Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954

1958-03-27 · 21 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1958 A:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

1

Nr 13

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj

1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni

1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, m. m.

Till konstitutionsutskottet ha båda kamrarna den 14 mars 1958 hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 85, däri Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 28 februari 1958, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21

maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse; samt

2) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm.

De vid propositionen fogade lagförslagen äro av följande lydelse.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958.

5 samt. 2 avd. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954

(nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att andra stycket i övergångsbestämmelserna till

lagen den 21 maj 1954 angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

Där skoldistrikt ej sammanfaller

med lands- eller stadskommun, skola

dock bestämmelserna i lagen om församlingsstyrelse

i dess före den 1 januari

1955 gällande lydelse ävensom

bestämmelserna i de enligt nästföregående

stycke upphävda lagarna

alltjämt tillämpas med avseende å

folk- och fortsättningsskoleväsendet

i distriktet och vederbörande församling

tillhörigt församlingsbibliotek.

(Föreslagen lydelse)

Där skoldistrikt ej sammanfaller

med landskommun, köping eller

stad, skola bestämmelserna i lagen

om församlingsstyrelse i dess före

den 1 januari 1955 gällande lydelse

ävensom bestämmelserna i de enligt

nästföregående stycke upphävda lagarna

alltjämt tillämpas med avseende

å folk- och fortsättningsskoleväsendet

i distriktet och vederbörande

församling tillhörigt församlingsbibliotek;

dock skola besvär, som enligt

68 § och 71 § andra stycket lagen

om församlingsstyrelse i dess

nyss angivna lydelse skola ingivas

till domkapitlet, i stället ingivas till

länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1958.

I fråga om besvär över beslut, som

fattats före denna lags ikraftträdande,

skall äldre lag gälla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm

Härigenom förordnas, att 1 §, 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 14 och 18 §§,

21 § 1 mom., 23, 26, 44 och 45 §§, 47—49 §§, 50 § 2 mom., 51—56 §§,

58—60 §§, 62 § 1 mom., 63 § 1 mom., 64—66 §§ samt 71 och 75 §§ lagen

den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm ävensom rubriken till

5 kap. samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

Varje territoriell församling i huvudstaden

äger att själv, efter vad

i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma kyrkliga angelägenheter

och vissa ärenden rörande

folkskoleväsendet, såvitt icke

handhavandet därav enligt gällande

författningar tillkommer annan.

(Föreslagen lydelse)

§.

Varje territoriell församling i huvudstaden

äger att själv, efter vad i

denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma kyrkliga angelägenheter,

såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar

tillkommer annan.

För vården---kyrklig samfällighet.

Vad i---------varit övlig.

2 §.

1 mom. Med territoriell försam- 1 inom. Med territoriell församlings

gemensamma kyrkliga angelä- lings gemensamma kyrkliga angelägenheter

samt ärenden rörande folk- genheter avses i denna lag frågor om

skoleväsendet avses i denna lag frågor

om

dels

a) åtgärder till---kyrkomusikens höjande;

b) tillsättande och avskedande av kyrkobetjänte;

c) kyrkomedels användande;

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 §, 21 § 1 mom., 65 §, 66 § och 71 § 1942: 516, beträffande 2 § 1

mom., 3 § 1 mom. och 45 § 1950: 284, beträffande 14 §, 49 § och 63 § 1 mom. 1946: 496, beträffande

23 § 1950:293, beträffande 26 och 55 §§ 1937:255, beträffande 48 § 1945:455, beträffande

58 § 1954:297, beträffande 62 § 1 mom. 1946:733 samt beträffande 64 § 1955:12.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

d) upplåtande av---avsedd egendom;

e) byggande och---och dylikt;

f) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;

g) åtgärder till---under gudstjänsten;

h) fördelning av bänkrum i kyr- h) fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt kan;

i) avgifter för---kyrkans egendom;

dels

j) folkskoleundervisning en samt

dithörande anstalter i den mån

handhavandet av dessa frågor enligt

gällande författningar tillkommer

huvudstadens församlingar;

dels ock

k) upprättande och underhåll av

församlingen tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

l) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

Om vården------särskilt stadgat.

j) upprättande och underhåll av

församlingen tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

k) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

3 §.

1 mom. Församlings beslutanderätt---av kyrkofullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkomma

kyrkoråd, skolråd eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser,

nämnder eller personer, som äro

utsedda för särskilda förvaltningseller

verkställighetsbestyr.

Förvaltning och verkställighet tillkomma

kyrkoråd eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser, nämnder

eller personer, som äro utsedda

för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.

14 §.

Ordinarie sammanträden---och revisorssuppleanter.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när överståthållarämbetet

eller konsistorium därom förordnar

eller visitationsförrättare, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska eller ordföranden finner

det nödigt.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när överståthållarämbetet

eller domkapitlet därom förordnar

eller visitationsförrättare, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet, biblioteksstyrelse eller

de flesta av fullmäktige sådant äska

eller ordföranden finner det nödigt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1958

5

(Gällande lydelse)

18

De ärenden, som företagas till avgörande

av kyrkofullmäktige, skola

förut vara vederbörligen beredda av

kyrkorådet eller skolrådet eller annan

styrelse, nämnd eller beredning,

dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera särskilt

för sådan beredning utsedda personer.

Innan ärende, som beretts annorledes

än av kyrkorådet eller skolrådet,

företages till avgörande av

kyrkofullmäktige, skall tillfälle lämnas

kyrkorådet eller skolrådet att

avgiva yttrande däröver.

(Föreslagen lydelse)

§.

