Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 22 maj 1953 angående bgggnadsforskningsavgift, m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

1958-04-15 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S3LU 1958 A:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 22 maj 1953 angående bgggnadsforskningsavgift, m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändring i förordningen

den 22 maj 1953 angående bgggnadsforskningsavgift,

m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 21 februari 1958 dagtecknad proposition, nr 75, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring

i förordningen den 22 maj 1953 (nr 269) angående byggnadsforskningsavgift,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

I anledning av propositionen har i riksdagen väckts två lika lydande

motioner, nämligen inom första kammaren nr 343 av herrar Lindblom och

Johansson, Anders, samt inom andra kammaren av herr Gustafsson i Skellefteå

m. fl. Däri hemställes att riksdagen vid propositionens behandling

måtte besluta

»a) att avslå Kungl. Maj :ts förslag till förordning om ändring i förordningen

den 22 maj 1953 (nr 269) ang. byggnadsforskningsavgift,

b) att till Byggnadsforskning för budgetåret 1958/59 yrka ett reservationsanslag

på 265 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

innebär en minskning med 50 000 kronor, samt

c) att i skrivelse till Kungl. Maj :t,

dels hemställa att den av departementschefen efter propositionens avgivande

tillsatta utredningen måtte särskilt beakta de ovan anförda synpunkterna

på forskningsnämndens uppgift som samordnande och stödjande

organ för den fria forskningsverksamheten vid högskolor och andra

institutioner, enskilda företag etc.,

dels ock framhålla vikten av ökat samarbete och utbyte av forskningserfarenheter

mellan de nordiska länderna, vilket ävenledes bör beaktas i

utredningsarbetet».

Propositionen nr 75 samt motionerna I: 343 och II: 440 har, såvitt angår

anslag under femte huvudtiteln, hänvisats till statsutskottet och i övrigt

tilldelats tredje lagutskottet. Efter överenskommelse mellan dessa utskott

har samtliga frågor liänskjutits till behandling av sammansatt stats- och

tredje lagutskott.

1—574 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 0 samt. 2 avd. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

Beträffande innehållet i propositionen och motionerna får utskottet, i

den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen

och motionen 11:440.

Kungl. Maj :t har i propositionen föreslagit riksdagen att antaga följande

förslag till

förordning om ändring i förordningen den 22 maj 1953 (nr 269)

angående byggnadsforskningsavgift

Härigenom förordnas, att 2 och 4—6 §§ förordningen den 22 maj 1953

(nr 269) angående byggnadsforskningsavgift1 skola erhålla ändrad lydelse

pa sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

2

Byggnadsforskningsavgift utgår för

kalenderår med tjugu kronor för

varje fullt antal av trehundra dagsverken,

som under året utförts med

anlitande av arbetstagare, för vilken

arbetsgivaren skall påföras avgift

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

och vilken vid debitering i riksförsäkringsanstalten

av dylik avgift

är att hänföra till någon av följande

i anstaltens premietariff för arbetsgivare

med i regel minst fem arbetstagare

under näringsgrenen byggnads-

och anläggningsverksamhet

upptagna undergrupper

eller specialgrupper, nämligen

B. Hus- och fabriksbyggnad.

1. hus- och fabriksbyggnadsarbete,

2. skorstensbyggnadsarbete,

3. ställningsbyggnadsarbete.

C. Installations- och annan verksamhet

i regel hänförlig till

husbyggnad.

F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.

Vid tillämpning av vad i föregående

stycke föreskrivits skall iakttagas,

att vid kombinerad byggnads
-

(Föreslagen lydelse)

§•

Byggnadsforskningsavgift utgår för

kalenderår med tjugufem kronor för

varje fullt antal av tvåtusen arbetstimmar,

som under året fullgjorts av

arbetstagare, för vilken arbetsgivaren

skall påföras avgift enligt lagen

om yrkesskadeförsäkring och vilken

vid debitering i riksförsäkringsanstalten

av dylik avgift är att hänföra

till någon av följande i anstaltens

premietariff för arbetsgivare med i

regel minst fem arbetstagare under

näringsgrenen byggnads- och anläggningsverksamhet

upptagna

undergrupper eller specialgrupper,

nämligen

A. Schaktning och grundläggning.

B. Hus- och fabriksbyggnad

1) hus- och fabriksbyggnadsarbete,

2) skorstensbyggnadsarbete,

3) ställningsbyggnadsarbete.

C. Installations- och annan verksamhet

i regel hänförlig till

husbyggnad.

F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.

Vid tillämpning av vad i föregående

stycke föreskrivits skall iakt
-

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 § SFS 1955:67.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

3

(Gällande lydelse)

och anläggningsverksamhet avgift

skall erläggas endast i den mån fråga

är om arbete, som även eljest är

belagt med avgift enligt denna förordning.

(Föreslagen lydelse)

tagas, att vid schaktning och grundläggning

samt kombinerad byggnadsoch

anläggningsverksamhet avgift

skall erläggas endast i den mån fråga

är om arbete, som även eljest är

belagt med avgift enligt denna förordning.

4

Arbetsgivaren är — — — — —

Riksförsäkringsanstalten äger att,

i den mån sådant må vara nödigt

för bestämmande av byggnadsforskningsavgift,

taga del av arbetsgivares

avlöningslistor och förteckningar.

§•

av byggnadsforskningsavgift.

I den utsträckning riksförsäkringsanstalten

prövar nödigt för ändamål,

som avses i första stycket, åligger det

uppgift ss kyld ig att på begäran för

granskning tillhandahålla riksförsäkringsanstalten

förda avlöningslistor,

handelsböcker eller motsvarande anteckningar

jämte därtill hörande

handlingar. Granskningen skall såvitt

möjligt ske så, att den icke medför

hinder i den uppgiftsskyldiges verksamhet

samt skall, om han så begär

och det lämpligen kan ske, verkställas

hos honom. Handelsböcker och andra

handlingar, som överlämnats för

granskning, skola återställas utan

dröjsmål. Meddelande om resultatet

av granskningen skall lämnas snarast.

Den, som på grund av tjänsteåligganden

för riksförsäkringsanstaltens

räkning har eller haft att taga befattning

med uppgift eller handling, som

i 4 § sägs, må ej röja yrkeshemlighet

eller, där det ej kan anses påkallat

i tjänstens intresse, yppa driftanordning

eller affärsförhållande vid

arbetsställe, i avseende å vilket han

har eller haft alt taga sådan befattning.

Den, som på grund av tjänsteåliggande

för riksförsäkringsanstaltens

räkning har eller haft att taga befattning

med uppgift eller handling, som

i 4 § sägs, må ej röja eller obehörigen

nyttja yrkeshemlighet, som därigenom

blivit känd för honom, och ej heller,

där det ej kan anses påkallat i

tjänstens intresse, yppa arbetsförfarande

eller affärsförhållande, vilket

sålunda blivit honom kunnigt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

(Gällande lydelse)

G

Försummar arbetsgivare att ställa

sig till efterrättelse vad i 4 § är föreskrivet

eller lämnar han i uppgift,

som enligt samma paragraf skall avgivas,

veterligen oriktigt meddelande,

straffes med dagsböter.

Gör någon sig skyldig till förseelse

mot 5 §, straffes med dagsböter''.

Sker det för att göra skada eller begagnar

han sig av sin kännedom om

yrkeshemligheten, driftanordningen

eller affärsförhållandet till egen eller

annans fördel, då må till fängelse

dömas. Framgår av omständigheterna,

att han om yrkeshemligheten, driftanordningen

eller affärsförhållandet

erhållit kännedom å tid, då han ej

hade att taga befattning med uppgift

eller handling, som i 5 § sägs, eller

att yppandet av driftanordningen eller

affärsförhållandet ej kunnat medföra

skada för det företag, som bedrevs å

arbetsstället, må ansvars- eller ersättningsskyldighet

icke åläggas honom. K

förseelse, varom nu är sagt, må allmän

åklagare tala allenast efter

angivelse av målsäganden.

(Föreslagen lydelse)

?•

Försummar arbetsgivare att ställa

sig till efterrättelse vad i 4 § är föreskrivet

eller lämnar han medvetet

eller av grov vårdslöshet i uppgift,

som enligt samma paragraf skall

avgivas, oriktigt meddelande, straffes

med dagsböter.

