Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om sjömansskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1958-04-10 · 51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1958 A:40, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om sjömansskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958
1
Nr 40
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om sjömansskatt,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 21 februari 1958 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 92, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om sjömansskatt;
2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
3) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt;
4) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om
statlig förmögenhetsskatt;
5) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623); samt
6) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953
(nr 272).
Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.
Vid Nordiska rådets session 1954 antogs en rekommendation till regeringarna
i de till rådet anslutna länderna att ingå en konvention om gemensamma
regler för beräkningen av skatt för sjömän och för uppbörden av sådan skatt.
Med anledning härav har utredningar om införande av särskilda skatte- och
uppbördsregler för sjömän verkställts i Sverige, Danmark och Finland. I
Norge finns redan särskild sjömansskatt införd. Det förslag till sjömansskatteförordning
som nu framlägges är ett led i det pågående internordiska
samarbetet på området.
I propositionen föreslås att sjöman anställd ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 100 ton skall erlägga sjömansskatt
för sin inkomst ombord. Sjömansskatt skall dock inte utgå på fartyg, som
huvudsakligen användes inomskärs vid kusterna eller i annan inre fart.
Sjömansskatten skall utgå i stället för statlig och kommunal inkomstskatt
samt avgifterna till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen.
Skatten skall vara eu definitiv källskatt. Sjömannen blir inte skyldig att
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
deklarera för inkomsten ombord och skall inte heller taxeras för denna inkomst.
För inkomst i land skall däremot taxering åsättas efter vanliga regler.
I Sverige bosatta sjömän skall erlägga skatt efter två sjömansskattetabeller,
en för fjärrfart och en för närfart. Om fartyget huvudsakligen användes
i nordsjöfart eller oceanfart skall sjömansskatt erläggas efter tabellen för
fj ärrfart. Å övriga fartyg skall sjömansskatt utgå efter tabellen för när fart.
Skatteuttaget enligt tabellen för närfart överensstämmer i princip med den
skatt som utgår enligt tabell för preliminär A-skatt. Skatteuttaget enligt
tabellen för fj ärr fart är lägre.
Kungl. Maj:t skall kunna förordna att sjöman bosatt i Danmark, Finland,
Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt efter vad som gäller för i Sverige
bosatt sjöman.
Övriga sjömän skall liksom nu är fallet erlägga skatt med femton procent
av den kontanta lönen.
Kommuner, landstingskommuner, vissa municipalsamhällen och allmänna
sjukkassor skall erhålla viss del av de i form av sjömansskatt
influtna medlen.
Det årliga skattebortfallet har uppskattats till cirka 9 miljoner kronor.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
3
Förslag
till
Förordning om sjömansskatt
Härigenom förordnas som följer.
Allmänna stadganden
1 §•
Sjömansskatt enligt denna förordning skall erläggas av envar, som är
anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet
av minst 100 registerton, vilket huvudsakligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart, som i 2 § sägs.
Den som är anställd uteslutande för fartygs iståndsättande eller uppläggning
eller för tillsyn eller betjäning vid fartygs uppehåll i hamn anses
enligt denna förordning icke vara anställd ombord på fartyget.
(Se vidare anvisningarna.''
2 §.
I denna förordning förstås med
sjöman: envar, som enligt 1 § är skyldig erlägga sjömansskatt,
handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande
eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,
närfart: fart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt fart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska
hamnar, dock ej fart bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs eller
bortom Cuxhaven,
fjärrfart: fart, helt eller delvis, bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs
eller bortom Cuxhaven,
inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på
grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av
tjänst enligt kommunalskattelagen,
beskattningsbar inkomst: kontant inkomst ombord, i förekommande
fall minskad med avgifter, som sjömannen på grund av sin tjänst ombord
har att erlägga för egen eller efterlevandes pensionering, och med belopp,
som fastställts genom beslut om jämkning,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
3 §■
Sjömansskatt tillfaller staten.
4 §.
1 mom. Till kommun och landstingskommun ävensom till municipalsamhälle,
i vilket utdebiteringen för samhällets behov för beskattningsåret bestämts
till minst en krona för skattekrona, skall på sätt nedan stadgas utgå
ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter. Allmän sjukkassa
skall åtnjuta ersättning av statsmedel för minskade sjukförsäkringsavgifter.
2 mom. Ersättning utgår årligen till stad som icke tillhör landstingskommun
med fyrtiofem procent, till annan kommun med trettiofem procent, till
landstingskommun med tio procent, till municipalsamhälle, varom här är
fråga, med två procent och till allmän sjukkassa med sex procent av den
sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom
kommunen, landstingskommunen eller municipalsamhället eller inom sjukkassans
verksamhetsområde.
Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun eller municipalsamhälle
om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor.
5 §.
Vid varje utbetalning till sjöman av belopp, som utgör beskattningsbar
inkomst, skall genom redarens försorg sjömansskatt avdragas.
6 §.
För ärenden angående sjömansskatt skall finnas en av Kungl. Maj :t förordnad
nämnd (sjömansskattenämnden) samt ett särskilt till länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län hörande organ (sjömansskattekontoret) under
ledning av en föreståndare.
Sjömansskattens storlek
7 §•
1 mom. För här i riket bosatt sjöman skall sjömansskatt utgå för månad
och beräknas
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart,
enligt vid denna förordning fogad sjömansskattetabell I, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna förordning
fogad sjömansskattetabell II.
I särskilda fall må sjömansskattenämnden föreskriva, att sjömansskatt
skall erläggas enligt tabell I jämväl vid anställning ombord på fartyg, som
användes i närfart.
5
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
2 mom. I den män Kungl. Maj:t därom förordnar skall sjöman, som är
bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge, erlägga sjömansskatt enligt
de bestämmelser som gälla för här i riket bosatt sjöman.
(Se vidare anvisningarna.)
8 §.
1 mom. Avser inkomst ombord kortare tidsperiod än månad, beräknas
först den mot inkomsten svarande månadsinkomsten. Skatten uträknas
därefter till så stor del av skatten å månadsinkomsten, som svarar mot den
tidsperiod inkomsten avser, och erlägges i helt antal kronor, varvid överskjutande
öretal bortfaller.
2 mom. Har sjöman uppburit engångsbelopp, skall vid beräkning av skatt
engångsbeloppet anses som särskild månadsinkomst, om detsamma överstiger
den senast uppburna månadsinkomsten. I annat fall skall engångsbeloppet
sammanläggas med månadsinkomsten och skatten beräknas på
det sammanlagda beloppet, därvid i förekommande fall sjömannen skall tillgodoräknas
å månadsinkomsten redan erlagd skatt.
(Se vidare anvisningarna.)
9 §•
Sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt de bestämmelser som
gälla för här i riket bosatt sjöman, skall erlägga sjömansskatt med femton
procent av den beskattningsbara inkomsten, därest han icke på godtagbart
sätt visar, att han är skattskyldig i annat land för inkomsten. Skatten erlägges
i helt antal kronor, varvid överskjutande öretal bortfaller.
(Se vidare anvisningarna.)
Skatteavdrag samt jämkning
10 §.
1 mom. Det åligger sjöman, som avses i 7 § 1 inom., att omedelbart efter
mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för
befälhavaren.
Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln
för det löpande året angående den kolumn, som jämlikt uppbörds
förordningen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt
Har sjöman icke erhållit debetsedel, som nu sagts, må skatteavdrag undei
januari och februari månader ske enligt den kolumn som senast tillämpats
under nästföregående beskattningsår. Framgår av debetsedel, som uppvisas
efter det skatteavdrag sålunda verkställts, att avdrag rätteligen bort ske
enligt annan kolumn skall det åligga befälhavaren att senast vid därnäst
följande avlöningstillfälle företaga erforderlig rättelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Bevillningsutskottets betänkande nr AO år 1958
Sjöman må jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller från sjömansskattenämnden
eller på annat sätt som bestämts av sjömansskattenämnden
visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske.
Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av befälhavaren iakttagas från
och med det avlöningstillfälle, som infaller näst efter det att beskedet överlämnats
till befälhavaren.
2 mom. Sjöman, som avses i 7 § 2 mom., har att genom intyg från sjömansskattenämnden
eller på annat sätt som bestämts av nämnden visa enligt vilken
kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske.
3 mom. Har sjöman för vilken skatt skall beräknas enligt sjömansskattetabell
icke på föreskrivet sätt visat vilken kolumn som är tillämplig,
skall, utom i fall som avses i 1 mom. tredje stycket, skatteavdrag verkställas
enligt kolumnen för ogift sjöman utan barn.
(Se vidare anvisningarna.)
11 §•
Då skatteavdrag verkställes, skall den innehållna skatten kvitteras. Vid
kvitteringen skall angivas innehållet skattebelopp, inkomstens storlek samt
den tid inkomsten avser.
(Se vidare anvisningarna.)
12 §.
1 mom. Gör sjöman sannolikt, att han året efter beskattningsåret vid
taxering enligt förordningen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna
avdrag för
a) underskott å egen förvärvskälla,
b) utbetalning av periodiskt understöd,
c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. 2) kommunalskattelagen,
eller
d) nedsatt skatteförmåga
må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara
inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag
kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.
Jämkning i fall som avses vid a)—c) må dock endast medgivas, om avdrag
vid taxering kunnat påräknas med minst 600 kronor.
2 mom. Gör sjöman sannolikt, att uppskattningen av inkomst av drickspenningar
enligt av sjömansskattenämnden fastställda grunder skulle medföra
att hans inkomst av sådant slag skulle bliva väsentligt för högt beräknad,
må genom beslut om jämkning den för sjömannen beräknade beskattningsbara
inkomsten nedsättas.
(Se vidare anvisningarna.)
7
Bevillningsutskottets betänkande nr kO år 1958
13 §.
Beslut om jämkning meddelas av sjömansskattenämnden.
Ansökan om jämkning skall vara inkommen till sjömansskattekontoret
senast före utgången av juli månad året näst efter beskattningsåret.
I beslut om jämkning skall angivas, under vilken tid detsamma skall iakttagas
vid verkställande av avdrag för sjömansskatt.
Å belopp, som restitueras på grund av sjömansskattenämndens beslut om
jämkning, utgår icke ränta.
Uppbörd
14 §.
1 mom. Det åligger redare att till sjömansskattekontoret för varje period
om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala och redovisa
under perioden innehållen sjömansskatt.
För redovisningen har redaren att för varje fartyg upprätta förteckningar
över skatteavdrag.
För varje redovisningsperiod skall redaren senast den sista dagen i andra
månaden efter periodens utgång insätta skattens sammanlagda belopp å
sjömansskattekontorets postgirokonto och till kontoret insända de upprättade
och summerade förteckningarna över gjorda avdrag. Sjömansskattenämnden
må efter därom gjord framställning bevilja anstånd med
skattens inbetalning och redovisning, i regel dock högst en månad.
Förteckning skall upprättas å blankett, vartill sjömansskattenämnden
fastställt formulär.
2 mom. Inbetalas sjömansskatt senare än i 1 mom. sägs, skall restavgift
utgå med fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som icke
erlagts i rätt tid. Uppkommer vid beräkningen öretal, ialcttages att öretal
över femtio avrundas uppåt och annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal, dock att restavgift icke i något fall utgår med mindre än en krona.
Rättelse av skatteavdrag
15 §.
Förmenar sjöman, att sjömansskatt obehörigen avdragits eller avdragits
med för högt belopp, eller förmenar redare, att sjömansskatt redovisats med
för högt belopp, må rättelse sökas hos sjömansskattenämnden.
Ansökan om rättelse skall vara inkommen till sjömansskattekontoret före
utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret.
Å belopp, som restitueras på grund av sjömansskattenämndens beslut
om rättelse, utgår icke ränta.
Vad i 68 § 3 och 4 mom. uppbördsförordningen stadgas skall äga motsvarande
tillämpning vid restitution av sjömansskatt.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1958
Redares uppgiftsplikt och ansvarighet för sjömansskatt
16 §.
1 mom. Redare för handelsfartyg, som omförmäles i 1 §, skall årligen
enligt formulär, som fastställes av sjömansskattenämnden, före den 1 oktober
till sjömansskattekontoret lämna uppgifter avseende nästkommande år
a) om storleken av de fartyg, som han avser att använda i sin rörelse,
b) om den fart, i vilken fartygen äro avsedda att nyttjas,
c) om antalet anställda ombord, samt
d) om övriga förhållanden, som kunna vara av betydelse för sjömansskattenämnden
vid handläggning av ärenden enligt 21 § 1 mom. vid 1)
och 2).
Inträffar ändring i förhållande, varom uppgift lämnats, är redaren skyldig
att ofördröjligen anmäla detta till sjömansskattekontoret.
2 mom. Sjömansskattenämnden äger på därom gjord framställning medgiva
redare befrielse tills vidare från skyldighet att avgiva uppgifter, som
avses i 1 mom.
3 mom. Underlåter redare att fullgöra vad honom enligt 1 mom. åligger,
eller erfordras eljest tillgång till uppgifter, som där sagts, äger föreståndaren
för sjömansskattekontoret anmana redare att lämna sådana uppgifter.
17 §.
1 mom. Underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt,
utan skälig anledning att vederbörligen fullgöra denna skyldighet, är
han jämte sjömannen ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse,
till belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga.
Har redare verkställt avdrag för sjömansskatt men icke inbetalat det
innehållna beloppet i tid, som i denna förordning stadgas, är sjömannen
fri från betalningsansvar för motsvarande skattebelopp.
Underlåter redare utan skälig anledning att fullgöra vad honom enligt
16 § 1 mom. åligger, och har till följd härav skatteavdrag verkställts med
lägre belopp än som eljest bort ske, är han jämte sjömannen ansvarig för
skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad
han till följd av underlåtenheten icke avdragit.
2 mom. Har skatt icke erlagts i rätt tid, åligger det sjömansskattekontoret
att snarast möjligt framställa krav mot redaren (revisionskrav).
Därest redaren visar, att underlåtenheten berott på oriktig uppgift lämnad
av sjömannen, skall kravet i stället riktas mot denne.
Bestrides riktigheten av revisionskrav eller inbetalas icke det belopp kravet
avser, skall kravet underställas sjömansskattenämnden för prövning. Fastställer
sjömansskattenämnden revisionskravet, må det fastställda beloppet
uttagas i den ordning, som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 9
införsel, utom i fall varom i 1 mom. andra stycket sägs, ej må beviljas till
gäldande av belopp, för vilket redare är ansvarig.
Redare eller sjöman, som har att erlägga mot underlätet skatteavdrag
svarande belopp, är tillika skyldig att å beloppet gälda restavgift enligt
bestämmelserna i 14 § 2 mom.
18 §.
Har redare jämlikt 17 §, utan att skatteavdrag verkställts, erlagt skatt för
sjöman, äger redaren söka skattebeloppet åter av sjömannen. Härvid har
redaren att till vederbörande utmätningsman ingiva det indrivningskvitto,
som må hava överlämnats till redaren, eller på annat sätt hos utmätningsmannen
styrka, att han erlagt skatten.
Utmätningsmannen må hos sjömannen uttaga beloppet i samma ordning,
som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att införsel ej må beviljas.
Därvid är sjömannen skyldig att å beloppet erlägga restavgift enligt bestämmelserna
i 14 § 2 mom.
19 §.
Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring
så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress,
lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, därest sjömannen
uppvisat debetsedel å preliminär skatt, numret a denna debetsedel.
