Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående småföretagsamhetens lokalfrågor.

1958-04-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående småföretagsamhetens lokalfrågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1958

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående småföretagsamhetens

lokalfrågor.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 307 i första kammaren av herr Andersson, Torsten, och herr

Hermansson samt nr 359 i andra kammaren av herrar Eriksson i Bäckmora

och Larsson i Hedenäset, har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla, att frågan om statsbidrag till verkstads- och hantverkshus,

antingen genom återupptagande av den vilande utredningen angående

småföretagens lokalfrågor eller genom annan särskild utredning, måtte prövas

i så god tid, att proposition i ärendet kan föreläggas 1959 års riksdag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 307.

Över motionerna har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen

och utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk

och småindustri, varjämte tillfälle beretts för Svensk industriförening

och Sveriges hantverks- och småindustriorganisation att inkomma med yttrande

i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför att de synpunkter styrelsen framfört i remissutlåtanden

till utskottet 1953 och 1955 alltjämt äger sin giltighet. Styrelsen

är således alltjämt av den uppfattningen att åtskilliga problem bör utredas

i syfte att underlätta småföretagarnas möjligheter att ordna sina lokalfrågor.

Samtidigt framhålles, att företagareföreningarna fått betydligt större

möjligheter än tidigare att bistå småföretagen vid deras lokalanskaffning.

Sålunda har föreningar numera bildats i samtliga län. Vidare har de statliga

lånegarantierna tillkommit och blivit ett utmärkt hjälpmedel, såväl då det

gäller anskaffningen och upprustningen av lokaler som anskaffande av maskiner

för småföretagen. Företagareföreningarnas egna utlåningsmöjligheter

har också avsevärt förstärkts och deras rådgivande verksamhet har ökats.

Vad som här sålunda skett har redan givit betydande resultat, och ytterligare

sådana är att vänta i takt med att verksamheten ytterligare utbygges och

resurserna ökas.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser det lämpligt att avvakta resultatet av utredningen

för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri innan

ställning tages till frågan om formerna för det fortsatta utredningsarbetet

angående småföretagens lokalfrågor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 saml. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1958

Utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri har

enligt de för denna utfärdade direktiven att närmare angiva de syften som

det statliga kreditstödet åt dessa näringsgrenar skall tillgodose. Vid fullgörande

av denna arbetsuppgift kommer utredningen enligt vad den själv uppgivit

att behandla frågan huruvida kreditstöd för uppförande av verkstadseller

hantverkshus bör ingå bland ändamålen för den allmänna kreditstödjande

verksamheten på det område utredningsuppdraget avser. I vilken utsträckning

utredningen härutöver kan komma att behandla spörsmål om

småföretagens lokalfrågor av mera allmän karaktär kan för närvarande icke

med full säkerhet bedömas.

Svensk industriförening framhåller följande.

Föreningen vill på det kraftigaste understryka den roll, som lokalfrågan i

dag spelar för vårt lands småföretagare och deras möjligheter att hävda sig

i konkurrensen. Goda verkstadslokaler är ävenledes en förutsättning för att

förmå mindre företagare att kvarstanna på landsbygden. Enligt föreningens

uppfattning har småföretagarna, på grund av att deras verkstadslokaler i så

stor utsträckning är undermåliga och otillräckliga, försatts i ett sämre konkurrensläge

såväl gentemot de stora företagsenheterna som mot konkurrenterna

utomlands. Löses icke småföretagarnas lokalfråga åtminstone nödtorftigt

inom en överskådlig framtid, är det fara värt, att deras förmåga

till insatser inom näringslivet gradvis försämras och i stor utsträckning

försvinner.

Motionärerna har uppehållit sig utförligt omkring de kollektiva verkstadshusen

och anser, att denna lösning på lokalfrågan är den lämpligaste. Föreningen

är för sin del icke så övertygad om den saken, då de kollektiva verkstadshus,

som hittills uppförts och kommit till användning, haft åtskilliga

brister framför allt alldeles för höga hyror. Idéen med dessa kollektiva hus

för småföretagare är emellertid, enligt föreningens mening, i teorin mycket

god, och de hittills gjorda erfarenheterna bör med framgång kunna läggas

till grund för en eliminering av bristerna vid kommande byggen. Sålunda bör

t. ex. dessa verkstadshus icke byggas i flera plan, åtminstone icke för egentlig

småindustri, då de interna transportkostnaderna blir för höga genom

flerplanssystemet.

Emellertid anser föreningen, som ovan påpekats, det vara en oundgänglig

fordran, att samhället påtar sig ansvaret för att en kraftig upprustning av

småföretagarnas lokalmöjligheter igångsättes. Huruvida lösningen är att

finna i kollektiva verkstadshus eller enskilda lokaliteter, är en teknisk fråga,

som bör närmare utredas. Det väsentliga är, att en kraftig samhällsinsats

sker genom statsbidrag för uppförande av lämpliga verkstadslokaler åt småföretagarna.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation förklarar att organisationen

under en lång följd av år i olika sammanhang har understrukit nödvändigheten

av att småföretagens strävanden att förbättra sin verkstadsstandard

icke får motverkas genom olika föreskrifter utan i stället bör underlättas från

myndigheternas sida. Den har bl. a. med framgång förordat uppförande av

kollektiva verkstadshus på orter där behov av sådana föreligger. I sådana

sammanhang har ofta ett gott samarbete kunnat komma till stånd mellan

enskilda och kommunala intressen. Småföretagen betalar de faktiska kost
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1958

3

naderna för sina verkstäder efter vanliga grunder. I vissa fall har kommunerna

genom att t. ex. reservera lämplig tomtmark, genom kommunal borgen

för viss del av lånesumman eller genom uppförande av hus i egen regi

kunnat medverka till en god lösning av frågan.

Organisationen delar icke motionärernas uppfattning att statsbidrag bör

utgå till sådana hus. I stället för att beträda statsbidragslinjen i fråga om

verkstadsbyggen anses det långt angelägnare att skapa sådana allmänna förhållanden

i fråga om exempelvis lånemöjligheter, kommunikationer och bebyggelsebestämmelser

att ett gynnsamt klimat uppstår, icke minst på landsbygden,

för lönsam företagsamhet i mindre skala.

Utskottet. Småföretagens lokalfrågor har på senare år vid flera tillfällen

blivit aktualiserade inom riksdagen. Utskottet framhöll senast år 1956 (uti.

nr 19) i anledning av då väckta motioner i ämnet, att det behov som alltjämt

förelåg av en upprustning av småindustriens lokaler framdeles torde komma

att uppmärksammas bl. a. från företagareföreningarnas sida. Det framgår av

arbetsmarknadsstyrelsens ovan återgivna yttrande att så även skett. Utskottet

anförde vidare att spörsmålet förtjänade beaktande av de kommunala

myndigheterna. Utskottet ansåg sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande

icke kunna förorda att utredningen om småföretagens lokalfrågor återupptog

sin verksamhet då de väckta spörsmålen syntes kunna bli belysta i annan

ordning. Utskottet är alltjämt av denna uppfattning och vill nu ytterligare

framhålla, att utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk och

småindustri i viss utsträckning kommer att behandla de i motionerna berörda

frågorna. Det föreligger därför skäl att i vart fall avvakta resultatet av

detta utredningsarbete innan ytterligare åtgärder vidtages på detta område.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 307 och II: 359 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 april 1958

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Eliasson,

Domö, Strandler, Kronstrand och Elowsson;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Andersson i Ronneby, Carlsson

i Tibro, Svensson i Stenkyrka, Adamsson, Boija, Bengtsson i Landskrona

och Hamilton.

580751 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.