Bryter någon mot vad i 5 § är

stadgat, straffes med dagsböter eller

fängelse. Å brott som nu sagts må

allmän åklagare tala allenast efter

angivelse av målsäganden.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1959.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

Propositionens huvudsakliga innehåll

5

Med anledning av förslag av statens nämnd för byggnadsforskning föreslås

vissa ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

Sålunda föreslås, att avgiftsplikten skall utsträckas till näringsgrenen schaktning

och grundläggning, såvitt angår verksamhet, för vilken avgiftsplikt

eljest föreligger enligt förordningen, samt att avgiftsskyldigheten skall grundas

på varje fullt antal av 2 000 arbetstimmar om året, som arbetstagare

utfört i avgiftspliktig verksamhet, i stället för såsom nu 300 dagsverken.

I syfte att mera väsentligt förstärka byggnadsforskningens resurser föreslås

vidare en höjning av bvggnadsforskningsavgiften från 20 till 25 kronor

samt en motsvarande ökning av statens tillskott till forskningsverksamheten

genom uppräkning av anslaget till byggnadsforskning.

Inledning

Forskning på byggnadsområdet bedrevs fram till 1942 i tämligen splittrade

former och hade en ringa omfattning. Genom inrättande nämnda år

av statens kommitté för byggnadsforskning fick forskningsverksamheten

en mera samordnad och systematisk karaktär. Kommitténs forskningsverksamhet,

som finansierades med anslag över driftbudgeten, hade dock

ganska blygsamma dimensioner.

För att skapa förutsättningar för en kraftigare, samlad insats i syfte att

genom forsknings- och rationaliseringsverksamhet förbättra och förbilliga

produktionen inom byggnadsbranschen beslöt statsmakterna år 1953 (prop.

163, SL3U 13, rskr. 306), att en särskild byggnadsforskningsavgift skulle

uttagas från vissa arbetsgivare inom byggnadsfacket. Att planera och samordna

forsknings- och rationaliseringsverksamheten uppdrogs åt statens

nämnd för byggnadsforskning, som ersatte den dittillsvarande kommittén

för byggnadsforskning.

''Förslag om ändring av förordningen angående byggnadsforskningsavgift

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om byggnadsforskningsavgift har meddelats i förordningen

den 22 maj 1953 (nr 269; ändrad 1955:67) angående byggnadsforskningsavgift.

Skyldighet alt erlägga byggnadsforskningsavgift åvilar enligt 1 § i förordningen

den som yrkesmässigt bedriver byggnadsverksamhet undci sådana

förhållanden, att han är att anse såsom arbetsgivare enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

så ock kommun, vilken såsom arbetsgivare i nämnda lags

mening bedriver byggnadsverksamhet. Från avgiftsskyldighet är staten befriad.

Avgiftsplikten är närmare bestämt knuten till vissa i riksförsäkrings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

anstaltens premietariff för yrkesskadeförsäkringen angivna verksamhetsgrenar,

vilka är uppräknade i 2 § i förordningen. Dessa verksamhetsgrenar

utgöres av följande i premietarilfen för arbetsgivare med i regel minst fem

arbetstagare under näringsgrenen byggnads- och anläggningsverksamhet

upptagna undergrupper eller specialgrupper, nämligen

B. Hus- och fabriksbyggnad

1) hus- och fabriksbyggnadsarbete,

2) skorstensbyggnadsarbete,

3) ställningsbyggnadsarbete.

C. Installations- och annan verksamhet i regel hänförlig till husbyggnad.

F. Kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet.

I fråga om kombinerad byggnads- och anläggningsverksamhet gäller

avgiftsskyldighet endast i den mån fråga är om arbete, som även eljest är

belagt med avgift enligt förordningen.

Avgift utgår för kalenderår med 20 kronor för varje fullt antal av 300

dagsverken, som under året utförts med anlitande av arbetstagare, för

vilken arbetsgivaren skall påföras avgift enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

(2 §).

Byggnadsforskningsavgift påföres av riksförsäkringsanstalten (3 § första

stycket). Beträffande uppbörden av byggnadsforskningsavgifter skall förordningen

den 4 juni 1954 (nr 341) om uppbörd av vissa försäkringsavgifter

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och av bidrag från arbetsgivare jämlikt

lagen om sjukförsäkring m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse

(3 § andra stycket). Detta innebär beträffande arbetsgivare med yrkesskadeförsäkring

i riksförsäkringsanstalten i huvudsak, att avgiften för arbetsgivare,

som i regel har mindre än fem arbetstagare i sin tjänst, påföres vid

skattedebiteringen, medan den för större arbetsgivare debiteras direkt av

riksförsäkringsanstalten. Sistnämnda förfaringssätt tillämpas vidare beträffande

alla arbetsgivare, som har yrkesskadeförsäkring i ömsesidigt socialförsäkringsbolag.

I förordningen angående byggnadsforskningsavgift stadgas skyldighet för

arbetsgivare att till riksförsäkringsanstalten lämna de uppgifter, som anstalten

finner erforderliga för att bestämma avgiften, samt rätt för anstalten

att taga del av arbetsgivares avlöningslistor och förteckningar (4 §). Vidare

föreskrives för den, som på grund av tjänsteåligganden för riksförsäkringsanstaltens

räkning tagit befattning med sådana uppgifter eller handlingar,

tystnadsplikt i fråga om yrkeshemlighet, drift anordning och affärsförhållande

vid arbetsstället (5 §). Förordningen innehåller tillika bestämmelser

om straff för försummelser eller förseelser med avseende på vad

sålunda föreskrivits (6 §).

Besvär över riksförsäkringsanstaltens beslut i ärende, som avses i förordningen,

föres i samma ordning som gäller för försäkringsinrättnings

beslut i ärende angående Yrkesskadeförsäkring, alltså hos försäkringsrådet

(8 §)•

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958 7

Influtna byggnadsforskningsavgifter överföres till en fond, som förvaltas

enligt grunder vilka fastställes av Kungl. Maj :t (9 §). Denna fond, benämnd

fonden för byggnadsforskning, förvaltas av statskontoret. Fondmedlen står

till förfogande för statens nämnd för byggnadsforskning, som självständigt

äger besluta om medlens användning i nämndens verksamhet. Fondmedel

får dock ej utan Kungl. Maj ds medgivande tagas i anspråk för bestridande

av kostnader för nämndens kansli.

Staten är såsom nämnts befriad från byggnadsforskningsavgift. I stället

lämnar staten tillskott till kostnaderna för forskningsverksamhet i form av

årliga anslag på driftbudgeten dels till byggnadsforskningsnämndens avlöningar

och omkostnader, dels ock till byggnadsforskning.

Statens nämnd för byggnadsforskning

I skrivelse den 18 oktober 1957 har statens nämnd för byggnadsforskning

föreslagit vissa ändringar i grunderna för uttagande av byggnadsforskningsavgift.

Förslaget innebär dels att verksamhetsgrenen schaktning

och grundläggning avgiftsbelägges, dels ock att avgift skall påföras för varje

fullt antal av 2 000 arbetstimmar (= 250 dagsverken), som under året

utförts med anlitande av i förordningen angiven arbetskraft.

Nämnden erinrar, att statsmakterna vid beräknande av byggnadsforskningsavgiftens

storlek hade tagit till utgångspunkt att avgift skulle utgå för

varje årsarbetare, varvid en årsarbetare antogs motsvara 300 dagsverken.

Med ledning av uppgifter från Svenska byggnadsindustriförbundet och

Svenska byggnadsentreprenörföreningen hade antalet årsarbetare uppskattats

till minst 135 000. På grundval av dessa beräkningar och med

hänsyn till smärre begränsningar av antalet avgiftspliktiga verksamhetsgrenar

antogs, att en byggnadsforskningsavgift å 20 kronor per årsarbetare

skulle inbringa i runt tal 2,5 milj. kronor.

Nämnden anför, att sättet för avgifternas uttagande medger en klar

överblick över utfallet för visst år först drygt ett år senare. Nämnden har

därför än så länge kunnat överblicka inkomsterna blott för åren 1954 och

1955. Enligt uppgifter, som nämnden erhållit från riksförsäkringsanstalten,

utgör de totalt influtna avgifterna 1 887 075 kronor för år 1954 och 2 097 944

kronor för år 1955. Avgiften har alltså inbringat i genomsnitt endast ca

2 milj. kronor per år i stället för beräknade 2,5 milj. kronor. Nämnden

har på olika sätt i samråd med riksförsäkringsanstalten sökt utreda, hur

skillnaden mellan beräknade och influtna inkomster uppkommit. Bl. a.

har riksförsäkringsanstalten granskat avgiftsinbetalningarna hos ett 80-tal

företag. Den gjorda genomgången har medfört en viss efterdebitering av

avgifter hos ungefär hälften av de undersökta företagen. Det belopp som

på detta siitt efter debiterats är dock relativt obetydligt. Olika andra omständigheter

har medverkat till att årsresultaten blivit i genomsnitt 0,5 milj.

kronor lägre än de kalkylerade beloppen. Bland dessa omständigheter fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 19H8

håller nämnden, att en årsarbetare enligt förordningen angående byggnadsforskningsavgift

förutsättes utföra 300 dagsverken, under det att en

arbetare inom byggnadsbranschen i genomsnitt arbetar blott ea 250 dagar

pei år samt att liera arbetare än beräknat torde vara sysselsatta vid företag,

som vart och ett ej har en årsarbetare och därför ej betalar någon byggnadsforskningsavgift.

