Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om avskaffande av statsrådseden.

1958-02-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1958 A:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om avskaffande av statsrådseden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 2—3

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

1

Nr 2

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om avskaffande av statsrådseden.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 8 i

första kammaren av herr Ollén och nr 8 i andra kammaren av herr Larsson

i Stockholm hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj :t måtte gå i författning om statsrådsedens

slopande».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Statsrådseden har i sin nuvarande utformning följande lydelse:

Jaa N. N. lovar och svär, vid Gud och hans heliga evangelium, att jag

städse skall vara min rätte Konung, den stormäktigste furste och herre,

GUSTAF VI ADOLF, Sveriges, Götes och Vendes Konung, samt det

kungl. huset huld och trogen. Jag skall ock med liv och blod försvara det

konungsliga väldet samt Riksdagens rättigheter, allt i överensstämmelse med

rikets grundlagar, dem jag till alla delar skall lyda och efterkomma, ^

och som jag blivit utnämnd att var ledamot av Konungens statsråd sa

vill och skall jag, efter bästa förstånd och övertygelse, råda Konungen till

det som med rikets grundlagar överensstämmer, samt, i enlighet med dem,

Konungens och rikets förmån befrämja: alltid vårda mig om Konungens

makt samt Riksdagens och rikets inbyggares fri- och rättigheter, efter vad

därom i rikets lagar och författningar stadgat och förordnat ar; ävensom

jag om rikets gagn och bästa självkravd skall påminna, samt i övrigt aldrig

yppa vad hemligt hållas bör. Detta lovar jag på heder och samvete hålla; sa

sant mig Gud hjälpe till liv och själ.

Föreskrifter om statsrådseden saknas såväl i grundlagarna som i annan

lagstiftning. Formuläret till den nuvarande statsrådseden härrör i stället

från en av Kungl. Maj :t i administrativ väg utfärdad skrivelse till hovkanslersämbetet

av den 27 juli 1826. Detta formulär inleddes — i likhet med

övriga formulär till ämbetsmannaeder från denna tid -— med en för rikets

samtliga innebyggare fastställd tro- och huldhetsed till Konungen och rikets

ständer. Därefter följde den speciella ämbetseden vilken var utformad helt

efter ingressen till den ännu gällande ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter

av år 1810. Vad åter angår den tro- och huldhetsed, som sålunda jämväl

ingick i det för statsråden fastställda edsformuläret, gick denna i sin tur

tillbaka till ett formulär, som Gustav III utfärdat efter statskuppen och till
Bihang

till riksdagens protokoll 1958. 5 samt. 2 avd. Nr 2 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

komsten av 1772 års regeringsform. Från sistnämnda formulär härstamma

de alltjämt i statsrådseden förekommande orden om att statsråden »med

liv och blod skall försvara det konungsliga väldet».

Under senare delen av 1800-talet begärde såväl riksdagen som kyrkomötet,

att Kungl. Maj :t måtte upphäva eller ändra kungörelser om edsavläggelse.

En första början gjordes år 1866 med en modernisering av tro- och huldhetseden

samtidigt som vissa inskränkningar föreskrevs beträffande ämbetsmännens

skyldighet att avlägga ed. Dessa inskränkningar avsågo dock

icke statsråden. Härigenom kom statsrådseden att efter år 1866 bestå dels

av den nu något förkortade tro- och huldhetseden och dels av den alltjämt

oförändrade ämbetseden enligt 1826 års formulär. Senare har genom kungörelse

1878 den civila ämbetsmannaeden till Konungen upphävts. Statsrådseden

har emellertid kommit att kvarstå oförändrad.

Även efter 1878 har i riksdagen vid flera tillfällen behandlats frågor om

avskaffande av olika eder eller utbytande av desamma mot någon form av

löfte eller försäkran. Vid tre tillfällen har frågan direkt gällt statsrådseden.

Första gången var år 1917, då andra kammaren avslog en av herr Lindhagen

väckt motion (nr 297), i vilken denne hemställt, bland annat, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj :t anhålla att denna ed ej vidare skulle komma i tilllämpning.

Vid 1921 års riksdag väcktes i första kammaren av herr Hellberg en motion

(nr 36) om statsrådsedens avskaffande. I denna framhölls, att själva

edsfästelsen var motbjudande, att edens innehåll var oförenlig med en modern

åskådning samt att edsavläggandet saknade betydelse. I anledning av

motionen beslöt riksdagen efter behandling i första kammarens första tillfälliga

utskott (uti. nr 1) och andra kammarens första tillfälliga utskott (uti.

nr 2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att Kungl. Maj :t måtte taga

i övervägande, huruvida en revision av statsrådseden borde äga rum eller

eden borde utbytas mot en högtidlig ämbetsförsäkran utan edsfästelse. I

riksdagsskrivelsen (1921: 100) uttalades, bland annat, att statsrådseden med

sina från en nu länge sedan svunnen tid hämtade uttryckssätt för vår tid

framstode såsom i formellt avseende omodern och ej heller till sitt innehåll

överensstämde med nutida åskådning. En revision av densamma till såväl

form som innehåll syntes därför riksdagen i varje fall väl behövlig, men då

numera så gott som alla med statsrådseden jämförliga eder icke vidare förekomme,

torde eventuellt kunna ifrågasättas, att densamma borde avskaffas.

I sistnämnda fall borde i anslutning till nutida rättsuppfattning en högtidlig

försäkran kunna fylla edens plats samt skänka den prägel av högtidlighet åt

statsrådens ämbetstillträde, som kunde vara önskvärd.