Jämväl annan redare än i första stycket sägs, som har att verkställa
avdrag för sjömansskatt, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar
i hänseenden som nyss sagts.
Efter anmaning av föreståndaren för sjömansskattekontoret, av taxeringsintendent
eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som
i första stycket avses, att tillhandahålla sin bokföring med därtill hörande
handlingar för kontroll å verkställandet av skatteavdrag, och sådan redare,
varom i andra stycket sägs, att tillhandahålla där angivna anteckningar
för dylik kontroll.
Här avsedd kontroll skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan
tid, att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den som är föremål
för kontrollen. Där redaren så begär och detta lämpligen kan ske, skall
kontrollen verkställas hos honom. Hava handelsböcker eller andra handlingar
överlämnats för kontroll, skola de så snart ske kan återställas. Meddelande
om resultatet av kontrollen skall snarast lämnas redaren.
Preskription
20 §.
Åtgärder för uttagande av sjömansskatt må icke vidtagas senare än fem år
efter utgången av det år, under vilket skatteavdrag verkställts eller skolat
verkställas.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret
21 §.
1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden att
1) lämna besked beträffande de fartyg, ombord på vilka de anställda skola
erlägga sjömansskatt, ävensom beträffande den tabell, enligt vilken sjömansskatt
skall beräknas,
2) fastställa grunder, enligt vilka drickspenningar skola uppskattas vid
beräkning av sjömansskatt,
3) meddela beslut om jämkning och om rättelse av skatteavdrag,
4) pröva ärenden angående revisionskrav,
5) meddela beslut i andra frågor rörande erläggande och beräknande av
sjömansskatt,
6) fastställa de belopp, med vilka ersättning skall utgå till kommun,
landstingskommun, municipalsamhälle och allmänna sjukkassor,
7) lämna anvisningar i frågor angående erläggande och uppbörd av sjömansskatt,
samt
8) när anledning därtill föreligger, till Kungl. Maj:t avgiva förslag till
föreskrifter angående tillämpningen av denna förordning.
Sjömansskattenämnden äger, då särskilda omständigheter därtill föranleda,
meddela befrielse från skyldighet att erlägga restavgift.
2 mom. Sjömansskattenämnden skall bestå av ordförande och ytterligare
fyra ledamöter, vilka utses för en tid av fyra år. En av ledamöterna
skall förordnas till vice ordförande att vid förfall för ordföranden tjänstgöra
i sådan egenskap. Ordföranden och vice ordföranden skola vara lagfarna
och hava erfarenhet i domarvärv eller i administrativ verksamhet.
Av övriga ledamöter skall en äga särskild insikt och erfarenhet i allmänna
värv samt två vara i arbetsförhållandena ombord på fartyg erfarna och
kunniga. Av sistnämnda ledamöter skall en företräda redarna och en de
ombordanställda. För envar ledamot skall utses en suppleant enligt samma
regler, som gälla för utseende av ledamöter.
Nämnden är beslutför, då ordföranden och minst två andra ledamöter
eller suppleanter äro tillstädes, dock att -— efter nämndens uppdrag —
beslut må av ordföranden eller, vid förfall för denne, av vice ordföranden
ensam fattas i sådana ärenden eller grupper av ärenden, som äro av enklare
beskaffenhet. Sådant uppdrag må icke avse ärenden, som omförmälas i
1 inom. vid 1), 2), 7) eller 8).
Sjömansskattenämnden skall vara förlagd till Göteborg.
3 mom. Hos sjömansskattenämnden skall föras protokoll av tjänsteman
vid sjömansskattekontoret.
Det för varje sammanträde förda protokollet skall senast inom åtta dagar
därefter justeras av ordföranden, som har att å protokollet anteckna dagen
för justeringen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 11
22 §.
Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 1) och 2) skola intagas i särskilda av
sjömansskattenäinnden utgivna meddelanden.
Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 6) skall jämte redogörelse huru ersättningen
beräknats på lämpligt sätt delgivas kommun eller annan till vilken
ersättning skall utbetalas genom nämndens försorg.
Annat beslut av sjömansskattenämnden skall delgivas den som därigenom
förpliktigas, vederbörande skattskyldig eller sökande ävensom den nedan i
24 § omförmälde befattningshavaren.
Beslut, över vilket klagan må föras, skall förses med besvärshänvisning.
23 §.
1 mom. Sjömansskattekontoret skall
1) föra register över de fartyg, ombord på vilka de anställda skola erlägga
sjömansskatt,
2) utöva kontroll över redovisningen av sjömansskatt,
3) handlägga ärenden angående revision av redares bokföring,
4) om anledning därtill föreligger, framställa revisionskrav,
5) bereda de ärenden, som skola avgöras av sjömansskattenämnden,
G) efter sjömansskattenämndens närmare bestämmande tillhandagå redare
och sjömän med upplysningar angående utgörande av sjömansskatt,
samt
7) i övrigt biträda sjömansskattenämnden och dess ordförande.
2 mom. Föreståndaren för sjömansskattekontoret skall vara föredragande
i sjömansskattenämnden.
24 §.
Kungl. Maj :t förordnar en befattningshavare vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län att i kammarrätten och hos Kungl. Maj :t föra det allmännas
talan i mål angående sjömansskatt.
25 §.
Ledamöter av sjömansskattenämnden, tjänsteman eller sakkunnig, som
biträder nämnden, samt taxeringsnämnd och prövningsnämnd äga taga del
av ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan handling, som avlämnats
eller tillhandahållits enligt denna förordning. Handling, som nyss
sagts, skall jämväl tillhandahållas annan tjänsteman än förut nämnts,
därest denne i och för sin befattning bör erhålla del därav.
Den som äger taga del av ansökan eller annan handling, varom i första
stycket sägs, må, i den mån så erfordras för fullgörande av vad vederbörande
jämlikt denna förordning åligger, jämväl taga del av självdeklaration eller
annan handling, som avlämnats till ledning vid årlig taxering, eller som
avlämnats till ledning för uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Vad i 50 § 1 mom. femte, sjunde, nionde och tionde styckena samt 3 mom.
taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller
handling som avlämnats till ledning vid taxering skall i tillämpliga delar
gälla även i fråga om ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan
handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt denna förordning.
Straffbestämmelser
26 §.
Har någon lämnat oriktig uppgift till redare om förhållande, som har
betydelse för verkställande av avdrag för sjömansskatt, och har han därvid
haft uppsåt att åstadkomma att avdrag icke verkställes eller sker med för
lågt belopp, eller
har någon i ansökan om jämkning av sjömansskatt eller i annan uppgift
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig uppgift, ägnad att för
honom eller den han företräder leda till frihet från sjömansskatt eller till
för låg sådan skatt, eller
har redare i uppgift enligt 16 § uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är
allenast ringa, lämnat oriktig uppgift, vilken är ägnad att leda till annan beskattning
än vederbort för av redaren anställda sjömän,
straffes med dagsböter.
27 §.
1 mom. Utbetalar redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt,
lön eller annan gottgörelse utan att denna minskats med föreskrivet
belopp för gäldande av sjömansskatt och sker detta uppsåtligen eller av
oaktsamhet, som ej är allenast ringa, straffes med dagsböter.
Fullgör redare icke sin skyldighet att inom föreskriven tid till sjömansskattekontoret
inbetala belopp motsvarande det, varmed sjömans lön minskats
för gäldande av dennes skatt, och ligger i avseende härå uppsåt eller
grov oaktsamhet redaren till last, straffes med dagsböter eller fängelse i
högst sex månader.
2 mom. Fullgör redaren icke behörigen vad honom enligt 19 § första eller
andra stycket åligger, straffes med böter, högst 300 kronor.
28 §.
Den som jämlikt 25 § tagit del av ansökan om jämkning av sjömansskatt
eller annan handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelserna
i denna förordning eller som avlämnats till ledning vid årlig taxering
eller till ledning för uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen,
må ej i vidare mån än utövningen av tjänst eller uppdrag erfordrar offentliggöra
eller yppa innehållet i sådan handling. Bryter någon häremot straffes
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
29 §.
Straff enligt denna förordning skall icke inträda, då gärningen är belagd
med straff enligt strafflagen.
30 §.
Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 16 eller 19 §, eller
underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt, att
fullgöra sådan skyldighet, eller verkställer han avdrag med för lågt belopp,
eller
redovisar redare icke sjömansskatt i den ordning som stadgas i 14 §
1 mom., eller
fullgör redare icke vad honom åligger enligt 11 §,
äger sjömansskattenämnden förelägga den försumlige lämpligt vite.
Om uttagande av förelagt vite förordnar vederbörande länsstyrelse efter
anmälan av sjömansskattenämnden.
Besvär m. m.
31 §.
Över sjömansskattenämndens beslut i ärenden som avses i 21 § 1 inom.
vid 6) må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom besvär, vilka skola ingivas
till finansdepartementet.
32 §.
1 mom. Besvär över sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses
i 21 § 1 mom. vid 3), 4) och 5), ävensom över nämndens beslut angående
befrielse från erläggande av restavgitt må anföras hos kammarrätten av
vederbörande sjöman eller befattningshavare, som avses i 24 §, så ock,
då fråga är om revisionskrav eller om befrielse från skyldighet att erlägga
restavgift, av redare, som ålagts betalningsskyldighet eller vars framställning
om befrielse icke bifallits.
Besvären skola vara inkomna till sjömansskattekontoret, om de anföias
av sjöman, inom sex månader och eljest inom två månader från det klaganden
erhållit del av det överklagade beslutet.
Ej må den omständigheten, att besvären i stället för till sjömansskattekontoret
ingivits till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till
prövning. I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas
till sjömansskattekontoret.
2 mom. Sedan besvären inkommit till sjömansskattekontoret, skola vid
besvären fogas de handlingar, som legat till grund för sjömansskattenämndens
beslut. Hava besvär anförts av sjöman eller redare, skall yttrande
avgivas av befattningshavare, som avses i 24 §. över besvär, som anförts av
nu nämnd befattningshavare, skall sjöman eller redare, som därav beröres,
erhålla tillfälle att — om hinder härför ej möter — avgiva förklaring.
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
När så finnes påkallat, skola påminnelser eller nytt yttrande infordras.
Skriftväxlingen sker genom sjömansskattekontoret.
Handlingarna skola därefter översändas till kammarrätten.
3 mom. över sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 §
1 mom. vid 1) och 2), eller över nämndens beslut att förelägga vite må klagan
icke föras.
33 §.
över kammarrättens utslag må klagan föras hos Kungl. Maj:t genom
besvär, vilka skola vara inkomna till finansdepartementet inom två månader
från den dag, då klaganden erhöll del av utslaget.
34 §.
Vid prövning av besvär över utdömande av vite må jämväl fråga, huruvida
vite bort föreläggas, komma under bedömande.
35 §.
Besvär över sjömansskattenämndens beslut befriar icke klaganden från
att i behörig ordning erlägga skatt.
36 §.
Restavgift, som erlägges utan att indrivning äger rum, tillfaller statsverket.
Beträffande restavgift, som uttages genom indrivning, skola uppbördsförordningens
bestämmelser angående fördelning gälla.
37 §.
1 mom. Kungl. Maj :t äger, under förutsättning av ömsesidighet, med
annan stats regering träffa sådan överenskommelse, att sjöman som är
bosatt i den andra avtalsslutande staten skall erlägga sjömansskatt enligt
vad som gäller för här i riket bosatt sjöman.
2 mom. Kungl. Maj :t må föreskriva, att sjöman, som utan att vara här
i riket bosatt erlägger skatt enligt bestämmelserna i 7 §, må kunna erhålla
nedsättning av den beskattningsbara inkomsten genom jämkning, om sjömannen
visar att hans skatteförmåga till följd av underhållsskyldighet
mot barn är nedsatt.
3 mom. Kungl. Maj :t äger bestämma, att sjömansskatt som beräknas
enligt 9 § icke skall erläggas av sjömän eller vissa grupper av sjömän vid
fart i särskilda farvatten.
38 §.
De närmare föreskrifter, som kunna erfordras för tillämpningen av denna
förordning och av överenskommelser som i 37 § 1 mom. sägs, meddelas
av Kungl. Maj :t.
15
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, dock att förordningens
bestämmelser skola gälla redan dessförinnan i avseende å åtgärder,
som erfordras för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr
293) om särskild sjömansskatt, så ock vad i övrigt finnes i lag eller författning
stridande mot den nya förordningens bestämmelser.
Anvisningar
till 1 §.
Förordningen är icke tillämplig vid anställning ombord på svenskt handelsfartyg
i inre fart. Med inre fart förstås i denna förordning att fartyget
huvudsakligast användes för färder som endast gå i hamnar, på floder,
kanaler och insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.
Med svenskt handelsfartyg likställes utländskt handelsfartyg, som av
svensk redare förhyres på så kallad bareboat basis.
Har sjöman avmönstrat från tjänst ombord på visst fartyg för att tillträda
tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning
som utgår under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten ombord på det
förra fartyget.
till 2 §.
Till gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord,
hänföres icke blott vad sjömannen uppbär från redaren utan åven sådana
ersättningar som drickspenningar och dylikt.
Till kontant inkomst ombord räknas icke sedvanlig kontant ersättning
för naturaförmåner i form av kost och bostad och icke heller sedvanlig
kontant ersättning för kojutrustning, för förlust av effekter vid fartygs
förolyckande eller för sådan av redaren utbetald kontant ersättning, som
åtgått för bestridande av särskilda med anställningen ombord förenade
kostnader.
till 7 §.
Frågan huruvida sjöman är bosatt här i riket skall bedömas i enlighet
med vad därom stadgas i kommunalskattelagen.
År sjöman inskriven å svenskt sjömanshus, skall sjömansskatt alltid
utgå enligt de bestämmelser, som gälla för här i riket bosatt sjöman, därest
han icke med intyg av sjömansskattenämnden visar att han är skattskyldig
i annat land för inkomsten.
För semesterlön och semesterersättning skall sjömansskatt beräknas enligt
den för sjömannen i anställningen ombord senast gällande tabellen.
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
till 8 §.
Med engångsbelopp förstås t. ex. bärgarlön, tantiem, kaplake, gratifikation,
semesterersättning och lönebelopp, som på grund av avtal mellan
arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer på en gång utbetalas för mer
än en månad.
till 9 §.
Skatteavdrag, som avses i 9 §, må icke underlåtas med mindre sjöman
med intyg utfärdat av sjömansskattenämnden eller på annat sätt, som föreskrives
av sjömansskattenämnden, visar, att han är skattskyldig i annat
land för sin inkomst ombord.
till 10 §.
Kolumnen i sjömansskattetabellen bestämmes med motsvarande tillämpning
av 4 § uppbördsförordningen och enligt följande uppställning.
Å debetsedel för preliminär
A-skatt angiven kolumn
Avdrag för sjömansskatt
verkställes enligt nedan- stående kolumn i sjömans- skattetabellen
1
1
2
2
3 eller 4
3
till 11 §.
Kvitto på innehållen sjömansskatt skall lämnas i den avräkningsbok, med
vilken sjöman skall förses jämlikt 11 § sjömanslagen, såvitt icke sjömansskattenämnden
efter ansökan av redaren medgiver, att kvitto må lämnas
i annan ordning. Har rättelse, som avses i 10 § 1 mom. tredje stycket, företagits
skall anteckning härom ske i avräkningsboken.
till 12 §.
