Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad Igdelse av 16 § lagen den 11 juni 19b3

1958-03-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:30, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad Igdelse av 16 § lagen den 11 juni 19b3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

1

Nr 30

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad Igdelse av

16 § lagen den 11 juni 19b3 (nr 316) angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 7 februari 1958 dagtecknad proposition, nr 53, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror;

2) förordning angående ändrad lydelse av 14 § 1 och 3 mom. förordningen

den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december

1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;
4)

förordning om skatt å lagrat lättöl;

5) förordning angående ändring i förordningen den 22 december 1939

(nr 919) om skatt å läskedrycker; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 28 september

1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster;

dels ock, bland annat, besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med den 20 mars 1958 i

nedan angiven del erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.

144

Mineralvatten och kolsyrade, alkoholfria läske-

drycker.................................. 100 liter

33: —

Propositionen nr 53 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till

propositionen (s. 2—9).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I enlighet med riktlinjer som angivits i propositionen nr 50 framlägges

förslag om höjd beskattning av cigarretter, elkraft för borgerliga behov, Öl,

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

starköl, läskedrycker och lotterivinster samt om återinförande av skatten

på lagrat lättöl.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 317 av herr Helmer Persson m. fl. och

II: 408 av herr Henning Nilsson i Gävle m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 53;

2) de likalydande motionerna 1:320 av herr Lodenius och fru Svenson

samt 11:413 av herr Dickson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam utredning om en omläggning

av alkoholbeskattningen i enlighet med ett system som konsekvent bygger

på de olika dryckernas berusningseffekt förslagsvis enligt den metodik,

som presenterats i en i motionerna omnämnd artikel i Alkoholfrågan

nr 2/1957, och att Kungl. Maj:t till nästkommande års riksdag framlägger

förslag till ändrad beskattning för alkoholhaltiga och alkoholfria drycker

i enlighet med vad denna utredning kan ge anledning till;

3) de likalydande motionerna I: 321 av herr Aastrup och fru Gärde Widemar

samt II: 412 av herr Kollberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att 7 § 1 mom. förordningen den 22 december 1939 (nr 919) om skatt

å läskedrycker skall erhålla följande lydelse:

»Tillverkare skall---såsom kontrollprov.

Vad som--- — beskattningsbara myckenheten.

Från den sålunda angivna skatten må avdrag göras med belopp motsvarande

varuskatten å den kvantitet socker, som enligt i deklarationen intagen

uPP§ift åtgått för tillverkning av den beskattningsbara myckenheten läskedrycker.

Å deklarationen---med bokföringen»;

4) motionen I: 319 av herr Hesselbom, vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta sådana ändringar i förslaget till ändrad lydelse av förordningen om

allmän energiskatt att i motionen anförda önskemål kan tillgodoses; ävensom
5)

motionen II: 411 av herr Spångberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå förslaget om ändring av skattesatsen för importerad tuggtobak.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

de likalydande motionerna I: 153 av herrar Jonasson och Axel Emanuel

Andersson samt II: 137 av herrar Eriksson i Bäckmora och Jönsson i Jämtlands

Sikås, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att sådana direktiv för elskattens beräkning utfärdas,

att densamma icke drabbar de s. k. detaljabonnenterna med högre belopp

än vad som avsågs när riksdagen beslöt energiskattens införande».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

3

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

jrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:319, 11:137, 11:408, 11:411, 11:412 och

II: 413.

Till utskottet har inkommit skrifter från Svenska tobaksindustriarbetareförbundet

och Svenska bryggareföreningen samt en gemensam skrift från

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund och Svensk industriförening.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 10

Cigarretter, s. 10—12

Elektrisk kraft, s. 12—13

Malt- och läskedrycker, s. 13—14

Lotterivinster, s. 14

Kontrollkostnader, s. 14—15

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I de likalydande motionerna 1:153 och 11:137 anföres, att

omedelbart före årsskiftet 1957/58 bekantgjorde statens vattenfallsverk

liksom ett flertal större enskilda kraftdistributörer på landsbygden, att detaljtaxorna

för leverans av elkraft skulle höjas med ca 20 procent från och

med första debiteringsperioden under år 1958. Som en följd av det högre

priset på elkraft kommer även elskatten att höjas med ca 20 procent. En

sådan kraftig höjning av elskatten för landsbygdens hushåll och småföretag,

mindre än ett år efter det skatten genomförts, anser motionärerna inte

vara i överensstämmelse med riksdagens mening. Skattehöjningen överstiger

väsentligt vad som möjligen skulle kunna anses motiverat med hänsyn

till penningvärdets fall.

