Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 1, såvitt propositionen angår höjning av statens andel av totalisatormedel, jämte i ämnet väckta motioner. På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1958
1958-03-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1958 A:37, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 1, såvitt propositionen angår höjning av statens andel av totalisatormedel, jämte i ämnet väckta motioner. På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1958
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958
1
Nr 37
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 1, såvitt propositionen angår höjning
av statens andel av totalisatormedel, jämte i ämnet
väckta motioner.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1958 (Bilaga nr 1
till statsverkspropositionen 1958: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/
59 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid
anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1957 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen bemyndiga
Kungl. Maj :t att, med verkan från och med den 1 juli 1958, meddela
föreskrifter om överföring till statsverket av — utöver de belopp som
enligt nu gällande bestämmelser skall till statsverket överföras — ytterligare
fem procent av insatserna vid totalisatorspel i samband med travtävlingar.
Till bevillningsutskottets behandling har hänvisats de i anledning av
förevarande förslag i statsverkspropositionen väckta likalydande motionerna
I: 252 av herr Mannerskantz och II: 321 av herr Cassel, vari hemställts, »att
riksdagen måtte i enlighet med kungl. lantbruksstyrelsens förslag besluta
att staten tillkommande andel av insatserna vid totalisatorspel i samband
med såväl trav- som galopptävlingar i intet fall skall överstiga 20 procent».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 252.
Av ovannämnda statsrådsprotokoll inhämtas bl. a. följande.
Statens sakrevision har den 14 oktober 1957 till Kungl. Maj :t överlämnat
en promemoria rörande totalisatormedlen och deras användning. I promemorian
erinras om att Kungl. Maj :t på riksdagens hemställan år 1923 utfärdade
en kungörelse (SFS 87) angående anordnande av vadhållning medelst
så kallad totalisator. Vidare anföres i huvudsak följande.
Tillstånd till sådan vadhållning kunde enligt bestämmelserna lämnas av
Kungl. Maj:t och endast till sammanslutning, som har till ändamål att för
hästavelns främjande hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar
samt under villkor att vinsten, med av Kungl. Maj:t bestämt, skäligt avdrag
för tävlingspriser och allmänna omkostnader, inbetalades till statsverket för
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 37
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958
att användas till understöd av landets hästavel. Ny kungörelse utfärdades
den 7 juni 1934 (SFS 237/34), som i sin tur ersattes av den s. k. lotteriförordningen
(SFS 207/39). I förarbetena till 1934 års kungörelse förutsattes
alltjämt, att dylika medel skulle komma hästaveln till godo, medan intet
härom intagits i själva kungörelsen.
Totalisatorspelet har utvecklats kraftigt under årens lopp, från 0,5 miljoner
kronor i total omsättning år 1923 till 65 miljoner kronor år 1946 och
närmare 190 miljoner kronor år 1956. Utvecklingen framgår närmare av följande
tabeller.
Totalisatoromsättningen vid travtävlingar under åren 1947—56
År
Kronor
Procent
Totalt
Fastställt vinstav- drag, 20 %
Utdelningsbart be- lopp, 80 %
20 *
80 *
staten
organisa-
tionerna
organisa-
tionerna
(bråkde-
lar)1
allmänhe-
ten1
staten
org.
org.
(bråk-
de-
lar)1
all-
män-
heten*
1947
1948
1949
1950
1951
1952
1953
1954
1955
1956
59 059 615
48 351 630
54 408 042
62 053 047
80 935 663
104 539 599
127 887 439
142 719 520
158 611 585
173 293 018
6 006 779
7 975 643
6 245 942
6 287 476
8 790 396
11 780 689
14 822 864
16 702 542
18 606 290
20 558 587
5 805 144
5 144 284
5 540 993
6 123 132
7 396 736
9 127 229
10 754 622
11841 362
13 116 026
14 099 987
768 000
629 000
707 000
807 000
1 052 000
1359 000
1 663 000
1 855 000
2 062 000
2 253 000
46 479 692
34 602 703
41 914 107
48 835 439
63 696 531
82 272 681
100 646 953
112 320 616
124 827 269
136 381 444
10,17
16,50
11,48
10,13
10,86
11,27
11,59
11,70
11,73
11,86
9,83
10,64
10,18
9,87
9.14
8,73
8,41
8,30
8,27
8.14
1,3
78,7
1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna
uppgifter för Solvalla travbana.