Jämkning i fall som avses i 12 § 1 mom. vid d) må för år räknåt medgivas
med högst ett belopp, som motsvarar summan av vederbörligt, vid
erläggande av sjömansskatt icke utnyttjat ortsavdrag enligt ortsgrupp III
och 3 000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
17
SJÖMANSSKATTETABELL I
Fjärrfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
i
2
3
i
2
3
i
2
3
0— 5
4
4
3
191— 200
45
28
11
531— 540
in
90
73
6— 10
4
4
3
201— 210
48
31
12
541— 550
113
92
75
11— 15
4
4
3
211— 220
50
33
13
551— 560
116
94
77
16— 20
4
4
4
221— 230
52
35
15
561— 570
118
96
78
21— 25
5
5
4
231— 240
54
37
17
571— 580
120
98
80
26— 30
5
5
4
241— 250
55
38
19
581— 590
122
100
82
31— 35
6
6
5
251— 260
57
40
21
591— 600
125
103
84
36— 40
6
6
5
261— 270
58
41
23
601— 610
127
105
85
41— 45
7
6
5
271— 280
60
42
25
611— 620
129
107
87
46— 50
8
7
6
281— 290
61
44
27
621— 630
132
no
89
51— 55
9
7
6
291— 300
63
46
29
631— 640
135
113
91
56— 60
11
7
6
301— 310
65
48
31
641— 650
137
115
92
61— 65
12
7
6
311— 320
67
50
33
651— 660
140
117
94
66— 70
12
7
6
321— 330
68
51
35
661— 670
143
120
96
71— 75
13
7
6
331— 340
70
53
37
671— 680
146
123
98
76— 80
15
7
6
341— 350
72
55
39
681— 690
149
125
99
81— 85
16
7
6
351— 360
74
57
41
691— 700
152
128
101
86— 90
18
8
7
361— 370
75
58
43
701— 710
155
131
103
91— 95
19
8
8
371— 380
77
60
45
711— 720
158
134
105
96— 100
21
8
8
381— 390
78
61
46
721— 730
160
136
106
101— 105
22
9
8
391— 400
80
63
48
731— 740
163
139
108
106— 110
23
9
8
401— 410
82
65
50
741— 750
166
142
no
111— 115
24
9
8
411— 420
84
67
52
751— 760
169
145
112
116— 120
25
9
8
421— 430
86
68
53
761— 770
171
147
113
121— 125
26
10
8
431— 440
88
70
55
771— 780
174
149
115
126— 130
28
11
8
441— 450
91
72
57
781— 790
176
152
117
131— 135
29
12
9
451— 460
94
74
59
791— 800
179
155
119
136— 140
31
14
9
461— 470
96
76
60
801— 810
182
157
121
141— 145
32
15
9
471— 480
98
78
62
811— 820
185
160
123
146— 150
33
17
9
481— 490
100
80
64
821— 830
188
163
125
151— 160
36
19
10
491— 500
103
82
66
831— 840
192
166
127
161— 170
38
21
10
501— 510
105
84
68
841— 850
195
169
129
171— 180
40
23
10
511— 520
107
86
70
851— 860
198
172
131
181— 190
42
25
10
521— 530
109
88
71
861— 870
201
175
133
2— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
i
2
3
i
2
3
1
2
3
871— 880
204
178
135
1411—1420
390
359
284
1951—1960
622
585
490
881— 890
207
181
137
1421—1430
393
362
287
1961—1970
628
589
494
891— 900
211
184
139
1431—1440
397
366
290
1971—1980
633
594
498
901— 910
214
187
141
1441—1450
400
369
293
1981—1990
638
599
502
911— 920
217
190
143
1451—1460
404
373
296
1991—2000
643
604
506
921— 930
220
193
145
1461—1470
407
376
299
2001—2010
648
608
510
931— 940
223
196
147
1471—1480
411
380
303
2011—2020
653
613
514
941— 950
225
198
149
1481—1490
414
383
306
2021—2030
657
617
518
951— 960
228
201
152
1491—1500
418
387
310
2031—2040
662
622
522
961— 970
231
204
154
1501—1510
422
391
314
2041—2050
666
626
526
971— 980
234
207
156
1511—1520
426
396
318
2051—2060
671
631
530
981— 990
237
210
158
1521—1530
431
401
322
2061—2070
675
636
534
991—1000
240
213
160
1531—1540
436
406
326
2071—2080
680
641
538
1001—1010
243
216
162
1541—1550
441
410
330
2081—2090
684
647
542
1011—1020
246
219
164
1551—1560
446
415
334
2091—2100
689
652
546
1021—1030
249
222
166
1561—1570
451
419
338
2101—2110
693
656
550
1031—1040
252
225
169
1571—1580
456
423
342
2111—2120
698
660
554
1041—1050
256
228
171
1581—1590
460
426
346
2121—2130
702
665
558
1051—1060
259
231
174
1591—1600
464
430
350
2131—2140
707
669
562
1061—1070
261
233
176
1601—1610
468
434
354
2141—2150
711
673
566
1071—1080
264
236
178
1611—1620
472
438
358
2151—2160
715
677
569
1081—1090
267
239
180
1621—1630
476
442
361
2161—2170
720
681
573
1091—1100
270
242
183
1631—1640
480
446
365''
2171—2180
724
686
577
1101—1110
274
246
186
1641—1650
485
451
368
2181—2190
729
690
581
1111—1120
279
250
189
1651—1660
489
455
372
2191—2200
733
694
585
1121—1130
283
254
192
1661—1670
493
459
376!
2201—2210
738
699
589
1131—1140
287
258
195,
1671—1680
497
463
380
2211—2220
742
703
593
1141—1150
290
261
198
1681—1690
501
467
383
2221—2230
747
708
597
1151—1160
294
265
201
1691—1700
505
471
387
2231—2240
751
712
601
1161—1170
298
268
204
1701—1710
510
476
391
2241—2250
756
717
606
1171—1180
302
272
2071
1711—1720
515
480
395j
2251—2260
760
722
610
1181—1190
306
275
210
1721—1730
520
485
399l
2261—2270
765
726
614
1191—1200
310
279
213
1731—1740
525
490
403
2271—2280
769
731
619
1201—1210
313
282
216''
1741—1750
530
495
407j
2281—2290
774
735
623
1211—1220
317
285
219,
1751—1760
534
499
411
2291—2300
778
740
628
1221—1230
320
288
221
1761—1770
539
504
415
2301—2310
783
745
632
1231—1240
323
291
224!
1771—1780
543
509
419
2311—2320
787
749
637
1241—1250
326
294
227|
1781—1790
547
513
423
2321—2330
792
754
641
1251—1260
329
298
230
1791—1800
551
517
427,
2331—2340
796
759
646
1261—1270
333
301
233
1801—1810
555
521
431
2341—2350
801
763
650
1271—1280
337
305
236
1811—1820
559
525
435''
2351—2360
806
768
654
1281—1290
341
309
239
1821—1830
563
529
439!
2361—2370
810
773
659
1291—1300
345
313
242
1831—1840
567
533
443;
2371—2380
815
778
663
1301—1310
349
317
245
1841—1850
571
537
446
2381—2390
819
782
668
1311—1320
353
321
249
1851—1860
575
541
450!
2391—2400
824
787
672
1321—1330
356
325
253
1861—1870
579
545
454!
2401—2410
829
792
676
1331—1340
360
329
257
1871—1880
583
549
458
2411—2420
834
797
681
1341—1350
364
332
260
1881—1890
587
554
462
2421—2430
839
802
685
1351—1360
368
336
264
1891—1900
591
558
4661
2431—2440
844
807
690
1361—1370
372
340
267
1901—1910
596
562
470
2441—2450
848
812
694
1371—1380
375
344
271
1911—1920
601
567
474!
2451—2460
853
817
699
1381—1390
379
348
274
1921—1930
607
571
478
2461—2470
858
822
704
1391—1400
383
352
278
1931—1940
612
576
482!
2471—2480
863
827
709
1401—1410
386
355
281
1941—1950
617
580
486|
2481—2490
868
832
714
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 19ö8
19
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
i
2
3
i
2
3
i
2
3
2491—2500
873
837
719
3031—3040
1 143
1 103
963
3571—3580
1 426
1 386
1 233
2501—2510
878
842
723
3041—3050
1 148
1 108
968
3581—3590
1 432
1 392
1 238
2511—2520
883
846
728
3051—3060
1 153
1 113
973
3591—3600
1 437
1 397
1 243
2521—2530
887
851
732
3061—3070
1 158
1 118
978
3601—3610
1 442
1 402
1 248
2531—2540
892
856
737
3071—3080
1 163
1 123
982
3611—3620
1 447
1 407
1 254
2541—2550
897
860
741
3081—3090
1 168
1 128
987
3621—3630
1 452
1 412
1 259
2551—2560
902
865
745!
3091—3100
1 173
1 133
992
3631—3640
1 457
1 417
1 264
2561—2570
907
870
750
3101—3110
1 178
1 138
997
3641—3650
1 462
1 422
1 269
2571—2580
911
875
754
3111—3120
1 184
1 144
1 003
3651—3660
1 467
1 428
1 275
2581—2590
916
879
759
3121—3130
1 189
1 149
1 008
3661—3670
1 472
1 433
1 280
2591—2600
921
884
763
3131—3140
1 195
1 155
1 013
3671—3680
1 477
1 438
1 285
2601—2610
926
889
768
3141—3150
1 200
1 160
1 018
3681—3690
1 482
1 443
1 291
2611—2620
932
894
772
3151—3160
1 205
1 166
1 024
3691—3700
1 487
1 448
1 296
2621—2630
937
900
777
3161—3170
1 211
1 171
1 029
3701—3710
1 492
1 453
1 301
2631—2640
942
905
782
3171—3180
1 216
1 177
1 034
3711—3720
1 498
1 459
1 306
2641—2650
947
910
786
3181—3190
1 222
1 182
1 040
3721—3730
1 503
1 464
1 311
2651—2660
953
915
791
3191—3200
1 227
1 188
1 045
3731—3740
1 509
1 470
1 316
2661—2670
958
920
796
3201—3210
1 232
1 193
1 050
3741—3750
1 514
1 475
1 320
2671—2680
963
926
801
3211—3220
1 237
1 198
1 055
3751—3760
1 520
1 480
1 325
2681—2690
969
931
805
3221—3230
1 242
1 203
1 059
3761—3770
1 525
1 486
1 330
2691—2700
974
936
810
3231—3240
1 247
1 208
1 064
3771—3780
1 531
1 491
1 335
2701—2710
979
941
814
3241—3250
1 252
1 213
1 069
3781—3790
1 536
1 497
1 340
2711—2720
984
946
819
3251—3260
1 258
1 218
1 074
3791—3800
1 542
1 502
1 345
2721—2730
988
950
823
3261—3270
1 263
1 223
1 079
3801—3810
1 547
1 507
1 350
2731—2740
993
955
828
3271—3280
1 268
1 228
1 083
3811—3820
1 553
1 512
1 355
2741—2750
998
960
832
3281—3290
1 273
1 233
1 088
3821—3830
1 558
1 517
1 361
2751—2760
1 003
965
836
3291—3300
1 278
1 238
1 093
3831—3840
1 563
1 522
1 366
2761—2770
1 008
970
841
3301—3310
1 283
1 243
1 098
3841—3850
1 568
1 527
1 371
2771—2780
1 012
974
845
3311—3320
1 289
1 249
1 104
3851—3860
1 574
1 533
1 376
2781—2790
1 017
979
850
3321—3330
1 294
1 254
1 109
3861—3870
1 579
1 538
1 381
2791—2800
1 022
984
854
3331—3340
1 300
1 260
1 114
3871—3880
1 584
1 543
1 387
2801—2810
1 027
989
858
3341—3350
1 305
1 265
1 119
3881—3890
1 590
1 548
1 392
2811—2820
1 032
994
863
3351—3360
1 310
1 270
1 125
3891—3900
1 595
1 553
1 397
2821—2830
1 037
999
867
3361—3370
1 316
1 276
1 130
3901—3910
1 600
1 558
1 402
2831—2840
1 042
1 004
871
3371—3380
1 321
1 281
1 135
3911—3920
1 606
1 564
1 407
2841—2850
1 047
1 008
875
3381—3390
1 327
1 287
1 141
3921—3930
1 611
1 569
1 412
2851—2860
1 052
1 013
880
3391—3400
1 332
1 292
1 146
3931—3940
1 617
1 575
1 417
2861—2870
1 057
1 018
884
3401—3410
1 337
1 297
1 151
3941—3950
1 622
1 580
1 422
2871—2880
1 062
1 023
888
3411—3420
1 342
1 302
1 156
3951—3960
1 627
1 585
1 427
2881—2890
1 067
1 028
893
3421—3430
1 347
1 307
1 161
3961—3970
1 633
1 591
1 432
2891—2900
1 072
1 033
897
3431—3440
1 352
1 312
1 166
3971—3980
1 638
1 596
1 437
2901—2910
1 077
1 038
902
3441—3450
1 357
1 317
1 170
3981—3990
1 644
1 602
1 442
2911—2920
1 082
1 043
906
3451—3460
1 363
1 323
1 175
3991—1000
1 649
1 607
1 447
2921—2930
1 087
1 018
911
3461—3470
1 368
1 328
1 180
4001—4010
1 655
1 613
1 453
2931—2940
1 092
1 053
916
3471—3480
1 373
1 333
1 185
4011—4020
1 661
1 619
1 458
2941—2950
1 097
1 058
920
3481—3490
1 378
1 338
1 190
4021—1030
1 666
1 624
1 464
2951—2960
1 103
1 063
925
3491 - 3500
1 383
1 343
1 195
4031—4040
1 672
1 630
1 470
2961—2970
1 108
1 068
930
3501—3510
1 388
1 348
1 200
4041—4050
1 678
1 636
1 475
2971—2980
1 113
1 073
935
3511—3520
1 394
1 354
1 205
4051—4060
1 684
1 642
1 481
2981—2990
1 118
1 078
939
3521—3530
1 399
1 359
1 209
4061—4070
1 690
1 648
1 487
2991—3000
1 123
1 083
944
3531 —3540
1 405
1 365
1 214
4071—4080
1 695
1 653
1 493
3001—3010
1 128
1 088
949
3541—3550
1 410
1 370
1 219
4081—4090
1 701
1 659
1 498
3011—3020
1 133
1 093
954
3551—3560
1 415
1 375
1 224
4091- 4100
1 707
1 665
1 504
3021—3030
1 138
1 098
958
3561—3570
1 421
1 381
1 229
4101—4110
1 712
1 670
1 509
20
Bevillningsutskottets betänkande nr bO år 1958
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
i
2
3
1
2
3
i
2
3
4111—4120
1 718
1 676
1 515
4411—4420
1 884
1 842
1 678
4711—4720
2 053
2 008
1 841
4121—4130
1 723
1 681
1 520
4421—4430
1 890
1 847
1 683
4721—4730
2 058
2 013
1 847
4131—4140
1 729
1 686
1 525
4431—4440
1 896
1 853
1 688
4731—4740
2 064
2 019
1 853
4141—4150
1 734
1 691
1 530
4441—4450
1 901
1 859
1 693
4741—4750
2 069
2 025
1 858
4151—4160
1 739
1 697
1 536
4451—4460
1 907
1 865
1 699
4751—4760
2 074
2 031
1 864
4161—4170
1 745
1 702
1 541
4461—4470
1 913
1 871
1 704
4761—4770
2 080
2 037
1 870
4171—4180
1 750
1 707
1 546
4471—4480
1 919
1 876
1 709
4771—4780
2 085
2 042
1 876
4181—4190
1 756
1 713
1 552
4481—4490
1 924
1 882
1 715
4781—4790
2 091
2 048
1 881
4191—4200
1 761
1 718
1 557
4491—4500
1 930
1 888
1 720
4791—4800
2 096
2 054
1 887
4201—4210
1 767
1 724
1 562
4501—4510
1 935
1 893
1 726
4801—4810
2 101
2 059
1 892
4211—4220
1 773
1 730
1 568
4511—4520
1 941
1 899
1 731
4811—4820
2 107
2 065
1 898
4221—4230
1 778
1 735
1 573
4521—4530
1 946
1 904
1 737
4821—4830
2 112
2 070
1 903
4231—4240
1 784
1 741
1 578
4531—4540
1 952
1 910
1 743
4831—4840
2 118
2 075
1 908
4241—4250
1 790
1 747
1 583
4541—4550
1 957
1 915
1 748
4841—4850
2 123
2 080
1 913
4251—4260
1 796
1 753
1 589
4551—4560
1 962
1 920
1 754
4851—4860
2 128
2 086
1 919
4261—4270
1 802
1 759
1 594
4561—4570
1 968
1 926
1 760
4861—4870
2 134
2 091
1 924
4271—4280
1 807
1 764
1 599
4571—4580
1 973
1 931
1 766
4871—4880
2 139
2 096
1 929
4281—4290
1 813
1 770
1 605
4581—4590
1 979
1 937
1 771
4881—4890
2 145
2 102
1 935
4291—4300
1 819
1 776
1 610
4591—4600
1 984
1 942
1 777
4891—4900
2 150
2 107
1 940
4301—4310
1 824
1 781
1 616
4601—4610
1 990
1 947
1 782
4901—4910
2 156
2 113
1 946
4311—4320
1 830
1 787
1 621
4611—4620
1 996
1 953
1 788
4911—4920
2 162
2 119
1 951
4321—4330
1 835
1 792
1 627
4621—4630
2 001
1 958
1 793
4921—4930
2 167
2 124
1 957
4331—4340
1 841
1 798
1 633
4631—4640
2 007
1 964
1 798
4931—4940
2 173
2 130
1 963
4341—4350
1 846
1 803
1 638
4641—4650
2 013
1 969
1 803
4941—4950
2 179
2 136
1 968
4351—4360
1 851
1 808
1 644
4651—4660
2 019
1 974
1 809
4951—4960
2 185
2 142
1 974
4361—4370
1 857
1 814
1 650
4661—4670
2 025
1 980
1 814
4961—4970
2 191
2 148
1 980
4371—4380
1 862
1 819
1 656
4671—4680
2 030
1 985
1 819
4971—4980
2 196
2 153
1 986
4381—4390
1 868
1 825
1 661
4681—4690
2 036
1 991
1 825
4981—4990
2 202
2 159
1 991
4391—4400
4401—4410
1 873
1 879
1 830
1 836
1 667
1 672
4691—4700
4701—4710
2 042
2 047
1 996
2 002
1 830
1 836
4991—5000
2 208
2 165
1 997
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
21
Beskattningsbar
inkomst
kr.