Genom att verksamheten inom nämnden först successivt kunnat utbyggas

har nämnden under de första åren ej helt förbrukat dessa års inkomster.

Därigenom har vissa medel funnits tillgängliga för efterföljande år.

Föist under år 1957 har arbetet kunnat ges den omfattning som förutsågs

vid nämndens tillkomst. Eftersom inkomsterna blivit lägre än beräknat,

har nämnden för 1957 års verksamhet nödgats disponera 424 682 kronor

utöver de för året beräknade inkomsterna. Detta belopp har tillskjutits

av medel från föregående års överskott.

Enligt en av nämnden upprättad prognos över utvecklingen av inkomster

och utgifter under budgetåren 1957/58—1960/61, vilken baseras på en

'' erksamhet av oförändrad omfattning, beräknas kostnaderna öka med

60 000—64 000 kronor per år på grund av stegringar i löner och andra utgifter,

medan inkomsterna beräknas bli oförändrade. Kostnadsstegringen

medför, att tillgängligt belopp för bidrag till fristående forskare vid högskolor

och andra forskningsinstitutioner minskar år från år. Nämnden har

vid upprepade överläggningar med företrädare för dessa institutioner konstaterat,

att de på sina program har många uppgifter som nödvändigtvis

måste lösas. Då kvalificerad personal, lokaler och instrumentell utrustning

finns tillgänglig, vore det enligt nämndens mening olyckligt, om verksamheten

hos dessa institutioner skulle behöva inskränkas, med risk att utbildade

specialister komme atl söka andra sysselsättningar eller att kostsamma

investeringar i lokaler m. in. ej bleve utnyttjade. Nämnden framhåller

emellertid, alt det belopp nämnden kan disponera för ändamålet,

600 000 kronor för en fyraårsperiod, är otillräckligt, även om nämnden

begiänsai sig till de mest angelägna uppgifterna. Nämnden anser det följaktligen

nödvändigt, att inkomsterna höjes till den nivå som förutsågs vid

dess tillkomst.

Nämnden anför, att det huvudsakligen är tre faktorer, som reglerar inkomsterna,

nämligen omfattningen av det avgiftsbelagda området, det antal

dagsverken som motsvarar en årsarbetare samt avgiftens storlek för varje

årsarbetare.

\ ad angår det avgiftsbelagda verksamhetsområdet påpekar nämnden,

att bl. a. schaktning och grundläggning, som är upptagna som undergrupp

A i riksförsäkringsanstaltens premielån!! för arbetsgivare under näringsgrenen

byggnads- och anläggningsverksamhet, är undantagna från avgiftsplild.

Detta medför att företag, som specialiserat sig på schaktning och

grundläggning, ej betalar någon byggnadsforskningsavgift. Företag, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 ur 1958

9

sysslar med hus- och fabriksbyggnadsarbete och därvid som ett led i detta

arbete utför schaktning och grundläggning, erlägger däremot byggnadsforskningsavgift

även för denna verksamhet. För nämnden har det synts

oriktigt, att frågan om ett visst arbete är avgiftsbelagt eller ej skall vara

beroende på företagsformen. Då nämnden funnit det angeläget att behandla

problem, som rör schaktning och grundläggning, har nämnden ansett det

naturligt, att alla företag inom detta arbetsområde erlägger byggnadsforskningsavgift.

Beträffande beräkningen av arbetstiden per årsarbetare framhåller nämnden,

att 300 dagsverken motsvarar 2 400 arbetstimmar. Då enligt nämndens

uppfattning en arbetare inom byggnadsbranschen icke arbetar så lång tid

under året, har nämnden sökt klarlägga frågan om arbetstiden genom att

inhämta uppgifter från Svenska byggnadsindustriförbundet och Svenska

byggnadsarbetareförbundet.

Byggnadsindustriförbundets uppgifter är hämtade från de anställdas semesterkort

och visar för perioden 1951—1955 en genomsnittlig arbetstid

per år av 2 041 timmar för murare, 2 136 timmar för träarbetare och 2 195

timmar för grovarbetare. Byggnadsarbetareförbundets uppgifter är hämtade

ur löne- och ackordsstatistiken och omfattar perioden 1951—1955.

För murare redovisas en genomsnittlig arbetstid per år av 1 945 timmar, för

träarbetare 2 047 timmar och för grovarbetare 2 100 timmar.

Nämnden anför vidare:

De från två håll hämtade uppgifterna visar sålunda god överrensstämmelse.

Avvikelserna kan bero bl. a. på, att i byggnadsindustriförbundets uppgifter restid

utöver ordinarie arbetstid med tagits. För samma tid redovisar Svenska målareförbundet

en genomsnittlig arbetstid per år för målare av 1.760 timmar samt

Svenska elektrikerförbundet en arbetstid för elektriker av 2.056 timmar. Andra

arbetargrupper än de här nämnda utgör en ringa andel av byggnadsarbetarkåren.

Av värdena framgår alltså tydligt att man f. n. icke kan räkna med, att en

årsarbetare motsvarar 300 dagsverken eller 2.400 arbetstimmar. Under tiden fram

till 1960 kommer arbetstiden att minska från 48 timmar till 45 timmar i veckan.

Detta kommer vid i övrigt oförändrade förhållanden att ytterligare sänka de

genomsnittliga årsarbetstiderna. Med hänsyn härtill finner nämnden det motiverat,

att förordningen ändras så, att en årsarbetare motsvarar 2.000 arbetstimmar

(250 dagsverken). Efter kontakt med riksförsäkringsanstalten har anknytning

gjorts till arbetstimmar i stället för till dagsverken, då detta medför vissa

praktiska fördelar.

De föreslagna ändringarna i uttagandet av byggnadsforskningsavgift. beräknas

öka nämndens inkomster med drygt 0,4 milj. kronor per år Fn

ytterligare ökning av inkomsterna genom höjning av byggnadsforskningsavgiften

per årsarbetare är enligt nämndens åsikt motiverad med hänsyn

till behovet att finansiera föreliggande angelägna forskningsuppgifter.

Nämnden framhåller sålunda, att de senaste årens snabba utveckling ställt

byggnadsbranschen inför en mängd problem, som snarast måste lösas, om

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

ej stora felinvesteringar skall riskeras. Den ökade användningen av monteringsbyggeri

och andra former av mekanisering vid uppförande av flerfamiljshus

liksom gruppbyggen, seriebyggen m. m. vid uppförande av

enfamiljshus motiverar, att de traditionella formerna för planering av olika

lokaler tas under omprövning. De många nya typer och fabrikat av byggnadsmaterial

och byggnadselement som framkommer kräver, att egenskaperna

siuderas samt att regler för klassificering och redovisning utarbetas.

Behovet att höja verkningsgraden hos uppvärmningsanordningar

motiverar, att regler för provningar av dessa uppställes. Förhållandena på

arbetsmarknaden jämte kravet på lägre kostnader framtvingar nya former

för produktionen i vad avser förplanering, organisering och arbetsmetoder.

Sådana frågor kräver för sin behandling ett väsentligt utökat kunskapsunderlag,

vilket kan erhållas blott genom forskning och utredningar.

Nämnden har dock velat skaffa sig ytterligare erfarenheter, innan en

höjning av bvggnadsforskningsavgiften begäres. Nämnden avser att återkomma

i denna fråga.

Yttranden

Efter remiss har yttranden över byggnadsforskningsnämndens framställning

avgivits av ett antal myndigheter och organisationer. Härutinnan

torde utskottet, utöver vad som redovisas här nedan, få hänvisa till propositionen

(s. 10—13).

