Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954
1958-03-27 · 21 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1958 A:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
1
Nr 13
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj
1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni
1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, m. m.
Till konstitutionsutskottet ha båda kamrarna den 14 mars 1958 hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 85, däri Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 28 februari 1958, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21
maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om
församlingsstyrelse; samt
2) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm.
De vid propositionen fogade lagförslagen äro av följande lydelse.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958.
5 samt. 2 avd. Nr 13
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954
(nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om
församlingsstyrelse
Härigenom förordnas, att andra stycket i övergångsbestämmelserna till
lagen den 21 maj 1954 angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259)
om församlingsstyrelse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
Där skoldistrikt ej sammanfaller
med lands- eller stadskommun, skola
dock bestämmelserna i lagen om församlingsstyrelse
i dess före den 1 januari
1955 gällande lydelse ävensom
bestämmelserna i de enligt nästföregående
stycke upphävda lagarna
alltjämt tillämpas med avseende å
folk- och fortsättningsskoleväsendet
i distriktet och vederbörande församling
tillhörigt församlingsbibliotek.
(Föreslagen lydelse)
Där skoldistrikt ej sammanfaller
med landskommun, köping eller
stad, skola bestämmelserna i lagen
om församlingsstyrelse i dess före
den 1 januari 1955 gällande lydelse
ävensom bestämmelserna i de enligt
nästföregående stycke upphävda lagarna
alltjämt tillämpas med avseende
å folk- och fortsättningsskoleväsendet
i distriktet och vederbörande
församling tillhörigt församlingsbibliotek;
dock skola besvär, som enligt
68 § och 71 § andra stycket lagen
om församlingsstyrelse i dess
nyss angivna lydelse skola ingivas
till domkapitlet, i stället ingivas till
länsstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1958.
I fråga om besvär över beslut, som
fattats före denna lags ikraftträdande,
skall äldre lag gälla.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
3
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm
Härigenom förordnas, att 1 §, 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 14 och 18 §§,
21 § 1 mom., 23, 26, 44 och 45 §§, 47—49 §§, 50 § 2 mom., 51—56 §§,
58—60 §§, 62 § 1 mom., 63 § 1 mom., 64—66 §§ samt 71 och 75 §§ lagen
den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm ävensom rubriken till
5 kap. samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
1
Varje territoriell församling i huvudstaden
äger att själv, efter vad
i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma kyrkliga angelägenheter
och vissa ärenden rörande
folkskoleväsendet, såvitt icke
handhavandet därav enligt gällande
författningar tillkommer annan.
(Föreslagen lydelse)
§.
Varje territoriell församling i huvudstaden
äger att själv, efter vad i
denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma kyrkliga angelägenheter,
såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar
tillkommer annan.
För vården---kyrklig samfällighet.
Vad i---------varit övlig.
2 §.
1 mom. Med territoriell försam- 1 inom. Med territoriell församlings
gemensamma kyrkliga angelä- lings gemensamma kyrkliga angelägenheter
samt ärenden rörande folk- genheter avses i denna lag frågor om
skoleväsendet avses i denna lag frågor
om
dels
a) åtgärder till---kyrkomusikens höjande;
b) tillsättande och avskedande av kyrkobetjänte;
c) kyrkomedels användande;
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 §, 21 § 1 mom., 65 §, 66 § och 71 § 1942: 516, beträffande 2 § 1
mom., 3 § 1 mom. och 45 § 1950: 284, beträffande 14 §, 49 § och 63 § 1 mom. 1946: 496, beträffande
23 § 1950:293, beträffande 26 och 55 §§ 1937:255, beträffande 48 § 1945:455, beträffande
58 § 1954:297, beträffande 62 § 1 mom. 1946:733 samt beträffande 64 § 1955:12.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
d) upplåtande av---avsedd egendom;
e) byggande och---och dylikt;
f) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;
g) åtgärder till---under gudstjänsten;
h) fördelning av bänkrum i kyr- h) fördelning av bänkrum i kyrkan;
samt kan;
i) avgifter för---kyrkans egendom;
dels
j) folkskoleundervisning en samt
dithörande anstalter i den mån
handhavandet av dessa frågor enligt
gällande författningar tillkommer
huvudstadens församlingar;
dels ock
k) upprättande och underhåll av
församlingen tillhörigt folkbibliotek
(församlingsbibliotek); samt
l) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
Om vården------särskilt stadgat.
j) upprättande och underhåll av
församlingen tillhörigt folkbibliotek
(församlingsbibliotek); samt
k) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
3 §.
1 mom. Församlings beslutanderätt---av kyrkofullmäktige.
Förvaltning och verkställighet tillkomma
kyrkoråd, skolråd eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser,
nämnder eller personer, som äro
utsedda för särskilda förvaltningseller
verkställighetsbestyr.
Förvaltning och verkställighet tillkomma
kyrkoråd eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser, nämnder
eller personer, som äro utsedda
för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.
14 §.
Ordinarie sammanträden---och revisorssuppleanter.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när överståthållarämbetet
eller konsistorium därom förordnar
eller visitationsförrättare, kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar,
kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse
eller de flesta av fullmäktige
sådant äska eller ordföranden finner
det nödigt.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när överståthållarämbetet
eller domkapitlet därom förordnar
eller visitationsförrättare, kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar,
kyrkorådet, biblioteksstyrelse eller
de flesta av fullmäktige sådant äska
eller ordföranden finner det nödigt.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1958
5
(Gällande lydelse)
18
De ärenden, som företagas till avgörande
av kyrkofullmäktige, skola
förut vara vederbörligen beredda av
kyrkorådet eller skolrådet eller annan
styrelse, nämnd eller beredning,
dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera särskilt
för sådan beredning utsedda personer.
Innan ärende, som beretts annorledes
än av kyrkorådet eller skolrådet,
företages till avgörande av
kyrkofullmäktige, skall tillfälle lämnas
kyrkorådet eller skolrådet att
avgiva yttrande däröver.
