Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

1958-01-17 · 52 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 50 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av julimäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1957, får härmed enligt gällande instruktion till

riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1958

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård,

Schmidt, Eliasson och Domö;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Regnéll,

Andersson i Ronneby, Carlsson i Tibro, Persson i Appuna, Svensson i Stenkyrka

och Boija.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt Nr 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

3

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1957.

Kreditpolitiken.

I de senaste årens stabiliseringspolitik har kreditpolitiska ingripanden ingått

som ett väsentligt led. De har så småningom kommit att omfatta ett

flertal olika åtgärder, vilka i den ordning som de tillkommit redovisats i

tidigare berättelser till bankoutskottet. Här skall de emellertid i korthet

sammanfattas i den utsträckning, som de under det senaste året ägt

aktualitet.

Sedan ett antal år består en uppgörelse mellan riksbanken och affärsbankerna

om vissa minimikvoter för de senares likviditet. Så länge som

en kreditexpansion och därmed inlåningsökning fortgår verkar dessa kvoter

närmast som en prioritering av den offentliga upplåningen och bostadsbyggandet.

Ungefär samtidigt med denna uppgörelse träffade riksbanken

också en uppgörelse med försäkringsinstituten om dessas placeringar. Med

senare tillkomna kompletteringar har denna i praktiken lett till att omkring

% av de medel, som instituten årligen söker placering för, användes

för inköp av statspapper och hypoteksobligationer samt för direkta inteckningslån

i bostadsfastigheter.

De nya inflationsrisker, som aktualiserades under hösten 1954 och våren

1955, föranledde från våren 1955 nya kreditpolitiska ingripanden. De innefattade

bland annat en höjning av diskontot från 2 % % till 3 % % varigenom

en uppjustering av det allmänna ränteläget ägde rum och utrymme

skapades för ett effektivare handhavande av de kreditpolitiska regleringarna.

Diskontohöjningen följdes av en omfattande långfristig statsupplåning,

varigenom en betydande del av den korta upplåning mot skattkammarväxlar,

som ägt rum inom banksystemet, kunde avlyftas och banklikviditeten

nedbringas. Ungefär samtidigt ställdes från riksbankens sida

krav på att de tidigare överenskomna likviditetskvoterna, trots den åtstramande

effekt på likviditeten som nyssnämnda statslån kunde väntas

medföra, ovillkorligen skulle iakttagas. Det visade sig emellertid sedermera,

trots att likviditetskraven i huvudsak hade uppfyllts, att de vidtagna

åtgärderna icke ledde till den restriktivitet i kreditgivningen, som

det ekonomiska läget ansågs påkalla. Riksbanken fann sig därför föranlåten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

att mera direkt söka påverka bankutlåningen. Detta skedde i förstone

genom en hemställan till affärsbankerna i september 1955 om en minskning

av utlåningen för andra ändamål än bostadsbyggande till 99 % av motsvarande

utlåning vid slutet av juli 1955. Det successivt vidgade utrymme,

som därefter visade sig erforderligt för finansieringen av statsbudgeten

och bostadsbyggandet, föranledde emellertid riksbanken att under våren

1956 hos affärsbankerna förorda en ytterligare reducering av utlåningen,

eller med minst 5% i förhållande till juliläget 1955. Samtidigt träffades

överenskommelser med sparbankerna om en begränsning av utlåningen för

andra ändamål än nyproduktion av bostäder och med centralkassorna om

visst maximum för den totala utlåningen.

De ovan berörda kreditmarknadsregleringarna bestod alla med smärre,

av tekniska skäl betingade ändringar vid ingången av år 1957. De omfattade

sålunda uppgörelser med försäkringsinstituten om placeringspolitiken,

med affärsbankerna om vissa minimikvoter för likviditeten och om

begränsning av utlåningen för andra ändamål än bostadsbyggande samt

slutligen med sparbankerna och centralkassorna om en efter deras respektive

förhållanden avpassad, motsvarande utlåningsbegränsning. Med hänsyn

till de ränteeffekter på marknaden, som dessa olika åtgärder kunde

väntas medföra, hade vidare riksbankens officiella diskonto höjts till 4 %,

och marknadsräntorna hade i huvudsak anpassats därtill. Syftet med nu

berörda åtgärder kan i korthet sägas ha varit att under hänsynstagande

till de av statsmakterna såsom särskilt angelägna betraktade lånebehoven

åstadkomma en av det allmänna ekonomiska läget påkallad restriktivitet

på kreditmarknaden.

Så som det ekonomiska läget tedde sig vid ingången av 1957 ansåg sig

fullmäktige kunna framhålla i sin för år 1956 avgivna berättelse, att anledning

icke förelåge till några större förändringar i inriktningen av eller målsättningen

för den förda kreditpolitiken. Emellertid började ganska snart

efter ingången av 1957 tecken framträda på att kreditpolitiken, även om

alla krav som ställts på kreditinstituten i huvudsak hade uppfyllts, icke

längre besatt samma effektivitet som tidigare. Detta betingades av olika

omständigheter men berodde framför allt på att den kreditefterfrågan

som till följd av restriktionerna inte längre kunde tillgodoses av bankerna

i tidigare vanlig ordning, i stället riktade sig mot marknaden utanför banksystemet.

Denna utväg utnyttjades av såväl kommuner som företag och

enskilda, och den fick bland annat en ränteglidning på marknaden utanför

bankerna till resultat, och de sålunda uppkomna spänningarna i räntestrukturen

väckte förväntningar om en allmän räntehöjning. Dessa förstärktes

ytterligare när det framstod klart, att det statsfinansiella läget

starkt försämrats och att behovet av statsupplåning skulle komma att bli

avsevärt större än som tidigare förutsatts. Verkningarna av dessa olika

faktorer yttrade sig bland annat däri, att de obligationslån, som i januari

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

5

på dittills gällande villkor emitterades av Stadshypoteks- och Bostadskreditkassorna,

icke lyckades finna fullständig placering utan stöd av omfattande

teckningar från riksbankens sida. Senare under våren upptagna

underhandsförsäljningar av samma lån gav ytterst begränsade resultat.

Vid de emissioner slutligen, som företogs av riksgäldskontoret under våren

och som huvudsakligen avsåg korta obligationslån, visade det sig icke möjligt

erhålla teckningar ens till ett belopp som motsvarade under halvåret

förfallande korta lån.

Förändringarna i marknadsläget framträdde även däri, att riksbanken

vid sidan av sin medverkan vid ovannämnda hypoteksinstitutioners emissioner

upprepade gånger under vårens lopp måste ingripa kursstödjande

på obligationsmarknaden. Genom dessa operationer kom en betydande post

äldre material att tillföras riksbankens portfölj. Samtidigt med att obligationsmarknaden

försvagades visade den fortgående stegringen av aktiekurserna,

att inflationsförväntningarna tilltog.

Den nu berörda utvecklingen tedde sig så mycket mer oroande som

behovet av obligationsemissioner snabbt ökade. Icke minst berodde detta

på det växande underskottet i statsbudgeten, som i huvudsak hade finansierats

genom lån i bankerna och för den skull resulterat i en fortgående

likviditet suppbyggnad såväl inom näringslivet som inom banksystemet.

Lika oroväckande var emellertid den fortgående ökningen av affärsbankernas

engagemang i bostadsbyggnadskrediter. Dessa engagemang hade

vid halvårsskiftet 1957 stigit till totalt 2 690 mkr. Därav hade disponerats

sammanlagt närmare 2 000 mkr, vilket var den högsta nivå som dessa

krediter någonsin nått. Av beloppet utgjordes icke mindre än ca 870 mkr

av krediter i redan färdigställda fastigheter. Enligt planerna för bostadsbyggandet

skulle närmare hälften av årsprogrammet påbörjas före slutet

av tredje kvartalet i syfte att trygga sysselsättningen under den kommande

vintern. Detta innebar, att ett mycket stort antal lägenheter skulle påbörjas

och finna finansiering i ett läge, då affärsbankernas engagemang i

byggnadskrediter redan före igångsättningssäsongens början översteg alla

tidigare tal och utsikterna till en normal avlyftning från kapitalmarknadsplacerarnas

sida tedde sig dystrare än på mycket länge. Då det icke kunde

förväntas, att bankerna i detta läge skulle anse det möjligt att i mera

nämnvärd utsträckning ställa ytterligare kreditiv till förfogande under

tredje kvartalet, framstod åtgärder för att möjliggöra en större avlyftningsoperation

som oundgängligen nödvändiga.

Till de omständigheter, som antytts i det föregående, kom att på försommaren

allt klarare tecken började framträda, förebådande den västeuropeiska

valutaoro, som sedermera under eftersommaren definitivt utlöstes

genom de faeto-devalveringen av Frankrikes valuta och kännetecknades

av en häftig spekulation mot främst pund stcrling. De befarade

störningarna på valutaområdet, som denna gång rätt väl kunde även tids
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

mässigt förutbestämmas, fick sin särskilda relevans mot bakgrunden av

den diskussion om de västeuropeiska valutapariteterna, som redan förut

inletts från tongivande håll och som kunde väntas blossa upp i full styrka

i samma mån som den faktiska händelseutvecklingen gav ny aktualitet åt

frågan. Den i vart fall så långt förutsebara utvecklingens risker även för

vårt vidkommande fick sin särskilda betoning av att den kunde väntas nå

sitt akuta skede ungefär samtidigt som, såsom belysts i det föregående,

vårt land, därest inga motåtgärder vidtagits, skulle ha ställts inför en akut

finansieringskris för bostadsbyggandet, medförande frestelser eller nödtvång

till en direkt riksbanksfinansiering av detta, och likaledes samtidigt ställts

inför motsvarande svårigheter — med åtföljande spekulationsåterverkningar

— för finansieringen av statens under hösthalvåret koncentrerade upplåningsbehov,

som vid halvårsskiftet beräknades till 1 500 ä 1 700 mkr och

som sedermera visade sig uppgå till ett ännu större belopp.

Med hänsyn till det sålunda uppkomna läget fann fullmäktige det nödvändigt

att den 10 juli höja riksbankens officiella diskonto från 4 % till

5 % med verkan från och med påföljande dag.

Marknadsräntorna anpassades omgående till det nya läget, och riksgäldsfullmäktige

höjde diskontot för 3-månaders skattkammarväxlar med 1 %

till 3 % %.

Affärsbanker och sparbanker höjde som regel sina inlåningsräntor med

% % och sina utlåningsräntor med 1 %. De väsentliga avvikelserna härifrån

var att affärsbankerna höjde sitt 3-månaders växeldiskonto med

1 % %, medan checkräkningen förblev räntelös och räntan på uppsägningsräkning

höjdes med endast % %• Sparbankerna införde i detta sammanhang

en differentiering mellan på längre tid bundna insättningar och

vanliga insättningar. Räntan på de senare höjdes med *4 % till 4 % % och

på de förra med % % till 5 %.

"Vid överläggningar mellan riksbanken och kreditinstituten nåddes enighet

om att den bundna intecknings- och kommunlåneräntan i det nya

läget borde utgöra högst 5,33 % och att längre bindningstider än 10 år ej

borde ifrågakomma. Beträffande obundna lån skulle räntesättningen fritt

få anpassa sig till det nya läget, vilket ledde till att sådana lån mot säkerhet

av botteninteckningar eller till kommuner sedermera lämnades till

räntesatser varierande mellan 6 och 6 % %■

Riksbanken höjde räntan för lån till kreditinstituten mot säkerhet av

guldkantade obligationer med % % till 5 % för lån på högst 5 dagar och

med 1 % till 6 % för lån med längre löptid.

I samband med diskontohöjningen genomfördes vissa ändringar i riksbankens

rekommendationer till kreditinstituten. Sålunda slopades det s. k.

utlåningstaket, som införts i september 1955. Härvid förutsattes dock att

en fortsatt sträng restriktivitet skulle iakttagas vid utlåningen, ehuru större

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

elasticitet medgavs för säsongsvängningar. De 1952 uppställda likviditetskraven

skulle fortsätta att gälla och betraktas som minimikrav.

Även för sparbankernas och centralkassornas del skedde en viss uppmjukning

av de tidigare rekommendationerna. Annan utlåning än sadan

för nyproduktion av bostäder skulle i fortsättningen fa uppgå till 7o %

i stället för tidigare 50% av till sparbankerna inflytande amorteringar,

medan centralkassorna i fortsättningen endast behövde använda 2o %

mot tidigare 50 % av inlåningsökningen till förbättring av sin likviditet.

Uppgörelsen rörande försäkringsbolagens placeringar ändrades icke i samband

med diskontohöjningen utan var vid årsskiftet 1957/58 i kraft med

oförändrat innehåll.

Det kan antagas, att de i Sverige vidtagna åtgärderna utgjorde en väsentlig

del av förklaringen till att sensommarens och höstens valutaoro på

kontinentala valutamarknader, som framtvingade en rad diskontohöjningar

i olika länder, endast i ganska liten utsträckning återspeglades på

den svenska marknaden, varför någon ytterligare skärpning av vår penningoeh

kreditpolitik senare under året ej blev erforderlig.

Utvecklingen på obligationsmarknaden under tiden närmast efter räntehöjningen

visade, att denna haft avsedd verkan. En rad nya obligationslån

placerades och en överflyttning från den korta till den långa marknaden

av icke obetydliga kapitalbelopp åstadkoms. Till detta bidrog även den

justering av relationen mellan korta och långa räntor, som genomfördes i

samband med diskontohöjningen. Avlyftningen av affärsbankernas byggnadskreditiv

gick snabbt under juli och augusti, och finansieringen av

höstens och vinterns bostadsbyggande kunde snart betraktas som säkerställd.

Spekulationen på aktiebörsen dämpades också ehuru med en viss fördröjning.

Affärsvärldens aktieindex stod vid utgången av 1956 i 223,7 och

steg sedan successivt till 249,G i slutet av maj. Det förblev sedan i stort

sett oförändrat till slutet av augusti, då emellertid en nedåtgående rörelse,

väl även påverkad av konjunkturutvecklingen i utlandet, satte in. Den

lägsta nivån under 1957 nåddes den 10 december med 226,i.

