Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

1958-03-11 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:33, Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

1

Nr 33

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande vissa lättnader i inkomstbeskattningen, m. m.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 254 av herr Ohlon m. fl. och II: 322 av

herr Ohlin m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om utarbetande av en plan för fortsatt reformarbete

på inkomstbeskattningens område, varvid en första riktpunkt

bör vara att genom en härför anpassad ekonomisk politik och finanspolitik

möjliggöra en sänkning av den direkta statliga inkomstskatten; samt

2) de likalydande motionerna I: 258 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 364 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

8 §■

1 mom. Skattskyldig fysisk —--48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Skattskyldig som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken äger, därest han haft hemmavarande eller av den skattskyldige

helt eller delvis underhållet barn, som stått under hans vårdnad och

som vid beskattningsårets utgång icke fyllt 16 år, åtnjuta statligt ortsavdrag

med följande belopp, nämligen i ortsgrupp I 3 860 kronor, i ortsgrupp IT

4 020 kronor, i ortsgrupp III 4 180 kronor, i ortsgrupp IV 4 340 kronor och

i ortsgrupp V 4 500 kronor.

Annan skattskyldig som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter statligt ortsavdrag med följande belopp,

nämligen i ortsgrupp I 3 360 kronor, i ortsgrupp II 3 520 kronor, i

ortsgrupp III 3 680 kronor, i ortsgrupp IV 3 840 kronor och i ortsgrupp V

4 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

Skattskyldig, som under beskattningsåret haft husföreståndarinna hos sig

anställd, äger, därest han varit ogift (varmed i denna paragraf jämställes

änkling, änka eller frånskild) och haft hemmavarande barn för vilket rätt

till allmänt barnbidrag förelegat, att åtnjuta statligt ortsavdrag med belopp

som i andra stycket sägs.

Gift skattskyldig, -—- — — om barnet.

Annan skattskyldig än i andra, tredje, fjärde eller femte stycket sägs

(ensamstående) äger åtnjuta statligt ortsavdrag med följande belopp, nämligen

i ortsgrupp I 1 680 kronor, i ortsgrupp II I 760 kronor, i ortsgrupp III

1 840 kronor, i ortsgrupp IV 1 920 kronor och i ortsgrupp V 2 000 kronor.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt —---- angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats enligt

8 § 1 mom. andra eller tredje stycket och som varit här i riket bosatt under

hela eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

8 000

men

icke

12 000 kr: 800 kr för

8 000 kr och 14 % av återstoden

12 000

»

»

16 000

»: 1 360 »

»

12 000

»

»

18 % »

»

16 000

»

»

20 000

»: 2 080 »

»

16 000

»

»

23 % »

»

20 000

»

»

25 000

» : 3 000 »

»

20 000

»

»

28 % »

»

25 000

»

»

30 000

»: 4 400 »

»

25 000

»

»

33 % »>

»

30 000

»

»

40 000

» : 6 050 »

»

30 000

»

»

38 % »

»

40 000

»

»

60 000

»: 9 850 »

»

40 000

»

»

43 % »)

»

60 000

»

»

100 000

» : 18 450 »

»

60 000

»

»

48 % »

»

100 000

»

»

150 000

» : 37 650 »

»

100 000

»

»

53 % »

150 000

»

»

200 000

»: 64 150 »

»

150 000

»

»

58 % »

»

200 000

» : 93 150 »

»

200 000

»

»

63 % »

»

För annan

i detta moment avsedd skattskyldig än i

föregående

stycke sägs

utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

4 000 men icke 6 000 kr:

6 000

»

» 8 000

»

8 000

»

» 10 000

»

10 000

»

» 12 000

»

12 000

»

» 16 000

»

16 000

»

» 20 000

»

20 000

»

» 30 000

»

30 000

»

» 40 000

»

40 000

»

» 60 000

»

60 000

»

» 100 000

»

100 000

»

» 150 000

»

150 000

»

» 200 000

»

200 000

»

400 kr för 4 000 kr och 14

680 » » 6 000 » »> 18

1 040 » » 8 000 » » 22

1 480 » » 10 000 » » 26

2 000 » » 12 000 » » 30

3 200 » » 16 000 » » 34

4 560 » » 20 000 » » 38

8 360 » » 30 000 » » 42

12 560 » » 40 000 » » 46

21 760 » » 60 000 » »> 50

41 760 » » 100 000 » » 55

69 260 » » 150 000 » » 60

99 260 » » 200 000 »> » 65

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

av återstoden

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

» »

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse — ---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder vad angår 8 § 1 mom. i kraft den 1 januari 1959;

dock att äldre bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering

samt i fråga om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år. Beträffande

10 § 1 mom. träder förordningen i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år.

Såvitt avser de likalydande motionerna I: 254 och 11:322 har utskottet i

detta sammanhang endast upptagit det yrkande, som ovan återgivits. I övrigt

har dessa motioner av utskottet behandlats i annat sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena — i de delar motionerna blir föremål för behandling i detta

betänkande — får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna II: 322 och II: 364.

Skatteskalorna

Den statliga inkomstskatten för fysiska personer är i sin helhet rörlig.

Grundbeloppet bestämmes efter progressiva skiktskalor, där den högsta

skattesatsen är 65 procent och träffar den del av den bekattningsbara inkomsten

som överstiger 150 000 kronor. Skattens rörlighet begränsas dock

såtillvida, att — för det fall uttagningsprocenten bestämmes högre än till

100 procent av grundbeloppet -— skatten ej får i något skikt överstiga 65

procent av den beskattningsbara inkomsten.

