller å vilka de eljest belöper, dock högst

tio år. Om en skattskyldig under beskattningsåret 1957 åtnjutit ackumulerad

inkomst, som är hänförlig till beskattningsåren 1947—1956, skall

skatteberäkning vid 1958 års taxering ske som om inkomsten till lika stora

delar influtit under beskattningsåren 1948—1957. Skatteberäkningen sker

på enahanda sätt även om den år 1957 åtnjutna inkomsten exempelvis varit

hänförlig till beskattningsåren 1946—1957 eller 1942—1951 eller 1958—

1967. För det fall att utredning ej kan förebringas om det antal år ackumulerad

inkomst hänför sig till finnes en hjälpregel, enligt vilken skatteberäkningen

skall ske som om inkomsten hänför sig till tre år.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr It år 1958

För att särskild skatteberäkning skall medgivas erfordras att den ackumulerade

inkomsten efter avdrag för avdragsgilla utgifter uppgått till minst

4 000 kronor och tillika utgjort minst 1/3 av den skattskyldiges till statlig

inkomstskatt taxerade inkomst för det beskattningsår, då den ackumulerade

inkomsten tages till beskattning.

Särskild skatteberäkning skall i princip kunna komma i fråga vid all

slags ackumulerad inkomst, men av praktiska skäl har dock vissa begränsningar

gjorts. De till inkomst av rörelse hänförliga intäkter, för vilka särskild

skatteberäkning kan ske är bl. a. intäkt genom avyttring, i samband

med överlåtelse av rörelse, av dels för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda

maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeininskningsavdrag

hänföres till byggnad, och dels varor och produkter i

rörelsen, dock endast i den mån det influtna beloppet överstiger varornas

eller produkternas i räkenskaperna upptagna värde.

Skattskyldig får åtnjuta förmånen av särskild skatteberäkning först efter

ansökan härom. Sådan ansökan skall ställas till prövningsnämnden i

det län, där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt för det

taxeringsår, då inkomsten skall tagas till beskattning.

I den förevarande motionen har bl. a. anförts följande. Har en rörelse

vid avyttring ägts av säljaren i t. ex. 10 år kan denne begära särskild beräkning

av den statliga inkomstskatten. Om försäljningssumman är 100 000

kronor skall en tiondel anses som intjänad under vart och ett av de 10

åren, d. v. s. 10 000 kronor per år. Dessa 10 000 kronor sammanläggs med

den respektive år till statlig inkomstskatt deklarerade inkomsten. Skatten

på den ackumulerade inkomsten (100 000 kronor) beräknas därefter till

skillnaden mellan skatten på de omräknade inkomsterna och vad som faktiskt

inbetalats i skatt. Har den deklarerade inkomsten varit 7 000 kronor

varje år, blir skillnaden mellan summan av vad som skulle ha erlagts för

en inkomst av 10 000 + 7 000 = 17 000 kronor varje år och summan av vad

som verkligen inbetalats för en årlig inkomst på 7 000 kronor lika med skatten

på den ackumulerade inkomsten. Man har alltså på detta sätt en laglig

möjlighet att bryta skatteprogressionen.

I vanlig ordning får man göra avdrag för de utgifter man haft för förvärvandet

av inkomsten. Om man emellertid använder en del av köpeskillingen

till att teckna en pensionsförsäkring mot engångspremie, medgives

icke avdrag. Köper säljaren i det här grovt skisserade exemplet en pensionsförsäkring

för 50 000 kronor får han ej avdrag för mer än vad som täcks av

det tionde årets inkomst, d. v. s. endast för 17 000 kronor.

Enligt motionärernas mening är det rimligt att medgiva avdrag för pensionsavgifter

från den ackumulerade inkomsten innan denna uppdelas. I

ovannämnda fall borde sålunda de 100 000 kronor minskas med försäkringspremien,

50 000 kronor, och först därefter uppdelningen av inkomsten på

de 10 åren ske med 5 000 kronor per år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nv li år 1958

3

Enligt vad utskottet inhämtat har det i motionen berörda spörsmålet varit

föremål för kammarrättens prövning. I utslag den 19 juni 1957 på besvär

av F. E. Sandén har kammarrätten funnit, att tecknande av pensionsförsäkring

mot engångspremie i samband med överlåtelse av rörelse icke medför

nedsättning av det belopp som enligt förordningen om beräkning av

statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst kan bli föremål för särskild

skatteberäkning, över kammarrättens utslag har den skattskyldige anfört

besvär.

Utskottet

För att mildra verkningarna av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen

antogs år 1951 förordningen om beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst. Förordningen är tillämplig på inkomst, som

åtnjutits ett visst beskattningsår men som är hänförlig till minst två beskattningsår.

Principen för den särskilda skatteberäkningen är, att statlig inkomstskatt

inte skall utgå med högre belopp än som skulle varit fallet, om de

i den ackumulerade inkomsten ingående intäkterna tagits till beskattning de

år, de intjänats eller på vilka de eljest belöper.