Den internationella konjunkturutvecklingen synes under höstmånaderna

ha dämpats, samtidigt som vaksamheten gentemot en konjunkturavmattning

skärpts. Detta gäller i all synnerhet för U.S.A. I Sverige efterträddes

den under första halvåret 1957 relativt starka produlctionsuppgången av

en lugnare utveckling under senare delen av året. Medan industriproduktionen

under de båda första kvartalen steg med 5 % respektive 6 %,

stannade uppgången under tredje kvartalet vid 4 % i jämförelse med motsvarande

kvartal föregående år. Även inom handeln har en viss avsaktning

i omsättningsökningen kunnat iakttagas. Dämpningen av konjunkturen har

även avspeglat sig på arbetsmarknaden, dock utan att allvarligare sysselsättningssvårigheter

hittills behövt inregistreras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Mot dessa kontraktiva inslag i konjunkturbilden stod vid årsskiftet

1957/58 vissa expansiva element. I nationalbudgeten för 1958 förutses

sålunda ett ökat upplåningsbehov för såväl bostadsbyggandet som för

kommunerna. En i och för sig alltjämt behövlig minskning av det statliga

upplåningsbehovet räknar man icke med. Svårigheterna att kunna tillgodose

dessa och övriga upplåningsbehov är fortfarande påtagliga även om

det förändrade allmänna konjunkturklimatet i någon mån reducerat vissa

därmed sammanhängande risker. Av främst betalningsbalansskäl ter sig

en fortsatt restriktivitet på det penningpolitiska området tillsvidare alltjämt

motiverad, samtidigt som vaksamhet med avseende på den fortsatta

konjunkturutvecklingen och möjlighet till flexibilitet i politiken också blir

nödvändig.

Riksbankens transaktioner och jörändnngarna i tillgången på

betalningsmedel.

Riksbankens transaktioner har under år 1957 resulterat i en ökning av

betalningsmedlen av ungefär samma omfattning som året innan eller med

drygt 100 mkr. En betydelsefull skillnad i rörelsen under de båda åren

ligger emellertid däri, att den åtstramning, som kunnat upprätthållas på

kreditmarknaden efter den senaste diskontohöjningen, lett till att affärsbankerna

under 1957 icke bara ytterligare minskat sina behållningar på

checkräkning i riksbanken utan även funnit det nödvändigt att anlita riksbanken

som kreditgivare i sådan utsträckning, att en nettoupplåning hos

riksbanken om ca 70 mkr kommit att kvarstå vid 1957 års utgång. Deras

kassalikviditet exklusive behållningen av sedlar och mynt, för vilken siffror

per 1957 års utgång ännu ej föreligger, har därmed under året minskat med

sammanlagt ca 175 mkr.

Rörelsen under 1957 domineras liksom tidigare av transaktionerna i

värdepapper och av insättningar på bundna räkningar i riksbanken. Betraktas

dessa grupper var för sig, kan de förra transaktionerna sägas ha

resulterat i ett penningtillskott till marknaden om ca 660 mkr och de

senare i en indragning av pengar om ca 525 mkr. Den förra siffran representerar

ökade statslån i riksbanken, och den senare domineras av statliga

insättningar om ca 460 mkr. Om man med hänsyn till det sammanhang,

som råder mellan nu nämnda lån och insättningar, salderar dem mot varandra,

kommer man till att ökningen av betalningsmedlen på marknaden

till följd av värdepapperstransaktionerna uppgått till ca 200 mkr samt

till att nettoinsättningen på bundna räkningar i riksbanken av andra än

statsverket rört sig om ca 65 mkr. Den senare summan representerar

framför allt insättningar på investeringskonton.

Den utelöpande sedelmängden ökade under år 1957 med 242 mkr jämfört

med 279 mkr under 1956. Den procentuella ökningen var därmed en
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

9

Tabell 1. Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången

på betalningsmedel. Mkr.

Jan.—

Juli—

Summa

Jan.—

Juli—

Summa

juni

dec.

1956

juni

dec.

1957

1956

1956

1957

1957

Nettoförändring i riksbankens

guld- och valutareserv ....

—180

+ 198

+ 18

+ 19

—106

— 87

Nettoförändring å statliga

myndigheters checkräkning-

ar i riksbanken ..........

+ 114

— 53

+ 61

+ 157

—170

— 13

Nettoresultat av riksbankens

köp och försäljningar av

svenska värdepapper......

—236

+ 603

+ 367

+ 103

+ 557

+ 660

Nettoförändring i riksbankens

utlåning.................

+ 181

—186

— 5

— 4

+ 73

+ 69

Nettoförändring å bundna

räkningar i riksbanken ....

—306

— 3

—309

—492

— 33

—525

Andra transaktioner med

marknaden ..............

— 89

+ 59

— 30

— 38

+ 71

+ 33

Nettoresultat av rilcsbankens

transaktioner ............

—516

+ 618

+ 102

—255

+ 392

+ 137

Utelöpande sedlar ..........

—210

+ 489

+ 279

—137

+ 379

+ 242

Affärsbankernas checkräkning-

ar hos riksbanken ........

—306

+ 129

—177

—118

+ 13

—105

Summa....................

—516

+ 618

+ 102

—255

+ 392

+ 137

Anm. Plustecken anger ökning av betalningsmedlen utanför riksbanken, minustecken minskning.

dast 4,3 % under det senaste året mot ca 5,3 % året innan. Såsom framgår

av följande tabell, där varje siffra avser den procentuella ökningen i sedelstocken

under senast förflutna 12 månader, har förändringen i sedelstockens

ökningstakt i huvudsak inträtt efter diskontohöjningen i juli. Medan man

sålunda under första halvåret endast vid ett par tillfällen kunnat registrera

tecken på en avtagande ökning i sedelstocken, har tendensen i den riktningen

under andra halvåret blivit mera markerad. Förklaringen till denna

förändring kan bland annat vara att allmänhetens räntekänslighet efter

diskontohöjningen ökat. Kostnaderna, d. v. s. räntebortfallet, för pengar

som hålles som kassamedel har genom räntenivåns höjning stigit, och detta

kan ha lett till ökade ansträngningar hos offentliga myndigheter, företag

och enskilda att hålla tillbaka den fortgående ökningen av kassamedlen.

Minskningen i sedelökningstakten kan emellertid också hänga samman med

den lugnare konjunkturutveckling som numera inträtt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Tabell 2. Löpande tolvmånadersförändringar i sedelstocken.

Procent.

1951

1955

1956

1957

Ult,

januari .......

5,3

4,0

5,7

»

februari ......

4,G

4,G

6,4

»

mars.........

. . . . 3,4

6,7

6,7

3,9

»

april .........

6,2

5,6

4,5

»

maj..........

... . 5,0

8,1

3,7

6,6

»

juni..........

. .. . 6,1

7,2

3,8

6,9

»

juli ..........

6,1

4,5

6,0

»

augusti.......

. . . . 4,7

5,G

5,7

5,4

»

september ....

. .. . 5,7

5,3

5,5

4,5

»

oktober ......

4,1

6,3

5,1

»

november ....

6,1

5,7

4,3

»

december.....

. .. . 5,2

4,6

5,3

4,3

Obligationsmarknaden m. m.

Mellan diskontohöjningen i november 1956 och 1957 års ingång undergick

kursläget för obligationer endast smärre förändringar.

Januari månad medförde ett labilare kursläge på obligationsmarknaden.

Efterfrågan på obligationer var mycket begränsad, vilket får ses mot bakgrund

av det i november 1956 emitterade statslånet och förväntningar om

en kommande räntehöjning.

Spekulationerna i en räntehöjning kom klart till uttryck i det misslyckande,

som hypoteksinstitutionernas emissioner i januari innebar. Sedan

sammanlagt drygt 50 mkr tecknats på Stadshypoteks- och Bostadskreditkassornas

lån, varav huvudparten av statsinstitutioner, syntes det klart

att lanen ej skulle bli fulltecknade. Riksbanken beslöt då att övertaga dels

den resterande delen av Stadshypotekskassans lån, vilket från början begränsats

till 100 mkr, dels även 15 mkr av Bostadskreditkassans lån.

Det sälj tryck på obligationsmarknaden som förelegat under januari

kvarstod i stort sett oförändrat under februari och mars. Obligationsförsäljningarna

på börsen, som till en början beloppsmässigt varit av mindre

omfattning, tenderade successivt att öka, och riksbanken såg sig föranledd

att ingripa i kursstabiliserande syfte. Kursändringarna under årets tre

första månader blev under sådana förhållanden relativt obetydliga.

Vid månadsskiftet mars—april påbörjade Stadshypoteks- och Bostadskreditkassorna

en underhandsförsäljning av obligationer till de lån, som

upplades i januari. Under april såldes totalt av de båda lånen ej mer än

drygt 60 mkr.

Den fortsatta utvecklingen på marknaden under maj och juni blev i

stort sett oförändrad. Utbuden på börsen av obligationer ökade tidvis i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

11

omfattning. Långa guldkantade obligationer hade vid halvårsskiftet fått

sina kurser sänkta med i genomsnitt ett par procentenheter i förhållande

till läget vid årets början, och riksbanken hade under halvåret nödgats

köpa obligationer för i runt tal 100 mkr inklusive vad som övertagits direkt

från Stadshypoteks- och Bostadskreditkassorna.

Beslutet om en höjning av diskontot med 1 % fr. o. m. den 11 juli

medförde en omedelbar sänkning av kursnivån för samtliga obligationer.

Långa 3 % obligationer föll 9—11 procentenheter och lån av 3 % % typ

i genomsnitt 8—9 enheter, vilket i båda fallen motsvarade en höjning av

den effektiva avkastningen med 0,6—0,8 %. Statens och hypoteksinstitutionernas

4 % % obligationer föll ca 8 enheter motsvarande en höjning av

förräntningen med 0,o—0,7 %.

Kort efter diskontohöjningen utbjöd Stadshypotekskassan ett 5-årigt

5 % % lån och Bostadskreditkassan ett 40-årigt 5 % % lån. I det sammanhanget

genomfördes en viss justering av relationen mellan korta och

långa räntor. Intresset för lånen blev stort och teckningen avbröts redan

första dagen, då i runt tal 350 respektive 100 mkr hade tecknats.

Utmärkande för tiden närmast efter räntehöjningen var den kursuppgång

på obligationer, som inträdde. En utpräglat försiktig kurssättning

dagen efter räntehöjningen medförde relativt låga kurser i förhållande till

höjningens storlek. Utvecklingen under den närmaste tiden gav sedermera

vid handen, att den 1-procentiga diskontohöjningens effekt på kapitalmarknadsräntorna

lät sig begränsas till en mindre höjning. En påtaglig efterfrågan

gjorde sig gällande beträffande särskilt äldre lågprocentiga lån av

vilka tillgången i marknaden var ytterst begränsad. Dessa förhållanden

medförde en återhämtning av kurserna. Vid slutet av augusti hade flertalet

3 % och 3 % % obligationer återvunnit 5 ä 7 procentenheter och

statens 3 % lån av 1945 gav en effektiv avkastning av omkring 4,85 % jämfört

med 5,25 % omedelbart efter räntehöjningen i juli och omkring 4,50 %

strax före denna.

I augusti beslöt riksgäldskontoret emittera ett 10-årigt lån på 100 mkr.

Lånet, som löper med 5 44 % under hela lånetiden, placerades omedelbart.

Samtidigt emitterades ett kort lån med 4-årig löptid till 5 %.

De nyssnämnda kursstegringarna fortsatte till mitten av september. Ett

flertal lån hade då nått en kursnivå, som endast obetydligt understeg den

som förelåg före diskontohöjningen. För vissa 3 % % lån var t. ex. skillnaden

i avkastning mellan början av juli och mitten av september endast

0,1—0,:; %. Att här förelåg en relativ övervärdering av vissa obligationstyper

framstod klart. Riksbanken företog därför smärre försäljningar av

äldre lågprocentiga papper för att återställa kurserna för dessa lån till en

nivå, som bättre svarade mot rådande ränteläge i övrigt. Då samtidigt det

spekulativa inslaget i kursuppgången av flera skäl — bl. a. diskontohöjningen

i England — mattades, följde en period av sakta vikande kurser på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

den begränsade sektor av obligationsmarknaden, nämligen marknaden för

3 % och 3 % % obligationer, som huvudsakligen berörts av den tidigare

kursuppgången.

Efter en kursnedgång om 1 å 2 enheter skedde i mitten av oktober en

stabilisering av kurserna på en nivå, som sedan i stort sett blev bestående

till årets slut.

Under andra veckan i november emitterade riksgäldskontoret nya lån.

Dels utbjöds två korta obligationslån med 3 respektive drygt 5 års löptid

avsedda för affärsbankerna, dels ett 10-årigt 5 % % lån av samma konstruktion

som det i augusti emitterade. Det 10-åriga lånet, som till ett

belopp om 150 mkr utbjöds i marknaden, var fulltecknat vid teckningstidens

utgång. Därutöver tecknade riksbanken 50 mkr i utbyte mot äldre

obligationer.

Ett flertal korta statslån har emitterats under året. Under april—maj

upplade riksgäldskontoret tre lån, ett 5-årigt, löpande med 4 y8 % ränta,

ett 4-årigt till 4 % och ett 10-årigt amorteringslån till 4 % % ränta. Sammanlagt

tecknades på dessa lån ca 460 mkr. Under hösthalvåret emitterades,

såsom ovan angivits, likaledes tre korta lån — ett 4-årigt till 5 % i

augusti samt ett 3-årigt till 4 % % och ett drygt 5-årigt till 5 % % i november

— till ett sammanlagt belopp av ca 660 mkr. Ränteändringen i juli

medförde ett genomgående kursfall även för korta obligationer. Obligationer

med löptider om 1—3 år, som vid årets början gav en effektiv förräntning

av omkring 3,75 %, gav i slutet av juli 4,5—5 %, och obligationer

med en återstående löptid av omkring 5 år fick sin effektiva förräntning

höjd med omkring 1 % eller något mera.