(Föreslagen lydelse)
§.
De ärenden, som företagas till avgörande
av kyrkofullmäktige, skola
förut vara vederbörligen beredda av
kyrkorådet eller annan styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet
efter sin beskaffenhet hör, eller av
en eller flera särskilt för sådan beredning
utsedda personer. Innan
ärende, som beretts annorledes än av
kyrkorådet, företages till avgörande
av kyrkofullmäktige, skall tillfälle
lämnas kyrkorådet att avgiva yttrande
däröver.
Val må---församlingens rättighet.
21 §.
1 mom. Sedan överläggningen---eller nej.
Ordföranden tillkännagiver---med klubbslag.
Begäres omröstning---vid val.
Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse
samt församlingsdelegerade
och deras suppleanter ävensom
av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 65 §, så ock av två
eller flera personer för särskild beredning
av ärenden, som skola företagas
till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med siffran för
det antal personer valet avser, ökad
med 1. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val är särskilt stadgat.
Val av kyrkoråd och biblioteksstyrelse
samt församlingsdelegerade
och deras suppleanter ävensom av
revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 65 §, så ock av två eller
flera personer för särskild beredning
av ärenden, som skola företagas till
avgörande av kyrkofullmäktige, skall
vara proportionellt, därest det begäres
av minst så många väljande, som
motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal delas
med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val
är särskilt stadgat.
23 §.
Vad om stadsfullmäktiges rätt att Vad om stadsfullmäktiges rätt att
besluta om ersättning åt innehavare besluta om ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag är stadgat av kommunalt uppdrag är stadgat
opaginerad Kontrollera mot PDF
ti
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Gällande lydelse)
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet
att besluta om arvode och
ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges
ordförande, om resekostnadsersättning
åt kyrkofullmäktig,
om dagtraktamente och resekostnadsersättning
åt utsedd ledamot av
kyrkoråd eller skolråd eller annan
för handhavande av församlingens
angelägenheter tillsatt styrelse,
nämnd eller beredning eller åt revisor
samt om arvode åt revisor eller åt
sådan ledamot av rådet, styrelsen,
nämnden eller beredningen, som utsetts
till ordförande eller som eljest
i viss befattning inom rådet, styrelsen,
nämnden eller beredningen eller
efter särskilt uppdrag utför arbete
av mera betydande omfattning.
(Föreslagen lydelse)
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet
att besluta om arvode och
ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges
ordförande, om resekostnadsersättning
åt kyrkofullmäktig,
om dagtraktamente och resekostnadsersättning
åt utsedd ledamot av
kyrkoråd eller annan för handhavande
av församlingens angelägenheter
tillsatt styrelse, nämnd eller
beredning eller åt revisor samt om
arvode åt revisor eller åt sådan ledamot
av styrelsen, nämnden eller beredningen,
som utsetts till ordförande,
eller åt sådan ledamot, som eljest
i viss befattning inom kyrkorådet,
styrelsen, nämnden eller beredningen
eller efter särskilt uppdrag utför arbete
av mera betydande omfattning.
26
Ordföranden skall tillse, att utdrag
av kyrkofullmäktiges justerade protokoll
tillställes kyrkorådet, skolrådet
eller biblioteksstyrelse eller de
andra styrelser, nämnder eller personer,
åt vilka verkställighet av fullmäktiges
beslut uppdragits.
Den som 5
Ordföranden skall tillse, att utdrag
av kyrkofullmäktiges justerade protokoll
tillställes kyrkorådet eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser,
nämnder eller personer, åt vilka
verkställighet av fullmäktiges beslut
uppdragits.
riktighet bestyrkt.
5 kap.
Om kyrkoråd och skolråd
44
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd och ett skolråd.
Där församling finner det erforderligt,
må för förvaltningen och
vården av församling sbibliotek utses
särskild biblioteksstyrelse. Beträffande
sådan styrelse skall, i den mån
ej annat är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla vad i denna lag är stadgat
angående skolråd.
Om kyrkoråd m. m.
§•
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd.
I församling, där församling sbibliotek
finnes, skall för förvaltningen
och vården av biblioteket utses
särskild biblioteksstyrelse. Beträffande
sådan styrelse skall, i den mån
ej annat är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla vad i denna lag är stadgat
angående kyrkoråd.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
7
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
45 §.
Kyrkorådet tillkommer---kyrkans angehägenheter.
Kyrkorådet har---och verksamhet.
Skolrådet tillhör att:
a) utöva den vård av och befattning
med folkskolan, som enligt gällande
författningar tillkommer skolrådet;
b)
handhava förvaltningen och
vården av församlhigsbibliotek; samt
c) även i övrigt förvalta egendom
och medel, som stå under skolrådets
vård.
Såväl kyrkorådet som skolrådet
åligger, i vad på vartderas
särskilda befattning ankommer, därjämte
att:
a) ombesörja verkställigheten---eller personer;
b) hava överinseendet---personers förvaltning;
c) till kyrkofullmäktige---omständigheterna påkallas;
d) verkställa beredning---kyrkostämma; samt
e) avgiva infordrade---församlingens angelägenheter.
Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer
det den att handhava förvaltningen
och vården av församlingsbibliotek.
Kyrkorådet åligger, i vad på dess
särskilda befattning ankommer, därjämte
att:
47
Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet
väljas av kyrkofullmäktige till
det antal, som fullmäktige finna
lämpligt med hänsyn till församlingens
vidd och folkmängd. Antalet
ledamöter må dock, ordföranden inberäknad,
icke vara under fem eller
över elva. Jämte ledamöterna må
utses suppleanter till det antal, som
finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt,
skall tillika bestämmas den
ordning, i vilken suppleanterna skola
inkallas till tjänstgöring.
Ledamöter i kyrkorådet väljas av
kyrkofullmäktige till det antal, som
fullmäktige finna lämpligt med hänsyn
till församlingens vidd och folkmängd.
