Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa lättnader i kreditrestriktionerna för tryggande av kommunal upplåning.

1958-03-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:18, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa lättnader i kreditrestriktionerna för tryggande av kommunal upplåning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1958

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa lättnader i

kreditrestriktionerna för tryggande av kommunal upplåning.

I en inom andra kammaren under nr 93 av herr Senander m. fl. väckt

motion, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala, att regeringen

för tryggande av erforderlig kommunal upplåning bör genomföra sådana

lättnader i kreditrestriktionerna att redan beviljade lånetillstånd kan utnyttjas

samt att kommande ansökningar om lånetillstånd för angelägna

anläggningar och arbeten snabbt prövas och, där ansökningarna beviljas,

åtgärder även vidtages för att lånetillstånden skall kunna utnyttjas».

Beträffande motiveringen för motionärernas hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Över motionen har utskottet inhämtat yttranden från fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldslcontoret. Därjämte har Svenska stadsförbundet

och Svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle att inkomma

med yttranden över motionen.

Samtliga remissinstanser avstyrker bifall till motionen.

Bankofullmäktige framhåller, att det icke kan undvikas att även kommunerna

får känning av den restriktiva ekonomiska politiken. Så länge

nuvarande kapitalknapphet råder, måste en ökad kommunal upplåning

medföra en inskränkning av långivning till andra ändemål. Motionärerna

har emellertid icke lämnat några anvisningar om vilka inskränkningar de

i sådant fall är beredda att rekommendera. Därest lättnader i kreditrestriktionerna

framdeles skulle visa sig möjliga, synes dessa enligt fullmäktiges

bedömning böra få mera generell karaktär och icke endast avse lättnader

för den kommunala upplåningen.

Riksgäldsfullmäktige anför i sitt yttrande likartade synpunkter:

Det är givetvis riktigt, såsom motionärerna anfört, att kreditrestriktionerna

förorsakat många av landets kommuner allvarliga svårigheter. Å

andra sidan visar ju dessa svårigheter, att kreditrestriktionerna verkligen

medfört avsedd effekt såsom en uppbromsande faktor i ett samhällsekonomiskt

labilt läge med stark investeringsbenägenhet. Det ligger i sakens natur,

att kreditrestriktionerna, så länge de bedöms erforderliga för vidmakthållande

av en samhällsekonomisk balans, måste strikt tillämpas såväl för

Bihang (ill riksdagens protokoll 1958. 8 sand. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1958

den enskildes som för kommunernas vidkommande, om inte verkan därav

skall förfelas. Kommunerna bör sålunda söka att anpassa sin investeringsverksamhet

och sin finansieringspolitik efter det faktiskt rådande läget.

En sådan anpassning synes också ha skett i många fall. Skulle en ökad

arbetslöshet bli följden härav, måste detta problem, som är av betydligt

större räckvidd, upptagas och lösas i annat sammanhang, varvid en omprövning

av hela den ekonomiska politiken kan bli aktuell.

Slutligen vill fullmäktige i anledning av motionen framhålla, att Kungl.

Maj :ts prövning av framställningar om lånerätt för kommunerna sker från

helt andra utgångspunkter än de, från vilka kreditinstituten har att pröva

själva låneansökningarna. Att en kommun av Kungl. Maj.t medgivits lånerätt

för vissa ändamål innebär självfallet ingen garanti för att motsvarande

lånebelopp kan under alla förhållanden ställas till förfogande av lånemarknaden.

Stadsförbundets styrelse understryker för sin del starkt det i motionen

gjorda uttalandet, att kreditrestriktionerna förorsakat många av landets

kommuner allvarliga svårigheter, och erinrar om att Stadsförbundet vid upprepade

tillfällen på olika sätt riktat uppmärksamheten härpå och påvisat,

att det rådande läget i hög grad inskränker kommunernas möjligheter att

tillfredsställande fullgöra sina uppgifter. Stadsförbundet räknar med att

de sålunda från kommunernas sida framförda synpunkterna på den i motionen

berörda huvudfrågan vinner största möjliga beaktande vid de allmänna

övervägandena rörande kreditpolitikens utformning. Vad angår det av motionärerna

framställda förslaget att bereda kommunerna lättnader i kreditrestriktionerna

med anknytning till Kungl. Maj :ts tillståndsgivning enligt

kommunallagen i fråga om upptagande av lån är Stadsförbundet emellertid

icke övertygat om att en sådan lösning bör ifrågakomma.

