Sök i Ratio Lex

BankovLtskottets memorial nr 2 år 1958

1958-01-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:2, BankovLtskottets memorial nr 2 år 1958

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BankovLtskottets memorial nr 2 år 1958

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgåldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1957 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1958

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård,

Schmidt, Eliasson och Domö;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Regnéll, Andersson

i Ronneby, Carlsson i Tibro, Persson i Appuna, Svensson i Stenkyrka

och Boi ja.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse

till 1957 års riksdag avgavs.

Under oktober 1957 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret

1956/51, innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets

utgång. Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa till årsboken;

i det följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt

över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1957.

I avseende härå meddelas inledningsvis ett sammandrag av riksgäldskontorets

utgifter och inkomster under tiden 1 juli—31 december 1957

(netto i mkr), varjämte för jämförelse intagits siffror för andra halvåret

1956.

1/7—31/12 1957 1/7—31/12 1956

Utgifter

Inkomster

Utgifter Inkomster

Kassaförstärkning åt statskontoret.

....... 1605

—

1 125

_

Kapitalbudgeten................

1120

617

O

o

CO

Rörliga krediter ................

169

59

_

Övriga konton...................

—

12

2 531

289

1801

312

Upplåning ...................

2 277

1 489

Kassaförändring (ökning).........

........ 35

—

Summa 2 566

2 566

1801

1801

1 Anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Under senare halvåret 1957 utbetalade riksgäldskontoret alltså i kassaförstärkning

till statskontoret 1 605 mkr samt å kapitalbudgeten och rörliga

krediter m. m. (917 — 120 — 169 —j— 9 =) 637 mkr eller sammanlagt

2 242 mkr. Utgifterna finansierades helt genom upplåning, vilket medförde

en ökning av statsskulden under halvåret med 2 277 mkr till 19 095

mkr den 31 december 1957.

Upplåningen under senare halvåret 1957 skedde i huvudsak på följande

sätt:

Riksgäldskontoret emitterade i augusti och november 1957 två 10-åriga

5 1/4 % obligationslån å respektive 100 och 150 mkr. Korta obligationer

såldes av riksgäldskontoret under halvåret till ett sammanlagt nettobelopp

av 395 mkr, främst till affärsbankerna. I förskottslikvider å skattepremielånet

erhöll riksgäldskontoret 60 mkr. Upplåningen i övrigt skedde huvudsakligen

genom försäljning av skattkammarväxlar å 1 619 mkr till affärsbankerna,

riksbanken och posten m. fl. Under första hälften av november

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958 3

och under december månad 1957 upptog riksgäldskontoret dessutom dagslån

hos affärsbankerna och posten. Dagslånen hos affärsbankerna var den 31

december 1957 helt återbetalade, medan dagslånen hos postgirokontoret utgjorde

185 mkr.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1957 framgår av det såsom

bilaga till denna berättelse fogade sammandraget av balansräkningen, utvisande

de förändringar av riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som

ägt rum under andra halvåret 1957.

I anslutning till ovanstående sammanställning meddelas i det följande

mera detaljerade uppgifter rörande vissa däri upptagna poster.

Kassaförstärkning åt statskontoret

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 30 juni 1957 3 180 mkr. Den 31 december 1957 hade

statskontorets ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 1 605

mkr och utgjorde sålunda 4 785 mkr, vilket innebär en ökning under år

1957 med 1 060 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster å investeringsbemyndigandena

för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1957 fördelar sig

på följande sätt.

Nettoutgifter: Mkr

Televerkets fond ............................................................... 12

Statens järnvägars fond .................... 153

Statens vattenfallsverks fond....................................... 110

Luftfartsfonden................................................................ 3

Statens allmänna fastighetsfond.............................................. 8

Försvarets fonder .............................................................. 5

Statens utlåningsfonder......................................................... 239

Fonden för låneunderstöd ...................................................... 186

Fonden för statens aktier .................................. 200

Fonden för förlag till statsverket............................................ 1

Jordfonden ............................................ 3 921

Nettoinkomster:

Fonden för kreditgivning till utlandet........................................... -1

Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster..................................... 120 124

Netto 797

Av utgifterna till statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd

å tillsammans 425 mkr (239 -f- 186) utgöres 240 mkr av nyinvesteringar

i lånefonden för bostadsbyggande och 155 mkr av räntefria lån till bostadsbyggande.

Under fonden för statens aktier redovisas inlösen av aktier i

LKAB med 165 mkr och aktieteckning i ASS1 med 35 mkr. De under fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster upptagna inkomsterna å 120 mkr

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

har tillförts fonden från anslaget under huvudtiteln Avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster för budgetåret 1957/58 för framtida reglering

av avskrivningsbehovet för vissa kapitalsubventioner på bostadsbyggnadsområdet.