Antalet ledamöter må dock,
ordföranden inberäknad, icke vara
under fem eller över elva. Jämte ledamöterna
må utses suppleanter till
det antal, som finnes lämpligt. Sker
ej valet proportionellt, skall tillika
bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Gällande lydelse)
48
Till ledamot i kyrkorådet eller
skolrådet må väljas endast den som
är röstberättigad vid val av kyrkofullmäktige
samt boende inom församlingen
och uppnått tjugu tre års
ålder ävensom kan anses vilja, då
fråga är om ledamot i kyrkorådet,
främja församlingslivet samt, då fråga
är om ledamot av skolrådet, befordra
skolväsendet. I avseende å
obehörighet att vara ledamot i
kyrkorådet eller skolrådet samt rätt
till avsägelse från sådant uppdrag
skall i övrigt vad i 8 § är stadgat om
kyrkofullmäktig äga motsvarande
tillämpning.
Vad om ledamot i kyrkorådet eller
skolrådet är stadgat gäller ock om
suppleant.
(Föreslagen lydelse)
Till ledamot i kyrkorådet må väljas
endast den som är röstberättigad
vid val av kyrkofullmäktige samt
boende inom församlingen och uppnått
tjugutre års ålder ävensom kan
anses vilja främja församlingslivet. I
avseende å obehörighet att vara ledamot
i kyrkorådet samt rätt till avsägelse
från sådant uppdrag skall i
övrigt vad i 8 § är stadgat om kyrkofullmäktig
äga motsvarande tillämpning.
Vad om ledamot i kyrkorådet är
stadgat gäller ock om suppleant.
49 §.
Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet
och skolrådet väljas för fyra
år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet
skedde. Valet skall förrättas före utgången
av oktober månad året näst
efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägde rum.
Avgår ledamot
Ledamöter och suppleanter i
kyrkorådet väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året
näst efter det, då valet skedde. Valet
skall förrättas före utgången av
oktober månad året näst efter det,
då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägde rum.
under året.
50
2 mom. Skolrådet väljer inom sig
för varje år en ordförande och en
vice ordförande. Till ordförande må
dock kunna utses kyrkoherden, ändå
att han icke är ledamot av rådet.
Äro både ordföranden och vice
ordföranden i skolrådet hindrade att
inställa sig vid rådets sammanträde,
äger rådet utse en ledamot att för
tillfället föra ordet.
§.
2 mom. Biblioteksstyrelse väljer
inom sig för varje år en ordförande
och en vice ordförande. Till ordförande
må dock kunna utses kyrkoherden,
ändå att han icke är ledamot
av styrelsen.
Äro både ordföranden och vice
ordföranden i biblioteksstyrelse hindrade
att inställa sig vid styrelsens
sammanträde, äger styrelsen utse en
ledamot att för tillfället föra ordet.
9
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Gällande lydelse)
51
Kyrkorådet och skolrådet sammanträda
på ordförandens kallelse
så ofta han finner det nödigt eller
minst halva antalet ledamöter för
uppgivet ärende gör framställning
därom.
(Föreslagen lydelse)
§•
Kyrkorådet sammanträder på ordförandens
kallelse så ofta han finner
det nödigt eller minst halva antalet
ledamöter för uppgivet ärende
gör framställning därom.
52
Suppleanterna i kyrkorådet och
skolrådet böra i den vid valet bestämda
ordningen kallas till tjänstgöring,
i den mån det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller vid
uppkommen ledighet, som ej ännu
kunnat fyllas, efter ledamot, som
icke utsetts vid proportionellt val.
Suppleanterna i kyrkorådet böra
i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den mån
det erfordras till följd av hinder för
ledamot eller vid uppkommen ledighet,
som ej ännu kunnat fyllas, efter
ledamot, som icke utsetts vid proportionellt
val.
Suppleant vare---rådets sammanträden.
53 §.
Kyrkorådet eller skolrådet må ej Kyrkorådet må ej handlägga ärenhandlägga
ärende, såvida icke flera de, såvida icke flera än hälften av
än hälften av ledamöterna, ordfö- ledamöterna, ordföranden inberäkranden
inberäknad, äro tillstädes. nåd, äro tillstädes.
Ledamot i-----eller upplösas.
Vad sålunda stadgas skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om
ledamot eller till tjänstgöring kallad
suppleant i skolrådet, dock skola böterna
tillfalla skolkassan.
54
Med avseende å kyrkorådet och
skolrådet skall vad i 21 § 1 mom.
är stadgat för kyrkofullmäktige äga
motsvarande tillämpning; dock skall
omröstning, där sådan begäres, utom
vid val och tillsättande av tjänstebefattning
alltid ske öppet.
Vid skolrådets sammanträden äger
kyrkorådets ordförande, ändå att
han icke är ledamot av skolrådet,
att yttra sig och framställa förslag
men ej att deltaga i besluten.
§•
Med avseende å kyrkorådet skall
vad i 21 § 1 mom. är stadgat för
kyrkofullmäktige äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, utom vid val och
tillsättande av tjänstebefattning alltid
ske öppet.
Vid biblioteksstyrelses sammanträden
äger kyrkorådets ordförande,
ändå att han icke är ledamot av
styrelsen, att yttra sig och framställa
förslag men ej att deltaga i besluten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Gällande lydelse)
55
Vid kyrkorådets sammanträde
skall protokoll under ordförandens
inseende föras av kyrkonotarien eller,
vid förfall för honom, av annan
därtill av ordföranden utsedd person.
På skolrådet ankommer att bestämma,
av vem protokollföringen vid
rådets sammanträde skall besörjas.
besörjas.
Justering av---nästa sammanträde.
Sedan protokollet---dagliga tidningar.
(Föreslagen lydelse)
Vid kyrkorådets sammanträde
skall protokoll under ordförandens
inseende föras av kyrkonotarien eller,
vid förfall för honom, av annan
därtill av ordföranden utsedd person.