Till stöd för yrkandet om avslag å propositionen framhålles i de likalydande

motionerna 1:317 och 1 1:4 0 8 bl. a., att de nya skatterna

kommer att bli särskilt kännbara för de mindre inkomsttagarna och

barnfamiljerna. I den offentliga debatten kring skatteförslagen har hävdats

att de skattebelagda varorna i huvudsak är s. k. umbärliga varor. Denna argumentering

kan enligt motionärernas mening inte godkännas. Den innebär,

att mindre inkomsttagare skall avstå även från de enklaste njutningsmedel.

Cigarretter, lättöl och läskedrycker skulle således betraktas som lyxvaror.

Härtill kommer att den nykterhetspolitiska linje, varom riksdagen

tidigare varit enig, därigenom brytes.

I de likalydande motionerna 1:320 och 11:413 anföres bl. a.

Målsättningen för 1954 års nykterhetslagstiftningsreform och vissa senare

riksdagsbeslut har i hög grad varit att söka länka över konsumtionen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

från starkare till svagare alkoholhaltiga drycker eller till helt alkoholfria.

I detta syfte beslöts i samband med 1954 års reform, att den tidigare skatten

på drycker som Kornett, Kum och andra s. k. lättöl skulle upphöra. I

samma syfte beslöt man på hösten 1956 att höja skatten på spritdryckerna.

Resultatet av skatteändringarna har otvivelaktigt varit till fördel för nykterhetstillståndet

i landet. Konsumtionen av lättöl har gått framåt i betydande

omfattning, och man har bestämda belägg för att denna konsumtionsökning

i själva verket innebär en viss konsumtionsförskjutning från de starkare

maltdryckerna till lättölet. Likaså har man under 1957 kunnat konstatera

en fortgående nedpressning av konsumtionen av starksprit.

För att ett skattesystem skall kunna effektivt bidra till en förskjutning

av dryckesvanorna till drycker med lägre alkoholhalt bör det konsekvent

avvägas så, att köparen varje gång han har att välja mellan en starkare och

en svagare dryck får ett påtagligt, av olikhet i beskattningen föranlett incitament

att föredra den svagare. Lösningen på problemet synes vara ett

system, enligt vilket skatten ökar med stigande alkoholhalt, och detta i sådan

takt, att skatten ökar mer än berusningseffekten vid stigande alkoholhalt.

Om man mot bakgrunden därav granskar de förändringar av alkoholbeskattningen,

som nu är aktuella, kan man genast konstatera en högst betydande

ojämnhet. Visserligen höjer man skatten på de starkare och mellanstarka

dryckerna, vilket i och för sig skulle vara ett steg i rätt riktning, men

man ökar också skatten på de alkoholsvagare dryckerna starköl och Öl. Och

därjämte återinförs skatten på lättöl, en dryck, som dock allmänt anses

vara ur nykterhetssynpunkt helt ofarlig och i enlighet därmed borde vara

fri från alkoholskatt. Man måste sålunda konstatera, att de alkoholsvaga

maltdryckerna är kraftigt skattemässigt diskriminerade i förhållande till

de andra dryckerna. Det kan befaras, att de skatteinadvertenser, som föreligger,

på ett olyckligt sätt motverkar de syften man eftersträvat med de

senaste årens nykterhetspolitiska reformer. Med hänsyn härtill anser motionärerna

det önskvärt att alkoholbeskattningsfrågan utan dröjsmål grundligt

omprövas.

Som motivering för yrkandet i de likalydande motionerna 1:321

och 11:412 framhålles bl. a., att förordningen om skatt å läskedrycker

inte såsom varuskatteförordningen innehåller någon avdragsregel för skatt,

som erlagts för i framställningen ingående råvara. Sedan nu sockret blivit

skattebelagt kommer emellertid söta läskedrycker i samma läge som vissa

andra i varuskatteförordningen upptagna produkter, d. v. s. dubbelbeskattning

uppkommer, om avdrag ej medges för skattebelagd råvara. Det kan

enligt motionärernas mening med fog befaras, att skattehöjningen å läskedrycker,

som drabbar ganska priskänsliga varor, kommer att medföra en

påtaglig konsumtionsminskning. Med hänsyn härtill torde det inte vara

försvarligt att genom sockerskatten dubbelbeskatta söta läskedrycker. På

samma sätt som beslutats i fråga om sötsakerna bör det lämpligen ordnas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958 5

så, att företagarna i sina deklarationer rörande läskedrycksskatt medges

göra avdrag för socker, som visas vara förbrukat vid läskedryckstillverkningen.