Ogift sjöman utan barn
1
5 001— 5 800........
2 208 kr. för
5 000 kr. och 56 % av återstoden
5 800 » » 60 * * *
5 801— 9 500........
2 656
>
»
9 501—14 300........
4 876
1
1
9 500 * * 64 » * *
14 301 och däröver.....
7 948
14 300 » * 70 * * »
Ogift sjöman med barn
2
5 001— 5 900........
2 165 kr. för
5 000 kr. och 56 % av återstoden
5 901— 9 600........
2 669
»
»
5 900 » » 60 » * »
9 601—14 400........
4 889
»
9 600 » * 64 » » *
14 401 och däröver.....
7 961
»
»
14 400 * » 70 * » »
Gift sjöman
3
5 ooi— 6 000........
1 997 kr. för
5 000 kr. och 55 % av återstoden
6 001— 9 700........
2 547
»
»
6 000 * » 60 * » *
9 701—14 500........
4 767
»
»
9 700 * » 64 * * *
14 501 och däröver.....
7 839
»
14 500 * * 70 * » »
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
SJÖMANSSKATTETABELL II
Närfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad.
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Beskatt-
SJO-
SJO-
Gift
Beskatt-
SJO-
SJO-
Gift
Beskatt-
SJO-
SJO-
Gift
ningsbar
man
man
SJO-
ningsbar
man
man
SJO-
ningsbar
man
man
SJO-
inkomst
utan
med
man
inkomst
utan
med
man
inkomst
utan
med
man
barn
barn
barn
barn
barn
barn
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
i
2
3
i
2
3
1
2
3
0—
5
5
5
4
191—
200
48
31
14
531—
540
128
107
90
6—
10
5
5
4
201—
210
50
33
14
541—
550
131
no
92
11—
15
5
5
4
211—
220
53
36
16
551—
560
134
113
95
16—
20
5
5
5
221—
230
55
38
18
561—
570
137
115
97
21—
25
6
6
5
231—
240
57
40
20
571—
580
140
118
100
26—
30
6
6
5
241—
250
59
42
23
581—
590
143
121
102
31—
35
7
7
6
251—
260
61
44
25
591—
600
146
124
105
36—
40
7
7
6
261—
270
63
46
28
601—
610
149
127
107
41—
45
8
7
6
271—
280
66
48
31
611—
620
152
130
no
46—
50
9
8
7
281—
290
68
50
33
621—
630
155
133
112
51—
55
10
8
7
291—
300
70
53
36
631—
640
159
137
115
56—
60
12
8
7
301—
310
72
55
38
641—
650
162
140
117
61—
65
13
8
7
311—
320
74
57
40
651—
660
166
143
120
66—
70
14
8
8
321—
330
76
59
42
661—
670
169
146
122
71—
75
15
9
8
331—
340
78
61
45
671—
680
173
150
125
76—
80
17
9
8
341—
350
80
63
47
681—
690
177
153
127
81—
85
18
9
8
351—
360
82
65
49
691—
700
181
157
130
86—
90
19
9
8
361—
370
84
67
51
701—
710
184
160
132
91—
95
20
9
9
371—
380
86
69
54
711—
720
188
164
135
96—
100
22
9
9
381—
390
88
71
56
721—
730
191
167
137
101—
105
23
10
9
391—
400
90
73
58
731—
740
195
171
140
106—
no
24
10
9
401—
410
92
75
60
741—
750
198
174
142
111—
115
25
10
10
411—
420
95
78
63
751—
760
202
178
145
116—
120
27
10
10
421—
430
98
80
65
761—
770
205
181
147
121—
125
28
11
10
431—
440
100
82
67
771—
780
209
184
150
126—
130
30
13
10
441—
450
103
84
69
781—
790
212
188
152
131—
135
31
14
11
451—
460
106
86
71
791—
800
215
191
155
136—
140
33
16
11
461—
470
109
88
73
801—
810
219
195
158
141—
145
34
17
11
471—
480
in
90
75
811—
820
223
198
161
146—
150
35
19
11
481—
490
114
93
77
821—
830
227
202
163
151—
160
38
21
12
491—
500
117
96
80
831—
840
231
205
166
161—
170
40
23
12
501—
510
119
98
82
841—
850
235
209
169
171—
180
43
25
13
511—
520
122
101
85
851—
860
239
213
172
181—
190
45
28
13
521—
530
125
104
87
861—
870
243
216
175
Bevillningsutskottets betänkande nr AO år 1958
23
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
Beskatt-
ningsbar
inkomst
kr.
Ogift
sjö-
man
utan
barn
kr.
Ogift
sjö-
man
med
barn
kr.
Gift
sjö-
man
kr.
i
2
3
i
2
3
i
2
3
871— 880
247
220
178
1411—1420
474
443
368
1951—1960
715
678
583
881— 890
251
224
181
1421—1430
478
447
372
1961—1970
721
682
587
891— 900
255
228
183
1431—1440
483
452
376
1971—1980
726
687
591
901— 910
259
232
186
1441—1450
487
456
380
1981—1990
731
692
595
911— 920
263
236
189
1451—1460
491
460
384
1991—2000
736
697
599
921— 930
267
240
192
1461—1470
496
465
388
2001—2010
741
701
603
931— 940
271
244
195
1471—1480
500
469
393
2011—2020
746
706
607
941— 950
275
247
198
1481—1490
505
474
397
2021—2030
751
711
611
951— 960
278
251
202
1491—1500
509
478
401
2031—2040
755
715
615
961— 970
282
255
205
1501—1510
513
482
405
2041—2050
760
720
620
971— 980
286
259
208
1511—1520
517
487
409
2051—2060
765
725
624
981— 990
290
263
211
1521—1530
522
491
412
2061—2070
770
730
628
991—1000
294
267
214
1531—1540
526
496
416
2071—2080
774
736
632
1001—1010
298
271
217
1541—1550
531
500
419
2081—2090
779
741
637
1011—1020
302
275
220
1551—1560
535
504
423
2091—2100
784
747
641
1021—1030
306
278
224
1561—1570
540
508
427
2101—2110
789
752
645
1031—1040
310
282
227
1571—1580
545
512
431
2111—2120
794
756
650
1041—1050
314
286
230
1581—1590
549
516
435
2121—2130
798
761
654
1051—1060
318
290
233
1591—1600
554
520
440
2131—2140
803
765
659
1061—1070
322
294
236
1601—1610
558
524
444
2141—2150
808
770
663
1071—1080
326
297
240
1611—1620
563
529
448
2151—2160
813
775
667
1081—1090
330
301
243
1621—1630
567
533
452
2161—2170
818
780
672
1091—1100
334
305
246
1631—1640
571
537
456
2171—2180
823
784
676
1101—1110
338
309
249
1641—1650
576
542
459
2181—2190
828
789
681
1111—1120
343
314
253
1651—1660
580
546
463
2191—2200
833
794
685
1121—1130
347
319
256
1661—1670
584
550
467
2201—2210
838
799
690
1131—1140
352
323
260
1671—1680
589
555
471
2211—2220
843
804
694
1141—1150
356
327
263
1681—1690
593
559
475
2221—2230
848
809
699
1151—1160
360
331
267
1691—1700
597
563
479
2231—2240
853
814
703
1161—1170
365
335
270
1701—1710
602
568
483
2241—2250
858
819
708
1171—1180
369
339
274
1711—1720
607
572
487
2251—2260
863
824
713
1181—1190
374
343
277
1721—1730
612
576
491
2261—2270
868
829
718
1191—1200
378
347
281
1731—1740
616
583
494
2271—2280
872
834
722
1201—1210
382
351
285
1741—1750
621
586
498
2281—2290
877
839
727
1211—1220
387
355
289
1751—1760
625
591
502
2291—2300
882
844
732
1221—1230
391
359
292
1761—1770
630
595
506
2301—2310
887
849
736
1231—1240
395
363
296
1771—1780
634
600
510
2311—2320
891
854
741
1241—1250
399
367
300
1781—1790
638
604
514
2321—2330
896
858
745
1251—1260
403
372
304
1791—1800
643
609
519
2331—2340
901
863
750
1261—1270
408
376
308
1801—1810
647
613
523
2341—2350
905
868
754
1271—1280
412
380
311
1811—1820
651
617
527
2351—2360
910
873
759
1281—1290
417
385
315
1821—1830
656
622
532
2361—2370
915
878
763
1291—1300
422
390
319
1831—1840
660
626
536
2371—2380
920
882
768
1301—1310
426
395
323
1841—1850
664
630
540
2381—2390
924
887
772
1311—1320
431
400
327
1851—1860
669
635
544
2391—2400
929
892
777
1321—1330
435
404
331
1861—1870
673
639
548
2401—2410
934
897
782
1331—1340
439
408
335
1871—1880
677
643
552
2411—2420
939
902
786
1341—1350
444
412
339
1881—1890
681
648
556
2421—243(
943
907
791
1351—1361
448
417
343
1891—1900
685
652
56C
2431—2440
948
912
795
1361—1370
453
421
348
1901—191(
690
656
564
2441—2450
953
916
800
1371—1381
457
425
352
1911—1920
695
66(
567
2451—2460
958
921
805
1381—1390
461
430
356
1921—1930
70(
665
571
2461—2470
963
926
809
1391—1401
465
434
360
1931—1940
705
66!
575
2471—2480
967
931
814
1401—1411
46!
438
364
1941 -1950
710
673
57!
2481—2491
972
931
818
24
Bevillningsutskottets betänkande ni• 40 ur 1958
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Beskatt-
sjo-
SJO-
Gift
Beskatt-
SJO-
SJO-
Gift
Beskatt-
sjö-
sjö-
Gift
ningsbar
man
man
sjo-
ningsbar
man
man
sjö-
ningsbar
man
man
sjö-
inkomst
utan
med
man
inkomst
utan
med
man
inkomst
utan
med
man
barn
barn
barn
barn
barn
barn
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
i
2
3
i
2
3
i
2
3
2491—2500
977
941
823
3031—3040
1 247
1 207
1 067
3571—3580
1 530
1 490
1 337
2501—2510
982
946
827
3041—3050
1 252
1 212
1 072
3581—3590
1 536
1 496
1 342
2511—2520
987
951
832
3051—3060
1 257
1 217
1 077
3591—3600
1 541
1 501
1 347
2521—2530
992
955
836
3061—3070
1 262
1 222
1 082
3601—3610
1 546
1 506
1 352
2531—2540
997
960
841
3071—3080
1 267
1 227
1 086
3611—3620
1 551
1 511
1 358
2541—2550
1 001
965
845
3081—3090
1 272
1 232
1 091
3621—3630
1 556
1 516
1 363
2551—2560
1 006
970
850
3091—3100
1 277
1 237
1 096
3631—3640
1 561
1 521
1 368
2561—2570
1 011
975
854
3101—3110
1 282
1 242
1 101
3641—3650
1 566
1 526
1 373
2571—2580
1 016
979
859
3111—3120
1 288
1 248
1 107
3651—3660
1 571
1 532
1 379
2581—2590
1 021
984
863
3121—3130
1 293
1 253
1 112
3661—3670
1 576
1 537
1 384
2591—2600
1 026
989
868
3131—3140
1 299
1 259
1 117
3671—3680
1 581
1 542
1 389
2601—2610
1 031
994
872
3141—3150
1 304
1 264
1 122
3681—3690
1 586
1 547
1 395
2611—2620
1 036
999
877
3151—3160
1 309
1 270
1 128
3691—3700
1 591
1 552
1 400
2621—2630
1 041
1 004
881
3161—3170
1 315
1 275
1 133
3701—3710
1 596
1 557
1 405
2631—2640
1 046
1 009
886
3171—3180
1 320
1 281
1 138
3711—3720
1 602
1 563
1 410
2641—2650
1 051
1 013
890
3181—3190
1 326
1 286
1 144
3721—3730
1 607
1 568
1 415
2651—2660
1 056
1 018
894
3191—3200
1 331
1 292
1 149
3731—3740
1 613
1 574
1 420
2661—2670
1 061
1 023
899
3201—3210
1 336
1 297
1 154
3741—3750
1 618
1 579
1 424
2671—2680
1 066
1 028
903
3211—3220
1 341
1 302
1 159
3751—3760
1 624
1 584
1 429
26S1—2690
1 071
1 033
908
3221—3230
1 346
1 307
1 163
3761—3770
1 629
1 590
1 434
2691—2700
1 076
1 038
912
3231—3240
1 351
1 312
1 168
3771—3780
1 635
1 595
1 439
2701—2710
1 081
1 043
916
3241—3250
1 356
1 317
1 173
3781—3790
1 640
1 601
1 444
2711—2720
1 086
1 048
921
3251—3260
1 362
1 322
1 178
3791—3800
1 646
1 606
1 449
2721—2730
1 091
1 053
925
3261—3270
1 367
1 327
1 183
3801—3810
1 651
1 611
1 454
2731—2740
1 096
1 058
930
3271—3280
1 372
1 332
1 187
3811—3820
1 657
1 616
1 459
2741—2750
1 100
1 062
934
3281—3290
1 377
1 337
1 192
3821—3830
1 662
1 621
1 465
2751—2760
1 105
1 067
939|
3291—3300
1 382
1 342
1 197
3831—3840
1 667
1 626
1 470
2761—2770
1 no
1 072
943
3301—3310
1 387
1 347
1 202
3841—3850
1 672
1 631
1 475
2771—2780
1 115
1 077
948
3311—3320
1 393
1 353
1 208
3851—3860
1 678
1 637
1 480
2781—2790
1 120
1 082
952
3321—3330
1 398
1 358
1 213
3861—3870
1 683
1 642
1 485
2791—2800
1 125
1 087
957
3331—3340
1 404
1 364
1 218!