På biblioteksstyrelse ankommer att
bestämma, av vem protokollföringen
vid styrelsens sammanträde skall
Den som med begagnande av sin
rätt enligt tryckfrihetsförordningen
tagit avskrift av kyrkorådets eller
skolrådets protokoll äger att utan
avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
Den som med begagnande av sin
rätt enligt tryckfrihetsförordningen
tagit avskrift av kyrkorådets protokoll
äger att utan avgift få avskriftens
riktighet bestyrkt.
56 §.
Kyrkorådets skriftväxling---över dem.
För skolrådets ordförande gälla För biblioteksstyrelses ordförande
enahanda föreskrifter. Doek tillkom- gälla enahanda föreskrifter. Dock
mer det rådet att bestämma av vem tillkommer det styrelsen att bestämdess
skriftväxling skall besörjas. ma av vem dess skriftväxling skall
besörjas.
58 §.
Penningar eller värdehandlingar, Penningar eller värdehandlingar,
som för församlingens räkning inne- som för församlingens räkning innehavas
av kyrkorådet eller skolrådet, havas av kyrkorådet, skola så förskola
sa förvaras, att de icke sam- varas, att de icke sammanblandas
manblandas med andra penningar med andra penningar eller värdeeller
värdehandlingar. handlingar.
Penningmedel, som---å postgirokonto.
Angående anbringande---motsvarande tillämpning.
59
Envar ledamot av kyrkorådet eller
skolrådet ansvarar gemensamt
med de övriga för de medel rådet
har under sin förvaltning ävensom
för de säkerhetshandlingar, mot vilkas
antaglighet han icke gjort anmärkning
till protokollet.
Envar ledamot av kyrkorådet ansvarar
gemensamt med de övriga för
de medel rådet har under sin förvaltning
ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet
han icke gjort anmärkning till protokollet.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
11
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
60 §.
Om kyrkorådets och skolrådets Om kyrkorådets befattning med
befattning med uppgörande av för- uppgörande av förslag till utgiftsslag
till utgifts- och inkomststat och inkomststat samt om revision
samt om revision och meddelande och meddelande av ansvarsfrihet
av ansvarsfrihet sägs i 6 kap. sägs i 6 kap.
Beträffande vård---är stadgat.
62
1 mom. För varje församling skall
utgifts- och inkomststat årligen upprättas
för det nästfoljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan samt särskilt
för skolan, såvitt angår församlingen
enskilt, och församlingsbibliotek.
Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts-
och inkomststat upprättas särskilt
för församling sbiblioteket.
Å utgiftssidan---oförutsedda behov.
Statens inkomstsida---dess anskaffande.
Församling må---räkenskaper uppgått.
Hinder möter--------i sänder
1 mom. För varje församling skall
utgifts- och inkomststat årligen upprättas
för det nästf oljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan och särskilt
för församlingsbibliotek.
63
1 mom. Förslag till församlings
utgifts- och inkomststater skola uppgöras
för kyrkan av kyrkorådet
samt för skolan och församlingsbibliotek
av skolrådet. Finnes biblioteksstyrelse,
åligger det sådan styrelse
att uppgöra statförslag i vad på
styrelsens befattning ankommer.
1 mom. Förslag till församlings
utgifts- och inkomststater skola uppgöras
för kyrkan av kyrkorådet och
för församlingsbibliotek av biblioteksstyrelsen.
Statförslagen skola---och avgörande.
64 §.
Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade
beslutat till utdebitering
för skattekrona och skatteöre
för nästkommande år skall allt efter
ändamålets beskaffenhet genom
kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse
samt, vad angår av församlingsdelegerade
beslutad avgift,
Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade
beslutat till utdebitering
för skattekrona och skatteöre
för nästkommande år skall allt efter
ändamålets beskaffenhet genom
kyrkorådet eller biblioteksstyrelse
samt, vad angår av församlingsdelegerade
beslutad avgift, genom dele
-
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Gällande lydelse)
genom delegerades ordförande delgivas
överståthållarämbetet och den
lokala skattemyndigheten. Samtidigt
skall till överståthållarämbetet
lämnas uppgift om det sammanlagda
belopp, som för nämnda år beslutats
till utdebitering på grundval av det
löpande årets taxering till kommunal
inkomstskatt.
(Föreslagen lydelse)
gerades ordförande delgivas överståthållarämbetet
och den lokala
skattemyndigheten. Samtidigt skall
till överståthållarämbetet lämnas
uppgift om det sammanlagda belopp,
som för nämnda år beslutats
till utdebitering på grundval av det
löpande årets taxering till kommunal
inkomstskatt.
Om debitering------är stadgat.
Församling och--— motsvarande mån.
Församling och---stycke utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett
år utgör församlings eller den kyrkliga
samfällighetens fordran hos
statsverket enligt tredje och fjärde
styckena, skall överståthållarämbetet
under samma år utanordna till
kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelsen
eller församlingsdelegerades
kassaförvaltare med en sjättedel å
åttonde dagen i var och en av månaderna
januari, mars, maj, juli,
september och november. Är ifrågavarande
fordran icke uträknad vid
utbetalningstillfället i januari månad,
skall vid detta tillfälle utbetalas
samma belopp som utbetalades
i november månad nästföregående
år; dock må överståthållarämbetet,
då särskilda skäl föranleda därtill,
förordna att utbetalning skall ske
med annat belopp. Därest det i januari
månad utbetalade beloppet
icke motsvarar en sjättedel av
nämnda fordran, skall härav betingad
jämkning ske av det belopp,
som utbetalas i mars månad.
