Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för att i det allmännas hand säkra uppförandet och driften av vissa elektronik järnecentraler.

1958-03-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 A:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för att i det allmännas hand säkra uppförandet och driften av vissa elektronik järnecentraler.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1958

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för att i det

allmännas hand säkra uppförandet och driften av vissa

elektronik järnecentraler.

I en inom första kammaren under nr 16 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottets handläggning föreslår herrar öhman och Norling, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t begär skyndsam utredning och praktiska

åtgärder för att i det allmännas hand säkra uppförande och driften av elektronhjärnecentraler,

avsedda att mottaga och utföra beställningar från andra

än ägaren av centralen.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

över motionen har yttrande i vederbörlig ordning inhämtats från telestyrelsen

och statistiska centralbyrån, vilka båda avstyrka bifall till motionen.

Telestyrelsen anför i sitt yttrande bl. a följande.

Motionärerna synas i sin framställning avse såväl matematikmaskiner,

avsedda särskilt för tekniska och vetenskapliga uppdrag, som databehandlingsmaskiner,

som användas för automatiska arbetsoperationer på det kontorstekniska

området.

Av elektroniska matematikmaskiner finnes i statens ägo en benämnd

BESK, som handhaves av matematikmaskinnämnden och användes för beräkningar

för vetenskapliga och tekniska ändamål. Den anlitas av bland

annat även televerket.

Maskiner för databehandling komma utan tvivel att i framtiden användas

för mångahanda uppgifter såväl inom enskilda företag som kommunala och

statliga verk. En statlig utredning »Kommittén för maskinell databehandling»

är sedan den 21 oktober 1955 verksam på detta område. Den uppehåller

god kontakt med olika intressenter inom den statliga administrationen

och näringslivet. För att tillgodose de särskilda intressen som televerket har

i detta hänseende har telestyrelsen tillsatt särskilda kontaktmän, vilka nära

samarbeta med kommittén.

Televerket är på intet sätt rustat att påtaga sig den för dess verksamhet

främmande uppgiften alt anlägga centraler för i motionen angivna ändamål

och åt andra tillhandahålla tjänster från dessa centraler. Det enda område,

där telestyrelsens expertis och televerkets speciella resurser kan komma

att direkt anlitas är i fråga om möjligheterna att tillhandahålla teleförbindelser

för dataöverföring till dylika centraler.

För en framgångsrik och rationell verksamhet på här ifrågavarande område,

som befinner sig i en utomordentligt snabb utveckling, är det nödvändigt

för den, som skall handhava rörelsen, att engagera ett betydande antal

1 Blhang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1958

högkvalificerade vetenskapsmän och tekniker. Som styrelsen tidigare påpekat

i andra sammanhang, är hristen på kvalificerad teknisk personal redan

för televerkets normala arbetsuppgifter inom telekommunikationsområdet

mycket kännbar och svar att avhjälpa bl. a. på grund av styrelsens begränsade

möjligheter att i fråga om löneförmåner konkurrera med den privata

marknaden om sådan arbetskraft. Att under sådana förhållanden ålägga

televerket den av motionärerna avsedda uppgiften är enligt styrelsens mening

ej genomförbart.

Telestyrelsen delar motionärernas uppfattning att »några nya statliga organ

för handhavandet av elektronhjärnecentraler torde vara överflödiga».

Staten har redan i Matematikmaskinnämnden ett sådant och frågan om

databehandling är som nämnts under utredning av »Kommittén för maskinell

databehandling».

Statistiska centralbyrån uttalar följande.

Den elektronhjärnecentral, som motionärerna åsyfta, avser den hos International

Business Machines (I.B.M.) Svenska Aktiebolag installerade elektroniska

databehandlingsmaskinen av typen 650, vilken invigdes den 12

december 1957. Ifrågavarande maskin är en mindre typ av s. k. elektronhjärna

och torde få representera det första steget i den vidare utvecklingen,

sedan de maskiner, som numera bruka kallas konventionella hålkortsmaskiner,

visat sig otillräckliga inför de växande kraven på snabbhet och effektivitet.

Otvivelaktigt torde de elektroniska databehandlingsmaskinerna (elektronhjärnorna)

snabbt komma att intaga en förstarangsplats inom många områden.

Den totala omfattningen av deras kommande verksamhet låter sig

icke nu bedömas men maskinernas utomordentligt stora kapacitet ger anledning

förmoda, att verksamheten kan komma att bli högst betydande.

Eftersom de elektroniska databehandlingsmaskinerna äro mycket dyrbara

maskiner, måste man räkna med att mindre företag ej kunna eller behöva

skaffa egna anläggningar utan kunna få sina syften tillgodosedda genom att

förhyra maskintid hos anläggningar i annan firmas regi.