Skalorna, en för gifta och med dem i ortsavdragshänseende likställda och

en för övriga (ensamstående) skattskyldiga, ändrades senast genom beslut

av 1956 års riksdag. Till grund för ändringen låg Kungl. Maj:ts förslag

i propositionen nr 88, vilken tillstyrktes av bevillningsutskottet i dess av

riksdagen godkända betänkande nr 40. De ändrade skalorna, som tillämpas

med avseende å preliminär skatt från och med innevarande år och med avseende

å slutlig skatt första gången vid 1958 års taxering, medför en sänkning

av den statliga inkomstskatten för fysiska personer, med tyngdpunkten

förlagd till de mindre inkomsttagarna. Inkomstminskningen för staten genom

ändringarna beräknades till ca 375 miljoner kronor för helt år vid en

ultagningsprocent av 100.

I de i anledning av propositionen nr 88 väckta motionerna I: 535 och II:

683 framställdes samma yrkande som i förevarande motioner. Bevillningsutskottet

framhöll att de i förenämnda motioner förordade skatteskalorna

ur teknisk synpunkt kunde anses ha vissa företräden framför de i propositionen

föreslagna. Genom att motionärerna ansett sig kunna acceptera

ett så stort årligt skattebortfall som 825 miljoner kronor hade förstnämnda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

skalor kunnat uppbyggas så att de gav en jämnare stegring av skattesatsen

vid stigande inkomst, underlättade en framtida breddning av de enhetliga

skikten och medförde en förskjutning uppåt i inkomstlägena av övre gränsen

för sambeskattning enligt tudelningsprincipen. Ett antagande av dessa

skalor skulle emellertid inte innebära, att skattesänkningens tyngdpunkt

förlädes til! de mindre inkomsttagarna. De största relativa lättnaderna skulle

komma gifta skattskyldiga i mellanlägena till godo. Skillnaden i kronor

räknat mellan den skattelättnad, som de minsta inkomsttagarna skulle få,

och den, som skulle tillkomma de största inkomsttagarna, var vidare avsevärt

större i motionärernas förslag än i det som förordades av departementschefen.

Härtill kom att utrymme för ett så avsevärt totalt skattebortfall,

som ett antagande av motionärernas skalor skulle medföra, uppenbarligen

ej var för handen. Utskottet avstyrkte därför motionerna i nu avsedda delar.

Även vid 1957 års riksdag framställdes i de likalydande motionerna I: 368

och II: 458 yrkade om skattesänkning av samma innebörd, som i motionerna

vid 1956 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 41 ansåg

utskottet, att statsfinansiellt utrymme inte förelåg för någon mer betydande

sänkning av den statliga inkomstskatten med hänsyn till den kompensation

av statsmedel, som skulle utgå till kommunerna i anledning av

ortsavdragsreformen. En skattesänkning ansågs heller inte kunna möjliggöras

genom den av motionärerna rekommenderade utvägen att minska

statens utgifter. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionerna.

I de likalydande motionerna 1:258 och 11:364 anföres i huvudsak

följande.

Det finns ingen anledning varför ej vi i vårt land skulle ha samma utsikter

till gynnsamma verkningar av en lågskattepolitik och av noggrant planerade

skattesänkningar, som andra länder haft. Vi har bakom oss en nästan

oavbruten faktisk skatteskärpningsperiod. Ovanpå den ordinarie beskattningen

har »av konjunkturpolitiska skäl» extraskatter lagts, som när löpande

budgetår gått till ända på en tid av sex år skärpt skattebelastningen med

omkring tvåtusen miljoner kronor. Skattetänkandet har undan för undan

gripit kring sig, särskilt i form av ett »marginalskattetänkande», vars samhällsekonomiska

skadeverkningar intensifieras med de allmänt stigande inkomsterna.

Hänsynen såväl till den mänskliga faktorn som till de direkt

mätbara återverkningarna av ett högt skattetryck gör det befogat att hävda

att det är både rationellt och nödvändigt — såväl ur samhällsekonomisk

som statsfinansiell synpunkt — att planera för skattesänkningar.

Hur angelägen och nödvändig en genomgripande skattesänkning för alla

än är, bör den icke genomföras vid en tidpunkt, då läget är sådant att dess

gynnsamma återverkningar allvarligt riskeras. Den bör ej heller genomföras

i en takt, som äventyrar skattesänkningens hållfasthet eller den mera långsiktiga

skattesänkningsplaneringens möjligheter.

Motionärerna redovisar därefter vissa av högerpartiet yrkade begränsning
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958 5

ar i statens utgifter, som vid fullt genomslag beräknas uppgå till ca 800 miljoner

kronor för helt år.

Den skattesänkningstidtabell motionärerna anser sig ha grund för i sina

förslag till sänkta statsutgifter sammanfattas sålunda:

Den 1 juli 1958 sänkes skatten på motorbränsle, speciellt avsedd för den

tunga trafiken och fordonsskatten på tyngre nyttomotorfordon. Detta sänker

statens inkomster med omkring 38 miljoner kronor per år.

Den 1 januari 1959 höjes det statliga ortsavdraget för familjer med barn

med 500 kronor. För helt år medför detta att statens inkomster sjunker med

75 miljoner kronor per år.

