Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 191b

1958-02-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:3, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 191b

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1958

5

Nr 3

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t

att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt

förordningen den 19 november 191b (nr 383) angående

stämpelavgiften, m. m.

I en den 20 december 1957 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 21, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att — i överensstämmelse med

i propositionen angivna grunder — förordna om visst undantag från stämpelplikt

enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

och förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Scandinavian Airlines System (SAS) har under hösten 1957 utgivit ett

6 1/2 procent förlagslån å tillhopa 78 750 000 kronor. Lånet emitterades genom

förmedling av ett bankkonsortium samtidigt i Sverige, Danmark och

Norge, varvid till försäljning utbjöds förlagsbevis för 33 750 000 kronor i

Sverige samt för 22 500 000 kronor i vardera Danmark och Norge.

I skrivelse den 18 november 1957 har SAS anhållit, att de till nämnda förlagslån

hörande förlagsbevisen befrias från stämpelplikt jämlikt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften samt förordningen

den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper. I skrivelsen har upplysts att hänvändelse

även gjorts till finansministeriet i Danmark med begäran om befrielse

från dansk stämpelavgift samt att en motsvarande framställning om frikallelse

från stämpelplikt i Norge förbereddes. Danska finansministeriet har i

anledning av SAS’ hänvändelse förklarat sig berett att, såframt stämpelfrihet

beviljas i Sverige och Norge, söka utverka den i Danmark begärda stämpelfriheten.

Rörande det närmare innehållet i ovannämnda framställning samt gällande

bestämmelser om stämpelplikt tillåter sig utskottet, i den mån detsamma ej

framgår av nedan intagna yttrande av departementschefen, hänvisa till

propositionen (s. 2—4).

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departement!^chefen

anfört följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1058

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har SAS i Danmark, Norge

och Sverige vidtagit åtgärder för att erhålla befrielse från stämpelavgift

med avseende å det under hösten 1957 i de tre länderna utgivna förlagslånet.

Den föreliggande framställningen är att se mot bakgrunden av det skandinaviska

luftfartssamarbete som sedan en del år tillbaka pågår inom SAS’

ram. Enligt den för samarbetet gällande ordningen (se härom prop. 1950:

260) bedriver SAS såsom ett skandinaviskt företag i konsortiets form trafikflygning

och därmed sammanhängande verksamhet för de i konsortiet ingående

nationella moderbolagens räkning. Moderbolagen deltager i konsortiet

med vissa andelar samt äger gemensamt konsortiets tillgångar och tager

del i driftresultatet i förhållande till andelsinnehavet. I moderbolagen äges

hälften av de röstberättigade aktierna av vederbörande stat. Denna ställer

även varje år visst garantibelopp till förfogande för täckande av eventuellt

underskott i moderbolagets verksamhet.

Vid uppgörandet av planerna för nämnda samarbete förutsattes, att SAS’

rörelse skulle beskattas genom moderbolagen och att de skattespörsmål, som

därvid och i övrigt kunde uppkomma, skulle lösas på nationell bas. I Sverige

är SAS sålunda icke föremål för beskattning utan rörelsevinsten beskattas,

till den del densamma belöper på det svenska moderbolaget, hos detta.

Nämnas må i detta sammanhang att riksdagen i ett särskilt fall till bedömande

förehaft frågan om befrielse för SAS från skyldighet att erlägga tull

(prop. 1956: 5). Riksdagen meddelade den begärda tullfriheten.

För den låneemission, som under år 1957 ägt rum på den skandinaviska

marknaden, står konsortiet, SAS, såsom utgivare. Som torde ha framgått av

den föregående redogörelsen föreligger betydliga skiljaktigheter i utformningen

av de berörda staternas regler om stämpelbeläggning av värdepapper

av ifrågavarande slag. Detta gäller såväl ordningen för stämpelskattens uttagande

som även skattebelastningens storlek. Vid en tillämpning av de internt

givna stämpelbestämmelsema skulle sålunda de av SAS i Sverige och

Danmark upplånade medlen belastas med emissionsstämpel, men icke de

medel, som upplånats i Norge. Möjligen kommer även den framtida omsättningen

av de utelöpande skuldbevisen att röna inverkan av ojämnheterna i

fondstämpelhänseende de tre länderna emellan.

Med hänsyn till det skandinaviska luftfartssamarbetet och till intresset av

att bevara låneemissionens interskandinaviska karaktär är det enligt min

mening ett befogat önskemål att förlagslånet i de berörda länderna inte belastas

med stämpelavgift enligt olika regler. En likabehandling torde förutsätta

att de tre staterna i större eller mindre utsträckning ger avkall på föreskriven

skyldighet att erlägga stämpelavgift. Till förmån för en sådan åtgärd

talar även det nyss berörda förhållandet att konsortiets förbindelser

åtminstone delvis ytterst kan sägas vara garanterade av de deltagande staterna.

För Sveriges del kan det härvidlag bli fråga om att medgiva undantag

från stämpelplikt jämlikt endera av 1914 års förordning angående stämpelavgiften

eller 1908 års fondstämpelförordning eller eventuellt jämlikt

båda de nämnda förordningarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1958

7

För att sådan frihet från stämpelplikt skall kunna medgivas beträffande

det av SAS under år 1957 upptagna förlagslånet, torde emellertid få förutsättas

att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljas i Danmark och Norge.

Då det för närvarande icke med säkerhet kan bedömas i vilken mån stämpelbefrielse

kan komma att beviljas i dessa länder, synes det lämpligt att

frågan underställes riksdagen i den formen att Kungl. Maj :t hemställer om

bemyndigande att förordna om undantag från stämpelplikt enligt 1914 års

förordning om stämpelavgift och 1908 års fondstämpelförordning, såvitt avser

ifrågavarande lån. Lämnar riksdagen det begärda bemyndigandet torde

det få ankomma på Kungl. Maj :t att, då underrättelse inkommit om de danska

och norska statsmakternas ståndpunkt, meddela erforderliga bestämmelser

i ämnet.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 21, bemyndiga Kungl. Maj :t att — i

överensstämmelse med i propositionen angivna grunder —

förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

och förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1)

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper.

Stockholm den 4 februari 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande: se under betänkandet nr 1.

580155

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:52 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att för ordna om visst undantag från stämpel plikt enlig a1 i texten