De ärenden, som företagas till avgörande

av kyrkofullmäktige, skola

förut vara vederbörligen beredda av

kyrkorådet eller annan styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet

efter sin beskaffenhet hör, eller av

en eller flera särskilt för sådan beredning

utsedda personer. Innan

ärende, som beretts annorledes än av

kyrkorådet, företages till avgörande

av kyrkofullmäktige, skall tillfälle

lämnas kyrkorådet att avgiva yttrande

däröver.

Val må---församlingens rättighet.

21 §.

1 mom. Sedan överläggningen---eller nej.

Ordföranden tillkännagiver---med klubbslag.

Begäres omröstning---vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse

samt församlingsdelegerade

och deras suppleanter ävensom

av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 65 §, så ock av två

eller flera personer för särskild beredning

av ärenden, som skola företagas

till avgörande av kyrkofullmäktige,

skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så

många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med siffran för

det antal personer valet avser, ökad

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

Val av kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt församlingsdelegerade

och deras suppleanter ävensom av

revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 65 §, så ock av två eller

flera personer för särskild beredning

av ärenden, som skola företagas till

avgörande av kyrkofullmäktige, skall

vara proportionellt, därest det begäres

av minst så många väljande, som

motsvara det tal, vilket erhålles,

om samtliga väljandes antal delas

med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Om förfarandet

vid sådant proportionellt val

är särskilt stadgat.

23 §.

Vad om stadsfullmäktiges rätt att Vad om stadsfullmäktiges rätt att

besluta om ersättning åt innehavare besluta om ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag är stadgat av kommunalt uppdrag är stadgat

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Gällande lydelse)

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet

att besluta om arvode och

ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges

ordförande, om resekostnadsersättning

åt kyrkofullmäktig,

om dagtraktamente och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av

kyrkoråd eller skolråd eller annan

för handhavande av församlingens

angelägenheter tillsatt styrelse,

nämnd eller beredning eller åt revisor

samt om arvode åt revisor eller åt

sådan ledamot av rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen, som utsetts

till ordförande eller som eljest

i viss befattning inom rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen eller

efter särskilt uppdrag utför arbete

av mera betydande omfattning.

(Föreslagen lydelse)

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet

att besluta om arvode och

ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges

ordförande, om resekostnadsersättning

åt kyrkofullmäktig,

om dagtraktamente och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av

kyrkoråd eller annan för handhavande

av församlingens angelägenheter

tillsatt styrelse, nämnd eller

beredning eller åt revisor samt om

arvode åt revisor eller åt sådan ledamot

av styrelsen, nämnden eller beredningen,

som utsetts till ordförande,

eller åt sådan ledamot, som eljest

i viss befattning inom kyrkorådet,

styrelsen, nämnden eller beredningen

eller efter särskilt uppdrag utför arbete

av mera betydande omfattning.

26

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkofullmäktiges justerade protokoll

tillställes kyrkorådet, skolrådet

eller biblioteksstyrelse eller de

andra styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av fullmäktiges

beslut uppdragits.

Den som 5

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkofullmäktiges justerade protokoll

tillställes kyrkorådet eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser,

nämnder eller personer, åt vilka

verkställighet av fullmäktiges beslut

uppdragits.

riktighet bestyrkt.

5 kap.

Om kyrkoråd och skolråd

44

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd och ett skolråd.

Där församling finner det erforderligt,

må för förvaltningen och

vården av församling sbibliotek utses

särskild biblioteksstyrelse. Beträffande

sådan styrelse skall, i den mån

ej annat är föreskrivet, i tillämpliga

delar gälla vad i denna lag är stadgat

angående skolråd.

Om kyrkoråd m. m.

§•

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd.

I församling, där församling sbibliotek

finnes, skall för förvaltningen

och vården av biblioteket utses

särskild biblioteksstyrelse. Beträffande

sådan styrelse skall, i den mån

ej annat är föreskrivet, i tillämpliga

delar gälla vad i denna lag är stadgat

angående kyrkoråd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

7

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

45 §.

Kyrkorådet tillkommer---kyrkans angehägenheter.

Kyrkorådet har---och verksamhet.

Skolrådet tillhör att:

a) utöva den vård av och befattning

med folkskolan, som enligt gällande

författningar tillkommer skolrådet;
b)

handhava förvaltningen och

vården av församlhigsbibliotek; samt

c) även i övrigt förvalta egendom

och medel, som stå under skolrådets

vård.

Såväl kyrkorådet som skolrådet

åligger, i vad på vartderas

särskilda befattning ankommer, därjämte

att:

a) ombesörja verkställigheten---eller personer;

b) hava överinseendet---personers förvaltning;

c) till kyrkofullmäktige---omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning---kyrkostämma; samt

e) avgiva infordrade---församlingens angelägenheter.

Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer

det den att handhava förvaltningen

och vården av församlingsbibliotek.

Kyrkorådet åligger, i vad på dess

särskilda befattning ankommer, därjämte

att:

47

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet

väljas av kyrkofullmäktige till

det antal, som fullmäktige finna

lämpligt med hänsyn till församlingens

vidd och folkmängd. Antalet

ledamöter må dock, ordföranden inberäknad,

icke vara under fem eller

över elva. Jämte ledamöterna må

utses suppleanter till det antal, som

finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt,

skall tillika bestämmas den

ordning, i vilken suppleanterna skola

inkallas till tjänstgöring.

Ledamöter i kyrkorådet väljas av

kyrkofullmäktige till det antal, som

fullmäktige finna lämpligt med hänsyn

till församlingens vidd och folkmängd.

