Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 1, såvitt propositionen angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 1958 skall utgå, jämte i ämnet väckta motioner. På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1958

1958-02-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:5, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 1, såvitt propositionen angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 1958 skall utgå, jämte i ämnet väckta motioner. På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1958

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1958

1

Nr 5

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition nr 1, såvitt propositionen angår det promilletal,

varmed skogsvårdsavgiften för år 1958 skall

utgå, jämte i ämnet väckta motioner.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1958 (Bilaga nr 1

till statsverkspropositionen 1958: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/

59 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid

anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1957 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall

för år 1958 utgå med 1,25 promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften

för år 1958 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

I. motionen II: 135 av herr Wachtmeister, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att skogsvårdsavgiften för år 1958 fastställes till 0,75 promille»;

samt

II. motionen II: 239 av herrar Rubbestad och Börjesson, vari hemställts,

»att riksdagen måtte, med hänsyn till de starkt stegrade taxeringsvärdena,

besluta fastställa skogsvårdsavgiften till 1 promille mot f. n. 1,5 promille».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

Av ovannämnda statsrådsprotokoll inhämtas bland annat följande.

Inkomsten å titeln skogsvårdsavgif ter utgjorde under budgetåret

1956/57 7,72 miljoner kronor. Skogsstyrelsen erinrar om att Kungl.

Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för

år 1957 skall utgå efter en promillesats av 1 1/2. Vidare har skogsstyrelsen

i skrivelse till riksräkenskapsverket framfört, att en omprövning av promillesatsen

borde komma till stånd med hänsyn till den 1957 vidtagna höjningen

av taxeringsvärdena för skogsmark och växande skog. Eu sådan om
1

Ilihang till riksdagens protokoll I9.r>8. 7 samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 195S

prövning syntes skogsstyrelsen jämväl motiverad av det skälet att det berättigade

i skogsvårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera syntes

kunna ifrågasättas. Styrelsen ansåg för sin del, att frågan om skogsvårdsavgiftens

avskaffande borde bli föremål för övervägande i samband med

1955 års skogsvårdsutrednings arbete och att skogsvårdsavgiften i avvaktan

härpå icke borde sättas högre än till 1,0 promille. Detta skulle innebära ett

inkomstbelopp av cirka 10,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har

för sin del — i avvaktan på ställningstagande till promilletalet —- beräknat

inkomsterna av skogsvårdsavgiften för budgetåret 1958/59 efter oförändrat

promilletal till 16 miljoner kronor.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget rörande skogsvårdsavgiften

har departementschefen erinrat om att uttagandet av skogsvårdsavgift

motiverats av det särskilda intresse skogsägarna i gemen har av

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för skogarnas skötsel och vård. Det har

därför ansetts befogat att av skogsägarna uttaga ett särskilt bidrag till täckande

av skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov. Av praktiska skäl uttages

detta bidrag med anknytning till det taxerade skogsinnehavet. Enligt departementschefens

mening saknas anledning att nu upptaga frågan om skogsvårdsavgiftens

uttagande till omprövning.

Ytterligare har departementschefen anfört följande.

Beträffande avgiftens storlek vill jag erinra om att man, när den nuvarande

skogsvårdsavgiften infördes vid 1946 års riksdag, bland annat utgick

från att avgiftens belopp skulle fastställas så att den motsvarade ungefär

två tredjedelar av medelsbehovet hos skogsvårdsstyrelserna. De medel som

genom avgiften tillföres statsverket uppgår för innevarande budgetår till

mindre än hälften av nyssnämnda kostnader. Under de senaste åren har

alltså inträffat en betydande eftersläpning av inkomsterna av skogsvårdsavgiften

i jämförelse med utgifterna för skogsvårdsstyrelserna. I sitt nyss

nämnda betänkande nr 7 vid 1957 års riksdag anförde bevillningsutskottet,

att de höjda taxeringsvärdena å skogsmark och växande skog i och för sig

torde kunna motivera en sänkning av promilletalet för 1958 års skogsvårdsavgift,

men att det å andra sidan kunde befinnas vara angeläget att i större

eller mindre utsträckning intensifiera den skogsvårdande verksamheten.