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter å

för dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediter,

som den 30 juni 1957 utgjorde 935,1 mkr, minskades under andra

halvåret 1957 med 168,6 mkr till 766,5 mkr på sätt framgår av följande

uppställning.

Myndighet

Med-

Räntefot

Ute-

V» - 37>

. 1957

Ute-

given

ä8/u-56-

fr. o. m

stående

Utbe-

Återbe-

stående

högsta

>#/t -57

*

u/f 1957

%

belopp

talda

talda

belopp

kredit

mkr

den 8“/s

1957

belopp

mkr

belopp

mkr

den 8>/i

1957

mkr

mkr

Telestyrelsen..............

55,0

4 >/j

>

57.

>

33,0

5,0

38,0

_

Järnvägsstyrelsen..........

150,0

125,0

185,0

270,0

40,0

Vattenfallsstyrelsen........

75,0

>

>

50,0

30,0

20,0

60,0

Domänstyrelsen...........

80,0

>

»

39,0

57,0

96,0

—

> ...........

>211,0

>10,0

3,0

20,0

20,0

10,0

4 8/«

4 7.

574

5>/.

10,0

Luftfartsstyrelsen..........

Starens reproduktionsanstalt

Försvarets fabriksstyrelse ..

Marinverkstäderna ........

0,5

0,5

0,5

ifi

0,5

15.0

13.0

>

>

>

>

)

*

0,6

6,0

0,6

5,5

Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap ......

>740,0

>

>

526,0

—

—

626,0

AB Svenska tobaksmonopolet

10,0

»

>

—

—

—

—

AB Vin- och spritcentralen

Svensk spannmålshandel,

10,0

>

»

—

—

—

—

ekonomisk förening......

8190,0

5>/*

6>/4

96,5

21,5

17,0

101,0

Norrbottens järnverk AB ..

75,0

>

>

29,0

29,0

20,0

38,0

Kungl. Maj:t ..............

4 5,0

—

—

—

—

—

—

Summa

1451,5

835,1

328,5

497,1

766,5

1 Disponerades intill dess reglering den 6/9 1957 skedde av ASSI:s lån hos domänverkel.

*•3 Kungl. V1aj:t har medgivit, att den av riksdagen beviljade rörliga krediten må disponeras

intill resp. 549 och 140 mkr.

4 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46 rdskriv. nr 466/46).

I anledning av att riksbanken fr. o. m. den 11 juli 1957 höjde det officiella

diskontot med 1 % höjde fullmäktige i riksgäldskontoret räntan å riksgäldskontorets

rörliga krediter med likaledes 1 % fr. o. m. samma dag på

sätt framgår av ovanstående tabell.

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1957

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens

sammansättning under andra halvåret 1957.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

5

30/6 1957

Mkr

31/12 1957

Mkr

Förändring

Mkr

Räntelöpande obligationslån ..............

Premieobligationslån......................

9 511

1901

10155

1 901

+

644

Statsskuldförbindelser ....................

335

397

+

62

Sparobligationer..........................

38

33

—

5

Marshall-lånet............................

100

98

—

2

Av staten övertagna lån..................

Prisutjämningsavgifter vid export av träva-

18

15

3

ror m. m.............................

798

776

—

22

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Förskottslikvider för skattepremieobligationer,

1096

1019

77

utlämnade till postverket för försäljning ..

—

60

+

60

Skattkammarväxlar ......................

3 021

4 640

+

1 619

Summa 16 818

19 095

+

2 277

Därav:

Fonderad statsskuld......................

12 956

13 341

+

385

Tillfällig statsskuld ......................

3 862

5 754

+

1892

De viktigaste förändringarna i statsskulden under

framgår av följande redogörelse.

andra halvåret 1957

Räntelöpande obligationslån

Kronor

Statens skuld för räntelöpande obligationslån uppgick den 30 juni 1957 till ....

Under andra halvåret 1957 ökades denna skuld genom emission av

följande obligationslån

1957 års 4 % lån av 15/5----

1957 * 6% * » 15/9....

1957 » 5 1/4% lån av 15/9 .

1957 » 4 7/8% » * 20/11

1957 » 51/8 % * * »

1958 » 51/4% » » 20/1

107 000 000

350000 000

126 000000

117702 000

188 590 000

199 774000

9511200 670

+ 1088 066 000

Å andra sidan minskades skulden genom inlösen av

1953 års 2 1/2-3 1/2 % lån av 15/3 (förtidsinlösen) ...............1 150 000 000

1953 års 2 1/2-3 l/f % lån av 15/9 per 15/9 1957 .................. 33 000 000

1954 års 2 3/4 % lån av 15/3 per 15/9 1957 ......................* 236100 000

1955 års 2 3/4 % lån av 15/3 (förtidsinlösen) ....................'' 25 000 000 — 444100 000