Riksbankens innehav av svenska värdepapper framgår av följande tablå

(bokförda värden i mkr):

31/12 1956 31/12 1957

Skattkammarväxlar ............ 2 350 3 230

Statsobligationer .............. 1 581 1 380

Summa statspapper 3 931 4 610

Övriga obligationer............. 458 440

Totalt innehav 4 390 5 050

Diskontot för skattkammarväxlar med 3 och 6 månaders löptid, som vid

årets början var ca 2,5 respektive 2,8 %, höjdes i samband med diskontoförändringen

i juli med 1 %. I oktober skedde en mindre justering uppåt,

varjämte under de sista dagarna i december en ytterligare höjning av

diskontosatserna ägde rum, innebärande att skattkammarväxlar med omkring

3 och 6 månaders löptid av riksgäldskontoret såldes till ca 3,9 respektive

4,3 % diskonto per år räknat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Bankernas ut- och inlåning.

Nettoökningen i affärsbankernas totala utlåning till allmänheten var

enligt tabell 3 ungefär lika stor under de båda tolvmånadersperioder, som

slutade den 30 november åren 1956 och 1957. Den uppgick sålunda till

drygt 100 mkr. Däremot var fördelningen mellan byggnadskreditiv och

annan utlåning olika under perioderna. Under den förra var sålunda utlåningens

tillväxt ett saldo av en ökning i byggnadskreditiven med över 400

mkr och en minskning i annan utlåning med ca 300 mkr. Båda förändringarna

sammanhängde med den uppgörelse, som riksbanken träffat med

affärsbankerna i september 1955 och som syftade till en prioritering av

byggnadskreditiven och en viss begränsning av annan utlåning. Under den

senare tolvmånadersperioden visar statistiken i stället någon ökning för

båda utlåningskategorierna, men den är relativt obetydlig i jämförelse med

nyss nämnda förändringar. Beträffande »övrig utlåning» kan ökningen sägas

innebära, att den nivå, vartill lånesiffran enligt nämnda överenskommelse

nedbringats under 1955/56, i huvudsak kommit att kvarstå oförändrad.

Den ringa nettoökningen i byggnadskreditiven å andra sidan betingades

av de stora avlyftningar, som kom till stånd efter diskontohöjningen och

som uppgick till ca 460 mkr under juli och augusti 1957. Totalt avlyftes

under perioden november 1956—november 1957 1 537 mkr i bostadsbyggnadskrediter

mot 1 215 mkr under det närmast föregående året.

Tabell 3. Affärsbankernas rörelse 1955—1957. Mkr.

Förändring

Nov.

Nov.

Nov.

1955

1956

1957

nov.

1955—

nov. 1956

nov.

1956—

nov. 1957

A. Kassa och checkräkning i riksbanken .

561

545

446

—

16

— 99

B. Statspapper (nom. värde)............

3 028

3 092

3 901

+

64

+ 809

C. Övriga inhemska obligationer.1 .......

238

426

707

+

188

+ 281

D. Utlåning

1. Byggnadskreditiv.................

1235

1 641

1745

+

406

+ 104

2. Övrig utlåning ...................

9 399

9102

9 130

—

298

+ 28

Summa ............................

10 634

10 742

10 874

+

108

+ 132

E. Inlåning

1. Checkräkning ....................

1 718

1 736

1 605

+

18

— 131

2. Uppsägningsräkning ..............

399

479

633

+

80

+ 154

3. Sparkasseräkning .................

1 976

2 144

2 197

+

168

+ 53

4. Kapitalsamlingsräkning ...........

1 967

2 633

3 962

+

666

+ 1 329

5. Depositions- och kapitalräkning ...

6 471

6 046

5 698

—

425

— 348

Summa ............................

12 531

13 038

14 094

+

507

+ 1056

1 Avser bokförda värdet av totala värdepappersportföljen minskat med nominella värdet av

statspappersinnehavet (B).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vid sidan av de utlåningsformer, som nu berörts, lämnade affärsbankerna

också krediter mot skattkammarväxlar och obligationer. Denna kreditgivning,

som framför allt skett till staten och för bostadsbyggandet, uppgick

under den tolvmånadersperiod som slutade den 30 november 1957 till mer

än fyra gånger så mycket som året dessförinnan eller till ca 1 100 mkr.

Därav utgjorde statslånen över 800 mkr att jämföras med drygt 60 mkr

året innan.

Med den kreditexpansion, som sålunda ägt rum hos affärsbankerna under

det senaste året, har en i stort sett motsvarande ökning i deras inlåning

inträtt. Mot en ökning i krediterna, omfattande såväl lån till allmänheten

som förvärv av värdepapper, med över 1 200 mkr står sålunda en inlåningsökning

på ca 1 050 mkr. Motsvarande siffror året innan var ca 360

mkr resp. 500 mkr. Båda åren var ökningen på kapitalsamlingsräkningarna,

d. v. s. räkningarna med den högsta räntegottgörelsen, t. o. m. större

än nettoökningen av den totala inlåningen, vilket såsom tabell 3 visar

sammanhänger med att överföringen av medel från lägre förräntade depositions-

och kapitalräkningar fortsatt.

För att fullständiga den bild, som i det föregående givits av affärsbankernas

verksamhet, har i följande tabell vissa uppgifter angående lånerörelsen

hos samtliga bankinstitut sammanställts för de senaste åren. Uppgifterna

har i sin helhet hämtats från officiellt statistiskt material. Detta är

visserligen i stora stycken rätt ofullständigt, och det måste därför förutskickas,

att de enskilda siffrorna i tabellen endast är ungefärliga. Det beror

bl. a. på att bankstatistiken i allmänhet endast redovisar bokförda värden,

vilket framför allt spelar en roll beträffande siffrorna för värdepappersportföljernas

förändringar. Jämförbarheten mellan de olika bankgrupperna försvåras

också av att aktuella uppgifter för samtliga sparbanker icke föreligger,

varför det varit nödvändigt att låta de 84 större sparbankerna representera

hela sparbanks väsendet. Även beträffande riksbankens värdepappersinnehav

har bokförda värden använts. Vidare må nämnas, att förändringarna

i riksbankens portfölj salderats mot förändringarna på de bundna

kontona för steriliserade statsmedel och på statliga myndigheters checkräkningar.

Som inlåning hos riksbanken har endast redovisats förändringarna

på andra konton än sådana, som innehas av statliga myndigheter och banker,

och som utlåning andra lån än till banker.

Om sålunda en del reservationer ansetts nödvändiga beträffande det statistiska

materialet, synes dock de förändringar det ger uttryck för, vara

så markanta, att de kan förutsättas klart ange utvecklingstendenserna.

Det framgår sålunda beträffande den totala utlåningen till allmänheten,

att den, efter en topp om närmare 1 700 mkr år 1954, under 1955 på grund

av kreditrestriktionerna minskade mycket starkt men att den sedan tenderat

att öka igen. Det senare beror bl. a. på ökad långivning från sparbankerna

och domineras därmed av bostadskrediterna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958 15

Tabell Jf- Årliga förändringar i bankernas utlåning, värdepapper sport]ölj

och inlåning 1950—1957. Mkr.

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

84 spar- banker

Postspar-

banken

Post-

giro

Central- kassor för

jordbruks- kredit

Summa

1. Utlåning till allmänheten.

1950 ......

..... +95

+ 1 059

+ 387

+ 89

+ 27

+ 56

+ 1 713

1951 ......

..... +44

+ 1 097

+ 226

+ 190

+ 198

+ 33

+ 1 788

1952 ......

..... +66

— 319

+425

+ 392

+ 233

+ 47

+ 844

1953 ......

..... +10

— 16

+ 450

+ 300

+ 44

+ 80

+ 868

1954 ......

..... —288

+ 1 259

+472

+ 160

— 1

+ 87

+ 1 689

1955 ......

..... — 13

— 525

+369

+ 371

+ 87

+ 61

+ 350

1958 ......

..... — 4

+ 108

+473

+ 82

+ 10

+ 34

+ 703

1957 ......

..... — 10

+ 132

+ 603

+ 77

+ 23

+ 71

+ 896

2. Skattkammarväxlar och svenska obligationer.

1950 ......

..... +285

— 79

— 17

+ 8

+ 69

+ 1

+ 267

1951 ......

..... —372

+ 754

— 41

— 79

— 51

+ 2

+ 213

1952 ......

..... — 71

— 7

+ 31

— 52

—156

+ 10

— 245

1953 ......

..... — 78

+ 1480

+ 24

— 86

+ 123

+ 5

+ 1468

1954 ......

..... +365

— 219

+ 29

— 41

+ 13

+ 15

+ 162

1955 ......

..... +544

— 55

+ 55

— 76

—229

+ 8

+ 247

1956 ......

..... +425

+ 252

+ 86

+ 94

— 21

+ 31

+ 867

1957 ......

..... +158

+ 1 090

+ 72

+ 157

+ 232

+ 7

+ 1 716

3. Summa utlåning och värdepappersportf ölj.

1950 ......

..... +380

+ 980

+370

+ 96

+ 96

+ 57

+ 1 979

1951 ......

..... —328

+ 1 851

+ 185

+ 111

+ 147

+ 35

+ 2 001

1952 ......

..... — 5

— 326

+456

+340

+ 77

+ 57

+ 599

1953 ......

..... — 68

+ 1 464

+ 474

+ 214

+ 167

+ 85

+ 2 336

1954 ......

..... +77

+ 1 040

+501

+ 119

+ 12

+ 102

+ 1 851

1955 ......

..... +531

— 580

+424

+ 295

—142

+ 69

+ 597

1956 ......

..... +421

+ 360

+ 559

+ 176

— 11

+ 65

+ 1 570

1957 .....

..... +148

+ 1 219

+ 675

+ 234

+ 255

+ 78

+ 2 609

4.

Inlåning.

1950 ......

..... +100

+ 680

+ 286

+ 73

+ 105

+ 42

+ 1 286

1951 ......

..... —105

+ 1 661

+ 256

+ 144

+ 153

+ 52

+ 2 161

1952 ......

..... —124

— 475

+469

+ 307

+ 145

+ 107

+ 429

1953 ......

..... — 38

+ 1 652

+456

+ 204

+ 102

+ 62

+ 2 438

1954 ......

..... —105

+ 1 035

+ 441

+ 154

+ 103

+ 89

+ 1 717

1955 ......

..... — 7

— 321

+ 448

+ 160

— 48

+ 77

+ 309

1950 ......

..... +57

+ 507

+ 577

+ 210

+ 116

+ 76

+ 1 543

1957 ......

...... +38

+ 1 056

+ 709

+ 270

+ 105

+ 85

+ 2 263

Anm. Alla förändringar har av statistiska skäl beräknats per november resp. år och avser bokförda

värden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Bankernas kreditgivning mot värdepapper, inkluderande framför allt

skattkammarväxlar samt stats- och hypoteksobligationer, har visat en omvänd

utveckling. Den var under 1954 och 1955 av begränsad omfattning

men steg under 1956 och 1957 mycket starkt. Den uppgick under sistnämnda

år till drygt 1 700 mkr.

Affärsbankerna dominerar den nu berörda utvecklingen. Till följd av

ingripandena på kreditmarknaden har deras kreditgivning efter 1954 företett

en starkt markerad förskjutning från vanlig långivning till förvärv av

värdepapper. För att få en uppfattning om den totala kreditgivningen

måste man därför ta hänsyn till båda dessa kreditformer. Det framgår sålunda

av tabell 4 att sammanlagda beloppet av affärsbankernas utlåning

till allmänheten och värdepappersförvärv efter en minskning under år 1955

— som dock överdrives av att en förändring ägt rum i den statistiska redovisningen

— sedermera på nytt ökat och under 1957 t. o. m. överstigit

siffran för 1954.

För samtliga banker har ökningen i den totala kreditgivningen under

år 1957 uppgått till över 2 600 mkr och har därmed nått en nivå, som

betydligt överstiger den dittills högsta nivån under 1950-talet, som låg vid

drygt 2 300 mkr.

Svängningarna i den totala kreditgivningen återspeglas nära i de totala

inlåningsförändringarna. Detta är ett självklart förhållande, eftersom utlåningen

från banksystemet kan sägas skapa inlåningen. De differenser mellan

dessa faktorer, som tabell 4 visar, motsvaras i den mån de inte beror

på statistiska bristfälligheter och på att här endast en del av bankernas

totala rörelse redovisats av ökningen i den utelöpande sedelstocken.

Betalningsbalansen.

Enligt de nationalbudgetberäkningar, som gjorts i samband med statsverkspropositionen,

ökade exporten under 1957 med närmare 11 % jämfört

med 1956. Ca 9 % kan hänföras till en volymmässig uppgång och

resterande ca 2 % till en genomsnittlig prisökning.

Importen beräknas ha ökat med ca 10 %, varav ca 7 % faller på volymuppgång

och ca 3 % på prismässiga ökningar. Bytesförhållandet med utlandet

har sålunda något försämrats under 1957.

På basis av dessa uppskattningar har i följande tablå sammanställts en

preliminär betalningsbalans för 1957. I tablån har för jämförelse de båda

närmast föregående årens balanser medtagits.

Handelsbalansens saldo under 1957 torde sålunda komma att visa ett

ungefär lika stort underskott som under 1955 och 1956. Genom att det s. k.

sjöfartsnettot förutses bli betydligt större under 1957 synes emellertid

bytesbalansens saldo komma att stiga från ca — 125 mkr till ± 0 mkr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 195S 17

Betalningsbalansen 1955—1957. Mkr.

1955 1956 1957

Prel.

Export f. o. b.............

8 933

+ 10 067

+ 11 200

Import c. i. f.............

—

10 337

—

11 434

—

12 600

Handelsbalansens saldo . ..

