Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av eu plan för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.

1958-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:15, Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av eu plan för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1958

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av eu plan

för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.

I en inom andra kammaren under nr 140 av herr Dahlén m. fl. väckt motion,

som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

hemställts att riksdagen måtte uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att utarbeta

plan för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har yttrande inhämtats från fullmäktige i riksgäldskontoret,

som anfört följande.

Trångboddheten inom riksdagshuset är av gammalt datum. Gång efter annan

har också vidtagits åtgärder för att inom den begränsade ram, som riksdagshusbyggnaden

erbjuder, ernå ökade lokalutrymmen för tillgodoseende

av de ständigt stigande anspråken härpå. I sådant hänseende må särskilt erinras

om den genomgripande ombyggnad av riksdagshuset, som efter förslag

av fullmäktige ägde rum under åren 1938—1942, varvid bl. a. en vindsvåning

inreddes och nya trappor åt västra sidan byggdes. Vinsten härav blev en samlingslokal

(lilla partilokalen), nya sammanträdesrum för utrikes- och bankoutskotten

samt 34 konferens- och smårum, därav 24 på vinden och 10 i

gamla trappuppgångarna åt väster. Bland andra åtgärder i nu ifrågavarande

syfte må nämnas 1) tillskapande av ett större rum i attikvåningen genom

sammanslagning av ett rum med vissa förrådsutrymmen (1948), 2) inredning

av de två rum på södra taket, som nu disponeras av interparlamentariska

gruppen (1950) och 3) inredning av ett nytt rum i norra vindskorridoren

för Nordiska rådet (1956). Dessutom har några rum uppdelats genom

mellanväggar. Bland omständigheter, som medfört en permanent försämring

av rumsförsörjningen inom riksdagshuset, kan anföras, att större delen av

entresolvåningen måst tagas i anspråk för debattprotokollen (vissa tidigare

av stenograferna utnyttjade rum friställdes dock härigenom), samt att såväl

statsrevisionen som Nordiska rådet beretts lokaler i riksdagshuset under de

senare aren; normalt disponerar statsrevisionen sålunda 5 rum under våren

och 8 rum under hösten samt Nordiska rådet 3 rum jämte visst förrådsutrymme.

Statsrevisorerna och riksdagsbiblioteket har dessutom hos fullmäktige

gjort framställningar om ytterligare lokalutrymmen, vilka endast i

mycket begränsad utsträckning kunnat tillgodoses. Vad riksdagsbiblioteket

beträffar synes emellertid dess lokalbehov komma att få en tillfredsställande

lösning, sedan den av 1957 års riksdag under höstsessionen förordade

centrala biblioteksdepån kommit till stånd.

För närvarande är situationen den, att alla inom riksdagshusbyggnaden

tillgängliga lokalutrymmen är till fullo utnyttjade och att alltså ytterligare

permanenta lokalanspråk icke kan tillgodoses. Det är knappast troligt, att

man ens genom synnerligen omfattande och kostnadskrävande ombyggnadsarbeten

kan inom den nuvarande huskroppen åstadkomma något mer betydande

tillskott av nya lokaler, såvida icke samtidigt eu fullständig omdisponering

av lokalerna sker. En sådan omdisposition kan snart komma att

aktualiseras, för den händelse förslag skulle framläggas av författningsut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1958

5

redningen om införande av ett enkammarsystem. Genom en författningsändring

i denna riktning skulle självfallet riksdagshusets lokalfråga komma i

ett nytt och radikalt förändrat läge. Att innan närmare klarhet vunnits i författningsfrågan

verkställa en utredning i lokalfrågan, vid vilken man i så

fall måste utgå från olika alternativ till författningsfrågans lösning, synes

med hänsyn bl. a. till de stora kostnader, en sådan utredning skulle draga,

icke lämpligt.

Fullmäktige kan sålunda för sin del icke tillstyrka bifall till den i ämnet

väckta motionen.

Fullmäktige vill slutligen i detta sammanhang jämväl erinra om att fullmäktige

till bankoutskottet under våren 1957 överlämnade ett av numera

framlidne arkitekten N. G:son Friberg utarbetat förslag till generalplan för

Helgeandsholmen, innefattande även riktlinjer för en ombyggnad och förändring

av säväl riksdags- som riksbankshusen. Detta förslag bygger emellertid

på den förutsättningen, att riksbanken skulle erhålla lokaler på annat

håll och att riksdagen sålunda ensam skulle disponera byggnaderna på

holmen. Fullmäktige förklarade sig också vid överlämnandet av generalplanen

för sin del icke beredda att för det dåvarande förorda några mer genomgripande

förändringar beträffande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.

Till utskottet har från Riksdagstjänstemännens förening inkommit en

skrivelse, i vilken föreningen anmält, att de tjänstelokaler i riksdagshuset,

vilka disponeras av första och andra kammarens stenografer, första kammarens

kansli samt korrekturläsarna delvis är otillfredsställande. Lokalerna

behöver enligt föreningens mening utvidgas, omdisponeras och delvis ommöbleras.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att lokalfrågorna inom riksdagshuset

för närvarande icke är lösta på ett tillfredsställande sätt. Trångboddheten

är sålunda framträdande. Likväl kan utskottet icke biträda motionärernas

förslag om att riksgäldsfullmäktige skulle få i uppdrag att

utarbeta planer för olika lösningar av en ombyggnad av riksdagshuset. Ett

sådant arbete bör såsom fullmäktige själva anfört anstå till dess att klarhet

vunnits i författningsfrågan. Utskottet hemställer därför,

att motionen II: 140 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 18 mars 1958

På bankoutskottets vägnar:

F. BOO

Närvarande:

från första kammaren: herrar Boo, Fahlander*, Mogård*, Domö, Kriigel,

Mannerskantz och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Regnéll, Andersson

i Ronneby, Carlsson i Tibro, Persson i Appuna, Svensson i Stenkyrka

och Boi ja.

* Ej närvarande vid justeringen.

580628 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.