Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt avdrag vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt.

1958-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:32, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt avdrag vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958

1

Nr 32

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt

avdrag vid taxering till statlig och kommunal

inkomstskatt.

(2:a avd.)

1 de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 59 av herr Hjalmar Nilsson in. fl. och II: 86 av herr Gustafsson

i Uddevalla m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om en utredning i syfte att de organisationer som

avses i 15 § nöjesskatteförordningen måtte erhålla ett visst skattefritt avdrag

vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen II: 86.

Ideella föreningar är, med vissa undantag, skattskyldiga till kommunal

inkomstskatt samt inkomst- och förmögenhetsskatt i samma utsträckning

som fysiska personer. Skattefrihet åtnjutes i viss utsträckning av föreningar,

vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska

intressen, har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär

eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att utan begränsning till

viss familj, vissa familjer eller bestämda personer främja vård och uppfostran

av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller

utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig

forskning. Dessa föreningar är frikallade från skattskyldighet

vid den kommunala beskattningen för all inkomst utom den som härflyter

av fastighet eller rörelse och vid den statliga beskattningen för all inkomst

utom den som härflyter av rörelse. Föreningar, vilkas medlemmar icke på

grund av medlemskapet äger del i föreningens förmögenhet, är skattskyldiga

för förmögenhet, såvida de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst.

Beträffande de ideella föreningarna i allmänhet, vilka sålunda är oinskränkt

skattskyldiga för såväl inkomst som förmögenhet, gäller samma

normer för skatteunderlagets bestämmande som för övriga skattskyldiga.

Vid den kommunala beskattningen är dessa föreningar också underkastade

samma skattesatser som andra skattskyldiga i kommunen. Vad angår inkomst-

och förmögenhetsbeskattningen intager de däremot eu förmånligare

ställning än såväl fysiska personer som ekonomiska föreningar och aktie
1

Jlihang till riksdagens protokoll 1958. 7 sura/. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

/

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958

bolag, i det att skattesatsen för dem icke är progressiv utan proportionell

och av lägre höjd i jämförelse med skattesatserna för ekonomiska föreningar

och aktiebolag. Skattesatsen, som för ekonomiska föreningar är fastställd

till 40 procent av den beskattningsbara inkomsten, är för ideella föreningar

sålunda fastställd till 15 procent.

De ideella föreningarnas inkomster är icke heller föremål för dubbelbeskattning

såsom aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas. Då medlemmarna

i regel icke har någon delaktighet i de ideella föreningarnas vinst,

ifrågakommer följaktligen inkomstbeskattning endast hos föreningarna.

Beträffande idrottssammanslutningar gäller särskilda regler i fråga om

avdragsrätten. Avdrag medges sålunda för alla omkostnader av betydelse

för intäkternas förvärvande och bibehållande, oavsett om dessa omkostnader

jämväl eller i första hand främjat sammanslutningarnas ideella strävanden.

Avdrag medges dock inte för omkostnader, som bestritts av icke

skattepliktiga bidrag av allmänna medel in. in.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

Motionärerna påpekar att det arbete som utföres inom de ideella organisationerna,

bl. a. för att skaffa ekonomiskt tillskott för arbetet, i allmänhet

sker utan eller mot mycket ringa ersättning. Vid inkomsttaxeringen av ideella

föreningar samt sådana ekonomiska föreningar, vilkas uppgift är att

tillhandahålla samlingslokaler, blir därför ofta den beskattningsbara inkomsten

högre än vad den skulle ha blivit därest normala avdrag för omkostnader

skulle ha skett. Genom att ovan åsyftade sammanslutningar åtnjuter

viss befrielse från att erlägga nöjesskatt blir deras till inkomstskatt

beskattningsbara inkomster även större. Därmed återgår till samhället eu

del av vad som genom nöjesskatteförordningen erhålles i skattelättnad.

