Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till avhjälpande av vissa svårigheter för näringslivet i Blekinge län.

1958-03-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:16, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till avhjälpande av vissa svårigheter för näringslivet i Blekinge län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till avhjälpande

av vissa svårigheter för näringslivet i Blekinge

län.

I en inom andra kammaren under nr 317 av herr Johnsson i Kastanj egården

väckt motion, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning,

har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om utredning och förslag till sådana åtgärder som är ägnade

att medverka till att de särskilda svårigheter som sedan lång tid kännetecknat

näringslivet i Blekinge län, kan med bevarande av en konkurrenskraftig

och ekonomiskt sund företagsamhet övervinnas, samt att vid

tillämpningen av gällande regler för kreditförsörjning i särskild ordning

största möjliga beaktande fästes vid de särskilda förhållanden som gäller

detta län.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Över motionen har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen

och länsstyrelsen i Blekinge län. Remissinstanserna har

icke funnit någon utredning av det slag som föreslås i motionen erforderlig

för närvarande med hänsyn till redan företagna eller igångsatta utredningar.

Rörande förhållandena i Blekinge län inhämtas följande från arbetsmarknadsstyrelsens

yttrande.

Blekinge län är det län, som näst efter Gotlands haft den svagaste befolkningsutvecklingen

mellan 1930 och 1955, då folkmängden i Blekinge endast

ökade med 0,4 procent. Mellan 1950 och 1955 var Gotlands och Blekinge län

de enda län som hade folkminskning. I Blekinge beror den svaga befolkningsutvecklingen

inte på att jordbruket har stor omfattning eller att sysselsättningsminskningen

inom denna näring varit särskilt stor, utan på att

sysselsättningsökningen inom stadsnäringarna varit otillräcklig. Denna ökning

utgjorde under 1940-talet endast 0,5 procent i Blekinge mot 16 procent

i riket. Intet annat län hade relativt sett så ringa ökning som Blekinge. I fråga

om samtliga stadsnäringar, d. v. s. industri, samfärdsel, handel och offentliga

tjänster, kan konstateras, att Blekinge mellan 1940 och 1950 hade den

svagaste sysselsättningsutvecklingen av samtliga län. Inom offentliga tjänster,

vari den militära sektorn ingår, minskade under tiden 1940—1950 antalet

förvärvsarbetande med 600 personer eller med 8 procent men ökade

i hela riket med 31 procent. Den totala sysselsättningsutvecklingen efter

1950 synes ha varit bättre än under 1940-talet. Sålunda kan antalet män i

åldern 15—65 år beräknas ha hållit sig konstant mellan 1950 och 1955 i Blekinge

län, medan sex andra län hade minskning. Kommerskollegii industri
l

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958

statistik tyder också på en relativt gynnsam utveckling inom industrien i

länet åren 1951—1955. Denna statistik visar nämligen, att antalet sysselsatta

inom industrien ökat med 1 300 eller med 8,8 procent, medan genomsnittstalet

för hela riket är 3,5 procent. Endast ett fåtal län hade så stor relativ

ökning som Blekinge län. Däremot har sysselsättningsminskningen inom

den militära sektorn fortsatt. Ytterligare personalreduceringar inom denna

sektor liksom på örlogsvarvet har under senaste tiden varslats.

Att länets näringsliv inte varit tillräckligt expansivt för att absorbera

de egna arbetskraftstillgångarna, visar dels den stora nettoutflyttningen från

länet och dels den förhållandevis stora arbetslösheten. Antalet arbetslösa

kassamedlemmar uppgick under 1956 och 1957 till i genomsnitt 2,9 och 2,8

procent av medlemsantalet mot 1,5 och 1,9 i genomsnitt för riket. Många

arbetslösa har anvisats arbete utanför länet, medan ett stort antal beredskapsarbeten

anordnats för dem, som av olika skäl inte kunnat antaga

arbete på annat håll. I början av februari månad i år bedrevs eller hade

beviljats men ännu inte igångsatts beredskapsarbeten i Blekinge län för

eu sammanlagd kostnad av 16,9 miljoner kronor och en återstående kostnad

av 8,3 miljoner kronor. Vid dessa arbeten sysselsattes den 15 februari

456 man, varav två från annat län, medan 16 arbetslösa från Blekinge var

sysselsatta vid beredskapsarbeten utom länet.