I en del remissyttranden har vissa allmänna synpunkter på byggnadsforskningsnämndens

arbete anförts. Byggnadsstyrelsen påpekar sålunda,

att nämnden i sin prognos för tiden 1957/58—1960/61 räknat med

successiv avveckling av anslagen till fri forskning, medan utgifterna för

sekretariat och utskott skulle hållas på i huvudsak nuvarande nivå. Styrelsen

ifrågasätter, om icke i stället nämndens utgifter för sekretariat och

utskott bör nedbringas till förmån för den fria forskningen. Liknande

synpunkter utvecklas i ett gemensamt yttrande av Svenska byggnadsindustriförbundet

och Svenska byggnadsentreprenörföreningen, vilka anför, att resultatet

av nämndens hittillsvarande arbete icke motsvarar de förväntningar

byggnadsindustrins företagare hyst. I yttrandet uttalas, att nämnden bör

bestå av ett icke alltför stort kansli med huvuduppgift att fördela forskningsmedlen

och följa forskningsarbetet samt att låta granska och publicera

resultaten.

Bos t a dss t yreisen framhåller, att det är uppenbart, att nämnden måste

förses med ökade medel. Nämnden synes sålunda inte ha tillräckliga resurser

för mycket angelägna uppgifter, exempelvis för småhusens rationalisering

eller för åtgärder som syftar till att minska bränslekostnaderna i

bostadshusen. Även Svenska riksbyggen finner, att ökade resurser för byggnadsforskningen

erfordras och framhåller därjämte, att frågor om stads
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

11

planeringen bör upptagas på nämndens forskningsprogram. Bvggnadskostnaderna

är i hög grad beroende av stadsplanernas utformning, och en

av förutsättningarna för lägre byggnadskostnader är rationellt utformade

stadsplaner. Företaget framhåller dock som sin mening, att nämnden har

saknat en fast linje i sitt arbete och ej med tillräcklig auktoritet kunnat ta

ledningen av forskningsarbetet och inrikta detta på väsentliga områden.

Dessa brister bör repareras, innan nämndens resurser ökas. Företaget anser

det kunna diskuteras, om icke den byggnadsforskning som bedrives vid

vetenskapliga institutioner borde finansieras på samma sätt som andra

grenar av den vetenskapliga forskningen vid högskolorna. SABO framhåller

betydelsen av en vidgad och snabbare upplysning om de vunna forskningsresultaten.

LO och byggnads fack förbunden anför, att tiden synes mogen för en utvidgning

av forskningsverksamheten med större inriktning på ren produktionsforskning.

Det bör då, enligt LO:s mening, undersökas, om en utvidgad

verksamhet lämpligen bör finansieras med medel, som inflyter i

form av byggnadsforskningsavgifter, eller på annat sätt. Fn utväg skulle

vara att pålägga exempelvis produktionen av cement en särskild avgift

att användas för byggnadsforskning.

Anslagsfrågor

Beträffande denna del av propositionen får utskottet i de delar, som

icke redovisas i det följande, hänvisa till denna (s. 13—16).

Föreliggande framställningar

Statens tillskott till byggnadsforskningsnämndens verksamhet uppgick

för det första verksamhetsåret till 275 000 kronor under anslagsrubriken

Byggnadsforskning samt 120 100 kronor till avlöningar och omkostnader

för nämndens kansli, alltså tillhopa 395 100 kronor.

Fr. o. in. budgetåret 1955/56 överfördes 10 000 kronor från byggnadsforskningsanslaget

till nämndens avlöningsanslag. Vidare har avlöningsoch

omkostnadsanslagen i viss mån räknats upp med hänsyn till lönehöjningar

och andra utgiftsstegringar. I innevarande års statsverksproposition

(V ht 1958 p. 95 och 96) har anslagen sålunda upptagits med resp. 120 200

och 37 000 kronor eller tillhopa 157 200 kronor. Anslaget till byggnadsforskning

är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 265 000

kronor.

I. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 har nämnden för byggnadsforskning

(skr. 4/9 1957) erinrat, att nämnden för innevarande budgetår

— under åberopande av att inkomsterna av byggnadsforskningsavgifterna

blivit väsentligt mindre än beräknat samt uppgiftens speciella art —

hemställde om särskilda medel för dels fortsatt utredningsarbete inom skol
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stuts- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

husbyggandet och dels viss försöksverksamhet med provklassrum. Nämndens

framställning vann dock icke bifall (jfr V ht 1957 s. 265). Under hösten

1956 och våren 1957 har den inom nämnden verksamma skolhusgruppen

med biträde av expertis från byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen utarbetat

ett förslag till långtidsprogram för fortsatt skolbyggnadsforskning.

Enligt förslaget bör sådan forskning bedrivas som lagarbete mellan arkitekt,

pedagog, skolpsykolog, kommunal förtroendeman samt projektorer för

statiska, värme-, vatten- och sanitetstekniska samt elektrotekniska konstruktioner.

Forskningen bör omfatta översikt av avslutade och pågående

arbeten inom skolhusforskningen i Sverige och utomlands, studier av de

enskilda skollokalerna, skolanläggningars utformning och utförande, skollokalers

upplåtande för annat än skoländamål, skoltomtens läge, storlek,

topografi och planform samt kritisk översyn av granskningsförfaranden,

lagar och förordningar. Forskningsprogrammet är avsett att genomföras

under budgetåren 1958/59—1961/62, varvid kostnaden per budgetår beräknas

till resp. 255 000, 255 000, 265 000 och 275 000 kronor.

Nämnden anför, att sedan forskningsprogrammet godkänts av nämnden

yttranden över detsamma inhämtats från överstyrelsen för yrkesutbildning,

Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas

förbund, vilka samtliga vitsordat angelägenheten av ifrågavarande

forskning samt uttalat att programmet bör genomföras. Nämnden

framhåller, att stat och kommun planerat mycket stora investeringar på

skolbyggnadsområdet inom de närmaste åren samt hänvisar i detta sammanhang

till vad 1955 års långtidsutredning anfört härom. Då önskemålet

om en minskning av produktionskostnaderna medför krav på en snabb

lösning av en mängd skolbyggnadsproblem, anser nämnden det ytterst

angeläget, att det planerade forskningsprogrammet kan genomföras inom

avsedd tid. Under åberopande härav hemställer nämnden, att anslaget

till byggnadsforskning för nästa budgetår höjes med 255 000 kronor till

520 000 kronor.

II. Nämnden för byggnadsforskning har vidare i utlåtande över två betänkanden

av bränsleutredningen 1951 (SOU 1956:46 och 58) hemställt

om tilläggsanslag (under tionde huvudtiteln) av 600 000 kronor årligen

under en tioårsperiod för genomförande av undersökningar i bränslebesparande

syfte. I en skiss till forskningsprogram har nämnden upptagit

undersökningar av problem rörande värmeproduktion, värmedistribution,

värmeisolering, ventilation och varmvatten samt debitering av värme och

varmvatten.

III. Bostadsstyrelsen har i en med skrivelse den 2 oktober 1957 överlämnad

promemoria framhållit behovet av åtgärder, som medför minskad bränslekonsumtion

i småhus. För att stimulera härtill föreslår styrelsen dels viss

komplettering av bestämmelserna om s. k. lånetak — till vilken fråga jag

torde få återkomma i annat sammanhang — dels en brett lagd upplys
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958 13

ningsverksamhet, vilken skulle ta sikte på att främja en bättre värmeisolering

i såväl nya hus som det befintliga bostadsbeståndet. För upplysningskampanjen

krävs enligt styrelsens mening att särskilda statsmedel anvisas

med förslagsvis 200 000 kronor.

Yttranden

Över byggnadsforskningsnämndens under I. i det föregående behandlade

framställning har yttranden avgivits av statskontoret, byggnadsstyrelsen

och skolöverstyrelsen.

De båda sistnämnda myndigheterna framhåller, att de medverkat vid

upprättande av det långtidsprogram för skolforskning som forskningsnämnden

åberopar och tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Byggnadsstyrelsen understryker vikten av att erforderliga medel ställes

till förfogande för ändamålet, då forskning och utvecklingsarbete inom

förevarande område, med hänsyn till det samlade investeringsprogram

som inom de närmaste åren måste förverkligas och till de därmed förbundna

kostnaderna, måste anses synnerligen påkallat, icke minst från statsverkets

synpunkt.

Skolöverstyrelsen erinrar, att överstyrelsen i petita för budgetåret 1958/59

hemställt att, om forskningsnämndens framställning ej vunne bifall, under

sagda budgetår få disponera 200 000 kronor av anslaget till bidrag till vissa

byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet för skolbyggnadsforskning

i samarbete med nämnden.

