Betänkande i anledning av väckta motioner om höjning av den s. k. artistskatten för utländska medborgare.
1958-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1958 A:24, Betänkande i anledning av väckta motioner om höjning av den s. k. artistskatten för utländska medborgare.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1958
1
Kr 24
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om höjning av den s. k. artistskatten för utländska
medborgare.
(l:a avd.) -
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 115 av herr Bergman m. fl. och II: 133 av fröken Wallerius
m. fl. har hemställts, att »riksdagen måtte besluta, att 4 § 2 mom. förordningen
angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
skall från och med den 1 juli 1958 hava följande lydelse:
Utlänning, som utan att hava förvärvat den i mom. 14 omförmälda rätt
medverkar vid av svensk eller utlänning given offentlig föreställning, offentligt
utförande av musik, såsom kafékonsert och dylikt eller vid annan offentlig
tillställning, skall, oavsett huruvida inträdes- eller annan avgift därvid
upppbäres eller tillställningen är avgiftsfri, erlägga särskild bevillningsavgift
med trettio procent av den inkomst, som på grund av hans medverkan
tillflyter honom, vare sig denna inkomst utgöres av i penningar bestämd
ersättning, naturaförmåner eller andel av inkomsten å tillställning. Avgiften
skall i varje fall utgå med minst femtio öre för varje dag medverkan lämnas
av utlänning eller ersättning till honom beräknas. För avgiftens erläggande
svarar tillställningens anordnare».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 115.
Enligt 1908 års förordning angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter utgår bevillningsavgift för vissa offentliga föreställningar,
s. k. artistskatt.
I fråga om skyldigheten att erlägga artistskatt gäller olika föreskrifter för
artister, som ger föreställning och artister som medverkar vid föreställning.
Befrielse från erläggande av artistskatt åtnjutes dels för utlänningar, som
driver sitt näringsfång under bar himmel och endast uppbär frivillig avgift,
dels för amatöridrottsmän vid deltagande i idrottstävlingar och dels då
Kungl. Maj :t till följd av särskilda omständigheter för visst fall medgivit
detta.
Enligt 4 § 1 mom. skall utlänning, som här i riket giver offentlig föreställning
eller tillställning av vad slag det vara må, vare sig mot inträdesavgift
eller mot avgift, som eljest på ett eller annat sätt fordras, uppbäres eller
1 Jiihang till riksdagens protokoll 1958. T samt. Nr 24
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1958
inottages, härför utgöra särskild bevillningsavgift med tio procent av bruttoinkomsten.
Denna bevillningsavgift skall utgå: a) vid konsert, opera- eller
annan musikalisk, dramatisk eller litterär föreställning, cirkus- eller varieté*
föreställning, så ock vid annan med någon av de nu nämnda jämförlig föreställning
ävensom vid bal, maskerad eller annan dylik tillställning, då bruttoinkomsten
kan antagas komma att överstiga femhundra kronor, efter den
verkliga bruttoinkomsten, dock alltid med minst tio kronor, samt då bruttoinkomsten
kan antagas icke komma att överstiga femhundra kronor, efter
beräknad bruttoinkomst, med lägst tio och högst tjugufem kronor; b) för
anställande eller anordnande av karusell- eller annan konståkning, målskjutning,
ringkastning eller kraftprov samt för förevisande av människor,
djur, naturalier eller andra föremål eller av panorama, biografbilder, vaxkabinett,
optiska eller mekaniska konststycken eller vid annan med de nu
nämnda jämförlig tillställning, som icke är att hänföra under a), efter beräknad
bruttoinkomst, med lägst fem och högst femtio kronor för varje dag,
sådan föreställning eller förevisning äger rum.