Skulden utgjorde den 31 december 1957 ........................ 10 155 166 670

1 25 mkr utbytta mot obligationer av 1957 års 5 1/4 % lån av 16/9

50 • * » » » 1957 » 4 7/8% » » 20/11

25 » » * » * 1957 » 51/8 % t » *

50 » * » * * 1958 t 51/4% » . 20/1

* Därav 107 mkr i utbyte mot 1957 års 4 % lån av 16/5

* Utbyte mot obligationer av 1957 års 5 1/8 % lån av 20/11

1957 års 4 % statslån av den 15/5

Den utelöpande skulden å detta lån ökades under andra halvåret 1957 på

sätt framgår av följande sammanställning:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

Försäljning t.o.m. 30/6 1957..

Utbyte 15/9 1957 ..........

Utelöpande 31/12 1957 ......

Nom. belopp

Försälj-

Kapital-

Influtet

Kurs

E ffektiv

kr.

nings-

kurs

%

rabatt och

provision

kr.

belopp

kr.

0/

/o

räntefot

o/

/o

39 600 000

100

1600

39 598 400

99,996

4,001

107 000 000

97

3 210 000

103 790 000

97,000

4,917

146 600 000

3 211600

143 388 400

97,809

4,664 .

1957 års 5 % och 5 1 /4 % statslån av den 15/9

Den 8 augusti 1957 beslöt fullmäktige att emittera ett 4-årigt 5 % och

ett 10-årigt 5 1/4 % obligationslån att återbetalas den 15 september resp.

1961 och 1967. Det 10-åriga lånet riktade sig till den egentliga kapitalmarknaden,

medan det 4-åriga lånet närmast vände sig till penningmarknaden

och syftade till att på längre sikt binda affärsbankernas kortfristiga

fordringar på staten. För 4-årslånet fastställdes icke något lånebelopp,

medan 10-årslånet begränsades till 100 000 000 kr. Lånen utbjöds till teckning

under tiden 19—24 augusti 1957, med likvid 19 augusti—16 september

1957. Likviden skulle även få verkställas medelst skattkammarväxlar, varvid

returdiskonto skulle avräknas efter samma diskontosats, som tillämpats

av riksgäldskontoret vid växelns försäljning. Dock skulle endast sådana

växlar, vilka förvärvats efter räntehöjningen den 10 juli 1957, få

användas som likvid. Försäljningslcursen var pari. Provision skulle utgå

efter 0,1 % å teckningar å det 4-åriga lånet, vilka av kreditinrättning förmedlades

för kunds räkning, samt efter 0,2 % å teckningar å 10-årslånet.

Teckningsresultatet blev för 4-årslånet 350 000 000 kr. och för 10-årslånet

det fastställda beloppet 100 000 000 kr.

Av det tecknade beloppet å 4-årslånet likviderades 150 000 000 kr. kom

tant och 200 000 000 kr. med skattkammarväxlar av följande förfallotider:

35 mkr per 14/9 1957, 12 mkr per 14/11 1957, 97 mkr per 14/12 1957, 23

mkr per 14/3 1958 och 33 mkr per 16/5 1958. Likvid för tecknade obligationer

å 10-årslånet erlades med 92 000 000 kr. kontant och med 8 000 000

kr. skattkammarväxlar per 14/11 1957.

Å 4-årslånet tecknade affärsbankerna 319 mkr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare å 10-årslånet

framgår av nedanstående sammanställning.

10^7 årc

Tecknare 5 l/4 o/q läu

Mkr

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.)...... 13

Kommuner. landsting och andra offentliga samfäiligheter ...................... 1

Affärsbanker............................. 4

Sparbanker ................................................................ 44

Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring).......................... 64

Övriga kreditinrättningar .................................................... 0

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d....................................... 2

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner...................... 2

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc........................... 3

Enskilda personer (241 st.) .................................................... 2

Summa 100

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

7

I november 1957 försåldes 25 000 000 kr. av 1957 års 5 1/4 % lån mot

likvid av obligationer av 1953 års 2 1/2—3 1/2 % lån av 15/3.

Den influtna lånevalutan redovisas bär nedan:

Lån Nom. belopp Provision Influtet belopp Kurs Effektiv

kr. kr. kr. % räntefot

%

1957 års 5 %................ 350000 000 27 993 349972 007 99 992 5.002

1957 års 5 1/4 %............ 125 000 000 174 428 124825 572 99 860 5.268

1957 års 4-7/8 % och 5 1/8 % statslån av den 20/11

I syfte att konsolidera statsskulden beslöt fullmäktige den 30 oktober

1957 att till parikurs emittera två kortfristiga obligationslån, nämligen

dels ett 4 7/8 % lån på tre år och dels ett 5 1/8 % lån på 5 1/3 år. Båda lånen

dagtecknades den 20 november 1957 och förfaller till betalning resp. den 20

november 1960 och den 20 mars 1963. Med hänsyn till att lånen, vilkas belopp

icke var på förhand fastställda, huvudsakligen var avsedda för affärsbankerna,

var teckningstiden relativt kort nämligen 7—9 november. Likvid

skulle erläggas under tiden 14—30 november 1957 och fick även verkställas

medelst skattkammarväxlar, varvid returdiskonto skulle avräknas efter

samma diskontosats, som tillämpats av riksgäldskontoret vid växelns försäljning.