Då priset på läskedrycker härigenom kan hållas lägre, torde minskningen

i inkomster av sockerbeskattningen uppvägas av ökade inkomster av

läskedrycksbeskattningen.

I motionen 1:319 anföres bl. a. För industrikonsumenter med en

årlig förbrukning av omkring 40 000 kWh tillämpas ofta en s. k. effekttariff,

varvid den slutliga avräkningen av förbrukningsavgifterna sker vid kalenderårsskiftet.

Den nuvarande ordningen medför extra kostnader för

kraftdistributören, då en extra avläsning måste göras den 1 juli för alla sådana

konsumenter, vilkas årsförbrukning ligger omkring 40 000 kWh. Enligt

propositionen skall den föreslagna höjningen av skattesatsen för s. k. borgerlig

förbrukning träda i kraft fr. o. m. den avläsning, som äger rum närmast

efter den 19 mars. Många kraftdistributörer tillämpar avläsningsperioder,

som börjar omkring en månad före debiteringstillfället. Kraftdistributören

måste vid en sträng tolkning av förordningen tillämpa olika

skattesatser vid samma debiteringstillfälle beroende på om avläsningen ägt

rum före eller efter den 19 mars. Detta kommer att i hög grad komplicera

debiteringen särskilt för sådana kraftdistributörer som använder sig av

hålkortssystem för debiteringen. De i motionen angivna olägenheterna skulle

kunna elimineras om den ändringen företages i förordningen att ordet »beskattningsår»

i 14 § utbytes mot »kalenderår» samt att sådan ändring företages

i övergångsbestämmelserna, som medger att samma skatteprocent tilllämpas

för de konsumenter, för vilka avläsning sker i anslutning till debitering

omkring den 1 april oberoende av om avläsningen ägt rum före eller

efter den 19 mars.

Motionärerna i motionen 11:411 framhåller, att förbrukningen av

tuggtobak för närvarande är 25 000 kg. Om man multiplicerar detta kiloantal

med den föreslagna viktskattesänkningen kr. 3: 30 per kg, får man

fram skattebortfallet för staten, som är cirka 82 000 kronor. Genom den

föreslagna åtgärden berövas 25—30 arbetare sitt yrke och stat och kommun

de skatteintäkter, som nu erhålles från dessa arbetare. All svensk tuggtobakstillverkning

sker nu i Arvika. Ett nedläggande av denna verksamhet

skulle medföra ytterligare arbetslöshet på denna plats, där •—- liksom i omkringliggande

ort — industridöden gått hårt fram under senare år. Det

finns därför enligt motionärernas uppfattning inget hållbart motiv för bifall

till Tobaksmonopolets framställning.

Utskottet

I propositionen nr 50 lämnades en redogörelse för överläggningar som

förts mellan företrädare för de demokratiska partierna mot bakgrund av

försvarsfrågan. Vid överläggningarna nåddes enighet om att genom för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

höjd indirekt beskattning tillföra budgetens inkomstsida omkring 390 miljoner

kronor under 1958/59 och ca 110 miljoner kronor under 1957/58.

Propositionen upptog de riktlinjer för beskattningsåtgärdernas utformning

varom enighet nåtts. Därjämte framlades författningsförslag beträffande

de beskattningsområden där ett snabbt genomförande ansetts erforderligt.

Den nu föreliggande propositionen innehåller förslag rörande de återstående

beskattningsområdena. Dessa omfattar cigarretter, malt- och läskedrycker,

elektrisk kraft samt lotterivinster.

I sitt över propositionen nr 50 avgivna betänkande nr 10 framhöll utskottet,

att det delade uppfattningen att ytterligare statsinkomster av nyss

angiven omfattning är erforderliga samt att dessa inkomster bör anskaffas

genom höjd indirekt beskattning. Utskottet uttalade vidare, att den verkställda

avvägningen beträffande valet av skatteobjekt och fördelningen av

skattebelastningen bör kunna godtagas. Denna uppfattning har utskottet

inte funnit anledning att frångå. Detta innebär, att utskottet avstyrker bifall

till motionerna I: 317 och II: 408.