Statskontoret erinrar, att föredragande departementschefen vid behandling

av nämndens motsvarande yrkande för budgetåret 1957/58 anfört,

att särskilda medel vid sidan av anslaget till byggnadsforskning av principiella

skäl inte borde anvisas för skolbyggnadsforskning. Då till stöd för

nämndens förnyade hemställan inte anförts nagra skäl som enligt statskontorets

mening motiverar ett ändrat ståndpunktstagande, har ämbetsverket

inte ansett sig kunna förorda ett tillmötesgående av nämndens framställning.

Statskontoret utlalar, att det bör ankomma på byggnadsforskningsnämnden

att vid fördelningen av influtna byggnadslorskningsavgifter

skapa tillräckligt utrymme för skolhusforskning, i den man inte anslaget

för byggnadsforskning förslår härtill.

Förslag av 1947 års by ggnadsmater ialutreduing

Mot bakgrunden av det bostadspolitiska program, som statsmakterna

uppställde vid 1940 och 1947 ars riksdagar, framstod det som angeläget

att klarlägga frågan om utnyttjandet av den bostadspolitiskt betingade förbättringen

av byggnadsämnesindustriernas avsättningsförhållanden. För titt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt stats- och tredje lac/utskotls utlåtande nr i år 1958

utreda fragan härom och klargöra förutsättningarna för en sänkning av

Byggnadskostnaderna med särskild hänsyn till prissättningen på byggnadsmaterial

tillsattes en särskild utredning, 1947 års byggnadsmaterialutredning.

Byggnadsmaterialutredningen har år 1951 och år 1955 överlämnat två

expertutredningar rörande produktions-, distributions- och prissättningsförhållanden

inom några avgränsade produktionsområden. I april 1957

överlämnade utredningen ett betänkande om stommaterial från jord- och

stenindustrien (SOU 1957:12). Detta betänkande har remissbehandlats.

Med avlämnande av sistnämnda betänkande jämte vissa manuskript har

utredningen — i enlighet med direktiv som lämnades våren 1954 av dåvarande

chefen för socialdepartementet — avslutat sitt arbete.

I det nu föreliggande betänkandet har framförts tanken på ett kontinuerligt

översiktsarbete i offentlig regi beträffande byggnadsmaterialindustriernas

prisförhållanden. Härutinnan hänvisas närmare till propositionen

(s. 16—19).

Departementschefen

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför.

Det forskningsarbete, som finansieras med medel från fonden för byggnadsforskning

samt från det under femte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget

till byggnadsforskning, bedrives huvudsakligen i tre former.

Forsknings- och utredningsarbete utföres sålunda av statens nämnd för

Byggnadsforskning själv inom utskott och arbetsgrupper. Vidare lämnar

nämnden forskningsuppdrag till institutioner, företag och enskilda, och slutligen

utdelar nämnden efter ansökan särskilda anslag till fristående forskare.

I fråga om forskningsuppgifternas fördelning på forskning i egen regi och

uppdrag till institutioner m. fl. har den huvudprincipen följts, att ai''betet

skall utföras i den ordning som för varje särskilt fall är mest fördelaktig.

I några remissyttranden över byggnadsforskningsnämndens framställning

angående ändrade grunder för uttagande av byggnadsforskningsavgift

har viss kritik riktats mot de principer, efter vilka forskningsmedlen

har fördelats mellan olika forskningsområden och olika former för forskningens

bedrivande. De meningar som sålunda kommit till uttryck är delvis

motstridiga. Viss kritik har vidare riktats mot nämndens organisation.

I detta sammanhang må erinras om att statens byggnadsbesparingsutredning

i sitt andra betänkande (SOU 1957: 47) har uttalat sig för en omprövning

av såväl riktlinjerna för nämndens forfsatta verksamhet som dess organisation.

Vidare må nämnas att byggnadslåneutredningen i betänkande

om förenklad hostadslångivning (SOU 1957:44) föreslagit, att vissa uppgifter,

som nu ankommer på bostadsstyrelsen, skall överflyttas på nämnden

för byggnadsforskning.

Jag vill erinra om att nämnden för byggnadsforskning avsiktligt har givits

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 195S 15

så gott som fria händer, när det har gällt att utvälja forskningsobjekt och

bestämma formerna för forsknings- och utredningsarbetet. I proposition

angående nämndens inrättande (1953: 163) anförde sålunda föredragande

departementschefen, att det borde överlåtas åt nämnden att själv bedöma

i vilken form och på vilka arbetsområden dess insats från tid till annan

skulle göras. Verksamheten borde inte bindas av detaljerade direktiv. Vid

behov skulle Kungl. Maj :t dock kunna ge anvisningar rörande verksamhetens

inriktning. Det förutsattes, att nämnden skulle till chefen för socialdepartementet

halvårsvis i förväg avgiva preliminära planer för verksamheten.

Anvisningar skulle kunna utfärdas, om granskningen av dessa planer

gåve anledning därtill. Sammansatta stats- och tredje lagutskottet anslöt

sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 13) till departementschefsuttalandet

samt förklarade sig förutsätta, att Kungl. Maj:t endast i

undantagsfall skulle finna nödvändigt att ge nämnden anvisningar om

verksamheten.

Det torde i princip inte finnas skäl att frångå den år 1953 redovisade

uppfattningen i denna fråga. Byggnadsforskningsnämndens verksamhet

måste omspänna en mångfald olika forskningsgrenar. Hur de tillgängliga

resurserna skall fördelas mellan grundforskning och tillämpad forskning

eller i övrigt mellan olika forskningsområden bör liksom hittills få avgöras

av nämnden själv. I samband härmed bör nämnas att ett principprogram

för nämndens verksamhet under de närmaste åren fastställdes av nämnden

i maj 1956.

Vad de olika arbetsformerna angår får dessa självfallet främst bestämmas

med hänsyn till vad som kan antagas bäst befrämja de forskningsmål

nämnden uppställer. Detta spörsmål har samband med frågan om byggnadsforskningsnämndens

organisation. För min del anser jag det kunna

ifrågasättas, om nämndens nuvarande organisation är i allo ägnad att

erbjuda de gynnsammaste betingelserna för forskningsresursernas rationella

utnyttjande. Med hänsyn därtill avser jag att senare denna dag hemställa

om bemyndigande att föranstalta om en utredning angående byggnadsforskningsnämndens

organisation och arbetsformer.

Vad jag nu sagt hör emellertid, i betraktande av de ifrågavarande forskningsuppgifternas

omfattning och vikt, inte få hindra alt åtgärder redan

nu vidtages för att tillförsäkra byggnadsforskningen ett bättre finansiellt

underlag.

Byggnadsforskningsnämnden har föreslagit vissa ändringar av grunderna

för uttagande av byggnadsforskningsavgift. Dessa ändringar innebär, att

näringsgrenen schaktning och grundläggning belägges med avgift, samt att

avgiftsplikten, som nu grundas på varje fullt antal av 300 dagsverken som

arbetstagare under året utfört i avgiftsbelagd verksamhet, skall knytas till

varje fullt antal av 2 000 arbetstimmar, som sålunda fullgjorts, .lag anser

mig i stort sett kunna tillstyrka nämndens förslag. Det förhållandet att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

yrkesskadeförsäkringsavgiflen beräknas med utgångspunkt från 300 dagsverken

bör inte hindra att byggnadsforskningsavgiften grundas på en annan

årlig arbetsmängd, eftersom de två avgifterna är av principiellt olika karaktär.

Med anledning av vad som framhållits av riksförsäkringsanstalten

m. fl. bör emellertid viss jämkning vidtagas i nämndens förslag. Avgiftsplikten

för schaktning och grundläggning bör sålunda begränsas till sådan scliaktning

och grundläggning, som sker i anslutning till i övrigt avgiftsbelagt

arbete. Den begränsningsregel, som nu gäller för kombinerad byggnadsoch

anläggningsverksamhet, bör med andra ord utvidgas till att avse även

schaktning och grundläggning.

Den årliga arbetsmängd, som skall konstituera avgiftsskyldighet, bör

fastställas till 2 000 arbetstimmar. Beträffande huvuddelen av de s.k. mindre

arbetsgivare, som har yrkesskadeförsäkring i riksförsäkringsanstalten, får

anstalten uppgift endast om antalet dagsverken. Det torde emellertid inte

bereda anstalten några svårigheter att beräkna antalet arbetstimmar med

utgångspunkt från uppgiften om utförda dagsverken. Därvid bör 2 000

arbetstimmar anses motsvara 250 dagsverken.