Beträffande de åtgärder som från samhällets sida vidtagits för att stimulera

näringslivet i Blekinge anför arbetsmarknadsstyrelsen följande.

Av särskild betydelse för den fortsatta industrilokaliseringen är därvidlag

breddningen av kustbanan. Flera av de beredskapsarbeten som utföres

har också betydelse för näringslivets utveckling. För Blekinge län har lämnats

generellt^ byggnadstillstånd för byggnadsarbeten av alla slag, varför

byggnadstillståndsgivningen icke kan anses hindra investeringsverksamheten.

I styrelsens yttranden över remisser från kommerskollegium angående

lån och kreditgarantier åt hantverk och småindustri har de speciella förhållandena

i Blekinge städse beaktats. Vid rådgivningsverksamheten i lokaliseringsfrågor

söker styrelsen intressera företag för att etablera sig i Blekinge.

Länsstyrelsen, företagareföreningen och andra länsorgan har också

gjort stora ansträngningar för att tillföra länet nya industrier. Ett antal arbetsplatser

har under senare år tillkommit i länet. Som exempel kan nämnas

L. M. Ericsson, Karlskrona, Karlskrona Konfektions AB, Karlskrona,

Stockholms Bomullsspinneri, Sölvesborg, Svenska Etappmöbler AB, Sölvesborg,

Pahnes Textil, Backaryd, AB Kylbyggnader, Hallabro, Darlins Mek.

Verkstad, Vilshult, samt filialer till Svenska Stålpressnings AB i Mörrum

och Mjällby. Vidare planerar AB Halda att starta en filial i Bräkne-Hoby.

En statlig tvätt- och reparationsanstalt har lokaliserats till Karlskrona. Ett

nytt sinnessjukhus har också förlagts till denna stad.

Länsstyrelsen lämnar följande redovisning av det utredningsarbete rörande

de ekonomiska förhållandena inom länet som på länsstyrelsens initiativ

bedrivits under den senaste femårsperioden.

I första hand kan här nämnas Blekingeutredningen 1952, som utförde

en kartläggning och analys av länets näringsliv och dess allmänna förutsätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958

3

ningar. Slutsatserna av denna utredning, som torde ha spelat en betydelsefull

roll för det på senare år bedrivna arbelet att bygga ut länets industrier,

var att länet hade goda förutsättningar att utveckla sitt näringsliv. I vissa

avseenden var dessa förutsättningar gynnsammare än för riket i övrigt.

Utredningar och initiativ har även förekommit rörande specifika problem

inom länet. Här kan bl. a. pekas på sådana frågor som restelektrifieringen,

skärgårdsbefolkningens förhållanden och utkomstmöjligheter, hamnfrågor

och vägväsende.

Det bedrivna utredningsarbetet har i olika avseenden föranlett konkreta

åtgärder, och utvecklingen i västra och mellersta Blekinge torde för närvarande

få betecknas som förhållandevis gynnsam, både med tanke på den

expansion som näringslivet där undergått under senare år och med hänsyn

till föreliggande planer på ytterligare utbyggnad av industrien. I östra Blekinge,

det område vars näringsliv domineras av förhållandena i Karlskrona,

har däremot utvecklingen varit mindre tillfredsställande. För att närmare

undersöka bakgrunden till detta förhållande och framlägga förslag till

näringsfrämjande åtgärder i den östra länsdelen, tillsattes den 30 november

1957 en utredning, länsstyrelsens samarbetskommitté 1957, med representanter

för Karlskrona stad och länsarbetsnämnden. En särskild tjänsteman

har av inrikesdepartementet ställts till länsstyrelsens förfogande för att

tjänstgöra som sekreterare i kommittén och biträda med utredningsarbetet.

Länsstyrelsen är fullt medveten om att åtgärder är önskvärda för att

främja näringslivet inom länet och bl. a. påskynda en utveckling av stadsnäringarna.

Sådana åtgärder hör vara väl underbyggda genom erforderliga

utredningar. Att i nuvarande läge, då en näringslivsutredning redan pågår,

tillsätta ytterligare en utredning i frågan, får emellertid anses olämpligt,

varför länsstyrelsen avstyrker förslaget i denna del.

Beträffande kreditfrågan anför länsstyrelsen bl. a. följande.