Såsom chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag anför, har

utgifterna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i det föreliggande riksstatsförslaget

uppräknats med sammanlagt 1 873 000 kronor. Om korrektion

göres för en anslagsteknisk omläggning är uppräkningen reellt nära 2

miljoner kronor. Utgifterna för skogsvårdsstyrelserna uppgår i föreliggande

riksstatsförslag -—- efter nyssnämnda korrektion — till 19 994 000 kronor.

Enligt min mening bör de vid den nuvarande skogsvårdsavgiftens införande

fastslagna principerna alltjämt gälla och skogsvårdsavgiftens promilletal

så avvägas att de inflytande avgifterna täcker ca två tredjedelar av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1958 3

ovan angivna kostnader. Jag hemställer därför i det följande om att skogsvårdsavgiften

för år 1958 fastställes till 1,25 promille, varvid jag beräknar

titeln skogsvårdsavgifter till 13 miljoner kronor.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionen II: 135 framhålles, att skogar med egen förvaltningspersonal

ej tar skogsvårdsstyrelsernas tjänster i anspråk. Det är därför svårt

att inse, varför de skall åläggas att subventionera skogsvården hos de mindre

skogsägare, som inte har möjligheter att klara sig utan skogsvardsstyrelsernas

biträde. Utvecklingen synes gå mot skogsbruksföreningar med egen

anställd personal, och i den mån skogsägareföreningarna åtager sig rent

skogsvårdande uppgifter eller med andra ord avlastar skogsvårdsstyrelserna

blir även de mindre skogsägarna belastade med dubbla förvaltningskostnader.

I den mån subventioner anses böra utgå, bör de ej uttagas såsom ett

slags punktskatt av viss ägarekategori utan bör givetvis delas lika av alla

medborgare. Till dessa argument mot skogsvårdsavgiften såsom sådan kommer

den avsevärda höjning av dess underlag, skogsvärdena, som skett i och

med 1957 års fastighetstaxering, ofta långt över 100 procent. Den av finansministern

föreslagna sänkningen av promilletalet från 1,5 till 1,25 är inte

till fyllest för att undvika den höjning av fastighetsägarnas beskattning, som

man förklarade inte skulle bliva följd av de nya taxeringsvärdena. För att

i åtminstone ett avseende undvika sådan höjning måste promilletalet sättas

till högst 0,75.

Motionärerna i motionen II: 239 har, efter att ha erinrat om 1946 års

riksdagsbeslut beträffande skogsvårdsavgiftens uttagande, anmärkt, att beslutet

inte syntes innebära något absolut principiellt krav på att skogsvårdsavgiften

för framtiden borde täcka ungefär två tredjedelar av kostnaderna

för skogsvårdsstvrelseverksamheten, utan beslutet torde närmast få ses

som ett konstaterande att vid en promillesats av 1,5 två tredjedelar av nyssnämnda

kostnader komme att i dåvarande läge täckas av avgiften.

För att belysa förhållandet mellan skogsvårdsavgiftsmedlen och anslagen

till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under olika budgetår, har i motionen

intagits följande sammanställning

Budgetår Anslag Skogsvårdsavg. Avg. i %

av anslag

1947/48 ...................... 8 225 000 5 086 000 62

1953/54 ...................... 14 139 400 7 865 100 56

1957/58 (beräkn.) ............ 19 062 500 8 000 000 42

1958/59 » ............ 19 868 000 13 000 000 66

Motionärerna anför vidare att efter den år 1946 genomförda omorganisationen

av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet styrelserna tillförts arbetsuppgifter,

framför allt på undervisningens område, som torde få anses vara

av natur att helt böra bekostas av statsmedel och sålunda undantas vid en

jämförelse mellan anslagsmedel och skogsvårdsavgifter. För budgetåret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1958

