Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943

1958-02-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:4, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1958

1

Nr 4

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943

(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen

över pälsskinn jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 13 december 1957 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 13, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni 1943 (nr 477)

om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30 juni

1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 30 juni 1943 om skatt

å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn, för vilka skatt skall

erläggas jämlikt 3 § 1 mom. förordningen1, skall erhålla den ändrade lydelse,

som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1958.

1 Senaste lydelse av vissa delar av förteckningen, se 1953:248 och av förteckningen i övrigt,

se 1951:214.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1.958. 7 samt. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1958

Bilaga

Förteckning1

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom. förordningen

om skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

upptagna under nr 678—681

Varuslag

Skattesats kr.

per styck

Pälsskinn, beredda, lösa, av:

gnagare — andra än ekorrdjur —

bäver och chinchilla, äkta.......................

9:— (15:—)

sumpbäver (nutria) .............................

1:75 ( 3:75)

mårddjur,

utter,

annan, såsom virginsk .......................

12:— ( 9:—)

sobel.......................................

30; — (50- —)

fiskarmård (virginsk iller) och skogsmård .......

12:— (22:—)

pungdjur,

känguru och vallaby ..........................

1:— ( 2:—)

opossum,

nordamerikansk.............................

0: 50 ( 0:75)

säldjur,

andra (inbegripet blueback och whitecoat) .......

6:— ( 5:—)

1 I förteckningen föreslås ändring i fråga om vissa skattesatser. Gällande skattesats har anmärkts

inom parentes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1958 3

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 92 av herrar Robert Johansson och Jonasson

samt 11:83 av herr Jansson i Benestad, vari hemställts, »att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 13»; ävensom

2) motionen II: 15 av herr Larsson i Stockholm, vari hemställts, »att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 13 till de delar den gäller

sänkning av skattesatserna på vissa pälsvaruskinn, såsom bäver och äkta

chinchilla, nutria, sobel, fiskemård och skogsmård, känguru och vallaby,

opossum och nordamerikanskt pungdjur».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 15 och II: 83.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 mars 1957 har kontrollstgrelsen framlagt

förslag till vissa ändringar, såvitt angår skattesatserna för inom riket

beredda pälsskinn, i den vid förordningen om skatt å vissa pälsvaror fogade

varuförteckningen. Förslaget har enligt vad i skrivelsen upplysts utarbetats

efter samråd med representanter för pälsbranschen.

Enligt 3 § 1 mom. förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å

vissa pälsvaror utgår skatten å inom riket beredda pälsskinn med det belopp

för varje skinn, som angives i en vid förordningen fogad förteckning. För

närvarande gällande skattesatser är upptagna i en vid förordningen den 11

maj 1951 (nr 214) angående ändring i nyssnämnda förordning fogad förteckning

med de ändringar däri, som vidtagits genom förordningen den 22

maj 1953, nr 248, vilken trädde i kraft den 1 juli 1953. Ifrågavarande styckeskattesatser

har fastställts med beräkning av en skattebelastning på omkring

15 procent av noterade vägda genomsnittspriser på skinn. Skatten å importerade

beredda pälsskinn utgör enligt 3 § 2 mom. i 1943 års förordning i

dess lydelse enligt förordningen den 27 februari 1948, nr 68, i allmänhet 20

procent av tullvärdet av sådana skinn med tillägg av den på varan belöpande

tullen.

I skrivelsen har kontrollstyrelsen framhållit, att vissa ändringar skett i priserna

på vissa ur skattesynpunkt betydelsefulla skinn. Efter framställning

från svenska pälsbranschens centralkommitté har styrelsen i anledning darav

upptagit diskussion med representanter för kommittén rörande ändring i

gällande skattesatser för vissa pälsskinn. Kontrollstyrelsen har därvid iunnit,

att skattesatserna, beräknade efter 15 procent av genomsnittspriser på

vissa skinn, nu skäligen borde sänkas, nämligen beträffande skinn av bäver,

nutria, sobel, skogsmård, vallaby och nordamerikansk opossum, samt att

viss skattehöjning med hänsyn till prisutvecklingen var påkallad beträffande

skinn av säl och annan utter än s. k. kap- eller kongoutter. Styrelsen har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1958

i skrivelsen förordat, att ändringar vidtages i den vid pälsskatteförordningen

fogade varuförteckningen i enlighet med ett samtidigt med skrivelsen överlämnat

förslag.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande.