Den 1 januari 1959 borttages kvarlåtenskapsskatten utan att någon höjning

göres i arvslottsbeskattningen. Detta kan anses innebära risk för en

minskning i statens inkomster med 25 miljoner kronor på helt år.

Den 1 januari 1959 avskaffas dyrortsgrupp 2 vid beskattningen och de

kommuner, som nu hänföres dit, uppflyttas till dyrortsgrupp 3. Statens inkomster

torde därigenom komma att nedgå med 12 miljoner kronor per år.

Den sammanlagda summa med vilken dessa rationaliseringsåtgärder i skattesystemet

schematiskt sett kan beräknas minska statsinkomsterna uppgår

till 150 miljoner kronor på ett helt år räknat. För en allmän sänkning i den

direkta beskattningen skulle under förutsättning att de förordade utgiftsbegränsningarna

vidtages sålunda återstå 650 miljoner kronor. För allmänna

skattesänkningar skulle efter en nedräkning i kalkylen, som beror på

förslag om den extra bolagsskattens avveckling, återstå 570 miljoner kronor.

Denna allmänna skattesänkning föreslås planerad efter följande riktlinjer:
Från

den 1 juli 1959 beviljas skattebetalarna en »skatterabatt» på tio

procent på den direkta statsskatt, som skall erläggas under andra halvåret

1959. Denna rabatt tillätes slå igenom i preliminärskattetabellerna från

nämnda datum och minskar alltså såväl källskatteavdragen som den slutliga

skatten. För tiden 1 juli 1959 till 31 december samma år kan en inkomstminskning

för statens del med 180 miljoner kronor anses trolig.

Från den 1 januari 1960 träder de i motionerna föreslagna skatteskalorna

i kraft vid en uttagningsprocent av 100. Så vitt nu kan bedömas kan detta

beräknas medföra en inkomstminskning för staten under återstoden av då

löpande budgetår med omkring 160 miljoner kronor. Kalkylmässigt leder

denna sammanställning till slutsatsen att sedan de totala minskningarna i

statens inkomster, som kan uppkomma på grund av samtliga föreslagna

skattesänkningar, avräknats, återstår av de utgiftsbegränsningar högerpartiet

föreslagit, ett belopp av 230 miljoner kronor.

På helt år medför de nya skatteskalorna en större allmän skattesänkning

än den som ovan kalkylerats till sammanlagt 340 miljoner kronor. Fn sammanlagd

skattelättnad på mellan 500 och 550 miljoner kronor per år förefaller

motionärerna sannolik. Då det gäller att besvara frågan om statsfinansiellt

utrymme kan påräknas för en sådan reform måste två omständigheter

beaktas. Då denna allmänna skattesänkning får aktualitet måste un
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

der alla förhållanden det redan nu osannolika inkomstbortfallet för sliten på

grund av den extra bolagsskattens avskaffande vara mer än kompenserat.

En allmän skattesänkning, som visserligen satts in successivt men tillkännagives

i sin helhet från början, skapar undan för undan underlag för sig

själv.

Slutligen anföres att en övergång till de förordade skalorna skulle innebära,

att den puckel som finns i skatteskalan för gifta i skikten närmast över

beskattningsbar inkomst å 10 000 kronor skulle elimineras samt att gränsen

för tudelningsprincipens tillämpande väsentligt skulle höjas. Utseendet av

skatteskalorna framgår av följande sammanställning.

bar inkomst,

Gifta

Ensamstående

1 000-tal

Nuvarande

Motionärernas

Nuvarande

Motionärernas

kronor

ska !a

förslag

skala

förslag

0— 4

11

10

11

10

4— 6

11

10

17

14

0— 8

11

10

221

18

8— 10

17

14

25

22

10— 12

21

14

28

26

12— 16

27

18

32

30

16— 20

31

23

36

34

20— 25

37

28

41

38

25— 30

37

33

41

38

30— 40

43

38

45

42

40— 60

48

43

49

46

60—100

54

48

54

50

100—150

59

53

59

55

150—200

65

58

65

60

200—

65

63

65

65

Fortsatt reformarbete

på skatteväsendets område

I de likalydande motionerna I: 369 och II: 455 vid 1957 års riksdag yrkades

skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om en plan för fortsatt reformarbete

på skatteväsendets område. I sitt betänkande nr 41, vari utskottet

avstyrkte bifall till motionerna, anförde utskottet att något behov av den i

motionerna begärda planen för det dåvarande inte förelåg på grund av att

det inte fanns statsfinansiellt utrymme för ytterligare skattesänkningar av

större omfattning. Härutöver erinrade utskottet om att utredning rörande

de reformer på den direkta beskattningens område, som närmast påkallade

sin lösning, antingen redan påginge eller också ställts i utsikt inom en nära

framtid.

Betänkandet godkändes av riksdagen.

I de likalydande motionerna I: 254 och 1 1:3 2 2 anföres bl. a.

att vad som saknats i den hittills förda politiken bär varit en mera omsorgs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 är 1958 7

full planering, med sikte pa de statsfinansiella och samhällsekonomiska resurserna

och deras naturliga tillväxt i ett progressivt samhälle med bevarade

stabila ekonomiska förhållanden. Vidare har i otillräcklig grad de

faktorer beaktats som grundlägger en tillfredsställande kapitalförsörjning

i det enskilda och frivilliga sparandets former. Det statsfinansiella handlingsmönstret

måste emellertid anpassas inte bara efter en långsiktig planering

utan även efter den faktiska situation som föreligger. Vad läget synes

kräva i högre grad än någonsin är målmedvetna åtgärder i syfte att råda

bot på den kris, som sedan länge fått härja inom den svenska samhällsekonomien,

och som givit och fortfarande ger sitt mest kännbara utslag pa kapitalmarknaden.

