Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående hotellnäringens kreditproblem.

1958-03-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:20, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående hotellnäringens kreditproblem.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1958

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående hotellnäringens

kreditproblem.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 306 i första kammaren av herr Andersson, Torsten, och nr

358 i andra kammaren av herrar Gustafsson i Kårby och Larsson i Hedenäset,

har hemställts, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om att vid pågående utredning hotellnäringens kreditproblem

prövas med beaktande av vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till motionen

II: 358.

över motionerna har yttrande inhämtats från fullmäktige i riksbanken,

statens brandinspektion och utredningen för översyn av kreditstödet åt

hantverk och småindustri, varjämte Svenska turisthotellens riksförbund

och Svenska turisttrafikförbundet erhållit tillfälle att yttra sig i ärendet.

Svenska Turisthotellens riksförbund har bl. a. anfört följande.

Den näring som förbundet företräder har alltsedan 30-talet — och särskilt

under tiden efter andra världskriget — varit i stort behov av kapitalinsats.

1948 års turistutredning visade detta liksom, och i ännu högre

grad, Turisthotellutredningen 1954. Sistnämnda utredning utmynnade

också i ett förslag om statlig lånegaranti för näringen, vilket förslag dock

ännu inte realiserats. Utredningen visade bl. a., att under åren 1939—54

antalet bäddar inom turisthotell och pensionat i landet minskat med 5

procent. Ett stort antal privatägda företag hade nedlagts, och de jämförelsevis

få nytillkomna anläggningarna hänförde sig företrädesvis till de stora

fritidsorganisationerna, vilka genom bidrag från det allmänna fått större

möjligheter att bygga nytt än övriga. Sedan 1954 har ytterligare ett antal

turisthotell och pensionat försvunnit ur marknaden och övergått till att

drivas av det allmänna som alkoholisthem, sjukkassehem o. d. De som i

dag är till salu på grund av olika skäl kommer att gå samma öde till mötes

eller, om det allmänna inte finns som köpare, att nedläggas. Förbundet

har med övertygelse hävdat, att bristen på kapital för modernisering och

anpassning är främsta orsaken till bortfallet inom näringen, och hävdar

detta alltjämt. Vi vill dock gärna understryka, att i vissa fall sanering

varit nödvändig.

I dag är läget på arbetsmarknaden ett helt annat än 1954. Då var det

ont om arbetskraft av alla kategorier. I dag är tillgången särskilt på mindre

kvalificerad arbetskraft på landsbygden mycket god. Vi kan därför instämma

i motionärernas yttrande, alt ett nedläggande av turisthotellen skulle

få mycket ogynnsam verkan på arbetstillfällena på landsbygden.

Hihang titt riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1958

Till slut får vi framhålla, att ett beslut i riksdagen i enlighet med motionärernas

förslag -—- att pågående utredning av Kungl. Maj :t får i uppdrag

att pröva denna närings kreditproblem — skulle hälsas med stor tillfredsställelse.

Näringens utövare hyser ännu —- trots statsmakternas hittillsvarande

passivitet -— förhoppning om ett verksamt stöd från det allmännas

sida. Turisthotell och pensionat fyller en stor och viktig funktion i samhället.

Utökad fritid och semester ställer otvivelaktigt krav på utökad

kapacitet och anpassning av semesteranläggningarna. Det är därför angeläget

att turistanläggningarna beredes möjlighet till modernisering efter

reselivets nya betingelser.

Förbundet hoppas att den av motionärerna föreslagna utredningen beträffande

kreditstöd till vår näring snarast kommer till stånd.

Statens brandinspektion uttalar, att en icke obetydlig del av landets

turisthotell erbjuder mindre tillfredsställande förhållanden ur brandförsvarssynpunkt.

I många fall tillstyrker emellertid brandmyndigheten dispens

— i regel under ett år i taget — från skyldigheten att vidtaga erforderliga

brandskyddande åtgärder. Därest den av motionärerna föreslagna vägen

beträdes, skapas enligt inspektionen sannolikt sådana ekonomiska förutsättningar

som gör det möjligt för vederbörande hotellägare att vidta bl. a.

trängande brandskyddsåtgärder. Inspektionen anser sålunda att — därest

det även ur andra synpunkter bedömes lämpligt — det skulle vara värdefullt,

om turisthotellen, på sätt motionärerna uttalat, kunde jämställas med

andra företag inom den mindre industrien och att, såsom en följd härav,

de ifrågavarande kreditproblemen kunde prövas av den av motionärerna

åberopade utredningen.

Efter att ha erinrat om 1948 och 1954 års utredningar rörande turisttrafiken

betonar Svenska turisttrafikförbundet, att ökningen av utlänningsturismen

för Sveriges del har lett till det anmärkningsvärda faktum

att det under 1957 noterades över en halv miljon icke-nordiska inresor,

eller cirka fyra gånger mer än under det bästa förkrigsåret. Ur ekonomisk

synpunkt innebär denna ökning av utlandsturisternas antal, att vårt land

tack vare turismen hämtar ett belopp i utländska valutor, som anses närma

sig en halv miljard i svenska kronor — vad inlandsturismen beträffar finns

ingen motsvarande möjlighet att mäta denna, men det finns grundad

anledning antaga att den ökat i motsvarande grad.