3871—3880
1 688
1 647
1 491
2801—2810
1 130
1 092
961
3341—3350
1 409
1 369
1 223
3881—3890
1 694
1 652
1 496
2811—2820
1 135
1 097
966
3351—3360
1 414
1 374
1 229i
3891—3900
1 699
1 657
1 501
2821—2830
1 140
1 102
970
3361—3370
1 420
1 380
1 234
3901—3910
1 704
1 662
1 506
2831—2840
1 145
1 107
975
3371—3380
1 425
1 385
1 239
3911—3920
1 710
1 668
1 511
2841—2850
1 150
1 112
979
3381—3390
1 431
1 391
1 245!
3921—3930
1 715
1 673
1 516
2851—2860
1 156
1 117
983
3391—3400
1 436
1 396
1 250
3931—3940
1 721
1 679
1 521
2861—2870
1 161
1 122
988
3401—3410
1 441
1 401
1 255
3941—3950
1 726
1 684
1 526
2871—2880
1 166
1 127
992
3411—3420
1 446
1 406
1 260
3951—3960
1 731
1 689
1 531
2881—2890
1 171
1 132
997
3421—3430
1 451
1 411
1 265
3961—3970
1 737
1 695
1 536
2891—2900
1 176
1 137
1 001
3431—3440
1 456
1 416
1 270
3971—3980
1 742
1 700
1 541
2901—2910
1 181
1 142
1 006
3441—3450
1 461
1 421
1 274
3981—3990
1 748
1 706
1 546
2911—2920
1 186
1 147
1 010
3451—3460
1 467
1 427
1 279
3991—4000
1 753
1 711
1 551
2921—2930
1 191
1 152
1 015
3461—3470
1 472
1 432
1 284
4001—4010
1 759
1 717
1 557
2931—2940
1 196
1 157
1 020
3471—3480
1 477
1 437
1 289
4011—4020
1 765
1 723
1 562
2941—2950
1 201
1 162
1 024
3481—3490
1 482
1 442
1 294i
4021—4030
1 770
1 728
1 568
2951—2960
1 207
1 167
1 029
3491—3500
1 487
1 447
1 299
4031—4040
1 776
1 734
1 574
2961—2970
1 212
1 172
1 034
3501—3510
1 492
1 452
1 304
4041—4050
1 782
1 740
1 579
2971—2980
1 217
1 177
1 039
3511—3520
1 498
1 458
1 309
4051—4060
1 788
1 746
1 585
2981—2990
1 222
1 182
1 043
3521—3530
1 503
1 463
1 313
4061—4070
1 794
1 752
1 591
2991—3000
1 227
1 187
1 048
3531—3540
1 509
1 469
1 318
4071—4080
1 799
1 757
1 597
3001—3010
1 232
1 192
1 053
3541—3550
1 514
1 474
1 323
4081—4090
1 805
1 763
1 602
3011—3020
1 237
1 197
1 058
3551—3560
1 519
1 479
1 328
4091—4100
1 811
1 769
1 608
3021—3030
1 242
1 202
1 062
3561—3570
1 525
1 485
1 333
4101—4110
1 816
1 774
1 613
Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958
25
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Ogift
Beskatt-
sjö-
sjö-
Gift
Beskatt-
SJO-
SJO-
Gift
Beskatt-
SJO-
SJO-
Gift
ningsbar
man
man
sjö-
ningsbar
man
man
sjö-
ningsbar
man
man
SJO-
inkomst
utan
med
man
inkomst
utan
med
man
inkomst
utan
med
man
barn
barn
barn
barn
barn
barn
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
i
2
3
i
2
3
i
2
3
4111—4120
i
822
1
780
1
619
4411—4420
1 988
1 946
1
782
4711—4720
2 157
2 112
1
945
4121—4130
i
827
1
785
1
624
4421—4430
1 994
1 951
1
787
4721—4730
2 162
2 117
1
951
4131—4140
i
833
1
790
1
629
4431—4440
2 000
1 957
1
792
4731—4740
2 168
2 123
1
957
4141—4150
i
838
1
795
1
634
4441—4450
2 005
1 963
1
797
4741—4750
2 173
2 129
1
962
4151—4160
i
843
1
801
1
640
4451—4460
2 011
1 969
1
803
4751—4760
2 178
2 135
1
968
4161—4170
i
849
1
806
1
645
4461—4470
2 017
1 975
1
808
4761—4770
2 184
2 141
1
974
4171—4180
i
854
1
811
1
650
4471—4480
2 023
1 980
1
813
4771—4780
2 189
2 146
1
980
4181—4190
i
860
1
817
1
656
4481—4490
2 028
1 986
1
819
4781—4790
2 195
2 152
1
985
4191—4200
i
865
1
822
1
661
4491—4500
2 034
1 992
1
824
4791—4800
2 200
2 158
1
991
4201—4210
i
871
1
828
1
666
4501—4510
2 039
1 997
1
830
4801—4810
2 205
2 163
1
996
4211—4220
i
877
1
834
1
672
4511—4520
2 045
2 003
1
835
4811—4820
2 211
2 169
2
002
4221—4230
i
882
1
839
1
677
4521—4530
2 050
2 008
1
841
4821—4830
2 216
2174
2
007
4231—4240
i
888
1
845
1
682
4531—4540
2 056
2 014
1
847
4831—4840
2 222
2 179
2
012
4241—4250
i
894
1
851
1
687
4541—4550
2 061
2 019
1
852
4841—4850
2 227
2 184
2
017
4251—4260
i
900
1
857
1
693
4551—4560
2 066
2 024
1
858
4851—4860
2 232
2 190
2
023
4261—4270
i
906
1
863
1
698
4561—4570
2 072
2 030
1
864
4861—4870
2 238
2 195
2
028
4271-—4280
i
911
1
868
1
703
4571—4580
2 077
2 035
1
870
4871—4880
2 243
2 200
2
033
4281—4290
i
917
1
874
1
709
4581—4590
2 083
2 041
1
875
4881—4890
2 249
2 206
2
039
4291—4300
i
923
1
880
1
714
4591—4600
2 088
2 046
1
881
4891—4900
2 254
2 211
2
044
4301—4310
i
928
1
885
1
720
4601—4610
2 094
2 051
1
886
4901—4910
2 260
2 217
2
050
4311—4320
i
934
1
891
1
725
4611—4620
2 100
2 057
1
892
4911—4920
2 266
2 223
2
055
4321—4330
i
939
1
896
1
731
4621—4630
2 105
2 062
1
897
4921—4930
2 271
2 228
2
061
4331—4340
i
945
1
902
1
737
4631—4640
2 111
2 068
1
902
4931—4940
2 277
2 234
2
067
4341—4350
i
950
1
907
1
742
4641—4650
2 117
2 073
1
907
4941—4950
2 283
2 240
2
072
4351—4360
i
955
1
912
1
748
4651—4660
2 123
2 078
1
913
4951—4960
2 289
2 246
2
078
4361—4370
i
961
1
918
1
754
4661—4670
2 129
2 084
1
918
4961—4970
2 295
2 252
2
084
4371—4380
i
966
1
923
1
760
4671—4680
2 134
2 089
1
923
4971—4980
2 300
2 257
2
090
4381—4390
i
972
1
929
1
765
4681—4690
2 140
2 095
1
929
4981—4990
2 306
2 263
2
095
4391—4400
i
977
1
934
1
771
4691—4700
2 146
2 100
1
934
4991—5000
2 312
2 269
2
101
4401—4410
i
983
1
940
1
776
4701—4710
2 151
2 106
1
940
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Beskattningsbar
Ogift sjöman utan barn
kr.
1
5 001— 5 800........
2 312 kr. för
5 000 kr. och 56 % av återstoden
5 800 » * 60 » » *
5 801— 9 500........
2 760 »
9 501—14 300........
4 980 »
14 301 och däröver.....
8 052 »
»
14 300 . * 70 » * »
Ogift sjöman med barn
2
5 001— 5 900........
2 269 kr.
för
5 000 kr. och 56 % av återstoden
5 901— 9 600........
2 773 *
9 601—14 400........
4 993 *
14 401 och däröver.....
8 065 »
»
14 400 » * 70 * * »
Gift sjöman
3
5 001— 6 000........
2 101 kr. för
5 000 kr. och 55 % av återstoden
6 001— 9 700........
2 651 *
9 701—14 500........
4 871 »
14 501 och däröver.....
7 943 »
»
14 500 * » 70 * * »
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
27
Förslag
till
Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 19 §, 46 § 1 och 2 mom., 48 § 2 mom. och 50 §
2 mom. samt anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen den 28 september
19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
19 §.
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom i andra fall
än som avses i 35 §;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;
ersättning, som på grund av försäkring i allmän sjukkassa eller jämlikt
lagen om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än
från allmän sjukkassa till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
under militärtjänstgöring, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom, olycksfall
eller arbetslöshet tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke
tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning
i form av pension eller annan livränta;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;
ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att
hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse
eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller
motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av
nämnda förvärvskällor;
vinstandel eller återbäring, som utgått på grund av annan försäkring än
1 Senaste lydelse av 19 § se 1956:295, av 46 § 1 mom. se 1954:263, av 46 § 2 mom. se
1955:122, av 48 § 2 mom. och 50 § 2 mom. se 1957:200 samt av anvisningarna till 48 § se
1952:405.
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits
i samband med tjänst;
ersättning jämlikt lagen om ersättning åt smittbärare;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren
jämlikt bestämmelserna i 20 § icke är berättigad till avdrag;
stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;
allmänt barnbidrag;
lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om sjömansskatt
utgör inkomst ombord. (Se vidare anvisningarna.)
46 §.
1 mom. Därest vid —---samma kommun.
Befinnes vid---stycket förmäles.
Avdrag är icke medgivet för-underskott å icke yrkesmässig avyttring av
fast eller lös egendom eller å deltagande i lotteri, för underskott å fastighet
och rörelse i utlandet eller för underskott, som uppstått därigenom, att
avdrag, varom förmäles i 45 §, överstigit nettointäkten av förvärvskällan,
och ej heller för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning
av sjömansskatt.
2 mom. I hemortskommunen---allmän sjukförsäkring.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt
skall avdrag för periodiskt understöd och avgift för pensionsförsäkring,
som ej avses i 33 §, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen
av sjömansskatt icke tagits till understödet eller avgiften.
Därest skattskyldig —--nämnda tid.
Avdrag, som---barnbidrag förelegat.
48 §.
2 mom. Skattskyldig fysisk — — — nedan sägs.
Skattskyldig, som--— 4 000 kronor.
Skattskyldig, som — ■— — stycke sägs.
Gift skattskyldig,---om barnet.
Annan skattskyldig--— 2 000 kronor.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall det enligt bestämmelserna i detta moment eljest medgivna
ortsavdraget minskas med en tolvtedel för varje kalendermånad, för vilken
sjömansskatt erlagts. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas
nedåt till jämna tiotal kronor.
50 §.
2 mom. För fysisk--- — kronor, bortfaller.
Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958 29
väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige
ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock
särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med kommunalt ortsavdrag, med ytterligare ett
efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor. Har
skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit
avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke,
minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.
Om skattskyldigs —--ovan sägs.
Skattskyldig, vars---stycket förmäles.
Vad härefter — — — beskattningsbar inkomst.
Anvisningar
till 48 §.
Vad i--— av beskattningsåret.
Vid beräknande av ortsavdrag för gift skattskyldig, som under beskattningsåret
levt tillsammans med andra maken och som under nämnda år
uppburit inkomst, för vilken erlagts sjömansskatt, skall vid tillämpningen
av bestämmelserna i 48 § 2 mom. sista stycket iakttagas, att minskningen
av ortsavdraget skall beräknas på halva det avdrag, som skulle tillkommit
makarna gemensamt, om icke någon av dem haft att erlägga sjömansskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1959 eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 1 §, 4 § 1 mom., 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom.
förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
1 Senaste lydelse av 1 § se 1953:275, av 4 § 1 mom. se 1957:73, av 8 § 1 mom. se 1952:406
och av 9 § 2 mom. se 1957:201.
30 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1958
1 §•
Till staten---givna bestämmelser.
Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å
aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad
därom finnes särskilt stadgat.
Angående taxeringsmyndigheter---i taxeringsförordningen.
4 §•
1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster
från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag
ske för
underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från
annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag
icke får göras för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning
av sjömansskatt, samt att avdrag för realisationsförlust får göras endast
från realisationsvinst eller lotterivinst;
slutlig skatt eller fastighetsskatt, som här i riket påförts skattskyldig
på grund av taxering under året näst före det taxeringsår, varom fråga är,
eller sådan här i riket påförd tillkommande skatt, varå skattskyldig under
förstnämnda år erhållit debetsedel, allt till den del skatten skall erläggas till
kommun eller annan kommunal samfällighet.
Skattskyldig, som —- — —- kommunalskattelagen sägs.
Har sådan -—- — — överlåtande föreningen.
8 §•
1 mom. Skattskyldig fysisk -----— 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.
Skattskyldig, som--- 4 000 kronor.
Skattskyldig, som ---stycke sägs.
Gift skattskyldig, — --om barnet.
Annan skattskyldig--- — 2 000 kronor.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall det enligt bestämmelserna i detta moment eljest medgivna
ortsavdraget minskas med en tolvtedel för varje kalendermånad, för vilken
sjömansskatt erlagts. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas
nedåt till jämna tiotal kronor.
9 §•
2 mom. För skattskyldig — ---kronor, bortfaller.
Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av anledning,
varom i 50 § 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen
förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts
eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst
31
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade
inkomst minskas, förutom med statligt ortsavdrag, med ytterligare ett
efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 3 000 kronor. Har skattskyldig
på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit
avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som nu sagts, minskas med
det belopp, varmed jämkning medgivits.
Vad härefter---beskattningsbar inkomst.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas, att 9 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt
att till samma paragraf skola fogas anvisningar av nedan angiven lydelse.
