Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1958-03-21 · 96 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 94 av 96 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Handelsdepartementet

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1958) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen

för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Handelsdepartementet; Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 346 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lindblom och Axel Johannes Andersson (I: 243) och den

andra inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl. (II: 293), hemställts,

såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 1 329 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 293.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 106 600 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen,

att en tjänst i reglerad befordringsgång för amanuenspersonal utbytes

mot en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23. Vidare bör en tjänst som

amanuens i reglerad befordringsgång nyinrättas. Nu nämnda personalförändringar

medför ett med 20 100 kronor ökat medelsbehov.

För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m.

torde en uppräkning av anslaget böra ske med 211 900 kronor. För löneklassändringar

beräknas ytterligare 7 400 kronor.

Utskottet. I de båda föreliggande motionerna hemställes, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte avslå departementschefens förslag om inrättandet

av en ny amanuenstjänst. Enligt vad utskottet under hand inhämtat är

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

denna tjänst avsedd för departementets handelsavdelning, där ökade göromål,

främst till följd av spörsmålet om upprättandet av ett europeiskt frihandelsområde

samt oljelagringsfrågor, ansetts motivera en personalförstärkning.

Med hänsyn till vad sålunda upplysts är utskottet berett biträda

departementschefens förslag i denna del. Den verkställda anslagsberäkningen

synes böra godtagas.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker det motionsvis giorda vrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 243 och II: 293, såvitt nu är

i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för handelsdepartementet, som föranledes

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen........... 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 516 200

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................... 170 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 458 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 154 500

Summa kronor 1 346 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 346 000 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 8), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

90 000 kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 8), innebärande

en anslagshöjning av 5 000 kronor till följd av löneplansrevisionen,

höjningen av det rörliga tillägget samt belastningen å anslaget, hemställer

utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

3

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterteltilloerkningen för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 36 000 kronor.

Kommerskollegium m. m.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 9—18) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillänypas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till

Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 3 180 100 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 243 av herrar Lindblom

och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl. hemställts,

såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag måtte uppföras med

3165 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 609 300 kronor.

Med hänsyn till den ökade arbetsbördan föreslår departementschefen, att

40 000 kronor anvisas för att möjliggöra anställande av extra arbetskraft.

Vidare föreslås inrättande å kollegiets elektriska byrå av en tjänst som förste

byråingenjör i Ao 23. Härav föranledd kostnadsökning uppgår till 28 200

kronor.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen uppflyftning

i lönegrad från och med nästa budgetår av en tjänst som förste

aktuarie i Ae 21 till Ae 23 samt av två kanslibiträdestjänster i Ao 7 till kontoristtjänster

i Ao 9. Kostnaderna härför beräknas till 3 900 kronor. Vidare

tillstyrker departementschefen extra-ordinariesättning av en tjänst som

förste byråsekreterare i 21 lönegraden och av två amanuenstjänster i den

reglerade befordringsgången.

Kommerskollegium har hemställt om uppdrag att i huvudsaklig överensstämmelse

med ett till skrivelsen fogat förslag årligen upprätta produktionsstatistik

för byggnads- och anläggningsverksamheten samt att åtgärder måtte

vidtagas för anvisande av medel härtill. I skrivelsen framhålles, att en

dylik statistik skulle lämna upplysningar om främst produktionens värde

samt företagens antal, storlek, omsättning, kostnader och personal, vilka

uppgifter vore av största värde för nationalbokföringen, främst nationalinkomstberäkningar,

beräkningen av produktionsvolym och produktivitet samt

andra ekonomisk-statistiska undersökningar. — Vid remissbehandlingen

har i allmänhet vitsordats värdet av den av kommerskollegium föreslagna

statistiken. Dock har den praktiska utformningen kritiserats; bland annat

förordas en väsentlig begränsning av de begärda uppgifterna. Flera instan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

ser har också ansett, att den pågående utredningen om ett centralt företagarregister

bör avvaktas. I några yttranden ifrågasättes om ej en försöksverksamhet

i mindre skala först bör komma till stånd.

I anledning av kollegiets förslag om inrättande av statistik över byggnadsoch

anläggningsverksamheten är det departementschefens avsikt att i annat

sammanhang hemställa hos Kungl. Maj :t om bemyndigande att uppdraga

åt kollegium att i samråd med konjunkturinstitutet och eventuellt arbetsmarknadsstyrelsen,

som redan för byggnadsstatistik i viss utsträckning, utreda

formerna och kostnaderna för en provundersökning i mindre skala på

detta område. Då utgifterna härför, enligt vad departementschefen blivit

underrättad om, icke rymmes inom kollegiets löpande avlöningsanslag, förordar

departementschefen att till ändamålet 15 000 kronor särskilt anvisas

för nästa budgetår.

Enligt beslut av 1957 års riksdag skall kostnaderna för en till kommerskollegium

knuten särskild delegation och den tillfälliga personalförstärkning,

som föranledes av Sveriges medverkan i fortsatta utredningar och

förhandlingar inom OEEC rörande förutsättningarna och metoderna för

att upprätta ett europeiskt frihandelsområde, belasta kollegiets avlöningsoch

omkostnadsanslag. Kostnaderna härför beräknas för innevarande budgetår

till 160 000 kronor och för nästa budgetår till 120 000 kronor.

För löneplansrevisionen m. m. samt löneklassändringar förutsätter departementschefen

utgiftsökningar å 368 200 respektive 26 400 kronor. Ä andra

sidan räknas under statistiska byrån med bortfall av 30 900 kronor, utgörande

lönekostnaderna för en tillfällig befattningshavare.

Utskottet. Såsom av ärendet framgår har kommerskollegium framlagt förslag

om inrättande av statistik över byggnads- och anläggningsverksamheten,

varigenom upplysningar skulle kunna vinnas om främst produktionens

värde samt företagens antal, storlek, omsättning, kostnader och personal.

I anledning av detta förslag förordar departementschefen, att en undersökning

göres i syfte att utreda formerna och kostnaderna för en provundersökning

i mindre skala på detta område. Enligt vad utskottet inhämtat är

avsikten att, sedan denna utredning verkställts, igångsätta en dylik provundersökning,

varefter det statistiska arbetet kan påbörjas i full skala.

Utskottet finner skäl tala för att denna förberedande undersökning kommer

till stånd och tillstyrker, att för ändamålet anvisas 15 000 kronor. Härav

följer, att utskottet icke biträder det motionsvis gjorda yrkandet, enligt

vilket med ställningstagande till denna fråga bör anstå tills vidare.

Utskottet tillstyrker de av departementschefen föreslagna ändringarna i

personalförteckningen för kommerskollegium och får härvid erinra om att

riksdagen numera bifallit Kungl. Maj-.ts förslag under bilaga 2 till årets

statsverksproposition, såvitt nu är i fråga. De verkställda anslagsberäkningarna

i övrigt synas böra godtagas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

5

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1958;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/

59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 1 163 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 10 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 614 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 391 400

Summa kronor 3 180 100

b) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 180 100 kronor.

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 5, s. 18 och 19), innebärande att posten till sjukvård m. m.

minskas med 9 500 kronor, att posterna till bränsle, lyse och vatten, till övriga

expenser, till publikationstryck samt till reseersättningar uppräknas

med (9 200 + 7 000 -f- 8 200 + 2 500 =) 26 900 kronor, får utskottet, under

erinran om att anslaget ökas med 17 400 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 568 500

kronor.

6:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt

6, s. 19—21) att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i

personalförteckningen för bergsstaten, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1958/59, dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 228 000 kronor.

Departementschefen förordar — i överensstämmelse med vad chefen för

civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

frågor — att de tre å personalförteckningen upptagna tjänsterna som gruvingenjör

i Ao 23 uppflyttas i lönegrad till Ao 24. Då utsikterna att för de

båda f. n. vakanta ingenjörstjänsterna finna kompetenta innehavare därigenom

synes bli större, torde från och med nästa budgetår medel böra beräknas

under anslaget för samtliga tre tjänster. Departementschefen beräknar

den erforderliga höjningen i anledning av vad som nu föreslagits till 33 700

kronor.

På grund av löneplansrevisionen m. m. samt löneklassändringar föreslås,

att anslaget uppräknas med 37 600 respektive 1 000 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen och har icke

något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för bergsstaten som angivits i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 29 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 37 300

Summa kronor 300 300

c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 300 300 kronor.

7:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 21 och 22), innebärande en anslagshöjning av 3 000 kronor, som

avser posten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 43 500 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 8, s. 22 och 23) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Sprängämnesinspektionen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 226 500

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

7

Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner I: 243 av herrar Lindblom

och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl. hemställts,

såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 216 500

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 161 200 kronor.

Departementschefen förordar höjning till 12 000 kronor av de i avlöningsstaten

för arvode åt assistenten beräknade medlen. Inom ramen härför förutsättes

det sedan få ankomma på Kungl. Maj :t att med beaktande av innehavarens

kompetens besluta om arvodets storlek.

Den av förra årets riksdag beslutade ökade lagringen inom landet av

bensin och oljor kommer att påverka omfattningen av sprängämnesinspektionens

kontrollerande verksamhet. I avvaktan på resultatet av pågående

översyn och komplettering inom kommerskollegium av det av 1951 års oljeutredning

i augusti 1956 framlagda betänkandet angående eldfarliga oljor

(SOU 1956:50 och 51) ifrågasätter departementschefen dock icke för närvarande

några nya tjänster hos inspektionen. För nästa budgetår torde det

ökade personalbehovet i stället böra tillgodoses genom att under anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal medel beräknas för anställande

av extra personal i viss utsträckning. Departementschefen uppskattar det

härför erforderliga anslaget till 40 000 kronor.

Såsom automatiska anslagshöjningar beräknar departementschefen 21 200

kronor till följd av löneplansrevisionen m. m. och 1 800 kronor för löneklassuppflyttningar.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit kommer den av förra

årets riksdag beslutade ökade lagringen inom landet av bensin och oljor att

påverka omfattningen av sprängämnesinspektionens kontrollerande verksamhet.

Då det av 1951 års oljeutredning framlagda betänkandet angående

eldfarliga oljor för närvarande är föremål för översyn och komplettering

inom kommerskollegium, finner utskottet i likhet med departementschefen,

att i avvaktan på resultatet därav några nya tjänster icke böra inrättas hos

inspektionen. För att emellertid under nästa budgetår kunna tillgodose det

ökade personalbehovet föreslår departementschefen, att extra personal anställes

i viss utsträckning. Departementschefen har beräknat kostnaderna härför

till 40 000 kronor, medan i de föreliggande motionerna ett belopp av

30 000 kronor bedömts tillräckligt. Efter de ytterligare upplysningar i ämnet,

som utskottet under hand inhämtat, finner utskottet anledning icke

föreligga att frångå departementschefens ifrågavarande förslag .Härav följer,

att utskottet avstyrker det motionsvis gjorda yrkandet.

Ej heller departementschefens beräkningar i övrigt ha givit utskottet anledning

till erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i

fråga,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ........................................ 92 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 109 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 24 100

Summa kronor 226 500

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 226 500 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 9, s. 24), innebärande en anslagshöjning av 4 000

kronor till följd av höjda rese- och traktamentskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

32 100 kronor.

10 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 24), innebärande en anslagshöjning av 7 600 kronor i

anledning av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 35 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 73 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 3 700

Summa kronor 112 500

b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 112 500 kronor.

11 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 11, s. 25), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 11200

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

9

12 :o) Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 25 och 26), som innebär automatiska

kostnadsändringar, däribland att enligt grunderna för den reglerade

befordringsgången för biträdespersonal i personalförteckningen uppföres en

tjänst som kontorsbiträde i Ao 5, får utskottet, under erinran om att anslagshöjningen

utgör 35 200 kronor, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor vidtaga

den ändring som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 226 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 37 800

Summa kronor 273 800

c) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 273 800 kronor.

13:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 26), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 25 200 kronor.

14:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 14, s. 26—30) att dels medgiva, att Kungl. Maj:t

må låta bero vid för budgetåret 1956/57 verkställt överskridande med 5 603

kronor av den i avlöningsstaten för statens pris- och kartellnämnd upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, dels medgiva, att förenämnda anslagspost må för budgetåret 1957/58

överskridas med 11 000 kronor, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Statens pris- och kartellnämnd:

Avlöningar för sistnämnda budgetår anvisa clt förslagsanslag

av 1 680 700 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels förenämnda båda likalydande motioner 1:243 av herrar Lindblom

och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl., i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag måtte uppföras med

1 660 100 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz (1:244) och den andra inom andra kammaren av

herr Hedin (II: 294), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande

anslag måtte uppföras med 1 660 100 kronor.

Med avseende å motiveringen i sistnämnda båda motioner hänvisas till motionen

1: 244.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 434 600 kronor.

Statens pris- och kartellnämnd, som hemställt att anslaget måtte höjas

med 360 800 kronor till 1 795 400 kronor, har hl. a. framhållit, att kartellregisterarbetet

visat sig så omfattande och tidskrävande att nämnden måst

avdela utredningssektionens nuvarande chef att leda detta arbete. Han biträdes

av en assistent å utredningssektionen jämte från andra avdelningar

tillfälligt utlånade tjänstemän. Nämnden räknar med att kartellregisterarbetet

även i fortsättningen måste oinhänderhas av en särskild arbetsgrupp, i

vilken utom de båda förstnämnda tjänstemännen bör ingå en amanuens i

reglerad befordringsgång.

Pris- och kartellnämnden började sin verksamhet så sent som den 1 januari

1957. Departementschefen är därför icke nu beredd att i den utsträckning,

nämnden ifrågasatt, föreslå ändringar i den vid 1956 års riksdag fastställda

personalorganisationen. Dock synes fr. o. in. nästa budgetår en viss

förstärkning av den med kartellregisterarbetet sysselsatta personalen böra

komma till stånd. För att tillgodose det i petitaskrivelsen redovisade ytterligare

behovet av akademiskt utbildad arbetskraft för kartellregistreringen,

tillstyrker departementschefen sålunda inrättande hos nämnden fr. o. m.

den 1 juli 1958 av en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång. Det

härav föranledda ökade medelsbehovet uppgår till drygt 20 600 kronor.