Överståthållarämbetet skall senast
den 8 mars till kyrkorådet, skolrådet,
biblioteksstyrelsen eller församlingsdelegerades
kassaförvaltare
överlämna för nästföregående år
Belopp, som vid ingången av ett
år utgör församlings eller den kyrkliga
samfällighetens fordran hos
statsverket enligt tredje och fjärde
styckena, skall överståthållarämbetet
under samma år utanordna till
kyrkorådet, biblioteksstyrelsen eller
församlingsdelegerades kassaförvaltare
med en sjättedel å åttonde dagen
i var och en av månaderna januari,
mars, maj, juli, september och
november. År ifrågavarande fordran
icke uträknad vid utbetalningstillfället
i januari månad, skall vid detta
tillfälle utbetalas samma belopp
som utbetalades i november månad
nästföregående år; dock må överståthållarämbetet,
då särskilda skäl
föranleda därtill, förordna att utbetalning
skall ske med annat belopp.
Därest det i januari månad utbetalade
beloppet icke motsvarar eu
sjättedel av nämnda fordran, skall
härav betingad jämkning ske av det
belopp, som utbetalas i mars månad.
Överståthållarämbetet skall senast
den 8 mars till kyrkorådet, biblioteksstyrelsen
eller församlingsdelegerades
kassaförvaltare överlämna för
nästföregående år upprättad redovis
-
13
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Gällande lydelse)
upprättad redovisning över församlingen
eller den kyrkliga samfälligheten
tillkommande och till nämnda
råd, styrelse eller kassaförvaltare utanordnade
medel. Närmare föreskrifter
angående dylik redovisning meddelas
av Konungen.
65
Av kyrkofullmäktige---årets
Den, vilken såsom ledamot av
kyrkoråd eller skolråd eller eljest är
redovisningsskyldig, må icke väljas
till revisor eller revisorssuppleant för
granskning av förvaltning, för vilken
han har att redovisa, ej heller deltaga
i val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av sådan
förvaltning eller i beslut med anledning
av granskningen.
Revisorer äga---skola grans
(Föreslagen lydelse)
ning över församlingen eller den
kyrkliga samfälligheten tillkommande
och till rådet, styrelsen eller kassaförvaltaren
utanordnade medel.
Närmare föreskrifter angående dylik
redovisning meddelas av Konungen.
förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av
kyrkoråd eller eljest är redovisningsskyldig,
må icke väljas till revisor
eller revisorssuppleant för granskning
av förvaltning, för vilken han
har att redovisa, ej heller deltaga i
val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av
granskningen.
66
Det åligger kyrkoråd, skolråd, biblioteksstyrelse
ävensom församlingsdelegerades
kassaförvaltare att i enlighet
med givna föreskrifter föra
räkenskaper över sin förvaltning och
avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna
skola årligen senast den 1
mars hållas tillgängliga för revisorerna.
Det åligger kyrkoråd, biblioteksstyrelse
ävensom församlingsdelegerades
kassaförvaltare att i enlighet
med givna föreskrifter föra räkenskaper
över sin förvaltning och avsluta
dem för kalenderår. Räkenskaperna
skola årligen senast den 1
mars hållas tillgängliga för revisorerna.
71 §.
orättvis grund.
Medlem av
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, före klockan 12 å
fjortonde dagen efter den, då förteckning,
däri beslutet upptagits,
anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen
då det skedde likväl oräknad,
ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.
a), b), c), g) och k), ävensom i mål
rörande val av ledamöter och supp
-
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, före klockan 12 å
fjortonde dagen efter den, då förteckning,
däri beslutet upptagits,
anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen
då det skedde likväl oräknad,
ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.
a), b), c), g) och j), ävensom i mål
rörande val av ledamöter och supp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
It
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
(Föreslagen lydelse)
leanter i kyrkoråd och biblioteksstyrelse
samt mål rörande granskning
av rådets eller styrelsens räkenskaper
till domkapitlet och i andra
mål till överståthållarämbetet. Det
åligger klaganden därjämte såväl att
vid besvären foga bevis om dagen,
då förteckningen anslogs, som ock
att inom en vecka efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått till
kyrkofullmäktiges ordförande ingiva
diariebevis över att han besvärat
sig.
(Gällande lydelse)
leanter i kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse
samt mål rörande
granskning av sådant råds eller sådan
styrelses räkenskaper till domkapitlet
och i andra mål till överståthållarämbetet.
Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären
foga bevis om dagen, då förteckningen
anslogs, som ock att inom
en vecka efter det tiden för besvärens
inlämnande utgått till kyrkofullmäktiges
ordförande ingiva diariebevis
över att han besvärat sig.
Försummar klaganden---i verkställighet.
Överståthållarämbetet och---gemensam behandling.
75
För besvärs anförande mot beslut
av kyrkoråd eller skolråd i sådana
mål och ärenden, vilka rådet på
grund av föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller
vad i dessa författningar för varje
fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets eller
skolrådets beslut, som icke är av rent
förberedande eller verkställande art,
vad i 71—73 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet
rör uteslutande enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans
fullföljande räknas från den dag, då
beslutet genom utdrag av protokollet
delgavs klaganden.
Utan hinder---annorledes förordnar.
§.
För besvärs anförande mot beslut
av kyrkoråd i sådana mål och ärenden,
vilka rådet på grund av föreskrifter
i särskilda författningar har
att handlägga, gäller vad i dessa författningar
för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets beslut,
som icke är av rent förberedande
eller verkställande art, vad i 71
—73 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1959.
Erfordras närmare föreskrifter
med avseende å lagens ikraftträdande,
meddelas sådana föreskrifter av
Konungen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
15
Beträffande motiveringen till vad som föreslagits genom propositionen
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet.
Sambandet mellan kyrka och skola har länge avspeglats på kommunallagstiftningens
område. Intill den 1 januari 1955 var sålunda den obligatoriska
skolan i princip en den kyrkliga kommunens angelägenhet. Enligt
lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse ägde varje territoriell församling
att själv vårda folk- och fortsättningsskoleväsendet i försantlingen.