Yrkandena om ökade statsanslag för forskning rörande skolbyggnadsfrågor

och uppvärmningsproblem visar, att forskningens finansiella resurser

är otillräckliga. Jag anser det därför angeläget, att dessa resurser kan ökas

utöver vad som följer av nyss föreslagna ändringar beträffande skyldigheten

att erlägga byggnadsforskningsavgift. Detta framstår som desto mer motiverat

som en förstärkning av byggnadsforskningens finansiella underlag torde

höra till de insatser, vilka kan väntas bli lönsamma inom en relativt kort

tidrymd. Byggnadsforskningen är nämligen i betydande omfattning av sådan

natur, att de resultat den avsätter blir av direkt samhällsekonomiskt värde

genom att forskningsrönen leder till en sänkning av byggnadskostnaderna.

Forskning rörande värmeproblem m. m. kan dessutom få betydelse från

försörj ningssynpunkt.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag anser både skolbyggnadsforskning

och undersökningar rörande värmeproblem vara av sådan vikt,

att erforderliga resurser för planernas genomförande bör säkerställas. Även

upplysningsverksamhet i bränslebesparande syfte är givetvis angelägen.

Bostadsstyrelsens förslag om särskild medelsanvisning för dylik verksamhet

är jag emellertid ej beredd att förorda. Det bör i stället ankomma på

nämnden för byggnadsforskning att i den utsträckning nämnden finner

lämpligt anslå medel härför.

Den av mig nu förordade ändringen avgrunderna för byggnadsforslcningsavgiftens

beräkning medför endast, att inkomsterna av avgiften i stort sett

bringas upp till den från början avsedda nivån. Med hänsyn till de ursprungligen

bestämda principerna för byggnadsforskningens finansiering bör dessa

ändringar därför inte i och för sig medföra någon uppräkning av det statliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

17

anslaget till byggnadsforskning. När avgiften infördes, beräknades det nämligen,

att statens bidrag i form av anslag gott och väl motsvarade den utgift

staten skulle få vidkännas, om staten i stället skulle lämna sitt tillskott

i form av byggnadsforskningsavgift från statliga företag. Den ytterligare

förstärkning av forskningsresurserna, som nu framstår såsom nödvändig,

bör åstadkommas genom att ändringen i beräkningsgrunderna kompletteras

med en höjning av byggnadsforskningsavgiften. I samband med en sådan

höjning bör anslaget till byggnadsforskning räknas upp.

Avgiften bör höjas till minst 25 kronor per årsarbetare mot f. n. 20 kronor.

Omfattningen av de föreliggande forskningsuppgifterna kunde kanske

i och för sig motivera en större höjning. I brist på säkrare utgångspunkter

för en bedömning av medelsbehovet på längre sikt anser jag emellertid, att

en höjning med fem kronor nu bör räcka. Frågan om avgiftens storlek bör

dock prövas ytterligare av den utredning jag talat om i det föregående. De

förut av mig förordade ändringarna i avgiftsskyldigheten kan beräknas

öka inkomsterna av byggnadsforskningsavgifter med ca 400 000 kronor

om året. Nyss angivna höjning av avgiften till 25 kronor medför därutöver,

att inkomsterna till fonden för byggnadsforskning kommer att öka med i

runt tal 600 000 kronor. De årliga inkomsterna till fonden torde därför

kunna uppskattas till ca 3 000 000 kronor. Ändringarna i förordningen

om byggnadsforskningsavgift bör träda i kraft den 1 januari 1959.

Samtidigt bör vissa redaktionella ändringar vidtagas i förordningen. De

stadganden om uppgiftsskyldighet för arbetsgivare och om sekretess rörande

sådana uppgifter m. m. samt de straffbestämmelser, vilka finnes

intagna i förordningen, är formulerade efter mönster av motsvarande bestämmelser

i 1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete. Motsvarande

stadganden i lagen om yrkesskadeförsäkring är i viss mån annorlunda

utformade. Då förordningen angående byggnadsforskningsavgift i

angivna hänseenden bör i huvudsak överensstämma med lagen om yrkesskadeförsäkring,

synes förordningens ifrågavarande bestämmelser böra

jämkas.

Under föi-utsättning att byggnadsforskningsavgiften höjes på sätt som jag

nyss föreslagit, bör statens tillskott till byggnadsforskningen likaledes ökas

med 25 %. Detta innebär, att anslaget till byggnadsforskning bör höjas med

ca 100 000 kronor för liell budgetår. För budgetåret 1958/59 bör dock

endast hälften av detta helopp beräknas. Anslaget bör alltså upptagas med

(265 000+50 000) 315 000 kronor.

1947 års byggnadsmaterial utredning har i sitt betänkande pekat på behovet

av en permanent rationaliseringsverksamhet inom byggnadsmaterialbranscherna.

Utredningen har ansett det angeläget med någon form av

kontinuerligt översiktsarbete i samverkan mellan branschernas egna och

offentliga organ. Vid remissbehandlingen av betänkandet har behovet av

2—574 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 0 samt. 2 avd. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 195S

fortgående rationaliseringsarbete överlag vitsordats, medan olika uppfattningar

har kommit till uttryck beträffande arbeteis former och inriktning.

I ett remissyttrande har, under hänvisning till bl. a. monopolbildningstendenser

inom byggnadsmaterialproduktionen, föreslagits att en ny kommitté

skall tillsättas för att fortsätta byggnadsmaterialutredningens arbete.

Jag är för egen del övertygad om att ett fortsatt utrednings- och forskningsarbete

på detta område är mycket betydelsefullt och anser, att offentliga

organ bör medverka däri. Byggnadsmaterialutredningen har anfört, att en

tillfälligt arbetande kommitté inte är ett för ändamålet lämpligt instrument.

Jag anser detta omdöme riktigt i nuvarande läge och finner därför att ifrågavarande

uppgifter bör åvila permanenta institutioner. Jag vill erinra om

att förutsättningarna härför sedan 1947, då byggnadsmaterialutredningen

tillsattes, har väsentligt förbättrats genom tillkomsten av nya statliga organ.

Åtgärder för motverkande av skadlig konkurrensbegränsning ankommer

sålunda numera på näringsfrihetsrådet och ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor,

varjämte statens pris- och kartellnämnd har att utföra

prisbildningsundersökningar, föra kartellregister och sprida upplysningar

om pris- och konkurrensförhållanden.

Övrigt forsknings- och utredningsarbete som i detta sammanhang kan

komma i fråga bör företrädesvis anförtros åt nämnden för byggnadsforskning.

De erinringar häremot, som nämnden anfört under hänvisning bl. a.

till knappheten på medel, torde väsentligen bortfalla genom den ökning av

forskningsresurserna som följer av vad jag i det föregående har föreslagit.

Det synes emellertid inte möjligt att på nuvarande stadium precisera arten

och omfattningen av de uppgifter nämnden bör åtaga sig i detta sammanhang.

Enligt min mening bör det därför ankomma på den förut nämnda utredningen

att undersöka praktiskt lämpliga former för arbetsuppgiftens genomförande.

Motionerna

I motionerna anföres bl. a.

Ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete är nödvändigt inom

byggnadsindustrien, om vi skall bli i stånd att framställa bättre och billigare

bostäder. De större husbyggnadsföretagen bedriver också sedan länge

i egen regi ett relativt omfattande forskningsarbete som resulterat i rationaliseringar

och förbättringar. Till större delen sker emellertid husbyggandet

i Sverige i smärre enheter, varigenom det ekonomiska underlaget

för en forskningsverksamhet av den omfattning som förekommer inom

många andra industrigrenar saknas. Att samordna och stödja den forskning

som förekommer inom de olika enheterna och göra resultaten tillgängliga

för industrien i dess helhet måste därför te sig som en synnerligen

angelägen uppgift, som enligt vår mening bör åligga statens nämnd

för byggnadsforskning.

Enligt flera talesmän för husbyggnadsindustrien har emellertid detta

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

syfte inte uppnåtts i önskvärd utsträckning. Allmänt anses att detta frarnför

allt har sin orsak i nämndens avvägning mellan forskning i egen regi

och stöd åt institutioner och fria forskare.

Av de uttalanden som gjorts, såväl i de ovan refererade remissyttrandena

som i andra sammanhang, framgår tydligt att starka meningsskiljaktigheter

råder beträffande byggnadsforskningsnämndens verksamhet.

Då meningsbrytningarna inte endast gäller detaljfrågor utan berör grundläggande

principfrågor är enligt vår mening en förutsättningslös omprövning

av nämndens arbetsformer ofrånkomlig.

Departementschefen har också i propositionen (s. 21) förebådat en utredning

om byggnadsforskningsnämndens organisation och arbetsformer.

Denna har senare tillsatts.