I fråga om de enligt förordningen om skatt å vissa pälsvaror gällande skattesatserna

för inom riket beredda skinn — vilka fastställts till visst belopp

per skinn — har i olika sammanhang uttalats (jfr prop.nr 10/1948 s. 57),att

dessa skattesatser borde tid efter annan göras till föremål för översyn, varvid

nya skattesatser borde fastställas med beaktande av de vid tidpunkten för

översynen gällande skinnpriserna. Nu gällande skattesatser för inom riket

beredda skinn har fastställts vid 1951 och 1953 års riksdagar.

Då — såsom kontrollstyrelsen framhållit — under senare tid vissa prisförändringar

ägt rum, torde skattesatserna för berörda skinn böra jämkas

till sådana belopp att skattebelastningen för varje skinnslag kommer att

motsvara 15 procent av nu noterade genomsnittspriser.

Det av kontrollstyrelsen framlagda förslaget till ändringar i vissa skattesatser

har upprättats med beaktande av nyssnämnda synpunkt. Med hänsyn

härtill och då kontrollstyrelsens förslag tillkommit efter samråd med representanter

för vederbörande bransch förordar jag att förslaget i fråga genomföres.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återgivas följande.

Till stöd för yrkandet om avslag å propositionen anför motionärerna i de

likalydande motionerna 1:92 och 11:8 3, att den föreslagna skattesänkningen

är omotiverad med hänsyn till det statsfinansiella läget och då

det är fråga om en skattesänkning på en vara av ren lyxkaraktär, vilken

endast en liten de! av landets mest välsituerade medborgare har råd att förbruka.

I motionen 11:15 anföres, att det kan ifrågasättas, om tidpunkten

är lämplig för en sänkt beskattning av utpräglat lyxbetonade varor. I ett läge

då man från regeringens sida ansett sig böra avisera ny eller ökad beskattning

torde de föreslagna skattesänkningarna böra anstå, även om de har en

ringa statsfinansiell betydelse. Beträffande den föreslagna höjningen av skatten

å säl- eller utterskinn anser motionären, att den bör godtagas, även om

det kan synas mest följdriktigt att även låta dessa skattesatser förbli vid

oförändrad nivå.

Utskottet

Den skatt, som enligt 3 § 1 mom. förordningen den 30 juni 1943 (nr 477)

om skatt å vissa pälsvaror uttas å inom riket beredda pälsskinn, beräknas

till visst belopp per skinn. Vid fastställandet av nu gällande skattesatser har

riktpunkten varit att ernå en skattebelastning på omkring 15 procent av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr k år 1958

5

noterade vägda genomsnittspriser på skinn. Tidigare har i olika sammanhang

framhållits, att skattesatserna tid efter annan horde göras till föremål

för översyn, varvid de borde anpassas efter inträffade förändringar av

priserna å skinn. Sådana justeringar har också vidtagits vid flera tillfällen,

senast vid 1953 års riksdag.