Antalet ledamöter må dock,

ordföranden inberäknad, icke vara

under fem eller över elva. Jämte ledamöterna

må utses suppleanter till

det antal, som finnes lämpligt. Sker

ej valet proportionellt, skall tillika

bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Gällande lydelse)

48

Till ledamot i kyrkorådet eller

skolrådet må väljas endast den som

är röstberättigad vid val av kyrkofullmäktige

samt boende inom församlingen

och uppnått tjugu tre års

ålder ävensom kan anses vilja, då

fråga är om ledamot i kyrkorådet,

främja församlingslivet samt, då fråga

är om ledamot av skolrådet, befordra

skolväsendet. I avseende å

obehörighet att vara ledamot i

kyrkorådet eller skolrådet samt rätt

till avsägelse från sådant uppdrag

skall i övrigt vad i 8 § är stadgat om

kyrkofullmäktig äga motsvarande

tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet eller

skolrådet är stadgat gäller ock om

suppleant.

(Föreslagen lydelse)

Till ledamot i kyrkorådet må väljas

endast den som är röstberättigad

vid val av kyrkofullmäktige samt

boende inom församlingen och uppnått

tjugutre års ålder ävensom kan

anses vilja främja församlingslivet. I

avseende å obehörighet att vara ledamot

i kyrkorådet samt rätt till avsägelse

från sådant uppdrag skall i

övrigt vad i 8 § är stadgat om kyrkofullmäktig

äga motsvarande tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet är

stadgat gäller ock om suppleant.

49 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet

och skolrådet väljas för fyra

år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet

skedde. Valet skall förrättas före utgången

av oktober månad året näst

efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägde rum.

Avgår ledamot

Ledamöter och suppleanter i

kyrkorådet väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skedde. Valet

skall förrättas före utgången av

oktober månad året näst efter det,

då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägde rum.

under året.

50

2 mom. Skolrådet väljer inom sig

för varje år en ordförande och en

vice ordförande. Till ordförande må

dock kunna utses kyrkoherden, ändå

att han icke är ledamot av rådet.

Äro både ordföranden och vice

ordföranden i skolrådet hindrade att

inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en ledamot att för

tillfället föra ordet.

§.

2 mom. Biblioteksstyrelse väljer

inom sig för varje år en ordförande

och en vice ordförande. Till ordförande

må dock kunna utses kyrkoherden,

ändå att han icke är ledamot

av styrelsen.

Äro både ordföranden och vice

ordföranden i biblioteksstyrelse hindrade

att inställa sig vid styrelsens

sammanträde, äger styrelsen utse en

ledamot att för tillfället föra ordet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Gällande lydelse)

51

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse

så ofta han finner det nödigt eller

minst halva antalet ledamöter för

uppgivet ärende gör framställning

därom.

(Föreslagen lydelse)

§•

Kyrkorådet sammanträder på ordförandens

kallelse så ofta han finner

det nödigt eller minst halva antalet

ledamöter för uppgivet ärende

gör framställning därom.

52

Suppleanterna i kyrkorådet och

skolrådet böra i den vid valet bestämda

ordningen kallas till tjänstgöring,

i den mån det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller vid

uppkommen ledighet, som ej ännu

kunnat fyllas, efter ledamot, som

icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleanterna i kyrkorådet böra

i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån

det erfordras till följd av hinder för

ledamot eller vid uppkommen ledighet,

som ej ännu kunnat fyllas, efter

ledamot, som icke utsetts vid proportionellt

val.

Suppleant vare---rådets sammanträden.

53 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej Kyrkorådet må ej handlägga ärenhandlägga

ärende, såvida icke flera de, såvida icke flera än hälften av

än hälften av ledamöterna, ordfö- ledamöterna, ordföranden inberäkranden

inberäknad, äro tillstädes. nåd, äro tillstädes.

Ledamot i-----eller upplösas.

Vad sålunda stadgas skall äga

motsvarande tillämpning i fråga om

ledamot eller till tjänstgöring kallad

suppleant i skolrådet, dock skola böterna

tillfalla skolkassan.

54

Med avseende å kyrkorådet och

skolrådet skall vad i 21 § 1 mom.

är stadgat för kyrkofullmäktige äga

motsvarande tillämpning; dock skall

omröstning, där sådan begäres, utom

vid val och tillsättande av tjänstebefattning

alltid ske öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger

kyrkorådets ordförande, ändå att

han icke är ledamot av skolrådet,

att yttra sig och framställa förslag

men ej att deltaga i besluten.

§•

Med avseende å kyrkorådet skall

vad i 21 § 1 mom. är stadgat för

kyrkofullmäktige äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid val och

tillsättande av tjänstebefattning alltid

ske öppet.

Vid biblioteksstyrelses sammanträden

äger kyrkorådets ordförande,

ändå att han icke är ledamot av

styrelsen, att yttra sig och framställa

förslag men ej att deltaga i besluten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Gällande lydelse)

55

Vid kyrkorådets sammanträde

skall protokoll under ordförandens

inseende föras av kyrkonotarien eller,

vid förfall för honom, av annan

därtill av ordföranden utsedd person.

På skolrådet ankommer att bestämma,

av vem protokollföringen vid

rådets sammanträde skall besörjas.

besörjas.

Justering av---nästa sammanträde.

Sedan protokollet---dagliga tidningar.

(Föreslagen lydelse)

Vid kyrkorådets sammanträde

skall protokoll under ordförandens

inseende föras av kyrkonotarien eller,

vid förfall för honom, av annan

därtill av ordföranden utsedd person.

På biblioteksstyrelse ankommer att

bestämma, av vem protokollföringen

vid styrelsens sammanträde skall

Den som med begagnande av sin

rätt enligt tryckfrihetsförordningen

tagit avskrift av kyrkorådets eller

skolrådets protokoll äger att utan

avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

Den som med begagnande av sin

rätt enligt tryckfrihetsförordningen

tagit avskrift av kyrkorådets protokoll

äger att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

56 §.