1958/59 kan kostnader för dylik verksamhet beräknas till omkring 1,9 milj.

kronor, varav närmare 300 000 kronor faller på personal avlönad från skogsvårdsstyrelsernas

avlöningsanslag, 500 000 kronor på personal under omkostnadsanslaget

och 1,1 milj. kronor på skogsvårdsgårdar. Fråndrages

ovanstående 1,9 miljoner kronor från de beräknade anslagen 1958/59, återstår

17 968 000 (19 868 000— 1 900 000). Mot detta belopp svarande inkomster

av skogsvårdsavgifter skulle med tillämpande av oförändrad relation

uppgå till 11 860 000 kronor eller 1,13 %o
Motionärerna

har även framlagt en beräkning huru de totala utgifterna

för skogsvårdsstyrelseverksamheten kommer att finansieras under budgetåren

1957/58 och 1958/59.

1957/58 1958/59

Totala utgifter...................................... 33 557 900 36 423 200

Härav betalar staten (19 062 500— 8 000 000) ........ 11 062 500

» (19 868 000—13 000 000) ........ 6 868 000

skogsägarna: skogsv.-avg. 8 000 000

serviceavg. 12 826 600 20 826 600

» skogsv.-avg. 13 000 000

serviceavg. 14 911 300 27 911 300

skogsvdrdsstyr. med inkomster

av egna tillgångar m. m............1 668 800 1 643 900

33 557 900 36 423 200

Enligt denna beräkning uppgår statens andel av de totala kostnaderna för

skogsvårdsstyrelseverksamheten budgetåret 1958/59 endast till omkring en

femtedel av kostnaderna. Ovanstående förhållande talar enligt motionärernas

mening för att promilletalet för skogsvårdsavgiften, i enlighet med

skogsstyrelsens förslag, för år 1958 fastställes till 1,0.

Utskottet

Enligt förordningen den 28 juni 1946 om skogsvårdsavgift, i dess lydelse

enligt förordningen den 5 juni 1953 (nr 403), skall skogsvårdsavgift erläggas

för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda

värden för skogsmark och växande skog. Avgiften utgår med högst 1,5 promille

av nämnda värden. Varje år skall bestämmas med vilket promilletal

avgiften skall för det året utgå. Skogsvårdsavgift har hittills uttagits med

det i förordningen angivna maximitalet.

Uttagandet av skogsvårdsavgift har motiverats av intresseprincipen. På

grund av det särskilda intresse skogsägarna har av skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet för skogarnas skötsel och vård har det ansetts befogat att av

skogsägarna uttaga ett speciellt bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas

medelsbehov. Emellertid har detta medelsbehov inte satts i direkt rela
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1958

5

tion till skogsvårdsavgiftens storlek, utan det täckes förutom av skogsvårdsstyrelsernas

egna inkomster — framför allt biträdesersättningar — av anslag

på riksstaten; i stället tillföres skogsvårdsavgiftsmedlen helt riksstatens inkomstsida.

Förhållandet mellan skogsvårdsavgiftens storlek och skogsvårdsstyrelsernas

nettomedelsbehov har såtillvida beaktats, att man vid genomförandet

av 1946 års reform vid avvägningen av skogsbrukets bidrag utgick

från att skogsbruket skulle bära större delen av den kostnadsökning, som

beräknades bliva följden av reformens genomförande. Vederbörande departementschef

förordade sålunda att skogsvårdsavgiften bestämdes till så högt

belopp, att omkring 4,5 miljoner kronor, vilket motsvarade närmare två

tredjedelar av skogsvårdsstyrelsernas beräknade totala nettomedelsbehov

för den närmaste tiden, skulle komma att täckas av inflytande avgiftsmedel.

