Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till avhjälpande av vissa svårigheter för näringslivet i Blekinge län.
1958-03-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1958 A:16, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till avhjälpande av vissa svårigheter för näringslivet i Blekinge län.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder till avhjälpande
av vissa svårigheter för näringslivet i Blekinge
län.
I en inom andra kammaren under nr 317 av herr Johnsson i Kastanj egården
väckt motion, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning,
har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om utredning och förslag till sådana åtgärder som är ägnade
att medverka till att de särskilda svårigheter som sedan lång tid kännetecknat
näringslivet i Blekinge län, kan med bevarande av en konkurrenskraftig
och ekonomiskt sund företagsamhet övervinnas, samt att vid
tillämpningen av gällande regler för kreditförsörjning i särskild ordning
största möjliga beaktande fästes vid de särskilda förhållanden som gäller
detta län.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Över motionen har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen i Blekinge län. Remissinstanserna har
icke funnit någon utredning av det slag som föreslås i motionen erforderlig
för närvarande med hänsyn till redan företagna eller igångsatta utredningar.
Rörande förhållandena i Blekinge län inhämtas följande från arbetsmarknadsstyrelsens
yttrande.
Blekinge län är det län, som näst efter Gotlands haft den svagaste befolkningsutvecklingen
mellan 1930 och 1955, då folkmängden i Blekinge endast
ökade med 0,4 procent. Mellan 1950 och 1955 var Gotlands och Blekinge län
de enda län som hade folkminskning. I Blekinge beror den svaga befolkningsutvecklingen
inte på att jordbruket har stor omfattning eller att sysselsättningsminskningen
inom denna näring varit särskilt stor, utan på att
sysselsättningsökningen inom stadsnäringarna varit otillräcklig. Denna ökning
utgjorde under 1940-talet endast 0,5 procent i Blekinge mot 16 procent
i riket. Intet annat län hade relativt sett så ringa ökning som Blekinge. I fråga
om samtliga stadsnäringar, d. v. s. industri, samfärdsel, handel och offentliga
tjänster, kan konstateras, att Blekinge mellan 1940 och 1950 hade den
svagaste sysselsättningsutvecklingen av samtliga län. Inom offentliga tjänster,
vari den militära sektorn ingår, minskade under tiden 1940—1950 antalet
förvärvsarbetande med 600 personer eller med 8 procent men ökade
i hela riket med 31 procent. Den totala sysselsättningsutvecklingen efter
1950 synes ha varit bättre än under 1940-talet. Sålunda kan antalet män i
åldern 15—65 år beräknas ha hållit sig konstant mellan 1950 och 1955 i Blekinge
län, medan sex andra län hade minskning. Kommerskollegii industri
l
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 16
2 Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958
statistik tyder också på en relativt gynnsam utveckling inom industrien i
länet åren 1951—1955. Denna statistik visar nämligen, att antalet sysselsatta
inom industrien ökat med 1 300 eller med 8,8 procent, medan genomsnittstalet
för hela riket är 3,5 procent. Endast ett fåtal län hade så stor relativ
ökning som Blekinge län. Däremot har sysselsättningsminskningen inom
den militära sektorn fortsatt. Ytterligare personalreduceringar inom denna
sektor liksom på örlogsvarvet har under senaste tiden varslats.
Att länets näringsliv inte varit tillräckligt expansivt för att absorbera
de egna arbetskraftstillgångarna, visar dels den stora nettoutflyttningen från
länet och dels den förhållandevis stora arbetslösheten. Antalet arbetslösa
kassamedlemmar uppgick under 1956 och 1957 till i genomsnitt 2,9 och 2,8
procent av medlemsantalet mot 1,5 och 1,9 i genomsnitt för riket. Många
arbetslösa har anvisats arbete utanför länet, medan ett stort antal beredskapsarbeten
anordnats för dem, som av olika skäl inte kunnat antaga
arbete på annat håll. I början av februari månad i år bedrevs eller hade
beviljats men ännu inte igångsatts beredskapsarbeten i Blekinge län för
eu sammanlagd kostnad av 16,9 miljoner kronor och en återstående kostnad
av 8,3 miljoner kronor. Vid dessa arbeten sysselsattes den 15 februari
456 man, varav två från annat län, medan 16 arbetslösa från Blekinge var
sysselsatta vid beredskapsarbeten utom länet.