—

1 404

—

1 367

—

1 400

Sjöfartsnetto ............

■ +

1 025

+

1 215

+

1 400

övr. löp. betaln. (netto) . . .

. —

35

+

25

±

0

Bytesbalansens saldo .....

. —

414

—

127

+

0

Kapitaltransakt. (netto) ...

Teoretisk förändring av

• +

1

—

113

—

25

valutareserven .........

Verklig förändring av

413

—

240

—

25

valutareserven ........

•• +

38

+

214

_L

\

73

»Förskjutningspost» ......

•• +

451

+

454

+

98

Sjöfartsnettot. Under 1957 vände den under de senare åren allt gynnsammare

sjöf artskonjunkturen. Fraktsatserna reducerades och fartygsuppläggningarna

ökade. Kommerskollegii fraktindex för trampfrakter var

1 december 1957 ca 41 % och för tankfrakter ca 84 % lägre än ett år tidigare.

Jämföres de genomsnittliga indexsiffrorna för 1957 och 1956 blir nedgången

ca 21 % för trampfrakterna och ca 33 % för tankfrakterna. Under

november och december 1956 låg fraktsatserna på en exceptionellt hög nivå

som en följd av Suez-krisen. Den 1 januari 1958 var på grund av fraktbrist

50 svenska fartyg om tillsammans 78 627 bruttoton upplagda, att

jämföras med 15 fartyg om tillsammans 30 946 bruttoton motsvarande tid

1957.

Trots nedgången i fraktsatserna förutses det s. k. sjöfartsnettot komma

att ökas från 1 215 mkr under 1956 till preliminärt 1 400 mkr för 1957.

Anledningen till att den svenska handelsflottans intäkter icke i högre grad

påverkades av fraktnedgången är i huvudsak att söka i det förhållandet, att

endast en mindre del av handelsflottan går i s. k. lösfart. Huvudparten är

kontrakterad på i allmänhet 1—5 år och beröres därför ej omedelbart av

förändringar i fraktsatserna. För 1958 torde däremot få räknas med en

nedgång av sjöfartsnettot, eftersom rederiernas fraktinkomster kan väntas

minska utan att kostnaderna reduceras i motsvarande grad.

Övriga löpande betalningar, som bl. a. omfattar turism, provisioner, försäkringar,

räntor och utdelningar m. m., beräknas under 1957 ha balanserat

mot att ha givit ett överskott under 1956 om 25 mkr.

Kapitaltransaktioner. De statliga kapitaltransaktionerna med utlandet

jämte värdepappershandeln enligt Bank- och fondinspektionens statistik

beräknas ha lett till ett valutautflöde om ca 25 mkr. Detta får huvudsak
2

— Biliang Ull riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

ligen tillskrivas å sid. 22 omnämnda transaktioner med I. B. R. D. samt en

utbetalning om ca 10 mkr till Jugoslavien enligt den s. k. YVashingtonöverenskommelsen

av år 1946.

Förskjutning sposten. Vid de undersökningar, som vidtogs inom riksbanken

i början av 1957 av den s.k. »förskjutningsposten» under 1955 och

1956 (se Riksbankens Årsbok 1956 sid. 36), kunde konstateras att nettot

av in- och utgående förskottsbetalningar för fartyg, flygplan och vapen tillsammans

med nettot av de privata kapitalbetalningarna (exkl. värdepappershandeln)

motsvarade ett valutainflöde om ca 225—250 mkr under

1956 medan en motsvarande sammanställning av dessa betalningar för

1955 visar att desamma i stort sett tog ut varandra.

Under 1957 har, som framgår av tabellen över betalningsbalansen på sid.

17, uppstått en »förskjutningspost» av betydligt mindre storlek. De privata

kapitaltransaktionerna (exkl. värdepappershandeln) torde visserligen komma

att ge ett valutatillskott om 50—75 mkr under 1957, men detta valutatillskott

synes komma att i det närmaste uppvägas av en negativ förskjutning

mellan fartygsleveranser och fartygsbetalningar. Den från dessa

transaktioner rensade »förskjutningsposten» skulle sålunda ha sjunkit

ytterligare — från ca + 450 mkr 1955 till ca -f 200 mkr 1956 och vidare

till ca + 100 mkr 1957. Att förskjutningsposten under 1957 blivit mera

begränsad kan ha orsakats av att det allt kärvare ekonomiska klimatet i

många länder medfört att en större del av export- och import finansieringen

skett på den svenska marknaden. På grund av marknadens förväntningar

om en appreciering av D-mark under sommaren och förhösten 1957 uppkom

därutöver en temporär ökning i valutautflödet från Sverige till Västtyskland.

Riksbankens utrikesi-örelse.

Sveriges totala valutareserv steg under 12-månadersperioden november

1956—november 1957 med 119 mkr till 2 755 mkr. Under motsvarande

period ett år tidigare ökade den totala valutareserven med 71 mkr. Ökningen

om 119 mkr föll helt på affärsbankernas (AB) avista nettoställning

gentemot utlandet, som förbättrades med 171 mkr till en nettofordran

om 399 mkr per november 1957. Riksbankens (RB) guld- och valutareserv

sjönk däremot med 52 mkr till 2 356 mkr.

För december månad 1957 föreligger definitiva siffror endast för riksbankens

reserv, vilken under månaden steg med 4 mkr till 2 360 mkr vid

årsskiftet 1957/58. Detta innebär att riksbankens guld- och valutareserv

under hela 1957 minskade med 87 mkr mot en ökning under 1956 om

18 mkr.

Affärsbankernas avista nettoställning gentemot utlandet förbättrades

under december 1956 med 89 mkr. Under december 1957 kan affärsbankernas

valutareserv preliminärt beräknas ha ökat med 79 mkr till en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell o. Valutareservens jörändringar 1954—1957. Mkr.

Månad

1954

1955

1956

1957

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Januari ..................

+

18

+

1

+

18

—

65

+

102

4 37

—

65

4

107

4

42

—

44

4

3

—

41

[ Februari .................

—

93

0

—

93

—

67

+

69

4 2

—

1

—

76

—

77

—

55

—

20

—

75

Mars ....................

—

90

—

57

—

148

—

50

—

73

— 122

—

19

—

33

—

52

4-

114

—

133

—

19

April ....................

+

29

—

119

—

89

—

99

—

101

— 200

—

30

—

144

—

174

—

61

—

31

—

92

Maj .....................

4

11

+

33

4

44

+

15

+

9

4 24

—

90

—

37

—

128

4

7

4-

43

4

50

j Juni .....................

—

9

+

13

+

4

+

72

—

4

4 68

4

24

4

85

4

109

4

58

—

44

4-

14

! Juli .....................

—

26

+

55

29

+

85

+

44

4 130

4

18

4

156

4

174

4

36

4

37

4

73

j Augusti ..................

+

28

+

43

+

71

+

45

—

8

-t- 36

—

18

4

75

4

56

-

56

4

19

—

37

September ...............

+

80

+

46

+

126

+

41

+

3

4 44

4

65

—

16

4

50

—

53

4

123

4

69

Oktober..................

+

6

—

21

—

15

+

39

—

4

4 35

4

15

4

60

4

74

4

31

4

8

4

38

November................

—

28

+

26

—

2

—

57

4

57

— 1

4

79

—

70

4

10

—

68

4

78

4

10

December ................

—

72

+

15

—

57

—

4

—

11

— 14

4

39

4

89

4

128

4

4

4

79

4

83

Kvartal

i......................

—

165

—

57

—

222

—

181

4-

98

- 83

—

84

—

2

—

86

4

15

—

150

—

134

2

4

31

—

72

—

41

—

12

—

96

— 108

—

96

—

96

—

193

4

4

—

32

—

29

3 ......................

+

82

+

144

+

226

4-

170

4

39

4 209

-1-

65

4

215

4

280

—

73

+

178

4

105

1 ......................

—

95

4

21

—

74

—

22

4-

42

4 20

4

132

4

79

4

213

—

33

4

165

4

131

Summa

_

147

+

36

—

in

—

44

4

82

4 38

4

18

4

196

4

214

—

87

4

160

4

73

Behållning

december...............

2 474

39

2 513

2 430

121

2 551

2 448

317

2 765

2

360

478

2 838

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

nettofordran om 478 mkr. Detta innebär att den totala valutareservens

preliminära ökning under 1957 blir 73 mkr mot 214 mkr under 1956.

Valutareservens utveckling varje månad sedan 1954 framgår av tabell 5.

Valutareservens sammansättning publiceras per varje kvartalsskifte.

Senast tillgängliga kvartalsuppgifter hänför sig till september 1957. Förändringarna

sedan september 1955 samt ställningen i september 1957 framgår

av följande tablå (mkr).

Förändring

Ställning

september 1955 —

september 1956

september 1956 —

september 1957

september 1957

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Guld ....................

— 6

—

— 6

— 145

_

— 145

1214

_

1214

Dollar ...................

+ 170

+ 74

+ 244

+ 317

+ 28

+ 345

1205

210

1415

EPU-valutor1) ............

— 141

+ 44

— 97

— 183

+ 72

— in

25

124

149

Övriga valutor ...........

— 160

-I- 40

— 120

+ 91

— 25

+ 66

— 50

— 21

— 71

S:a guld och valutor ......

— 137

+ 158

+ 21

+ 79

+ 75

+ 155

2 394

313

2 707

b Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels

kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna

samt dessas valutaområden.

Riksbanken upphörde att notera kanadensiska dollar och finska valutamark

fr. o. m. den 2 januari 1957 samt brasilianska cruzeiros fr. o. in. den

1 juli 1957.

Med verkan fr. o.m. den 12 augusti 1957 genomförde den franska regeringen

en de facto-devalvering av den franska francen genom införande av

ett 20-procentigt kurstillägg på utländska valutor. I anledning härav fastställde

riksbanken den 13 augusti 1957 som nya marginalkurser för franska

francs en köpkurs om 1,222513 och en säljkurs om 1,24009 kronor för 100

francs.

Från och med den 2 januari 1957 anslöt sig Österrike till det europeiska

arbitragesystemet (jämför fullmäktiges berättelse till bankoutskottet för

1953 sid. 15) beträffande valutatransaktioner såväl avista som på termin.

I samband härmed fastställde riksbanken som marginalkurser för österrikiska

schilling en köpkurs om 19,7483 och eu säljkurs om 20,0407 kronor

för 100 schilling. Differensen mellan de av valutabankerna i handeln med

allmänheten tillämpade köp- och säljkurserna uppgår till högst 8 öre.

Genom överenskommelse mellan å ena sidan de till det europeiska

arbitragesystemet anslutna länderna samt å andra sidan Argentina har

bankerna i sistnämnda land beretts möjlighet att fr. o. m. den 2 december

1957 med bankerna i de till systemet anslutna länderna avsluta multilaterala

terminstransaktioner i dessa länders valutor. Dylika transaktioner i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

21

DM respektive med bankerna i Förbundsrepubliken Tyskland är dock tillsvidare

undantagna.

Fullmäktige i riksbanken fattade i början av december 1957 ett principbeslut

om en utökning av antalet länder för vilka transferabla allmänna

konton får föras av valutabankema. Valutastyrelsen har sedermera utfärdat

närmare tillämpningsföreskrifter, vilka trätt i kraft den 1 januari 1958.

Beslutet omfattar därmed samtliga länder utanför dollarområdet med

undantag för dels de länder med vilka överenskommits om bilateral reglering

av betalningsutbytet, d. v. s. Bulgarien, Polen, Spanien, Sovjetunionen,

Tjeckoslovakien och Ungern, dels även Brasilien, Tyska Östzonen,

Rumänien och tillsvidare Grekland, Portugal och Turkiet. Transferabiliteten

innebär för kontoinnehavarna, att behållningar på kontona kunna

överföras till vilket som helst annat konto i kronor hos valutabankerna än

konvertibelt konto, d. v. s. konto som föres för någon som är bosatt i dollarområdet,

samt även omläggas i vilken som helst annan utländsk valuta

än dollarområdesvaluta och fria schweizerfrancs.

Transferabla allmänna konton har hittills fått föras för kontoinnehavare

i dels EPU-länder tillhörande det europeiska arbitragesystemet och dels

Argentina, Folkrepubliken Kina, Japan, Paraguay och Uruguay. Enligt

tidigare träffad överenskommelse ingår Jugoslavien fr. o. m. den 1 januari

1958 i sistnämnda grupp. Betalningstrafiken mellan Sverige å ena sidan

och bl. a. Finland å andra sidan har dessutom redan tidigare i praktiken

varit av multilateral karaktär.

Valutatilldelningen för turistresor till länderna utanför dollarområdet har

höjts från 3 000 till 5 000 kronor och till länderna inom dollarområdet från

1 500 till 2 500 kronor per person och år. För turistresor till de nordiska

länderna samt Storbritannien och övriga länder inom sterlingområdet är

valutatilldelningen alltjämt obegränsad. Gränsen för resandes in- och utförsel

av svenska sedlar och mynt har höjts från 300 kronor till 1 000 kronor.

Sedlarna får dock ej ha högre valör än 100 kronor. Gränsen för skyldighet

att avlämna införsel- och utförseldeklaration har vidare höjts från 2 500

till 5 000 kronor.

Vid Sveriges inträde i Internationella återuppbyggnadsbanken (IBRD)

1951 beslöts att Sveriges andel i bankens grundfond skulle uppgå till 100

milj. dollar. Vid inträdet inbetalades enligt stadgarna 20 % av det tecknade

beloppet, varav 2 % i dollar och återstående 18 % i svenska kronor. Resterande

80 % skall endast kunna infordras för den händelse banken nödgas

anskaffa medel för att infria ställda garantier eller för betalningar å lån

upptagna av banken. Banken äger ej utan vederbörande medlemsstats tillstånd

utlåna det i medlemsstatens valuta inbetalade beloppet av det tecknade

andelskapitalet.