Av 1946 års jordbruksutskott, som behandlade skogsvårdsstyrelsereformen

i utlåtande nr 61, uttalades, att utskottet icke ville motsätta sig att avgiftens

belopp fastställdes så att den motsvarade ungefär två tredjedelar av förutnämnda

totala medelsbehov hos skogsvårdsstyrelserna, dock högst 4,5 miljoner

kronor. Detta torde betyda, framhöll utskottet vidare, att avgiften för

det dåvarande behövde uttagas med 1,5 promille, vilket utskottet ansåg vara

det högsta promilletal som borde ifrågakomma.

Det vid 1946 års reform tillämpade relationstalet mellan intäkterna genom

skogsvårdsavgiften och anslagen till skogsvårdsändamål har sedermera

inte kunnat uppnås trots att avgiften uttagits med maximitalet 1,5 promille.

Vid flera tillfällen har inflytande medel understigit 50 procent av

nämnda anslag. Anledningen härtill är att anslagen kontinuerligt ökats, medan

det underlag, varpå skogsavgiften beräknades, praktiskt taget var oförändrat

fram till budgetåret 1953/54, då det genom de nya skogsvärden, som

fastställdes vid 1952 års allmänna fastighetstaxering, höjdes med ca 75 procent.

Därefter har underlaget legat på den då uppnådda nivån tills nu. För

budgetåret 1957/58 utgör inflytande medel ca 44 procent av beloppen för

anslagen.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t, på hemställan av chefen

för finansdepartementet, föreslagit riksdagen besluta, att skogsvårdsavgiften

skall för år 1958 utgå med 1,25 promille. Inkomsten av skogsvårdsavgiften

har i anslutning härtill upptagits med 13 miljoner kronor eller med 5 miljoner

kronor mer än i gällande riksstat.

Trots den sålunda förordade sänkningen av promilletalet för skogsvårdsavgiften

skulle betydligt större belopp inflyta i skogsvårdsavgifter än som

varit fallet under de senast förflutna budgetåren, då i skogsvårdsavgifter

influtit icke fullt 8 miljoner kronor. Anledningen härtill är alt de genom

1957 års fastighetstaxering fastställda nya skogsvärdena, å vilka skogsvårdsavgiften

för år 1958 skall beräknas, praktiskt taget fördubblats.

I den föreliggande motionen II: 135 yrkas att skogsvårdsavgift skall för

år 1958 uttagas med 0,75 promille. Ett bifall till detta yrkande skulle innebära

att i skogsvårdsavgifter under budgetåret 1958/59 skulle inflyta ungefär

lika mycket som nu. Till stöd för yrkandet åberopas den omständighe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1958

ten att taxeringsvärdena å skogsmark och växande skog fördubblats, vilket

medför att skogsägarna får en ökad skattebelastning om avgiften sättes

högre än 0,75 promille.

I motionen II: 239 yrkas att promilletalet sättes till 1,0. Därvid har motionärerna

bl. a. hänvisat till vad skogsstyrelsen i ärendet anfört, varjämte

framhållits att 1946 års riksdagsbeslut ej fick fattas så, att avgiften

för all framtid skulle uttas med så stort belopp att de inflytande medlen

kom att motsvara 2/3 av anslagen till skogsvårdsstyrelserna.

Det av 1946 års riksdag gjorda och av senare års riksdagar godtagna uttalandet

om förhållandet mellan inflytande skogsvårdsavgiftsmedel och anslag

till skogsvårdsstyrelserna får anses alltjämt äga giltighet. I enlighet

härmed bör skogsvårdsavgiften — om möjlighet därtill föreligger — uttagas

med så högt promilletal att omkring 2/3 av medelsbehovet täckes av avgifterna.

Att detta måste innebära en förhöjning av avgiftens belopp för skogsägarna

i allmänhet är naturligt. Med hänsyn till den eftersläpning, som

tidigare ägt rum och som nu bör tas igen, blir denna höjning visserligen

relativt sett tämligen stor, men uttryckt i penningar kan höjningen för flertalet

enskilda skogsägare inte anses utgöra någon nämnvärd belastning, särskilt

inte som skogsvårdsavgiften är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Förhållandet

bör också ses mot bakgrunden av den ökade nytta skogsägarna i

gemen har av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Med hänsyn till nuvarande

ansträngda statsfinansiella läge kan ett frångående av 1946 års principbeslut

befaras leda till en minskad tilldelning av medel till den skogsvårdande

verksamheten, vilket ur flera synpunkter torde vara en olycklig utveckling.