Beträffande de åtgärder som från samhällets sida vidtagits för att stimulera
näringslivet i Blekinge anför arbetsmarknadsstyrelsen följande.
Av särskild betydelse för den fortsatta industrilokaliseringen är därvidlag
breddningen av kustbanan. Flera av de beredskapsarbeten som utföres
har också betydelse för näringslivets utveckling. För Blekinge län har lämnats
generellt^ byggnadstillstånd för byggnadsarbeten av alla slag, varför
byggnadstillståndsgivningen icke kan anses hindra investeringsverksamheten.
I styrelsens yttranden över remisser från kommerskollegium angående
lån och kreditgarantier åt hantverk och småindustri har de speciella förhållandena
i Blekinge städse beaktats. Vid rådgivningsverksamheten i lokaliseringsfrågor
söker styrelsen intressera företag för att etablera sig i Blekinge.
Länsstyrelsen, företagareföreningen och andra länsorgan har också
gjort stora ansträngningar för att tillföra länet nya industrier. Ett antal arbetsplatser
har under senare år tillkommit i länet. Som exempel kan nämnas
L. M. Ericsson, Karlskrona, Karlskrona Konfektions AB, Karlskrona,
Stockholms Bomullsspinneri, Sölvesborg, Svenska Etappmöbler AB, Sölvesborg,
Pahnes Textil, Backaryd, AB Kylbyggnader, Hallabro, Darlins Mek.
Verkstad, Vilshult, samt filialer till Svenska Stålpressnings AB i Mörrum
och Mjällby. Vidare planerar AB Halda att starta en filial i Bräkne-Hoby.
En statlig tvätt- och reparationsanstalt har lokaliserats till Karlskrona. Ett
nytt sinnessjukhus har också förlagts till denna stad.
Länsstyrelsen lämnar följande redovisning av det utredningsarbete rörande
de ekonomiska förhållandena inom länet som på länsstyrelsens initiativ
bedrivits under den senaste femårsperioden.
I första hand kan här nämnas Blekingeutredningen 1952, som utförde
en kartläggning och analys av länets näringsliv och dess allmänna förutsätt
-
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958
3
ningar. Slutsatserna av denna utredning, som torde ha spelat en betydelsefull
roll för det på senare år bedrivna arbelet att bygga ut länets industrier,
var att länet hade goda förutsättningar att utveckla sitt näringsliv. I vissa
avseenden var dessa förutsättningar gynnsammare än för riket i övrigt.
Utredningar och initiativ har även förekommit rörande specifika problem
inom länet. Här kan bl. a. pekas på sådana frågor som restelektrifieringen,
skärgårdsbefolkningens förhållanden och utkomstmöjligheter, hamnfrågor
och vägväsende.
Det bedrivna utredningsarbetet har i olika avseenden föranlett konkreta
åtgärder, och utvecklingen i västra och mellersta Blekinge torde för närvarande
få betecknas som förhållandevis gynnsam, både med tanke på den
expansion som näringslivet där undergått under senare år och med hänsyn
till föreliggande planer på ytterligare utbyggnad av industrien. I östra Blekinge,
det område vars näringsliv domineras av förhållandena i Karlskrona,
har däremot utvecklingen varit mindre tillfredsställande. För att närmare
undersöka bakgrunden till detta förhållande och framlägga förslag till
näringsfrämjande åtgärder i den östra länsdelen, tillsattes den 30 november
1957 en utredning, länsstyrelsens samarbetskommitté 1957, med representanter
för Karlskrona stad och länsarbetsnämnden. En särskild tjänsteman
har av inrikesdepartementet ställts till länsstyrelsens förfogande för att
tjänstgöra som sekreterare i kommittén och biträda med utredningsarbetet.
Länsstyrelsen är fullt medveten om att åtgärder är önskvärda för att
främja näringslivet inom länet och bl. a. påskynda en utveckling av stadsnäringarna.
Sådana åtgärder hör vara väl underbyggda genom erforderliga
utredningar. Att i nuvarande läge, då en näringslivsutredning redan pågår,
tillsätta ytterligare en utredning i frågan, får emellertid anses olämpligt,
varför länsstyrelsen avstyrker förslaget i denna del.
Beträffande kreditfrågan anför länsstyrelsen bl. a. följande.