Den i pris- och kartellnämndens avlöningsstat uppförda obetecknade anslagsposten

till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, synes vid anslagsberäkningen i samband med nämndens tillkomst ha

blivit uppförd med för lågt belopp. Med hänvisning till vad riksräkenskapsverket

härutinnan uttalat, förordar departementschefen att Kungl. Maj:t

måtte inhämta riksdagens bemyndigande att låta bero vid det med 5 603 kronor

för budgetåret 1956/57 framkallade överskridandet av ifrågavarande

anslagspost. På samma sätt torde Kungl. Maj:t böra inhämta riksdagens

bemyndigande att för det nu löpande budgetåret medgiva det överskridande

av anslagsposten, som betingas av att densamma kommit att uppföras med

för lågt belopp. Det ytterligare medelsbehovet uppskattas till omkring 11 000

kronor. För budgetåret 1958/59 synes arvodesposten böra upptagas med av

nämnden begärda 36 000 kronor. Därvid har räknats med i stort sett oförändrad

sammanträdesfrekvens jämfört med nu. Då antalet sammanträden

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

11

varierar nära med arten och omfånget av de ärenden, vilka inkommer till

nämnden, förordas att posten fr. o. m. budgetåret 1958/59 upptages förslagsvis.

Departementschefens förslag i övrigt är föranlett av automatiska utgiftsökningar.

Utskottet. Enligt vad i ärendet upplysts har kartellregisterarbetet visat sig

så omfattande och tidskrävande, att en personalförstärkning befunnits ofrånkomlig.

Såväl statskontoret som statens lönenämnd ha tillstyrkt, att anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppräknas för

ändamålet. Då det vill förefalla, som om arbetskraftsbehovet redan från

början blivit för lågt beräknat, anser även utskottet, att en viss förstärkning

av den med kartellregisterarbetet sysselsatta personalen bör komma

till stånd. Utskottet vill i sådant syfte biträda departementschefens förslag

om inrättande av en tjänst som amanuens. Av det anförda följer, att utskottet

avstyrker motionerna I: 243 och II: 293 samt I: 244 och II: 294, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga.

Vid granskningen av anslagsberäkningen i övrigt har utskottet icke haft

något att erinra. Detsamma gäller vad departementschefen anfört i fråga

om överskridanden av anslagsposten till ax-voden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. medgiva, att Kungl. Maj :t må låta bero vid för budgetåret

1956/57 verkställt överskridande med 5 603 kronor

av den i avlöningsstaten för statens pris- och kartellnämnd

upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t;

II. medgiva, att förenämnda anslagspost må för budgetåret

1957/58 överskridas med 11 000 kronor;

III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 243 och II: 293 samt I: 244 och II: 294, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 79 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 36 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 346 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 218 800

Summa kronor 1 680 700

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 680 700

kronor.

15:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 30 och 31), innebärande en anslagsminskning

av 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 266 300 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. in.

16:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 32—36) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för Sveriges geologiska

undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Sveriges geologiska undersökning:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 559 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 200 000 kronor.

Verksamheten hos geologiska undersökningen är numera av den omfattningen,

att behov otvivelaktigt föreligger av en särskild befattning för skötseln

av de kamerala och ekonomiskt-administrativa arbetsuppgifterna. Departementschefen

biträder därför förslaget om inrättande hos undersökningen

från och med nästa budgetår av en förste byråsekreteraretjänst, vilken

dock i anslutning till vad lönenämnden uttalat bör inplaceras i Ae 21.

Samtidigt härmed torde tjänsten som kassör i Ao 12 nedflyttas i lönegrad

till Ao 10. Så länge den nuvarande innehavaren kvarstår, skall enligt sedvanliga

grunder befattningen i Ao 10 hållas obesatt. Omorganisationen motiverar

även indragning av för närvarande anvisade medel till arvode åt ett

kameralt biträde.

I anledning av yrkandena om ytterligare personal tillstyrker departementschefen

vidare inrättande av en tjänst som tekniker i Ae 12 och en

tjänst som instrumentmakare i Ae 9. Därjämte bör två geologbiträden, vilka

nu avlönas från sakanslag, från och med nästa budgetår erhålla tjänster

i Ae 9 och avlönas från förevarande anslag. Vidare bör tjänsterna som geofysiker,

geolog och förste laboratoriebiträde i respektive Ag 21, Ag 21 och

Ag 10 överföras på extra-ordinarie stat.

På grund av ej oväsentligt ökade arbetsuppgifter vid geologiska undersökningens

kontor i Malåträsk föreslår departementschefen — i anslutning

till vad chefen för civildepartementet anfört vid sin anmälan av för flera

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958 13

huvudtitlar gemensamma frågor — att tjänsten som avdelningschef i Ae 23

uppflyttas i lönegrad till Ae 24.

De av departementschefen nu framlagda förslagen innebär merkostnader

för nästa budgetår å sammanlagt 79 400 kronor. Härutöver tillstyrker

departementschefen, att under icke-ordinarieposten 5 000 kronor anvisas

för anställande av tillfällig skrivhjälp.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till extra personal torde få

anmälas, att inom statens sakrevision för närvarande pågår utredning angående

principerna för taxesättningen hos bland annat geologiska undersökningen.

övergång till samma system för debitering av uppdrag, som nu

gäller hos exempelvis statens provningsanstalt, förväntas medföra en rätt

stor ökning av geologiska undersökningens inkomster av beställningar. Vid

sidan härav utgår departementschefen från att uppdragsverksamheten kommer

att under nästa budgetår stiga till en något högre nivå, än undersökningen

räknar med, och departementschefen förordar därför, att anslagsposten

till avlöningar till extra personal uppräknas med 125 000 kronor mot

av undersökningen äskade 110 000 kronor.

Löneplansrevisionen m. m. motiverar en höjning av anslaget med 133 900

kronor, varjämte det för löneklassändringar ökade medelsbehovet uppskattas

till 16 400 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke funnit något vara att erinra mot de av departementschefen föreslagna

ändringarna i personalförteckning och avlöningsstat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 493 900

2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis .... 175 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 705 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 185 500

Summa kronor 1 559 700

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 559 700

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

17:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 37 och 38), som innebär att anslagsposten

till expenser ökas med 20 300 kronor och anslagsposten till övriga utgifter

för inköp och underhåll av material i geologiska undersökningens nya

lokaler med 3 000 kronor samt att anslaget minskas med 500 kronor för

sjukvård och med 15 000 kronor, avseende vissa flyttningskostnader att utbetalas

under det nu löpande budgetåret, ävensom att anslaget till följd av

ökning av uppdragsverksamheten uppräknas med 260 000 kronor, hemställer

utskottet, under erinran om att anslagshöjningen utgör 267 800 kronor,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 646 500 kronor.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 38 och 39), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Resor och fältarbeten för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 145 000 kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 39 och 40), innebärande en anslagshöjning

av 50 000 kronor till följd av nödvändig komplettering och modernisering

av utrustningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 280 000 kronor.

20 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 41—44), innebärande en anslagshöjning

av 240 000 kronor till följd av redan genomförda löne- och traktamentsförbättringar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 240 000 kronor.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 44), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Inventering av torvmossar för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

15

22:o) Sveriges geologiska undersökning: Djupborrning efter salt och olja i

Skåne. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 44 och 45) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

För djupborrningar efter salt och olja i Skåne har medel hittills anvisats

— senast budgetåret 1955/56 — med sammanlagt 3 675 100 kronor. Av

dessa medel återstod vid ingången av innevarande budgetår ca 100 000 kronor.