Vi föreslår, att denna utredning ägnar särskild uppmärksamhet åt

nämndens uppgift som samordnande och stödjande organ för den fria

forskningsverksamheten vid högskolor och andra institutioner, enskilda

företag o. s. v.

Dessutom bör utredningen ta upp till behandling forskningsnämndens

möjligheter till ett intensivare samarbete med motsvarande organ i de

Övriga nordiska länderna. Spörsmålet huruvida icke behovet av ökad forskningsverksamhet

delvis skulle kunna tillgodoses genom ett vidgat nordiskt

samarbete har inte beaktats i propositionen.

Nämnden för byggnadsforskning

Nämndens instruktion

Nämnden har enligt sin instruktion till uppgift att främja forskning och

rationalisering inom byggnadsområdet med huvudvikten på husbyggnadsfacket.

Till fullgörande av denna uppgift äger nämnden att med anlitande

av de till fonden för byggnadsforskning överförda byggnadsforskningsavgifterna

samt statliga anslag och eventuella andra medel, som ställes till

dess förfogande, stödja eller själv låta verkställa sådana åtgärder, som äi

ägnade alt befordra utvecklingen på byggnadsområdet, samt att på lämpligt

sätt bekantgöra vunna forsknings- och försöksresultat samt de erfarenheter

i övrigt, som är av betydelse i detta hänseende.

Nämnden består av fjorton ledamöter. Av dessa förordnas tretton av

Kungl. Maj:t för en tid av tre år i sänder. Självskriven ledamot av nämnden

är dessutom föreståndaren för nämndens kansli. Nämndens sammansättning

är avsedd alt ge de intressegrupper, som tillskjuter rörelsekapitalet,

en tillfredsställande representation. Dessutom finns i nämnden representanter

för forskningen och för arbetsmarknadens parter samt för statliga

myndigheter och institutioner.

Nämndens arbete bedrives huvudsakligen i tre olika former. Nämnden

utför forsknings- och utredningsarbete i egen regi, lämnar forskningsuppdrag

lill vetenskapliga institutioner och andra forskningsinrättningar samt

utdelar bidrag till enskilda forskare eller institutioner för av dem bedriven

forskning. För att planlägga och leda forskningsverksamheten i nämndens

egen regi har särskilda utskott tillsatts, nämligen ett planeringsutskott,

ett byggnadstekniskt utskott, ett produktionsutskott, ett byggnadsvärme
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande lir 1 är 1958

utskott, ett förvaltningsutskott och tre regionala utskott. Utskotten har

även att bereda ansökningar om bidrag till forskning inom resp. områden.

\ idare tinns ett informationsutskott. För de samordnande uppgifterna finns

ett arbetsutskott.

Enligt instruktionen har nämnden att fastställa erforderliga planer för

verksamheten. Sådana planer upprättas dels för en flerårsperiod, dels förvar

je halvår. Planerna inges till chefen för socialdepartementet. Kungl.

Maj :t äger att vid behov ge nämnden direktiv beträffande verksamhetens

inriktning.

Statens byggnadsbesparingsutredning

I betänkande (SOU 1957: 47 s. 66—71) har statens byggnadsbesparingsutredning

tagit upp nämndens organisation och verksamhet till granskning. I

betänkandet framhålles bl. a., att nämndens arbete alltför ensidigt synes ha

varit inriktat på bostadsområdet, medan exempelvis det offentliga byggandet

ägnats en tämligen ringa uppmärksamhet. Vidare anför utredningen,

att nämndens arbete — oaktat statsmakterna uttalat, att det i första hand

skulle vara inställt på praktiskt utvecklingsarbete, som kunde ge relativt

snabbt resultat -— i många fall mera syftar till bättre tekniska lösningar

av de föreliggande problemen än till praktiska resultat.

Utredningen anser det kunna ifrågasättas, om inte nämndens organisation

borde innefatta ett särskilt organ för att tillgodose kravet att såväl i fråga om

forskningsuppgifterna som sättet för deras lösande större hänsyn tages

till de ekonomiska konsekvenserna. Därjämte understryker utredningen,

att forskningsarbetet inte får isoleras från projektverksamheten och produktionen.

En motsatt utveckling skulle lätt leda till att verksamheten förlorade

sin kontakt med det ekonomiska livet. Utvecklingen inom nämnden

tyder emellertid enligt utredningens uppfattning på, att forskningsuppgifterna

i väsentlig utsträckning lägges på nämndens egen personal. Nämnden

bör, enligt utredningens åsikt, sträva efter att inskränka sin verksamhet

till att samordna forskningen, taga initiativ till forskningsuppgifter

och genom anslag stödja forskningsinitiativ. Därtill kommer uppgiften

att sörja för forskningsresultatens spridning. Från dessa utgångspunkter

tänker sig utredningen en organisation, begränsad till två enheter, nämligen

ett kansli för forskningens finansiering och för informationsverksamheten

samt eu avdelning för teknisk-ekonomiska utredningar såsom

underlag för forskningsuppgifter och för utredning av forskningsresultatens

ekonomiska betydelse.

o Utredningen ställer sig vidare kritisk till nämndens storlek och anför

såsom jämförelse, att statens tekniska forskningsråd hestår av åtta och

statens naturvetenskapliga forskningsråd av nio ledamöter.

Utredningsdirektiv

I samband med begärt bemyndigande att tillsätta den i propositionen

bebådade utredningen anförde departementschefen till statsrådsprotokollet

bl. a.

Den kritik som framförts mot nämnden har gällt dels forskningsverksamhetens

inriktning, dels nämndens organisation och arbetsformer. Vad

angår det förra spörsmålet vill jag framhålla, att nämnden avsiktligt har

givits så gott som fria händer i fråga om forskningsresursernas avvägning

mellan skilda forskningsområden. I själva verket får det anses vara nämn
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 År 1958

dens viktigaste uppgift att företaga den prioritering av olika föreliggande

forskningsuppgifter, som fördelningen av de tillgängliga resurserna innebär.

Att meningsbrytningar uppkommer beträffande forskningsmedlens

disposition är fullt naturligt med hänsyn till att så många särgående och

delvis motsatta intressen gör sig gällande på detta fält. Forskningsuppgifternas

omfattning gör det inte möjligt att på en gång i önskvärd utsträckning

tillgodose alla sådana intressen. A andra sidan torde det inte

vara lämpligt, att statsmakterna, annat än i speciella fall, söker styra forskningsverksamheten

eller uppdraga gränser för denna.

Det synes emellertid angeläget att inventera de olika forskningsuppgifter,

som särskilt med hänsyn till det praktiska rationaliseringsarbetet

inom byggnadsindustrien framstår som aktuella. Mot bakgrunden av en

dylik inventering kan behovet av medel för forskningens finansiering säkrare

bedömas på något längre sikt. Vidare ger den utgångspunkter för att

upptaga nämndens organisation och arbetsformer till övervägande. Dessa

uppgifter bör anförtros åt särskilda utredningsmän.

De bör vidare söka utröna, i vad mån nämndens karaktär av forum för

skilda intressegrupper på byggnadsfackets område har gagnat eller motverkat

en framgångsrik ledning av forskningsverksamheten samt överväga

om en reduktion av antalet ledamöter i nämnden kan antagas medföra

några fördelar för dess arbete. För denna bedömning torde bl.a. erfarenheter

från det danska byggnadsforskningsinstitutets verksamhet kunna

ge en viss vägledning.

Det bör därjämte ankomma på utredningsmännen alt undersöka, om

de olika forskningsuppgifternas fördelning på de egna forskarna, forskare

vid institutioner, organisationer och myndigheter samt fristående forskare

är lämplig med hänsyn till de uppställda forskningsmålen.

Av särskild betydelse synes vara att upplysningsverksamheten beträffande

vunna forskningsresultat blir effektiv. Utredningsmännen bör överväga

olika möjligheter alt åstadkomma förbättringar härutinnan. Därvid

bör bl. a. prövas, om och i vilken utsträckning sådana kanaler för informationens

spridning som står till exempelvis bostadsstyrclsens och byggnadsstyrelsens

förfogande, bör nyttjas för ifrågavarande ändamål. Vidare bör utredningsmännen

taga ställning till de regionala utskottens roll i detta sammanhang

liksom överhuvud i nämndens organisation.

Utredningsmännen bör vara oförhindrade att föreslå sådana förändringar

i nämndens personaluppsättning som de kan finna påkallade. Därvid

bör dock beaktas, att organisationen alltfort bör vara sådan att den

medger en smidig anpassning till inträffande förskjutningar i nämndens

verksamhet. Personalförändringar som leder till ökad stelhet i organisationen

bör följaktligen undvikas.