Arbetet i den nu pågående utredningen om näringslivet i östra Blekinge
har ännu inte hunnit så långt, att orsakerna till den svaga sysselsättningsutvecklingen
i denna länsdel kan anses helt klarlagda. Det torde emellertid
inte vara korrekt, såsom göres gällande i motionen, att länet, och därvid
särskilt östra länsdelen, skulle ha ett geografiskt oförmånligt läge — »vid
sidan om de stora allfarvägarna» — och därmed vara mindre attraktivt från
företagssynpunkt. Med sin tillgång på hamnar och sitt läge i övrigt får länet
anses erbjuda goda förutsättningar för industriell verksamhet. Delta omdöme
står givetvis inte i strid med att kommunikationsförhållandena i viktiga
avseenden kan och bör förbättras.
En viktig faktor, som inte kan förbises vid bedömandet av läget inom
Karlskronaområdet, är emellertid utvecklingen på Karlskrona örlogsvarv och
inom den till Karlskrona förlagda delen av flottan. Varvet, som är det ojämförligt
största företaget inom området och som svarar för ca 40 % av den
industriella sysselsättningen i staden, har på grund av sin organisationsform
och sina av statsmakterna tilldelade arbetsuppgifter inte tillåtits undergå
någon egentlig expansion under tiden efter krigsslutet. Med den enastående
och praktiskt taget obrutna högkonjunktur som varven och över huvud taget
den tunga industrin haft under denna period är delta förhållande något helt
exceptionellt. Vad flottan beträffar har alltsedan 1945 pågått eu betydande
minskning av den militära personalen i Karlskrona. Reduceringen i antalet
stater för underofficerare, högbåtsmän och furirer uppgick mellan budgetåren
1946/47 och 1955/56 lill 658, och minskningen i de militära kadrarna
fortsätter alltjämt i av allt att döma oförminskad takt. Denna alltjämt på
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958
gående överflyttning av personal från Karlskrona till främst Stockholm och
i någon mån till Göteborg har främjats av dyrortsgrupperingen.
Till väsentlig del torde således den stagnerande sysselsättningen i Karlskronaområdet
kunna förklaras av omständigheter, som inte är beroende av
lokala förutsättningar eller åtgärder utan sammanhänger med centralt fattade
beslut. För närvarande föreligger som bekant risk för ytterligare, väsentliga
försämringar i dessa avseenden, med en kraftig nedskärning av
sysselsättningen vid varvet och av den till Karlskrona förlagda delen av
flottan. Länsstyrelsen vill dock för sin del hävda, att en sådan nedskärning
av varvet och flottan i Karlskrona inte är nödvändig eller ändamålsenlig.
Frågan om särskilda åtgärder från statsmakternas sida för att tillgodose
inom länet, och framför allt inom dess östra del, föreliggande kreditbehov
och därigenom underlätta en snabbare industriell expansion bör ses mot
bakgrunden av ovan berörda förhållanden. Karlskrona stad anlades som bekant
genom tvångsåtgärder mot civilbefolkningen för att tillgodose flottans
behov. Stadens ekonomiska utveckling har sedermera kommit att bestämmas
av flottan och det till denna hörande varvet, vilka även disponerar de från
industrisynpunkt bästa områdena av staden. Därtill kommer, att staden med
hänsyn till sitt av marinens krav framtvingade läge på bergholmar i Blekinge
skärgård åsamkats särskilt höga anläggningskostnader, bl. a. för
vatten- och avloppsfrågans ordnande.
När Karlskrona nu till följd av statsmakternas beslut drabbas av en kraftig
nedskärning av sysselsättningen vid örlogsvarvet och inom de militära
institutionerna, får statsmakterna därför anses ha särskilda skyldigheter att
stödja staden i dess därigenom uppkommande svåra läge. Ett sådant stöd
är så mycket mera påkrävt som förhållandevis omfattande åtgärder måste
vidtagas inom en snar framtid för att kompensera den väntade sysselsättningsminskningen.
Detta kan till en del ske genom lokalisering av en eller
flera statliga civila myndigheter till Karlskrona. Därutöver fordras emellertid,
att staden tillföres industrier i större utsträckning än vad som skett
hittills. En viktig förutsättning för att i nuvarande läge få större industrier
förlagda till staden är emellertid att därmed förbundna kredilfrågor kan
ordnas, och härvid torde statsmakternas medverkan vara av största betydelse.