Totalisatoromsättningen vid galopptävlingar under åren 1947—56
År
Kronor
Procent
Totalt
Fastställda vinstavdrag,
genomsnittligt ca 26 %
Utdelningsbart belopp,
genomsnittligt ca 74 %
ca 26 %
ca 74 %
staten
organisa-
tionerna
organisa-
tionerna
(bråkde-
lar)1
allmän-
heten1
sta-
ten
org.
org.
(bråk-
de-
lar)1
all-
män-
heten*
1947
1948
1949
1950
1951
1952
1953
1954
1955
1956
11 099 182
9 394 113
9 529 591
9 318 625
11 587 334
11798 588
12 266 881
13 046 352
13 978 276
13 487 446
1164 521
1 806 812
1 488 103
1422 835
1863 628
1 864 000
1574 475
1 666 764
1 752 875
1684 991
1 055 315
1 010 243
1030 239
1 012 515
1 126 892
-1161 477
1 526 583
1 622 654
1 841378
1 804 332
144 000
122 000
124 000
121 000
151000
153 000
159 000
170000
182 000
175 000
8 735 346
6 455 058
6 887 249
6 762 275
8 446 814
8 620111
9 006 823
9 586 934
10 202 023
9823 123
10.49
19,23
15,62
15,27
16,08
15,80
±2,84
12,78
12,54
12.49
9,51
10,75
10,81
10,87
9,73
9,84
12,44
12,44
13,17
13,38
1,3
72,7
1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna
uppgifter för Solvalla travbana.
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958 3
I detta sammanhang må anmärkas att det av en i propositionen redovisad
tablå, vilken hämtats från lantbruksstyrelsens remissyttrande i ärendet,
framgår, att omsättningen å kombinerat spel vid galopptävlingar under åren
1947—1956 icke något år understigit 50 % av totalomsättningen och genomsnittligen
uppgått till 58,7 %.
Efter en redogörelse för hur statens andel av totalisatormedlen begagnats
under olika tidsperioder samt vilka anslag som från och med budgetåret
1947/1948 anvisats för hästavelns främjande anför statens sakrevision i promemorian
i huvudsak följande.
I samband med medgivande av tillstånd att anordna vadhållning, vilket
brukat ske för ett år i sänder, har vissa föreskrifter meddelats rörande dispositionen
över de inflytande totalisatormedlen. Sålunda har stadgats, att
av insatsernas totala belopp skulle innehållas 20 procent, varför vinnarnas
andel i totalbeloppet utgjorde 80 procent av insatserna. Denna fördelning
av totalisatormedlen har varit oförändrad genom åren med undantag för
tiden den 1 april 1948—31 mars 1949, då enligt beslut av 1948 års riksdag
ytterligare tio procent av insatserna överfördes till statsverket. Denna ökning
av statsverkets del av totalisatormedlen medförde en sjunkande spelomsättning,
vilket föranledde riksdagen att redan påföljande år, med undantag
för det vid galopptävlingar förekommande kombinationsspelet, återgå
till den lägre uttagsprocenten. Rörande fördelningen av förutnämnda andel
om 20 procent har Kungl. Maj :t meddelat särskilda föreskrifter, såvitt
angår travtävlingar senast i brev den 24 mars 1949. Statsverkets andel skall
utgå efter en i brevet närmare angiven progressiv skala, innebärande att
vid speldagsomsättningar under 100 000 kronor staten tillföres mellan 2 och
6 procent samt vid högre omsättningar 14 procent. För kapplöpningar har
Kungl. Maj :t utfärdat liknande bestämmelser, senast i brev den 25 mars
1955 och den 23 mars 1956, varvid dock en omsättning av 150 000 kronor
fastställts som gränsvärde. Återstoden av ifrågavarande andel om 20 procent
får av anordnaren användas för anskaffande av priser, allmänna omkostnader
in. m. Härutöver tillgodogör sig anordnaren även öresbeloppen
(bråkdelarna) å till allmänheten utfallande spelvinster. Den tillämpade avrundningsregeln
innebär, att organisationerna årligen tillföres icke obetydliga
belopp. Under år 1956 kan således värdet av innehållna bråkdelar totalt
beräknas ha uppgått till över två miljoner kronor.
Antalet föreningar, som erhållit auktorisation att bedriva totalisatorverksamhet,
har varierat under årens lopp. År 1956 uppgick dessa till 35, varav
30 utgjordes av travsällskap. Organisationerna bedriver sin rörelse såsom
ideella föreningar. I de fall fasta anläggningar av någon betydelse har uppförts
för tävlingsändamål, förvaltas dessa nära nog undantagslöst av särskilda
aktiebolag, vilka i sin tur uthyr banorna till tävlingsarrangörerna.