Även skattepolitiken och dess utformning kommer här in

i bilden.

Tyngdpunkten i ur statsfinansiell synpunkt möjliga reformer av skattelagstiftningen

synes böra läggas vid sådana åtgärder som har en mera påtagligt

gynnsam effekt på produktionens utveckling särskilt genom sin

inverkan på sparandet. De finansiella förutsättningarna för produktionslivet

och därmed underlaget för den reala levnadsstandarden för alla beror i hög

grad på beskattningens konstruktion. Företagsbeskattningen framträder från

denna synpunkt som ett av de områden där reformer är särskilt påkallade.

Det direkta skattetryckets hårdhet understryker också angelägenheten

av att en allmän och väsentlig reduktion av den statliga inkomstskatten eftersträvas,

så snart statsfinansiella förutsättningar härför kan skapas. Vidare

pockar vissa delreformer i skattelagstiftningen, varav en del redan är föremål

för offentlig utredning, på sitt förverkligande. För dessa uppgifters

genomförande kräves en planering, så att statsmakterna kan skapa sig en

samlad överblick över de olika skattereformer av hög angelägenhetsgrad,

som är aktuella, samt deras statsfinansiella konsekvenser. Dland sådana

delreformer av stor vikt kan som exempel nämnas en lindring av sambeskattningen

genom förstärkning av förvärvsavdragen, en reformering av

ortsgrupperingen vid beskattningen samt barnfamiljernas beskattning. \ad

som nu inträffat på det statsfinansiella området bör ytterligare understryka

betydelsen av att en planering av här angiven beskaffenhet kommer till

stånd. I synnerhet i nu rådande läge måste det anses viktigt, att statsmakterna

söker skapa sig en i förväg genomtänkt handlingslinje i reformarbetet i

fråga om inkomstbeskattningen. Dess successiva genomförande måste givetvis

slutligen bero på det statsfinansiella utrymmet samt det allmänna samhällsekonomiska

läget. Redan en dämpning i den år från år fortgående ökningen

av statsutgifterna skulle skapa ett visst utrymme för lättnader i inkomstbeskattningen.

I den planering som motionärerna åsyftar bör även

ingå kalkyler för statskassans automatiska inkomst- och utgiftsutveckling

för ett antal år framåt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

Utskottet

I årets statsverksproposition visar de föreslagna egentliga statsutgifterna

på driftbudgeten en uppgång från riksstaten 1957/58 med 859 miljoner kronor.

Då emellertid utgifterna för statens kapitalfonder nedräknats med netto

135 miljoner kronor, stannar hela ökningen på driftbudgeten vid 724 miljoner

kronor. Utgiftssumman på driftbudgeten uppgår därigenom till 12 018

miljoner kronor. Häri ingår emellertid endast en del av de ökade kostnader

för försvaret som kommer att aktualiseras nästa budgetår. Vid beräkningen

av utgifterna på driftbudgeten har hänsyn icke heller tagits till de merkostnader,

som kan bli en följd av pågående pensionsförhandlingar med statstjänstemännens

huvudorganisationer, och ej heller till de merkostnader på

vissa avlöningsanslag, som kan uppkomma vid genomförandet av arbetstidsförkortningen.

Hänsyn har ej heller kunnat tas till kostnaderna för en eventuell

höjning av statstjänstemännens löner från och med den 1 januari 1959.

Av den sammanlagda nettoökningen under departementshuvudtitlarna med

859 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat kan 772 miljoner

kronor betraktas som automatiska förändringar.

Medan sålunda utgifterna fortgående stigit visar statsinkomsterna en stagnation.

Inkomsterna på driftbudgeten, som för nästa budgetår beräknas

till 12 266 miljoner kronor, företer en uppgång med endast 83 miljoner kronor

i jämförelse med riksstaten för budgetåret 1957/58. Inkomstskattetiteln

har även efter vidtagen uppräkning med hänsyn till den förutsatta höjningen

av folkpensionsavgifterna upptagits med samma belopp som på innevarande

budgetårs riksstat, nämligen 6 100 miljoner kronor.

Då inkomsterna angivits till 12 266 miljoner kronor och utgifterna till

12 018 miljoner kronor, skulle för budgetåret 1958/59 uppkomma ett överskott

på driftbudgeten med 248 miljoner kronor. Emellertid ingår bland inkomsterna

netto 200 miljoner kronor kommunalskattemedel, som enligt gällande

regler skall reserveras på budgetutjämningsfonden i avvaktan på utbetalning

till kommunerna. Efter reduktion med detta belopp kvarstår ett

överskott på driftbudgeten om 48 miljoner kronor. Vid en bedömning av utfallet

av budgeten måste emellertid beaktas — förutom att vissa utgiftsposter

ej kunnat anges — att en icke oväsentlig nettoförbrukning av reservationsmedel

kan förutses ske under budgetåret, uppskattad till ca 200 miljoner

kronor. I stället för det å driftbudgeten formellt beräknade överskottet

med 48 miljoner kronor kan sålunda utfallet av driftbudgeten nästa budgetår

förväntas komma att utvisa ett underskott såvida icke nya inkomster

tillkommer.