Arbetet i den nu pågående utredningen om näringslivet i östra Blekinge

har ännu inte hunnit så långt, att orsakerna till den svaga sysselsättningsutvecklingen

i denna länsdel kan anses helt klarlagda. Det torde emellertid

inte vara korrekt, såsom göres gällande i motionen, att länet, och därvid

särskilt östra länsdelen, skulle ha ett geografiskt oförmånligt läge — »vid

sidan om de stora allfarvägarna» — och därmed vara mindre attraktivt från

företagssynpunkt. Med sin tillgång på hamnar och sitt läge i övrigt får länet

anses erbjuda goda förutsättningar för industriell verksamhet. Delta omdöme

står givetvis inte i strid med att kommunikationsförhållandena i viktiga

avseenden kan och bör förbättras.

En viktig faktor, som inte kan förbises vid bedömandet av läget inom

Karlskronaområdet, är emellertid utvecklingen på Karlskrona örlogsvarv och

inom den till Karlskrona förlagda delen av flottan. Varvet, som är det ojämförligt

största företaget inom området och som svarar för ca 40 % av den

industriella sysselsättningen i staden, har på grund av sin organisationsform

och sina av statsmakterna tilldelade arbetsuppgifter inte tillåtits undergå

någon egentlig expansion under tiden efter krigsslutet. Med den enastående

och praktiskt taget obrutna högkonjunktur som varven och över huvud taget

den tunga industrin haft under denna period är delta förhållande något helt

exceptionellt. Vad flottan beträffar har alltsedan 1945 pågått eu betydande

minskning av den militära personalen i Karlskrona. Reduceringen i antalet

stater för underofficerare, högbåtsmän och furirer uppgick mellan budgetåren

1946/47 och 1955/56 lill 658, och minskningen i de militära kadrarna

fortsätter alltjämt i av allt att döma oförminskad takt. Denna alltjämt på
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958

gående överflyttning av personal från Karlskrona till främst Stockholm och

i någon mån till Göteborg har främjats av dyrortsgrupperingen.

Till väsentlig del torde således den stagnerande sysselsättningen i Karlskronaområdet

kunna förklaras av omständigheter, som inte är beroende av

lokala förutsättningar eller åtgärder utan sammanhänger med centralt fattade

beslut. För närvarande föreligger som bekant risk för ytterligare, väsentliga

försämringar i dessa avseenden, med en kraftig nedskärning av

sysselsättningen vid varvet och av den till Karlskrona förlagda delen av

flottan. Länsstyrelsen vill dock för sin del hävda, att en sådan nedskärning

av varvet och flottan i Karlskrona inte är nödvändig eller ändamålsenlig.

Frågan om särskilda åtgärder från statsmakternas sida för att tillgodose

inom länet, och framför allt inom dess östra del, föreliggande kreditbehov

och därigenom underlätta en snabbare industriell expansion bör ses mot

bakgrunden av ovan berörda förhållanden. Karlskrona stad anlades som bekant

genom tvångsåtgärder mot civilbefolkningen för att tillgodose flottans

behov. Stadens ekonomiska utveckling har sedermera kommit att bestämmas

av flottan och det till denna hörande varvet, vilka även disponerar de från

industrisynpunkt bästa områdena av staden. Därtill kommer, att staden med

hänsyn till sitt av marinens krav framtvingade läge på bergholmar i Blekinge

skärgård åsamkats särskilt höga anläggningskostnader, bl. a. för

vatten- och avloppsfrågans ordnande.

När Karlskrona nu till följd av statsmakternas beslut drabbas av en kraftig

nedskärning av sysselsättningen vid örlogsvarvet och inom de militära

institutionerna, får statsmakterna därför anses ha särskilda skyldigheter att

stödja staden i dess därigenom uppkommande svåra läge. Ett sådant stöd

är så mycket mera påkrävt som förhållandevis omfattande åtgärder måste

vidtagas inom en snar framtid för att kompensera den väntade sysselsättningsminskningen.

Detta kan till en del ske genom lokalisering av en eller

flera statliga civila myndigheter till Karlskrona. Därutöver fordras emellertid,

att staden tillföres industrier i större utsträckning än vad som skett

hittills. En viktig förutsättning för att i nuvarande läge få större industrier

förlagda till staden är emellertid att därmed förbundna kredilfrågor kan

ordnas, och härvid torde statsmakternas medverkan vara av största betydelse.