Kraven på turisthotellens kapacitet och tidsenlighet har såsom anföres

i motionerna under senare år ytterligare skärpts. Inför framtiden räknar

Turisttrafikförbundet med ledning av sitt prognosmaterial med att den

utländska turistströmmen, som hittills efter kriget i stort sett fördubblats

vart femte år, om förhållandena i världen förblir normala, synes komma att

öka med 10 eller kanske 15 procent varje år.

Om de svenska turisthotellen inte får möjligheter att motsvara utvecklingens

krav föreligger enligt förbundet risk att de förlorar sin internationella

goodwill, vilket kan försvåra den svenska turistvärvningen utomlands

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1958

3

och leda till att Sverige går miste om värdefull turistvaluta. Även de i de

nämnda motionerna anförda synpunkterna om turisthotellens betydelse

för sysselsättningen i kringliggande områden är i dagens situation, med

dess tendens till mera ogynnsamt sysselsättningsläge, speciellt viktiga och

förbundet understryker att turisthotellen på ett betydelsefullt sätt skapar

arbetstillfällen för bygdens folk och dessutom ofta direkt eller indirekt

även i stort medför en positiv återverkan på det lokala näringslivet.

Turisttrafikförbundet anser motionärerna ha i princip rätt, när de i

företags- och sysselsättningshänseende jämför turisthotellen med andra

företag inom den mindre industrien. Samtidigt understrykes att den svenska

turistnäringen i dag, tagen som helhet, tillför vårt land så stora belopp

i utländska valutor, att den som exportnäring betraktad är verkligt betydande.

Inom denna näring är turisthotellen givetvis en betydelsefull del

— man kan med viss rätt säga, att de intar en nyckelposition — och frågan

om deras kreditproblem är av detta skäl av sådan vikt, att den enligt

förbundets uppfattning snarast möjligt bör tas upp till behandling av

statsmakterna.

Fullmäktige i riksbanken, som avstyrker motionerna, anför bl. a. följande.

Den av motionärerna åbex-opade bristen på hotellrum, särskilt för utländska

turister, har främst varit ett storstadsproblem. Genom de senaste

årens hotellbyggen i rikets största städer kan denna brist numera väsentligen

anses hävd. Beträffande de s. k. turisthotellen på landsbygden torde

deras ekonomiska svårigheter till icke ringa del bero på en djupgående

strukturell omdaning av turisttrafiken, som är långt ifrån avslutad och

som bl. a. genom motorturismen synes innebära en viss frigörelse från

dessa företag till förmån för enklare och billigare logiformer, till förmån

för camping, utlandsresor o. d. Ingen sakkunniginstans torde så länge

denna omdaning pågår kunna avgöra vilka företag inom branschen, som

ha förutsättningar till rimlig avkastning på längre sikt.

Fullmäktige kunna icke heller dela motionärernas uppfattning, att de

främsta orsakerna till turisthotellens finansieringssvårigheter skulle vara

att söka i affärsbankernas relativt restriktiva kreditbedömning inom detta

område. Snarare torde bankernas hållning — utom som en följd av den

rådande knappheten på kapital — kunna ses som en realistisk bedömning

av turisthotellens framtida möjligheter att kunna taga ut sådana priser för

sina tjänster, att investeringar i ny- och ombyggnader skulle kunna lörräntas.

Det torde förtjäna erinras om att enligt 1954 års utredning de

större välskötta turisthotellen vid affärsmässig drift skulle behöva höja

sina priser med ca 20 procent. Sådana prishöjningar anses inom branschen

omöjliga att uttaga. Turisthotellen vågade icke ens uttaga de relativt blygsamma

prishöjningar, som medgåvos under senare delen av den period,

då branschen var underkastad priskontroll. Det sannolika efterfrågebortfallct

bedömdes bli större än de eventuella intäktsökningar, som prishöjningarna

skulle kunna ge.

Branschens kreditsvårigheter torde också sammanhänga med det förhållandet,

att turisthotellens f astighetsbestånd är ålderstiget och i väsen t
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1958

liga avseenden olämpligt för sitt ändamål med de krav, som måste ställas

i dag.

Möjligheterna för att uppnå tillräckliga kostnadssänkningar genom

rationellt planerade nybyggnader torde likaledes vara ytterst begränsade.

Enligt 1954 års utredning visade två helt nystartade större turisthotell i

fjälltrakterna — således anläggningar med två säsonger — sämre resultat

än något av övriga undersökta företag, trots att anläggningskostnaderna i

bägge fallen delvis subventionerats. Utredningen drog också slutsatsen att

»en nyetablering av turisthotell på affärsmässig grund för närvarande ter

sig i det närmaste utesluten». Läget torde under den tid som förflutit sedan

dess icke ha förbättrats.