Dock skulle, liksom skedde vid emissionen av 5 % och 5 1/4 %

obligationslånen av den 15 september 1957, som likvid endast sådana växlar

få användas, som förvärvats efter räntehöjningen den 10 juli 1957. Provision

skulle utgå med 0,1 % å nominella beloppet av sådana likviderade

teckningar, som av kreditinrättning förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång hade å lånen tecknats sammanlagt 206 292 000

kronor, varav 196 mkr av affärsbankerna.

Teckningarna likviderades på följande sätt.

1957 års 4 7/8 % 1957 års 51/8 %

kr. kr.

Kontant ................................................ 27 702 000 19 590 000

Skattkammarväxlar

per 14/12 1957 ........................................ — 5 000 000

, 14/3 1958 ........................................ 5 000 000 10 000 000

» 28/4 1958 — 50 000 000

* 16/5 1958 — 2 000 000

» 18/7 1958 ........................................ 35 000 000_52 000 000

67 702 000 138 590 000

Utöver ovannämnda tecknade belopp försåldes 50 mkr av vardera lånet

mot likvid av obligationer å 1953 års 2 1/2—3 1/2 % lån av 15/3 och 1955

års 2 3/4 % lån av 15/3.

Den influtna lånevalutan för lånen redovisas här nedan.

Nominellt

Provision

Influtet

Kurs

Effektiv

belopp

kr.

belopp

/o

räntefot

kr.

kr.

%

1957 års 4 7/8 %lån av 20/11 ...

. 117 702 000

1695

117 700 305

99,999

4,876

1957 års 5 1/8 % tån

av 20/11] .

. 188 590 000

6 521

188 583 479

99,997

5,126

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

1958 års 5 l/i- % statslån av den 20/1

Fullmäktige beslöt den 30 oktober 1957 att samtidigt med tidigare nämnda

två lån emittera ett 5 1/4 % 10-årigt obligationslån å 150 mkr att återbetalas

den 20 januari 1968. Lånet utbjöds till teckning under tiden 7—12

november 1957 med rätt för riksgäldskontoret att avbryta teckningen före

sistnämnda dag ävensom att reducera tecknade belopp. Likvid för tecknade

obligationer skulle erläggas under tiden 14 november 1957—20 januari

1958, varvid likvid även skulle få verkställas medelst skattkammarväxlar,

enligt samma grunder som beträffande 1957 års 4 7/8 % och 5 1/8

% lån. Försäljningskursen var pari.

Lånet emitterades under medverkan av riksbanken och affärsbankerna

m. fl. fondkommissionärer, vilka erhöll en provision av 0,2 % å genom

dem tecknade och likviderade belopp.

Av det tecknade beloppet, som utgjorde 150 mkr, likviderades 92 mkr

kontant och 58 mkr med skattkammarväxlar fördelade å följande förfallotider:

2 mkr per 14/1 1958, 30 mkr per 16/5 1958 och 26 mkr per 18/7 1958.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av nedanstående

sammanställning.

T^nare Mkr 0/o

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) ...... 12 8

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter........................ 1 1

Affärsbanker.................................................................. 31 gj

Sparbanker.....................................................!!!”!!!!"”” 15 10

Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring) .......................... 78 52

Övriga kreditinrättningar...................................................... 0 0

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d......................................... 1 1

Fonder, stiftelser etc., som e] förvaltas av statsinstitutioner...................... 4 3

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc........................... 5 3

Enskilda personer (363 st.) .................................................... 2 1

Summa 150 100

Utöver ovannämnda tecknade belopp såldes 50 mkr mot likvid av 1953

års 2 1/2—3 1/2 % lån av 15/3.

Den influtna lånevalutan per 31/12 1957 redovisas enligt följande.

Nominellt

belopp

Provision

Influtet

bolopp

Kurs

Effektiv

räntefot

kr.

kr.

kr.

%

%

199 774 000

278 910

199 495 090

99,860

5,268

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser uppgick

den 30 juni 1957 till 334,84 mkr och ökades under andra halvåret 1957

med 61,75 mkr till 396,59 mkr den 31/12 1957.