I fråga om innehav och drift av elektroniska databehandlingsmaskiner

ha statsmakterna stora intressen att bevaka. En mängd arbetsuppgifter inom

statsförvaltningen lämpa sig väl för bearbetning på dylika, kanske framför

allt arbeten av kommersiell natur men även statistiska arbeten. Även

om bearbetning på elektroniska databehandlingsmaskiner ställer sig dyrbar

per tidsenhet, torde kostnaderna ofta motsvaras eller uppvägas av besparingar

inom andra områden, varför dylik bearbetning många gånger torde

innebära en betydande rationalisering.

Att dessa maskiner skulle kunna vara av värde för statsförvaltningen,

har emellertid redan för några år sedan observerats av statsmakterna. För

att utreda behovet av elektroniska databehandlingsmaskiner inom statsförvaltningen

och därmed sammanhängande frågor tillkallade nämligen chefen

för finansdepartementet den 21 oktober 1955 särskilda sakkunniga.

Dessa, som antagit namnet Kommittén för maskinell databehandling (»databehandlingskommittén»),

ha ännu ej slutfört sitt arbete, vilket beräknas

Pågå även under år 1958. Kommitténs uppdrag är av generell natur och

kommittén undersöker därför även användbarheten av maskiner av helt

annan och mycket mer betydande storleksordning än den maskin, som föranlett

motionärernas förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr It år 1958

3

På grund av arbetsanhopningen inom sina egna verksamhetsområden ha

emellertid vissa statliga myndigheter icke kunnat avvakta resultatet av datahehandlingskommitténs

utredningar, vilka enligt sakens natur måste vara

mycket omfattande, utan ha sett sig nödsakade att själva utreda sina behov

av databehandlingsmaskiner. Sålunda ha flygverkstäderna i Arboga redan

skaffat en 650-anläggning, medan statens järnvägar kontrakterat en dylik,

som väntas bli installerad till hösten innevarande år.

Statistiska centralbyrån har för egen del ännu ej tagit definitiv ställning

till hithörande problem men har ägnat dem stor uppmärksamhet. I ämbetsverkets

maskinella servicebyrå, maskincentralen, finnas än så länge endast

s. k. konventionella hålkortsmaskiner. Det är emellertid uppenbart, att

maskincentralen kommer att inom en nära framtid behöva större maskiner

än dessa för att fullgöra sina åtaganden. Redan nu har maskincentralen

måst anlita I.B.M:s servicebyrå för bearbetning å dess 650-anläggning av

materialet till provyteundersökningarna. Till hösten blir maskincentralen

nödgad att på samma sätt låta bearbeta materialet till den årliga inkomststatistiken,

sedan detta till följd av ändrade lagbestämmelser inkommer senare

till centralbyrån utan att centralbyrån fördenskull medgivits motsvarande

uppskov med avlämnande av sina rapporter till finansdepartementet

och riksräkenskapsverket.

Maskincentralen är en självförsörjande institution inom statistiska centralbyrån

och bestrider sina utgifter med influtna ersättningar för utförda

arbeten. Fördenskull måste, innan definitivt kontrakt skrives om förhyrning

av en maskin av mer betydande storleksordning, såsom t. ex. eu l.B.M. 650,

en noggrann inventering företagas av de arbetsuppgifter, som kunna anförtros

åt denna. Sådana undersökningar ha redan igångsatts inom centralbyrån.

Maskincentralen räknar därvid med att till betydande del få statliga

myndigheter, institutioner och kommittéer bland sina kunder, då dessa i

Kungl. Maj :ts cirkulär den 19 mars 1954 (nr 116) äro anbefallda att för

hålkortsarbeten o. d. anlita statistiska centralbyråns maskincentral.

Det är emellertid icke tillräckligt att ha inventerat tillgången på kommande

arbetsuppgifter för den nya maskinen. Arbetena måste vara programmerade

och utbildad personal finnas, så att arbetena utan dröjsmål kunna

sättas igång, när maskinen anländer. Även i dessa avseenden har statistiska

centralbyrån påbörjat förberedelsearbeten.

Motionärernas förslag, att elektronhjärnorna skulle underställas televerket,

finner statistiska centralbyrån mindre välbetänkt. De böra vara placerade

bos de myndigheter, verk och institutioner, som behöva dem för sina

löpande göromål. Endast i de fall då behovet ej är tillräckligt stort för att en

egen anläggning förhyres eller köpes, bör annan anläggning anlitas. För

statsförvaltningens del ligger det då nära till hands, att statistiska centralbyråns

maskincentral på grund av nämnda cirkulär i betydande utsträckning

bleve ett allmänt serviceorgan.