Kyrkorådets skriftväxling---över dem.

För skolrådets ordförande gälla För biblioteksstyrelses ordförande

enahanda föreskrifter. Doek tillkom- gälla enahanda föreskrifter. Dock

mer det rådet att bestämma av vem tillkommer det styrelsen att bestämdess

skriftväxling skall besörjas. ma av vem dess skriftväxling skall

besörjas.

58 §.

Penningar eller värdehandlingar, Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning inne- som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet, havas av kyrkorådet, skola så förskola

sa förvaras, att de icke sam- varas, att de icke sammanblandas

manblandas med andra penningar med andra penningar eller värdeeller

värdehandlingar. handlingar.

Penningmedel, som---å postgirokonto.

Angående anbringande---motsvarande tillämpning.

59

Envar ledamot av kyrkorådet eller

skolrådet ansvarar gemensamt

med de övriga för de medel rådet

har under sin förvaltning ävensom

för de säkerhetshandlingar, mot vilkas

antaglighet han icke gjort anmärkning

till protokollet.

Envar ledamot av kyrkorådet ansvarar

gemensamt med de övriga för

de medel rådet har under sin förvaltning

ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet

han icke gjort anmärkning till protokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

11

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

60 §.

Om kyrkorådets och skolrådets Om kyrkorådets befattning med

befattning med uppgörande av för- uppgörande av förslag till utgiftsslag

till utgifts- och inkomststat och inkomststat samt om revision

samt om revision och meddelande och meddelande av ansvarsfrihet

av ansvarsfrihet sägs i 6 kap. sägs i 6 kap.

Beträffande vård---är stadgat.

62

1 mom. För varje församling skall

utgifts- och inkomststat årligen upprättas

för det nästfoljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan samt särskilt

för skolan, såvitt angår församlingen

enskilt, och församlingsbibliotek.

Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts-

och inkomststat upprättas särskilt

för församling sbiblioteket.

Å utgiftssidan---oförutsedda behov.

Statens inkomstsida---dess anskaffande.

Församling må---räkenskaper uppgått.

Hinder möter--------i sänder

1 mom. För varje församling skall

utgifts- och inkomststat årligen upprättas

för det nästf oljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan och särskilt

för församlingsbibliotek.

63

1 mom. Förslag till församlings

utgifts- och inkomststater skola uppgöras

för kyrkan av kyrkorådet

samt för skolan och församlingsbibliotek

av skolrådet. Finnes biblioteksstyrelse,

åligger det sådan styrelse

att uppgöra statförslag i vad på

styrelsens befattning ankommer.

1 mom. Förslag till församlings

utgifts- och inkomststater skola uppgöras

för kyrkan av kyrkorådet och

för församlingsbibliotek av biblioteksstyrelsen.

Statförslagen skola---och avgörande.

64 §.

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade

beslutat till utdebitering

för skattekrona och skatteöre

för nästkommande år skall allt efter

ändamålets beskaffenhet genom

kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse

samt, vad angår av församlingsdelegerade

beslutad avgift,

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade

beslutat till utdebitering

för skattekrona och skatteöre

för nästkommande år skall allt efter

ändamålets beskaffenhet genom

kyrkorådet eller biblioteksstyrelse

samt, vad angår av församlingsdelegerade

beslutad avgift, genom dele
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Gällande lydelse)

genom delegerades ordförande delgivas

överståthållarämbetet och den

lokala skattemyndigheten. Samtidigt

skall till överståthållarämbetet

lämnas uppgift om det sammanlagda

belopp, som för nämnda år beslutats

till utdebitering på grundval av det

löpande årets taxering till kommunal

inkomstskatt.

(Föreslagen lydelse)

gerades ordförande delgivas överståthållarämbetet

och den lokala

skattemyndigheten. Samtidigt skall

till överståthållarämbetet lämnas

uppgift om det sammanlagda belopp,

som för nämnda år beslutats

till utdebitering på grundval av det

löpande årets taxering till kommunal

inkomstskatt.

Om debitering------är stadgat.

Församling och--— motsvarande mån.

Församling och---stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlings eller den kyrkliga

samfällighetens fordran hos

statsverket enligt tredje och fjärde

styckena, skall överståthållarämbetet

under samma år utanordna till

kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelsen

eller församlingsdelegerades

kassaförvaltare med en sjättedel å

åttonde dagen i var och en av månaderna

januari, mars, maj, juli,

september och november. Är ifrågavarande

fordran icke uträknad vid

utbetalningstillfället i januari månad,

skall vid detta tillfälle utbetalas

samma belopp som utbetalades

i november månad nästföregående

år; dock må överståthållarämbetet,

då särskilda skäl föranleda därtill,

förordna att utbetalning skall ske

med annat belopp. Därest det i januari

månad utbetalade beloppet

icke motsvarar en sjättedel av

nämnda fordran, skall härav betingad

jämkning ske av det belopp,

som utbetalas i mars månad.

Överståthållarämbetet skall senast

den 8 mars till kyrkorådet, skolrådet,

biblioteksstyrelsen eller församlingsdelegerades

kassaförvaltare

överlämna för nästföregående år

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlings eller den kyrkliga

samfällighetens fordran hos

statsverket enligt tredje och fjärde

styckena, skall överståthållarämbetet

under samma år utanordna till

kyrkorådet, biblioteksstyrelsen eller

församlingsdelegerades kassaförvaltare

med en sjättedel å åttonde dagen

i var och en av månaderna januari,

mars, maj, juli, september och

november. År ifrågavarande fordran

icke uträknad vid utbetalningstillfället

i januari månad, skall vid detta

tillfälle utbetalas samma belopp

som utbetalades i november månad

nästföregående år; dock må överståthållarämbetet,

då särskilda skäl

föranleda därtill, förordna att utbetalning

skall ske med annat belopp.