Under andra halvåret 1957 förföll statsskuldförbindelser å tillsammans

7,25 mkr, varav 7,00 mkr omsattes i nya förbindelser löpande med 5 1/4%

ränta och förfallande den 1/10 1967.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

9

Av yrkesskadeförsäkringsfondens under »Lån hos statsinstitutioner och

fonder m. m.» i riksgäldskontoret deponerade medel, som uppsagts till

återbetalning, förföll 2 mkr den 1/10 1957. Detta belopp omplacerades i en

statsskuldförbindelse löpande med 5 1/4 % ränta och förfallande till betalning

1/10 1967.

I augusti och oktober 1957 såldes statsskuldförbindelser å sammanlagt

60 mkr till 5 1/4 % ränta, varav 30 mkr förfaller till betalning 25/8 1963,

20 mkr 25/8 1964 och 10 mkr 1/10 1967.

Prisutjämnings- och konjunkturutjämningsavgifter vid export

av vissa trävaror

Enligt beslut av Kungl. Maj :t har i augusti och november 1957 till Sulfit

AB Göta och Uddeholms AB i förväg återbetalats de konjunkturutjämningsavgifter

å sammanlagt kr. 21 715 285: 40, som skulle betalats till företagen

med 1/5 under vart och ett av åren 1958—1963.1 samband härmed har

bolagen återbetalat tidigare från riksgäldskontoret för erläggande av konjunkturskatt

erhållna lån å kr. 2 121 276: —.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Mkr

Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående

lånegrupp, utgjorde den 30 juni 1957................... 1 095,9

Under andra halvåret 1957 ökades denna skuld genom följande

inlåning

Postgirokontoret (dagslån, ränta 3,5—4,5 %)............ + 185,0

Å andra sidan minskades skulden genom inlösen av följande

lån:

Statens pensionsanstalt (netto)..........................

Yrkesskadeförsäkringsfonden (konverterat mot statsskuld
-

förbindelser, se sid. 8)............................... 2,0

Postgirokontoret

deposition per 21/8 1957 (2,55 %) .................... 50,0

avistamedel ........................ 201,0

Exportkreditfonden (netto) ............................ 0>9 261,4

Skulden utgjorde den 31 december 1957

Med anledning av riksbankens tidigare omnämnda diskontohöjning höjde

riksgäldskontoret fr. o. m. den 11 juli 1957 räntan å postgirokontorets avistamedel

med 0,5 % till 1,9 %. Räntan å utrikesdepartementets arvsbyrås deposition

i riksgäldskontoret höjdes med 3/4 % till 4 % och å exportkreditfondens

depositioner med resp. 3/4 % och 1/4 % till resp. 4 % och 2 1/2 %.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

Skattepremielånet

För att i likhet med föregående år söka uppnå eu utjämning över kalenderåret

av in- och utbetalningar av skattemedel beslöt 1957 års höstriksdag

(prop. 181/57, statsutsk. uti. nr 154, rdskr nr 366) att sådana skattskyldiga,

som i november—december 1957 återfinge överskjutande preliminär

skatt å 1956 års inkomst (totalt ca 690 mkr) skulle beredas tillfälle att i

samband med återbetalningen av sådan skatt förvärva för ändamålet särskilt

utfärdade skattepremieobligationer, vilka efter vinstdragning i april

skulle inlösas med början senast den 10 maj 1958. För förvärvandet av

skattepremieobligationer skulle gälla samma regler som vid 1956 års skattelotteri.

Lotteriet skulle anordnas på i huvudsak enahanda sätt, som skedde beträffande

1956 års skattepremielän, dock att med hänsyn till det stegrade ränteläget

ett belopp av 3,6 mkr per miljon obligationer (3 mkr å 1956 års lån)

skulle täcka vinstbeloppet samt de å lotteriet belöpande administrationskostnaderna.

Åt fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnades vidare att

fastställa grundlånebelopp och, i förekommande fall, tilläggsbelopp för skattepremieobligationerna

samt att inom ramen för nämnda relationstal bestämma

vinstplanernas närmare utseende.

Under sjunde huvudtiteln anvisades ett förslagsanslag på 7 200 000 kr.

till »Anordnande av vinstutlottning m. m. i samband med återbetalningen av

överskjutande preliminär skatt», motsvarande kostnaderna för ett lotteri å

2 milj. obligationer å 100 kronor per styck.