I detta sammanhang torde lämpligen behandlas motionerna 1: 320 och

II: 413, vari hemställes om utredning angående en omläggning av alkoholbeskattningen

i enlighet med ett system som konsekvent bygger på de olika

dryckernas berusningseffekt. Utskottet får i anledning härav erinra om

att statsmakterna under senare år eftersträvat att åstadkomma en förskjutning

i konsumtionen från starkare till svagare drycker. På beskattningsområdet

verkställdes i anslutning till 1954 års beslut om nykterhetspolitiken

en allmän översyn med detta syfte. I samma riktning verkade den höjning

av spritskatterna som skedde på hösten 1956. Även det förslag om ett

mellanöl, som framlades i propositionen nr 143/1957 men avslogs av riksdagen,

utformades med samma syfte. Beträffande de nu aktuella beskattningsåtgärderna

påpekade utskottet i sitt betänkande nr 10, att det i propositionen

nr 50 framlagda förslaget innebar en sådan fördelning att prisförhållandena

mellan rusdrycker av olika alkoholhalt i stort sett kunnat

hållas oförändrade. Utskottet underströk, att den väsentligaste prishöjningen

träffade spritdryckerna samt uttalade vidare att denna prishöjning

kunde antagas komma att bidraga till en sänkning av vår alltför höga spritkonsumtion

med en övergång särskilt till lätta viner som följd. Vad de

i propositionen nr 53 framlagda förslagen angår, får utskottet framhålla

att de avsedda skattehöjningarna på maltdrycker av klass II och III är

obetydliga i jämförelse med skattehöjningarna på spritdrycker och vin

samt att prisrelationen — i enlighet med vad motionärerna torde önska —

blir gynnsammare för maltdryckerna.

I motionerna uttalas att maltdrycker av klass I borde vara fria från

skatt. Utskottet får för sin del uttala, att det funnit anledning till tvekan

inför förslaget att återinföra skatten på denna vara, som visat en från nykterhetssynpunkt

glädjande konsumtionsutveckling. Det bör emellertid framhållas,

att beskattningen av olika drycker inte enbart kan ses som ett nykterhetsproblem.

Den har liksom annan punktbeskattning avvägts, bl. a.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

7

med tanke på föreliggande skattekraft. Att maltdrycker av klass I och läskedrycker

inbegripits i de nu föreliggande förslagen är följaktligen inte att

se som ett nykterhetspolitiskt ståndpunktstagande.

Enligt utskottets mening är de i motionerna anförda synpunkterna beaktansvärda.

Beskattningens nykterhetspolitiska verkningar bör ägnas fortsatt

uppmärksamhet. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna.

I motionerna 1:321 och 11:412 föreslås, att läskedryckstillverkarna skall

från läskedrycksskatten få avdra vad som motsvarar varuskatten på det

socker som åtgått vid tillverkningen. Ett genomförande av detta förslag

skulle, beräknat på den nuvarande tillverkningen, motsvara en minskning

av skatteintäkterna med ca 3 miljoner kronor för år. En sådan åtgärd

skulle sannolikt, såsom i motionerna framhållits, kunna vara ägnad att

något minska den väntade konsumtionsnedgången, och bortfallet av skatteintäkter

skulle i följd härav måhända inte behöva bli fullt så stort som

nyss angivits. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå en så betydande

avvikelse från de riktlinjer varom enighet nåtts som ett bifall till

motionerna skulle innebära. Utvecklingen på området bör emellertid enligt

utskottets mening följas med uppmärksamhet.

Utskottet finner inte heller i andra avseenden än de nu behandlade anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag i fråga om maltdrycker och

läskedrycker.

Det i propositionen framlagda förslaget om höjning av skatten på cigarretter

med ca 1,5 öre per styck biträdes av utskottet.

I samband härmed har departementschefen föreslagit att skatten på importerad

tuggtobak skall sänkas till samma belopp som för här i riket tillverkad

sådan tobak. Förslaget föranledes av att tobaksmonopolets tillverkning

av tuggtobak är förlustbringande. Den föreslagna sänkningen skulle

möjliggöra att den obetydliga konsumtionen av denna vara skulle — utan

ökad skattebelastning för konsumenterna — kunna tillgodoses genom import.

I motionen 11:411 hemställes om avslag på propositionen i denna del,

varvid hänvisas till att tillverkningens nedläggande skulle innebära arbetslöshet

för de däri sysselsatta arbetarna.