Visserligen har sedermera driftbudgeten tillförts inkomster, som inte upptagits

i statsverkspropositionen, nämligen genom det beslut om höjning och

införande av vissa punktskatter, som riksdagen efter förslag i Kungl. Maj :ts

proposition nr 50 nyligen fattat. Utskottet har vidare tillstyrkt det förslag

rörande motsvarande åtgärder beträffande andra punktskatter, som fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

lagts i propositionen nr 53. Härigenom skulle för nästa budgetår statsinkomsterna

öka med ca 390 miljoner kronor. Detta belopp är emellertid icke

större än att det åtgår att täcka den höjning av för svar sutgifterna, vartill

hänsyn inte togs vid uppgörande av det i statsverkspropositionen framlagda

riksstatsförslaget.

Beträffande kapitalbudgeten föreslås i jämförelse med gällande riksstat

en nettoökning av investeringsanslagen med 80 miljoner kronor. Även på

kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, vartill hänsyn icke kunnat tagas

vid nu verkställda beräkningar.

Sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel etc. samt hänsyn tagits till en

beräknad förbrukning av äldre investeringsanslag med 150 miljoner kronor

skulle för kapitalbudgetens finansiering framkomma ett medelsbehov av

1 600 miljoner kronor. Den nuvarande budgetens finansieringsbehov —

d. v. s. totalbudgetens underskott -— har likaledes beräknats till 1 600 miljoner

kronor.

De bedömningar av utvecklingen efter nästkommande budgetår, som redovisats

i statsverkspropositionen, ger en liknande bild av det kommande

statsfinansiella läget. Sålunda har beräknats att inkomstskattetiteln inte

skulle öka från 1958/59 till 1959/60 och att övriga inkomster skulle komma

att utvisa en ökning med endast ca 180 miljoner kronor. Från 1959/60 till

1960/61 ter sig utvecklingen något gynnsammare men den beräknade totala

inkomstökningen uppgår likväl endast till ca 360 miljoner kronor. Beträffande

utgiftsutvecklingen kan räknas med en automatisk årlig utgiftsstegring

å minst 300 miljoner kronor. Härtill kommer andra utgiftsökningar, som

inte torde kunna undvikas. Man måste därför räkna med minst samma underskott

under budgetåret 1959/60 som nu kalkylerats för nästa budgetår

och att -— såvitt nu kan bedömas — totalbudgetsaldona för de därefter följande

budgetåren torde komma att utvisa ännu större underskott. Det är

mot bakgrunden av nu angivna förhållanden, som yrkandet i de förevarande

motionerna bör bedömas.

Vad först angår motionerna I: 258 och II: 364 yrkas däri dels att ortsavdraget

vid den statliga beskattningen höjes med 500 kronor såvitt avser familjer

med barn och dels att de vid samma beskattning gällande skatteskalorna

ändras med tillämpning först från ingången av år 1960 och då åtföljs

av en skatteprocent av 100. Av nämnda yrkanden skulle föranledas ett skattebortfall

för staten å för helt budgetår 75 miljoner kronor genom ortsavdragshöjningen

resp. 340 miljoner kronor genom de ändrade skatteskalorna.

Tillsammans med andra skattesänkningsförslag, som motionärerna ställt sig

bakom, skulle enligt motionärernas beräkningar uppkomma ett totalt skattebortfall

å 500—550 miljoner kronor för år.

För att möjliggöra de föreslagna skattesänkningarna bör enligt motionärernas

mening de statliga utgifterna begränsas. Motionärerna hänvisar till

att de i andra sammanhang föreslagit utgiftsbegränsningar på driftbudgeten,

som för nästkommande budgetår skulle uppgå till ca 590 miljoner kronor och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

för senare budgetår till minst 680 miljoner kronor. Vid dessa beräkningar

har ingen hänsyn tagits till den minskning i nödvändigheten att göra avskrivningar

på driftbudgeten, som direkt följer av den bostadsfinansieringspolitik

motionärerna i konkreta förslag företräder. Medräknas dessa avskrivningsmedel

uppgår de föreslagna utgiftsbegränsningarna på driftbudgeten

vid fullt genomslag till 800 miljoner kronor per år och för nästa budgetår

till ca 730 miljoner kronor.

Som av den ovan återgivna redogörelsen framgår beräknas budgetutfallet

under budgetåret 1959/60 bli negativt och såväl driftbudgeten som totalbud-- geten komma att visa underskott. Såvitt nu kan bedömas torde de närmaste

åren därefter komma att ge ännu större underskott, om ej särskilda åtgärder

vidtas. Det torde också vara förenat med betydande risker att vid skattepolitikens

utformning utgå från att det samhällsekonomiska kravet på en re-,

striktiv finanspolitik skulle bli mindre angeläget under framförliggande år.

Möjligheterna att genomföra skattesänkningar för fysiska personer i den

omfattning, som angivits i motionerna, måste därför bedömas vara små.