Utskottet

I propositionen föreslås att statens nämnd för byggnadsforskning skall

få större resurser dels genom ändrade grunder för uttagandet från arbets
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 1958

givare inom branschen av byggnadsforskningsavgift, dels genom höjning

av avgiften och dels genom eu ökning av statens tillskott. Motionerna

1:343 och II: 440 innehåller däremot ett yrkande av innebörd, att det

skall anstå med dessa förstärkningar i avvaktan på eu av Kungl. Maj :t

förebådad utredning om nämndens organisation och verksamhetsformer.

Denna utredning är numera tillsatt och väntas slutföra sitt arbete under

loppet av innevarande år. Med hänsyn härtill anser sig utskottet kunna

räkna med att beslut kommer att fattas redan nästa år angående nämndens

organisation och verksamhet. Det torde knappast med alla de trängande

byggnadsforskningsuppgifter som föreligger kunna förutskickas, att

detta resultat kommer att innebära, att nämnden får sina uppgifter begränsade

i förhållande till vad som nu är fallet. Flertalet av de i propositionen

återgivna remissyttrandena över nämndens framställning i oktober

1957 om en förstärkning av dess ekonomiska resurser samt det av 1947

års byggnadsmaterialutredning framförda förslaget om ett kontinuerligt

översiktsarbete i offentlig regi beträffande byggnadsmaterialindustriernas

prisförhållanden — varvid de arbetsuppgifter i detta sammanhang, som

ej avser spörsmål om prisbildning och konkurrensbegränsning, företrädesvis

skulle anförtros nämnden — tyder närmast på att motsatsen kan väntas.

Då behov av en dylik institution finnes, synes det utskottet angeläget,

att den också erhåller ett sådant ekonomiskt underlag, att dess verksamhet

kan bedrivas med full effektivitet.

Utskottet ansluter sig därför till departementschefens uppfattning om

nödvändigheten av att nämndens ekonomiska resurser förstärkes. De merbelopp,

som kan väntas inflyta genom nu ändrade grunder för uttagandet

av byggnadsforskningsavgift eller en höjning av denna, kan på grund av

sättet för dess uppbörd och redovisning successivt komma nämnden till

godo redan under år 1959, vilket torde vara erforderligt, eftersom nämndens

behov av medel för sin verksamhet redan nu överstiger dess ekonomiska

resurser. Utskottet biträder därför Kungl. Maj:ts förslag om att förordningen

angående byggnadsforskningsavgift skall ändras, utan att utredningens

resultat först avvaktas.

Mot de föreslagna nya bestämmelserna för avgifternas uttagande fr.o.m.

den 1 januari 1959 -— vilka innebär att avgiftsplikten utsträckes till näringsgrenen

schaktning och grundläggning samt grundas på varje fullt antal

av 2 000 arbetstimmar om året, som arbetstagare utfört i avgiftspliktig

verksamhet, i stället för som nu 300 dagsverken — och avgiftens höjning

från 20 till 25 kronor fr.o.m. samma dag bär utskottet intet att erinra.

Som en konsekvens av att avgiften höjes med 25 procent bör också i enlighet

med de motiv, som anförts för att staten icke ålagts avgiftsskyldighet,

dess tillskott till kostnaderna för forskningsverksamheten i form av anslag

på drifbudgeten ökas i motsvarande mån, eller med cirka 100 000 kronor

om året. Anslaget för det halva budgetår, som börjar den 1 januari 1959,

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘23

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr t år 1958

bör alltså höjas med 50 000 kronor, vilket förslag i propositionen utskottet

tillstyrker.

Utskottet har heller ingen erinran mot utformningen av de i propositionen

föreslagna ändringarna i förordningen angående byggnadsforskningsavgift,

vilka föranledes dels av de nya grunderna för avgiftens uttagande

och dels av att förordningen bör bringas i överensstämmelse med

motsvarande stadganden i lagen den 14 maj 1954 om yrkesskadeförsäkring,

vartill förordningen i flera avseenden anknyter.

I motionerna I: 343 och II: 440 återges vissa kritiska uttalanden av olika

myndigheter och organisationer om nämndens hittillsvarande verksamhet.

Då en utredning i frågan tillsatts, anser sig utskottet sakna anledning att

nu taga ståndpunkt till denna kritik. Utskottet finner emellertid de synpunkter

motionärerna anfört angående betydelsen av att utredningen ägnar

särskild uppmärksamhet åt nämndens uppgift som samordnande och stödjande

organ för den fristående forskningsverksamheten och åt nämndens

möjligheter till ett intensivare samarbete med motsvarande organ i de

övriga nordiska länderna förtjäna allt beaktande. Den hittillsvarande avvägningen

mellan nämndens inriktning på olika slag av forskning, t. ex.

mellan grundforskning och produktionsforskning, kan enligt utskottets

mening diskuteras. Den tillsatta utredningen har också i direktiven ålagts

att särskilt inventera de olika forskningsuppgifter, som med hänsyn till

det praktiska rationaliseringsarbetet inom byggnadsindustrien framstår

som aktuella.

Med det här sagda anser utskottet det i motionerna under punkt c) upptagna

yrkandet om en skrivelse till Kungl. Maj :t i dessa frågor besvarat.

I anknytning till propositionens uttalande, att utredningen även skall

undersöka praktiskt lämpliga former för genomförande av uppgiften att

bedriva ett kontinuerligt översiktsarbete beträffande rationaliseringsverksamheten

inom byggnadsmaterialbranscherna, vill utskottet slutligen

understryka sin uppfattning om den stora betydelsen av att vi här i landet

har tillgång till en byggnadsforskning, som kan bedrivas utan påverkan avskilda

branschintressen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med avslag å motionerna 1:343 och

11:440 i punkterna a) och b), måtte bifalla propositionen:

B. att motionerna I: 343 och II: 440 i övrigt, i den mån de

icke besvarats med vad utskottet ovan anfört, ej måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 april 1958

På sammansatta stals- och tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 1 år 195S

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Birger Andersson, Bergman, Jacobsson,

Osvald, Kristiansson, Knut Johansson och Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Rubbestad, Gustafsson i

Skellefteå, von Seth* och Bengtsson i Halmstad*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

(avseende utskottets hemställan under A)

av herrar Jacobsson, Osvald, Gustafsson i Skellefteå och von Seth, som

ansett

dels att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås etc. ---— (första stycket lika med utskottet)

---- organisation och verksamhetsformer.

Om propositionens förslag genomföres, kommer de penningmedel, som

står till nämndens förfogande, att öka med cirka 50 procent från för närvarande

omkring 2 miljoner kronor om året till ungefär 3 miljoner kronor.

Utskottet har givetvis intet att erinra mot att nämnden får tillräckliga

resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter, men då nämndens framtida

organisation och arbetsformer, sedan dess verksamhet blivit föremål för

åtskillig kritik, ligger under utredning, kan man nu knappast bilda sig en

klar uppfattning om vilka dessa uppgifter kommer att bli. Det är i varje

fall ej otänkbart, att utredningen följer den uppfattning, som statens byggnadsbesparingsutredning

i betänkande (SOU 1957:47) givit uttryck åt,

då den förklarat det vara principiellt riktigast, att nämnden inskränker sin

verksamhet till att samordna forskningen, taga initiativ till forskningsuppgifter

och genom anslag stödja forskningsinitiativ samt till att sörja för

forskningsresultatens spridning. I direktiven för utredningen om nämndens

verksamhet har departementschefen anfört, att det saknas förutsättningar

att för närvarande säkert bedöma behovet på längre sikt av medel

för byggnadsforskningens finansiering.

Redan ur denna synpunkt anser utskottet det vara lämpligast att med

beslut om förstärkning av de ekonomiska resurserna får anstå i avvaktan

på utredningens resultat, vilket kan beräknas bli framlagt under innevarande

år. Därtill kommer att icke ens nämnden själv ansett tiden vara

inne att föreslå så långtgående förstärkningar, som Kungl. Maj:t nu gjort i

propositionen, utan uttalat att den velat skaffa sig ytterligare erfarenheter,

innan en höjning av avgiften begäres.

Propositionen bör alltså enligt utskottets mening avslås.

I motionerna I: 343 etc. — ---(de tre sista styckena lika med utskottet)

----av skilda branschintressen.

dels ock att utskottet i följd härav bort under punkten A hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionerna 1:343 och

11:440 i vad avser punkterna a) och b), avslå förevarande

proposition.

Stblm 1958. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.