Undantag från regeln gjordes emellertid för sådana kommuner, som avsågos
i lagen av den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner. Sistnämnda
lag omfattade de kommuner, som sammanföllo med skoldistrikt
(församling) och där kommunal- eller stadsfullmäktige funnos; i dessa fall
skulle den obligatoriska skolan vara den borgerliga kommunens angelägenhet.
Även om 1930 års skolstyrelselag formellt hade karaktären av en speciallag,
började likväl ganska snart efter dess tillkomst en successiv övergång
från kyrkligt till borgerligt huvudmannaskap för folk- och fortsättningsskoleväsendet.
Utvecklingen gick därhän att det efter kommunindelningsreformens
genomförande kvarstod endast ett mycket litet antal kyrkliga
skoldistrikt. De bestämmelser i lagen om församlingsstyrelse, som utgingo
från att folkundervisningen i princip var en församlingsangelägenhet, kommo
därför att stå i strid mot de verkliga förhållandena. Bland annat med
hänsyn härtill beslöts vid 1954 års riksdag vissa ändringar i sagda lag.1
Genom lagen den 21 maj 1954 (nr 296) — vilken trätt i kraft den 1 januari
1955 — utmönstrades ur lagen om församlingsstyrelse alla bestämmelser
rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet. Beträffande de skoldistrikt, i
vilka folkundervisningen vid lagändringens ikraftträdande fortfarande utgjorde
en församlingsangelägenhet, meddelades emellertid en övergångsbestämmelse,
enligt vilken lagen i dess före den 1 januari 1955 gällande lydelse
alltjämt skall tillämpas med avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet
i de distrikten.
Som en slutpunkt på det organisatoriska sambandet mellan kyrka och
skola kan betraktas den på grundval av 1951 års skolstyrelseutrednings
slutbetänkande (SOU 1955: 31) av 1956 års riksdag antagna skolstyrelselagen.
2 Denna lag, som utfärdats den 21 december 1956 och träder i kraft
den 1 juli 1958, bygger på principen, att det obligatoriska skolväsendet
skall vara en de borgerliga kommunernas angelägenhet. Beträffande kommun
som ingår i eller omfattar kyrkligt skoldistrikt skall det emellertid
ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma om lagens ikraftträdande. De
kyrkliga skoldistrikten, vilka för närvarande äro sju till antalet, kunna
alltså komma att bestå under en övergångstid.
1 Prop. 1954:207; Kt! ull. Kl; Rskr 227.
2 Prop. 1950: 182; KSU uti. 1; Rskr 420.
16 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
I det till propositionen med förslag till skolstyrelselag fogade utdraget av
statsrådsprotokollet anförde föredragande departementschefen, att i särskild
ordning finge upptagas vissa frågor rörande de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten.
Dessa spörsmål behandlades sedermera i en inom ecklesiastikdepartementet
upprättad, den 26 oktober 1956 dagtecknad promemoria,
varvid lämnades en redogörelse bland annat för ordningen för besvärs anförande
i skolärenden från ifrågavarande skoldistrikt.
I sitt betänkande »Församlingslag» (SOU 1957: 15) har 1953 års församlingsstyrelsekommitté
framlagt förslag till lagändring rörande besvär i skolärenden
från de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten att träda i kraft den
1 juli 1958 samtidigt med skolstyrelselagen.
Enligt direktiven för församlingsstyrelsekommittén har denna även haft
i uppdrag att undersöka, i vad mån skäl föreligga att bibehålla huvudstadens
församlingar vid någon av dem jämlikt lagen den 6 juni 1930 om
församlingsstyrelse i Stockholm tillkommande befogenheter med avseende
å ärenden rörande folkskoleväsendet. Till kommittén har vidare överlämnats
Stockholms stadsfullmäktiges skrivelse den 25 januari 1954, i vilken
anhållits om sådan ändring i sagda lag jämte följdförfattningar, att bestämmelserna
om församlingarnas skolråd upphävas.
Spörsmålet om stockholmsförsamlingarnas befattning med skolväsendet
har kommittén behandlat i sitt den 11 november 1957 avgivna betänkande
»Församlingslag för Stockholm» (SOU 1957:45). Detta betänkande är för
närvarande föremal för remissbehandling. Angivna fråga har emellertid
sådant samband med skolstyrelselagen och dess ikraftträdande den 1 juli
1958 att den dessförinnan bör bli föremål för statsmakternas beslut. I
I det följande skall först närmare redogöras för spörsmålet om ordningen
för besvär i skolärenden från kyrkliga skoldistrikt.
Enligt 68 § lagen om församlingsstyrelse i dess före den 1 januari 1955
gällande lydelse skola besvär över kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges
beslut i ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet i vissa angivna
fall föras hos domkapitlet och i andra fall hos länsstyrelsen. Till
domkapitlet skola besvären gå bland annat i mål om undervisningen och
dithörande anstalter samt i mal om tillsättande och avskedande av lärare.
I fråga om besvär över skolråds beslut hänvisas i 71 § först till vad som i
särskilda författningar finnes stadgat. Därefter angives, att i övrigt skola
församlingsstyrelselagens bestämmelser om besvär över kyrkostämmas och
kyrkofullmäktiges beslut äga motsvarande tillämpning. Det må vidare
anmärkas, att besvärsbestämmelserna i 1930 års skolstyrelselag anknyta
till församlingsstvrelselagstiftningen.
Skolstyrelseutredningen föreslog i sitt slutbetänkande, att domkapitlets
funktion som besvärsinstans i skolärenden skulle övertagas av länsstyrelsen,
samt tilläde, att det icke syntes föreligga hinder mot att länsstyrelsen över
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
17
toge ifrågavarande uppgift även i de få och under relativt kort tid kvarstående
fall, där folkskoleväsendet ännu vore en församlingarnas angelägenhet.
