Utlåtande i anledning av väckta motioner om avskaffande av statsrådseden.
1958-02-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1958 A:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om avskaffande av statsrådseden.
Dokumentets text
Nr 2—3
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958
1
Nr 2
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om avskaffande av statsrådseden.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 8 i
första kammaren av herr Ollén och nr 8 i andra kammaren av herr Larsson
i Stockholm hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj :t måtte gå i författning om statsrådsedens
slopande».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsrådseden har i sin nuvarande utformning följande lydelse:
Jaa N. N. lovar och svär, vid Gud och hans heliga evangelium, att jag
städse skall vara min rätte Konung, den stormäktigste furste och herre,
GUSTAF VI ADOLF, Sveriges, Götes och Vendes Konung, samt det
kungl. huset huld och trogen. Jag skall ock med liv och blod försvara det
konungsliga väldet samt Riksdagens rättigheter, allt i överensstämmelse med
rikets grundlagar, dem jag till alla delar skall lyda och efterkomma, ^
och som jag blivit utnämnd att var ledamot av Konungens statsråd sa
vill och skall jag, efter bästa förstånd och övertygelse, råda Konungen till
det som med rikets grundlagar överensstämmer, samt, i enlighet med dem,
Konungens och rikets förmån befrämja: alltid vårda mig om Konungens
makt samt Riksdagens och rikets inbyggares fri- och rättigheter, efter vad
därom i rikets lagar och författningar stadgat och förordnat ar; ävensom
jag om rikets gagn och bästa självkravd skall påminna, samt i övrigt aldrig
yppa vad hemligt hållas bör. Detta lovar jag på heder och samvete hålla; sa
sant mig Gud hjälpe till liv och själ.
Föreskrifter om statsrådseden saknas såväl i grundlagarna som i annan
lagstiftning. Formuläret till den nuvarande statsrådseden härrör i stället
från en av Kungl. Maj :t i administrativ väg utfärdad skrivelse till hovkanslersämbetet
av den 27 juli 1826. Detta formulär inleddes — i likhet med
övriga formulär till ämbetsmannaeder från denna tid -— med en för rikets
samtliga innebyggare fastställd tro- och huldhetsed till Konungen och rikets
ständer. Därefter följde den speciella ämbetseden vilken var utformad helt
efter ingressen till den ännu gällande ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter
av år 1810. Vad åter angår den tro- och huldhetsed, som sålunda jämväl
ingick i det för statsråden fastställda edsformuläret, gick denna i sin tur
tillbaka till ett formulär, som Gustav III utfärdat efter statskuppen och till
Bihang
till riksdagens protokoll 1958. 5 samt. 2 avd. Nr 2 3
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958
komsten av 1772 års regeringsform. Från sistnämnda formulär härstamma
de alltjämt i statsrådseden förekommande orden om att statsråden »med
liv och blod skall försvara det konungsliga väldet».
Under senare delen av 1800-talet begärde såväl riksdagen som kyrkomötet,
att Kungl. Maj :t måtte upphäva eller ändra kungörelser om edsavläggelse.
En första början gjordes år 1866 med en modernisering av tro- och huldhetseden
samtidigt som vissa inskränkningar föreskrevs beträffande ämbetsmännens
skyldighet att avlägga ed. Dessa inskränkningar avsågo dock
icke statsråden. Härigenom kom statsrådseden att efter år 1866 bestå dels
av den nu något förkortade tro- och huldhetseden och dels av den alltjämt
oförändrade ämbetseden enligt 1826 års formulär. Senare har genom kungörelse
1878 den civila ämbetsmannaeden till Konungen upphävts. Statsrådseden
har emellertid kommit att kvarstå oförändrad.
Även efter 1878 har i riksdagen vid flera tillfällen behandlats frågor om
avskaffande av olika eder eller utbytande av desamma mot någon form av
löfte eller försäkran. Vid tre tillfällen har frågan direkt gällt statsrådseden.
Första gången var år 1917, då andra kammaren avslog en av herr Lindhagen
väckt motion (nr 297), i vilken denne hemställt, bland annat, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj :t anhålla att denna ed ej vidare skulle komma i tilllämpning.
Vid 1921 års riksdag väcktes i första kammaren av herr Hellberg en motion
(nr 36) om statsrådsedens avskaffande. I denna framhölls, att själva
edsfästelsen var motbjudande, att edens innehåll var oförenlig med en modern
åskådning samt att edsavläggandet saknade betydelse. I anledning av
motionen beslöt riksdagen efter behandling i första kammarens första tillfälliga
utskott (uti. nr 1) och andra kammarens första tillfälliga utskott (uti.
nr 2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att Kungl. Maj :t måtte taga
i övervägande, huruvida en revision av statsrådseden borde äga rum eller
eden borde utbytas mot en högtidlig ämbetsförsäkran utan edsfästelse. I
riksdagsskrivelsen (1921: 100) uttalades, bland annat, att statsrådseden med
sina från en nu länge sedan svunnen tid hämtade uttryckssätt för vår tid
framstode såsom i formellt avseende omodern och ej heller till sitt innehåll
överensstämde med nutida åskådning. En revision av densamma till såväl
form som innehåll syntes därför riksdagen i varje fall väl behövlig, men då
numera så gott som alla med statsrådseden jämförliga eder icke vidare förekomme,
torde eventuellt kunna ifrågasättas, att densamma borde avskaffas.
I sistnämnda fall borde i anslutning till nutida rättsuppfattning en högtidlig
försäkran kunna fylla edens plats samt skänka den prägel av högtidlighet åt
statsrådens ämbetstillträde, som kunde vara önskvärd.