Av tidigare redovisad sammanställning av totalisatorutvecklingen åren
1947—1956 framgår, att travsportorganisationernas vinst av totalisatorn mer
än fördubblats under denna period samtidigt som dock den procentuella andelen
av totalomsättningen successivt nedgått. Anledningen till att organisationernas
andel minskats relativt sett är den ökade omsättningen under varje
speldag. Totalisatoromsättningen har emellertid, även om hänsyn tages till
förskjutningen i penningvärdet, numera uppnått en betydande storleksordning.
Sakrevisionen uttalar avslutningsvis i promemorian alt försöket år 1948
att höja uttagningsprocenten från 20 till 30 visserligen slog väl ut för staten
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958
men resulterade i reducerad spelomsättning och därav betingat inkomstbortfall
för organisationerna. Då spelomsättningen numera är av en helt
annan storleksordning än år 1948 måste enligt promemorian hållas för sannolikt,
att en mindre höjning, förslagsvis till 25 procent, nu skulle vara
genomförbar utan kännbara konsekvenser för totalisatorhållarna. Med ett
dylikt vinstavdrag skulle statsverket vid en omsättning motsvarande 1956
års kunna tillföras ytterligare åtta å nio miljoner kronor. Enligt sakrevisionens
mening bör en dylik ökning genomföras som ett provisorium i avvaktan
på resultatet av den pågående utredningen rörande totalisatorverksamheten.
över sakrevisionens promemoria har, efter remiss, utlåtanden avgivits av
riksräkenskapsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och utredningsmannen
med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten. Till lantbruksstyrelsens
utlåtande har fogats till styrelsen ställda skrifter från Jockeyklubben
och Svenska travsportens centralförbund. Sistnämnda förbund jämte
Sveriges travhästägares riksförbund har därjämte till finansdepartementet
inkommit med särskilda skrifter.
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget rörande totalisatormedlen
har departementschefen anfört följande.
Såsom framgår av sakrevisionens promemoria kan en ökning vinnas på
i princip två olika sätt, nämligen antingen genom höjning av statens andel
av gällande vinstavdrag om 20 procent eller genom uttag av särskilt, enbart
staten tillfallande ytterligare vinstavdrag. Det förstnämnda alternativet
innebär ändrad fördelningsgrund mellan staten och totalisatorhållarna
och påverkar direkt dessas ekonomi. Det senare berör främst den spelande
allmänheten. Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 har chefen
för jordbruksdepartementet tillkallat en utredningsman med uppdrag
att utreda totalisatorverksamheten. Sakrevisionens promemoria torde senare
böra överlämnas till utredningsmannen för att tagas under övervägande
vid fullgörande av utredningsuppdraget. I likhet med sakrevisionen finner
jag emellertid, att totalisatoromsättningen numera uppnått en sådan
storleksordning, att en höjning av vinstavdraget är befogad redan nu. En
ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget synes däremot, såsom
framhållits i sakrevisionens promemoria, böra föregås av en lönsamhetsundersökning.
Jag anser mig böra förorda, att till statsverket inlevereras
totalisatormedel med — utöver den andel som enligt hittills gällande föreskrifter
redovisats till statsverket — fem procent av insatsernas totalbelopp.
De nya föreskrifterna torde böra gälla från och med den 1 juli 1958
samt, i överensstämmelse med vad sakrevisionen synes ha förutsatt och med
hänsyn till vad under remissbehandlingen framkommit, inskränkas till att
avse travtävlingar. Någon anledning att i nu förevarande sammanhang överväga
en minskning av vinstavdraget vid totalisatorspel i samband med galopptävlingar
anser jag icke föreligga. Den av förslaget föranledda inkomstökningen
för statsverket uppskattar jag till åtta miljoner kronor. Då riks
-
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958
räkenskapsverket beräknat inkomsterna av totalisatormedel för nästa budgetår
till 27 miljoner kronor enligt oförändrade grunder, bör således inkomsttiteln
uppföras med 35 miljoner kronor.
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 har i överensstämmelse med
departementschefens förslag inkomsten å titeln totalisatormedel upptagits
till 35 000 000 kronor.
Till stöd för yrkandet i de förevarande motionerna har bl. a. anförts följande.