I departementspromemorian framhölls, att i flera av de kvarvarande
kyrkliga skoldistrikten frågan om en kommunalisering av skolväsendet
redan väckts. Det uttalades vidare, att även om de kyrkliga skoldistrikten
sålunda vore få och kunde väntas bli avvecklade efter en relativt kort övergångstid,
vore det av flera skäl önskvärt att besvärsmålen rörande skolväsendet
i dessa distrikt, såvitt möjligt redan från och med den 1 juli 1958,
följde den nya ordningen och helt överflyttades på länsstyrelserna. Emellertid
anfördes i promemorian ytterligare, att det kunde antagas att församlingsstyrelsekommittén
skulle föreslå nya regler för besvär över de
kyrkokommunala organens beslut i anslutning till kommunallagens motsvarande
regler och i samband med övergångsbestämmelserna till den nya
lagstiftningen komma in på frågan om äldre lags tillämplighet beträffande
de kyrkliga skoldistrikten. Det syntes enligt promemorian därför lämpligast
att avvakta kommitténs förslag.
Enligt församlingsstyrelsekommitténs förslag skola besvär över beslut
av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma i princip alltid anföras hos länsstyrelsen.
Beträffande de kyrkliga skoldistrikten uttalar kommittén, att de
gällande bestämmelserna i huvudsak torde böra bibehållas under den övergångstid,
som distrikten kunna komma att bestå. Endast såvitt gäller domkapitlets
funktion som besvärsinstans i skolärenden finner kommittén en
ändring i den gällande ordningen vara motiverad. Ett överförande av besvärsprövningen
i skolärenden från domkapitlen till länsstyrelserna bör
enligt kommittén ske redan från och med den 1 juli 1958, då skolstyrelselagen
skall träda i kraft och då domkapitlens befattning med skolväsendet
avses skola upphöra. Med anledning härav föreslår kommittén ändrad
lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954 (nr 296)
av innebörd att besvär rörande skolväsendet i de kvarvarande kyrkliga
skoldistrikten överflyttas till länsstyrelserna från och med den 1 juli 1958.
Departementschefen förklarar sig i förevarande fråga biträda församlingsstyrelsekommitténs
förslag samt anför därjämte:
Församlingsstyrelsekommittén har, då den framlagt sitt förslag till ny
församlingslag, icke ansett ytterligare ändringar böra ske i den för de kyrkliga
skoldistrikten gällande besvärsordningen. Denna ståndpunkt har vid
remissbehandlingen av ifrågavarande betänkande lämnats utan erinran.
Någon olägenhet torde vid sådant förhållande icke följa därav att den nu
förordade ändringen i besvärsordningen beslutas innan den nya församlingsstyrelselagstiftningen
genomföres.
Vad härefter gäller spörsmålet om stockholmsförsamlingarnas befattning
med skolväsendet må till en början erinras, att genom 190:5 års lag angående
folkskoleväsendet i Stockholm överflyttades beslutanderätten över
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 5 samt. 2 avd. Nr 13
18 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
folkskolebudgeten från kyrkostämmorna och kyrkofullmäktige i huvudstadens
territoriella församlingar till stadsfullmäktige. Enligt lagen skulle
skötseln av folkskoleväsendet handhavas av överstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor — sedermera folkskoledirektionen — jämte de territoriella
församlingarnas skolråd.
Även om i Stockholm, liksom beträffande landet i övrigt, utvecklingen i
riktning mot folkskoleväsendets överförande till den borgerliga kommunen
i stort sett fullbordats, har församlingarnas befattning med skolväsendet
likväl icke helt upphört. Enligt 1 § lagen om församlingsstyrelse i Stockholm
äga församlingarna att vårda »vissa ärenden rörande folkskoleväsendet»,
och enligt 44 § skall ett skolråd finnas i varje församling.
Skolrådets uppgifter anges i 45 § vara bland annat att utöva den vård
av och befattning med folkskolan, som enligt gällande författningar tillkommer
skolrådet, att handha förvaltningen och vården av församlingsbibliotek
samt att även i övrigt förvalta egendom och medel, som stå under
skolrådets vård. Vad beträffar vården av församlingsbibliotek har församling
dock tillagts möjlighet utse en särskild biblioteksstyrelse.
De författningsbestämmelser, som i övrigt reglera skolrådens verksamhet,
återfinnas i stadgan den 22 juni 1923 (nr 294) angående folkundervisningen
i Stockholm. Enligt denna stadga har församlings skolråd bland annat till
uppgift att främja folkskoleväsendets utveckling samt följa och övervaka
skolans arbete ävensom att, där kyrkostämma så beslutar, mottaga och för
angivet ändamål använda egendom och medel, som genom gåva eller
testamente tillfallit församling för befrämjande av folkskoleväsendet. I
stadgan föreskrives vidare, att de medel församling beviljar till sådana
utgifter för skoländamål, vilka församlingen enskilt bekostar, skola stå
under skolrådets förvaltning.
Genom skolstyrelselagen upphäves bland annat 1903 års lag angående
folkskoleväsendet i Stockholm. I lagen fastslås kommunernas skyldighet
att sörja för bland annat den obligatoriska undervisningen. I varje kommun
skall finnas en skolstyrelse, i vars uppgifter ingå — förutom att taga
initiativ till utveckling och samordning av kommunens skolväsende — i
princip alla dithörande förvaltnings- och verkställighetsåtgärder.
Enligt 16 § skolstyrelselagen äger skolstyrelsen, om den med hänsyn till
kommunens ytvidd eller antalet skolor så prövar lämpligt, att för viss
skola eller grupp av skolor eller eljest för visst område inom kommunen
utse ett särskilt rådgivande organ, skolråd, med uppgift att biträda styrelsen
i frågor rörande samarbetet mellan hem och skola samt därtill anknytande
spörsmål.
