Utlåtande i anledning av väckta motioner angående småföretagsamhetens lokalfrågor.
1958-04-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1958 A:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående småföretagsamhetens lokalfrågor.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1958
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående småföretagsamhetens
lokalfrågor.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 307 i första kammaren av herr Andersson, Torsten, och herr
Hermansson samt nr 359 i andra kammaren av herrar Eriksson i Bäckmora
och Larsson i Hedenäset, har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla, att frågan om statsbidrag till verkstads- och hantverkshus,
antingen genom återupptagande av den vilande utredningen angående
småföretagens lokalfrågor eller genom annan särskild utredning, måtte prövas
i så god tid, att proposition i ärendet kan föreläggas 1959 års riksdag.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 307.
Över motionerna har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen
och utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk
och småindustri, varjämte tillfälle beretts för Svensk industriförening
och Sveriges hantverks- och småindustriorganisation att inkomma med yttrande
i ärendet.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför att de synpunkter styrelsen framfört i remissutlåtanden
till utskottet 1953 och 1955 alltjämt äger sin giltighet. Styrelsen
är således alltjämt av den uppfattningen att åtskilliga problem bör utredas
i syfte att underlätta småföretagarnas möjligheter att ordna sina lokalfrågor.
Samtidigt framhålles, att företagareföreningarna fått betydligt större
möjligheter än tidigare att bistå småföretagen vid deras lokalanskaffning.
Sålunda har föreningar numera bildats i samtliga län. Vidare har de statliga
lånegarantierna tillkommit och blivit ett utmärkt hjälpmedel, såväl då det
gäller anskaffningen och upprustningen av lokaler som anskaffande av maskiner
för småföretagen. Företagareföreningarnas egna utlåningsmöjligheter
har också avsevärt förstärkts och deras rådgivande verksamhet har ökats.
Vad som här sålunda skett har redan givit betydande resultat, och ytterligare
sådana är att vänta i takt med att verksamheten ytterligare utbygges och
resurserna ökas.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser det lämpligt att avvakta resultatet av utredningen
för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri innan
ställning tages till frågan om formerna för det fortsatta utredningsarbetet
angående småföretagens lokalfrågor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 saml. Nr 26
2
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1958
Utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk och småindustri har
enligt de för denna utfärdade direktiven att närmare angiva de syften som
det statliga kreditstödet åt dessa näringsgrenar skall tillgodose. Vid fullgörande
av denna arbetsuppgift kommer utredningen enligt vad den själv uppgivit
att behandla frågan huruvida kreditstöd för uppförande av verkstadseller
hantverkshus bör ingå bland ändamålen för den allmänna kreditstödjande
verksamheten på det område utredningsuppdraget avser. I vilken utsträckning
utredningen härutöver kan komma att behandla spörsmål om
småföretagens lokalfrågor av mera allmän karaktär kan för närvarande icke
med full säkerhet bedömas.
Svensk industriförening framhåller följande.
Föreningen vill på det kraftigaste understryka den roll, som lokalfrågan i
dag spelar för vårt lands småföretagare och deras möjligheter att hävda sig
i konkurrensen. Goda verkstadslokaler är ävenledes en förutsättning för att
förmå mindre företagare att kvarstanna på landsbygden. Enligt föreningens
uppfattning har småföretagarna, på grund av att deras verkstadslokaler i så
stor utsträckning är undermåliga och otillräckliga, försatts i ett sämre konkurrensläge
såväl gentemot de stora företagsenheterna som mot konkurrenterna
utomlands. Löses icke småföretagarnas lokalfråga åtminstone nödtorftigt
inom en överskådlig framtid, är det fara värt, att deras förmåga
till insatser inom näringslivet gradvis försämras och i stor utsträckning
försvinner.