Givetvis är det i och för sig angeläget att alla möjligheter till skattesänkningar

tillvaratas. Att genomföra ytterligare skattesänkningar i ett läge då

statens finanser än så ansträngda som nu är fallet synes utskottet dock inte

försvarbart. Huruvida och i vad mån det är möjligt att skapa utrymme för

skattesänkningar genom beskärning av statsutgifterna kan i dagens läge

inte överblickas. Såvitt avser budgetåret 1958/59 torde det emellertid knappast

vara möjligt att utöver de inskränkningar som vidtagits i samband med

budgetbehandlingen göra tillräckliga besparingar. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att riksdagen inte biträtt det förslag om ändring av

grunderna för de allmänna barnbidragen, varav skulle föranledas den största

av de utgiftsminskningar, vilka utgör en förutsättning för det i motionerna

framlagda förslaget.

Under angivna förhållanden anser utskottet inte att statsmakterna -— såsom

motionärerna föreslagit — nu bör binda sig för en ändring av skatteskalorna

i syfte att sänka statsbeskattningen från och med år 1960. Utskottet,

som i övrigt ansluter sig till de invändningar gentemot de föreslagna

skalorna, som framförts av 1956 och 1957 års bevillningsutskott, avstyrker

sålunda ifrågavarande motionsyrkande.

Beträffande yrkandet om införande av ett förhöjt ortsavdrag vid den statliga

beskattningen för familjer med barn vill utskottet erinra om, att barnavdragen

vid den statliga beskattningen avskaffades genom beslut av 1947

års riksdag. I stället infördes bestämmelser om rätt för den som har vårdnaden

om barn att uppbära barnbidrag för barnet. I syfte att lätta barnfamiljernas

ekonomiska börda har det allmänna barnbidraget från och med år

1958 höjts till 400 kronor för år. Att vid sidan härav eller i stället för allmänt

barnbidrag till ett barn ha ett för barnfamiljer gällande högre ortsavdrag

bör enligt utskottets mening inte ifrågakomma. Genom det förordade

systemet skulle den efter 1957 års höjning av de kommunala ortsavdragen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

uppnådda likformigheten mellan statliga och kommunala ortsavdrag överges

till men för taxerings- och uppbördsarbetet. Utskottet anser sig sålunda

inte heller i denna del kunna biträda yrkandet i motionerna I: 258 och II:

364.

Utskottet har slutligen att behandla yrkandet i de likalydande motionerna

1: 254 och II: 322 om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om en plan för

fortsatt reformarbete på skatteväsendets område. Till stöd för yrkandet har

anförts att det direkta skattetryckets hårdhet understryker angelägenheten

av att en allmän och väsenlig reduktion av den statliga inkomstskatten eftersträvas,

så snart statsfinansiella förutsättningar härför kan skapas. Vissa

delreformer i skattelagstiftningen, varav en del redan är föremål för offentlig

utredning, pockar på sitt förverkligande. För dessa uppgifters genomförande

kräves en planering, så att statsmakterna kan skapa sig en samlad

överblick över de olika skattereformer av hög angelägenhetsgrad, som är aktuella,

samt deras statsfinansiella konsekvenser. Bland sådana delreformer

av stor vikt nämnes i motionerna en lindring av sambeskattningen genom

förstärkning av förvärvsavdragen, en reformering av ortsgrupperingen vid

beskattningen samt barnfamiljernas beskattning. En första riktpunkt bör

härvid vara att genom en härför anpassad ekonomisk politik och finanspolitik

möjliggöra en sänkning av den statliga inkomstskatten för fysiska personer

snarast möjligt.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att de framtida möjligheterna till

mer omfattande skattesänkningar ter sig ytterligt osäkra. Då skatteinkomsterna

synes ha stagnerat efter de år 1956 och 1957 vidtagna reformerna på

inkomstbeskattningens område, torde för ytterligare skattesänkningar erfordras

avsevärda besparingar i fråga om statens utgifter. I vad mån sådana

kan åstadkommas är tveksamt med hänsyn till omfattningen av från statens

sida hittills gjorda åtaganden. Bl. a. kan erinras om att staten åtagit

sig att under ytterligare två år ge kommunerna full kompensation för den

genom förra årets reform förorsakade minskningen i det kommunala skatteunderlaget.

Som motionärerna framhållit är åtskilliga frågor rörande beskattningen,

vilka av riksdagen betraktats såsom angelägna och vilkas genomförande kan

komma att medföra skattebortfall för staten, föremål för Kungl. Maj :ts

prövning eller under utredning. Bland dessa är t. ex. frågorna om slopande

av skattegrupperingen, om sambeskattning av äkta makar och om införande

av förlust- och resultatsutjämning. Om och i vad mån nu åsyftade reformer

kan genomföras bör övervägas i vanlig ordning, därvid givetvis en avvägning

av olika frågors angelägenhetsgrad bör göras under hänsynstagande till

det aktuella statsfinansiella och samhällsekonomiska läget.

