Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om höjning av den s. k. artistskatten för utländska medborgare.

1958-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:24, Betänkande i anledning av väckta motioner om höjning av den s. k. artistskatten för utländska medborgare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1958

1

Kr 24

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om höjning av den s. k. artistskatten för utländska

medborgare.

(l:a avd.) -

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 115 av herr Bergman m. fl. och II: 133 av fröken Wallerius

m. fl. har hemställts, att »riksdagen måtte besluta, att 4 § 2 mom. förordningen

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

skall från och med den 1 juli 1958 hava följande lydelse:

Utlänning, som utan att hava förvärvat den i mom. 14 omförmälda rätt

medverkar vid av svensk eller utlänning given offentlig föreställning, offentligt

utförande av musik, såsom kafékonsert och dylikt eller vid annan offentlig

tillställning, skall, oavsett huruvida inträdes- eller annan avgift därvid

upppbäres eller tillställningen är avgiftsfri, erlägga särskild bevillningsavgift

med trettio procent av den inkomst, som på grund av hans medverkan

tillflyter honom, vare sig denna inkomst utgöres av i penningar bestämd

ersättning, naturaförmåner eller andel av inkomsten å tillställning. Avgiften

skall i varje fall utgå med minst femtio öre för varje dag medverkan lämnas

av utlänning eller ersättning till honom beräknas. För avgiftens erläggande

svarar tillställningens anordnare».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 115.

Enligt 1908 års förordning angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter utgår bevillningsavgift för vissa offentliga föreställningar,

s. k. artistskatt.

I fråga om skyldigheten att erlägga artistskatt gäller olika föreskrifter för

artister, som ger föreställning och artister som medverkar vid föreställning.

Befrielse från erläggande av artistskatt åtnjutes dels för utlänningar, som

driver sitt näringsfång under bar himmel och endast uppbär frivillig avgift,

dels för amatöridrottsmän vid deltagande i idrottstävlingar och dels då

Kungl. Maj :t till följd av särskilda omständigheter för visst fall medgivit

detta.

Enligt 4 § 1 mom. skall utlänning, som här i riket giver offentlig föreställning

eller tillställning av vad slag det vara må, vare sig mot inträdesavgift

eller mot avgift, som eljest på ett eller annat sätt fordras, uppbäres eller

1 Jiihang till riksdagens protokoll 1958. T samt. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1958

inottages, härför utgöra särskild bevillningsavgift med tio procent av bruttoinkomsten.

Denna bevillningsavgift skall utgå: a) vid konsert, opera- eller

annan musikalisk, dramatisk eller litterär föreställning, cirkus- eller varieté*

föreställning, så ock vid annan med någon av de nu nämnda jämförlig föreställning

ävensom vid bal, maskerad eller annan dylik tillställning, då bruttoinkomsten

kan antagas komma att överstiga femhundra kronor, efter den

verkliga bruttoinkomsten, dock alltid med minst tio kronor, samt då bruttoinkomsten

kan antagas icke komma att överstiga femhundra kronor, efter

beräknad bruttoinkomst, med lägst tio och högst tjugufem kronor; b) för

anställande eller anordnande av karusell- eller annan konståkning, målskjutning,

ringkastning eller kraftprov samt för förevisande av människor,

djur, naturalier eller andra föremål eller av panorama, biografbilder, vaxkabinett,

optiska eller mekaniska konststycken eller vid annan med de nu

nämnda jämförlig tillställning, som icke är att hänföra under a), efter beräknad

bruttoinkomst, med lägst fem och högst femtio kronor för varje dag,

sådan föreställning eller förevisning äger rum.

Jämlikt 4 § 2 mom. skall utlänning, som medverkar vid av svensk eller

utlänning given offentlig föreställning, offentligt utförande av musik, såsom

kafékonsert och dylikt, eller vid annan offentlig tillställning, oavsett huruvida

inträdes- eller annan avgift därvid uppbäres eller tillställningen är avgiftsfri,

erlägga särskild bevillningsavgift med tjugu procent av den inkomst,

som på grund av hans medverkan tillflyter honom, vare sig denna inkomst

utgöres av i penningar bestämd ersättning, naturaförmåner eller andel av

inkomsten å tillställning. Avgiften skall i varje fall utgå med minst femtio

öre för varje dag, medverkan lämnas av utlänning eller ersättning till honom

beräknas. För avgiftens erläggande svarar tillställningens anordnare.