Därest det i januari månad utbetalade

beloppet icke motsvarar eu

sjättedel av nämnda fordran, skall

härav betingad jämkning ske av det

belopp, som utbetalas i mars månad.

Överståthållarämbetet skall senast

den 8 mars till kyrkorådet, biblioteksstyrelsen

eller församlingsdelegerades

kassaförvaltare överlämna för

nästföregående år upprättad redovis
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Gällande lydelse)

upprättad redovisning över församlingen

eller den kyrkliga samfälligheten

tillkommande och till nämnda

råd, styrelse eller kassaförvaltare utanordnade

medel. Närmare föreskrifter

angående dylik redovisning meddelas

av Konungen.

65

Av kyrkofullmäktige---årets

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkoråd eller skolråd eller eljest är

redovisningsskyldig, må icke väljas

till revisor eller revisorssuppleant för

granskning av förvaltning, för vilken

han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan

förvaltning eller i beslut med anledning

av granskningen.

Revisorer äga---skola grans

(Föreslagen lydelse)

ning över församlingen eller den

kyrkliga samfälligheten tillkommande

och till rådet, styrelsen eller kassaförvaltaren

utanordnade medel.

Närmare föreskrifter angående dylik

redovisning meddelas av Konungen.

förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkoråd eller eljest är redovisningsskyldig,

må icke väljas till revisor

eller revisorssuppleant för granskning

av förvaltning, för vilken han

har att redovisa, ej heller deltaga i

val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av

granskningen.

66

Det åligger kyrkoråd, skolråd, biblioteksstyrelse

ävensom församlingsdelegerades

kassaförvaltare att i enlighet

med givna föreskrifter föra

räkenskaper över sin förvaltning och

avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen senast den 1

mars hållas tillgängliga för revisorerna.

Det åligger kyrkoråd, biblioteksstyrelse

ävensom församlingsdelegerades

kassaförvaltare att i enlighet

med givna föreskrifter föra räkenskaper

över sin förvaltning och avsluta

dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen senast den 1

mars hållas tillgängliga för revisorerna.

71 §.

orättvis grund.

Medlem av

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, före klockan 12 å

fjortonde dagen efter den, då förteckning,

däri beslutet upptagits,

anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen

då det skedde likväl oräknad,

ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.

a), b), c), g) och k), ävensom i mål

rörande val av ledamöter och supp
-

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, före klockan 12 å

fjortonde dagen efter den, då förteckning,

däri beslutet upptagits,

anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen

då det skedde likväl oräknad,

ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.

a), b), c), g) och j), ävensom i mål

rörande val av ledamöter och supp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

(Föreslagen lydelse)

leanter i kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt mål rörande granskning

av rådets eller styrelsens räkenskaper

till domkapitlet och i andra

mål till överståthållarämbetet. Det

åligger klaganden därjämte såväl att

vid besvären foga bevis om dagen,

då förteckningen anslogs, som ock

att inom en vecka efter det tiden för

besvärens inlämnande utgått till

kyrkofullmäktiges ordförande ingiva

diariebevis över att han besvärat

sig.

(Gällande lydelse)

leanter i kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse

samt mål rörande

granskning av sådant råds eller sådan

styrelses räkenskaper till domkapitlet

och i andra mål till överståthållarämbetet.

Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären

foga bevis om dagen, då förteckningen

anslogs, som ock att inom

en vecka efter det tiden för besvärens

inlämnande utgått till kyrkofullmäktiges

ordförande ingiva diariebevis

över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---i verkställighet.

Överståthållarämbetet och---gemensam behandling.

75

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd eller skolråd i sådana

mål och ärenden, vilka rådet på

grund av föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller

vad i dessa författningar för varje

fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets eller

skolrådets beslut, som icke är av rent

förberedande eller verkställande art,

vad i 71—73 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet

rör uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans

fullföljande räknas från den dag, då

beslutet genom utdrag av protokollet

delgavs klaganden.

Utan hinder---annorledes förordnar.

§.

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd i sådana mål och ärenden,

vilka rådet på grund av föreskrifter

i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar

för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets beslut,

som icke är av rent förberedande

eller verkställande art, vad i 71

—73 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1959.

Erfordras närmare föreskrifter

med avseende å lagens ikraftträdande,

meddelas sådana föreskrifter av

Konungen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

15

Beträffande motiveringen till vad som föreslagits genom propositionen

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet.

Sambandet mellan kyrka och skola har länge avspeglats på kommunallagstiftningens

område. Intill den 1 januari 1955 var sålunda den obligatoriska

skolan i princip en den kyrkliga kommunens angelägenhet. Enligt

lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse ägde varje territoriell församling

att själv vårda folk- och fortsättningsskoleväsendet i försantlingen.

Undantag från regeln gjordes emellertid för sådana kommuner, som avsågos

i lagen av den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner. Sistnämnda

lag omfattade de kommuner, som sammanföllo med skoldistrikt

(församling) och där kommunal- eller stadsfullmäktige funnos; i dessa fall

skulle den obligatoriska skolan vara den borgerliga kommunens angelägenhet.

Även om 1930 års skolstyrelselag formellt hade karaktären av en speciallag,

började likväl ganska snart efter dess tillkomst en successiv övergång

från kyrkligt till borgerligt huvudmannaskap för folk- och fortsättningsskoleväsendet.

