Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om viss ändring av anvisningarna till 2b § kommunalskattelagen.

1958-03-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:21, Betänkande i anledning av väckta motioner om viss ändring av anvisningarna till 2b § kommunalskattelagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1958

1

Sr 21

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om viss ändring av anvisningarna till 2b § kommunalskattelagen.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 113 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 131 av herr Nilsson

i Svalöv m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring

av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen att, i fall då jordbrukare

i honom tillhörig fastighet upplåter bostad för i jordbruksdriften anställd

arbetspersonal i denna dess egenskap, dessa bostadslägenheter skall

anses vara använda i jordbruksdriften, samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till härför erforderlig lagändring».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 131.

Enligt av 1953 års riksdag antagna bestämmelser skall beräkning av inkomst

av en- och tvåfamilj sfastigheter vid taxering ske enligt en förenklad

schablonmetod. Såsom inkomst skall i princip upptagas beräknad ränta å

ägarens eget kapital i sådan fastighet. Procenttalet för räntan, som till en

början var 3, är numera satt till 2,5. Av tekniska skäl skall ränteberäkningen

utföras på sådant sätt, att ränta efter gällande procenttal beräknas å

fastighetens hela taxeringsvärde, varefter avdrag göres för ägarens verkliga

räntekostnader på lånat kapital i fastigheten. Vidare medges avdrag för

tomträttsavgäld och liknande avgäld samt i vissa fall ett särskilt avdrag,

maximerat till 200 kr.

Användes en- eller tvåfamilj sfastighet i en av fastighetsägaren bedriven

rörelse blir schablonmetoden tillämplig endast därest någon del av fastigheten

är upplåten till bostad åt ägaren. På denna del tillämpas schablonmetoden,

medan fastigheten i övrigt taxeras enligt de för inkomstberäkningen

i allmänhet gällande reglerna.

Har rörelseidkare upplåtit en honom tillhörig en- eller tvåfamilj sfastighet

såsom bostad åt i rörelsen anställd arbetspersonal i denna dess egenskap

anses fastigheten i denna del jämlikt punkt 1 av anvisningarna till

24 § kommunalskattelagen vara använd i rörelsen, och det är härvid utan

betydelse huruvida upplåtelsen skett mot särskild hyresersättning eller personalen

tillförsäkrats fri bostad. I sådant fall är schablonmetoden ej heller

tillämplig.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1958

I de förevarande motionerna har bl. a. erinrats om det förhållandet, att

om en såsom annan fastighet taxerad fastighet användes såsom bostad för

arbetspersonal i ett ägaren tillhörigt jordbruk äger schablontaxering av

denna fastighet rum. Det synes inte konsekvent att i detta hänseende göra

åtskillnad mellan förvärvskällan rörelse och förvärvskällan jordbruksfastighet.

Om fastighet, exempelvis egnahemsvilla, tillhörig ägare av jordbruksfastighet

användes för i jordbruksfastigheten anställd personal synes anledning

inte föreligga att tillämpa schablonregeln. Sådan ändring av punkt 1

anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen synes därför böra göras, att

fastighet tillhörig den som bedriver jordbruk, i vilken bostad upplåtits för

i jordbruket anställd personal i denna dess egenskap, skall anses vara använd

i jordbruket och alltså inte bliva föremål för schablontaxering.

Utskottet

Jämlikt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen skall inkomstberäkningen av

annan fastighet, som är inrättad såsom bostad åt en eller två familjer jämte

personliga tjänare, normalt ske enligt schablonmetod, den s. k. villaschablonen.

Såsom intäkt skall upptas ett belopp, motsvarande 2,5 procent av

fastighetens taxeringsvärde. Från det sålunda bestämda intäktsbeloppet erhålles

avdrag för ränta å lånat i fastigheten nedlagt kapital samt för tomträttsavgäld.

Vidare medges, bortsett från vissa fall, även ett särskilt avdrag

med högst 200 kr.

Inkomstberäkning enligt den nu angivna metoden sker inte om en- eller

tvåfamilj sfastighet används i rörelse såsom bostad åt arbetspersonalen i

denna dess egenskap. I sådant fall anses fastigheten tillhöra rörelsen, därvid

beräkningen av inkomsten skall äga rum enligt de för beskattningen av fastigheter

i allmänhet gällande reglerna.

I de förevarande motionerna påpekas att då jordbrukare i honom tillhörig

annan fastighet upplåter bostad för i jordbruksdriften anställd arbetspersonal

i denna dess egenskap, sådan fastighet för närvarande taxeras enligt villaschablon.

Motionärerna yrkar att i dylika fall fastigheten skall anses tillhöra

jordbruksdriften, varav skulle följa att fastigheten taxerades i enlighet

med vad som gäller för fastigheter i allmänhet.

Bestämmelser om schablontaxering av en- och tvåfamilj sfastigheter infördes

år 1953 och tillämpades första gången vid 1955 års taxering. Tidigare

gällde för berörda fastigheter samma bestämmelser rörande inkomstberäkningen

som för fastigheter i allmänhet och som ännu gäller för jordbruksfastigheter.