Från utskottsbehandlingen av nu ifrågavarande ärende må framhållas,
att andra kammarens första tillfälliga utskott i sitt utlåtande uttalade, att
det icke kunde betraktas såsom konstitutionellt tillfredsställande att på
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958
3
administrativ väg förordna om statsrådsedens lydelse, utan att förslag om
edens revision eller avskaffande borde föreläggas riksdagen för att behandlas
som en statsmakternas gemensamma angelägenhet.
Riksdagens förutnämnda skrivelse av år 1921 överlämnades år 1925 av
Kungl. Maj:t till religionsfrihetssakkunniga, vilka emellertid i sitt år 1927
avgivna betänkande (SOU 1927: 13) icke ägnat någon speciell uppmärksamhet
åt statsrådseden.
Det tredje av de nyss åsyftade tillfällena, då riksdagen haft att taga ställning
till frågan om statsrådsedens avskaffande, daterar sig från år 1928,
då A. J. Bärg med flera i en inom första kammaren väckt motion (nr 229)
hemställde, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om statsrådsedens
utbytande mot en högtidlig ämbetsförsäkran utan edsfästelse att
förvalta ämbetet i överensstämmelse med rikets grundlagar och laga stadgar.
Vederbörande utskott (FK:s första tillfälliga utskotts uti. nr 3) hemställde
att motionen icke måtte föranleda till någon första kammarens åtgärd,
enär det vore att förvänta att Kungl. Maj :t med hänsyn till innehållet
i 1921 års riksdagsskrivelse utan förnyad framställning från riksdagens sida
skulle taga upp den i motionen berörda frågan till omprövning. Första kammaren
biföll utskottets hemställan.
Kungl. Maj:t har sedermera genom beslut den 23 december 1937 förordnat,
att riksdagens nyssnämnda skrivelse av år 1921 skulle, såsom ej
föranledande någon ytterligare åtgärd, från vidare behandling avskrivas.
Under senare år har frågan om statsrådsedens avskaffande icke varit
uppe till behandling i riksdagen. Frågan har ej heller varit föremål för någon
åtgärd i samband med tillkomsten av 1951 års religionsfrihetslagstiftning.
Det må dock framhållas att i anslutning till den nya religionsfrihetslagstiftningen
sådan ändring år 1953 vidtagits i §§ 4 och 28 i regeringsformen
att det tidigare kravet på att statsrådsledamöterna skulle vara av den
rena evangeliska läran borttagits utom beträffande föredraganden av kyrkoärenden.
Vid årets riksdag framställde herr Alemyr den 16 januari 1958 i andra
kammaren en interpellation, i vilken han tillfrågade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet huruvida denne ansåg att statsrådseden i sin nuvarande
utformning borde bibehållas samt, därest svaret blev nekande, vilka
åtgärder statsrådet i så fall övervägde att vidtaga i saken.
Statsrådet besvarade interpellationen den 29 januari 1958 och yttrade därvid
följande:
Frågan i vad mån statsrådseden i någon form överhuvud hör bibehållas
torde komma att prövas av författningsutredningen eller i vart fall få upptagas
i anslutning till de förslag angående vår författning som utredningen
kommer att framlägga. Jag är alltså inte nu beredd att taga närmare ståndpunkt
till denna fråga. Emellertid är det tydligt att avfattningen av den nuvarande
statsrådseden är i hög grad föråldrad både i avseende på innehållet
4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958
och beträffande den stilistiska utformningen. Jag vill också nämna att redan
min företrädare på justitieministerposten anmodat riksarkivarien att hjälpa
till med en översyn av edens lydelse. Personligen hyser jag närmast den
uppfattningen att, i avbidan på att författningsutredningen blir färdig med
sitt arbete, eden bör utbytas mot en högtidlig försäkran och formuläret i
övrigt moderniseras och förenklas. Då emellertid frågan om statsrådseden
motionsvis bragts under prövning av den församlade riksdagen, vill jag,
innan jag vidtager någon ytterligare åtgärd, avvakta huruvida riksdagen har
några synpunkter att anlägga som avviker från min sålunda deklarerade
mening.
Utskottet finner i likhet med statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den nuvarande statsrådseden föråldrad till såväl form som innehåll.
Likaså delar utskottet statsrådets uppfattning att eden, i avbidan på resultatet
av författningsutredningens arbete, bör ersättas med en högtidlig ämbetsförsäkran
med en mera tidsenlig och enklare form än det gällande edsformuläret.
Utskottet hälsar sålunda statsrådets i interpellationssvaret angivna
inställning med tillfredsställelse och förutsätter att statsrådseden nu
utbytes mot en på heder och samvete avgiven statsrådsförsäkran med ett i
jämförelse med den nuvarande eden moderniserat och förenklat innehåll.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen i anledning av motionerna 1:8 och 11:8
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening giva
till känna vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 27 februari 1958
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Damström, Sveningsson, Erik Olsson,
Ollén, Sörlin*, Torsten Andersson*, Dahl, Axel Emanuel Andersson* och
Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Norén, Spångberg,
Svensson i Ljungskile*, Sehlstedt, Hammar, Magnusson i Tumhult,
Alemyr och Larsson i Hedenäset*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958
5
Reservation
av herrar Sveningsson och Magnusson i Tumhult, vilka ansett att någon
ändring av den nuvarande statsrådseden i vart fall icke borde vidtagas innan
författningsutredningen blivit färdig med sitt arbete och förty ansett att utskottet
bort hemställa,
att motionerna 1:8 och 11:8 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:106 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om avskaffande av statsrådseden. a1 i texten