9 §•
Statlig förmögenhetsskatt —--kronor, bortfaller.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 9 §.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 § tredje stycket skall, där fråga
är om skattskyldig, vilken under beskattningsåret erlagt sjömansskatt, den
sammanräknade nettoinkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara
inkomsten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt
i fråga om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.
1 Senaste lydelse av 9 § se 1951:791.
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Förslag
till
Förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)
Härigenom förordnas, att 22 § 1 inom., 37 § 1 mom. och 101 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives samt att till 39 § 1 mom. samma förordning1 skall fogas en
ny punkt, betecknad 9, av nedan angiven lydelse.
22 §.
1 mom. Nedannämnda skattskyldiga---— (.självdeklaration), nämli
gen:
1)
aktiebolag och —- —- — ekonomiska intressen,
2) annan juridisk--- — 100 kronor,
3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 1 200 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,
4) fysisk eller —--— kronor, samt
5) fysisk eller---skattepliktig inkomst.
Vid bedömandet —--statlig förmögenhetsskatt.
Hava makar,---och förmögenhet.
Skall skattskyldig---deklarationsskyldighetens bedömande.
Vid tillämpning----riket bosatta.
I fråga---den avlidne.
37 §.
1 mom. Till ledning---följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse
1. a) Statlig och--Den som — — — Avlöning, arvode,---
sådan förvärvskälla. annan stiftelse. vederlaget lämnas.
Undantag:
a) folkpension,
b) ersättning och —- — —
400 kronor för helt år räknat,
g) ersättning för resa i
tjänsten, motsvarande gjorda
utlägg som sammanlagt icke
överstiga 500 kronor, traktamentsersättning
vid vistelse i
tjänsten utom tjänstgörings
-
1 Senaste lydelse av 22 § 1 mom. se 1957:108.
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 33
Uppgiftsskyldig
Vem uppgiften skall avse
Vad uppgiften skall avse
2. Fysisk person —
Den å---skolat
orten med sammanlagt högst
500 kronor och representa- tionsersättning, motsvarande
gjorda utlägg, sammanlagt
icke överstigande 500 kronor,
h) förmån från stiftelse,
om vad som utgivits uppen- barligen icke utgör skatte- pliktig intäkt för mottagaren,
samt
i) ersättning eller förmån,
för vilken mottagaren erlagt
sjömansskatt.
Om uppgiftens —--1.
— — enligt uppbörds-
verkställas.
sägs.
förordningen.
3. Försäkringsanstalt
Den som---be-
Utgivet belopp.
och understödsför-
loppet föreligger.
ening.
4. Den som---—-
Den till---- av-
Det utbetalda beloppet.
mönster o. dyl.
giften utbetalts.
5. Den som----
Den från---in-
Utgivet vederlag — — —
därom förordnat.
köp skett.
eller annat.
6. Den som —- —• —
Den som---ägt
Undantag: vederlag -— —
— bokföringsskyldig rörelse- idkare.
Vederlag som---av-
därom förordnat.
rum.
tal träffats.
7. Den som---
Den som — — —
Ersättning eller —• — —
därom förordnat.
försålt egendom.
finnes tillgänglig.
8. Redare.
Den som erlagt sjö-
Kontant inkomst ombord
mansskatt.
samt den tid för vilken mot-
tagaren erlagt sjömansskatt.
39 §.
1 mom. I särskilda fall---följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
Vem uppgiften skall avse
Vad uppgiften skall avse
9. Redare. Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner,
mansskatt.
101 §.
1 mom. Taxeringsintendent må inom tid, som angives i 100 §, i där avsedda
fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid 5)
i första stycket av samma paragraf omförmälda fallet jämväl anföra besvär
med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nackdel.
2 mom. Har genoin beslut av sjömansskattenämnden eller genom utslag
av kammarrätten eller Kungl. Maj:t bestämts, att sjömansskatt icke skall
3 — B i haag till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
erläggas för viss inkomst, för vilken sådan skatt tidigare erlagts, må taxeringsintendent
inom tid, som angives i 100 §, anföra besvär med yrkande
om sådan ändring i den skattskyldiges taxering, som kan föranledas av
beslutet eller utslaget.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959; dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om 1959 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1959 eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)
Härigenom förordnas, att 55 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953
skall upphöra att gälla, att 27 § 1 mom., 39 § 1 och 2 mom., 40 §, 53 §
1 mom., 56 § 1 och 3 mom., 58 § 1 mom., 72 och 77 §§ samma förordning1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i 68 § sagda
förordning skall införas ett femte moment av nedan angiven lydelse.
27 §.
1 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken
skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel likaledes
uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som
fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot
ifrågavarande slutliga skatt, dock att, därest annan utdebitering fastställts
för den slutliga skatten än för den preliminära skatten, den kommunala
inkomstskatten skall utgöras efter den utdebitering som bestämts
att gälla för den slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel påföras
i en gemensam post, därvid iakttages att skattebeloppet vid öretal över
femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som
enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga
skatten debiteras;
1 Senaste lydelse av 27 § 1 mom. se 1954:340, av 56 § 3 mom. och 58 § 1 mom. se 1956:115,
av 72 § se 1957:70 samt av 77 § se 1956:99.
35
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras med belopp som uträknats
av allmän sjukkassa, dock att vid debiteringen skall beaktas vad i 33
och 35 §§ lagen om allmän sjukförsäkring stadgas angående avgiftsplikt
och nedsättning av avgift;
att makars sjukförsäkringsavgifter skola i fall, varom i 2 § 4 mom. sägs, i
en gemensam post påföras den av makarna, för vilken beräknats till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst;
att i 1 § omförmäld arbetsgivaravgift och byggnadsforskningsavgift debiteras
i en gemensam post; samt
att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor,
därvid öretal bortfaller.
39 §.
1 mom. Vid utbetalning — -— —• erlägga (skatteavdrag).
Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som påförts i kommun där han mantalsskrivits
för året näst före taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig att vid
utbetalning av lön verkställa skatteavdrag jämväl för gäldande av sådan
skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock icke, därest anställningen är avsedd
att vara kortare tid än en vecka. För gäldande av den kvarstående skatten
skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle avdraga belopp, motsvarande
så stor del av den under nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av den månad,
då nämnda uppbördstermin infaller, belöper å utbetalningstillfället. Belopp,
som avdrages vid annat utbetalningstillfälle än det första, skall dock avrundas
till närmast lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det
första utbetalningstillfället.
2 mom. Under januari månad och, då särskilda förhållanden därtill föranleda,
jämväl under februari månad må skatteavdrag för gäldande av preliminär
A-skatt, beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell och den
kolumn däri, som senast tillämpats under nästföregående inkomstår.
40 §.
Det åligger---anställningen tillträtts.
Arbetstagare, som icke har att gälda preliminär A-skatt, skall inom i första
stycket angiven tid för arbetsgivaren uppvisa debetsedel å preliminär B-skatt,
påförd i hemortskommunen, eller skattekort å sådan skatt eller intyg av
lokal skattemyndighet, att arbetstagaren icke har att erlägga preliminär
A-skatt. Har debetsedel, skattekort eller intyg som nyss sagts ej uppvisats
för arbetsgivaren och har till denne ej heller överlämnats debetsedel å preliminär
A-skatt eller företetts skattekort å sådan skatt, skall skatteavdrag för
36 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
preliminär A-skatt verkställas med tjugufem procent av lönebeloppet vid
varje avlöningstillfälle. Skatteavdrag som nyss sagts skall vid anställning,
avsedd att vara kortare tid än en vecka, dock icke göras å dagsinkomst
understigande tio kronor.
Skatteavdrag för kvarstående skatt verkställes allenast beträffande skattskyldig,
för vilken göres skatteavdrag för preliminär A-skatt. Har sådan
arbetstagare icke till arbetsgivaren överlämnat debetsedel å slutlig skatt eller
vederbörlig del av debetsedeln och har han ej heller för arbetsgivaren uppvisat
debetsedel eller del därav som nyss sagts eller intyg av lokal skattemyndighet
att han icke har att erlägga kvarstående skatt, skall under tid,
då skatteavdrag för sådan skatt skall verkställas, dylikt avdrag ske med
tjugufem procent av lönebeloppet vid varje avlöningstillfälle. Att skatteavdrag
som nyss sagts icke skall verkställas vid anställning, som är avsedd
vara kortare tid än en vecka, framgår av 39 § 1 mom.
Därest arbetstagaren---- löneutbetalningen avser.
Det belopp,---hela krontal.
(Se vidare anvisningarna.)
53 §.
1 mom. Debiterad skatt samt sådan preliminär A-skatt, som av arbetsgivare
innehållits med ledning av debetsedel, skall, där ej nedan i denna
paragraf eller i 56 § annorlunda stadgas, senast under den uppbördstermin,
då skatten förfaller till betalning, medelst skatteanvisning inbetalas å fast
postanstalt inom riket eller hos sådan penninginrättning, varom i 52 § sägs.
Inbetalning, som---sista dag.
Arbetsgivare med —- —--terminen infaller.
Vid inbetalning---avräknas härå.
56 §.
1 mom. Inbetalas i annat fall än i 53 § 1 mom. tredje stycket eller 54 §
sägs skatt medelst skatteanvisning under tiden mellan två uppbördsterminer,
skall skatten anses vara inbetald under den senare av dessa terminer, såvida
icke av anteckning å inbetalningskort eller girokort eller eljest framgår att
inbetalningen avser skatt, som förfallit till betalning under en tidigare uppbördstermin.
3 mom. Beträffande inbetalning -— --följande gälla.
Avser inbetalningen ■—- -—- -— terminen infaller.
I annat---terminen infaller.
58 §.
1 mom. Har skattskyldig eller arbetsgivare som verkställt skatteavdrag
underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som i 53 eller 54 § eller 56 §
37
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
3 inom. sägs, skall utgå restavgift, beräknad efter fyra öre för varje hel
krona av den del av skatten, som sålunda icke erlagts, dock ej mindre än
tjugufem öre. Vad nu sagts skall i fall, som avses i 56 § 3 mom. andra stycket,
gälla endast om där angiven inbetalning icke verkställts senast under den
uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den månad, under
vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning från arbetsgivare
som avses i 53 § 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad
under vilken nämnda uppbördstermin infaller.
68 §.
5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning, då
den som är berättigad att återbekomma skatt har att erlägga sjömansskatt.
72 §.
Kungl. Maj :t---denna förordning.
Nämnden skall---vice ordförande.
Ordföranden och---i Sverige.
För envar —--av ledamöter.
Förslag till---och suppleant.
Nämnden är---äro tillstädes.
Nämnden må--— av sakkunniga.
Beträffande nämndens---delar gälla.
77 §.
Har arbetsgivare verkställt skatteavdrag men icke inbetalat det innehållna
beloppet i tid och ordning, som i 53 eller 54 § eller 56 § 3 mom. sägs, må
beloppet uttagas hos arbetsgivaren i samma ordning som stadgats i fråga
om indrivning av skatt.
Arbetstagaren är--— motsvarande skattebelopp.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen
1) motionen I: 350 av herr Spetz, vari hemställts, att riksdagen måtte vid
behandlingen av propositionen angående sjömansskatten besluta att sådan
skatt skall erläggas av envar som är anställd i redarens tjänst ombord på
svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton,
vilket huvudsakligast nyttjas i fjärrfart, samt att vederbörande utskott
måtte företaga den ändring av författningsförslaget, som betingas av en
ändring enligt vad i motionen angivits; samt
2) motionen 11:446 av herr Senander m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte, med godkännande i övrigt av vad som föreslås i Kungl. Maj :ts
38 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
proposition nr 92, besluta att sjömansskattetabell II för s. k. närfart skall
utgå och att tabell I skall gälla alla som skall erlägga sjömansskatt; att
bestämmelsen att sjömansskatt skall erläggas av anställd ombord på
»svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 registerton»
ändras till att gälla »svenskt registrerat handelsfartyg», samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.
Frågan om införande av en definitiv källskatt för sjömän uppmärksammades
i samband med uppbördsreformen. 1945 års riksdag hemställde med
anledning härav i skrivelse nr 609 om vidare utredning och förslag rörande
sjömännens beskattning. Den av riksdagen begärda utredningen verkställdes
av sjömansskatteutredningen. I ett den 8 juni 1949 avgivet betänkande
(SOU 1949: 27) föreslog utredningen, att anställda ombord på svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 500 registerton skulle erlägga
sjömansskatt för sin inkomst ombord. För i riket bosatta sjömän skulle
sjömansskatten beräknas enligt sjömansskattetabell. I sjömansskatten
skulle ingå statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och folkpensionsavgift.
Sjömansskatten var visserligen avsedd att vara definitiv, men skatten
knöts under vissa förutsättningar samman med skatten för inkomst i
land. Taxeringsnämnderna hade att taxera sjömän till statlig och kommunal
inkomstskatt för sådan inkomst, för vilken sjömansskatt ej erlagts.
Skatten å inkomsten i land skulle uträknas under hänsynstagande till den
inkomst, för vilken sjömansskatt erlagts. På liknande sätt skulle vid samtaxering
hänsyn tas till sjömans inkomst ombord. För att genomföra utredningens
förslag skulle ett relativt komplicerat förfarande i administrativt
och tekniskt hänseende ha blivit erforderligt. Här i riket ej bosatta sjömän
skulle även erlägga sjömansskatt men endast med tio procent av den kontanta
inkomsten.
Vid remissbehandlingen tillstyrktes utredningens förslag av sjöfartsnäringens
och de ombordanställdas organisationer. I flertalet övriga remissyttranden
blev emellertid förslaget avstyrkt eller föremål för erinringar i betydelsefulla
avseenden. Med anledning härav uppdrogs åt dåvarande länsassessorn
S. Ph. A. Wilkens att närmare undersöka vilka åtgärder på området
för sjömännens beskattning som kunde företas inom gränserna för
gällande skatte- och uppbördssystem.
Sjömansskatteutredningens förslag jämte däröver avgivna remissyttranden
samt den promemoria, som Wilkens avgivit till fullföljande av sitt
uppdrag, anmäldes i propositionen nr 100 till 1953 års riksdag. I propositio
-
39
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
nen framhölls att de invändningar, som framställts mot sjömansskatteutredningens
förslag måste väcka tveksamhet inför detsamma. Någon definitiv
källskatt för sjömän i allmänhet kunde därför för det dåvarande ej förordas.
Däremot framlades förslag om en särskild sjömansskatt för här i
riket ej skattskyldiga sjömän anställda ombord på svenska handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 500 registerton. De i propositionen framlagda
förslagen godkändes av riksdagen, som dock i skrivelse den 8 maj
1953, nr 187, anhöll att Kungl. Maj :t ville ompröva frågan om en definitiv
sjömansskatt samt för riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde
föranledas.
Frågan om sjömännens beskattning har vidare uppmärksammats av Nordiska
rådet. Vid rådets session i Oslo den 9—18 augusti 1954 antogs en
rekommendation till regeringarna i Danmark, Island, Norge och Sverige att
överväga spörsmålet om att ingå eu konvention om gemensamma regler
för beräkningen av skatt för sjömän och för uppbörden av sådan skatt.