Jämlikt 4 § 2 mom. skall utlänning, som medverkar vid av svensk eller
utlänning given offentlig föreställning, offentligt utförande av musik, såsom
kafékonsert och dylikt, eller vid annan offentlig tillställning, oavsett huruvida
inträdes- eller annan avgift därvid uppbäres eller tillställningen är avgiftsfri,
erlägga särskild bevillningsavgift med tjugu procent av den inkomst,
som på grund av hans medverkan tillflyter honom, vare sig denna inkomst
utgöres av i penningar bestämd ersättning, naturaförmåner eller andel av
inkomsten å tillställning. Avgiften skall i varje fall utgå med minst femtio
öre för varje dag, medverkan lämnas av utlänning eller ersättning till honom
beräknas. För avgiftens erläggande svarar tillställningens anordnare.
Enligt 4 § 4 mom. skall ansökan om tillstånd till offentligt uppträdande
göras enligt föreskrifter, som av Kungl. Maj :t utfärdas. Dessutom innehåller
momentet uppgift om vad dylik ansökan skall innehålla.
Vidare lämnas i paragrafen föreskrifter angående avgiftens fastställande,
kontroll av bruttoinkomst vid offentlig föreställning och avgiftens inbetalning;
i 5 mom. föreskrives sålunda bland annat att därest i ersättning åt utlänning,
som avses i 2 inom., ingår naturaförmåner skall dessa vid bevillningsavgiftens
bestämmande uppskattas till skäligt belopp i penningar varvid,
om högre värde ej är angivet, kost och bostad skall upptagas till vardera
fem kronor för dag. Av artistskatten tillfaller hälften staten och hälften
kommun, inom vilken föreställning givits.
I anledning av väckta motioner hemställde 1946 års bevillningsutskott i
sitt av riksdagen godkända betänkande nr 29, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om en allmän översyn av förordningen angående
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
År 1948 bemyndigade Kungl. Maj :t dåvarande chefen för finansdepartementet
att tillkalla en särskild utredningsman med uppdrag att verkställa en
allmän översyn av förordningen. Med stöd av nämnda bemvndigande till
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1958
3
kallades landskamreraren G. V. E. Brandel med uppdrag att verkställa ifrågavarande
översyn. Utredningsmannen överlämnade den 31 januari 1950 en promemoria
med betänkande och förslag i ämnet.
I promemorian föreslogs att här i riket bosatta utländska artister inte
skulle erlägga artistskatt utan i stället taxeras och beskattas för inkomst av
offentliga föreställningar enligt de allmänna skatteförfattningarna. Beträffande
här i riket icke bosatta utländska artister, som själva ger föreställningar,
föreslog utredningsmannen, att dessa skulle erlägga artistskatt enligt
oförändrade grunder, d. v. s. med fem procent av bruttoinkomsten. För
här i riket icke bosatta utländska artister, som medverkar vid föreställningar,
förordades i promemorian en progressiv artistskatt med lägst 5 högst
40 procent av bruttoinkomsten. Därjämte föreslogs en höjning av värdena
för kost och logi efter en progressiv skala, som anslöt sig till skatteskalan
för artistskatten.
I proposition nr 214 till 1952 års riksdag ansåg departementschefen det
principiellt riktigt att här i riket bosatta utländska artister taxerades och
beskattades enligt samma regler som här bosatta svenska artister. Det syntes
emellertid i många fall kunna komma att medföra icke oväsentliga praktiska
svårigheter att avgöra huruvida en utländsk artist var att anse såsom här i
riket bosatt eller icke. Med hänsyn härtill ansåg departementschefen, att
någon ändring i berörda hänseende inte borde vidtagas.
Beträffande här i riket icke bosatta utländska artister anförde departementschefen
följande.
Utredningsmannens förslag att här i riket icke bosatta utländska artister,
som ge föreställning, skola erlägga artistskatt enligt oförändrade grunder
har i huvudsak tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Även enligt min uppfattning
synes det lämpligt att bibehålla nu gällande föreskrifter, dock att
den skattesats enligt vilken artistskatten skall utgå torde böra förhöjas
från fem till tio procent med hänsyn till den skattehöjning som ägt rum
under tiden efter tillkomsten av 1908 års förordning.
Förslaget att uttaga progressiv artistskatt av här i riket icke bosatta utländska
artister, som medverka vid föreställning, har avstyrkts i flertalet
remissyttranden. För egen del finner jag det i och för sig önskvärt att beskattningen
av svenska och utländska artister blir så likformig som möjligt.