Stadsförbundet anför i detta sammanhang följande:

Att ökade kreditmöjligheter för kommunerna främst skulle tagas i anspråk

för upptagande av lån, vartill sådant tillstånd redan nu finnes, torde

i sakens natur. I och för sig kan även den av motionärerna framförda

tanken, att kommunerna skulle genom lånetillstånden också garanteras motsvarande

lånemöjligheter, synas innebära något ur kommunernas synpunkt

eftersträvansvärt. Men styrelsen vågar icke förutsätta, att en sådan tanke

kan bli förverkligad utan väsentliga förändringar beträffande lånetillståndsprövningen.

En inriktning av denna prövning även på så ingående kreditmarknadsbedömningar

som sannolikt skulle anses för ändamålet behövliga,

måste befaras betyda en begränsning av den kommunala självbestämmanderätten,

som vore oförsvarlig under normala tider. Ett ställningstagande

från riksdagens sida i enlighet med motionärernas hemställan i nu

berörda del bör fördenskull enligt styrelsens mening i allt fall icke ifrågakomma

utan föregående grundlig utredning.

På grund av det anförda anser sig styrelsen icke böra tillstyrka några

åtgärder från riksdagens sida i anledning av förevarande motion.

Styrelsen för Landskommunernas förbund anför i ämnet följande:

Den i motionerna berörda kreditåtstramningen är en penningpolitisk fråga

av synnerligen komplicerat slag som griper in på olika områden av samhällslivet.

Kommunerna har för sin del drabbats mycket hårt av dessa åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1958

3

gärder. Styrelsen är givetvis angelägen att de mot kommunerna riktade

kreditrestriktionerna snarast möjligt hävs och förutsätter att statsmakterna,

så fort det penningpolitiska läget så medger, vidtager åtgärder för att bereda

i första hand kommunerna möjliga lättnader.

Utskottet

Bakgrunden till föreliggande motion utgöres av de svårigheter, som gällande

kreditrestriktioner medfört för åtskilliga kommuner att finansiera

också mycket angelägna investeringar. Det begränsade utrymmet på lånemarknaden

har dämpat stegringen i kommunernas investeringsverksamhet

och föranlett att investeringarna i större omfattning än tidigare måst finansieras

med skattemedel. Enligt utskottets mening får denna utveckling

betraktas som en oundviklig följd av en åtstramad penningpolitik. Utskottet

är medvetet om att kreditåtstramningen försatt vissa kommuner — liksom

även vissa företag — i ett finansiellt beträngt läge. Så länge det råder

en bristande balans i samhällsekonomien som gör en restriktiv politik nödvändig,

är utskottet emellertid icke berett att rekommendera en uppmjukning

av denna politik för en viss sektor av ekonomien och följaktligen

inte heller för kommunernas vidkommande.

Vad beträffar det i motionen framförda förslaget att anknyta en ifrågasatt

prioritering av kommunernas upplåning till Kungl. Maj:ts tillståndsgivning

enligt kommunallagen, får utskottet erinra om att denna prövning

av kommunernas rätt att upptaga lån sker utifrån helt andra utgångspunkter

än de utifrån vilka kreditinstituten har att pröva själva låneansökningarna.

Som Stadsförbundet framhållit i sitt ovan återgivna remissyttrande

skulle den av motionärerna förordade utvidgningen av Kungl. Maj :ts prövning

till att omfatta även en ingående kreditmarknadsbedömning medföra

risker för begränsning av den kommunala självbestämmanderätten. Också

av denna anledning får utskottet avstyrka föreliggande motion.

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet sålunda,

att motionen 11:93 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 25 mars 1958

På bankoutskottets vägnar:

F. BOO

Närvarande:

från första kammaren: herrar Boo, Domö, Kriigel, Strandler, Mannerskantz

och Danmans*;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Regnéll*, Andersson

i Ronneby, Carlsson i Tibro, Persson i Appuna, Svensson i Stenkyrka

och Löfgren*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.