Enligt under hand inhämtade uppgifter avses den vid ingången av budgetåret

1957/58 redovisade behållningen under anslaget komma att tagas

i anspråk med 50 000 kronor till avlöningar åt den personal, som ännu

sysslar med bearbetningen m. m. av materialet från de tidigare djurborrningarna,

med 10 000 kronor till underhållskostnader för en barackbyggnad

och ett borrtorn samt med återstoden, 40 000 kronor, till vissa geofysikaliska

mätningar å skilda platser i Skåne. Därest sistnämnda arbeten skjutes

på framtiden — vilket departementschefen räknar med skall kunna ske

utan några egentliga olägenheter, då arbetena icke betingas av snart förestående

borrningar —• kan det för budgetåret 1958/59 erforderliga medelstillskottet

begränsas till 25 000 kronor. Departementschefen förutsätter att

efter nämnda budgetår återstående analysarbeten m. in. från de tidigare

djupborrningarna skall kunna bestridas inom ramen för geologiska undersökningens

löpande avlönings- och omkostnadsanslag och att alltså särskild

medelsanvisning härtill under förevarande anslagsrubrik ej skall behöva

ifrågakomma.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört, har icke

något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Djupborrning efter salt och olja i Skåne för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

23 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 23, s. 45—47) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.

Ruotivare grufaktiebolag äges helt av staten. Bolaget driver icke för närvarande

någon gruvrörelse och saknar omsättningstillgångar. Utgifterna för

bolagets förvaltning tas ur förevarande anslag. Under dessa förhållanden

bar departementschefen ansett motiverat, att även kostnaderna för av kommerskollegium

igångsatta undersökningar inom Ruotivarefältet — vilka

gäller malmens brytvärdhel och helt faller inom ramen för statens av ämbetsverket

företrädda gruvintressen — belastar anslaget till Vissa kostnader

för statens gruvegendom. För riksdagen anmäles, att Kungl. Maj:t ge
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

nom särskilt beslut den 6 december 1957 bemyndigat kommerskollegium att

ur anslaget, som är förslagsvis betecknat, bestrida intill ett belopp av 5 000

kronor kostnaderna för de under sensommaren 1957 utförda flygfotograferingarna

inom malmområdet. Arbetenas snara igångsättande betingades av

att vattenfallsstyrelsen just vid denna tid utförde flygkarteringsarbeten i

trakten av Kvikkjokk, och genom en sammankoppling av arbetena kunde

flygfotograferingen av Ruotivareområdet utföras till en väsentligt lägre

kostnad än om den skulle ha gjorts fristående.

Även fortsättningsvis bör enligt departementschefen — därest riksdagen

icke reser någon invändning häremot — utgifterna för de förberedande undersökningarna

inom Ruotivarefältet belasta förevarande anslag. För nästa

budgetår uppskattas kostnaderna till 17 000 kronor.

För övriga till anslaget hänförliga ändamål — gruvförsvarsutgifter, vissa

resekostnader etc. — beräknas medelsbehovet under budgetåret 1958/59 till

35 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att utgifterna för de förberedande

undersökningarna inom Ruotivarefältet fortsättningsvis belasta förevarande

anslag. Det för nästa budgetår äskade anslaget tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

52 000 kronor.

24 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 24, s. 47—50) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 255 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 971 600 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som biträdande

ingenjör i Ae 13 omvandlas till en tjänst som ingenjör i Ae 15 och

befattningen som kassör i Ae 12 uppflyttas i lönegrad till Ae 13. Härigenom

ökar medelsbehovet med 1 800 kronor. Departementschefen förordar extraordinariesättning

av tre ingenjörstjänster i Ag 17 och av en tjänst som

ingenjörsbiträde i Ag 12.

För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen m. m.

torde uppräkning av anslaget böra ske med 271 800 kronor. För löneklassändringar

beräknas ett med 9 900 kronor ökat medelsbehov.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

17

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 523 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 399 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 036 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 294 100

Summa kronor 2 255 100

b) till Statens provningsans fält: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 100 kronor.

25 :o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 50 och 51), som innebär att anslagsposten till sjukvård

nedräknas med 4 200 kronor samt att posterna till reseersättningar,

till bränsle, gas, elektrisk ström samt vatten, till förbrukningsartiklar m. m.

och till övriga expenser ökas med (15 000 + 15 000 + 35 000 + 9 500 =)

74 500 kronor, hemställer utskottet, under erinran om att anslagshöjningen

utgör 70 300 kronor,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

446 800 kronor.

26:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 26, s. 51 och 52), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

27 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 27, s. 52—57) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 676 700 kronor.

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr JO

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 076 700 kronor.

För budgetåret 1957/58 beräknades anstaltens inkomster av beställningsverksamheten

till 4 600 000 kronor. Nettoutgiften för anstaltens egen forskning

bestämdes till 1 200 000 kronor.

För nästa budgetår beräknar styrelsen, att inkomsterna av beställningsverksamheten

skall stiga till 6 800 000 kronor eller med 2 200 000 kronor utöver

det belopp, som upptagits för innevarande budgetår. Styrelsen har vidare

begärt, att nettoutgiften för egen forskning skall höjas med 550 000

kronor till 1 750 000 kronor.

För egen del beräknar departementschefen — bland annat med hänsyn

till den nedskärning som skett av styrelsens yrkanden under utrustningsanslaget

— beställningsverksamhetens omfattning under nästa budgetår till

5 600 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande

budgetår med 1 000 000 kronor. Den föreslagna höjningen av nettoutgiften

för egen forskning anser departementschefen sig icke kunna tillstyrka.

Den beräknade ökningen i beställningsverksamheten förutsätter, att anstaltens

utgiftsram i motsvarande mån utvidgas. Avlönings- och omkostnadsanslagen

bör sålunda för nästa budgetår uppföras med tillhopa (4 600 000 4- 1 000 000 =) 5 600 000 kronor.

Nämnas må i detta sammanhang, att de taxebestämmelser enligt vilka

anstalten debiterar sina uppdrag för närvarande är föremål för översyn. Avsikten

är att få till stånd en taxesättning, som icke blott täcker sådana kostnader

som belastar anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag utan även

de s. k. dolda kostnaderna. De ändrade bestämmelserna väntas medföra en

icke oväsentlig inkomstökning.

I fråga om styrelsens yrkanden under avlöningsanslaget tillstyrker departementschefen,

att vid anstalten inrättas en tjänst som förste forskningsingenjör

i Ae 26 och en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21. Härför beräknas

medelsbehovet till 58 300 kronor.

Vidare föreslås överförande av vissa tjänster till extraordinarie stat.

Det okade medelsbehovet för extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga

biträden i anledning av anstaltens utvidgade verksamhet beräknar

departementschefen till 324 900 kronor. För automatiska utgiftsökningar till

följd av löneplansrevisionen m. m. torde en uppräkning av anslaget böra ske

med 188 000 kronor. För löneklassändringar beräknas ett ökat medelsbehov

av 28 800 kronor.