Det torde dock å andra sidan jämväl få anses angeläget att förfarandet
vid artistskattens påföring icke kompliceras. Därest artistskatten göres
progressiv komma vederbörande myndigheter nödvändigtvis att ställas inför
mången gång svårbedömbara spörsmål, som icke lämpligen kunna avgöras
inom den tid som regelmässigt kan förväntas slå till buds vid påförandet av
artistskatt. Med hänsyn till de praktiska svårigheter, som sålunda torde bil
ofrånkomliga vid en övergång till uttagande av progressiv artistskatt, kan
jag icke tillstyrka införandet av en dylik skatt. Artistskatten torde sålunda,
liksom för närvarande, jämväl framgent böra beräknas efter en enhetlig
procentsats. Den nuvarande skattesatsen, tio procent, synes dock alltför låg
med hänsyn till för svenska artister nu rådande skattebelastning. Som förordats
av ett flertal remissinstanser synes skattesatsen för artistskatten böra
förhöjas, lämpligen till tjugu procent.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1958
Vidare förordade departementschefen, att värdet av naturaförmåner skulle
höjas från tidigare en krona till fem kronor för dag för vardera kost och logi.
Propositionen tillstyrktes av 1952 års bevillningsutskott i dess av riksdagen
godkända betänkande nr 44.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återgivas följande.
Motionärerna framhåller bl. a., att de utländska medborgare, som har att
erlägga s. k. artistskatt, gynnas genom en avsevärt lägre beskattning. I nedanstående
till motionen fogade tablå visas, hur utländska musiker i skattehänseende
gynnas i förhållande till sina svenska kolleger.
Svensk symf.musiker i tuttistämma,
Utländsk musiker i samma
stämma,
gift
gift
lön 1 370 kr. per mån.
lön 1 370 kr. per mån.
skatt per år
kr. 3 720
20 % artistskatt i 7 mån.
1 918
— 3 034
tabellskatt i 5 mån.
1 116
svensk musikers merskatt
686
Summa skatt per år
3 034
Samma som ovan, ogift
Samma som ovan, ogift
skatt per år
kr. 4 752
20 % artistskatt i 7 mån.
1 918
— 3 310
tabellskatt i 5 mån.
1 392
svensk musikers merskatt
1 442
Summa skatt per år
3 310
Svensk konsertmästare i
symf.ork.,
Utländsk konsertmästare i symf.ork.,
gift
gift
lön 1 875 kr. per mån.
lön 1 875 kr. per mån.
skatt per år
kr. 6 000
20 % artistskatt i 7 mån.
2 625
— 4 413
tabellskatt i 5 mån.
1 788
svensk musikers merskatt
1 587
Summa skatt per år
4 413
Svensk varietémusiker (4 1 /2 mån.
Utländsk, ogift
anställning), ogift
lön 285 kr. per vecka, skatt
lön 285 kr. per vecka, skatt
per vecka 57: —
per vecka kr. 81: —
skatt under 18 veckor
kr. 1 458
skatt under 18 veckor
kr. 1 026
— 1 026
Svensk musikers merskatt
432
Restaurangmusiker med daglön av kr.
60: — per dag (lönerna på detta om-
råde mellan ca 40 och
100 kr. per dag, varierar
starkt, varför 60
kr. kan betecknas som
ett medelbelopp)
Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1958
5
Svensk musiker, gift
lön 1 800 kr. per män., skatt
Utländsk musiker, gift
lön 1 800 kr. per män., skatt
per mån kr. 465: —
per män. kr. 360: —
skatt per år
kr. 5 580 skatt per år
— 4 320
kr. 4 320
Svensk musikers merskatt 1 260
Samma som ovan, ogift
skatt per år
Samma som ovan, ogift
kr. 6 828 skatt per år
— 4 320
kr. 4 320
Svensk musikers merskatt
2 508
Antalet utländska restaurangmusiker, som har att erlägga artistskatt, kan
enligt motionärerna beräknas till cirka 240. Härtill bör läggas ett tiotal utländska
musiker, som är anställda vid landets symfoniorkestrar. De 250 musiker,
varom här är fråga, uppehåller sig till största delen stadigvarande i
Sverige. Lågt räknat kan med säkerhet antagas, att dessa musiker årligen
erlägger 400 000 kronor mindre än om de betalade samma skatt som svenska
musiker. Med hänsyn till att skatteprocenten för övriga skattskyldiga förändrats
efter 1952 på grund av penningvärdeförsämringen och den statliga
inkomstskattens progressivitet, anser motionärerna det skäligt med en ytterligare
höjning av artistskatten.