Med anledning av riksdagens förenämnda beslut lät fullmäktige trycka

2 000 000 st. skattepremieobligationer i valörer om 100 kronor och numrerade

1—2 000 000 samt fastställde vinstplan å ifrågavarande lån för ett

grundbelopp på 100 mkr., innefattande inalles 18 368 vinster å tillsammans

3 200 000 kr., enligt följande vinstplan:

1 vinst

å 200 000 kr

=

200 000 kr

1 *

* 100 000 *

=

100000 »

2 vinster

» 50 000 »

r=

100000 »

4 »

» 25 000 *

=

100 000 *

20 »

* 10 000 »

=

200 000 *

40 *

* 5 000 «

=

200000 »

300 *

* 1000 »

=

300 000 *

1000 »

* 500 »

=

500 000 *

2 000 *

* 250 *

=

500 000 »

5000 *

» 100 »

=

500 000 *

10 000 *

* 50 *

=

500 000 »

18 368 vinster å tillsammans 3 200 000 kr

Härutöver fastställdes tilläggsplan för varje 10-tal mkr. utöver grundlånebeloppet,

innefattande 1 845 vinster å tillsammans 320 000 kr. Vinstsumman

kommer således att utgöra 3,2 % av det obligationsbelopp, som skall deltaga

i vinstutlottningen, och detta procenttal skall tillämpas även för det fall att

det i dragningen deltagande obligationsbeloppet skulle understiga 100 mkr.

Fullmäktige beslöt vidare att dragningen skall äga rum den 21 april 1958

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

11

samt att utbetalning av vinster efter avdrag av stadgad skatt å 20 % ävensom

inlösen av obligationerna skall börja den 10 maj 1958.

Försäljningen av skattepremieobligationerna sker på postanstalterna i

samband med återbetalningen av överskjutande skatt. Riksgäldskontoret utlämnar

skattepremieobligationer till postverket med rätt lör postverket att

återleverera icke försålda obligationer. I riksgäldskontorets räkenskaper

bokföras de influtna beloppen under statsskulden på ett särskilt konto —

»Förskottslikvider för skattepremieobligationer utlämnade till postverket för

försäljning» -—- i avvaktan på redovisning av det till allmänheten försålda

obligationsbeloppet.

Å nämnda konto redovisades den 31 december 1957 kr. 60 000 000: —. Enligt

uppgift från posten uppgick beloppet av till allmänheten under tiden 20

november—31 december 1957 sålda skattepremieobligationer till 68,6 mkr.,

vilket motsvarar ca 15 % av den dittills genom postanstalterna verkställda

skatteåterbäringen.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1957 sammanlagt

3 021,35 mkr. och ökade under andra halvåret 1957 med 1 618,60

mkr till 4 639,95 mkr.

Fördelningen av utelöpande växlar per den 30 juni och 31 december 1957

på olika förfallotider ävensom tillämpade diskontosatser framgår av nedan

lämnade sammanställning

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1957

Förfallo- Diskonto Mkr

dag %

15/7 1957............ 2,8 -2,4 273,25

28/7 ............ 3,25—1,75 2 475,00

H/9 ............ 2,9 —2,4 158,10

14/11 ............ 2,9 -2,7 115,00

Summa 3 021,35

den 31 december 1957

Förfallo- Diskonto Mkr

dag %

3/1 1958 ............ 3,2 355,00

14/1 ............ 3,7—2,8 665,30

•23/1 ............ 3,2 200,00

14/3 ............ 4,0—3,5 317,65

28/4 ............ 4,1—3,9 263,00

16/5 ............ 4,2-4,0 232,00

23/5 ............ 4,0 2 475,00

18/7 ............ 4,3 129,00

18/9 ............ 4,5 3,00

Summa 4 639,95

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje

månad under andra halvåret 1957 (i mkr):

Månad Marknaden

Riks-

Total

Utelö-

Därav

Emitte-

rade

In-

lösta

Netto

banken

nettoför-

ändring

pande

belopp

Riks-

banken

Affärs-

banker-

Posten

1957 1 juli

_

_

_

_

3021,35

2 475

495 5

50

Juli*...... 754,50

222,55

+ 531,95

+ 125

+ 656,95

3 678,30

2 600

1 043,0

25

Augusti ... 406,10

208,00

+ 198,10

- 125

+ 73,10

3 751,40

2 475

1189,6

75

September* 94,00

193,60

- 99,60

—

- 99,60

3 651,80

4 198,90

2 475

1 090,0

1 523,0

75

Oktober... 447,10

—

+ 447,10

+ 100

+ 547,10

2 575

75

November* 417,35

596,30

-178,95

- 75

- 253,95

3 944,95

2 500

1 223,0

200

December. 347,00

Summa 2 466,05

382,00

1 602,45

- 35,00

+ 803,60

+ 730

+ 755

+ 695,00

+ 1618,60

4 639,95

3 230

1 146,0

250

* Skatteuppbörd samt utbetalning till kommunerna av dem tillkommande skattemedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskoitets memorial nr 2 år 1958

Under andra halvåret 1957 har riksgäldskontoret i marknaden utbjudit

växlar till följande diskontosatser:

1957

1/7—10/7 13/7—31/12

Växlar med löptid av ca 1 månad .................. — 2,6 — 3,6 %

> > > > > 2 månader.................. 2,3 % 3,3 — 3,4 %

> > » > >3 > — 3,5 — 3,6 %

> > > > >4 > 2,6 % 3,6 — 4,1 %

> > > > >5 » 2,7 % 3,7 — 3,9 %

> > > > >6 > 2,8 % 3,8 — 4.0 %

> » > > »7 » — 3,9 — 4,1 %

» > > » >8 > — 4,0 — 4,3 %

> > > > » 9—10 > — 4,0 — 4,3 %

Riksgäldskontoret har vid försäljning av skattkammarväxlar under halvåret

tillämpat en efter penningtillgången anpassad rörlighet i diskontosättningen.