Motionärerna har uppehållit sig utförligt omkring de kollektiva verkstadshusen
och anser, att denna lösning på lokalfrågan är den lämpligaste. Föreningen
är för sin del icke så övertygad om den saken, då de kollektiva verkstadshus,
som hittills uppförts och kommit till användning, haft åtskilliga
brister framför allt alldeles för höga hyror. Idéen med dessa kollektiva hus
för småföretagare är emellertid, enligt föreningens mening, i teorin mycket
god, och de hittills gjorda erfarenheterna bör med framgång kunna läggas
till grund för en eliminering av bristerna vid kommande byggen. Sålunda bör
t. ex. dessa verkstadshus icke byggas i flera plan, åtminstone icke för egentlig
småindustri, då de interna transportkostnaderna blir för höga genom
flerplanssystemet.
Emellertid anser föreningen, som ovan påpekats, det vara en oundgänglig
fordran, att samhället påtar sig ansvaret för att en kraftig upprustning av
småföretagarnas lokalmöjligheter igångsättes. Huruvida lösningen är att
finna i kollektiva verkstadshus eller enskilda lokaliteter, är en teknisk fråga,
som bör närmare utredas. Det väsentliga är, att en kraftig samhällsinsats
sker genom statsbidrag för uppförande av lämpliga verkstadslokaler åt småföretagarna.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation förklarar att organisationen
under en lång följd av år i olika sammanhang har understrukit nödvändigheten
av att småföretagens strävanden att förbättra sin verkstadsstandard
icke får motverkas genom olika föreskrifter utan i stället bör underlättas från
myndigheternas sida. Den har bl. a. med framgång förordat uppförande av
kollektiva verkstadshus på orter där behov av sådana föreligger. I sådana
sammanhang har ofta ett gott samarbete kunnat komma till stånd mellan
enskilda och kommunala intressen. Småföretagen betalar de faktiska kost
-
Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1958
3
naderna för sina verkstäder efter vanliga grunder. I vissa fall har kommunerna
genom att t. ex. reservera lämplig tomtmark, genom kommunal borgen
för viss del av lånesumman eller genom uppförande av hus i egen regi
kunnat medverka till en god lösning av frågan.
Organisationen delar icke motionärernas uppfattning att statsbidrag bör
utgå till sådana hus. I stället för att beträda statsbidragslinjen i fråga om
verkstadsbyggen anses det långt angelägnare att skapa sådana allmänna förhållanden
i fråga om exempelvis lånemöjligheter, kommunikationer och bebyggelsebestämmelser
att ett gynnsamt klimat uppstår, icke minst på landsbygden,
för lönsam företagsamhet i mindre skala.
Utskottet. Småföretagens lokalfrågor har på senare år vid flera tillfällen
blivit aktualiserade inom riksdagen. Utskottet framhöll senast år 1956 (uti.
nr 19) i anledning av då väckta motioner i ämnet, att det behov som alltjämt
förelåg av en upprustning av småindustriens lokaler framdeles torde komma
att uppmärksammas bl. a. från företagareföreningarnas sida. Det framgår av
arbetsmarknadsstyrelsens ovan återgivna yttrande att så även skett. Utskottet
anförde vidare att spörsmålet förtjänade beaktande av de kommunala
myndigheterna. Utskottet ansåg sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande
icke kunna förorda att utredningen om småföretagens lokalfrågor återupptog
sin verksamhet då de väckta spörsmålen syntes kunna bli belysta i annan
ordning. Utskottet är alltjämt av denna uppfattning och vill nu ytterligare
framhålla, att utredningen för översyn av kreditstödet åt hantverk och
småindustri i viss utsträckning kommer att behandla de i motionerna berörda
frågorna. Det föreligger därför skäl att i vart fall avvakta resultatet av
detta utredningsarbete innan ytterligare åtgärder vidtages på detta område.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 307 och II: 359 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 april 1958
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Eliasson,
Domö, Strandler, Kronstrand och Elowsson;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Andersson i Ronneby, Carlsson
i Tibro, Svensson i Stenkyrka, Adamsson, Boija, Bengtsson i Landskrona
och Hamilton.
580751 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.