Utskottet får med anledning av motionen framhålla, att tobaksmonopolet

är skyldigt att bedriva sin verksamhet på rationellast möjliga sätt. Liksom

varje annat industriföretag måste monopolet vara berättigat att nedlägga

en icke lönsam tillverkning. Utskottet vill därför inte motsätta sig propositionsförslaget.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer nedläggandet att ske

successivt på ett sådant sätt att arbetslöshet därav inte uppstår.

I fråga om elektrisk kraft för s. k. borgerliga behov föreslås i propositionen

att energiskatten höjes från 5 till 7 procent. Mot detta förslag har utskottet

icke någon erinran.

I anslutning till detta förslag har i motionen 1:319 yrkats att energiskatten

på elektrisk kraft skall beräknas på kalenderår och icke, såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

nu är föreskrivet, på ett beskattningsår som omfattar tiden 1/7—30/6. Motionären

har vidare hemställt om sådan ändring i övergångsbestämmelserna

som medger att samma skatteprocent tillämpas för de abonnenter, för vilka

avläsning sker i anslutning till debitering omkring den 1 april, oberoende

av om avläsningen ägt rum före eller efter den 19 mars 1958. Till stöd för

detta yrkande anföres bl. a. att man därigenom kunde undvika att kraftdistributörerna

skulle behöva tillämpa olika skattesatser vid samma debiteringstillfälle

beroende på om avläsning äger rum före eller efter den 19

mars.

Utskottet får i anledning av det sistnämnda yrkandet erinra om att övergångsbestämmelserna

i det nu framlagda förslaget har samma innebörd

som övergångsbestämmelserna till energiskatteförordningen. Enligt vad utskottet

inhämtat har elverken utan egentliga svårigheter kunnat bemästra

övergångsproblemen i samband med energiskatteförordningens ikraftträdande.

Om man skulle införa särskilda övergångsbestämmelser av den

innebörd motionären förordat, skulle detta innebära att man av tekniska

skäl skulle uppskjuta den nya förordningens ikraftträdande beträffande

vissa abonnenter och således gynna dessa framför andra. Utskottet kan därför

icke biträda motionärens yrkande i denna del. Vad angår önskemålet

om omläggning av beskattningsåret torde denna fråga icke vara av den

natur att den bör prövas i detta sammanhang. En så betydande teknisk

förändring kan självfallet icke övervägas utan närmare utredning. Enligt

/ad utskottet inhämtat har man inom kontrollstyrelsen sin uppmärksamhet

riktad på saken. Utskottet kan således icke heller förorda ett bifall till motionen

i nu angivna hänseende.

I detta sammanhang torde även få behandlas de vid riksdagens början

väckta motionerna I: 153 och II: 137. Motionärerna påpekar att den ursprungligen

avsedda skattebelastningen på borgerlig kraft har ökat på grund

av höjda taxor. Därför yrkas att sådana direktiv måtte utfärdas för skattens

beräkning att densamma icke drabbar detalj abonnenterna med högre belopp

än som ursprungligen avsågs.

Den i motionerna påtalade konsekvensen av skattens utformning skulle i

och för sig kunna undvikas om man övergår till att beräkna skatten per kilowattimme

i stället för procentuellt. Vid tillkomsten av energiskatteförordningen

prövades ingående vilken av dessa båda beräkningsgrunder som borde

väljas. Det befanns därvid att fördelarna med en procentuell skatt övervägde.

Utskottet finner inte anledning att nu inta en ändrad ståndpunkt och

kan därför inte tillstyrka motionerna.

I propositionen föreslås slutligen en höjning av lotterivinstskatten från 20

till 30 procent. Från skattehöjningen undantas vinsterna på premieobligationer

och skattepremieobligationer. övergångsbestämmelserna är så utformade

att skattehöjningen inte skall drabba vinnare som vid lottköpet kunnat

räkna med den hittillsvarande skattesatsen. Vad särskilt angår Penninglotteriet

och Tipstjänst innebär förslaget, att den nya skattesatsen blir tilllämplig

på vinster, som blir tillgängliga för lyftning, d. v. s. till vinnarna utbetalas,

först efter den 1 april 1958.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30'' år 1958

9

Utskottet biträder vad sålunda föreslagits.