Utvecklingen gick därhän att det efter kommunindelningsreformens

genomförande kvarstod endast ett mycket litet antal kyrkliga

skoldistrikt. De bestämmelser i lagen om församlingsstyrelse, som utgingo

från att folkundervisningen i princip var en församlingsangelägenhet, kommo

därför att stå i strid mot de verkliga förhållandena. Bland annat med

hänsyn härtill beslöts vid 1954 års riksdag vissa ändringar i sagda lag.1

Genom lagen den 21 maj 1954 (nr 296) — vilken trätt i kraft den 1 januari

1955 — utmönstrades ur lagen om församlingsstyrelse alla bestämmelser

rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet. Beträffande de skoldistrikt, i

vilka folkundervisningen vid lagändringens ikraftträdande fortfarande utgjorde

en församlingsangelägenhet, meddelades emellertid en övergångsbestämmelse,

enligt vilken lagen i dess före den 1 januari 1955 gällande lydelse

alltjämt skall tillämpas med avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet

i de distrikten.

Som en slutpunkt på det organisatoriska sambandet mellan kyrka och

skola kan betraktas den på grundval av 1951 års skolstyrelseutrednings

slutbetänkande (SOU 1955: 31) av 1956 års riksdag antagna skolstyrelselagen.

2 Denna lag, som utfärdats den 21 december 1956 och träder i kraft

den 1 juli 1958, bygger på principen, att det obligatoriska skolväsendet

skall vara en de borgerliga kommunernas angelägenhet. Beträffande kommun

som ingår i eller omfattar kyrkligt skoldistrikt skall det emellertid

ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma om lagens ikraftträdande. De

kyrkliga skoldistrikten, vilka för närvarande äro sju till antalet, kunna

alltså komma att bestå under en övergångstid.

1 Prop. 1954:207; Kt! ull. Kl; Rskr 227.

2 Prop. 1950: 182; KSU uti. 1; Rskr 420.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

I det till propositionen med förslag till skolstyrelselag fogade utdraget av

statsrådsprotokollet anförde föredragande departementschefen, att i särskild

ordning finge upptagas vissa frågor rörande de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten.

Dessa spörsmål behandlades sedermera i en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad, den 26 oktober 1956 dagtecknad promemoria,

varvid lämnades en redogörelse bland annat för ordningen för besvärs anförande

i skolärenden från ifrågavarande skoldistrikt.

I sitt betänkande »Församlingslag» (SOU 1957: 15) har 1953 års församlingsstyrelsekommitté

framlagt förslag till lagändring rörande besvär i skolärenden

från de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten att träda i kraft den

1 juli 1958 samtidigt med skolstyrelselagen.

Enligt direktiven för församlingsstyrelsekommittén har denna även haft

i uppdrag att undersöka, i vad mån skäl föreligga att bibehålla huvudstadens

församlingar vid någon av dem jämlikt lagen den 6 juni 1930 om

församlingsstyrelse i Stockholm tillkommande befogenheter med avseende

å ärenden rörande folkskoleväsendet. Till kommittén har vidare överlämnats

Stockholms stadsfullmäktiges skrivelse den 25 januari 1954, i vilken

anhållits om sådan ändring i sagda lag jämte följdförfattningar, att bestämmelserna

om församlingarnas skolråd upphävas.

Spörsmålet om stockholmsförsamlingarnas befattning med skolväsendet

har kommittén behandlat i sitt den 11 november 1957 avgivna betänkande

»Församlingslag för Stockholm» (SOU 1957:45). Detta betänkande är för

närvarande föremal för remissbehandling. Angivna fråga har emellertid

sådant samband med skolstyrelselagen och dess ikraftträdande den 1 juli

1958 att den dessförinnan bör bli föremål för statsmakternas beslut. I

I det följande skall först närmare redogöras för spörsmålet om ordningen

för besvär i skolärenden från kyrkliga skoldistrikt.

Enligt 68 § lagen om församlingsstyrelse i dess före den 1 januari 1955

gällande lydelse skola besvär över kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges

beslut i ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet i vissa angivna

fall föras hos domkapitlet och i andra fall hos länsstyrelsen. Till

domkapitlet skola besvären gå bland annat i mål om undervisningen och

dithörande anstalter samt i mal om tillsättande och avskedande av lärare.

I fråga om besvär över skolråds beslut hänvisas i 71 § först till vad som i

särskilda författningar finnes stadgat. Därefter angives, att i övrigt skola

församlingsstyrelselagens bestämmelser om besvär över kyrkostämmas och

kyrkofullmäktiges beslut äga motsvarande tillämpning. Det må vidare

anmärkas, att besvärsbestämmelserna i 1930 års skolstyrelselag anknyta

till församlingsstvrelselagstiftningen.

Skolstyrelseutredningen föreslog i sitt slutbetänkande, att domkapitlets

funktion som besvärsinstans i skolärenden skulle övertagas av länsstyrelsen,

samt tilläde, att det icke syntes föreligga hinder mot att länsstyrelsen över
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

17

toge ifrågavarande uppgift även i de få och under relativt kort tid kvarstående

fall, där folkskoleväsendet ännu vore en församlingarnas angelägenhet.

I departementspromemorian framhölls, att i flera av de kvarvarande

kyrkliga skoldistrikten frågan om en kommunalisering av skolväsendet

redan väckts. Det uttalades vidare, att även om de kyrkliga skoldistrikten

sålunda vore få och kunde väntas bli avvecklade efter en relativt kort övergångstid,

vore det av flera skäl önskvärt att besvärsmålen rörande skolväsendet

i dessa distrikt, såvitt möjligt redan från och med den 1 juli 1958,

följde den nya ordningen och helt överflyttades på länsstyrelserna. Emellertid

anfördes i promemorian ytterligare, att det kunde antagas att församlingsstyrelsekommittén

skulle föreslå nya regler för besvär över de

kyrkokommunala organens beslut i anslutning till kommunallagens motsvarande

regler och i samband med övergångsbestämmelserna till den nya

lagstiftningen komma in på frågan om äldre lags tillämplighet beträffande

de kyrkliga skoldistrikten. Det syntes enligt promemorian därför lämpligast

att avvakta kommitténs förslag.