Visserligen torde de i Blekinge län rådande förhållandena i stort sett
ha beaktats vid den centrala handläggningen av de genom företagarföreningen
förmedlade kreditansökningarna. Det är emellertid tveksamt om
ifrågavarande kreditform är tillräcklig för det väntade behovet. Länsstyrelsen
vill därför instämma i motionens syfte i vad det gäller ökade kreditmöjligheter
för att underlätta en industriell expansion i framför allt Karlskronaområdet
och utgår ifrån, att regeringen kommer att medverka till
kreditfrågans ordnande, när detta blir aktuellt.
I sitt remissutlåtande har länsstyrelsen slutligen berört vägfrågorna och
framhållit att en tillfredställande lösning av dessa på lång sikt betyder
mycket för näringslivets utveckling.
Utskottet. Den redogörelse för utvecklingen inom näringslivet i Blekinge
som tecknats i motionen och i de över denna avgivna yttrandena visar att
länet står inför svårare sysselsättningsproblem än riket i allmänhet. Arbetslösheten
är förhållandevis stor och nettoutflyttningen från länet ganska betydande.
Sysselsättningsminskningen har varit särskilt framträdande inom
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958
5
den militära sektorn. I synnerhet har östra Blekinge — där Karlskronaområdet
spelar en dominerande roll —- haft svårigheter.
Både länets egna myndigheter och det centrala arbetsmarknadsorganet
har ägnat hithörande problem sin särskilda uppmärksamhet. Utskottet vill
erinra om att — förutom tidigare under 1950-talet verkställda utredningar
— den 30 november 1957 tillsatts en utredning, länsstyrelsens samarbetskommitté
1957, med representanter för Karlskrona stad och länsarbetsnämnden.
Utredningen har till uppgift att undersöka bakgrunden till den
ogynnsamma utvecklingen i östra Blekinge och framlägga förslag till näringsfrämjande
åtgärder i denna trakt. Utskottet kan icke finna det motiverat
att vid sidan härav nu tillsätta ytterligare en utredning som i stort sett
skulle få samma arbetsuppgifter som den redan verksamma kommittén. Då
syftet med motionen sålunda icke torde främjas genom en skrivelse från
riksdagen till Kungl. Maj :t med begäran om utredning av svårigheterna för
näringslivet i Blekinge vill utskottet avstyrka bifall till motionen i denna
del.
Motionären har vidare hemställt, att riksdagen skulle rikta Kungl. Maj :ts
uppmärksamhet på att största möjliga beaktande bör fästas vid de särskilda
förhållandena inom Blekinge län då gällande regler för kreditförsörjningen
tillämpas. Såvitt utskottet kunnat finna har redan Kungl. Maj :t och
de myndigheter som handlägger frågor om lån och kreditgarantier åt hantverk
och småindustri vid sin bedömning av föreliggande ansökningar beaktat
de särskilda svårigheter, som varit utmärkande för Blekinge län. Det
bör också understrykas att de statliga myndigheterna bör ha ett speciellt ansvar
för att behoven i Blekinge län i rimlig utsträckning tillgodoses med
hänsyn till att en del av de svårigheter som uppkommit varit orsakade av
förändringar inom den statliga sektorn av näringslivet. Då Blekinge även i
fortsättningen bör ägnas uppmärksamhet ur lokaliseringssynpunkt har utskottet
anledning utgå från att utvecklingen inom näringslivet i länet kommer
att speciellt beaktas både då det gäller fördelningen av kreditmedel åt
småindustri och handel och vid den rådgivande lokaliseringsverksamheten.
Något särskilt initiativ i detta hänseende synes icke påkallat från riksdagens
sida. Utskottet vill tillägga att de sysselsättningsförändringar som kan bli
följden av den nya försvarsplanen är föremål för diskussion mellan de militära
myndigheterna och arbetsmarknadsstyrelsen.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 317 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 18 mars 1958
På bankoutskottets vägnar:
F. BOO
6
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1958
Närvarande:
från första kammaren: herrar Boo, Fahlander*, Mogård*, Domö, Krugel,
Mannerskantz och Danmans;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Andersson i
Ronneby, Carlsson i Tibro, Svensson i Stenkyrka, Boi ja, Rask och Wachtmeister.
* Ej närvarande vid justeringen.
580651 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.