I enlighet med dessa bestämmelser insattes för bankens räkning å ett

konto i riksbanken motvärdet i svenska kronor till 18 milj. dollar d.v. s.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

93 mkr. Sedan 1951 har Sverige vid ett flertal tillfällen givit sitt medgivande

till banken att utlåna delar av det i svenska kronor inbetalade beloppet.

Salunda hade bankens fordran i riksbanken vid utgången av 1956

nedgått till 75 mkr. Under 1957 har Sverige ytterligare liberaliserat sin

politik gentemot banken genom beslut att successivt friställa hela ovannämnda

18 %. Under 1957 har bankens fordran nedgått med 44 mkr till

31 mkr. Närmare hälften av det utbetalade beloppet faller på november

månad med drygt 21 mkr.

Den s. k. EPU-överenskommelsen har under året förlängts till och med

30 juni 1958 på i stort sett oförändrade villkor. Sveriges kumulativa avräkningsöverskott,

som vid årsskiftet 1956/57 uppgick till 197 mkr, steg

under 1957 till 234 mkr. Beloppen avser ställningen efter avräkningarna för

november åren 1956 och 1957, vilka bokförts i mitten av december resp.

år. Vid årsskiftet 1957/58 motsvarade det kumulativa avräkningsöverskottet

ca 7 % av Sveriges kvot inom unionen mot ca 6 % vid årsskiftet

1956/57.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958 23

Riksbankens bokslut

Å sidorna 24—30 har intagits riksbankens bokslut för år 1957.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1957 har guldbehållningen i

likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480

kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»

upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt

nämnda pris. De utländska valutorna upptages i princip till en medelkurs

mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkursema. Skillnaden mellan

det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser

vid handeln med valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska

obligationer per den 31 december 1957 krediterats vinst- och förlustkontot.

Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig

på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under år 1957 har uppgått till ett belopp av

45 266 599 kronor 21 öre.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bctnkoutskottets memorial nr 1 år 1958

Utgående

1956

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning .......................

586164 016

87

483 182 669

82

Övervärde å guld .........................

789 735 470

92

650 989 281

06

1 134171 950

88

(1 375 899 487

79;

Utländska statspapper .....................

803 047 827

—

882 180111

60

Utrikes växlar ......................

69 975 151

56

93 058 311

62

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp .....................

198 638 566

79

250 952 740

85

Utländska sedlar .............

736 298

39

669 866

72

1 226 861 030

79

(1 072 397 843

74;

Skattkammarväxlar ...............

2 350 000 000

—

3 230 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

2 039 688 833

—

1 820 102 297

_

5 050 102 297

(4 389 688 833

-)

Diskonterade växlar ............

13194 807

40

5176 280

38

Hypotekslån ...............

7 497 319

86

83 652 463

94

Avbetalningslån ...........

52 939 788

23

53 530 939

78

142 359 684

10

(73 631 915

49)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel ...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ................

22 752 529

41

24 716 601

15

Inhemska bankers checker, postremissväxlar

m. m....................

15 953 755

60

16 899 247

20

Övriga tillgångar ...............

46 123 606

50

103 157 193

68

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321 000

—

517 321 000

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

-

103 464 200

Summa |

7 624 001 014)71 |

|

|

8 325 821 047

98

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

25

balansräkning

1956

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder

Utelöpande sedlar .........................

5 597 902 381

—

5 839 816 386

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

4 047 375

43

2 757 998

69

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

260 239 205

14

273 494 601

91

» (bankaktiebolag) .............

241132 580

08

136 324 407

52

» (andra insättare) .............

3 010 729

87

4 972 527

01

414 791 536

44

(504 382 515

09)

Depositions- och kapitalräkning ............

475 906

56

475 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel ......

356 422 719

58

539 976 984

95

Särskilda pensioneringsfonden ..............

—

—

275 000 000

—

Investeringskontomedel ....................

64 042 522

25

56 711 722

18

Skogskontomedel .........................

20 519 056

42

15 912 590

89

Medel å konton för investering i skogsbruk

och rörelse .............................

77 911084

57

156 331 869 19

1 044 409 073

77

(519 371 289

38)

Kursdifferenskonto ........................

356 001 293

49

373 401181

82

Övriga skulder ............................

5 976 721

71

43 590 005

94

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond ......................

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

877 621

22

744 354

87

vinst för året...........................

30 866 733

65

45 266 599

21

187 778 797

26

(173 512 198

05)

Internationella valutafonden................

387 942 625

42

387 921 271

92

Internationella återuppbyggnadsbanken......

74 864 615

14

31 354 796

14

Summa

7 624 001 014

71

| 8 325 821047 98

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vinst- och

19 5 6

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Räntor å inlåningsräkningar................

2 528 793

42

2 229 290

93

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

75179

36

79 315

86

suppleanter för dem ....................

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

138 135

139 923

81

för dem ................................

—

—

7 680

—

213 314

36

226 919

67

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, felräkningspenningar1,

4 159 105

73

5 363 780

11

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

1 429 721

20

2 026 144

64

Arvode till ombudsmannen i Malmö........

3 600

—

3 600

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 332 359

80

1 505 181

82

Övertidsersättning, m. m...................

49149

81

48 656

44

2 814 830

81

3 583 582

90

Arvoden och särskilda ersättningar, m.m.

Arvoden enligt 35 och 36 §§ avlöningsregle-

11200

—

11 200

—

Personliga lönetillägg ......................

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

—

1056

87

reglementet ............................

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

14 921

03

14 562

85

ningsreglementet ........................

11095

—

3 480

—

37 216

03

30 299

72

Rörligt tillägg

1 678 027

38

904 942

15

10 109 524

55

(8 902 494

31

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner ..........................

1 067 893

30

1 084 259

72

Familjepensioner ..........................

374 204

16

367 735

53

Diverse pensioner och understöd............

12 252

97

13 534

90

Rörligt tillägg ............................

1 043 947

92

1 103 490

25

(2 498 298135)

2 569 020

40

(13 929 586 08)

Transport

14 907 835

88

1 Felräkningspenningar utgöra för 1956 kr. 617: 55.

» » » 1957 » 676:03.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

27

förlusträkning

1956

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

638 086

12

439 622

42

888 209

06

785 712

—

2 523 291

64

2 711567

93

2 483

42

2 911

35

3 939 813

70

(4 052 070

24)

28 675 648

44

38 247 964

21

17 418 361

88

23 992 548

39

53 960

59

57 195

62

8156

44

11484

13

250 410

20

263 945

88

495 385

55

334 603

50

319 128

—

313 098

-

217 787

50

208 033

_

—

—

525 210

—

346 359

56

365 764

73

5 714

88

3 419

48

55 565

90

53 701

78

26 129 004

51

(19 170 830

50)

51 898 549 18

1

68 316 782

42

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

Räntor & hypotekslån m. m................

Räntor å avbetalningslån ..................

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar ...................

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,

efter nedskrivningar ..............

Provisioner m. m..........................

Courtage å obligationer ....................

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

Ersättning för förvaltning av statens bosätt
ningslånefond

...........................

Ersättning för förvaltning av statens egna
hemslånefond

m. fl. fonder ...............

Köpeskilling för försålda fastigheter1 ........

Inkomster av fastigheter ..................

Kassaöverskott ...........................

Diverse ..................................

Jfr § 26 i berättelsen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vinst- och

1956

1 9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

i

Förvaltningsutgifter, m. m.

(13 929 586

08)

Transp<

Drt

14 907 835

88

Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter

444 570

22

570111

76

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

126157

31

128 566

41

Kontorshyror .............................

46 086

52

96134

66

Rengöring inom fastigheterna ..............

208 438

39

222 998

54

Värme och belysning ......................

253 368

72

265 337

53

Inventarier och deras underhåll ............

340 854

89

276 409

02

Materialier, tidningar, böcker, m. in.........

316 047

80

460 835

20

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

891516

40

819 017

20

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

106 886

10

136 045

27

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

110 632

25

111 943

04

Vissa beredskapsutgifter ...................

7 880

67

268 335

85

Övriga förvaltningsutgifter .................

262 541

07

319 793

18

Ombyggnadskostnader för Rosenbadsfilialen..

—

-

948 298

10

4 623 825

76

(3 114 980

34)

Courtage å obligationer ....................

30 832

56

22 044:16

Kassaförluster ............................

8 572

52

7 428|14

Diverse ..................................

50 119

03

89 049 27

118 521

57

(89 524

11)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

1 400 000

1 600 000

Kostnader för pappersbruket1 ..............

2 497 725

—

1 800 000

—

3 400 000

_

(3 897 725

-)

Summa utgifter och förluster...............

21031815

53

23 050 183

21

Saldo vinst ............................

30 866 733

65

45 266 599

21

Summa

51 898 549

18

68 316 782|42

Jämför § 29 i berättelsen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

29

förlusträkning

1956

1

9

5 7

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

/

51 898 549

18

68 316 782

42

/

Summa

51 898 54918

68 316 782

42

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1956 och

1957 års slut

1956

1957

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

80 347

81

155 347

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ......................

18 323 600

—

20 451 400

—

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................

1 800 000

—

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

47 235 280

—

46 647 040

—

Summa

67 439 227

81

69 053 787

81

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ................................

5 710 000

—

5 910 000

—

sedeltryckeriet ............................

1 200 000

—

1 500 000

—

Göteborg............................................

1 535 000

—

1 585 000

—

Malmö..............................................

425 000

—

—

—

Falun ...............................................

250 000

—

365 000

—

Gävle ...............................................

365 000

—

375 000

—

Halmstad ...........................................

410000

—

410 000

—

Härnösand ..........................................

290 000

—

290 000

—

Jönköping ...........................................

226 000

—

226 000

—

Karlstad ............................................

185 000

—

200 000

—

Kristianstad .........................................

300 000

—

300 000

—

Linköping ..........................................

307 000

—

500 000

—

Luleå ..............................................

320 000

—

387 000

—

Mariestad ..........................................

250 000

—

273 000

—

Nyköping ...........................................

518500

—

520 000

—

Uppsala ............................................

618 000

—

666 200

—

Visby ...............................................

240 000

—

240 000

—

Växjö ..............................................

481 000

—

830 000

—

Örebro ..............................................

325 000

—

325 000

—

Östersund ..........................................

220 000

—

240 000

—

Tumba:

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

3 256 600

—

4 313 000

—

hemmanet inkl. Lill-Tumba ........................

566 500

—

671 200

—

sedelförbränningshuset ..............................

200 000

—

200 000

—

Diverse valv ..............................

125 000

—

125 000

—

Summa

18 323 600

—

20 451400

—

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Fres 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Fres 2 500: —).

Av likviden härför har 25 % erlagts.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

31

Avbetalningslånefoiulen

Fördelningen den 31 december 1957 på riksbankens olika kontor av utestående

lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret ..................................

1 626

4 530 657

_

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1 210

4 994 732

-

Malmö .....................

1 203

6 032 858

—

Falun ......................

368

1054 919

—

Gävle ......................

665

1 685 635

-

Halmstad ...................

307

868 164

—

Härnösand ..................

784

1 956 276

—

Jönköping ..................

521

1 319 843

-

Kalmar .....................

230

595 808

—

Karlskrona ..................

248

560 553

—

Karlstad ....................

287

923 169

-

Kristianstad .................

377

1188 939

—

Linköping ..................

827

2 298 883

—

Luleå.......................

1001

2 836 306

—

Mariestad ...................

202

603 815

—

Nyköping ...................

328

984 058

—

Umeå.......................

711

1 917 166

-

Uppsala ....................

2 707

12128 678

—

Visby.......................

262

950 616

—

Vänersborg..................

202

573 335

—

Västerås ....................

492

1 421 456

-

Växjö.......................

330

1 008 639

—

Örebro......................

433

1 273 271

Östersund ...................

614

1 823163

-

Summa

15 935

53 530 940

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1957

på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånef

onden.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

11032

9 808 430

_

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

3 494

3 285 833

—

Malmö .....................

5 218

5 164 400

—

Falun ......................

1329

1 397 219

—

Gävle ......................

2 299

2 402 096

—

Halmstad ...................

823

837 681

—

Härnösand ..................

2 456

2 516 911

—

Jönköping ..................

1 786

1 669 631

—

Kalmar .....................

1202

1 255 394

—

Karlskrona..................

954

1 045 253

—

Karlstad ....................

1533

1593 815

—

Kristianstad.................

1349

1 524 334

—

Linköping ..................

2 240

2 518 406

—

Luleå.......................

2175

2 311 571

—

Mariestad...................

1517

1 605 828

—

Nyköping ...................

1310

1 325 742

—

Umeå.......................

2 020

2 189 055

—

Uppsala ....................

1 576

1 869 130

—

Visbv.......................

233

260 570

—

Vänersborg..................

1752

1 926 781

—

Västerås ....................

1 843

1 870 654

—

Växiö.......................

824

889 264

—

Örebro ......................

1 608

1 735 202

—

Östersund ...................

779

851 817

—

Summa

51352

51 855 019

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

33

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1957 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på

de olika kontoren sålunda: 3

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret ..................................

4 200

46 576 710

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1548

4 099185

—

Malmö .....................

516

2 955 004

—

Falun ......................

1575

4 848 997

—

Gävle ......................

2 734

6 697 457

—

Halmstad ...................

2197

8 797 024

-

Härnösand ..................

4 794

10 343 777

—

Jönköping ..................

965

4 101 754

—

Kalmar .....................

1380

5 037 812

—

Karlskrona..................

1509

5 819 382

—

Karlstad ....................

3 in

9 142 291

—

Kristianstad.................

3 073

12 167 803

-

Linköping ..................

1901

7 491 706

—

Luleå.......................

5199

11 769 997

—

Mariestad...................

1446

5 558 926

—

Nyköping ...................

1 648

8 130 984

—

Umeå.......................

4 097

11683 607

—

Uppsala ....................

1982

6 751 521

—

Visby.......................

1 751

4 941 672

—

Vänersborg..................

3 762

12 629 748

—

Västerås ....................