Utskottet. Departementschefen beräknar beställningsverksamhetens omfattning

under nästa budgetar till 5 600 000 kronor, vilket innebär en ökning

i förhallande till löpande budgetår med 1 000 000 kronor. Den beräknade

ökningen i beställningsverksamheten förutsätter, att försöksanstaltens

utgiftsram i motsvarande mån utvidgas. Utskottet tillstyrker, att anstaltens

avlönings- och omkostnadsanslag till följd härav ökas med ett sammanlagt

belopp av 1 000 000 kronor, varav 600 000 kronor avse förevarande anslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

19

Mot de förordade ändringarna i personalförteckningen för anstalten har utskottet

icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten, som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1958 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 204 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 18 000

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 1 881 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 2 087 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 484 700

Summa kronor 4 676 700

c) till Flggtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 676 700 kronor.

28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 28, s. 57 och 58), innebärande en anslagshöjning av

400 000 kronor, vilken på sätt framgår av närmast föregående punkt föranledes

av verksamhetens ökade omfattning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flggtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

2 123 300 kronor.

29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 59—62), innebärande en anslagshöjning av

100 000 kronor för att möjliggöra modernisering och komplettering i viss

utsträckning av befintlig försöks- och verkstadsutrustning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flggtekniska försöksanstalten: Utrustning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

30 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 30, s. 62—65) att dels godkänna av departe
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

mentschefen förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 646 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 545 700 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten som förste

byråsekreterare i Ao 21 uppflyttas till Ao 23. Härigenom ökar medelsbehovet

med 2 900 kronor.

Avlöningskostnaderna för en befattning som värme- och sanitetsingenjör

bestrides för närvarande från det särskilda anslaget till kursverksamheten.

I enlighet med styrelsens förslag tillstyrker departementschefen, att tjänsten

inplaceras i lönegrad Ae 24 och bekostas med medel från förevarande anslag,

vilket med hänsyn härtill bör uppräknas med avrundat 27 000 kronor.

För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen m. m.

föreslås en höjning av anslaget med 61 600 kronor. För löneklassändringar

beräknas en ökning med 9 600 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag

under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, har

icke något att invända mot de verkställda anslagsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens hantverksinstitut, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1958 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

224 400

Kungl. Maj:t

6 900

328 200

87 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................

Summa kronor 646 800

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

646 800 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

21

31 :o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 65), innebärande en av ökade bränsle- och

elektricitetskostnader föranledd anslagshöjning av 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 70 000 kronor.

32:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 65—67), som innebär

dels en minskning med 27 000 kronor med anledning av att en tjänst som

värme- och sanitetsingenjör i Ae 24 föreslagits skola överflyttas till institutets

avlöningsanslag, dels en uppräkning av det statliga bidraget till kursverksamheten

med 35 000 kronor för att täcka en mot statens anpart av

kostnaderna å verksamheten svarande del av redan inträffade utgiftsökningar

för löner och arvoden, hemställer utskottet, under erinran om att

anslagshöjningen utgör 8 000 kronor,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till

kursverksamheten m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 308 000 kronor.

33:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 67 och 68), innebärande en anslagshöjning

av 25 000 kronor för att möjliggöra viss komplettering och förnyelse

av institutets utrustning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kronor.

34 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 34 och

35, s. 68—71), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien

ett anslag av 200 000 kronor;

b) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tek
niskt-vetenskaplig

och industriell representation i utlandet

ett reservationsanslag av 57 600 kronor.

35 :o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 36, s. 71 och 72) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 103 400 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195S

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 89 600 kronor.

Departementschefen förordar, att årsarvodet till kamreraren höjes med

2 400 kronor, och förutsätter därvid, att den extra ersättning, som jämlikt

särskilda beslut av Kungl. Maj:t utgår till kamreraren med anlitande av medel

ur 1953 års fond för teknisk forskning, skall upphöra från och med den

1 juli 1958.

Beträffande rådets begäran om förstärkning av biträdespersonalen tillstyrker

departementschefen medelsanvisning, som medger heltidstjänstgöring

för kansliskrivaren i Ag 10. Den härav följande utgiftsökningen uppskattas

till 6 900 kronor.

I övrigt föreslås, att posten till resekostnadsersättningar och traktamenten

åt ordförande och ledamöter höjes med 500 kronor samt att för automatiska

utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m. anslaget uppräknas

med ytterligare 4 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 103 400 kronor.

36 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 37, s. 73 och 74), innebärande en anslagshöjning av 900 000

kronor, varvid förutsättes att möjligheter skall finnas att i viss utsträckning

avsätta medel även för forskning inom trafiksäkerhetsområdet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

2 900 000 kronor.

37 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 75—78) att dels godkänna av föredragande

statsrådet förordad ändring i personalförteckningen för statens institut

för konsumentfrågor, dels godkänna av statsrådet förordad avlöningsstat

för statens institut för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1958/59, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 663 800

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 597 700 kronor.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten som kanslibiträde i

Ae 7 uppflyttas i lönegrad till Ae 10 med benämningen kansliskrivare.

För extra personal och experter beräknas det ökade medelsbehovet under

nästa budgetår till 6 000 kronor. Vidare bör till följd av löneplansrevisionen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

23

m. m. samt löneklassändringar anslaget uppräknas med 54 900 resp. 3 000

kronor.

I särskild personalförteckning för konsumentinstitutet bör jämlikt grunderna

för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal uppföras en

tjänst som kontorsbiträde i Ao 5.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen för institutet

och har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens institut för konsumentfrågor,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 567 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 84 400

Summa kronor 663 800

c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 663 800

kronor.

38 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 78—80), innebärande en anslagshöjning

av 5 000 kronor, att upptagas under särskild post i omkostnadsstaten, för

att bereda institutet möjligheter att bedriva upplysningsverksamhet i andra

former än som kan ske med anlitande av posten till publikationstryck, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för konsumentfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 176 000 kronor.

39:o) Statens konsumentråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

40, s. 80 och 81), som innebär en anslagshöjning av 10 900 kronor, av vilket

belopp 4 800 kronor avser posten till reseersättning, 1 500 kronor pos
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

ten till expenser och 4 600 kronor till följd av löneplansrevisionen m. m.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

40 :o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 41, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Statens konsumentråd hemställer, att anslaget höjes med 200 000 kronor

och anför till stöd härför följande.

För den statliga bidragsgivningen till konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

står till konsumentrådets förfogande dels förevarande

anslag å driftbudgeten dels vissa clearingmedel, vilka överförts till handelsoch

sjöfartsfonden att disponeras av rådet. Under den del av föregående

budgetår, som konsumentrådet var i verksamhet, d. v. s. under tiden den 1

januari—den 30 juni 1957, har rådet beviljat bidrag för sammanlagt 482 000

kronor. Rådet beräknar att under innevarande budgetår utdela bidrag å sammanlagt

ca 1 milj. kronor. Då riksstatsanslaget är begränsat till 400 000 kronor

kommer sålunda under nästa budgetår av de överförda clearingmedlen

att tagas i anspråk 600 000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1958/59

skulle under dessa förutsättningar av clearingmedlen återstå blott 400 000

kronor. Då bidragsramen för budgetåret 1958/59 förutsättes bli oförändrad,

1 milj. kronor, erfordras en höjning av det nuvarande riksstatsanslaget till

600 000 kronor.