Fullmäktige kunna icke heller dela motionärernas uppfattning att turisthotellen

skulle vara jämförliga med andra företag inom den mindre industrien

i företags- och sysselsättningshänseende. Den korta säsongen, för

flertalet turisthotell ej överstigande 2—3 månader, varav i allmänhet endast

3—6 veckor med full beläggning, torde göra turisthotellens betydelse för

landsbygdens framtida sysselsättningsmöjligheter skäligen obetydlig, allra

helst som en av de främsta målsättningarna för en sanering av näringen

måste vara att söka kraftigt minska personalkostnaderna. Något lämpligt

alternativ till industriell företagsamhet på landsbygden torde turisthotellen

av dessa skäl icke kunna sägas erbjuda.

Slutsatserna av vad ovan anförts synas bli, att därest statliga stödåtgärder

skulle övervägas, dessa måste få formen av subventioner, vilka i nuvarande

statsfinansiella läge torde vara uteslutna, däremot icke av krediter.

Utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri

framhåller bl. a., att även om turisthotellens kreditproblem redan varit

föremål för viss utredning, synes emellertid ett slutligt ställningstagande

till detta spörsmål kunna antagas kräva fortsatta grundliga överväganden

och utredningar bl. a. rörande turistnäringens allmänna ställning i samhällsekonomien,

dess lönsamhet och utvecklingsmöjligheter liksom ock

ingående prognoser om turismens framtida strukturutveckling. De undersökningar

som sålunda fordras som grundval för mera slutgiltiga överväganden

om turisthotellnäringens kreditproblem är av en helt annan art

än den huvudsakligen tekniskt administrativa undersökning, som utredningens

nuvarande uppdrag avser. Det framhålles också, att utredningen

för närvarande icke har en sådan sammansättning att den lämpar sig för

att behandla spörsmål angående turisthotellens kreditproblem, vilka måste

förutsättas vara helt artskilda från de arbetsuppgifter som enligt direktiven

innefattas i utredningens uppdrag. En utvidgning av utredningsuppdraget

på sätt i motionerna föreslagits skulle medföra en avsevärd förskjutning av

utredningens arbete, därest icke den utvägen väljes att låta arbetet å

nytillkomna uppgifter anstå tills utredningen fullgjort övriga arbetsuppgifter.

En sådan anordning skulle å andra sidan innebära att utredningsarbetet

vad avser de förra skulle försenas. Med hänsyn till det anförda

anser sig utredningen icke böra förorda, att utredningens uppdrag utvidgas

att även avse turisthotellnäringens kreditproblem.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1958

5

Utskottet

De problem hotellnäringen stått inför under efterkrigstiden har föranlett

två utredningar, dels av 1948 års turistutredning, som avgav sitt betänkande

år 1951 (SOU 1951: 49), dels ock av en inom Svenska turisttrafikförbundet

på uppdrag av handelsdepartementet tillsatt kommitté, vilken

avgav sitt betänkande den 15 oktober 1954.

Motionärerna har nu föreslagit, att utredningen för översyn av kreditstödet

åt hantverk och småindustri borde få i uppdrag att pröva även hotellnäringens

kreditproblem. Detta skulle kunna ske på så sätt att utredningen

finge särskilda tilläggsdirektiv. Enligt de nu gällande direktiven kommer

utredningen nämligen att beakta turistnäringen endast då det gäller gränsdragningen

mellan hantverk och industri samt annan därmed jämförlig

verksamhet å ena sidan samt andra näringsgrenar å den andra. Utredningen

har däremot icke att ingå på kreditproblemen inom turistnäringen. Såvitt

utskottet kan bedöma bör en ändring härutinnan knappast ifrågakomma

med hänsyn till att utredningen till övervägande del är av teknisk och

administrativ karaktär och att arbetsuppgifterna hänför sig till bestående

stödformer.

Utskottet vill härutöver framhålla att hotellnäringens kreditproblem får

ses i samband med lönsamhetsutvecklingen inom näringen. Den strukturförändring

som kunnat iakttagas på detta område och som kan väntas

fortgå länge än påverkar i hög grad räntabilitetsförhållandena och försvårar

samtidigt framtidsbedömningen. Utskottet förutsätter att kreditproblemen

kommer att beaktas då Kungl. Maj:t tar ställning till de förslag,

som framlagts av 1954 års utredning rörande de företagsekonomiska förhållandena

inom turisthotellnäringen.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:306 och 11:358 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 mars 1958

På bankoutskottets vägnar:

F. BOO

Närvarande:

från första kammaren: herrar Boo, Domö, Kriigel, Strandler, Mannerskantz

och Danmans;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, RegnélP,

Andersson i Ronneby, Carlsson i Tibro, Svensson i Stenkyrka, Löfgren"'' och

Hagnell.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.