921

3 230 163

—

Växjö.......................

1820

5 949 511

—

Örebro......................

812

1 873 420

—

Östersund ...................

3 605

9 088 590

—

Summa

56 546

209 687 042

—

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Den 31 december 1957 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på

följande olika lån typer:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån .......................

18 625

95 640 183

Bostadsegnahemslån ......................

10 097

41 973 954

Uppskovslån ..........................

181

43 101

Nybyggnadslån ............................

13 215

17 197 249

Förbättringslån ..........................

4 904

9 467 870

1942 års tilläggslån ......................

2 562

3 772 592

Lån till estlandssvenskar...................

36

200 034

Premielån ........................

3 918

2 695 095

Gödselvårdslån ....................

68

17 408

Täckdikningslån ...................

941

525 725

—

Transport

54 547

171 533 209

—

Utlåning, som lielt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån .................

34

73 685

_

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån ....................

1478

24 471 775

_

Jordbruksegnahemslån..............

63

911 869

—

Bostadsegnahemslån ................

351

11 708 512

—

Uppskovslån .......................

12

6 571

—

1942 års tilläggslån ................

61

981421

—

Summa

56 546

209 687 042

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1957 utestående stödlån till jordbrukare fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor

på de olika kontoren sålunda:

SFS 369/1951

SFS 766/51

SFS 764/52

SFS 723/54

SFS 593/55

SFS 650/57

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret ..

11

21,6

442

1 641,3

14

48,0

581

3 083,2

_

_

1 048

4 794,0

Göteborg .......

4

3,8

5

9,7

32

35,0

59

184,7

260

673,4

—

—

360

906,5

Malmö.........

—

—

106

122,3

38

101,6

429

2 528,0

146

546,6

—

—

719

3 298,5

Falun ..........

—

—

—

—

92

128,5

4

19,9

39

110,6

—

—

135

259,0

Gävle ..........

—

—

—

—

683

502,7

141

164,6

239

514,0

—

—

1063

1181,3

Halmstad ......

4

1,5

8

4,0

117

167,8

586

2 130,2

765

3 062,8

2

4,5

1 482

5 370,9

Härnösand......

—

—

—

—

503

443,7

360

466,9

287

434,7

—

—

1150

1 345,3

Jönköping ......

—

—

5

2,3

947

1 602,6

131

373,1

354

1 116,3

—

—

1437

3 094,2

Kalmar ........

—

—

53

59,8

1634

2 755,8

—

—

884

2 912,8

—

—

2 571

5 728,3

Karlskrona .....

—

—

26

15,3

292

311,9

51

91,5

356

814,5

12

23,0

737

1 256,2

Karlstad .......

4

2,6

16

19,6

296

709,7

62

164,5

394

1 595,3

—

—

772

2 491,7

Kristianstad ....

—

—

127

140,8

274

476,7

883

3 815,2

468

1 533,3

2

3,0

1 754

5 969,1

Linköping ......

—

—

71

59,4

1016

2 754,4

3

7,0

1677

7 953,3

—

—

2 767

10 774,1

Luleå ..........

—

—

23

2,1

1 595

1 520,9

6 263

7 935,0

1 465

2 059,9

—

—

9 346

11 517,9

Mariestad ......

1

0,9

33

26,4

780

1477,3

74

133,9

1 619

6 135,4

—

—

2 507

7 773,9

Nyköping ......

—

—

11

6,0

388

1108,8

23

87,0

1405

8 868,0

—

—

1827

10 069,8

Umeå ..........

—

—

—

—

2 596

2 723,6

5519

8 802,9

2 634

4 601,8

—

—

10 749

16128,2

Uppsala ........

1

0,6

6

4,9

256

810,2

22

46,4

461

2 776,8

3

31,6

749

3 670,4

Visby ..........

—

—

40

33,6

542

892,6

—

—

189

437,1

—

—

771

1 363,3

Vänersborg .....

6

5,3

22

30,0

400

692,7

236

473,0

1012

3 362,3

—

—

1 676

4 563,3

Västerås........

1

2,5

15

45,4

428

1 088,8

18

40,0

497

2 748,1

—

—

959

3 924,8

Växjö ..........

1

0,6

6

2,2

573

791,5

167

316,5

203

329,2

1

5,0

951

1 445,0

Örebro .........

—

—

17

22,4

685

1 927,4

52

136,9

306

1 580,8

—

—

1060

3 667,5

Östersund ......

—

—

—

—

734

815,5

81

111,6

73

92,1

—

888

1019,2

Summa

22

17,8

601

627,7

15 343

25 480,9

15178

28 076,7

16 314

57 342,2

20

67,0

47 478

111612,3

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Stödlån i anledning av skördeskador år 1957 (SFS 650/57)

T. o. m. den 31 december 1957 inkomna ansökningar fördelar sig till

antal och belopp på de olika kontorsområdena sålunda:

Inkomna ansökningar

Antal

Belopp

Kronor

670

4 984 400

202

713 955

52

319 565

192

960 990

159

501 546

426

1 700 000

112

217 410

234

877 536

163

698 820

no

331 585

355

2 046 602

176

759 865

597

2 805 309

555

878 992

1376

5 970 600

532

3 125 408

1 187

2 395 938

1 016

7 163 935

50

264 000

676

2 347 473

882

5 781576

114

283 040

287

1 815 200

74

175 336

10197

47119 081

Huvudkontoret ..................................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

Malmö .....................

Falun ......................

Gävle ......................

Halmstad ...................

Härnösand ..................

Jönköping ..................

Kalmar .....................

Karlskrona..................

Karlstad ....................

Kristianstad .................

Linköping ..................

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

Västerås ....................

Växjö.......................

Örebro......................

Östersund ...................

Summa

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

37

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1957 utestående lån från fonden fördelar sig till antal

och belopp på de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret ..................................

46

248 180

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

13

62 100

—

Malmö .....................

53

255 600

—

Falun ......................

12

81340

—

Gävle ......................

13

59 950

—

Halmstad ...................

36

172 890

—

Härnösand ..................

15

63 550

-

Jönköping ..................

39

246 900

-

Kalmar .....................

57

379 780

—

Karlskrona..................

38

221540

—

Karlstad ....................

28

162 890

—

Kristianstad.................

107

554 290

—

Linköping ..................

98

627 200

—

Luleå.......................

6

35 396

—

Mariestad...................

100

580 990

—

Nyköping ...................

47

271 720

—

Umeå.......................

32

129 250

—

Uppsala ....................

88

603 900

-

Visby.......................

35

155900

—

Vänersborg..................

31

183 300

—

Västerås ....................

14

99 500

—

Växjö.......................

30

140080

—

Örebro......................

26

153 900

—

Östersund ...................

31

113 354

—

Summa

995

5 603 500

-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Sedan nuvarande landshövdingen Filip Kristensson avgått som fullmäktig

den 30 januari samt vice ordföranden, deputeraden David Hall avlidit

den 7 februari 1957, förrättade de av riksdagens kamrar utsedda valmännen

den 26 februari 1957 val. Därvid utsågs till fullmäktige ledamoten

av riksdagens andra kammare direktören Gustaf Kollberg för återstoden

av den för herr Kristensson gällande valperioden 1955—1958 samt ledamoten

av riksdagens första kammare, partisekreteraren Gunnar Svärd för

återstoden av den för herr Hall gällande valperioden 1956—1959.

Till suppleanter utsågs samtidigt

för herr Olof Andersson ledamoten av riksdagens första kammare Emil

Ahlkvist (tidigare suppleant för herr Hall)

» » Kollberg ledamoten av riksdagens första kammare direk
tören

Nils Aastrup (nyvald)

» » Svärd direktören Ragnar Sundén (tidigare suppleant

för herr Åsbrink)

» » Åsbrink ombudsmannen Otto Westling (nyvald)

Dessförinnan hade fullmäktige den 21 februari 1957 till vice ordförande

och deputerad efter herr Hall utsett herr Ragnar Persson i Vinberg, vilken

fungerat såsom deputerad sedan den 13 december 1956.

Den 26 april 1957 tillträdde herr Gösta Skoglund statsrådsämbete och

frånträdde därmed uppdraget som suppleant (för herr Ragnar Persson).

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen sedermera

förrättade den 23 maj 1957, utsågs till fullmäktige

dels herrar Ragnar Persson och Per Åsbrink för valperioden 1957—

1960 (båda omvalda),

dels ock herr Emil Ahlkvist för återstående delen av valperioden 1956—

1959 efter herr Olof Andersson, vilken avsagt sig uppdraget att vara fullmäktig.

Samtidigt utsågs till suppleanter

för herr Persson ledamoten av riksdagen andra kammare Fridolf Thapper

(nyvald)

» » Åsbrink ombudsmannen Otto Westling (omvald)

» » Ahlkvist ledamoten av riksdagens andra kammare ombudsman
nen

Tore Bengtsson (nyvald).

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

39

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av

fullmäktige år 1958 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Ragnar Persson (omvald)

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald)

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar

vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart

Hammarskiöld (omvald).

Sedan landshövdingen Per Eckerberg, som av Kungl. Maj:t den 28

december 1956 förordnats till fullmäktig för tre år från och med den 1

januari 1957, på därom gjord framställning den 29 juli 1957 beviljats

entledigande från nämnda uppdrag, har Kungl. Maj:t samma dag i hans

ställe förordnat f. d. statsrådet Per Edvin Sköld att för en tid av tre år

vara fullmäktig i riksbanken.

Till bankdirektör har fullmäktige från och med den 1 juli 1957

förordnat t. f. bankdirektören Sven Joge.

§ 2.

Till ordförande i riksbankens industristyrelse efter herr

David Hall utsåg fullmäktige den 21 februari 1957 herr Ragnar Persson

för tiden till nästa fullmäktigeval.

Sedan sådant val ägt rum förlängde fullmäktige den 31 maj 1957 för

tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1958 försiggått uppdragen för herr

Persson att vara ordförande samt för bankdirektören Hjalmar Ekengren

och f. d. överdirektören Ryno Lundquist att vara ledamöter av industristyrelsen,

den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot.

Till suppleanter har samtidigt utsetts herr Kollberg för ordföranden (nyvald),

bankokommissarien Helge Borggren för herr Ekengren samt civilingenjören

Gösta Carlsson för herr Lundquist (de bada sistnämnda omvalda)

.

§ 3.

Riksbanken har från och med den 1 juli 1957 övertagit handläggningen

av valutaregleringen [se lagen den 31 maj 1957 (nr

251) om ändring av valutalagen så ock om fortsatt giltighet av samma lag

samt kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 252) om upphävande av instruktionen

den 25 februari 1940 (nr 125) för valutakontoret, m.m.].

Med stöd av 6 a § i förenämnda lag samt § 17 mom. 3 bankoreglcmentet

bär fullmäktige den 13 juni 1957 för tiden till dess nytt fullmäktigeval

under år 1958 ägt rum till ledamöter i valutastyrelsen utsett vice

riksbankschefen Lennart Hammarskiöld, ordförande, herr Ragnar Persson,

vice ordförande, och bankdirektören Sven Joge samt till personliga suppleanter

för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, direktören

Nils Aastrup och bankdirektören Gunnar Åkermalm.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Kungl. Maj:t har för tiden från och med den 1 juli 1957 till och med

den 30 juni 1960 förordnat till ledamöter i valutastyrelsen direktören L.

H. O. Sjunnesson med direktören H. O. Swedberg som suppleant, direktören

f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med bankdirektören E. G. B.

Beskow som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktören P.

Prydz som suppleant samt chefen för finansdepartementets rättsavdelning

C. V. Åbjörnsson med tillförordnade expeditionschefen i nämnda departement

G. L. Eriksson som suppleant.

Fullmäktige har på förslag av valutastyrelsen godkänt instruktion för

denna styrelse. Enligt instruktionen må ärenden av löpande eller expeditionell

natur eller eljest innebärande tillämpning av fastställda riktlinjer

å styrelsens vägnar avgöras av ordföranden och den i styrelsen ingående

bankdirektören i förening. (Jfr § 17 mom. 3 banko reglementet.)

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1958 utsåg

fullmäktige den 19 december 1957 herrar Ragnar Persson och Rubbest ad

med herr Kollberg som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren

torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 12 december 1957.

§ 6.

I samband med valutaärendenas överflyttning till riksbanken har en ny

organisationsplan fastställts för huvudkontoret. Utrednings- och

forskningsavdelningen har därvid utbytts mot en juridisk avdelning, varjämte

valutaavdelningen tillkommit. Vissa arbetsgrupper har samtidigt

erhållit ändrad benämning.

I Rosenbad har inrymts kontorscentralen med utlåningsexpeditionen

samt adressregistret och en del av bokföringskontoret, medan valutaavdelningen

beretts lokaler inom huvudkontorets byggnad å Helgeandsholmen.

När arbetena inom Rosenbad blivit slutförda — vilket beräknas ske i

början av februari 1958 — kommer även lunchserveringen för personalen

att anordnas där.

Verksamheten i Rosenbad har i stort sett organiserats som ett avdelningskontor

(se fullmäktiges i BoU:s uti. 1956: 33 intagna skrivelse).

Den personal, som vid utgången av juni 1957 var anställd hos valutakontoret,

har övertagits av riksbanken, därvid tillämpas de principer, som

angivits i fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet den 2 maj 1957 (se

BoU:s uti. 1957: 30; jämför vidare § 25 nedan).

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

§ 7.

Fullmäktige har den 12 september 1957 beslutat tillsätta en kommitté,

bestående av vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld, ordförande,

fullmäktigeledamöterna Ragnar Persson och Svärd samt bankdirektören

Hjalmar Ekengren och bankokommissarien Sture Laurén med uppdrag att

verkställa utredning angående riksbankens avdelningskontor och den inre

organisationen vid huvudkontoret. Till sekreterare har fullmäktige utsett

bankokommissarien Å. Gustafsson. Till kommittén har överlämnats vissa

framställningar från riksbankens personalorganisationer om höjd lönegradsplacering

för ett relativt stort antal tjänster i banken, m. m.