Av konsumentrådets petita framgår, att rådet hittills beviljat bidrag till

statens institut för konsumentfrågor med ca 250 000 kronor för bland annat

vissa tvättundersökningar och till varudeklarationsnämnden med ca 80 000

kronor för bland annat information till allmänheten och detaljhandeln om

varudeklarationer. Rådet har vidare lämnat bidrag till statens nämnd för

byggnadsforskning, Skoindustriens forskningsinstitut, Svenska slöjdföreningen

samt Kommitterade för fornigivningsfrågor inom hantverk och småindustri.

Med hänsyn till det redovisade stora behovet av ökad konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning tillstyrker föredragande statsrådet

uppräkning av förevarande anslag med 200 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker att anslaget för nästa budgetår höjes med 200 000

kronor, erinrar om att för bidragsgivningen till här ifrågavarande ändamål

även står till förfogande vissa till handels- och sjöfartsfonden överförda

clearingmedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

41 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 42, s. 82—87) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 240 000 kronor.

Från och med budgetåret 1951/52, då varudeklarationsnämnden bildades,

har statsbidrag årligen ställts till nämndens förfogande. För innevarande

budgetår har såsom bidrag till verksamheten anvisats 185 000 kronor under

anslaget till Bidrag till standardiseringsverksamheten (statsliggaren s. 949).

Hädanefter torde statsbidraget till nämnden böra upptagas under förevarande

anslagsrubrik.

Föredragande statsrådet tillstyrker ett av varudeklarationsnämnden genom

Sveriges standardiseringskommission framfört yrkande om höjning av

statsbidraget för nästa budgetår med 5 000 kronor.

Statsrådet framhåller, att genom flera utredningar har frågan aktualiserats

om behovet av fortsatt kvalitetskontroll på skor och läder. Enligt statsrådets

mening kan det knappast med fog göras gällande, att behov föreligger

av att bibehålla en lagstadgad kvalitetskontroll på skor och läder. I enlighet

med vad som föreslagits av de olika utredningarna i detta ämne är

statsrådet av den uppfattningen, att författningsbestämmelserna på området

_papp- och förtyngningsförordningarna — bör upphävas och i likhet med

flertalet remissinstanser finner statsrådet det lämpligt och önskvärt, att

kvalitetsregleringen ersättes av varudeklarationer särskilt i fråga om skor.

Statsrådet anser det emellertid inte påkallat att göra upphävandet av regleringen

direkt beroende av tidpunkten för införandet av ett system av sadana

varudeklarationer. Rimligt är dock att sko- och läderindustrierna beredes

tillfälle att under en skälig övergångstid, förslagsvis två år, avvakta resultatet

av pågående forskningsarbete rörande varudeklarationer och anpassa

sig efter de nya förhållandena. Förordningarna bör därför sättas ur kraft

först från och med den 1 juli 1960. Att för tiden dessförinnan ersätta pappförordningen

med en ny provisorisk författning synes statsrådet meningslöst.

Då det är önskvärt, att varudeklarationer för skor skall kunna införas

så snart som möjligt, är det angeläget att det forskningsarbete, som i detta

syfte bedrives i varudeklarationsnämndens regi inom Garverinäringens

forskningsinstitut, påskyndas och lämnas ekonomiskt stöd. Kostnaderna för

arbetet har hittills bestritts av berörda industrier och av staten, som undev

hösten 1955 ställt 50 000 kronor till förfogande. Enligt uppgift från varudeklarationsnämnden

kommer spörsmålet om finansieringen av det fortsatta

forskningsarbetet att aktualiseras inom den närmaste tiden. För att

arbetet inte skall draga långt ut på tiden och då det är av stort intresse ur

konsumentsynpunkt att snarast möjligt få till stånd ett varudeklarationssystem

beträffande skor, är det motiverat att staten, liksom hittills, vid sidan

av de medel som industrien ställer till förfogande, bidrager med ett

skäligt belopp för det fortsatta forskningsarbetet. Statsrådet föreslår därför,

alt ett lika stort belopp som tidigare anslagits för detta ändamål, 50 000

kronor, nu beviljas under förevarande anslag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning, att behov icke längre

torde föreligga av att bibehålla en lagstadgad kvalitetskontroll på skor

och läder. I likhet med de olika utredningarna i detta ämne anser utskottet

skäl tala för att författningsbestämmelserna på området upphävas. Utskottet

vill även i likhet med statsrådet och flertalet remissinstanser förorda, att

denna kvalitetskontroll ersättes av varudeklarationer särskilt i fråga om

skor.

I syfte att snarast möjligt få till stånd ett varudeklarationssystem beträffande

skor tillstyrker utskottet, att staten, liksom hittills, vid sidan av de

medel, som industrien ställer till förfogande, bidrager med ett belopp av

50 000 kronor för det fortsatta forskningsarbetet.

Utskottet har icke något att erinra mot att statsbidraget till varudeklarationsnämnden

från och med nästa budgetår upptages under särskild anslagsrubrik.

Mot anslagsberäkningarna i övrigt och vad statsrådet i samband därmed

anfört har utskottet icke heller något att invända.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 240 000 kronor.

42 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 43, s. 87 och 88), innebärande en anslagshöjning av

111 400 kronor, varav 80 400 kronor avse löneplansrevisionen och 31000

kronor till följd av att avsevärt ökade lokaler ställts till institutets förfogande

med därav föranledda ökade kostnader för uppvärmning, belysning

och städning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 067 600 kronor.

43ro) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 44, s. 88 och 89), innebärande en av löneplansrevisionen

föranledd anslagshöjning av 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

157 500 kronor.

44:o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 45, s. 89), innebärande en anslagshöjning av 2 000 kronor

till följd av ökade uppvärmningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 22 000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

27

45 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 46, s. 89—92) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 572 900 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Nord och Johan Persson (I: 102) och den andra inom andra

kammaren av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. (II: 82), hemställts, att riksdagen

måtte besluta att höja förevarande anslag med 30 000 kronor till

602 900 kronor och att detta utökade belopp anslås till juiceforskning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 82.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 518 100 kronor.

Med hänvisning bl. a. till vad statsutskottet anfört (SU 10/1957 s. 21)

beträffande ökat stöd åt forskningen rörande framställning av alkoholfria

drycker av frukt och bär hemställer styrelsen för institutet för konserveringsforskning

om medelsanvisning för igångsättande av dylik forskningsverksamhet.

Styrelsen uppskattar de årliga driftkostnaderna till 30 000 kronor.

Den av institutet föreslagna forskningen rörande tillverkning av alkoholfria

drycker av frukt och bär synes enligt vad handlingarna i ärendet utvisar

främst avse utprovning av olika metoder för framställning ur råvaran

av dylika drycker. Såvitt departementschefen har kunnat finna torde en

verksamhet av den arten dock ligga något vid sidan av konserveringsforskningsinstitutets

egentliga arbetsuppgifter enligt de av Kungl. Maj :t fastställda

stadgarna. Å andra sidan äger institutet de organisatoriska och tekniska

förutsättningarna för att kunna bedriva dylik forskningsverksamhet.