Enligt 4 § 4 mom. skall ansökan om tillstånd till offentligt uppträdande

göras enligt föreskrifter, som av Kungl. Maj :t utfärdas. Dessutom innehåller

momentet uppgift om vad dylik ansökan skall innehålla.

Vidare lämnas i paragrafen föreskrifter angående avgiftens fastställande,

kontroll av bruttoinkomst vid offentlig föreställning och avgiftens inbetalning;

i 5 mom. föreskrives sålunda bland annat att därest i ersättning åt utlänning,

som avses i 2 inom., ingår naturaförmåner skall dessa vid bevillningsavgiftens

bestämmande uppskattas till skäligt belopp i penningar varvid,

om högre värde ej är angivet, kost och bostad skall upptagas till vardera

fem kronor för dag. Av artistskatten tillfaller hälften staten och hälften

kommun, inom vilken föreställning givits.

I anledning av väckta motioner hemställde 1946 års bevillningsutskott i

sitt av riksdagen godkända betänkande nr 29, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om en allmän översyn av förordningen angående

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

År 1948 bemyndigade Kungl. Maj :t dåvarande chefen för finansdepartementet

att tillkalla en särskild utredningsman med uppdrag att verkställa en

allmän översyn av förordningen. Med stöd av nämnda bemvndigande till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1958

3

kallades landskamreraren G. V. E. Brandel med uppdrag att verkställa ifrågavarande

översyn. Utredningsmannen överlämnade den 31 januari 1950 en promemoria

med betänkande och förslag i ämnet.

I promemorian föreslogs att här i riket bosatta utländska artister inte

skulle erlägga artistskatt utan i stället taxeras och beskattas för inkomst av

offentliga föreställningar enligt de allmänna skatteförfattningarna. Beträffande

här i riket icke bosatta utländska artister, som själva ger föreställningar,

föreslog utredningsmannen, att dessa skulle erlägga artistskatt enligt

oförändrade grunder, d. v. s. med fem procent av bruttoinkomsten. För

här i riket icke bosatta utländska artister, som medverkar vid föreställningar,

förordades i promemorian en progressiv artistskatt med lägst 5 högst

40 procent av bruttoinkomsten. Därjämte föreslogs en höjning av värdena

för kost och logi efter en progressiv skala, som anslöt sig till skatteskalan

för artistskatten.

I proposition nr 214 till 1952 års riksdag ansåg departementschefen det

principiellt riktigt att här i riket bosatta utländska artister taxerades och

beskattades enligt samma regler som här bosatta svenska artister. Det syntes

emellertid i många fall kunna komma att medföra icke oväsentliga praktiska

svårigheter att avgöra huruvida en utländsk artist var att anse såsom här i

riket bosatt eller icke. Med hänsyn härtill ansåg departementschefen, att

någon ändring i berörda hänseende inte borde vidtagas.

Beträffande här i riket icke bosatta utländska artister anförde departementschefen

följande.

Utredningsmannens förslag att här i riket icke bosatta utländska artister,

som ge föreställning, skola erlägga artistskatt enligt oförändrade grunder

har i huvudsak tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Även enligt min uppfattning

synes det lämpligt att bibehålla nu gällande föreskrifter, dock att

den skattesats enligt vilken artistskatten skall utgå torde böra förhöjas

från fem till tio procent med hänsyn till den skattehöjning som ägt rum

under tiden efter tillkomsten av 1908 års förordning.

Förslaget att uttaga progressiv artistskatt av här i riket icke bosatta utländska

artister, som medverka vid föreställning, har avstyrkts i flertalet

remissyttranden. För egen del finner jag det i och för sig önskvärt att beskattningen

av svenska och utländska artister blir så likformig som möjligt.