Från förarbetena till stadgandet om skolråd må återgivas, att man med
bestämmelserna därom ville tillgodose förefintliga önskemål att ge de olika
skolorna en förankring i de lokala intressena i den kommundel, där skolan
är belägen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
19
Församlingsstyrelsekommittén anför bland annat att den framtida skolans
ställning otvivelaktigt talar för att den av Stockholms stadsfullmäktige
begärda reformen kommer till stånd. Lämpligast vore, säger kommittén,
att skolrådens verksamhet upphörde redan i samband med skolstyrelselagens
ikraftträdande den 1 juli 1958. Sedan kommittén härefter bland annat
framhållit angelägenheten av att åtgärder vidtagas, så att skolangelägenheternas
lokala förankring även i fortsättningen upprätthålles, uttalar kommittén
i fråga om skolrådens förvaltning av donationsmedel, att hinder icke
torde föreligga för att förvaltningen överflyttas till vederbörande kyrkoråd
eller annat kyrkligt organ, åtminstone i de fall då av donationsvillkoren
kan utläsas, att förvaltningen förbehållits församling. I andra fall tarvar
måhända frågan om donationsmedlens förvaltning formlig permutation av
donationsvillkoren. Den övriga egendom, som nu förvaltas av skolrådet,
liksom också de anslag till rådet, som icke förbrukats vid tiden för skolrådens
upphörande, bör enligt kommitténs mening icke överföras till den
borgerliga kommunen utan kvarbli hos församlingen.
Departementschefen yttrar i förevarande spörsmål bland annat:
Med det undantag, som för en övergångstid gjorts beträffande de kyrkliga
skoldistrikten, har genom skolstyrelselagen fastslagits, att den obligatoriska
undervisningen uteslutande skall vara en den borgerliga kommunens
angelägenhet. Och i samma lag ges bestämmelser om skolråd såsom lokala
rådgivande organ, som skolstyrelsen äger tillsätta om den så prövar lämpligt.
Denna reglering förutsätter uppenbarligen, att stockholmsförsamlingarna
icke längre skall ha någon befattning med skolväsendet och att
församlingarnas skolråd skall upphöra. Den innebär också en lösning av
spörsmålet hur skolangelägenheternas lokala förankring härefter skall
kunna upprätthållas i huvudstaden.
Sedan departementschefen härefter erinrat, att skolrådens befogenheter
med avseende å folkskoleväsendets administration i praktiken varit ringa
samt att tyngdpunkten i skolrådens verksamhet i stället kommit att ligga
i den anslagsgivning till olika skolsociala och pedagogiska ändamål, som
innefattas i rådens förvaltning av skolkassor och donationsmedel, anför
han vidare:
Vid skolstyrelselagens ikraftträdande kommer bland annat folkskolestadgan
för Stockholm att ersättas av nya skolförfattningar. Härigenom kommer
de kyrkliga skolrådens funktioner att upphöra utom i vad avser förvaltning
av egendom och medel. Denna förvaltande verksamhet är åter
av den art att den icke utan väsentliga olägenheter kan avbrytas under
pågående kommunalt budgetår.
Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att de kyrkliga skolråden
skall upphöra men att tidpunkten härför bestämmes till den 1 januari
1959. Då det icke är möjligt att dessförinnan ersätta lagen om församlingsstyrelse
i Stockholm med en ny lag, kan provisoriska ändringar i den nuvarande
lagen icke undvikas. Inom ecklesiastikdepartementet har uppgjorts
förslag till sådana ändringar. Dessa innebär i stort sett endast att bestämmelserna
om skolväsendet uteslutits ur lagen. I samband därmed har i
20 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
några fall jämkningar av formell natur vidtagits i lagtexten. Som förebild
har därvid tjänat 1954 års ändringar av den allmänna församlingsstyrelselagen
i motsvarande delar.
Borttagandet ur lagen av bestämmelserna om skolråd får konsekvenser
beträffande lagens bestämmelser om församlingsbibliotek. Såsom en provisorisk
lösning härvidlag föreslås dels en lagändring av innebörd att de församlingar,
där församlingsbibliotek finnes, obligatoriskt skall utse särskild
biblioteksstyrelse, dels i anslutning härtill vissa andra ändringar i lagen.
Beträffande de av skolråden förvaltade donationsmedlen torde det, anför
departementschefen, få ankomma på Kungl. Maj:t att med stöd av permutationsrätten
meddela beslut i erforderliga hänseenden. I fråga om den
övriga egendom, som nu förvaltas av skolråden, erinrar departementschefen,
att församlingsstyrelsekommittén uttalat att förvaltningen bör kvarbli hos
församlingarna. Han finner likväl en sådan ordning strida mot den som
gällt vid tidigare etapper i skolväsendets kommunalisering, då den borgerliga
kommunen i samband med övertagandet av ansvaret för folk- och
fortsättningsskoleväsendet jämväl övertagit dithörande tillgångar och
skulder, såvitt Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnat. Departementchefen
yttrar i frågan vidare:
En liknande huvudregel torde visserligen av flera skäl icke böra uppställas
beträffande den av skolråden förvaltade egendomen. Enligt min
mening kan det emellertid icke på förhand uteslutas, att egendom, som
användes för sådan till skolväsendet knuten verksamhet som övertages av
staden, i något fall bör övergå till denna. Bland annat med hänsyn härtill
har i lagförslaget upptagits en övergångsbestämmelse med bemyndigande
för Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter med avseende å lagens
ikraftträdande.
TJtskottet finner ej anledning till erinran mot de i propositionen framlagda
lagförslagen och får därför hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till föreliggande proposition,
nr 85, antaga de ovan intagna förslagen till 1) lag om
ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den
21 maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni
1930 (nr 259) om församlingsstyrelse; samt 2) lag angående
ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm.
Stockholm den 27 mars 1958
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1958
21
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sveningsson, Erik Olsson, Ollén, Fritiof
Karlsson, Sörlin, Gunnar Andersson, Dahl och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Braconier,
Spångberg, Hammar, Gustafsson i Bogla, fru Svedberg, herrar Andersson
i Linköping, Olof son och Keijer.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. j\Iajds i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan jäm a1 i texten