Utskottet anser för sin del inte att något behov nu föreligger av den i

motionerna begärda planen för ett fortsatt reformarbete på inkomstbeskattningens

område och avstyrker i enlighet härmed yrkandet därom i motionerna

I: 254 och II: 322.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, att

1) de likalydande motionerna 1: 254 av herr Ohlon m. fl.

och II: 322 av herr Ohlin m. fl. angående vissa skattepolitiska

frågor, i vad motionerna behandlas i detta betänkande,

samt

2) de likalydande motionerna I: 258 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 364 av herr Hjalmarson m. fl. om vissa lättnader i

beskattningen av fysiska personer

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Snygg*, Gustaf

Elofsson, Erik Jansson, Söderquist, Bengtson, Yngve Nilsson och Hellebladh*;

samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Gustafson i Göteborg*,

Kärrlander, Vigelsho, Magnusson i Borås, Christenson i Malmö, Andersson

i Essvik, Anderson i Sundsvall* och fru Holmqvist.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

1) vid punkten 1) (utarbetande av en plan för ett fortsatt reformarbete på

skatteväsendets område)

a) av herrar Spetz, Söderquist, Gustafsson i Göteborg, Christenson i Malmö

och Anderson i Sundsvall, vilka ansett

dels att utskottet bort anföra:

»Det allmänna statsfinansiella läget har under det senaste året undergått

en markerad utveckling i försämrande riktning. De löpande statsutgifterna

visar en kraftig ansvällning samtidigt som inkomsterna stagnerar. Det vid

riksdagens början framlagda förslaget till riksstat för nästa budgetår redovisade

sålunda en ökning av utgifterna på driftbudgeten med 724 milj. kronor

jämfört med innevarande budgetår, medan inkomstsidan visade en uppgång

med endast 83 milj. kr. Formellt redovisade riksstatförslaget ett överskott

av 48 milj. kr. Men härvid bör uppmärksammas att riksstatförslaget

var i väsentliga delar ofullständigt så till vida som fjärde huvudtiteln i huvudsak

utbrutits ur förslaget. Med hänsyn till de faktiska, redan löpande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958 13

kostnaderna under denna huvudtitel upptog det i statsverkspropositionen

redovisade riksstatförslaget statsutgifterna till ca 300 milj. kr. för lågt belopp.

En samlad bedömning från riksdagens sida vid riksstatförslagets

framläggande måste givetvis allvarligt försvåras av en så ofullständig och

missvisande redovisning, och detta »hål» i budgeten har senare också fått

täckas genom särskilda skattehöjningar.

Att statsinkomsterna såsom framgått av det förut anförda plötsligt stagnerar

i sin utveckling förtjänar allvarlig uppmärksamhet. Enligt utskottets

uppfattning är detta till väsentlig del att hänföra till den under en följd av

år förda finanspolitiken och den ekonomiska politiken i övrigt, som icke i

tillräcklig grad beaktat betydelsen av att gynnsamma villkor skapas för produktionslivets

utbyggnad och kapitalförsörjning. Så har t. ex. en olämpligt

utformad företagsbeskattning uppenbarligen vållat en klart ogynnsam utveckling

av skatteunderlaget vad gäller denna beskattning. Utskottet återkommer

härtill i ett senare betänkande. Utskottet vill också i detta sammanhang

understryka vikten av att snara åtgärder vidtages i syfte att stimulera

det frivilliga, enskilda sparandet. Utskottet hänvisar härvid till sitt betänkande

nr 29 i anledning av det i de likalydande motionerna 1: 254 av herr

Ohlon m. fl. och II: 322 av herr Ohlin m. fl. framförda förslaget om skattelättnad

för medel som insättes å särskilda sparkonton.

Av det förut anförda framgår att utskottet även i övrigt ansluter sig till

den uppfattning om det aktuella skattepolitiska läget som kommit till uttryck

i nyssnämnda motioner. Skattetryckets hårdhet understryker angelägenheten

av att en allmän och väsentlig reduktion av den statliga inkomstskatten

eftersträvas så snart statsfinansiella förutsättningar härför kan skapas.

Härtill kommer olika delreformer i skattelagstiftningen, vilka pockar

på sitt förverkligande. Motionärerna framhåller att för dessa uppgifters genomförande

kräves en planering, så att statsmakterna kan skapa sig eu

samlad överblick över de olika skattereformer av hög angelägenhetsgrad,

som är aktuella, samt deras statsfinansiella konsekvenser. Som exempel på

sådana delreformer nämner motionärerna en lindring av sambeskattningen

genom förstärkning av förvärvsavdragen, en reformering av ortsgrupperingen

vid beskattningen samt lättnader i barnfamiljernas beskattning. Utskottet

vill för sin del tillstyrka att en sådan planering som den av motionärerna

förordade kommer till stånd. I synnerhet i nu rådande läge måste det,

såsom motionärerna framhåller, anses viktigt, att statsmakterna söker skapa

sig en i förväg genomtänkt handlingslinje i reformarbetet i fråga om

inkomstbeskattningen. Dess successiva genomförande måste givetvis slutligen

bero på det statsfinansiella utrymmet samt det allmänna samhällsekonomiska

läget. I en sådan planering bör självfallet även ingå kalkylen för

statskassans automatiska inkomst- och utgiftsutveckling för ett antal år

framåt.

I likhet med vad motionärerna framhållit bör de reformer i fråga om rätt

till förlust- och resultatutjämning vid beskattningen, varom utredning pågår

och förslag förutsättes bli framlagt inom cn nära framtid, samt i fråga om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

arvsbeskattningen, varom förslag aviserats till årets riksdag, genomföras

utan dröjsmål och oberoende av den av utskottet förordade planeringen med

hänsyn till dessa reformers särskilda betydelse för produktionslivet och sparandet.