Detta innebär att det före 1955 års taxering i stort sett saknade

betydelse för inkomstberäkningen om en fastighet taxerats som jordbruksfastighet

eller som annan fastighet. Numera får däremot den vid fastighetstaxeringen

bestämda beskattningsnaturen betydelse för frågan efter vilken

metod inkomstbeskattningen av fastigheten skall ske.

Enligt 7 § kommunalskattelagen skall fastighet taxeras såsom jordbruks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1958

3

fastighet, då den används för jordbruk eller skogsbruk, och såsom annan

fastighet, då den används för annat ändamål. Fastigheter, vilka nyttjas såsom

bostäder åt personal i jordbruk eller skogsbruk, torde på grund av denna

bestämmelse i allmänhet, åtminstone i de fall de ligger i omedelbar anslutning

till den fastighet, varå jordbruket eller skogsbruket bedrivs, taxeras

såsom jordbruksfastighet. I sådant fall sker inte någon schablontaxering av

dessa bostadsfastigheter, utan de taxeras enligt de för beräkning av inkomst

av jordbruksfastighet gällande bestämmelserna. Förhållandena kan emellertid

även vara sådana att arbetarbostaden — t. ex. beroende på dess belägenhet,

eventuellt inom ett tättbebyggt samhälle — blir taxerad såsom annan

fastighet, därvid den i motionerna påtalade situationen uppstår.

Utskottet är medvetet om att vissa invändningar kan riktas mot det förhållandet,

att arbetarbostäder i jordbruk och skogsbruk understundom taxeras

enligt villaschablonen. En icke önskvärd konsekvens härav är att olika

inom samma jordbruk utnyttjade arbetarbostäder kan vara underkastade

skilda beskattningsregler: vissa taxeras enligt de för byggnad i jordbruket

gällande reglerna, medan andra blir schablontaxerade. I detta hänseende

skulle likställighet uppnås därest — på sätt föreslås i motionerna — för

sist åsyftade fastigheter en regel av samma innebörd som den som nu gäller

för i rörelse använd fastighet infördes.

Utskottet är dock inte berett att nu tillstyrka en ändring i enlighet med

vad som yrkas i motionerna. Det kan framhållas att byggnader å jordbruksfastighet

även med en sådan ändring i vissa fall kan bli schablontaxerade.

Detta inträffar beträffande byggnader som regelbundet uthyres, t. ex. såsom

sommarnöje. Sådan byggnad, som uppenbarligen inte kan anses använd i

jordbruket, torde nämligen i allmänhet böra åsättas taxeringsvärde för sig

såsom annan fastighet.

Utskottet vill vidare erinra om att genom bestämmelserna om schablontaxering

av villafastigheter en helt ny princip för inkomstberäkning vann

insteg i vår lagstiftning. Hur långt den nya principen borde utsträckas, var

därvid föremål för delade meningar, bl. a. ifrågasattes att låta schablontaxeringsmetoden

tillämpas även på vissa såsom jordbruksfastighet taxerade

byggnader. Det må också framhållas att det i viss omfattning torde förekomma

att villafastigheter undandras från schablontaxering genom att ägare till

sådan fastighet överför densamma till ett rörelsedrivande företag, vari fastighetsägaren

är anställd och har ett avgörande inflytande. Härigenom blir

nämligen fastigheten att anse såsom använd till bostad åt i rörelsen anställd

personal. Det torde emellertid ännu vara för tidigt att uttala sig om

den år 1953 gjorda bestämningen av schablonmetodens tillämpningsområde

är den i alla avseenden lämpligaste. Sedan tillräckliga erfarenheter av schablonmetodens

tillämpning vunnits, torde en översyn av bestämmelserna i

ämnet bli aktuell, därvid även den i motionerna berörda frågan torde komma

att prövas.

Med hänvisning till det ovan sagda avstyrker utskottet de förevarande motionerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1958

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 113 av herr Yngve Nilsson

m. fl. och II: 131 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. om viss

ändring av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Gustaf Elofsson,

Erik Jansson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson och Yngve Nilsson;

samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Nilsson i Svalöv,

Allard, Kärrlander, Persson i Svensköp, Vigelsbo, fru Holmqvist, herrar Stenberg

och Rydén.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson och Nilsson i Svalöv, vilka — under hänvisning

till innehållet i de likalydande motionerna I: 113 av herr Yngve Nilsson m. fl.

och II: 131 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. — ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 2i § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 24 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

24 §.

2 mom. Är annan--— före taxeringsåret.

Vad i---använda fastighetsdelen.

Har fastighet,---icke ske.

Vad i detta moment stadgas skall icke äga tillämpning beträffande fastighet

eller, i fall som i andra stycket avses, fastighetsdel, vilken i icke allenast

ringa omfattning brukar i förvärvssyfte utnyttjas på annat sätt än för

uthyrning till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1958

skola bestämmelserna i detta moment tillämpas beträffande fastighet, som

helt eller till övervägande del utnyttjas såsom bostad åt arbetspersonal, vilken

uteslutande eller huvudsakligen användes för jordbruket eller dess binäringar,

liksom ej heller beträffande publikt boställe.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola äga tillämpning i fråga om 1958 års taxering

samt i fråga om eftertaxering för 1958 eller tidigare år.

580886 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.