Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 8 och 16 §§ förordningen den 6 juni 1929
1958-04-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1958 A:24, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 8 och 16 §§ förordningen den 6 juni 1929
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1958
1
Nr 24
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning om ändrad lydelse av 8 och 16 §§ förordningen
den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska
skeppshypotekskassan.
I en den 7 mars 1958 dagtecknad proposition, nr 99, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under åberopande
av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen antaga vid propositionen
fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 8 och 16 §§ förordningen
den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan.
I propositionen föreslås upphävande av bestämmelsen att Svenska skeppshypotekskassan
vid prövningen av låneansökningar i allmänhet skall lämna
företräde åt fartyg som är byggt i Sverige. Härjämte framlägges förslag om
vidgad befogenhet för kassan att kräva försäkringsskydd vid utlåning.
Berörda lagförslag är av följande lydelse
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 8 och 16 §§ förordningen den 6 juni
1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan
Härmed förordnas, att 8 och 16 §§ förordningen den 6 juni 1929 angående
Svenska skeppshypotekskassan1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse)
§
Kassan äger bevilja lån allenast
mot säkerhet av inteckning i fartyg,
som är maskindrivet.
Vid prövning av ansökningar om
lån skall i allmänhet företräde lämnas
åt fartyg, som är byggt i Sverige.
§ 16.
Fartyget skall vara i sin helhet Fartyget skall vara i sin helhet
kaskoförsäkrat mot såväl totalförlust kaskoförsäkrat mot såväl totalförlust
som partiell skada och kostnad till som partiell skada och kostnad till
1 Senaste lydelse av 16*!, se 1944:209.
1 Bihang till riksdagens protokoll t958. 8 samt. Nr 24
(Föreslagen lydelse)
8.
Kassan äger bevilja lån allenast
mot säkerhet av inteckning i fartyg,
som är maskindrivet.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1958
minst det värde, som av styrelsen
åsättes fartyget; styrelsen dock obetaget
att, i den mån så finnes kunna
ske utan åsidosättande av nödig
trygghet för kassan såsom inteckningshavare,
i stället för sådan kaskoförsäkring
godtaga s. k. intresseförsäkring
i fartyget ävensom medgiva,
att fartygsägaren står självrisk
till högst tio procent av nämnda värde.
Dessutom skall finnas särskild
försäkring, som i sedvanlig utsträckning
bereder i kaskoförsäkringen
icke innefattat skydd (protection and
indemnity) mot den ersättningsskyldighet,
som kan uppkomma för fartygets
ägare.
minst det värde, som av styrelsen
åsättes fartyget; styrelsen dock obetaget
att, i den mån så finnes kunna
ske utan åsidosättande av nödig
trygghet för kassan såsom inteckningshavare,
i stället för sådan kaskoförsäkring
godtaga s. k. intresseförsäkring
i fartyget ävensom medgiva,
att fartygsägaren står självrisk
till högst tio procent av nämnda värde.
Dessutom skall finnas särskild
försäkring, som i sedvanlig utsträckning
bereder i kaskoförsäkringen
icke innefattat skydd (protection and
indemnity) mot den ersättningsskyldighet,
som kan uppkomma för fartygets
ägare, varjämte styrelsen äger
föreskriva sådan ytterligare försäkring
som styrelsen kan finna erfor
-
derlig.
Såväl kasko- som----skadans inträffande.
I övrigt —---omständigheterna påkallad.
Försäkringsgivaren skall---försäkringens upphörande.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Svenskbyggda fartygs företräde till lån
Såsom en allmän regel för skeppshypotekskassans kreditgivning gäller enligt
8 § förordningen angående kassan att denna vid prövningen av låneansökningar
i allmänhet skall lämna företräde åt fartyg, som är byggt i
Sverige. Samma regel gäller även för statens sekundärlånefond för rederinäringen,
vilken fond har till ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning
i fartyg, som är belånat i skeppshypotekskassan. För statens lånefond
för den mindre skeppsfarten upptages däremot i nu gällande kungörelse
(SFS 340/1957) icke någon motsvarande regel om företrädesrätt för
fartyg, som byggts eller avses skola byggas i Sverige. I anledning av den
bristande enhetligheten på denna punkt i fråga om den statliga kreditgivningen
till skeppsfarten har i en inom handelsdepartementet i december 1957
upprättad promemoria förslag framlagts till sådan ändring i förordningen
angående skeppshypotekskassan, att prioritetsregeln till förmån för svenskbyggda
fartyg upphävs vid lån från kassan och sekundärlånefonden.
I promemorian framhålles, att prioritetsregeln medför minskade kreditmöjligheter
för den som är hänvisad till alt anlita utländskt varv för visst
fartygsarbete. Samtidigt medför regeln erfarenhetsmässigt, att i vissa fall
svenskt varv anlitas där det, frånsett kreditläget, skulle ha varit företagsekonomiskt
fördelaktigast att låta arbetet utföras på utländsk botten. Ett
jämställande av utländska fartygsbyggen med svenska vore även i linje med
Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1958 3
strävandena att få till stånd internationellt samarbete på det ekonomiska
området.