Utskottet. Utskottet vill inledningsvis understryka den stora betydelsen

av den ur allmänna synpunkter gagnande verksamhet, som utövas av ideella

föreningar och av organisationer med uppgift att tillhandahålla allmänna

samlingslokaler. Till mycket stor del möjliggöres denna verksamhet genom

uppoffrande och oegennyttiga insatser från medlemmarnas sida. Utskottet

vill också gärna vitsorda att åtskilliga av dessa föreningar och organisationer

har att brottas med ekonomiska svårigheter. Det är därför av betydelse

att de erhåller en sådan behandling i skattehänsende att deras ifrågavarande

verksamhet inte i onödan försvåras.

Det allmännas strävan att tillgodose angivna synpunkter har som framgår

av den föregående redogörelsen tagit sig uttryck i den förmånliga behandling

i skattehänseende som vissa föreningar och organisationer erhållit.

Det torde här vara tillräckligt att erinra om att från skattskyldighet

till såväl arvsskatt som gåvoskatt befrias stiftelse eller sammanslutning,

som har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård

och uppfostran eller utbildning, vård av behövande ålderstigna, sjuka eller

lytta eller att främja vetenskaplig undervisning eller forskning. Motsva
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958

rande skattebefrielse föreligger jämväl enligt förordningen om kvarlåtenskapsskatt.

I fråga om inkomstbeskattningen är stiftelse med sådant ändamål

som nyss sagts befriad från skattskyldighet, vid kommunalbeskattningen

för annan inkomst än av fastighet och av rörelse samt vid den statliga

beskattningen för annan inkomst än av rörelse. Åtskilliga grupper ideella

föreningar åtnjuter även befrielse från garantiskatt för fastighet. Vidare åtnjuter

organisationer, som har till huvudsakligt syfte att främja religiösa,

välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed

jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål och som under de

senast förflutna fem åren icke lämnat utdelning åt sina medlemmar befrielse

i viss utsträckning från nöjesskatt, liksom folketshusföreningar och liknande

organisationer med uppgift att tillhandahålla allmän samlingslokal.

Såvitt gäller inkomstbeskattningen har principen sålunda varit, att vissa

ideella föreningar helt befrias från skattskyldighet för inkomster av vissa

slag, men att de beskattas för andra inkomster. I den mån skattskyldighet

för inkomst föreligger skall inkomstuppskattningen ske såsom för förvärvskällor

i allmänhet på det sättet att bruttointäkten först beräknas, varefter

avdrag sker för omkostnader.

I de förevarande motionerna hemställes om utredning i och för införande

av ett schablonmässigt bestämt avdrag. Syftet med detta avdrag skulle

vara att kompensera berörda skattskyldiga för den ökade inkomstskatt de

får genom att nettointäkten blir högre på grund av att de anlitat oavlönad

arbetskraft eller på grund av att de åtnjutit befrielse från nöjesskatt.

Enligt utskottets uppfattning är det bl. a. med hänsyn till nödvändigheten

av att få en likformig beskattning olämpligt att göra avsteg från den hittills

tillämpade principen att inkomstberäkningen för dessa skattskyldiga skall

— i den mån skattskyldighet föreligger — ske på samma sätt som för andra.

Den omständigheten att vederbörande sluppit vissa utgifter, som andra

skattskyldiga normalt får vidkännas, utgör enligt utskottets mening intet

skäl för en nedsättning av den faktiska inkomsten. Utskottet anser inte den

av motionärerna anvisade utvägen framkomlig och avstyrker på grund härav

bifall till de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 59 av herr Hjalmar Nilsson

in. fl. och II: 8G av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl.

om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt avdrag

vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson,

Erik Jansson, Bengtson, Tage Johansson, Yngve Nilsson, Hellebladh och

Kronstrand; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Kärrlander, Magnusson

i Borås, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik, Jansson i Aspeboda,

fru Holmqvist, herrar Stenberg och Rydén.

580506 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.