Med hänsyn härtill och till värdet ur nykterhetsfrämjande synpunkter av

att alkoholfria drycker saluföres i någorlunda rikligt urval och av god kvalitet

har departementschefen i och för sig ingenting emot att institutet får i

uppdrag att forska på detta område. Kostnadsfrågan har departementschefen

likväl ansett böra ytterligare övervägas. Statens bidrag till institutets omkostnader

är avtalsenligt maximerat till visst belopp, utgörande ett allmänt

tillskott till expenser in. m. Även statsbidraget till löner är på visst sätt bundet

i avtalet. Lämpligheten av att för medelsanvisning till särskilt ändamål

gå utanför den i avtalet uppdragna ramen har departementschefen av olika

skäl ansett kunna ifrågasättas; detta särskilt som departementschefen

ej kunnat bortse från de ekonomiska intressen — departementschefen

tänker härvid särskilt på trädgårdsnäringen och den privata konservindustrien

— som kan vara förknippade med en intensifierad forskning på hithörande

område. Det synes departementschefen därför böra ankomma på

institutet att i första hand söka få till stånd ifrågavarande särskilda forskning

med anlitande av privata bidrag och tillgängliga forskningsmedel såsom

redan förekommer inom ramen för institutets normala verksamhet.

Anslagshöjningen utgör 54 800 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Utskottet. I sitt år 1957 av riksdagen godkända utlåtande nr 10, punkt

44, i anledning av då väckta motioner i hithörande ämne erinrade utskottet

om att statens bidrag till institutet för konserveringsforskning reglerades

enligt avtal. Det kunde således, framhöll utskottet, icke utan vidare göras

gällande, att staten ensam skulle bestrida kostnaderna för den med forskningen

på ifrågavarande område förenade verksamheten. Då alltså denna

fråga förutsatte en samverkan mellan staten och institutet, ansåg sig utskottet

icke berett förorda, att det för innevarande budgetår äskade anslaget

under förevarande rubrik uppräknades i enlighet med yrkandet i de

då föreliggande motionerna. Utskottet förväntade emellertid, att Kungl.

Maj:t skulle låta närmare utreda denna fråga.

Enligt vad departementschefen nu framhållit har kostnadsfrågan ansetts

böra ytterligare övervägas. Vid sådant förhållande och då, såsom i det föregående

anförts, det icke bör åligga staten att ensam bestrida kostnaderna

för ifrågavarande forskningsverksamhet, är utskottet icke berett biträda

det motionsvis gjorda yrkandet.

Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande

anslag har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 102 och II: 82, till Bidrag

till institutet för konserveringsforskning för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 572 900 kronor.

46 :o) Bidrag till institutet för optisk forskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 92), som innebär en anslagshöjning av 17 800

kronor, avseende dels omräkning av statstjänstemännens löner, dels avtalsenlig

uppräkning av kostnaderna för pensionsavgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk forskning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

117 900 kronor.

47 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 48, s. 93), innebärande en anslagshöjning av 6 400

kronor till följd av avtalsenligt beslutade lönehöjningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 108 400 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

29

48 :o) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49, s. 93), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

130 000 kronor.

49 :o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 93—103) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 112 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Wahlund och Eliasson (I: 245) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 295), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte under tionde huvudtiteln i statsverkspropositionen till atomenergiverksamhet

inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 92 000 000 kronor samt under Kapitalbudgeten:

Handelsdepartementet till anläggningskostnader för Aktiebolaget

Atomenergi anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Aastrup (I: 298) och den andra inom andra kammaren av herr

Dahlén (11:382), i vilka hemställts dels att riksdagen vid sin behandling

av anslagen till atomenergiprogrammet under tionde huvudtiteln skall besluta

om en sådan omfördelning inom den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsramen,

att för tillverkning av tungt vatten kan disponeras ytterligare

1,5 miljon kronor utöver det belopp för nämnda ändamål, som av Kungl.

Maj :t förordats, dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall

framhålla angelägenheten av att erforderliga överenskommelser träffas om

finansieringsmetod och organisationsform för tillverkning av tungt vatten

inom landet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna I: 245 och II: 382.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 63 500 000 kronor.

Sedan riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet underställts

riksdagens prövning år 1956, anvisades av 1957 års riksdag sammanlagt 72,5

milj. kronor till programmets fullföljande. Föregående års riksdag beslöt

även införa en särskild energiskatt för täckande av kostnaderna för bland

annat atomenergiprogrammet.

AB Atomenergi redogör i petitaframställningen för nästa budgetår för den

planerade verksamheten. Denna innefattar en fortsatt utbyggnad av bolagets

forskningsstation vid Studsvik, där den från USA inköpta materialprovningsreaktorn

R 2 beräknas kunna tagas i drift omkring den 1 januari 1959.

En anläggning för behandling av använt reaktorbränsle ingår också i ut
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

byggnadsprograminet för Studsviksstationen. Uppförandet har påbörjats

av den föregående år beslutade kraftvärmereaktorn R 3 vid Ågesta, vilken

bygges enligt avtal med Stockholms stads elverk för leverans av värme till

stadsdelen Farsta i Stockholm och produktion av elkraft. Atombolaget framför

vidare förslag om uppförande av ett uranverk med en kapacitet av

120 ton urankoncentrat om året. Dessutom föreslås en intensifierad experimentverksamhet

beträffande metoder att framställa tungt vatten. Sammanlagt

äskar atombolaget för nästa budgetår anslag med 138,1 milj. kronor,

vilket innebär en höjning av innevarande års anslag med 74,6 milj. kronor.

Vattenfallsstyrelsen har för nästa budgetår äskat investeringsanslag till

atomenergianläggningar med sammanlagt 42 milj. kronor, varav 22 milj.

kronor till fortsatt uppförande av det föregående år beslutade atomvärmeverket

Adam samt 20 milj. kronor till påbörjande av atomkraftverket Eva.

Medelsanvisningen för innevarande budgetår till Adam-anläggningen utgör

2 milj. kronor.

Huvudlinjerna i de av AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen framlagda

förslagen har tillstyrkts av delegationen för atomenergifrågor. Då delegationen

utgått från att det första atomkraftverket knappast kommer att kunna

färdigställas förrän till år 1964, har man räknat med en viss förskjutning

i utbyggnaden av uranverket, vilket tillsammans med en viss beskärning

av övriga äskanden nedbringat medelsbehovet under nästa budgetår till

116 milj. kronor för AB Atomenergi och till 20 milj. kronor för vattenfallsstyrelsen.

Därjämte har delegationen förordat, att ett särskilt anslag på

4 milj. kronor anvisas till internationellt atomenergisamarbete.

För egen del anför departementschefen följande. Bakgrunden till statsmakternas

tidigare fattade beslut beträffande det svenska atomenergiprogrammets

inriktning och omfattning har utgjorts av önskemålet att skapa

möjligheter till en ur många synpunkter angelägen ökning av självförsörjningen

på energiområdet. Företagna utredningar har härvidlag klart ådagalagt,

att atomenergien — sedan tillgångarna på vattenkraft tagits i anspråk

— utgör den ojämförligt viktigaste inhemska energikälla, som kan tillgodose

en fortsatt framtida ökning i energiförbrukningen. De nu föreslagna större

projekten — uranverket och det första atomkraftverket — utgör därför

icke blott de hittills största uppgifterna inom det svenska atomenergiprogrammet,

utan representerar även de betydelsefullaste stegen i ett program

för en aktiv svensk energipolitik. Departementschefen har med det anförda

önskat framhäva betydelsen av att beslut nu fattas om påbörjande av dessa

båda anläggningar.