Vid den i propositionen gjorda beräkningen av de medel som behöver uttagas

genom skogsvårdsavgift för att det nämnda relationstalet skulle nås

har utgångspunkten varit att anslagen till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet

(avlöningar och omkostnader) i enlighet med riksstatsförslaget skulle

utgöra 19 868 000 kronor. Häremot har i motionen II: 239 invänts, att i beloppet

ingår vissa utgifter avseende skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter

å framför allt undervisningens område, vilka utgifter helt borde bekostas

av statsmedel. Beloppet för dessa utgifter har av motionärerna angivits till

1,9 miljoner kronor. Om detta belopp frånräknas skulle även med användande

av samma relationstal som i propositionen endast 11 860 000 kronor behöva

uttagas i skogsvårdsavgifter, vilket ernås med ett promilletal av 1,13.

I anslutning härtill vill utskottet framhålla, att den undervisning, som

bedrives i skogsvårdsstyrelsernas regi och som från alla håll torde betraktas

som nödvändig, har ett mycket nära samband med övriga skogsvårdande

åtgärder. Bland annat kan påpekas, att undervisning meddelas såväl skogsarbetare

och blivande skogsarbetare som skogsägare. Liksom tidigare har i

årets statsverksproposition en viss del av kostnaderna för undervisningen

hänförts under skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag och omkostnadsanslag.

Enligt utskottets uppfattning föreligger inte anledning att nu utmönstra

dessa kostnader från de nämnda anslagen vid beräkningen av behovet av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1958

skogsvårdsavgiftsmedel. Med lika rätt skulle kunna ifrågasättas att medräkna

vissa efter år 1946 till karaktären väsentligt ändrade anslag till skogsvårdande

verksamhet, exempelvis förslagsanslaget till statens skogsförbättringsanslag,

som för budgetåret 1958/59 upptagits med 2 600 000 kronor.

Utskottet tillstyrker därför att ca 2/3 av de föreslagna anslagen till skogsvårdsstyrelserna

eller ungefär 13 miljoner kronor uttas genom skogsvårdsavgift.

Detta innebär att promilletalet för skogsvårdsavgiften i enlighet med

vad som föreslagits i statsverkspropositionen bör sättas till 1,25. Utskottet

får sålunda med avstyrkande av yrkandena i motionerna II: 135 och II: 239

tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften

besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen

om skogsvårdsavgift skall för år 1958 utgå med 1,25 promille,

B. att följande motioner, nämligen

1) motionen II: 135 av herr Wachtmeister samt

2) motionen 11:239 av herrar Rubbestad och Börjesson,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 februari 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Eriksson, Spetz, Erik

Jansson, fröken Ranmark, herrar Söderquist*, Bengtson, Wärnberg och

Alvar Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Kollberg, Brandt, Nilsson i

Svalöv*, Allard, Gustafson i Göteborg, Kärrlander, Ericsson i Kinna, Persson

i Svensköp och Vigelsbo.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1958

Reservation

av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Bengtson, Alvar Andersson, Kollberg,

Nilsson i Svalöv, Gustafson i Göteborg, Persson i Svensköp och Vigelsbo,

vilka — under åberopande av innehållet i motionen II: 135 av herr

Wachtmeister samt motionen II: 239 av herrar Rubbestad och Börjesson —

ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående skogsvårdsavgiften

samt motionen II: 135 av herr Wachtmeister och

motionen II: 239 av herrar Rubbestad och Börjesson, besluta,

att skogsvårdsavgiften enligt förordningen om skogsvårdsavgift

skall för år 1958 utgå med 1,00 promille.

580256

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 1, såvitt propositionen angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 1958 skall u a1 i texten