Det torde dock å andra sidan jämväl få anses angeläget att förfarandet

vid artistskattens påföring icke kompliceras. Därest artistskatten göres

progressiv komma vederbörande myndigheter nödvändigtvis att ställas inför

mången gång svårbedömbara spörsmål, som icke lämpligen kunna avgöras

inom den tid som regelmässigt kan förväntas slå till buds vid påförandet av

artistskatt. Med hänsyn till de praktiska svårigheter, som sålunda torde bil

ofrånkomliga vid en övergång till uttagande av progressiv artistskatt, kan

jag icke tillstyrka införandet av en dylik skatt. Artistskatten torde sålunda,

liksom för närvarande, jämväl framgent böra beräknas efter en enhetlig

procentsats. Den nuvarande skattesatsen, tio procent, synes dock alltför låg

med hänsyn till för svenska artister nu rådande skattebelastning. Som förordats

av ett flertal remissinstanser synes skattesatsen för artistskatten böra

förhöjas, lämpligen till tjugu procent.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1958

Vidare förordade departementschefen, att värdet av naturaförmåner skulle

höjas från tidigare en krona till fem kronor för dag för vardera kost och logi.

Propositionen tillstyrktes av 1952 års bevillningsutskott i dess av riksdagen

godkända betänkande nr 44.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återgivas följande.

Motionärerna framhåller bl. a., att de utländska medborgare, som har att

erlägga s. k. artistskatt, gynnas genom en avsevärt lägre beskattning. I nedanstående

till motionen fogade tablå visas, hur utländska musiker i skattehänseende

gynnas i förhållande till sina svenska kolleger.

Svensk symf.musiker i tuttistämma,

Utländsk musiker i samma

stämma,

gift

gift

lön 1 370 kr. per mån.

lön 1 370 kr. per mån.

skatt per år

kr. 3 720

20 % artistskatt i 7 mån.

1 918

— 3 034

tabellskatt i 5 mån.

1 116

svensk musikers merskatt

686

Summa skatt per år

3 034

Samma som ovan, ogift

Samma som ovan, ogift

skatt per år

kr. 4 752

20 % artistskatt i 7 mån.

1 918

— 3 310

tabellskatt i 5 mån.

1 392

svensk musikers merskatt

1 442

Summa skatt per år

3 310

Svensk konsertmästare i

symf.ork.,

Utländsk konsertmästare i symf.ork.,

gift

gift

lön 1 875 kr. per mån.

lön 1 875 kr. per mån.

skatt per år

kr. 6 000

20 % artistskatt i 7 mån.

2 625

— 4 413

tabellskatt i 5 mån.

1 788

svensk musikers merskatt

1 587

Summa skatt per år

4 413

Svensk varietémusiker (4 1 /2 mån.

Utländsk, ogift

anställning), ogift

lön 285 kr. per vecka, skatt

lön 285 kr. per vecka, skatt

per vecka 57: —

per vecka kr. 81: —

skatt under 18 veckor

kr. 1 458

skatt under 18 veckor

kr. 1 026

— 1 026

Svensk musikers merskatt

432

Restaurangmusiker med daglön av kr.

60: — per dag (lönerna på detta om-

råde mellan ca 40 och

100 kr. per dag, varierar

starkt, varför 60

kr. kan betecknas som

ett medelbelopp)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1958

5

Svensk musiker, gift

lön 1 800 kr. per män., skatt

Utländsk musiker, gift

lön 1 800 kr. per män., skatt

per mån kr. 465: —

per män. kr. 360: —

skatt per år

kr. 5 580 skatt per år

— 4 320

kr. 4 320

Svensk musikers merskatt 1 260

Samma som ovan, ogift

skatt per år

Samma som ovan, ogift

kr. 6 828 skatt per år

— 4 320

kr. 4 320

Svensk musikers merskatt

2 508

Antalet utländska restaurangmusiker, som har att erlägga artistskatt, kan

enligt motionärerna beräknas till cirka 240. Härtill bör läggas ett tiotal utländska

musiker, som är anställda vid landets symfoniorkestrar. De 250 musiker,

varom här är fråga, uppehåller sig till största delen stadigvarande i

Sverige. Lågt räknat kan med säkerhet antagas, att dessa musiker årligen

erlägger 400 000 kronor mindre än om de betalade samma skatt som svenska

musiker. Med hänsyn till att skatteprocenten för övriga skattskyldiga förändrats

efter 1952 på grund av penningvärdeförsämringen och den statliga

inkomstskattens progressivitet, anser motionärerna det skäligt med en ytterligare

höjning av artistskatten.