Den erfarenhet man i all världens hästsportländer skaffat sig under
en mycket lång tid är, att när staten försökt draga till sig mer än 20 % av
insatserna, har staten alltid gjort nettoförlust och efter kort tid måst ändra
tillbaka. I USA och Canada reagerar människorna än hårdare, och där har
bakslagen inträffat redan vid 15 %. Att den svenska allmänheten, hästägarna
och hästuppfödarna skulle reagera på annat sätt än i världen i övrigt kan
endast den betvivla, som icke brytt sig om att taga reda på dessa väl kända
och dokumenterade fakta. Den svenska statens misslyckade försök 1948
borde dock vara tillräckligt avskräckande. Att staten gått miste om mycket
pengar genom att under tio år hålla kvar ett avdrag av 30 % på galoppens
kombinationsspel är alldeles säkert, samtidigt som sporten därigenom mycket
och helt onödigtvis skadats. Ännu efter tio år har detta kombinationsspel
i fast penningvärde icke uppnått den omsättningssiffra som uppnåddes
1947. Denna procentsats bör nu såsom lantbruksstyrelsen föreslagit återföras
till 20. Om ingen höjning sker, men 30 %-avdraget för galoppen sänkes
till 20, kan man med säkerhet räkna med högre inkomst för statsverket än
27 miljoner kronor redan under nästa budgetår. Huruvida man med dessa
lägre procentsatser kan uppnå 35 miljoner redan budgetåret 1958/59 är
givetvis vanskligt att bestämt förutsätta. Man kan däremot bestämt förutsätta
att det icke kommer att lyckas med den av departementschefen föreslagna
åtgärden.
Till utskottet har inkommit en skrift i ärendet från Svenska travsportens
centralförbund.
Utskottet
Enligt lotteriförordningen må totalisatorverksamhet inte bedrivas utan
tillstånd av Kungl. Maj :t. I samband med medgivande av sådant tillstånd
har Kungl. Maj:t brukat utfärda vissa föreskrifter rörande dispositionen av
de inflytande totalisatormedlen. Sålunda har stadgats, att av insatsernas
totala belopp skall innehållas 20 procent, medan vinnarnas andel skall utgöra
80 procent, varifrån dock avgår visst, totalisatorhållarna tillkommande
mindre belopp. Denna fördelning av totalisatormedlen har med två undan
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958
tag varit gällande sedan år 1923, då det första tillståndet till totalisatorspel
gavs. Det ena undantaget gällde tiden den 1 april 1948—den 31 mars
1949, då enligt beslut av 1948 års riksdag ytterligare tio procent av insatserna
överfördes till statsverket. Höjningen medförde dock en sjunkande
spelomsättning, vilket föranledde riksdagen att redan påföljande år återgå
till den lägre uttagsprocenten. Det andra undantaget avser det s. k. kombinationsspelet,
vilket endast förekommer vid galopptävlingar. Beträffande
sådant spel beslöt nämligen 1949 års riksdag att bibehålla 30-procentavdraget
och häri har senare ingen ändring skett. Rörande fördelningen av förenämnda
andel om 20 procent har Kungl. Maj:t meddelat särskilda föreskrifter.
Dessa innebär för travsporten att statens andel utgår efter en progressiv
skala, så att vid speldagsomsättningar under 100 000 kronor staten
tillförs mellan 2 och 6 procent samt vid högre omsättningar 14 procent.
Återstoden av 20-procentsandelen tillfaller totalisatororganisationerna för
att användas till täckande av allmänna omkostnader, priser m. in..
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande
att med verkan från och med den 1 juli 1958 meddela föreskrifter om överföring
till statsverket av ytterligare 5 procent av insatserna vid totalisatorspel
i samband med travtävlingar. I propositionen beräknas inkomstökningen
för staten genom en sådan överföring till 8 miljoner kronor.
I de likalydande motionerna 1:252 och 11:321 har framställts yrkande,
innebärande avslag å statsverkspropositionen i denna del, varjämte hemställts
att riksdagen måtte besluta att det nu för kombinationsspel gällande
avdraget om 30 procent måtte sänkas till 20 procent.
Totalisatoromsättningen vid travtävlingar har under senare år visat en
stark stegring. Såsom framgår av ovan intagna tablå utgjorde omsättningen
år 1947 knappt 60 miljoner kronor. Den sjönk som förut antytts åren 1948
och 1949 men har därefter oavbrutit stigit för att år 1956 uppgå till drygt
173 miljoner kronor. För år 1957 var motsvarande siffra enligt vad utskottet
inhämtat drygt 193 miljoner kronor. Totalisatoromsättningen vid galopptävlingar
har däremot stigit tämligen obetydligt, från 11 miljoner kronor
år 1947 till mellan 13 och 14 miljoner kronor under ettvart av åren
1954—1956.
