Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av eu plan för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.
1958-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1958 A:15, Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av eu plan för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.
Dokumentets text
4
Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1958
Nr 15
Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av eu plan
för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.
I en inom andra kammaren under nr 140 av herr Dahlén m. fl. väckt motion,
som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
hemställts att riksdagen måtte uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att utarbeta
plan för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har yttrande inhämtats från fullmäktige i riksgäldskontoret,
som anfört följande.
Trångboddheten inom riksdagshuset är av gammalt datum. Gång efter annan
har också vidtagits åtgärder för att inom den begränsade ram, som riksdagshusbyggnaden
erbjuder, ernå ökade lokalutrymmen för tillgodoseende
av de ständigt stigande anspråken härpå. I sådant hänseende må särskilt erinras
om den genomgripande ombyggnad av riksdagshuset, som efter förslag
av fullmäktige ägde rum under åren 1938—1942, varvid bl. a. en vindsvåning
inreddes och nya trappor åt västra sidan byggdes. Vinsten härav blev en samlingslokal
(lilla partilokalen), nya sammanträdesrum för utrikes- och bankoutskotten
samt 34 konferens- och smårum, därav 24 på vinden och 10 i
gamla trappuppgångarna åt väster. Bland andra åtgärder i nu ifrågavarande
syfte må nämnas 1) tillskapande av ett större rum i attikvåningen genom
sammanslagning av ett rum med vissa förrådsutrymmen (1948), 2) inredning
av de två rum på södra taket, som nu disponeras av interparlamentariska
gruppen (1950) och 3) inredning av ett nytt rum i norra vindskorridoren
för Nordiska rådet (1956). Dessutom har några rum uppdelats genom
mellanväggar. Bland omständigheter, som medfört en permanent försämring
av rumsförsörjningen inom riksdagshuset, kan anföras, att större delen av
entresolvåningen måst tagas i anspråk för debattprotokollen (vissa tidigare
av stenograferna utnyttjade rum friställdes dock härigenom), samt att såväl
statsrevisionen som Nordiska rådet beretts lokaler i riksdagshuset under de
senare aren; normalt disponerar statsrevisionen sålunda 5 rum under våren
och 8 rum under hösten samt Nordiska rådet 3 rum jämte visst förrådsutrymme.
Statsrevisorerna och riksdagsbiblioteket har dessutom hos fullmäktige
gjort framställningar om ytterligare lokalutrymmen, vilka endast i
mycket begränsad utsträckning kunnat tillgodoses. Vad riksdagsbiblioteket
beträffar synes emellertid dess lokalbehov komma att få en tillfredsställande
lösning, sedan den av 1957 års riksdag under höstsessionen förordade
centrala biblioteksdepån kommit till stånd.
För närvarande är situationen den, att alla inom riksdagshusbyggnaden
tillgängliga lokalutrymmen är till fullo utnyttjade och att alltså ytterligare
permanenta lokalanspråk icke kan tillgodoses. Det är knappast troligt, att
man ens genom synnerligen omfattande och kostnadskrävande ombyggnadsarbeten
kan inom den nuvarande huskroppen åstadkomma något mer betydande
tillskott av nya lokaler, såvida icke samtidigt eu fullständig omdisponering
av lokalerna sker. En sådan omdisposition kan snart komma att
aktualiseras, för den händelse förslag skulle framläggas av författningsut
-
Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1958
5
redningen om införande av ett enkammarsystem. Genom en författningsändring
i denna riktning skulle självfallet riksdagshusets lokalfråga komma i
ett nytt och radikalt förändrat läge. Att innan närmare klarhet vunnits i författningsfrågan
verkställa en utredning i lokalfrågan, vid vilken man i så
fall måste utgå från olika alternativ till författningsfrågans lösning, synes
med hänsyn bl. a. till de stora kostnader, en sådan utredning skulle draga,
icke lämpligt.
Fullmäktige kan sålunda för sin del icke tillstyrka bifall till den i ämnet
väckta motionen.
Fullmäktige vill slutligen i detta sammanhang jämväl erinra om att fullmäktige
till bankoutskottet under våren 1957 överlämnade ett av numera
framlidne arkitekten N. G:son Friberg utarbetat förslag till generalplan för
Helgeandsholmen, innefattande även riktlinjer för en ombyggnad och förändring
av säväl riksdags- som riksbankshusen. Detta förslag bygger emellertid
på den förutsättningen, att riksbanken skulle erhålla lokaler på annat
håll och att riksdagen sålunda ensam skulle disponera byggnaderna på
holmen. Fullmäktige förklarade sig också vid överlämnandet av generalplanen
för sin del icke beredda att för det dåvarande förorda några mer genomgripande
förändringar beträffande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.
Till utskottet har från Riksdagstjänstemännens förening inkommit en
skrivelse, i vilken föreningen anmält, att de tjänstelokaler i riksdagshuset,
vilka disponeras av första och andra kammarens stenografer, första kammarens
kansli samt korrekturläsarna delvis är otillfredsställande. Lokalerna
behöver enligt föreningens mening utvidgas, omdisponeras och delvis ommöbleras.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att lokalfrågorna inom riksdagshuset
för närvarande icke är lösta på ett tillfredsställande sätt. Trångboddheten
är sålunda framträdande. Likväl kan utskottet icke biträda motionärernas
förslag om att riksgäldsfullmäktige skulle få i uppdrag att
utarbeta planer för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset. Ett
sådant arbete bör såsom fullmäktige själva anfört anstå till dess att klarhet
vunnits i författningsfrågan. Utskottet hemställer därför,
att motionen II: 140 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 18 mars 1958
På bankoutskottets vägnar:
F. BOO
Närvarande:
från första kammaren: herrar Boo, Fahlander*, Mogård*, Domö, Kriigel,
Mannerskantz och Danmans;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Regnéll, Andersson
i Ronneby, Carlsson i Tibro, Persson i Appuna, Svensson i Stenkyrka
och Boi ja.
* Ej närvarande vid justeringen.
580628 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.