Enligt församlingsstyrelsekommitténs förslag skola besvär över beslut

av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma i princip alltid anföras hos länsstyrelsen.

Beträffande de kyrkliga skoldistrikten uttalar kommittén, att de

gällande bestämmelserna i huvudsak torde böra bibehållas under den övergångstid,

som distrikten kunna komma att bestå. Endast såvitt gäller domkapitlets

funktion som besvärsinstans i skolärenden finner kommittén en

ändring i den gällande ordningen vara motiverad. Ett överförande av besvärsprövningen

i skolärenden från domkapitlen till länsstyrelserna bör

enligt kommittén ske redan från och med den 1 juli 1958, då skolstyrelselagen

skall träda i kraft och då domkapitlens befattning med skolväsendet

avses skola upphöra. Med anledning härav föreslår kommittén ändrad

lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954 (nr 296)

av innebörd att besvär rörande skolväsendet i de kvarvarande kyrkliga

skoldistrikten överflyttas till länsstyrelserna från och med den 1 juli 1958.

Departementschefen förklarar sig i förevarande fråga biträda församlingsstyrelsekommitténs

förslag samt anför därjämte:

Församlingsstyrelsekommittén har, då den framlagt sitt förslag till ny

församlingslag, icke ansett ytterligare ändringar böra ske i den för de kyrkliga

skoldistrikten gällande besvärsordningen. Denna ståndpunkt har vid

remissbehandlingen av ifrågavarande betänkande lämnats utan erinran.

Någon olägenhet torde vid sådant förhållande icke följa därav att den nu

förordade ändringen i besvärsordningen beslutas innan den nya församlingsstyrelselagstiftningen

genomföres.

Vad härefter gäller spörsmålet om stockholmsförsamlingarnas befattning

med skolväsendet må till en början erinras, att genom 190:5 års lag angående

folkskoleväsendet i Stockholm överflyttades beslutanderätten över

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 5 samt. 2 avd. Nr 13

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

folkskolebudgeten från kyrkostämmorna och kyrkofullmäktige i huvudstadens

territoriella församlingar till stadsfullmäktige. Enligt lagen skulle

skötseln av folkskoleväsendet handhavas av överstyrelsen för Stockholms

stads folkskolor — sedermera folkskoledirektionen — jämte de territoriella

församlingarnas skolråd.

Även om i Stockholm, liksom beträffande landet i övrigt, utvecklingen i

riktning mot folkskoleväsendets överförande till den borgerliga kommunen

i stort sett fullbordats, har församlingarnas befattning med skolväsendet

likväl icke helt upphört. Enligt 1 § lagen om församlingsstyrelse i Stockholm

äga församlingarna att vårda »vissa ärenden rörande folkskoleväsendet»,

och enligt 44 § skall ett skolråd finnas i varje församling.

Skolrådets uppgifter anges i 45 § vara bland annat att utöva den vård

av och befattning med folkskolan, som enligt gällande författningar tillkommer

skolrådet, att handha förvaltningen och vården av församlingsbibliotek

samt att även i övrigt förvalta egendom och medel, som stå under

skolrådets vård. Vad beträffar vården av församlingsbibliotek har församling

dock tillagts möjlighet utse en särskild biblioteksstyrelse.

De författningsbestämmelser, som i övrigt reglera skolrådens verksamhet,

återfinnas i stadgan den 22 juni 1923 (nr 294) angående folkundervisningen

i Stockholm. Enligt denna stadga har församlings skolråd bland annat till

uppgift att främja folkskoleväsendets utveckling samt följa och övervaka

skolans arbete ävensom att, där kyrkostämma så beslutar, mottaga och för

angivet ändamål använda egendom och medel, som genom gåva eller

testamente tillfallit församling för befrämjande av folkskoleväsendet. I

stadgan föreskrives vidare, att de medel församling beviljar till sådana

utgifter för skoländamål, vilka församlingen enskilt bekostar, skola stå

under skolrådets förvaltning.

Genom skolstyrelselagen upphäves bland annat 1903 års lag angående

folkskoleväsendet i Stockholm. I lagen fastslås kommunernas skyldighet

att sörja för bland annat den obligatoriska undervisningen. I varje kommun

skall finnas en skolstyrelse, i vars uppgifter ingå — förutom att taga

initiativ till utveckling och samordning av kommunens skolväsende — i

princip alla dithörande förvaltnings- och verkställighetsåtgärder.

Enligt 16 § skolstyrelselagen äger skolstyrelsen, om den med hänsyn till

kommunens ytvidd eller antalet skolor så prövar lämpligt, att för viss

skola eller grupp av skolor eller eljest för visst område inom kommunen

utse ett särskilt rådgivande organ, skolråd, med uppgift att biträda styrelsen

i frågor rörande samarbetet mellan hem och skola samt därtill anknytande

spörsmål.