Utskottet. Enligt 1908 års förordning angående bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter skall bevillningsavgift, s. k. artistskatt,
erläggas för utländska artisters inkomst av vissa offentliga föreställningar.
Artistskatten är ett komplement till inkomstbeskattningen och utgår som
en definitiv källskatt, varav hälften tillfaller staten och hälften den kommun
inom vilken föreställningen givits. Jämlikt 7 § förordningen om statlig
inkomstskatt och 54 § kommunalskattelagen är utlänning eller i utlandet
bosatt svensk medborgare, vilken givit eller medverkat vid offentlig föreställning,
som avses i 1908 års förordning, frikallad från skyldighet att erlägga
statlig och kommunal inkomstskatt för inkomst av sådan föreställning.
I fråga om skyldigheten att erlägga artistskatt gäller olika bestämmelser
för artister, som ger föreställning, och sådana, som medverkar vid föreställning.
För den förra kategorien utgör skatten i regel tio procent av bruttoinkomsten
och för den senare utgår skatt med tjugo procent av den inkomst,
som vederbörande erhåller genom sin medverkan.
I de föreliggande motionerna har hemställts att utlänning, som medverkar
vid offentlig föreställning, skall erlägga artistskatt med trettio procent
av inkomsten. Till stöd för yrkandet har hl. a. anförts att utländska medborgare,
som har att erlägga artistskatt, gynnas genom att de beskattas efter
avsevärt förmånligare grunder än de svenska artisterna. Motionärerna anser
det befogat med en höjning av artistskatten i förevarande hänseende med
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1958
hänsyn till att övriga skattskyldiga efter år 1952 drabbats av en högre beskattning.
Vid utformningen av artistskatten har hänsyn inte endast tagits till önskvärdheten
av att få så lika skattebelastning som möjligt för svenska och
utländska artister utan även till att ur kulturell synpunkt värdefulla framträdanden
här i riket av utländska artister inte hindras genom hög beskattning.
Som av den ovan lämnade redogörelsen framgår genomfördes under
år 1952 i samband med en översyn av 1908 års förordning höjningar av
skattesatserna för artistskatten i avsikt att så långt det av tekniska skäl var
möjligt åstadkomma likformighet i beskattningen av svenska och utländska
artister.
Frågan om utländska artisters beskattning för inkomst av offentliga föreställningar
äger samband med övriga problem rörande utlänningars och i
utlandet bosatta svenskars beskattning. Det i motionerna nämnda spörsmålet
kan komma att aktualiseras i samband med en översyn av andra bestämmelser
om utlänningars beskattning. I sitt vid innevarande års riksdag avgivna
betänkande nr 28 har utskottet bl. a. uttalat, att en översyn av bestämmelserna
rörande beskattningen av utländska arbetstagare här i riket i vissa
hänseenden kan vara motiverad. Därjämte har utskottet föreslagit riksdagen
att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört i ovannämnda
betänkande. Under sådana förhållanden anser sig utskottet inte
böra utan närmare utredning tillstyrka den i motionerna föreslagna höjningen
av artistskatten.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 115 av herr Bergman
m. fl. och II: 133 av fröken Wallerius m. fl. om höjning av
den s. k. artistskatten för utländska medborgare måtte, i
den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 11 mars 1958
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Gustaf Elofsson,
Erik Jansson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson och Gustaf Henry
Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Nilsson i Svalöv,
Allard, Kärrlander, Vigelsbo, Christenson i Malmö, fru Holmqvist, herrar
Stenberg och Rydén.
580412 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.