Utskottet. Enligt 1908 års förordning angående bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter skall bevillningsavgift, s. k. artistskatt,

erläggas för utländska artisters inkomst av vissa offentliga föreställningar.

Artistskatten är ett komplement till inkomstbeskattningen och utgår som

en definitiv källskatt, varav hälften tillfaller staten och hälften den kommun

inom vilken föreställningen givits. Jämlikt 7 § förordningen om statlig

inkomstskatt och 54 § kommunalskattelagen är utlänning eller i utlandet

bosatt svensk medborgare, vilken givit eller medverkat vid offentlig föreställning,

som avses i 1908 års förordning, frikallad från skyldighet att erlägga

statlig och kommunal inkomstskatt för inkomst av sådan föreställning.

I fråga om skyldigheten att erlägga artistskatt gäller olika bestämmelser

för artister, som ger föreställning, och sådana, som medverkar vid föreställning.

För den förra kategorien utgör skatten i regel tio procent av bruttoinkomsten

och för den senare utgår skatt med tjugo procent av den inkomst,

som vederbörande erhåller genom sin medverkan.

I de föreliggande motionerna har hemställts att utlänning, som medverkar

vid offentlig föreställning, skall erlägga artistskatt med trettio procent

av inkomsten. Till stöd för yrkandet har hl. a. anförts att utländska medborgare,

som har att erlägga artistskatt, gynnas genom att de beskattas efter

avsevärt förmånligare grunder än de svenska artisterna. Motionärerna anser

det befogat med en höjning av artistskatten i förevarande hänseende med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1958

hänsyn till att övriga skattskyldiga efter år 1952 drabbats av en högre beskattning.

Vid utformningen av artistskatten har hänsyn inte endast tagits till önskvärdheten

av att få så lika skattebelastning som möjligt för svenska och

utländska artister utan även till att ur kulturell synpunkt värdefulla framträdanden

här i riket av utländska artister inte hindras genom hög beskattning.

Som av den ovan lämnade redogörelsen framgår genomfördes under

år 1952 i samband med en översyn av 1908 års förordning höjningar av

skattesatserna för artistskatten i avsikt att så långt det av tekniska skäl var

möjligt åstadkomma likformighet i beskattningen av svenska och utländska

artister.

Frågan om utländska artisters beskattning för inkomst av offentliga föreställningar

äger samband med övriga problem rörande utlänningars och i

utlandet bosatta svenskars beskattning. Det i motionerna nämnda spörsmålet

kan komma att aktualiseras i samband med en översyn av andra bestämmelser

om utlänningars beskattning. I sitt vid innevarande års riksdag avgivna

betänkande nr 28 har utskottet bl. a. uttalat, att en översyn av bestämmelserna

rörande beskattningen av utländska arbetstagare här i riket i vissa

hänseenden kan vara motiverad. Därjämte har utskottet föreslagit riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört i ovannämnda

betänkande. Under sådana förhållanden anser sig utskottet inte

böra utan närmare utredning tillstyrka den i motionerna föreslagna höjningen

av artistskatten.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 115 av herr Bergman

m. fl. och II: 133 av fröken Wallerius m. fl. om höjning av

den s. k. artistskatten för utländska medborgare måtte, i

den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Gustaf Elofsson,

Erik Jansson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson och Gustaf Henry

Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Nilsson i Svalöv,

Allard, Kärrlander, Vigelsbo, Christenson i Malmö, fru Holmqvist, herrar

Stenberg och Rydén.

580412 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.