Från förarbetena till stadgandet om skolråd må återgivas, att man med

bestämmelserna därom ville tillgodose förefintliga önskemål att ge de olika

skolorna en förankring i de lokala intressena i den kommundel, där skolan

är belägen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

19

Församlingsstyrelsekommittén anför bland annat att den framtida skolans

ställning otvivelaktigt talar för att den av Stockholms stadsfullmäktige

begärda reformen kommer till stånd. Lämpligast vore, säger kommittén,

att skolrådens verksamhet upphörde redan i samband med skolstyrelselagens

ikraftträdande den 1 juli 1958. Sedan kommittén härefter bland annat

framhållit angelägenheten av att åtgärder vidtagas, så att skolangelägenheternas

lokala förankring även i fortsättningen upprätthålles, uttalar kommittén

i fråga om skolrådens förvaltning av donationsmedel, att hinder icke

torde föreligga för att förvaltningen överflyttas till vederbörande kyrkoråd

eller annat kyrkligt organ, åtminstone i de fall då av donationsvillkoren

kan utläsas, att förvaltningen förbehållits församling. I andra fall tarvar

måhända frågan om donationsmedlens förvaltning formlig permutation av

donationsvillkoren. Den övriga egendom, som nu förvaltas av skolrådet,

liksom också de anslag till rådet, som icke förbrukats vid tiden för skolrådens

upphörande, bör enligt kommitténs mening icke överföras till den

borgerliga kommunen utan kvarbli hos församlingen.

Departementschefen yttrar i förevarande spörsmål bland annat:

Med det undantag, som för en övergångstid gjorts beträffande de kyrkliga

skoldistrikten, har genom skolstyrelselagen fastslagits, att den obligatoriska

undervisningen uteslutande skall vara en den borgerliga kommunens

angelägenhet. Och i samma lag ges bestämmelser om skolråd såsom lokala

rådgivande organ, som skolstyrelsen äger tillsätta om den så prövar lämpligt.

Denna reglering förutsätter uppenbarligen, att stockholmsförsamlingarna

icke längre skall ha någon befattning med skolväsendet och att

församlingarnas skolråd skall upphöra. Den innebär också en lösning av

spörsmålet hur skolangelägenheternas lokala förankring härefter skall

kunna upprätthållas i huvudstaden.

Sedan departementschefen härefter erinrat, att skolrådens befogenheter

med avseende å folkskoleväsendets administration i praktiken varit ringa

samt att tyngdpunkten i skolrådens verksamhet i stället kommit att ligga

i den anslagsgivning till olika skolsociala och pedagogiska ändamål, som

innefattas i rådens förvaltning av skolkassor och donationsmedel, anför

han vidare:

Vid skolstyrelselagens ikraftträdande kommer bland annat folkskolestadgan

för Stockholm att ersättas av nya skolförfattningar. Härigenom kommer

de kyrkliga skolrådens funktioner att upphöra utom i vad avser förvaltning

av egendom och medel. Denna förvaltande verksamhet är åter

av den art att den icke utan väsentliga olägenheter kan avbrytas under

pågående kommunalt budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att de kyrkliga skolråden

skall upphöra men att tidpunkten härför bestämmes till den 1 januari

1959. Då det icke är möjligt att dessförinnan ersätta lagen om församlingsstyrelse

i Stockholm med en ny lag, kan provisoriska ändringar i den nuvarande

lagen icke undvikas. Inom ecklesiastikdepartementet har uppgjorts

förslag till sådana ändringar. Dessa innebär i stort sett endast att bestämmelserna

om skolväsendet uteslutits ur lagen. I samband därmed har i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

några fall jämkningar av formell natur vidtagits i lagtexten. Som förebild

har därvid tjänat 1954 års ändringar av den allmänna församlingsstyrelselagen

i motsvarande delar.

Borttagandet ur lagen av bestämmelserna om skolråd får konsekvenser

beträffande lagens bestämmelser om församlingsbibliotek. Såsom en provisorisk

lösning härvidlag föreslås dels en lagändring av innebörd att de församlingar,

där församlingsbibliotek finnes, obligatoriskt skall utse särskild

biblioteksstyrelse, dels i anslutning härtill vissa andra ändringar i lagen.

Beträffande de av skolråden förvaltade donationsmedlen torde det, anför

departementschefen, få ankomma på Kungl. Maj:t att med stöd av permutationsrätten

meddela beslut i erforderliga hänseenden. I fråga om den

övriga egendom, som nu förvaltas av skolråden, erinrar departementschefen,

att församlingsstyrelsekommittén uttalat att förvaltningen bör kvarbli hos

församlingarna. Han finner likväl en sådan ordning strida mot den som

gällt vid tidigare etapper i skolväsendets kommunalisering, då den borgerliga

kommunen i samband med övertagandet av ansvaret för folk- och

fortsättningsskoleväsendet jämväl övertagit dithörande tillgångar och

skulder, såvitt Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnat. Departementchefen

yttrar i frågan vidare:

En liknande huvudregel torde visserligen av flera skäl icke böra uppställas

beträffande den av skolråden förvaltade egendomen. Enligt min

mening kan det emellertid icke på förhand uteslutas, att egendom, som

användes för sådan till skolväsendet knuten verksamhet som övertages av

staden, i något fall bör övergå till denna. Bland annat med hänsyn härtill

har i lagförslaget upptagits en övergångsbestämmelse med bemyndigande

för Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter med avseende å lagens

ikraftträdande.

TJtskottet finner ej anledning till erinran mot de i propositionen framlagda

lagförslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till föreliggande proposition,

nr 85, antaga de ovan intagna förslagen till 1) lag om

ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den

21 maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni

1930 (nr 259) om församlingsstyrelse; samt 2) lag angående

ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm.

Stockholm den 27 mars 1958

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958

21

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sveningsson, Erik Olsson, Ollén, Fritiof

Karlsson, Sörlin, Gunnar Andersson, Dahl och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Braconier,

Spångberg, Hammar, Gustafsson i Bogla, fru Svedberg, herrar Andersson

i Linköping, Olof son och Keijer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. j\Iajds i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan jäm a1 i texten