Med anledning av riksbankens höjning den 10/7 1957 av diskontot för

växlar på högst 3 månader med 1 % till 5 % höjde riksgäldskontoret fr. o. m.

den 13 juli 1957 diskontot å samtliga emissioner av skattkammarväxlar med

likaledes 1 %, dock högst till 4 %. Från mitten av oktober genomfördes en

successiv höjning av diskontosatserna för växlar förfallande under 1958

med upp till 0,3 %, varvid angivna maximering till 4 % slopades. Under

senare hälften av december höjdes diskontosatserna ytterligare med 1 % för

växlar, förfallande i januari 1958, och med 0,2-—0,3 % för övriga växlar.

Denna sistnämnda höjning avvecklades fr. o. m. början av januari 1958.

Å de till riksbanken under andra halvåret 1957 försålda skattkammarväxlarna

har riksgäldskontoret erlagt diskonto efter räntesatser, varierande mellan

lägst 3 % och högst 4 %.

För att stimulera affärsbankerna att öka sina placeringar i skattkammarväxlar

beslöt fullmäktige den 17 oktober 1957, att förfallotiderna för skattkammarväxlar,

som skall inlösas under skattemånad och i december, skulle

fr. o. m. juli 1958 tillsvidare i regel vara den 18 i månaden, dock med rätt

för innehavaren å ena sidan att få växel förtidsinlöst av riksgäldskontoret

den 15—17 i månaden, varvid från inlösningsdagen till och med förfallodagen

belöpande diskonto skall återbetalas till riksgäldskontoret, och å andra

sidan att få löptiden förlängd med 1—3 dagar, alltså till den 19—21 i månaden,

varvid riksgäldskontoret å inlösningsdagen betalar ränta för den förlängda

tiden efter samma diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

För redan utelöpande växlar per den 14/11 och 14/12 1957 samt 14/1,

14/3 och 16/5 1958 ävensom för ytterligare försålda växlar av nämnda emissioner

skulle föreligga rätt att på enahanda villkor få växels löptid förlängd

till den 21 i förfallomånaden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1958

13

Kortfristig affärsbankskredit (dagslån)

Riksgäldskontoret upptog under första hälften av november och under december

1957 hos affärsbanker lån med en dags löptid (s. k. dagslån), varierande

mellan 40—140 mkr under november samt mellan 95—4115 mkr under

december 1957. Räntan å dagslån utgick efter lägst 3 1/2 % och högst

4 1/2 %. Dessa krediter var helt återbetalda vid årets utgång.

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till de

olika lånens återstående löptid:

31/12 1956

Mkr

Lån med en återstående löptid av

högst 1 år.................... 4 392

över l men högst 5 år...... 2 832

> 5 > > 10 > ...... 1 092

> 10 » > 20 » ...... 2 272

> 20 år.................... 5 573

Amorteringslån.................. 2o2

Lån utan bestämd återbetalningstid 603

16966

30/6 1957

81/12 1957

I *

Mkr

I *

Mkr

I *

26

4110

24

5 591

29

17

2 976

18

3 214

17

6

860

5

1560

8

13

2 343

14

2 220

12

33

5 622

33

5 622

29

1

216

1

212

1

4

691

4

6V7

3

100

16818

100

19 095

100

Av sammanställningen framgår bl. a., att den del av statsskulden, som

förfaller till betalning inom ett år ökat, medan lån med en löptid av över

20 år visar en i stort sett motsvarande procentuell minskning.

Vissa fullmäktige lämnade uppdrag m. m.

Såsom redan i fullmäktiges berättelse till föregående riksdags bankoutskott

omnämndes, har ett preliminärt förslag till omdaning av riksdagshusplanen

på föranstaltande av fullmäktige utarbetats av trädgårdsarkitekten

W. Bauer, Stockholm, i syfte att förläna planen ett tilltalande utseende

utan att någon sänkning av densamma eller andra vidlyftigare ingrepp skulle

behöva vidtagas. Förslaget, som jämväl beaktar behovet av ökat antal parkeringsplatser

för riksdagsmännens bilar, är, sedan detsamma övervägts

inom fullmäktige, för närvarande föremål för överarbetning. Vissa nyplanteringar

på den s. k. Puckeln i Norrströms norra fåra har ägt rum.