»

dels ock att utskottet under punkten 1) bort hemställa:

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:

254 av herr Ohlon m. fl. och II: 322 av herr Ohlin m. fl. —

i vad motionerna behandlats i detta betänkande — måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utarbetande av en

plan för fortsatt reformarbete på inkomstbeskattningens område,

varvid en första riktpunkt bör vara att genom en härför

anpassad ekonomisk politik och finanspolitik möjliggöra

en sänkning av den direkta statliga inkomstskatten.

b) av herrar Yngve Nilsson och Magnusson i Borås;

2) vid punkten 2) (ortsavdrag för barnfamiljer och ändring i de statliga

skatteskalorna) av herrar Yngve Nilsson och Magnusson i Borås, vilka —

under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna I: 258 av herr

Ewerlöf in. fl. och II: 364 av herr Hjalmarson in. fl. — ansett att utskottet

under punkt 2) bort hemställa, att riksdagen måtte med bifall till nämnda

motioner antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 om statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

8 §•

1 mom. Skattskyldig fysisk —--48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Skattskyldig som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken äger, därest han haft hemmavarande eller av den skattskyldige

helt eller delvis underhållet barn, som stått under hans vårdnad och

som vid beskattningsårets utgång icke fyllt 16 år, åtnjuta statligt ortsavdrag

med följande belopp, nämligen i ortsgrupp I 3 860 kronor, i ortsgrupp

II 4 020 kronor, i ortsgrupp III 4 180 kronor, i ortsgrupp IV 4 340 kronor och

i ortsgrupp V 4 500 kronor.

Annan skattskyldig som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter statligt ortsavdrag med följande belopp,

nämligen i ortsgrupp I 3 360 kronor, i ortsgrupp II 3 520 kronor, i ortsgrupp

III 3 680 kronor, i ortsgrupp IV 3 840 kronor och i ortsgrupp V 4 000 kronor.

Skattskyldig, som under beskattningsåret haft husföreståndarinna hos sig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

15

anställd, äger, därest han varit ogift (varmed i denna paragraf jämställes

änkling, änka eller frånskild) och haft hemmavarande barn för vilket rätt

till allmänt barnbidrag förelegat, att åtnjuta statligt ortsavdrag med belopp

som i andra stycket sägs.

Gift skattskyldig,---om barnet.

Annan skattskyldig än i andra, tredje, fjärde eller femte stycket sägs (ensamstående)

äger åtnjuta statligt ortsavdrag med följande belopp, nämligen

i ortsgrupp I 1 680 kronor, i ortsgrupp II 1 760 kronor, i ortsgrupp III

1 840 kronor, i ortsgrupp IV 1 920 kronor och i ortsgrupp V 2 000 kronor.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---— angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter ortsavdrag med belopp som beräknats

enligt 8 § 1 mom. andra eller tredje stycket och som varit här i riket bosatt

under hela eller någon del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 8 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

8 000

men

icke

12 000 kr: 800 kr för

8 000 kr och 14 °;

O av

återstoden

12 000

»

»

16 000

» : 1 360

»

»

12 000

»

»

18 °

''o »

»

16 000

»

»

20 000

»: 2 080

»

»

16 000

»

»

23 °

''o »

»

20 000

»

»

25 000

» : 3 000

»

»

20 000

»

28 °,

''o »

25 000

»

»

30 000

»: 4 400

»

»

25 000

»

»

33 °

''o »

»

30 000

»

»

40 000

»: 6 050

»

»

30 000

»

»

38 °,

o »

»

40 000

»

»

60 000

» : 9 850

»

»

40 000

»

»

43

''o »

»

60 000

»

»

100 000

» : 18 450

»

»

60 000

»

»

48 °

0 »

»

100 000

»

»

150 000

»: 37 650

»

»

100 000

»

»

53

''o »

»

150 000

»

»

200 000

» : 64 150

»

»

150 000

»

»

58

0 »

»

200 000

» : 93 150

»

»

200 000

»

»

53 °

i *

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke sägs

utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 4 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger:

4 000

men

icke

6 000 kr:

400 kr för

4 000 kr och

14 °

''o av återstoden

6 000

»

»

8 000

» :

680

»

»

6 000

»

»

18

0 »>

»

8 000

»

»

10 000

» :

1 040

»

»

8 000

»

»

22 °/

0 »

»

10 000

»

»

12 000

» :

1 480

»

»

10 000

»

»

26 o

''o »

»

12 000

»

»

16 000

» :

2 000

»

»

12 000

»

»

30

''o *

»

16 000

»

»

20 000

» :

3 200

»

»

16 000

»

»

34

Xo »

»

20 000

»

»

30 000

» :

4 560

»

»

20 000

»

»

38

Xo »

»

30 000

»

»

40 000

» :

8 360

»

»

30 000

»

»

42

Xo »>

»

40 000

»

»

60 000

» :

12 560

»

»

40 000

»

»

46

fo »

»

60 000

»

»

100 000

» :

21 760

»

»

60 000

»

»

50

Xo »

»

100 000

»

»

150 000

» :

41 760

»

»

100 000

»

»

55 °

fo »

»

150 000

»

»

200 000

» :

69 260

»

»

150 000

»

»

60

''a »>

»

200 000

» :

99 260

»

»

200 000

»

»

65 °

L »

»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1958

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder vad angår 8 § 1 mom. i kraft den 1 januari 1959;

dock att äldre bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering

samt i fråga om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år. Beträffande

10 § 1 inom. träder förordningen i kraft den 1 januari 1960; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1960 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1960 eller tidigare år.

580510

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.