Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om viss ändring i förordningen med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg.

1958-02-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 A:6, Betänkande i anledning av väckta motioner om viss ändring i förordningen med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6 år 1958

1

Nr 6

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om viss ändring i förordningen med provisoriska

bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande

av avyttrat fartyg.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 13 av herrar Spetz och Dahl samt II: 12 av herr Johansson

i öckerö m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 19 februari

195b (nr 4-0).

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen med provisoriska bestämmelser

om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg

den 19 februari 1954 (nr 40) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Vid beräkning av nettoinkomst av rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet

i vad den avser realisationsvinst vid avyttring av fartyg — ---beskatt
ningsåret.

2 §.

Avdrag enligt — — — sägs. Avdraget må--— ingå i den skattepliktiga

intäkten för beskattningsåret. Har den —--mån jämkas.

Såsom förutsättning---statlig inkomstskatt.

Det åligger---förordning verkställts.

Garantiförbindelse skall-----— att fastställa.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

dock att de ändrade bestämmelserna skall äga tillämpning jämväl vid 1958

års taxering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 6 år 1958

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen I: 13.

Bestämmelser om avsättning till investeringsfonder har meddelats i förordningen

den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Enligt denna medges rätt till avdrag vid taxeringen till kommunal

och statlig inkomstskatt för avsättningar till vissa angivna investeringsfonder.

Dessa bestämmelser, som är av permanent karaktär, har tillkommit

i syfte att befordra konjunkturutjämningen.

Vid sidan härav finns vissa provisoriska bestämmelser avseende dels investeringsfonder

för ersättande av förlorade inventarier eller lagertillgångar

(s. k. eldsvådefonder) och dels investeringsfonder för ersättande av avyttrat

fartyg (s. k. fartygsfonder).

Bestämmelser om s. k. fartygsfonder har upptagits i förordningen den 19

februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg. Denna lagstiftning har tillkommit

mot följande bakgrund. Vad som erhålles vid försäljning av fartyg, som

utgör tillgång i förvärvskällan rörelse, måste helt eller delvis upptagas såsom

intäkt av rörelse för det beskattningsår, då försäljningen skett. Har ersättningsanskaffning

inte ägt rum under samma år, i följd varav mot det

framkomna skattepliktiga beloppet inte kan göras någon avskrivning å nyförvärvat

fartyg, kan beskattningseffekten bli sådan att den avsedda framtida

ersättningsanskaffningen försvåras. Genom 1954 års lagstiftning om

fartygsfonder har skapats möjlighet för skattskyldig att genom avsättning

till sådan fond erhålla uppskov viss tid med beskattningen av ersättningen

för avyttrat fartyg just för att underlätta en ersättningsanskaffning under

samma tid.

Ehuru ifrågavarande lagstiftning tillkommit närmast med hänsyn till de

för rederinäringen föreliggande speciella förhållandena, har den utformats

så att beskattningsanståndet kan utnyttjas av varje rörelseidkare, som avyttrat

till rörelsen hörande fartyg, sålunda även t. ex. fiskare. Genom förevarande

förordning har öppnats möjlighet till avdrag för fondavsättning vid

taxeringarna åren 1954—1959.

För att förhindra att bestämmelserna utnyttjas i skatteundandragande

syfte eller eljest åsamkar det allmänna skatteförluster kräves för avdragsrätt,

att den skattskyldige ställt viss bankgaranti för det skattebelopp, som

debiteras, om någon ersättningsanskaffning inte kommer till stånd under

anståndstiden.

Beträffande avdragsrättens storlek har vissa begränsningsregler uppställts.

Avdraget får sålunda för visst beskattningsår inte överstiga det belopp,

varmed ersättning för avyttrat fartyg, som utgjort tillgång för stadigvarande

bruk i rörelsen, ingår i den skattepliktiga intäkten av rörelsen för

beskattningsåret. I motsats till vad som gäller enligt förordningen om eldsvådefonder

(SFS 230/1951) får avsättning ej ske för vad som av ersättning
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6 år 1958 3

en kan vara att hänföra till realisationsvinst. Vidare gäller att avdrag för

fondavsättning inte får överstiga dubbla det belopp, för vilket ställts bankgaranti.

Investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg må tagas i anspråk för

avskrivning av fartyg som anskaffats under beskattningsåret. Då ersättningsanskaffningen

sker, anses det nya fartyget i beskattningsavseende avskrivet

med belopp motsvarande de ianspråktagna fondmedlen.

Företagsbeskattningskommittén uttalade i sitt betänkande (SOU 1954:

19) som sin mening att goda skäl kunde åberopas för att inarbeta författningarna

om eldsvådefonder och om fartygsfonder i den permanenta lagstiftningen.

Frågan härom ansågs emellertid böra upptagas till närmare,

prövning i ett senare sammanhang, varvid författningarna tillika torde behöva

göras till föremål för den översyn som betingades av efter hand vunna

erfarenheter. I anledning av i ämnet väckta motioner vid 1955 års riksdag

förklarade sig bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 45, under hänvisning

till att de båda förordningarna om speciella investeringsfonder torde böra

överses, inte vara berett att förorda, att riksdagen omedelbart antog de båda

författningarna såsom permanenta. Utskottet förutsatte emellertid att den

erforderliga översynen om möjligt verkställdes inom sådan tid att förslag

om permanent lagstiftning i förevarande hänseende kunde föreläggas redan

1956 års riksdag. Sedermera har frågan om en permanent lagstiftning på

detta område upptagits i proposition nr 42 till 1956 års riksdag. Departementschefen

framhöll därvid att flera skäl talade för ett bibehållande tills

vidare av ifrågavarande bestämmelsers provisoriska karaktär. Bland annat

anfördes därvid, att vid en permanent lagstiftning bestämmelserna borde

anpassas till de efter 1955 års reform gällande reglerna för företagsbeskattningen,

men att en sådan anpassning lämpligen icke borde ske förrän sistnämnda

regler tillämpats någon tid. Vidare vore det önskvärt att erhålla

ytterligare erfarenhet från tillämpningen av förordningen om särskilda

fartygsfonder. Frågan om en permanent lagstiftning på förevarande område

borde därför enligt departementschefens mening skjutas på framtiden

för att kunna göras till föremål för ett samlat övervägande.

De skäl som departementschefen anfört för sitt ställningstagande fann

även 1956 års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 13 tala för att lagstiftningen på förevarande område tills vidare fick

bibehålla sin provisoriska karaktär. Utskottet tillstyrkte sålunda att 1951

års förordning om s. k. eldsvådefonder och 1954 års förordning om särskilda

fartygsfonder erhöll fortsatt giltighet under ytterligare tre år. Utskottet ville

emellertid i sammanhanget understryka önskvärdheten av att bestämmelserna

rörande avsättning till dylika fonder så snart lämpligen kunde ske

permanent införlivades med vårt skattesystem.

I de föreliggande motionerna erinras om att enligt förordningen om fartygsfonder

avdrag får åtnjutas vid beräkning av inkomst av rörelse för viss

avsättning till investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg, men att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 6 år 1958

den del av intäkten för fysisk person som eventuellt taxeras som inkomst

genom realisationsvinst däremot inte får användas för dylik avsättning. Detta

har medfört uppenbarligen inte åsyftade konsekvenser i de fall viss del av

försäljningssumman för avyttrat fartyg taxeras som realisationsvinst. Om

realisationsvinstbeskattningen blivit den helt övervägande har syftet med

hithörande bestämmelser helt förfelats. Förhållandet är inte tillfredsställande

och torde enklast kunna rättas till genom ändring av 1 och 2 §§ i förordningen.

Utskottet. Inkomst genom försäljning av inventarier i rörelse skall vid

taxeringen som regel i sin helhet upptas såsom intäkt av rörelse. Då fråga

är om försäljning av fartyg gäller emellertid särskilda regler, om försäljningen

gjorts av fysisk person, som icke vid något tillfälle tillämpat räkenskapsenlig

avskrivning i förvärvskällan. I dylikt fall beskattas allenast

den del av ersättningen, som motsvarar tidigare åtnjutna värdeminskningsavdrag

å fartyget, såsom inkomst av rörelse. För eventuellt återstående del

av försäljningssumman gäller bestämmelserna om realisationsvinstbeskattning.