Kommittén har hittills hållit sex sammanträden, därav två i samband

med besök vid avdelningskontoren i Göteborg och Örebro.

§ 8.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil

samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina, Belgien,

Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien,

Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen, Spanien,

Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland,

Ungern, Uruguay samt Österrike, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommel

serna.

§ 9.

För handläggning av ärenden rörande lånegaranti för s.k. industrig

a r a n t i 1 å n, vilka utlämnas enligt Kungl. kungörelsen den 4 juni 1954

(nr 409), är av riksbankens kontor numera endast huvudkontoret lokalorgan.

Kontoren i Malmö, Jönköping, Uppsala och Västerås har nämligen

under året upphört att vara lokalorgan.

§ 10.

Vid utgången av år 1957 kvarstod i riksbanken å in vesteringskonto

för skog ett belopp av omkring 56,7 mkr, insatt jämlikt lagen

nr 783/1951 om investeringskonto för skog.

Å särskilda skogskonton, som avses i Kungl. förordning nr 142/

1954, innestod i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 16 mkr. Riksbanken

tillämpar sedan den 1 augusti 1957 en räntesats av 5% för medel

insatta å skogskonto (dessförinnan sedan den 1 december 1956 4 Vé %)•

§ 11.

Vid utgången av år 1957 innestod i riksbanken medel, som insatts jämlikt

Kungl. förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning sammanlagt ca 156 mkr,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

clärav omkring 139 in kr avsåg investeringsfonder för rörelse och omkring

17 mkr investeringsfonder för skogsbruk.

§ 12.

På kontot statens budgetutjämningsfonds medel innestod

i riksbanken vid utgången av år 1957 ett belopp av omkring 540 mkr.

I detta belopp ingår cirka 190 mkr avseende avkastning under budgetåren

1955/56 och 1956/57 av staten tillhöriga aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag.

§ 13.

Sedan riksdagen för budgetåret 1956/57 anvisat ett anslag å 275 mkr

till fondering för framtida pensionsändamål, har nämnda

belopp jämlikt Ivungl. brev den 1 juni 1956 insatts på särskilt konto i

riksbanken under mars och maj 1957. Efter det att riksdagen även för

budgetåret 1957/58 anvisat ett anslag å 275 mkr till samma ändamål (jfr

statsutsk. uti. 1957 nr 129 och Rskr. nr 319) har Kungl. Maj:t genom

brev till pensionsstyrelsen den 27 juni 1957 ställt anslaget till förfogande

för överföring till fonden med 100 mkr i mars och 175 mkr i maj 1958.

§ 14.

Jämlikt beslut av fullmäktige den 10 juli 1957 utgör riksbankens officiella

diskonto för växlar på högst 3 månader från och med påföljande dag

lägst 5 %, vilket innebär en höjning av dessförinnan gällande diskonto

med 1 %.

I anslutning härtill har andra riksbankens utlåningsräntor höjts (jfr

fullm. prot. d. 18 juli 1957, § 5).

§ 15.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr,

utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången

av år 1957 sammanlagt 53 530 940 kronor. Däri ingår ett belopp

om 30 190 172 kronor, vilket utlämnats såsom garantilån enligt kungörelsen

den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den

som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30

april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som

genomgått polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående

studielån med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån utgjorde vid samma

tidpunkt 4 646 — därav vid huvudkontoret 613 och vid avdelningskontoren

4 033 — vilket innebär en ökning under året med 257. I övrigt har

avbetalningslånens antal nedgått under året (med 2 007).

Räntan å lån från fonden har från och med den 11 juli 1957 utgjort

6 Vi %, tidigare 5 % %; för garantilån utgör dock räntan från och med den

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

43

1 augusti 1957 5 % % jämlikt Ivungl. kungörelse den 29 juli 1957, nr 486

(dessförinnan 4 % %).

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika

kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 31.

§ 16.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen

hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 61 100 400 kronor, varav 56 mkr

överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid utgången av sistlidna

år 51 855 019 kronor, innebärande en minskning sedan föregående årsskifte

av 896 132 kronor.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp

hänvisas till sammanställningen å sid. 32. Under år 1957 har antalet utestående

lån nedgått med 831. Räntan å lån från fonden utgör under innevarande

budgetår oförändrat 4 %.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1957 har utlämnats

lån till ett belopp av sammanlagt 274 466 157 kronor, varav efterskänkts

eller avskrivits ett belopp av sammanlagt 2 685 213 kronor, motsvarande

omkring 1 % av hittills utlämnade medel.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1956/57 har

riksbanken uppburit 313 098 kronor.

§ 17.

Sedan Ivungl. Maj:t den 15 februari 1957 på framställning av riksbankens

direktion beslutat, att fem nödlidande skyddsrumslån å sammanlagt

8 264 kronor 68 öre jämte ränta skulle avskrivas samt ett då

kvarstående skyddsrumslån övergått till hypotekslån, har fonden slutredovisats

per utgången av år 1957.

§ 18.

Utlåningen från fonden för hantverks- och småindustri

k r e d i t, vars kapital utgör 998 250 kronor, uppgick vid utgången

av år 1957 till följande belopp, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma kr.

Falun ............

........ 17

79 100

—

Jönköping ........

........ 1

1 500

—

Kalmar ..........

........ 1

2 500

—

Linköping ........

........ 17

178 700

—

Uppsala ..........

........ 27

160 835

—

Vänersborg .......

........ 11

111 480

—

Summa 74

534 115

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Vid utgången av år 1956 utestod 82 lån å ett sammanlagt belopp av

624 840 kronor. En minskning i utlåningen från fonden med omkring 90 000

kronor har sålunda inträtt under sistlidna år.

Räntan å lån från fonden utgör oförändrat 4 % %.

§ 19.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från

egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna

lånen fördelade sig per den 31 december 1957 å de olika kontoren

på sätt närmare framgår av sammanställningar å sid. 33 och 34.

Antalet förvaltade lån har under år 1957 nedgått från 59 438 till 56 546

och det utestående lånebeloppet har under samma tid minskats från

221 581 927 kronor till 209 687 042 kronor.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1956/57 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 208 033 kronor.

Av till riksbankens förvaltning i samband med lånen överlämnade fondmedel

— vilka ej ingår i riksbankens balansräkning utan redovisas separat

— har till statsverket under år 1957 återlevererats 9 960 000 kronor. Beloppet

fördelar sig med 6 650 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 100 000

kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden,

195 000 kronor å täckdikningslånefonden, 15 000 kronor å gödselvårdslånefonden,

30 000 kronor å arrendelånefonden samt 970 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 20.

Vid utgången av år 1957 förvaltade riksbanken s t ö d 1 å n till jordbrukare

utgivna enligt Kungl. kungörelser nr 369/51, 766/51, 764/52,

723/54 och 593/55 till ett sammanlagt belopp av 111 545 276 kronor, innebärande

en minskning under året med 8 664 444 kronor. Rörande fördelningen

mellan riksbankens olika kontor av dessa lån hänvisas till sammanställning

å sid. 35.

Den 13 december 1957 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse (nr 650)

om stödlån till jordbrukare, som på grund av felslagen skörd 1957 lidit

väsentlig förlust och av denna anledning är i behov av ekonomiskt bistånd.

I likhet med vad som gäller beträffande 1955 års stödlån omhänderhas

låneverksamheten av lantbruksnämnderna under medverkan av riksbanken,

som har att förvalta beviljade lån. Antalet inkomna ansökningar, fördelade

å riksbankens olika kontor, framgår av sammanställning å sid. 36.

Genom brev den 20 december 1957 har Kungl. Maj:t meddelat vissa

föreskrifter angående anstånd med amorteringar, som förfallit den 31

december 1957 å stödlån till jordbrukare med anledning av 1950, 1951,

1952 och 1954 års skördeskador. Närmare bestämmelser för tillämpning

av de av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade lättnaderna i fråga om vill
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

45

koren för här avsedda stödlån har meddelats av riksbanken efter samråd

med lantbruksstyrelsen (se vidare § 21).

§ 21.

Den jämlikt beslut av 1956 års riksdag inrättade, av riksbanken förvaltade

fonden för supplementär jordbrukskredit utgjorde

ursprungligen och till utgången av november 1957 50 mkr. Enligt

Kungl. brev den 13 december 1957 har därav på grund av beslut av samma

års riksdag (prop. nr 184, JU:s uti. nr 39) ett belopp av 43,9 mkr överförts

till fonden för låneunderstöd, att stå till förfogande för utlämnande av stödlån

med anledning av 1957 års skördeskador. Efter utgången av sistlidna

november kan nyutlåning från fonden för supplementär jordbrukskredit

ske endast i den mån amorteringar inflyter på redan utgivna lån.

För lån från fonden för supplementär jordbrukskredit har jämlikt Kungl.

Maj:ts kungörelse 1956: 608 gällt att samma grunder skulle tillämpas i

fråga om säkerhet, ränta och övriga villkor som för lån i bankaktiebolag.

Vid utgången av 1957 utestodo 995 lån från fonden till ett sammanlagt

belopp av 5 603 500 kronor. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren

hänvisas till sammanställning å sid. 37.

§ 22.

Genom lag den 31 maj 1957 (nr 249) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen

från och med den 1 juli samma år med 300 mkr till 6 300 mkr.

§ 23.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1956 torde få hänvisas

till bankoutskottets memorial nr 23 år 1957.

§ 24.

För komplettering av riksbankens mynt- och medaljsamling,

vilken förvaras och hålles tillgänglig för allmänheten i Kungl. Myntkabinettet,

har riksbanken av apotekaren fil. dr. Gustaf Bernström i Göteborg

inköpt dennes sedelsamling, omfattande 1 370 nummer, för ett pris av

75 000 kronor.

§ 25.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen vid

sedeltryckeriet och pappersbruket som redovisas i § 29 — uppgick per den

31 december 1957 till följande antal (motsvarande antal vid utgången av

år 1956 angives inom parentes).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp .......

15 1

(36)

b) » ABp .....

21 1

c) » År .......

81)

(6)

d) » Ao.......

303

(318)

därav bankpersonal ...........

182

(191)

biträdespersonal ........

65

(68)

vaktpersonal m. fl.......

56

(59)

extra ordinarie tjänstemän............

1202)

(89)

därav bankpersonal ...........

18

(17)

bankexpeditörspersonal . .

193)

(11)

biträdespersonal ........

62

(44)

vaktpersonal m. fl.......

21

(17)

aspiranter ....................

19

(25)

därav bankaspiranter .........

—

(-)

biträdesaspiranter .......

15

(19)

bankvaktmästaraspiranter

4

(6)

extra tjänstemän...................

70

(41)

Summa

5564)

(515)

) Därav 5 över stat förda tjänstemän, vilka tillika inneha lägre tjänst med lönegradsbeteckningen

Ao.

) Därutöver 31 tjänstemän, vilka tillika innelia ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats

som ordinarie tjänstemän.

. ) Därav 16 tjänstemän, vilka inneha ordinarie tjänst men som ej redovisats som ordinarie

tjänstemän.

4) Vid utgången av år 1955 uppgick motsvarande antal till 513.

I samband med att valutaärendena den 1 juli 1957 överflyttades till

riksbanken, återgick 20 löneplansanställda tjänstemän, som dessförinnan

åtnjutit tjänstledighet för tjänstgöring vid valutakontoret, till riksbanken.

Därjämte övertog riksbanken från valutakontoret 59 tjänstemän. Av

dessa har 17 erhållit extra ordinarie anställning, 26 antagits till extra

tjänstemän och 16 anställts mot manadsarvode, därav 14 pensionärer.

Vid jämförelse med förhållandena vid utgången av år 1956 bör sålunda

tas hänsyn till att i antalet löneplansanställda tjänstemän per den 31

december 1957 ingår 43 tjänstemän som tidigare tjänstgjort hos valutakontoret

och som erhållit löneplansanställning i riksbanken från och med

den 1 juli 1957.

Utöver den löneplananställda personalen finnes vid riksbanken s. k.

reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning

och i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal tjänstgör

i genomsnitt ca 160.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

47

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande

(jfr. BoU:s uti. nr 35:1952 resp. nr 27:1955) äger bestämma antalet kammarskri

vart jänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster

i Ao 7, har för år 1957 fastställt dessa antal till 67, respektive 25.

§ 26.

Sedan riksbanken jämlikt medgivande av riksdagen försålt dels till

Malmö stad den förutvarande kontorsfastigheten därstädes för 425 000

kronor (se BoU:s uti. 1953 nr 32), dels till Botkyrka kommun ett område

av Tumba l1 för 100 210 kronor (se BoU:s uti. 1957 nr 7) har köpeskillingarna

influtit under år 1957 i samband med att köparna tillträtt fastigheterna

(jfr. sid. 27).

§ 27.

Såsom förutsatts i berättelsen till 1957 års bankoutskott (§ 24) har från

och med den 1 juli 1957 en ytterligare höjning av dessförinnan utgående

hyror vidtagits för vissa av de lägenheter, som av riksbanken uthyrts

till tjänstemän i banken.

Hyreshöjningen har begränsats till cirka 15 % av de grundhyror, som

utgick före den 1 juli 1955, och har avsett sådana lägenheter, där hyran

icke uppgått till av vederbörande hyresnämnd föreslaget belopp. Beträffande

lägenheter upplåtna till direktörer vid avdelningskontor har maximeringen

av grundhyran till 3 200 kronor för år bibehållits.

För lägenheter upplåtna till tjänstemän vid Tumba pappersbruk uttogs

oförändrade grundhyror under första halvåret 1957 i avvaktan på närmare

utredning rörande tjänstebostadsfrågan vid bruket. Sedan denna utredning

slutförts har fullmäktige den 13 juni 1957 beslutat, att samtliga

här avsedda lägenheter med undantag av en skall bibehållas som tjänstebostäder

samt fastställt de grundhyror som skall utgå för dessa lägenheter

från och med den 1 juli 1957.