Fullmäktige har, såsom jämväl omnämndes i berättelsen till 1957 års

riksdag, låtit utreda frågan om anskaffande av ny bänkutrustning i första

kammarens plenisal. Efter ingående överväganden har fullmäktige funnit,

att frågan om modernisering av första kammarens bänkulrustning bör tills

vidare anstå med hänsyn till de svårigheter, som befunnits föreligga att ernå

en lösning av förevarande spörsmål, vilken kan anses innebära så avgjorda

fördelar i jämförelse med den befintliga bänkutrustningen i kammaren, att

de med en nyordning förenade betydande kostnaderna är motiverade.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankontskottets memorial nr 2 år 1958

Med bifall till hemställan av konstitutionsutskottet i memorial nr 18 har

1957 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att verkställa utredning av frågan

om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande och därmed sammanhängande

frågor. Fullmäktige har för ändamålet den 8 augusti 1957 tillsatt

en kommitté. Till ledamöter i kommittén har utsetts landshövdingen

T. E. N. Bergqvist, tillika ordförande, ordföranden i Tjänstemännens Centralorganisation

H. A. Adamsson, andre ordföranden i Sveriges Landsorganisation

H. B. Blomgren, verkställande direktören i Sveriges Lantbruksförbund

f. d. överdirektören C. W. Curtman, ordföranden i Statens Lönenämnd

generaldirektören B. E. Johnsson samt disponenten B. E. F. Petrén,

Västerås.

Bankoutskottet har under åberopande av sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 15/1957 i skrivelse den 29 maj 1957 lämnat fullmäktige i uppdrag

att föranstalta om utredning rörande Nordiska rådets svenska delegations

ställning inom den riksdagen underställda förvaltningen. Denna utredning

skall verkställas av en av fullmäktige den 24 oktober 1957 tillsatt

kommitté. Till ledamöter i kommittén har utsetts fullmäktiges vice ordföTande

A. W. Strand, riksgäldsdirektören S. O. Widlund samt sekreteraren

hos Nordiska rådet, docenten B. E. G. Petrén.

På hemställan av Kommittén för ungdomens lönsparande har fullmäktige,

med tillämpning från och med år 1958, fastställt vissa ändringar i bestämmelserna

för lönsparandet. Ändringarna innebär endast smärre jämkningar

av reglerna, bl. a. i fråga om maximiåldern för kvarstående i lönsparandet,

vilken höjts från 28 till 30 år, samt i fråga om förtidsuttag, varvid införts

den nya bestämmelsen, att sådant uttag må tillåtas — intill 50 % av å lönsparkonto

innestående medel och på vissa villkor i övrigt — för överföring

till s. k. aktiesparklubb. — Lönsparandets benämning har ändrats till Ungdomens

lönsparande.

Stockholm den 10 januari 1958

CARL-HENRIK NORDLANDER

AXEL STRAND ERIK HAGBERG GUSTAV V. NILSSON

WALD. SVENSSON ANDERS PETTERSSON PATRIK SVENSSON

STEN WIDLUND

Riksgäldsdlrektör

j Torsten Bjerlöw

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 195H

15

Bilaga

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr)

Tillgångar

1957

30/6

1957

31/12

Förändr.

Riksgåldsfonden

Uppköpta obligationer m. m................

3

3

—

Förskott och utlånta medel.................

9

14

+ 5

Rörliga krediter åt vissa myndigheter........

935

767

— 168

Vissa garantimedel.........................

3

3

—

0reglerade anslagsmedel ...................

1

—

— 1

Lån till vissa företag inom träindustrien.....

16

14

— 2

Kassaförstärkning åt statskontoret...........

3 180

4 785

+ 1 605

Checkräkning hos riksbanken...............

0

35

+ 35

Postgirokonto 1015 ........................

4

0

— 4

Diverse...................................

—

9

+ 9

4 151

5 629

+ 1478

Kapitalinvesteringar.........................

15 098

15 895

+ 797

Summa

19 249

21524

+ 2 275

Skulder

Riksgåldsfonden

Statsskulden

Fonderad statsskuld .....................

12 956

13 341

+ 385

Tillfällig statsskuld.......................

3 862

5 754

+ 1892

16 818

19 095

+ 2 277

Förfallna obligationer......................

2

2

—

Förfallna kuponger m. m...................

10

25

+ 15

Icke disponerade medel tillhöriga vissa fonder

2

1

— 1

Förfallna skattepremieobligationer ..........

17

1

- 16

Kostnader för skattepremielånet ............

1

1

—

16 850

19 125

+ 2 275

Tillgångar över skulder1

Statens eget kapital.........................

2 399

2 399

—

Summa

19 249

21 524

+ 2 275

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel.

580033 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.