Departementschefen har i propositionen uttalat att totalisatoromsättningen
numera nått en sådan storleksordning, att en höjning av vinstavdraget är
motiverad. Utskottet delar uppfattningen att en sådan höjning bör vidtas.
Därvid har utskottet särskilt beaktat att riksdagen nyligen, i syfte att tillföra
statsverket ökade inkomster, fattat beslut om en höjning av den indirekta
beskattningen. Förslag härom väcktes efter det statsverkspropositionen
framlades. Enligt detta beslut har bl. a. lotterivinstskatten, som utgår
på t. ex. tipsvinster och vinster i penninglotteriet men inte på vinster i
totalisatorspel, höjts från 20 till 30 procent. Att nu företa en höjning av
statens andel av totalisatormedlen måste anses ligga i linje med berörda
beslut.
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958
7
Propositionen innebär att höjningen endast drabbar travsporten. Såsom
framgår av den till utskottet inkomna skriften kan ur principiell synpunkt
skäl obestridligen anföras för att beskatta samma spelformer på samma sätt
vare sig de utövas på travbanorna eller på galoppbanorna. Frågan bör emellertid
enligt utskottets mening även bedömas under hänsynstagande till det
förhållandet att galoppsportens totalisatorspel — på grund av det däri förekommande
kombinationsspelet, som redan är belastat med ett högre avdrag
än vad som i propositionen föreslås i fråga om travsporten, nämligen 30
procent — genomsnittligt sett får vidkännas ett avdrag av ca 26 procent.
Av betydelse är självfallet också att totalisatorspelet inom galoppsporten
inte tillnärmelsevis har samma omfattning som spelet inom travsporten.
I de förevarande motionerna har bl. a. uttalats att ett genomförande av
propositionsförslaget skulle leda till en sådan nedgång av omsättningen i
totalisatorspelet å travbanorna att åtgärden inte kommer att medföra den
beräknade ökningen av statens inkomster av totalisatormedlen.
Såsom motionärerna påpekat resulterade 1948 års höjning i en inte obetydlig
nedgång av totalisatoromsättningen. Utskottet vill emellertid erinra
om att den då beslutade höjningen var dubbelt så stor som den nu föreslagna.
Härtill kommer att höjningen nu avses skola genomföras nästan samtidigt
med en ännu kraftigare höjning av skatten på andra spelformer. Med
hänsyn härtill kan man enligt utskottets uppfattning räkna med att den omsättningsminskning,
som ett genomförande av höjningen möjligen kan föranleda,
blir relativt begränsad. Det bör också observeras att beräkningen av
hur mycket statens inkomst av totalisatormedel kommer att öka genom den
i propositionen föreslagna åtgärden skett på grundval av 1956 års omsättningssiffror.
Nu föreliggande motsvarande siffror för år 1957 utvisar, att
omsättningen då var 20 miljoner kronor högre än år 1956.
Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker det i statsverkspropositionen
framlagda förslaget om höjning av statens andel av travsportens totalisatormedel.
Motionerna avstyrks således av utskottet i motsvarande del.
Då det inte bör ifrågakomma att sänka det för kombinationsspel gällande
avdraget om 30 procent samtidigt som den i propositionen föreslagna avdragshöjningen
vidtas, avstyrker utskottet motionerna även i vad de avser
sänkning av avdraget för nämnda spelform.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag angående totalisatormedlen,
bemyndiga Kungl. Maj :t att, med verkan från
och med den 1 juli 1958, meddela föreskrifter om överföring
till statsverket av — utöver de belopp som enligt nu gällande
bestämmelser skall till statsverket överföras — ytterligare
fem procent av insatserna vid totalisatorspel i samband
med travtävlingar, samt
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1958
2) att de likalvdande motionerna I: 252 av herr Mannerskantz
och II: 321 av herr Cassel icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 mars 1958
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Gustaf Elofsson*,
Erik Jansson*, Söderquist*, Bengtson, Oscar Carlsson* och Yngve
Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Nilsson i Svalöv,
Allard, Kärrlander*, Persson i Svensköp*, Vigelsbo*, fru Holmqvist, herrar
Stenberg och Rydén.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
580553 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om godkännande av handelsavtal mellan Sverige och Cuba. a1 i texten