Utöver grundhyra utgår generellt hyrestillägg enligt samma grunder som

på allmänna hyresmarknaden ävensom bränsletillägg.

§ 28.

Vid huvudkontoret har vissa ändrings- och reparationsarbeten

företagits eller beslutats, huvudsakligen föranledda av behovet

av ökat utrymme för utrikessekretariatet samt valutaärendenas överflyttning

till riksbanken. Utgifterna under året har uppgått till ca 33 000

kronor.

Sedan 1957 års riksdag medgivit att ett belopp av förslagsvis 170 000

kronor må tagas i anspråk för omläggning av värmesystemet inom huvudkontorets

fastighet (se BoU:s uti. 1957: 18) har ifrågavarande arbeten

igångsatts.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Såsom omnämnts i § 6 ovan beräknas arbetena för riksbankens räkning

i Rosenbad snart vara slutförda. Kostnaden har hittills uppgått till ca

950 000 kronor. Den slutliga kostnaden kan ännu ej angivas.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll

uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.

De kontor, där kostnaderna understigit 5 000 kronor, har ej medtagits.

Kontor

Kronor

(avrundade tal)

Kostnader! avser huvudsakligen:

Göteborg . ..

5 000: —

Diverse målningsarbeten samt asfaltbe- läggning av altan.

Halmstad . ..

.. . 23 000: —

Ombyggnad av en del av yttertaket samt

insättande av ny värmepanna med olje- eldningsaggregat.

Linköping . .

... 14 000: —

Omputsning och målning av trapphus, re- paration av 60 lufter fönster samt målning

i vaktmästarens bostad.

Mariestad . .

... 51 000: —

Utbyte av 72 lufter fönster.

Nyköping . ..

9 000: —

Ombyggnad och reparation av toalettut- rymmen i kontorslokalerna.

Uppsala . . . .

... 11 000: —

Utbyte av värmepanna samt målningsar- beten i lokaler, vilka upplåtits till läns- bostadsnämnden.

Vid kontoret i Halmstad har de tidigare beslutade ombyggnads- och reparationsarbetena

i kontorslokaler och direktörsvåning slutförts för en

kostnad av sammanlagt 141 000 kronor (se § 23 i berättelsen till 1957

års riksdag). De i sagda berättelse omnämnda depåvalven vid kontoren i

Härnösand, Linköping och Luleå har färdigställts under året. Kostnaderna

har utgjort respektive ca 169 000, 156 000 och 95 000 kronor. Beslut har

vidare fattats om att inreda ett depåvalv vid kontoret i Östersund för en

beräknad kostnad av 170 000 kronor.

De av 1957 års riksdag (BoU:s uti. nr 33) medgivna ombyggnads- och

reparationsarbetena för postverkets räkning i fastigheten i Nyköping

pågår.

§ 29.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket

och sedeltryckeriet har träffats för tiden 1 januari 1957—

31 januari 1959. Vidare har nytt kollektivavtal ingåtts för förmännen vid

pappersbruket, gällande åren 1957 och 1958. Dessutom har överenskommits

om de löner m. m., som skall utgå under år 1958 samt om tillämpningen

vid pappersbruket av de ändrade bestämmelserna om arbetstidens begränsning

(lag d. 16 maj 1957, nr 253).

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

49

Pappersbruket. Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket till

sedelkontoret har under år 1957 uppgått till 97,n milj. sedelenheter, mot

159,S4 milj. sedelenheter föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av ca 2,8 mkr,

mot ca 2,9 mkr föregående år.

Den jämlikt beslut av fullmäktige anskaffade höghastighetskvarnen (refiner)

har färdigmonterats och tagits i bruk (se § 26 i berättelsen till 1957

års riksdag). Kostnaderna har hittills uppgått till ca 147 000 kronor, vartill

kommer utgiften för drivmotor.

Fn ny torkcylinder för pappersmaskinen har anskaffats och inmonterats

till en kostnad av ca 13 000 kronor.

Vidare har beslutats inköp av en s. k. beta-komparator till en kostnad

av ca 23 000 kronor för automatisk, fortlöpande registrering av pappersvikten

vid pappersmaskinen, varjämte ca 45 000 kronor anslagits till inköp

av en ny apparat för upplösning av pappersutskott, avsedd att ersätta

en föråldrad dylik apparat.

Sedan beslut fattats om att för sedeltryckeriet anskaffa en s. k. helrotationsmaskin

(jfr. nedan), pågår inom pappersbruket utredning om de maskinanskaffningar,

som blir erforderliga för leverans av sedelpapper i rullar.

Kostnaderna härför har preliminärt uppskattats till ca 250 000 kronor

(jfr. BoU:s uti. 1957: 19).

För mekaniska verkstaden har beställts en ny svarv till en beräknad

kostnad av ca 21 000 kronor och för brukets interna transporter en lyfttruck

till ett pris av omkring 35 000 kronor.

De totala kostnaderna för anskaffande och inmontering av den av 1954

års riksdag beslutade ångpanneanläggningen har uppgått till 337 000 kronor

mot beräknade 350 000 kronor.

Modernisering och reparation av bostadssamhället har fortgått planenligt.

Sålunda har ett bostadshus, betecknat nr 24, moderniserats till en

kostnad av ca 84 000 kronor; centralvärme har inletts i bostadshus nr 58

för en kostnad av ca 24 000 kronor, varjämte oljeeldningsanordning insatts

å centralvärmeledningen i fastighet nr 66 till ett pris av omkring 5 000

kronor. Inmontering av centralvärmeledning i bostadshus nr 61 pågår till

en beräknad kostnad av ca 26 000 kronor, varjämte beslut fattats om

modernisering av bostadsfastighet nr 39 för en beräknad kostnad av omkring

29 000 kronor.

För att minska underhållskostnaden har flera uttjänta uthus rivits och

ett sådant ombyggts, allt för en kostnad av ca 14 000 kronor.

En tennisplan har anlagts inom bruksområdet till en kostnad av omkring

18 000 kronor.

Vid arrendegården Lill-Tumba har nya centralvärmeledningar samt

elspisar installerats till en beräknad kostnad av ca 16 000 kronor, varav

hittills ca 9 000 kronor utbetalats.

4 — Ilihang till riksdagens protokoll 1058. 8 samt. Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bankoutskottets memojial nr 1 år 1958

Vid utgången av ar 1957 uppgick antalet anställningshavare vid bruket

till 16 tjänstemän, 6 förmän samt 69 manliga och 48 kvinnliga arbetare

(därav 6 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Sedeltryckeriet. Under år 1957 levererade sedeltryckeriet 81,9 milj. sedelenheter

mot omkring 97,5 milj. sedelenheter nästföregående år.

Den av chefen för finansdepartementet den 23 juni 1955 tillsatta delegationen

med uppdrag bland annat att avgiva förslag till sedeltryckeriets

förläggning har ännu icke slutfört sitt uppdrag. I avvaktan härpå har

tryckeriet sökt taga i anspråk befintliga bostadslägenheter inom fastigheten,

men endast en lägenhet omfattande ca 60 kvm har hittills kunnat

frigöras och omändras till tjänstelokaler. Den sedan flera år rådande ytterst

besvärande utrymmesbristen gör sig dock alltmer kännbar. Förutom olycksfallsrisker

och övriga olägenheter för personalen har utrymmesbristen medfört

svårigheter att ytterligare rationalisera driften, vidmakthålla kontrollen

och utbilda lärlingar för vissa kvalificerade uppgifter.

Sedan 1957 års riksdag medgivit, att en helautomatisk, kombinerad

offset- och koppartrycksrotationsmaskin (en s. k. helrotationsmaskin), som

från pappersbana levererar färdigtryckta sedlar, må anskaffas för sedeltryckeriet

(se BoU:s uti. 1957: 19) har en sådan maskin beställts till ett

orderbelopp av DM 904 350, vartill kommer vissa kostnader för elektronisk

utrustning. Av orderbeloppet har 30 % erlagts som förskottslikvid under

år 1957. Maskinen är offererad för leverans under maj 1959 och är planerad

att uppsättas i granskningsavdelningens nuvarande lokal; nytt utrymme

för sistnämnda avdelning måste därför anskaffas till nämnda tidpunkt.

I utbyte mot en äldre maskin har sedeltryckeriet under 1957 inköpt en

ny enfärgsboktrycksmaskin till en nettokostnad av omkring 25 000 kronor.

I övrigt har maskiner och inventarier inköpts under året för en sammanlagd

kostnad av ca 35 000 kronor. Därjämte har omkring 50 000 kronor

erlagts som slutlikvid för under året levererade, tidigare beställda i-, mellan-

och avläggningsapparater för en av tryckeriets fyra koppartrycksrotationsmaskiner.

Arbetet med färdigställande av ny 10 000-kronorssedeI pågår.

Vid utgången av december 1957 uppgick personalen vid sedeltryckeriet

till 26 tjänstemän samt 62 manliga och 20 kvinnliga kollektivavtalsanställda

arbetare. Därtill kommer 7 tillfälligt anställda timarvodesavlönade

äldre arbetare och nattvakter, jämte städningspersonal.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader

för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,

som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för in
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

51

dustrierna föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet

av verksamheten under året.

§ 30.

För riktigheten av de å sid. 24—30 lämnade sifferuppgifterna svarar

bankkamrerarna Axel Rosengren och Sven Sommar, vilka undertecknat,

respektive kontra signerat riksbankens bokslut.

§ 31.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1957 verkställts

av herr Ragnar Persson och vice riksbankschefen Lennart Hammarskiöld

vid kontoret i Gävle,

av herr Ragnar Persson, bankdirektören Hjalmar Ekengren och bankokommissarien

Sture Laurén vid kontoren i Mariestad och Örebro,

av herr Hammarskiöld vid kontoren i Halmstad och Umeå samt tillsammans

med bankokommissarien Helge Borggren vid kontoret i Nyköping,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Malmö, Härnösand, Kalmar

och Växjö samt tillsammans med herr Laurén vid kontoret i Göteborg,

av bankokommissarien Laurén vid kontoren i Karlskrona, Kristianstad,

Luleå och Vänersborg samt tillsammans med bankokommissarien Borggren

vid kontoret i Linköping,

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Falun, Jönköping, Karlstad,

Uppsala, Visby, Västerås och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets

kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks

och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året ägt rum vid

samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Utdrag av fullmäktiges protokoll i ärendet bifogas.

Stockholm den 9 januari 1958.

PER EDVIN SKÖLD

Per åsbrink

Axel Rubbestad

Gustaf Kollberg

Gunnar Svärd

Emil Aiilkvist

Otto Westling

/ Margit Löfblad

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

Utdrag av protokoll hos fullmäktige i riksbanken

den 9 januari 1958.

Närvarande:

Ordföranden herr Sköld

» Åsbrink

» Rubbestad

» Kollberg

» Ahlkvist

» Svärd

» Westling

ävensom

» Johansson

» Aastrup

» Hammarskiöld

§ 3. Beslöto fullmäktige att jämlikt bestämmelserna i 37 § lagen för

Sveriges riksbank till innevarande års riksdags bankoutskott avgiva berättelse

om riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1957 av

den lydelse som framgår av registraturet.

Ordföranden herr Sköld önskade till protokollet anteckna:

»Ordföranden, som inträdde i fullmäktige först den 29 juli 1957, har

beträffande avsnittet Kreditpolitiken icke deltagit i utformningen av redogörelsen

för motiven för och konsekvenserna av den diskontohöjning, som

fullmäktige beslöto den 10 juli detta år».

Herr Rubbestad anförde reservation beträffande utformningen av avsnittet

Kreditpolitiken och uttalade därvid följande:

»Då jag icke kunnat biträda bankofullmäktiges beslut den 10 juli angående

räntehöjningen av 1 %, kan jag givetvis ej heller biträda fullmäktiges

nu gjorda uttalande i detta avseende. Varken beträffande behovet av eller

följdverkningarna av denna kraftiga räntehöjning kan jag dela den uppfattning

som fullmäktige ger uttryck för i det avsnitt av berättelsen, som

behandlas under rubriken ’Kreditpolitiken\

Såsom framgått av åtskilliga uttalanden i anledning av beslutet har

vissa ekonomiska experter ansett att denna åtgärd var onödig och mindre

välbetänkt. Jag vill också erinra om den kraftiga reaktion som kom till

klart uttryck från regeringens sida i anledning av beslutet ävensom till

vissa riksdagsmäns uttalande vid höstriksdagens remissdebatt.

Enligt min mening gav man genom detta beslut ny näring åt de krafter

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1958

53

inom det ekonomiska livet, som alltid kräver högre och högre räntor. I

stället för att stävja vissa kretsars spekulation i räntehöjningen gav man

genom denna åtgärd dessa krafter en puff framåt.

Om man sedan betraktar följdverkningarna av beslutet ur de enskilda

individernas synpunkt, är det naturligt att dessa bedömes olika beroende

på hur vederbörande har det ställt. Är det en kapitalist som har pengar

till utlåning är det självklart att han hälsar en räntestegring med glädje

under det att den skuldsatte ser saken helt annorlunda. Då det framför allt

är jordbrukare och småföretagare som hör till denna sistnämnda grupp är

det helt naturligt att den starkaste reaktionen mot åtgärden kommer just

från dessa grupper som i vissa fall lider oerhört genom det höga räntetrycket.

För dessa båtar det till föga glädje att man hänvisar till nödvändigheten

av att skaffa kapital för ökat bostadsbyggande.

Men det finns också en del storföretagare som även har betydande skulder.

Till dessa kan man kanske också hänföra staten som genom den

beslutade åtgärden kommer att åsamkas kraftigt ökade utgifter.

Enligt min mening hade det ur flera synpunkter varit lyckligare om

den räntehöjning som skedde den 10 juli icke kommit till stånd och det är

detta jag velat ge till känna genom denna reservation.»

Ur protokollet:

Margit Löfblad

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.