Visserligen torde de i Blekinge län rådande förhållandena i stort sett

ha beaktats vid den centrala handläggningen av de genom företagarföreningen

förmedlade kreditansökningarna. Det är emellertid tveksamt om

ifrågavarande kreditform är tillräcklig för det väntade behovet. Länsstyrelsen

vill därför instämma i motionens syfte i vad det gäller ökade kreditmöjligheter

för att underlätta en industriell expansion i framför allt Karlskronaområdet

och utgår ifrån, att regeringen kommer att medverka till

kreditfrågans ordnande, när detta blir aktuellt.

I sitt remissutlåtande har länsstyrelsen slutligen berört vägfrågorna och

framhållit att en tillfredställande lösning av dessa på lång sikt betyder

mycket för näringslivets utveckling.

Utskottet. Den redogörelse för utvecklingen inom näringslivet i Blekinge

som tecknats i motionen och i de över denna avgivna yttrandena visar att

länet står inför svårare sysselsättningsproblem än riket i allmänhet. Arbetslösheten

är förhållandevis stor och nettoutflyttningen från länet ganska betydande.

Sysselsättningsminskningen har varit särskilt framträdande inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958

5

den militära sektorn. I synnerhet har östra Blekinge — där Karlskronaområdet

spelar en dominerande roll —- haft svårigheter.

Både länets egna myndigheter och det centrala arbetsmarknadsorganet

har ägnat hithörande problem sin särskilda uppmärksamhet. Utskottet vill

erinra om att — förutom tidigare under 1950-talet verkställda utredningar

— den 30 november 1957 tillsatts en utredning, länsstyrelsens samarbetskommitté

1957, med representanter för Karlskrona stad och länsarbetsnämnden.

Utredningen har till uppgift att undersöka bakgrunden till den

ogynnsamma utvecklingen i östra Blekinge och framlägga förslag till näringsfrämjande

åtgärder i denna trakt. Utskottet kan icke finna det motiverat

att vid sidan härav nu tillsätta ytterligare en utredning som i stort sett

skulle få samma arbetsuppgifter som den redan verksamma kommittén. Då

syftet med motionen sålunda icke torde främjas genom en skrivelse från

riksdagen till Kungl. Maj :t med begäran om utredning av svårigheterna för

näringslivet i Blekinge vill utskottet avstyrka bifall till motionen i denna

del.

Motionären har vidare hemställt, att riksdagen skulle rikta Kungl. Maj :ts

uppmärksamhet på att största möjliga beaktande bör fästas vid de särskilda

förhållandena inom Blekinge län då gällande regler för kreditförsörjningen

tillämpas. Såvitt utskottet kunnat finna har redan Kungl. Maj :t och

de myndigheter som handlägger frågor om lån och kreditgarantier åt hantverk

och småindustri vid sin bedömning av föreliggande ansökningar beaktat

de särskilda svårigheter, som varit utmärkande för Blekinge län. Det

bör också understrykas att de statliga myndigheterna bör ha ett speciellt ansvar

för att behoven i Blekinge län i rimlig utsträckning tillgodoses med

hänsyn till att en del av de svårigheter som uppkommit varit orsakade av

förändringar inom den statliga sektorn av näringslivet. Då Blekinge även i

fortsättningen bör ägnas uppmärksamhet ur lokaliseringssynpunkt har utskottet

anledning utgå från att utvecklingen inom näringslivet i länet kommer

att speciellt beaktas både då det gäller fördelningen av kreditmedel åt

småindustri och handel och vid den rådgivande lokaliseringsverksamheten.

Något särskilt initiativ i detta hänseende synes icke påkallat från riksdagens

sida. Utskottet vill tillägga att de sysselsättningsförändringar som kan bli

följden av den nya försvarsplanen är föremål för diskussion mellan de militära

myndigheterna och arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 317 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 18 mars 1958

På bankoutskottets vägnar:

F. BOO

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Boo, Fahlander*, Mogård*, Domö, Krugel,

Mannerskantz och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Andersson i

Ronneby, Carlsson i Tibro, Svensson i Stenkyrka, Boi ja, Rask och Wachtmeister.

* Ej närvarande vid justeringen.

580651 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.