Det uppdrogs åt den svenska regeringen att i denna fråga vara koordinerande
och initiativtagande. På svenskt initiativ hölls den 12 och 13 december
1955 i Oslo överläggningar i frågan mellan representanter för de danska,
finska, norska och svenska finansdepartementen. Sedan rekommendationen
antagits, har jämväl Finland anslutit sig till Nordiska rådet, varför rekommendationen
numera har avseende jämväl å detta land.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 februari 1956 tillkallades
landskamreraren A. G. A. Wigert (ordförande), direktören i Sveriges redareförening
N. D. Forssblad, förbundskassören i Svenska sjöfolksförbundet
E. G. V. Karlsson och länsassessorn vid länsstyrelsen i Uppsala län,
numera byråchefen i finansdepartementet S. V. Svensson, med uppdrag att
såsom sakkunniga inom finansdepartementet utreda frågan om särskilda
skatte- och uppbördsregler för sjömän. Sedan Karlsson på därom gjord framställning
entledigats från sitt uppdrag tillkallades den 14 maj 1956 såsom
sakkunnig ombudsmannen i Svenska sjöfolksförbundet P. G. Uhlin.
De sakkunniga, som antagit benämningen 1956 års sjömansskattesakkunniga,
har med skrivelse den 4 oktober 1957 avlämnat betänkande med
förslag till förordning om sjömansskatt in. m. (SOU 1957:39). Det av de
sakkunniga framlagda förslaget till sjömansskatteförordning har såsom
bilaga fogats vid statsrådsprotokollet i ärendet. Beträffande övriga i betänkandet
intagna författningsförslag torde få hänvisas till betänkandet (s.
31—47).
Ungefär samtidigt med att de svenska sjömansskattesakkunniga tillkallades,
tillsattes sjömansskattekommittéer i Danmark och Finland. Under
utredningsarbetet har samarbete ägt rum mellan de danska, finska och
svenska kommittéerna och med representanter för norska sjömansskattemvndigheter.
40 Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Enligt vad departementschefen inhämtat har de danska och finska sjömansskattekommittéerna
nu framlagt sina förslag. I Danmark har finansministern
underställt folketinget ett förslag till sjömansskatt.
Över sjömansskattesakkunnigas betänkande har efter remiss yttranden
avgivits av kammarrätten, statskontoret, riksräkenskapsverket, riksskattenämnden,
centrala uppbördsnämnden, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen,
sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands,
Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, Sveriges
redareförening, Rederiföreningen för mindre fartyg, Tjänstemännens centralorganisation,
Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening,
Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska stewardsföreningen, Svenska
stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet,
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, Sveriges häradsskrivarförening
samt Föreningen Sveriges kronokamrerare.
Till de av sjöfartsstyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelsen i
Malmöhus län avgivna yttrandena har fogats av nämnda myndigheter infordrade
utlåtanden.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter
sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen
härutinnan återfinns under följande rubriker å nedan angivna sidor,
nämligen
Gällande bestämmelser, s. 42—43
Skälen för införande av en sjömansskatt och översikt över sjömansskattesakkunnigas
förslag, s. 44—58
Skattskyldighet och skattepliktig inkomst, s. 59—77
Sjömansskattens storlek, s. 77—93
Jämkning m. m., s. 93—105
Uppbörd m.m., s. 105—117
Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret, s. 117—125
Beskattning av inkomst i land, s. 125—136
Ersättning till kommuner, s. 136—144
Avgifter till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen in. in.,
s. 144—149
Kostnadsberäkningar, s. 149—152
Internordiska sjömansskattefrågor samt frågor om dubbelbeskattning
in. m., s. 152—157
Av innehållet i motionerna må här återges följande.
I motionen 1:350 uttalas att sjömän i sådana fartyg, som regelbundet
med kortare tidsintervall anlöper hamnar i vårt land, inte har större
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 41
svårigheter än en mångfald andra skattskyldiga med skiftande vistelseorter
att fullgöra sin deklarationsskyldighet. De kan i fullt samma utsträckning
som t. ex. skogsarbetare utnyttja de sociala förmåner samhället
erbjuder och bör inte inordnas under bestämmelserna om sjömansskatt.
Det skäl för införande av sjömansskatt, att bemanningen av svenska
fartyg med svenskt sjöfolk inte kunnat ske i önskvärd omfattning på
grund av det hittillsvarande beskattningssystemet, är inte gällande i fråga
om det i regel mindre tonnage som sysselsätts i närfart. Där är besättningen
i regel starkt bunden till hemorten genom egen fastighet, möjligheten till
annat förvärvsarbete mellan seglationssäsongerna o. s. v. Vederbörande är
härigenom under alla omständigheter skyldig avlämna självdeklaration,
varför besväret genom införande av sjömansskatten på intet sätt blir mindre
vare sig för de skattskyldiga eller för vederbörande taxeringsnämnd. Det
grundläggande skälet för en sjömansskatt bortfaller sålunda helt för denna
kategori. Vad slutligen angår nordisk samordning på detta område så är
det hittills endast Norge, som infört sjömansskatt, vilken enligt uppgift inte
fungerar helt tillfredsställande. Frånsett att skattesystemen är helt olika i
de nordiska länderna, är det inget skäl att vid utformandet av sjömansskatten
i vårt land göra den mer komplicerad än vad som är nödvändigt.
För en begränsning av sjömansskatten till alt omfatta sjöfarten på avlägsna
vatten talar bl. a. följande skäl. Det är lättare att utvidga området
för sjömansskatten än att minska det och vidare enklare att från början
använda endast en skattesats. För de redare, som samtidigt är befälhavare
och har sitt kontor »på fickan», är det betydligt enklare att skicka in preliminärskatten
på skattetalongen än att redovisa och inbetala skatten enligt
14 § förordningen. Genom att inkomsten för vederbörande skattskyldig
taxeras i vanlig ordning erhåller hemkommunen automatiskt sin rätta andel.
En utsträckning av sjömansskattens omfattning till praktiskt taget all
sjöfart kommer att försvåra och i många fall säkerligen omöjliggöra redovisningen
till kommunerna genom felaktiga uppgifter om mantalsskrivningsort.
En begränsning i enlighet med vad som yrkas i motionen skulle beröra
ca 7 000 av totalt 25 000 ombordanställda. Sjömansskalteutredningen föreslog
att sjömansskatt skulle erläggas av sjömän med anställning ombord
å svenska fartyg med en bruttodräktighet av minst 500 registerton. Detta
förslag tillstyrktes av bl. a. sjöfartsnäringens och de sjöfarandes organisationer.
Om tonnagegränsen sättes så, skulle inte bara en mängd svårigheter
elimineras utan själva anordningen med sjömansskatt vinna i principiell
motivering. Denna begränsning är så mycket mer berättigad, som skattetabellen
för närfart i princip är avsedd att utlaga lika hög skatt som en
på vanligt sätt beräknad skatt. För den enskilde är det sålunda ur ekonomisk
synpunkt likgiltigt. Mot varandra får då vägas å ena sidan besväret
att avgiva deklaration — som i ett flertal fall måste avgivas ändå — och
42 Bevillningsutskottets betänkande nr iO år 1958
å andra sidan det ökade arbetet för redovisningen för såväl redare som sjömansskattekontoret.
Härtill kommer det principiella skälet att inte utan
starka skäl sätta en begränsad grupp skattskyldiga i en ställning som av
andra kan anses vara gynnsam i skattehänseende.
Till stöd för yrkandena i motionen 11:466 anföres bl. a. För fartyg
i s. k. närfart kommer den i propositionen föreslagna ordningen med
två skattetabeller att förorsaka åtskilliga besvär och inbjuda till krångel
och tvistigheter beträffande tolknings- och tillämpningsförfarandet. Detta
gäller särskilt fartyg i trampfart. För redare för dylika fartyg kommer stora
svårigheter att uppstå när meddelande skall lämnas till sjömansskattenämnden
angående i vilken fart de olika fartygen skall anses vara sysselsatta,
emedan frakterna för fartygen inte slutits för längre eller varaktigare
tidrymd. Sjömansskattenämnden kommer vidare att vara nödsakad föreskriva
ändrade bestämmelser för vissa fartygsgrupper om vilken skattetabell
som skall tillämpas, beroende på hur redaren sluter frakter.
Då dessutom en tillämpning av tabell I vid uttag av sjömansskatt för
fartyg sysselsatta i s. k. närfart inte kommer att innebära någon mera betydande
minskning av skatteinkomsterna och därjämte i väsentlig grad medverkar
till enkelhet i skattesystemet och mindre administrationskostnader,
måste ett sådant system vara att förorda. Ett inte ringa antal anställda i
fartyg, sysselsatta i östersjöfart, kan genom tillämpningen av skattetabell It
komma att erhålla en högre skatt än enligt nuvarande skattesystem. En
enhetlig skatt enligt tabell I måste även innebära ett stöd åt den mindre
sjöfarten i fråga om rekryteringen av anställda, eftersom det eljest genom
skattetabellens utformning kommer att uppstå ett sämre inkomstläge i
östersjöfarten.
Svenska sjöfolksförbundet har i sitt remissyttrande påyrkat att begreppet
östersjöfart skall bortfalla. Huvudmotivet för förbundets yrkande är, att i
åtskilliga fall en försämring i skatteläget kan åstadkommas för sjömän i
denna fart. Såsom exempel anföres följande. En ogift sjöman, som är hemmahörande
i Göteborg, betalar vid en månadsinkomst på 1 140 kronor
(1 000 kronor kontant och 140 kronor för naturaförmåner) 304 kronor i
skatt enligt källskattetabellen. För samma inkomst skall han enligt östersjötabellen
betala 294 kronor. Men en stor del av de sjömän, som seglar i
östersjöfart, har anställning endast under seglationstiden, vilken normalt
uPP§år till 8—9 månader. Med en sammanlagd årsinkomst på cirka 9 700
kronor får han pengar tillbaka så länge han betalar vanlig källskatt, medan
han efter sjömansskattens införande får betala i det närmaste lika stort
skattebelopp utan större möjligheter att få rättelse.
Förslaget att sjömansskatt skall erläggas av anställda i svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst 100 registerton har motiverats
med praktiska skäl och att liknande gränsdragning förekommer i den
norska sjömansskattelagstiftningen. Genom en sådan gränsdragning från
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958 43
gås emellertid den grund som borde vara bärande för denna lagstiftning,
nämligen i vilken fart som fartyget sysselsätts. Tillämpningen av sjömansskatten
kommer även då i beroende av ändrade skeppsmätningar vid ombyggnader
etc. Det torde numera inte vara några svårigheter att tillämpa
sjömansskattesystemet å mindre fartyg än 100 bruttoregisterton, emedan
källskattesystemet medfört erforderlig erfarenhet och administrativa kunskaper
i fråga om skatteuppbörd. Sjömansskattesystemet bör enligt motionärernas
mening anknytas till fartygsregistreringen. Registreringsplikt
föreligger för fartyg om 20 bruttoregisterton, men även mindre fartyg kan
efter anmälan införas i registret.
Utskottet
Sedan länge har önskemål från skilda håll uttryckts om att beskattningen
av sjömän skulle utformas så att större hänsyn kunde tas till sjömännens
speciella arbetsförhållanden än vad rådande skattesystem möjliggjorde.
Strävandena härutinnan har efter källskattesystemets tillkomst inriktats
på att åstadkomma en definitiv källskatt för sjömän. Inte minst från riksdagens
sida har gjorts uttalanden i denna riktning. Bl. a. hemställde 1953 års
riksdag — i samband med att riksdagen beslöt införa särskild sjömansskatt
för i Sverige ej bosatta sjömän — att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en
omprövning av frågan om en definitiv källskatt för sjömän i allmänhet. Senare
har Nordiska rådet antagit en rekommendation till regeringarna i de
till rådet anslutna staterna att överväga spörsmålet om att ingå en konvention
om gemensamma regler för beräkningen av skatt för sjömän. Därvid
borde i första hand undersökas förutsättningarna att inom varje nordiskt
land, där man saknar en definitiv källskatt för sjömän, genomföra en sådan.
I Norge gäller redan särskilda beskattningsregler för sjömän, men i Danmark,
Finland och Sverige har som följd av överenskommelsen särskilda
sakkunnigutredningar arbetat med frågan. Den föreliggande propositionen
grundar sig på ett av den svenska utredningen, 1956 års sjömansskattesakkunniga,
framlagt förslag. Enligt vad departementschefen uttalat i propositionen
har även de danska och finska utredningarna på området numera
slutförts, och i Danmark har förslag till sjömansskatt underställts folketinget.
Propositionen, som alltså får ses som ett led i ett pågående internordiskt
samarbete på området, innebär, att sjöman anställd ombord på svenskt
handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 ton skall erlägga sjömansskatt
för sin inkomst ombord. Sjömansskatt skall dock inte utgå på fartyg,
som huvudsakligen går inomskärs eller i annan inre tart. Sjömansskatten,
som skall utgå i stället för statlig och kommunal inkomstskatt samt avgifterna
till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen, har utformats
som eu definitiv källskatt. Sjömannen blir inte skyldig att deklarera
44 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
för inkomsten ombord och skall inte heller taxeras för denna inkomst. För
inkomst i land skall däremot taxering åsättas efter vanliga regler. I Sverige
bosatta sjömän skall erlägga skatt efter sjömansskattetabeller, olika för
fjärrfart och för närfart. Sjöman, som ej är bosatt i Sverige, föreslås i likhet
med vad för närvarande gäller enligt förordningen om särskild sjömansskatt
skola erlägga skatt med femton procent av den kontanta lönen. Sjömansskatten
skall genom vederbörande redares försorg innehållas genom löneavdrag
vid varje avlöningstillfälle.
Utskottet vill till en början erinra om att nuvarande beskattningsregler
medför särskilda olägenheter för sjöfolket med hänsyn till dess arbetsförhållanden.
Sålunda har t. ex. sjömännen, främst de som arbetar på längre
avstånd från hemlandet, haft stora svårigheter att på vanligt sätt fullgöra
sina deklarationsåligganden. Följden har blivit att sjömännens inkomsttaxeringar,
som ofta måst åsättas skönsmässigt, i inte obetydlig utsträckning
blivit felaktiga och att det — på grund av den bristande kontakten mellan
sjömännen och skattemyndigheterna — i många fall varit mycket svårt att
åstadkomma rättelse. Det nuvarande skattesystemet kan alltså inte sägas
fylla kraven på jämlikhet och rättvisa vad beträffar beskattningen av sjömän.
Enligt utskottets mening torde det lämpligaste sättet att råda bot på
dessa förhållanden vara att beskatta sjömännen efter ett mera schablonmässigt
system, som inte bygger på deklarationsskyldighet för inkomst ombord.
De principiella invändningar, som kan riktas mot ett särskilt beskattningssystem
för sjömän, byggt på dessa grunder, väger tämligen lätt, om de
ses mot bakgrunden av nu rådande beskattningsföx-hållanden för sjöfolket.
Utskottet anser att frågan om beskattningen av sjömän i propositionen fått
en enkel och rationell lösning, och utskottet kan därför ge sin principiella anslutning
till huvudlinjerna i förslaget.
I den i anledning av propositionen väckta motionen I: 350 yrkas att endast
handelsfartyg i fjärrfart skall omfattas av sjömansskatten. Såsom motionären
framhållit framträder obestridligen behovet av en särskild beskattning
främst för sjömän, som arbetar på långt avstånd från Sverige. För andra
svenska sjömän däremot kan det med visst fog göras gällande, att de ej bör
erhålla särbehandling i beskattningshänseende i förhållande till andra kategorier
skattskyldiga, bland vilka finns de som arbetar under liknande svårigheter.