Har fartyget innehafts kortare tid än två år blir sålunda sistnämnda

del av ersättningen i sin helhet skattepliktig. Har det varit i säljarens ägo

längre tid sker beskattningen efter den fallande skalan i 35 § 2 mom. vid

b) kommunalskattelagen och om innehavet varat mer än fem år blir denna

del av försäljningssumman helt skattefri.

Som framgår av den tidigare framställningen gäller beträffande rätten till

avdrag för avsättning till investeringsfond för avyttrat fartyg att denna är

begränsad till de fall, då ersättningen utgör skattepliktig intäkt av rörelse.

I motsats till vad som gäller enligt förordningen om s. k. eldsvådefonder

(SFS 230/1951) får avsättning ej ske för vad som av ersättningen kan vara

att hänföra till realisationsvinst.

I de förevarande motionerna yrkas att möjlighet införes för enskilda

skattskyldiga, som under beskattningsåret försålt fartyg, att erhålla avdrag

för avsättning till investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg

även för den del av vinsten å försäljningen som är att betrakta såsom realisationsvinst.

I samband med förarbetena till förordningen med provisoriska bestämmelser

om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg ifrågasattes

att lagstiftningen skulle omfatta även den del av intäkten, som

blev föremål för realisationsvinstbeskattning. Tanken avvisades av företagsbeskattningskommittén

under hänvisning till att dylik beskattning torde

inträffa ytterst sällan. Vidare ansåg kommittén av praktiska skäl önskvärt,

att avdragsrätten begränsades till att avse den del av försälj ningsvinsten

som redovisades såsom intäkt av rörelse. Samma ståndpunkt intogs av

1954 års bevillningsutskott i dess av riksdagen godkända betänkande nr 9,

varvid utskottet tillika erinrade om de förmånliga reglerna för beskattning

av realisationsvinst, då den försålda tillgången innehafts minst två år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6 år 1958 5

Enligt vad utskottet kunnat finna kan under vissa förutsättningar inträffa

att försäljning av fartyg, som göres av fysisk person vilken icke tillämpat

räkenskapsenlig avskrivning, blir bedömd efter ur skattesynpunkt oförmånligare

regler än försäljning av inventarier, som göres av andra fysiska eller

juridiska personer. Om försäljningen sker inom mindre än två år efter förvärvet,

blir den erhållna ersättningen nämligen i sin helhet beskattad, utan

att vederbörande får möjlighet att göra avsättning till investeringsfond för

mer än eventuellt en del av ersättningen. Detta förhållande är som motionärerna

framhållit materiellt sett inte tillfredsställande.

Med hänsyn till att bestämmelserna om ifrågavarande investeringsfonder

är av provisorisk karaktär och gäller endast till och med 1959 års taxering,

är det emellertid enligt utskottets uppfattning inte lämpligt att nu

komplicera lagstiftningen med bestämmelser i syfte att undanröja nämnda

olägenhet. I samband med övervägande av frågan om en permanent eller

fortsatt provisorisk lagstiftning i ämnet bör emellertid prövas om praktiska

möjligheter föreligger att i lagstiftningen beakta de i motionerna

framförda önskemålen. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet om

omedelbar lagstiftning i ämnet.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 13 av herrar Spetz och

Dahl samt II: 12 av herr Johansson i öckerö m. fl. om viss

ändring i förordningen med provisoriska bestämmelser om

särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg,

i den mån desamma icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 februari 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Eriksson, Spetz,

Erik Jansson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Möller och

Alvar Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Sundström, Kollberg, Allard, Kärrlander,

Andersson i Essvik, Nilsson i Bästekille, Anderson i Sundsvall, Jansson

i Aspeboda, Stenberg och Kristenson i Göteborg.

580260 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.