över promemorian har, efter remiss, yttranden inkommit från sjöfartsstyrelsen,
statskontoret, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,
statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten, Sveriges redareförening,
Stockholms rederiförening, Rederiföreningen för mindre fartyg,
Kanalflottans rederiförening, Sveriges varvsindustriförening och Föreningen
Sveriges mindre varv. Härjämte har Svenska skeppshypotekskassan och
nämnden för statens sekundärlånefond för rederinäringen avgivit gemensamt
yttrande.
Samtliga remissinstanser, med undantag för företrädarna för varvsindustrien,
tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget att slopa prioritetsregeln
för svenskbyggda fartyg. Beträffande innehållet i remissyttrandena hänvisar
utskottet till propositionen (s. 7—11).
Departementschefen har i frågan anfört följande:
För den statliga kreditgivningen till sjöfartsnäringen gällde tidigare såsom
en enhetlig regel att företräde till lån i allmänhet skulle lämnas fartyg
som var byggda i Sverige. Denna företrädesrätt har emellertid under
senare tid kommit att stå i mindre god överensstämmelse med strävandena,
icke minst på det nordiska planet, att vidga det ekonomiska samarbetet
länderna emellan. I samband med att nya bestämmelser under fjolåret utfärdades
för den låneverksamhet som bedrives till förmån för den mindre
skeppsfarten slopades den förut gällande bestämmelsen om företräde för
svenskbyggda fartyg.
Prioritetsregeln gäller emellertid fortfarande i fråga om lån som utlämnas
från Svenska skeppshypotekskassan och statens sekundärlånefond för
rederinäringen. I anledning härav har inom handelsdepartementet upprättats
en promemoria med förslag om upphävande av företrädesrätten även
vid ifrågavarande kreditgivning. Promemorian har i vanlig ordning remissbehandlats.
I promemorian framhålles att vägande skäl kan anföras mot att inskränka
kreditgivningen till fartyg som kölsträckts i Sverige. Prioritetsregeln
medför sålunda enligt promemorian sämre kreditmöjligheter för den som
är hänvisad till att anlita utländskt varv för visst fartygsarbete. Samtidigt
medför regeln att i vissa fall svenskt varv anlitas där det i och för sig
varit företagsekonomiskt fördelaktigast att låta utföra arbetet på utländsk
botten. Även de internationella synpunkterna framhäves.
Vid remissbehandlingen av departementspromemorian har förslaget att
slopa företrädesrätten för svenskbyggda fartyg mött motstånd från företrädare
för varvsindustrin men i övrigt tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
För egen del anser jag det angeläget att man undanröjer sådana villkor
vid den statliga kreditgivningen till rederinäringen som icke låter sig förena
med strävandena mot vidgat internationellt samarbete. Jag vill erinra om att
4 Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1958
de från varvsindustrins håll under remissbehandlingen påtalade danska bestämmelserna
om kredit till byggen av fiskefartyg, vilka regler ensidigt gynnar
danska varv och installationer av danska motorer, givit anledning till
en svensk framställning till Nordiska rådet om åtgärder till upphävande av
ifrågavarande särställning för båtar och motorer av danskt ursprung. Rådet
har den 22 februari 1957 rekommenderat den danska regeringen att överväga
ändring av de angivna förutsättningarna för lån vid byggande av fiskefartyg
och installation av motorer.
Jag biträder även övriga i promemorian anförda skäl för att nu slopa företrädesrätten
för fartygsbyggen vid svenska varv i fråga om lån från skeppshypotekskassan
och sekundärlånefonden. Såsom understrukits av bl. a. sjöfartsstyrelsen
kan ett villkor, som begränsar redarens frihet att välja det
varv som det från företagsekonomisk synpunkt ställer sig fördelaktigast att
anlita, leda till en förhöjning av investeringskostnaderna och därigenom motverka
låneverksamhetens syfte.
På grund av det anförda finner jag mig böra förorda att lånebestämmelserna
för skeppshypotekskassan och därmed även för sekundärlånefonden
ändras så att företrädet till lån för svenskbyggda fartyg upphäves.
Det må erinras om att varken från skeppshypotekskassan eller sekundärlånefonden
under senare år utlämnats något lån. I nuvarande kreditmarknadsläge
får den förordade ändringen av kreditvillkoren närmast karaktären
av en formell jämkning med hänsyn till önskemålet att undanröja onödiga
hinder för den internationella konkurrensen på detta område.
Vad slutligen beträffar den av bl. a. lånenämnden för den mindre skeppsfarten
upptagna frågan om kreditgivningen för fartygsbyggen mellan 300
och 500 bruttoton bör, därest riksdagen inte har något att erinra däremot,
den faktiska sänkningen i fjol av den övre tonnagegränsen för nämndens
långivning till 300 ton ha till följd att området för skeppshypotekskassans
och sekundärlånefondens kreditverksamhet kommer att omfatta fartyg med
en bruttodräktighet ned till 300 ton.