De vid propositionen fogade författningsförslagen föranleder icke någon

utskottets erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 53,

A) antaga de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943

(nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av

tobaksvaror;

2) förordning angående ändrad lydelse av 14 § 1 och 3

mom. förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän

energiskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen

den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker;

4) förordning om skatt å lagrat lättöl;

5) förordning angående ändring i förordningen den 22 december

1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa

lotteri vinster; samt

B) besluta att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med den 20

mars 1958 hava den i propositionen föreslagna lydelsen;

II) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 153 av herrar Jonasson

och Axel Emanuel Andersson samt II: 137 av herrar Eriksson

i Bäckmora och Jönsson i Jämtlands Sikås,

2) de likalydande motionerna I: 317 av herr Helmer Persson

m. fl. och II: 408 av herr Henning Nilsson i Gävle m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 320 av herr Lodenius och

fru Svenson samt II: 413 av herr Dickson m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 321 av herr Aastrup och

fru Gärde Widemar samt II: 412 av herr Kollberg,

5) motionen I: 319 av herr Hesselbom, ävensom

6) motionen II: 411 av herr Spångberg m. fl.

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1958.

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 30

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Eriksson, Spetz,

Snygg, Gustaf Elofsson, Söderquist, Bengtson, Oscar Carlsson och Tage Johansson;

samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Kollberg, Brandt, Nilsson i

Svalöv, Allard, Kärrlander, Persson i Svensköp, Vigelsbo, Anderson i Sundsvall

och fru Holmqvist.

Reservation

av herrar Hagberg, Söderquist, Kollberg, Nilsson i Svalöv och Anderson i

Sundsvall, vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande, som börjar å s. 7 rad 10

uppifrån med orden »Ett genomförande» och slutar å s. 7 råd 21 uppifrån

med orden »och läskedrycker» bort ha följande lydelse:

»De i förevarande proposition nr 53 liksom de i propositionen nr 50 tidigare

framlagda och av riksdagen behandlade förslagen om vissa skattehöjningar

är ett resultat av överenskommelser som träffats mellan företrädare

för politiska partier. Vid sådant förhållande anser utskottet sig sakna anledning

att föreslå någon annan avvägning av beskattningen än vad som

framgår av den träffade överenskommelsen. I detta sammanhang bör emellertid

uppmärksammas ett annat problem, som icke avser någon ändring i

egentlig mening i skatteawägningen utan gäller en teknisk fråga, nämligen

att undvika den dubbelbeskattning som uppkommer för vissa läskedrycker

till följd av sockerskatten.

Läskedryckerna beskattades ursprungligen med 10 öre per liter år 1940.

I propositionen nr 53 föreslås nu en höjning från senast gällande skatt av

21 öre per liter till 33 öre per liter. Det kan med fog befaras, att redan denna

skattehöjning, som drabbar ganska priskänsliga varor, kommer att medföra

en påtaglig konsumtionsminskning. Med hänsyn härtill torde det inte vara

försvarligt, att genom sockerskatten dubbelbeskatta söta läskedrycker.

Enligt förordningen om varuskatt gäller sedan 1941 den principen, att vara

som beskattas enligt denna förordning, icke skall belastas med eventuell

liknande skatt på råvaran. Vid införandet av ett punktskattesystem bör man

tillse, att denna princip är genomgående, enär annars risk förefinnes att

systemet genom beskattning av råvaran skulle få en snedvridande effekt.

Med hänsyn härtill föreslår utskottet att en bestämmelse införes i läskedrycksförordningen,

svarande mot den bestämmelse i detta avseende som finnes

i varu skatteförordningen och genom vilken företagarna i sina deklarationer

rörande läskedrycksskatt skulle medges göra avdrag för erlagd skatt

å socker, som visas vara förbrukat vid läskedryckstillverkningen. Då priset

på läskedrycker härigenom kan hållas lägre, torde minskningen i inkomster

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1958 11

av sockerbeskattningen motvägas av ökade inkomster av läskedrycksbeskattningen.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag i fråga om maltdrycker och läskedrycker.»

dels ock under åberopande av det anförda hemställt,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:

321 av herr Aastrup och fru Gärde Widemar samt II: 412 av

herr Kollberg under punkten I A 5) bort antaga det vid

propositionen fogade förslaget till förordning angående ändring

i förordningen den 22 december 1939 (nr 919) om skatt

å läskedrycker med den ändring av 7 § 1 mom., som framgår

av det i nyssnämnda motioner intagna författningsförslaget.

580458

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:116 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 a1 i texten