Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt avdrag vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt.
1958-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1958 A:32, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt avdrag vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958
1
Nr 32
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt
avdrag vid taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt.
(2:a avd.)
1 de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 59 av herr Hjalmar Nilsson in. fl. och II: 86 av herr Gustafsson
i Uddevalla m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om en utredning i syfte att de organisationer som
avses i 15 § nöjesskatteförordningen måtte erhålla ett visst skattefritt avdrag
vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionen II: 86.
Ideella föreningar är, med vissa undantag, skattskyldiga till kommunal
inkomstskatt samt inkomst- och förmögenhetsskatt i samma utsträckning
som fysiska personer. Skattefrihet åtnjutes i viss utsträckning av föreningar,
vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska
intressen, har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär
eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att utan begränsning till
viss familj, vissa familjer eller bestämda personer främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller
utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning. Dessa föreningar är frikallade från skattskyldighet
vid den kommunala beskattningen för all inkomst utom den som härflyter
av fastighet eller rörelse och vid den statliga beskattningen för all inkomst
utom den som härflyter av rörelse. Föreningar, vilkas medlemmar icke på
grund av medlemskapet äger del i föreningens förmögenhet, är skattskyldiga
för förmögenhet, såvida de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst.
Beträffande de ideella föreningarna i allmänhet, vilka sålunda är oinskränkt
skattskyldiga för såväl inkomst som förmögenhet, gäller samma
normer för skatteunderlagets bestämmande som för övriga skattskyldiga.
Vid den kommunala beskattningen är dessa föreningar också underkastade
samma skattesatser som andra skattskyldiga i kommunen. Vad angår inkomst-
och förmögenhetsbeskattningen intager de däremot eu förmånligare
ställning än såväl fysiska personer som ekonomiska föreningar och aktie
1
Jlihang till riksdagens protokoll 1958. 7 sura/. Nr 32
/
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958
bolag, i det att skattesatsen för dem icke är progressiv utan proportionell
och av lägre höjd i jämförelse med skattesatserna för ekonomiska föreningar
och aktiebolag. Skattesatsen, som för ekonomiska föreningar är fastställd
till 40 procent av den beskattningsbara inkomsten, är för ideella föreningar
sålunda fastställd till 15 procent.
De ideella föreningarnas inkomster är icke heller föremål för dubbelbeskattning
såsom aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas. Då medlemmarna
i regel icke har någon delaktighet i de ideella föreningarnas vinst,
ifrågakommer följaktligen inkomstbeskattning endast hos föreningarna.
Beträffande idrottssammanslutningar gäller särskilda regler i fråga om
avdragsrätten. Avdrag medges sålunda för alla omkostnader av betydelse
för intäkternas förvärvande och bibehållande, oavsett om dessa omkostnader
jämväl eller i första hand främjat sammanslutningarnas ideella strävanden.
Avdrag medges dock inte för omkostnader, som bestritts av icke
skattepliktiga bidrag av allmänna medel in. in.
Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.
Motionärerna påpekar att det arbete som utföres inom de ideella organisationerna,
bl. a. för att skaffa ekonomiskt tillskott för arbetet, i allmänhet
sker utan eller mot mycket ringa ersättning. Vid inkomsttaxeringen av ideella
föreningar samt sådana ekonomiska föreningar, vilkas uppgift är att
tillhandahålla samlingslokaler, blir därför ofta den beskattningsbara inkomsten
högre än vad den skulle ha blivit därest normala avdrag för omkostnader
skulle ha skett. Genom att ovan åsyftade sammanslutningar åtnjuter
viss befrielse från att erlägga nöjesskatt blir deras till inkomstskatt
beskattningsbara inkomster även större. Därmed återgår till samhället eu
del av vad som genom nöjesskatteförordningen erhålles i skattelättnad.