Försäkringsskyddet
I skrivelse den 29 januari 1957 till Kungl. Maj :t har skeppshypotekskassan
hemställt om sådan ändring av 16 § i förordningen angående skeppshypotekskassan
att kassan far möjlighet att kräva även andra försäkringar
än dem, som nu nämnes i paragrafen, i de fall kassan finner det nödvändigt
eller lämpligt för att skydda sin rätt som långivare.
Över kassans framställning har, efter remiss, yttranden inkommit från
fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, statskontoret, sjöfartsstyrelsen
och försäkringsinspektionen. Sjöfartsstyrelsen har överlämnat
av styrelsen inhämtat yttrande från Sveriges redareförening. Samtliga remissinstanser
har därvid tillstyrkt framställningen eller lämnat den utan
erinran.
Beträffande de motiv kassan anfört för sin framställning jämte de avgivna
remissyttrandena får utskottet hänvisa till propositionen (s. 12—14).
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1958
5
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Skeppshypotekskassan äger enligt 8 § förordningen angående kassan bevilja
lån endast mot säkerhet av fartygsinteckning. I 16 § anges för närvarande
uttömmande vilka försäkringar i fartyget, som skeppshypotekskassan
kan kräva såsom lånevillkor. De försäkringstyper som där nämnes är
kaskoförsäkring, intresseförsäkring samt protection and indemnity-försäkring.
Dessa försäkringsformer erbjuder icke en kreditgivare fullt betryggande
skydd. Långivarens rätt såsom inteckningshavare på grund av försäkringen
är nämligen i regel beroende av att försäkringen är giltig gentemot
försäkringstagaren. Denne kan emellertid på olika grunder ha förverkat sin
rätt enligt försäkringsavtalet. De vanligaste fallen är att försäkringstagaren
låtit fartyget gå till sjöss trots att det icke är sjovärdigt eller att han
låtit det taga en i försäkringspolisen förbjuden route (s. k. otillåten deviation).
Någon möjlighet att täcka nämnda risker medelst försäkring har
intill helt nyligen inte stått till buds. Såsom framgått av den tidigare redogörelsen
föreligger dock numera möjligheter att få försäkring, som skyddar
långivaren i sådana fall där försäkringstagaren själv inte åtnjuter försäkringsskydd.
Sådan långivareintresseförsäkring utnyttjas redan vid ickestatlig
kreditgivning. Enligt vad jag under hand erfarit överväges inom
lånenämnden för den mindre skeppsfarten att kräva försäkring av denna
typ såsom villkor för lån ur den av nämnden förvaltade fonden.
Med hänsyn till det anförda finner jag det angeläget att även skeppshypotekskassan
har möjlighet att täcka den brist i försäkringsskyddet som
hittills förelegat. Kassans framställning om utvidgning av befogenheterna
enligt förordningen att påfordra försäkring har tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av samtliga remissinstanser. Även jag anser en ändring av
förordningen i föreslagen riktning befogad. Såsom påpekats av försäkringsinspektionen
bör kassan icke bindas vid vissa bestämda försäkringsformer
utan kunna fritt lämpa sina villkor i detta avseende efter utvecklingen på
försäkringsmarknaden.
Utskottet
Den i förevarande proposition föreslagna ändringen av § 8 i förordningen
angående Svenska skeppshypotekskassan innebär ett upphävande av den hittills
gällande bestämmelsen att kassan vid prövning av låneansökningar i
allmänhet skall lämna företräde åt fartyg som är byggda i Sverige. Såväl
strävandena att vidga det ekonomiska samarbetet länderna emellan, inte
minst på det nordiska planet, som företagsekonomiska skäl talar för att den
föreslagna ändringen kommer till stånd, varför utskottet tillstyrker densamma.
Utskottet har vidare icke någon erinran mot att skeppshypotekskassans
och sekundärlånefondens kreditverksamhet kommer att omfatta fartyg
med en bruttodräktighet ned till 300 bruttoton i stället för som hittills
ned till 500 ton. Ändringen motiveras av att kreditgivningen från lånenämn
-
6
Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1958
den för den mindre skeppsfarten sedan i fjol i praktiken begränsats till fartyg
av högst 300 bruttoton.
Utskottet tillstyrker vidare den i propositionen föreslagna utvidgningen
av skeppshypotekskassans befogenhet att kräva försäkringsskydd vid sin
utlåning.
Åberopande det anförda hemställer utskottet sålunda,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition,
nr 99.
Stockholm den 9 april 1958
På bankoutskottets vägnar:
FRITIOF BOO
Närvarande:
från första kammaren: herrar Boo, Fahlander, Mogård, Schmidt, Domö,
Krugel*, Mannerskantz* och Andersson*;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Strandh*, Larsson i Julita*,
Carlsson i Tibro, Persson i Appuna*, Rask, Wachtmeister och Börjesson*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
580740 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.