Statistiska centralbyrån vill i detta sammanhang understryka, att maskincentralen

visserligen har karaktär av affärsföretag men det oaktat tillämpar

en prissättning, som torde ligga icke obetydligt under priserna i den öppna

marknaden. Dessutom debiterar maskincentralen sina kunder från statsförvaltningen

efter en något lägre taxa än övriga kunder. Samtidigt må

även framhållas, att maskincentralen, trots att den ingår i ett statistiskt

ämbetsverk, likväl i stor utsträckning ombesörjer arbeten av icke statistisk

natur.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Hankoutskottets utlåtande nr 9 år 1958

När maskincentralen utrustats med elektronhjärna, torde den därför vara

beredd att mottaga för elektronisk databehandling lämpliga arbeten till priser,

som icke dirigeras av profitsyften. Under sådana förhållanden skulle

enligt statistiska centralbyråns mening statsförvaltningens intressen i fråga

om objektiv service bli tillgodosedda till lägsta möjliga kostnader.

Även utanför statsförvaltningen torde betydande behov att anlita elektroniska

databehandlingsmaskiner redan nu finnas och detta behov torde vara

i snabb tillväxt. Många av dessa intressenter ha säkerligen ingen anledning,

och kanske ej heller resurser, att skaffa egna anläggningar utan måste anlita

servicebyråer. Att därvidlag förbjuda enskild företagsamhet och förbehålla

dylik servicetjänst uteslutande åt statliga anläggningar synes statistiska

centralbyrån vara en otillfredsställande lösning. Motionärernas åsikt,

att innehavet av elektronhjärnecentraler skulle vara liktydligt med att inneha

nyckelställning i samhällsekonomien, synes nämligen vara obefogad

liksom även deras antagande, att endast statsägda centraler skulle betjäna

sina kunder fullt objektivt. Det är givet, att serviceanläggningarna måste

räkna med en viss förtjänst men motionärerna synes hysa överdrivna farhågor

för profitsyften. Man får nämligen utgå ifrån att de kunder, som

överväga att anlita elektronhjärnorna, först bedöma kostnaderna för denna

nya maskinella metodik, innan de övergiva de dittills begagnade metoderna.

Förmodligen kommer även på detta område en konkurrens att uppstå, som

kan verka återhållande på prissättningen.

Utskottet

Den av motionärerna berörda frågan om att i det allmännas hand säkra

uppförandet och driften av elektronhjärnecentraler, avsedda att mottaga

och utföra beställningar från andra än ägaren av centralen har tidigare uppmärksammats

av statsmakterna. Utskottet vill sålunda erinra om att enligt

beslut av 1950 års riksdag inom statistiska centralbyrån bär inrättats en

maskincentral, vilken utför hålkortstekniska beställningsarbeten åt såväl

statliga och kommunala myndigheter som enskilda uppdragsgivare. Denna

maskincentral skall vara ekonomiskt självförsörjande. Vidare bör nämnas

den matematikmaskinanläggning som efter riksdagens beslut 1947 anskaffats

och sedermera utvidgats och med vars hjälp även mycket komplicerade

beräkningar automatiskt utföres på relativt kort tid. Anläggningen står under

administration av en särskild nämnd, matematikmaskinnämnden, vars

ledamöter utses av Kungl. Maj:t.

De nya elektroniska räknemaskinerna, s. k. databehandlingsmaskiner,

kan i viss mån sägas kombinera matematikmaskinens och hålkortsanläggningens

egenskaper. Dessa maskiner har tagits i bruk i en icke obetydlig

omfattning av såväl statliga myndigheter och institutioner som enskilda företag

i Amerikas förenta stater. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har

statsrådet och chefen för finansdepartementet den 21 oktober 1955 uppdragit

åt särskilda sakkunniga — kommittén för maskinell databehandling

— att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner

och därmed sammanhängande frågor. Under utrednings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1958

5

arbetet kommer även att övervägas möjligheterna att utnyttja ev. överskottskapacitet

för utförande mot ersättning av arbeten åt kommuner eller enskilda

företag.

Utskottet finner därför att några åtgärder från riksdagens sida icke är

påkallade för att säkra uppförandet och driften av statliga elektronik ärnecentraler

och får med hänsyn härtill och till vad remissmyndigheterna anfört

avstyrka bifall till motionen. Utskottet hemställer.

att motionen 1:16 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 11 mars 1958

På bankoutskottets vägnar:

F. BOO

Närvarande:

från första kammaren: herrar Boo, Fahlander, Mogård, Schmidt*,

Krugel och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Strandh*, Regnéll, Andersson

i Ronneby, Persson i Appuna, Svensson i Stenkyrka, Boija och Bengtsson

i Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

2 Bihang titt riksdagens protokoll 1958. 8 sand. Nr 9

Emil Klhlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1958

680854

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.