Utskottet. Utskottet vill inledningsvis understryka den stora betydelsen
av den ur allmänna synpunkter gagnande verksamhet, som utövas av ideella
föreningar och av organisationer med uppgift att tillhandahålla allmänna
samlingslokaler. Till mycket stor del möjliggöres denna verksamhet genom
uppoffrande och oegennyttiga insatser från medlemmarnas sida. Utskottet
vill också gärna vitsorda att åtskilliga av dessa föreningar och organisationer
har att brottas med ekonomiska svårigheter. Det är därför av betydelse
att de erhåller en sådan behandling i skattehänsende att deras ifrågavarande
verksamhet inte i onödan försvåras.
Det allmännas strävan att tillgodose angivna synpunkter har som framgår
av den föregående redogörelsen tagit sig uttryck i den förmånliga behandling
i skattehänseende som vissa föreningar och organisationer erhållit.
Det torde här vara tillräckligt att erinra om att från skattskyldighet
till såväl arvsskatt som gåvoskatt befrias stiftelse eller sammanslutning,
som har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård
och uppfostran eller utbildning, vård av behövande ålderstigna, sjuka eller
lytta eller att främja vetenskaplig undervisning eller forskning. Motsva
-
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958
rande skattebefrielse föreligger jämväl enligt förordningen om kvarlåtenskapsskatt.
I fråga om inkomstbeskattningen är stiftelse med sådant ändamål
som nyss sagts befriad från skattskyldighet, vid kommunalbeskattningen
för annan inkomst än av fastighet och av rörelse samt vid den statliga
beskattningen för annan inkomst än av rörelse. Åtskilliga grupper ideella
föreningar åtnjuter även befrielse från garantiskatt för fastighet. Vidare åtnjuter
organisationer, som har till huvudsakligt syfte att främja religiösa,
välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed
jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål och som under de
senast förflutna fem åren icke lämnat utdelning åt sina medlemmar befrielse
i viss utsträckning från nöjesskatt, liksom folketshusföreningar och liknande
organisationer med uppgift att tillhandahålla allmän samlingslokal.
Såvitt gäller inkomstbeskattningen har principen sålunda varit, att vissa
ideella föreningar helt befrias från skattskyldighet för inkomster av vissa
slag, men att de beskattas för andra inkomster. I den mån skattskyldighet
för inkomst föreligger skall inkomstuppskattningen ske såsom för förvärvskällor
i allmänhet på det sättet att bruttointäkten först beräknas, varefter
avdrag sker för omkostnader.
I de förevarande motionerna hemställes om utredning i och för införande
av ett schablonmässigt bestämt avdrag. Syftet med detta avdrag skulle
vara att kompensera berörda skattskyldiga för den ökade inkomstskatt de
får genom att nettointäkten blir högre på grund av att de anlitat oavlönad
arbetskraft eller på grund av att de åtnjutit befrielse från nöjesskatt.
Enligt utskottets uppfattning är det bl. a. med hänsyn till nödvändigheten
av att få en likformig beskattning olämpligt att göra avsteg från den hittills
tillämpade principen att inkomstberäkningen för dessa skattskyldiga skall
— i den mån skattskyldighet föreligger — ske på samma sätt som för andra.
Den omständigheten att vederbörande sluppit vissa utgifter, som andra
skattskyldiga normalt får vidkännas, utgör enligt utskottets mening intet
skäl för en nedsättning av den faktiska inkomsten. Utskottet anser inte den
av motionärerna anvisade utvägen framkomlig och avstyrker på grund härav
bifall till de föreliggande motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 59 av herr Hjalmar Nilsson
in. fl. och II: 8G av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl.
om rätt för vissa ideella organisationer till särskilt avdrag
vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 mars 1958
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1958
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson,
Erik Jansson, Bengtson, Tage Johansson, Yngve Nilsson, Hellebladh och
Kronstrand; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Kärrlander, Magnusson
i Borås, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik, Jansson i Aspeboda,
fru Holmqvist, herrar Stenberg och Rydén.
580506 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.