I den förevarande motionen behandlas ett spörsmål, som uppkommer vid

tillämpning av nyssnämnda förordning. En person, som försäljer en av

honom bedriven rörelse och därvid erhåller ersättning för good-will, varulager,

inventarier m. in., blir skattskyldig på en gång för hela köpeskillingen

med avdrag för tillgångarnas bokförda värden. Den skattepliktiga intäkten

av rörelse kan därvid ofta uppgå till avsevärt belopp. Denna intäkt räknas

såsom ackumulerad inkomst i förordningens mening, och den skattskyldige

kan således erhålla särskild skatteberäkning för intäkten i fråga. Om den

skattskyldige emellertid i sådant fall — såsom ofta sker — använder en

större del av köpeskillingen för att teckna pensionsförsäkring mot engångspremie

leder en tillämpning av förordningen i allmänhet inte till någon

skattelindring för honom. Särskild skatteberäkning, framhåller motionärerna,

anses nämligen skola ske för rörelseintäkten innan avdrag för försäkringspremien

medgivits. Detta medför att den skattskyldige, som således

är hänvisad att avdraga den många gånger till betydande belopp uppgående

premien från beskattningsårets inkomst, ofta inte kan utnyttja avdragsrätten

sedan inkomsten fördelats. Merendels ställer det sig skattemässigt fördelaktigare

för den skattskyldige att avstå från att begära särskild skatteberäkning

för den ackumulerade inkomsten och att i stället ta denna till

beskattning under beskattningsåret, så att han kan tillgodogöra sig hela

premien för pensionsförsäkringen såsom avdrag. I motionen yrkas sådan

ändring av förordningen om särskild skatteberäkning, att skattskyldig, som

i samband med överlåtelse av rörelse tecknar pensionsförsäkring mot en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 14 år 1958

gångspremie, skall äga rätt att från den ackumulerade inkomst, som kan

uppstå på grund av överlåtelsen, avdra försäkringspremien, innan uppdelning

av inkomsten i och för särskild skatteberäkning sker.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har kammarrätten i ett

nyligen avdömt mål ansett att avdrag för utgiven pensionsförsäkringspremie

inte kan tas i betraktande vid beräkning av ackumulerad inkomst i samband

med överlåtelse av rörelse, över kammarrättens utslag har besvär anförts

hos regeringsrätten, som dock ännu inte avgjort målet. Det i motionen

framställda yrkandet utgår från att kammarrättens utslag skall stå

fast.

Om man i likhet med motionärerna anser att frågan bör lösas lagstiftningsvägen,

må framhållas att det föreliggande yrkandet närmast får anses

avse att åstadkomma en fördelning i resultatutjämnande syfte av en

utgift. Förordningen om ackumulerad inkomst tar emellertid endast sikte på

att mildra verkan av progressionen vid beskattning av onormalt höga inkomster,

vilka egentligen intjänats under flera år men vilka skall upptas till

beskattning under ett taxeringsår. Fördelning i nyss angivet syfte av utgifter,

vilket i och för sig kan vara angeläget i särskilda fall, är således främmande

för förordningen.

Enligt utskottets mening kan vissa skäl anföras till stöd för den uppfattningen

att avdrag från den ackumulerade inkomsten för pensionsförsäkringspremie

borde vara medgivet i det i motionen angivna fallet. Särskilt

bör beaktas det förhållandet att utgiften har ett starkt samband med den

ackumulerade inkomsten. Observeras bör även att såsom förordningen om

ackumulerad inkomst är utformad, avdrag för premie för pensionsförsäkring,

tagen i samband med tjänst, torde medges om den ackumulerade inkomsten

är hänförlig till inkomst av tjänst, även om dylika fall torde vara

ytterst sällsynta.

Vid skilda tillfällen har förslag väckts om ändringar i förordningen om

ackumulerad inkomst. Bl. a. hade både 1956 och 1957 års riksdag att ta

ställning till motionsvis framställda yrkanden härom, vilka avslogs. I detta

sammanhang vill utskottet erinra om att chefen för finansdepartementet

jämlikt bemyndigande den 10 januari 1957 tillkallat en särskild utredningsman

med uppgift att verkställa utredning rörande möjligheterna att i skattelagstiftningen

införa rätt till förlust- och resultatutjämning, samt att departementschefen

i ett interpellationssvar den 6 februari 1957 uttalat, att

han räknade med att omfattande ändringar i förordningen om ackumulerad

inkomst kunde bli aktuella i samband med en framtida lagstiftning om

sådan utjämning. Enligt utskottets mening kan det antagas, att den i motionen

berörda frågan uppmärksammas vid denna utredning, och att den

därvid blir prövad i ett större sammanhang. Utskottet anser sig således böra

avstyrka bifall till den föreliggande motionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr ik år 1958

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 136 av herr Rydén in. fl. om viss ändring

av förordningen angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Eriksson, Spetz, Gustaf

Elofsson, Erik Jansson, Bengtson, Möller, Oscar Carlsson och Kronstrand;

samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Gustafson i Göteborg,

Kärrlander, Wiklund, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik, Jansson

i Aspeboda, Stenberg och Rydén.

Reservation

av herrar Stenberg och Rydén, vilka ansett att utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»För att---(= utskottet s. 3 rad 10 uppifrån — s. 4 rad 4 nedifrån)

--— sådan utjämning. Utskottet anser det angeläget att den i motionen

berörda frågan blir föremål för prövning i samband med denna utredning.

Med anledning härav föreslår utskottet att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t ger till känna vad utskottet i detta betänkande anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 136 av herr Rydén

m. fl. om viss ändring av förordningen angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan

anfört.»

58035B Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.