Från utskottsbehandlingen av nu ifrågavarande ärende må framhållas,

att andra kammarens första tillfälliga utskott i sitt utlåtande uttalade, att

det icke kunde betraktas såsom konstitutionellt tillfredsställande att på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

3

administrativ väg förordna om statsrådsedens lydelse, utan att förslag om

edens revision eller avskaffande borde föreläggas riksdagen för att behandlas

som en statsmakternas gemensamma angelägenhet.

Riksdagens förutnämnda skrivelse av år 1921 överlämnades år 1925 av

Kungl. Maj:t till religionsfrihetssakkunniga, vilka emellertid i sitt år 1927

avgivna betänkande (SOU 1927: 13) icke ägnat någon speciell uppmärksamhet

åt statsrådseden.

Det tredje av de nyss åsyftade tillfällena, då riksdagen haft att taga ställning

till frågan om statsrådsedens avskaffande, daterar sig från år 1928,

då A. J. Bärg med flera i en inom första kammaren väckt motion (nr 229)

hemställde, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om statsrådsedens

utbytande mot en högtidlig ämbetsförsäkran utan edsfästelse att

förvalta ämbetet i överensstämmelse med rikets grundlagar och laga stadgar.

Vederbörande utskott (FK:s första tillfälliga utskotts uti. nr 3) hemställde

att motionen icke måtte föranleda till någon första kammarens åtgärd,

enär det vore att förvänta att Kungl. Maj :t med hänsyn till innehållet

i 1921 års riksdagsskrivelse utan förnyad framställning från riksdagens sida

skulle taga upp den i motionen berörda frågan till omprövning. Första kammaren

biföll utskottets hemställan.

Kungl. Maj:t har sedermera genom beslut den 23 december 1937 förordnat,

att riksdagens nyssnämnda skrivelse av år 1921 skulle, såsom ej

föranledande någon ytterligare åtgärd, från vidare behandling avskrivas.

Under senare år har frågan om statsrådsedens avskaffande icke varit

uppe till behandling i riksdagen. Frågan har ej heller varit föremål för någon

åtgärd i samband med tillkomsten av 1951 års religionsfrihetslagstiftning.

Det må dock framhållas att i anslutning till den nya religionsfrihetslagstiftningen

sådan ändring år 1953 vidtagits i §§ 4 och 28 i regeringsformen

att det tidigare kravet på att statsrådsledamöterna skulle vara av den

rena evangeliska läran borttagits utom beträffande föredraganden av kyrkoärenden.

Vid årets riksdag framställde herr Alemyr den 16 januari 1958 i andra

kammaren en interpellation, i vilken han tillfrågade statsrådet och chefen

för justitiedepartementet huruvida denne ansåg att statsrådseden i sin nuvarande

utformning borde bibehållas samt, därest svaret blev nekande, vilka

åtgärder statsrådet i så fall övervägde att vidtaga i saken.

Statsrådet besvarade interpellationen den 29 januari 1958 och yttrade därvid

följande:

Frågan i vad mån statsrådseden i någon form överhuvud hör bibehållas

torde komma att prövas av författningsutredningen eller i vart fall få upptagas

i anslutning till de förslag angående vår författning som utredningen

kommer att framlägga. Jag är alltså inte nu beredd att taga närmare ståndpunkt

till denna fråga. Emellertid är det tydligt att avfattningen av den nuvarande

statsrådseden är i hög grad föråldrad både i avseende på innehållet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

och beträffande den stilistiska utformningen. Jag vill också nämna att redan

min företrädare på justitieministerposten anmodat riksarkivarien att hjälpa

till med en översyn av edens lydelse. Personligen hyser jag närmast den

uppfattningen att, i avbidan på att författningsutredningen blir färdig med

sitt arbete, eden bör utbytas mot en högtidlig försäkran och formuläret i

övrigt moderniseras och förenklas. Då emellertid frågan om statsrådseden

motionsvis bragts under prövning av den församlade riksdagen, vill jag,

innan jag vidtager någon ytterligare åtgärd, avvakta huruvida riksdagen har

några synpunkter att anlägga som avviker från min sålunda deklarerade

mening.

Utskottet finner i likhet med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

den nuvarande statsrådseden föråldrad till såväl form som innehåll.

Likaså delar utskottet statsrådets uppfattning att eden, i avbidan på resultatet

av författningsutredningens arbete, bör ersättas med en högtidlig ämbetsförsäkran

med en mera tidsenlig och enklare form än det gällande edsformuläret.

Utskottet hälsar sålunda statsrådets i interpellationssvaret angivna

inställning med tillfredsställelse och förutsätter att statsrådseden nu

utbytes mot en på heder och samvete avgiven statsrådsförsäkran med ett i

jämförelse med den nuvarande eden moderniserat och förenklat innehåll.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:8 och 11:8

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening giva

till känna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 27 februari 1958

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Damström, Sveningsson, Erik Olsson,

Ollén, Sörlin*, Torsten Andersson*, Dahl, Axel Emanuel Andersson* och

Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Norén, Spångberg,

Svensson i Ljungskile*, Sehlstedt, Hammar, Magnusson i Tumhult,

Alemyr och Larsson i Hedenäset*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

5

Reservation

av herrar Sveningsson och Magnusson i Tumhult, vilka ansett att någon

ändring av den nuvarande statsrådseden i vart fall icke borde vidtagas innan

författningsutredningen blivit färdig med sitt arbete och förty ansett att utskottet

bort hemställa,

att motionerna 1:8 och 11:8 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:106 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om avskaffande av statsrådseden. a1 i texten