Det är mot bakgrunden härav man hör se de i den förevarande propositionen

framlagda förslagen till ändringar i skattesatserna för vissa slags

skinn. Som kontrollstyrelsen framhållit i sin skrivelse till Kungl. Maj :t har

nämligen, sedan de nuvarande skattesatserna fastställdes, icke obetydliga

prisförskjutningar ägt rum. I allmänhet rör det sig om prissänkningar, men

beträffande ett par ur kvantitativ synpunkt betydelsefulla skinnslag är det

fråga om prishöjningar. Genom att skatten bestämmes per styck har i de

fall, då prissänkningar inträtt, den nuvarande skattesatsen stigit relativt

sett och i flera fall kommit att ligga mellan 25—30 procent av värdet. Motsvarande

procentsats för de skinn, beträffande vilka i propositionen föreslås

höjning av skattesatsen, är 10—12. Det är uppenbart att genom den förändrade

betydelse skatten fått för vissa skinnslag avsättningsmöjligheterna

påverkas i positiv eller negativ riktning beroende på om priserna höjts eller

sänkts. Då den ursprungligen avsedda skattebelastningen å ca 15 procent av

värdet i görligaste mån bör vidmakthållas, är det nödvändigt att tid efter

annan vidtaga justeringar av skattesatserna å de skinnslag, som varit föremål

för prisändringar.

I motionerna I: 92 och II: 83 har under hänvisning till rådande statsfinansiella

läge hemställts om avslag å propositionen. I motionen II: 15 återigen

yrkas, att riksdagen måtte avslå propositionsförslaget i vad det avser sänkningar

av skattesatserna.

Utskottet har under hand inhämtat från kontrollstyrelsen att de föreslagna

sänkningarna av skattesatserna skulle innebära ett skattebortfall å

53 200 kronor, räknat efter försäljningen under budgetåret 1956/57. Enligt

samma beräkningsgrund skulle beträffande de skinnslag, för vilka höjningar

av skattesatserna föreslås, inkomsterna för staten öka med 39 900 kronor,

varför nettobortfallet sålunda inte skulle bli större än 13 300 kronor. På

goda grunder kan emellertid ifrågasättas, om det över huvud taget skulle bli

någon minskning av intäkterna genom de föreslagna ändringarna i skattesatserna.

Omsättningen av de skinn, för vilka skattesänkningar vidtas, kan

nämligen antas komma att öka, eftersom den för dem föreslagna skattesänkningen

är förhållandevis betydande, medan å andra sidan de föreslagna

skattehöjningarna knappast är av sådan relativ storlek att de nämnvärt påverkar

omsättningen i sänkande riktning.

Utskottet finner sålunda de i motionerna I: 92 och II: 83 uttryckta farhågorna

för ett skattebortfall överdrivna. Inte heller anser sig utskottet kunna

biträda den i motionen II: 15 uttryckta uppfattningen att man — för att

undvika ett skattebortfall och i stället tillföra statsverket ökade inkomster —

skulle genomföra allenast de föreslagna höjningarna av skattesatserna. Enligt

utskottets mening bör eftersträvas alt skattebelastningen på de olika skinn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1958

slagen blir så jämnt fördelad som möjligt, vilket endast kan ernås genom

justeringar av de nuvarande skattesatserna i både höjande och sänkande

riktning. En önskan att pälsvaruskatten skall inbringa mer än för närvarande

kan först därefter tillgodoses och då genom en generell höjning av

skattesatserna. Denna fråga är emellertid icke aktuell i förevarande sammanhang.

Under hänvisning till det anförda får utskottet, som inte funnit anledning

till erinran mot avvägningen av de föreslagna skattesatserna, tillstyrka bifall

till Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker således de förevarande

motionerna I: 92 och II: 83 samt II: 15.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 13, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning angående ändrad lydelse av

den vid förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt

å vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn:

B. att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:92 av herrar Robert Johansson

och Jonasson och II: 83 av herr Jansson i Benestad

samt

2) motionen II: 15 av herr Larsson i Stockholm,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 februari 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Eriksson, Spetz,

Erik Jansson, fröken Ranmark, herrar Söderquist*, Bengtson, Wärnberg och

Älvar Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Kollberg, Brandt, Allard,

Gustafson i Göteborg, Kärrlander, Ericsson i Kinna, Persson i Svensköp, Vigelsbo

och Magnusson i Borås.

* Ej närvarande vid justeringen.

580255 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:75 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den ilO juni 1943 a1 i texten