Hänsyn härtill har emellertid tagits i propositionsförslaget genom
att sjömansskatten förordats skola uttas efter två tabeller, en för sjömän på
fartyg i närfart, för vilka skatten i princip utgår med samma belopp som
skatten för motsvarande inkomst i land, och en lindrigare för sjömän på
fartyg i fjärrfart.
Motionärens förslag innebär att fartyg i främst östersjöfart och kustfart
inte skulle omfattas av sjömansskatten. Emot detta förslag talar bl. a. att en
sjöman, som en del av året tjänstgör i nyssnämnda fart och en del av året i
45
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
nordsjöfart, skulle ha att på vanligt sätt betala preliminärskatt och deklarera
för inkomsten i den förra anställningen men erlägga definitiv sjömansskatt
för inkomsten i nordsjöfart. Denna konsekvens skulle, såsom framhållits i
propositionen, kunna inträffa för hela besättningen på ett fartyg, om nämligen
fartyget överföres från fart i t. ex. Nordsjön till fart i Östersjön. Enligt
utskottets mening synes den i propositionen gjorda avgränsningen, varigenom
endast fartyg som användes inomskärs vid kusterna eller i annan inre
fart undantas, mera rationell. Då härtill kommer att någon egentlig skattelättnad
inte uppkommer för sjömän, på vilka tabellen för när fart är tillämplig,
tillstyrker utskottet propositionen i förevarande del. Motionen 1:350 avstyrkes
således av utskottet i motsvarande del.
Vad härefter beträffar spörsmålet om storleken av de fartyg, på vilka sjömansskatt
skall utgå, har i motionen I: 350 — i anslutning till nyss redovisade
yrkande att sjömansskatt endast skulle uttas å fartyg i fjärrfart
hemställts att en tonnagegräns av 500 registerton måtte bestämmas i stället
för den i propositionen föreslagna gränsen vid 100 ton. Motionären förutsätter
härvid ett dispensförfarande så att sjömansskattenämnden beträftande
mindre fartyg som användes i fjärrfart skall kunna förklara att sjömansskatt
skall utgå. I motionen II: 466 yrkas å andra sidan att fartyg med mindre
bruttodräktighet än 100 registerton måtte införas under sjömansskatten. I
sistnämnda motion förordas i sådant syfte att någon tonnagegräns inte fastställes
utan att förordningens tillämpning i stället anknytes till fartygsregistreringen,
så att sjömansskatt skall uttas på fartyg, som är införda i det hos
sjöfartsstyrelsen förda fartygsregistret. Registreringsplikt föreligger för fartyg
om tjugu registerton, men även mindre fartyg må efter anmälan införas
i registret.
Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden framförts under remissbehandlingen
av sjömansskattesakkunnigas förslag, vilket liksom propositionen
upptog en tonnagegräns av 100 ton, och att departementschefen
inte funnit anledning frångå de sakkunnigas förslag. Utskottet delar den av
departementschefen framförda uppfattningen att av praktiska skäl en tonnagegräns
bör finnas. Vilken gräns som bör väljas kan vara tveksamt. Enligt
det norska sjömansskattesystemet är gränsen 100 ton och i det danska
förslaget 150 ton. Sättes gränsen vid 500 ton eller så lågt som avses med
yrkandet i motionen II: 466 skulle alltså den svenska sjömansskatten komma
att i detta hänseende avsevärt avvika från vad som gäller i berörda länder.
Såsom en fördel med den i propositionen gjorda gränsdragningen ser
utskottet, att ett dispensförfarande därmed blir obehövligt. Utskottet finner
en tonnagegräns vid 100 ton lämplig och tillstyrker alltså propositionen i
denna del. Motionsyrkandena i fråga om tonnagegränsen avstyrkes således
av utskottet.
I motionen II: 466 yrkas vidare att sjömansskattetabellen för närfart måtte
utgå och att sjömansskatt för alla sjömän skall uttas efter den lindrigare
46 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
tabellen för fjärrfart. Såsom ovan framhållits föreligger särskilda skäl för
en lindrigare beskattning av sjömän, som på grund av sitt arbete tvingas
vistas på långt avstånd från Sverige under längre tid. Användes endast en
sjömansskattetabell, som således skulle omfatta sjömän i såväl närfart som
fjärrfart, bör skatteuttaget bestämmas högre än vad som föreslås skola gälla
enligt tabellen för fjärrfart. Detta skulle medföra påtagliga nackdelar, dels
därigenom att den eftersträvade överensstämmelsen med annan nordisk sjömansskattelagstiftning
för motsvarande fart inte skulle nås och dels därigenom
att skatteuttaget för svenska sjömän i närfart blev gynnsammare än som
är motiverat i förhållande till andra här skattskyldiga. Med hänsyn härtill
anser sig utskottet inte kunna biträda nu förevarande yrkande i motionen
II: 466.
Utskottet anser sig i detta sammanhang böra något uppehålla sig vid vad
som i sistnämnda motion anföres beträffande skattebelastningen under vissa
förhållanden för sjömän i östersjöfart, om propositionen godtages. I motionen
åberopas ett av Svenska sjöfolksförbundet anfört exempel rörande
skatten för en sjöman med en seglationsperiod av 8—9 månader enligt nu
gällande regler och enligt propositionen. Exemplet utvisar enligt förbundets
mening att i åtskilliga fall en försämring i skatteläget kan uppkomma för
sjömän i östersjöfart. Vad sjöfolksförbundet anfört i denna fråga har redovisats
i propositionen. Som departementschefen anmärkt, bygger exemplet på
förutsättningen att sjömannen under vistelsen i land har ingen eller ringa
inkomst. I ett system med en definitiv källskatt torde det på grund av systemets
schablonmässiga karaktär knappast kunna undvikas åt! i särskilda fall
mindre gynnsamma verkningar uppstår. Genom att möjlighet enligt propositionsförslaget
beredes sjömän att i förekommande fall erhålla jämkning i
sjömansskatten på grund av bl. a. väsentligen nedsatt skatteförmåga, har
enligt utskottets mening hänsyn så långt möjligt tagits till sådana förhållanden
som att sjömän tvingas till sysslolöshet i land på grund av sjukdom,
arbetslöshet el. dyl.
Såsom påpekats i propositionen är möjligheterna att komma i åtnjutande
av vissa sociala förmåner beroende av storleken av vederbörandes taxerade
eller i vissa fall beskattningsbara inkomst. Då den som erlagt sjömansskatt
inte blir taxerad för sin inkomst ombord, kan hänsyn till denna inkomst
inte tas vid bedömandet av förutsättningarna för erhållande av de sociala
förmånerna, om ej särskilda åtgärder vidtas. I propositionen föreslås att i
administrativ ordning utfärdas bestämmelser av sådan innebörd att såväl
inkomsten ombord som den inkomst, vilken kommer till synes vid taxering
i land, tas i betraktande vid berörda bedömande. Utskottet har intet att
erinra häremot.
I fråga om ersättning till kommunerna för det skattebortfall, som föranledes
av sjömansskatten, ansluter sig utskottet till den i propositionen
47
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
framförda uppfattningen att ersättningen i sin helhet bör tillfalla den borgerliga
kommunen.
Vad i övrigt anförts i propositionen föranleder inte särskilt yttrande från
utskottets sida.
Gentemot de framlagda författningsförslagen har utskottet inte funnit
anledning till erinran.
•
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 92,
1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om sjömansskatt;
2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);
3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt;
4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)
om statlig förmögenhetsskatt;
5) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623); samt
6) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i uppbördsförordningen den
5 juni 1953 (nr 272);
B) att följande motioner, nämligen
1) motionen 1: 350 av herr Spetz och
2) motionen II: 466 av herr Senander m. fl.
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 10 april 1958.
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
48
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Snygg, Gustaf
Elof sson, Oscar Carlsson, Yngve Nilsson, Kronstrand, Siegbahn och
Alvar Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Sundström, Brandt, Nilsson i Svalöv,
Allard, Kärrlander, Persson i Svensköp*, Vigelsbo, Christenson i Malmö,
Andersson i Essvik och Anderson i Sundsvall.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herr Spetz, som ansett
dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Sedan länge---(= utskottet s. 43 rad 12 uppifrån — s. 44 rad 8
uppifrån)---varje avlöningstillfälle.
Utskottet vill till en början erinra om att nuvarande beskattningsregler
medför särskilda olägenheter för sjöfolket med hänsyn till dess arbetsförhållanden.
Sålunda har t. ex. de sjömän, som arbetar på längre avstånd från
hemlandet, stora svårigheter att på vanligt sätt fullgöra sina deklarationsåligganden.
Följden har blivit att sådana sjömäns inkomsttaxeringar ofta
måst åsättas skönsmässigt och i icke ringa utsträckning blivit felaktiga
samt att — på grund av den bristande kontakten mellan sjömännen och
skattemyndigheterna — det i många fall varit svårt att åstadkomma rättelse.
Det nuvarande skattesystemet kan alltså i dylika fall inte sägas fylla kravet
på jämlikhet och rättvisa. Enligt utskottets mening torde det lämpligaste
sättet att råda bot på dessa förhållanden vara att beskatta dessa sjömän efter
ett mera schablonmässigt system, som inte bygger på deklarationsskyldighet
för inkomst ombord. De principiella invändningar, som kan riktas mot
ett särskilt beskattningssystem för sjömän, byggt på dessa grunder, väger
tämligen lätt, om de ses mot bakgrunden av vad ovan anförts beträffande
rådande beskattningsförhållanden för sjöfolk i fart på längre avstånd från
hemlandet. Utskottet anser att frågan om sjömansskatt i propositionen fått
en enkel och rationell lösning. Utskottet kan därför i princip ansluta sig till
huvudlinjerna i förslaget.
I den i anledning av propositionen väckta motionen I: 350 yrkas att endast
handelsfartyg i fjärrfart skall omfattas av sjömansskatten. Såsom niotio
-
49
Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1958
nären framhållit framträder obestridligen behovet av en särskild beskattning
främst för sjömän, som arbetar på stort avstånd från Sverige. For andra
svenska sjömän däremot kan det med fog göras gällande, att de ej bör erhålla
särbehandling i beskattningshänseende i förhållande till andra skattskyldiga,
bland vilka finns stora grupper, som arbetar under liknande svårigheter.
Utskottet delar därför motionärens mening att sjömansskatten vid
införandet bör begränsas till den kategori sjömän, för vilka en särställning
kan motiveras med de allvarliga svårigheter som ovan anförts. Utskottet tillstyrker
sålunda motionen I: 350 i denna del.
Vad härefter___(= utskottet s. 45 rad 12 uppifrån — s. 45 rad 26
uppifrån)---i registret.
Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden framförts under remissbehandlingen
av sjömansskattesakkunnigas förslag, vilket liksom propositionen
upptog en tonnagegräns av 100 ton. Utskottet delar den av departementschefen
framförda uppfattningen att av praktiska skäl en tonnagegräns
bör finnas. Vilken gräns som bör väljas kan vara tveksamt. Enligt det norska
sjömansskattesystemet är gränsen 100 ton och i det danska förslaget 150
ton. Sättes gränsen vid 500 ton eller så lågt som avses med yrkandet i motionen
II: 466 skulle alltså den svenska sjömansskatten komma att i detta
hänseende avsevärt avvika från vad som gäller i berörda länder. Utskottet
har vid övervägande av tonnagegränsen funnit en sådan vid 300 ton lämplig,
särskilt med hänsyn till att ett dispensförfarande därvid blir obehövligt.
Utskottet avstyrker i denna del såväl propositionen som motionsyrkandena.
I motionen II: 466 ---(= utskottet s. 45 rad 2 nedifrån — s. 46 rad
1 uppifrån)---för fjärrfart.
Som framgår av förestående har utskottet tillstyrkt en begränsning av
sjömansskatten att omfatta endast fjärrfart. Härigenom bortfaller behovet
av mer än en skattetabell. Med hänvisning härtill anser sig utskottet sakna
anledning att biträda förevarande yrkande.
Såsom påpekats---(= utskottet s. 46 rad 12 nedifrån — s. 47 rad
4 uppifrån)---utskottets sida.
dels ock att utskottet bort under punkten A 1) hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj :ts förevarande proposition nr 92 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas och i anledning av motionen
1: 350 av herr Spetz,
1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om sjömansskatt med följande ändringar, nämligen
dels att 1 och 2 §§, 7 § 1 mom. och 21 § 1 mom. samt anvisningarna
till 1 § erhåller nedanstående sasom reservantens
förslag betecknade lydelse,
dels ock att sjömansskattetabell I erhåller beteckningen
sjömansskattetabell och sjömansskattetabell II utgår.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 40
50
Bevillningsutskottets betänkande nr A0 år 1958
Utskottets förslag
1 §•
Sjömansskatt enligt denna förordning
skall erläggas av envar,
som är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
100 registerton, vilket huvudsakligast
nyttjas i sådan närfart eller
fjärrfart, som i 2 § sägs.
Reservantens förslag
1 §•
Sjömansskatt enligt denna förordning
skall erläggas av envar,
som är anställd i redarens tjänst
ombord på svenskt handelsfartyg
med en bruttodräktighet av minst
300 registerton, vilket huvudsakligast
nyttjas i sådan fjärrfart, som
i 2 § sägs.
Den som
på fartyget.
(Se vidare anvisningarna.)
2 §. 2 §.
I denna------med handelssjöfarten,
när far t: fart mellan svenska
hamnar utanför öppen kust eller
utomskärs vid kusterna samt fart
mellan svensk och utländsk hamn
eller mellan utländska hamnar, dock
ej fart bortom linjen HanstholmLindesnäs
eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart: fart,-----
7 §•
1 mom. För här i riket bosatt
sjöman skall sjömansskatt utgå för
månad och beräknas
a) vid anställning ombord på
fartgg, som huvudsakligast användes
i fjärrfart, enligt vid denna
förordning fogad sjömans skattetabell
1, samt
b) vid anställning ombord på annat
fartyg enligt vid denna förordning
fogad sjömansskattetabell II.
1 särskilda fall må sjömansskattenämnden
föreskriva> att sjömansskatt
skall erläggas enligt tabell 1
jämväl vid anställning ombord på
fartyg, som användes i närfart.
— sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)
7 §•
1 mom. För här i riket bosatt
sjöman skall sjömansskatt utgå för
månad och beräknas enligt vid
denna förordning fogad sjömansskattetabell.
51
Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1958
Utskottets förslag
21 §.
1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden
att
1) lämna besked beträffande de
fartyg, ombord på vilka de anställda
skola erlägga sjömansskatt,
ävensom beträffande den tabell, enligt
vilken sjömansskatt skall beräknas,
2) fastställa grunder, —--
Sjömansskattenämnden äger,
Anvisningar
till 1 §.
Förordningen är icke tillämplig
vid anställning ombord på svenskt
handelsfartyg i inre fart. Med inre
fart förstås i denna förordning att
fartyget huvudsakligast användes
för färder som endast gå i hamnar,
på floder, kanaler och insjöar
eller inomskärs vid kusterna eller i
Kalmarsund.
Med svenskt --
Har sjöman---
Reservantens förslag
21 §.
1 mom. Det åligger sjömansskattenämnden
att
1) lämna besked beträffande de
fartyg, ombord på vilka de anställda
skola erlägga sjömansskatt,
denna förordning.
erlägga restavgift.
Anvisningar
till 1 §.
--bareboat basis.
--förra fartyget.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 69 och 77 §§ lagen den 19 juni 1919 a1 i texten