Atomenergiens kvantitativt största bidrag kommer på längre sikt att

lämnas inom elkraftsproduktionen. Vattenfallsstyrelsen har med instämmande

av delegationen för atomenergifrågor pekat på att den senaste tidens

stegrade utvecklingstakt beträffande elförbrukningen kan göra det nödvändigt

att sätta in atomdrivna kraftverk i större skala redan under 1960- talets senare hälft. Med hänsyn härtill förordar delegationen ett omedelbart

beslut om uppförande av det första atomkraftverket, det av vattenfalls
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

31

styrelsen föreslagna Eva-projektet, vari enligt föreliggande samarbetsavtal

skall ingå den av AB Atomenergi projekterade reaktorn R 4. Departementschefen

biträder vad vattenfallsstyrelsen och delegationen anfört angående

angelägenheten av detta projekt vid den nu aktuella anslagsawägningen

inom det totala atomenergiprogrammet och förutsätter, att arbetet bedrives

med sikte på verkets tagande i drift såvitt möjligt under år 1964.

Föregående års riksdag fattade beslut om byggande av två värmereaktorer,

R 3 i Ågesta och Adam i Västerås. Vid anmälan av denna anslagsfråga

anförde departementschefen bl. a. att dessa båda projekt icke var likvärda ur

utvecklingsprogrammets synpunkt. R 3-reaktorn, som konstruerats för samtidig

produktion av värme och elkraft, bedömdes på grund av sin högre

arbetstemperatur ge de största erfarenheterna för de fortsatta utvecklingsarbetena

inom landet, varför det var angeläget, att i första hand denna

reaktor färdigställdes. Vid sidan härav borde i andra hand vattenfallsstyrelsens

anläggning i Västerås komma till stånd så snabbt som personal- och

tillverkningsresurser medgav. Delegationen för atomenergifrågor har anmält

resultaten av de fortsatta utredningarna beträffande typvalet för de

båda första värmereaktorerna. Departementschefen kan för egen del biträda

delegationens slutsats, att den föregående år valda inriktningen bör fullföljas.

Även om typvalet för de båda värmereaktorerna utfaller som nu förutsättes

och därmed Adam kommer att ge mindre väsentliga utvecklingserfarenheter

än R 3, vill departementschefen liksom förgående år förorda, att

Adam-projektet fullföljes, då därigenom vattenfallsstyrelsen ges möjlighet

till ett konkret arbetsprojekt på atomenergiområdet, där styrelsen i en nära

framtid måste vara beredd för större insatser. Det synes departementschefen

även värdefullt, att den svenska industrien genom att också ett andra värmeverk

kommer till stånd får ökade möjligheter att tidigt förvärva erfarenheter

av reaktorlillverkning och reaktorkonstruktion.

Beträffande bränsleförsörjningen för det svenska atomenergiprogrammet

förordar AB Atomenergi med instämmande av delegationen för atomenergifrågor,

att beslut nu fattas om uppförande av ett uranverk med en årsproduktion

av ungefärligen 120 ton uran. Verket har dimensionerats så att det

nätt och jämnt skall täcka det svenska behovet av atombränsle under 1960- talet. Departementschefen förordar, att målsättningen angående självförsörjning

med atombränsle fullföljes och att därför i enlighet med delegationens

förslag 10 milj. kronor anvisas för nästa budgetår till det föreslagna

uranverket. En anläggning för behandling av utbränt atombränsle bör även

uppföras till 1960-talets början, då dylikt material börjar produceras i våra

atomreaktorer. EU begynnelseanslag på 3 milj. kronor bör beräknas härför

under nästa budgetår i enlighet med AB Atomenergis äskande. Till de nu

aktuella frågorna inom atomenergiprogrammets råvarusida hör en intensifierad

experimentverksamhet beträffande framställning av tungt vatten.

Departementschefen förutsätter, alt dessa arbeten fullföljes utan dröjsmål.

De därför erforderliga anslagsmedlen, 1,5 milj. kronor, torde böra anvisas

under nästa budgetår.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

I betraktande av att de för atomenergiverksamheten äskade anslagen är

för svenska förhållanden av betydande storlek vill departementschefen i likhet

med delegationen för atomenergifrågor understryka, att den strängaste

koncentration på de för det svenska programmet angelägnaste uppgifterna

måste företagas. Med hänsyn härtill synes, utöver den nedskärning på 11,5

milj. kronor, som departementschefen ovan förordat beträffande uranverket,

en ytterligare reducering med 14,6 milj. kronor böra företagas i AB

Atomenergis anslagsäskanden för nästa budgetår. Beträffande anslagen till

vattenfallsstyrelsen torde en motsvarande reduktion till ett anslagsbelopp på

sammanlagt 15 milj. kronor för Adam- och Eva-projekten böra företagas.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare att anmäla denna

anslagsfråga.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om ha statsmakterna år 1956

uppdragit riktlinjer för det svenska atomenergiprogrammet. Till programmets

fullföljande anvisade föregående års riksdag ett sammanlagt belopp av

72,5 miljoner kronor.

I sin petitaframställning för nästa budgetår har Aktiebolaget Atomenergi

äskat 138,1 miljoner kronor för den planerade verksamheten för nämnda

budgetår. Delegationen för atomenergifrågor har tillstyrkt huvudlinjerna

för atombolagets förslag men ansett medelstilldelningen kunna minskas till

116 miljoner kronor. Denna anvisning har departementschefen ansett kunna

begränsas till 112 miljoner kronor, vilket belopp i förhållande till löpande

budgetår innebär en anslagshöjning av 48,5 miljoner kronor.

Bland de nu föreslagna större projekten märkes, såvitt avser tionde huvudtiteln,

utförandet av ett uranverk med en årskapacitet av 120 ton urankoncentrat.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om betydelsen

av att beslut nu fattas om påbörjande av denna anläggning och tillstyrker,

att ett begynnelseanslag av 10 miljoner kronor anvisas härför för nästa budgetår.

Utskottet finner vidare angeläget, att den föreslagna anläggningen för

behandling av utbränt atombränsle kommer till stånd och har icke något

att erinra mot att härför nu anvisas 3 miljoner kronor.

Till de nu aktuella frågorna inom atomenergiprogrammet hör även åtgärder

för framställning av tungt vatten inom landet. Atombolaget har bedömt

ett belopp av 1,5 miljon kronor tillräckligt för fortsatt experimentverksamhet

på detta område. Delegationen för atomenergifrågor har i sitt yttrande

i ärendet uttalat, att, för att slutlig ställning skall kunna tagas till spörsmålet

om svensk produktion av tungt vatten, resultatet av ytterligare någon tids

experimentverksamhet bör avvaktas, varför delegationen funnit sig böra biträda

atombolagets förslag i denna del. Departementschefen tillstyrker, att

för angivna ändamål anvisas 1,5 miljon kronor. Jämväl utskottet biträder

detta förslag. Erinras må i detta sammanhang, att såväl departementschefen

som delegationen för atomenergifrågor framhållit, att de med experimentverksamheten

på ifrågavarande område förenade arbetena böra fullföljas

utan dröjsmål. Då utskottet även finner det angeläget, att frågan om

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

33

tillverkningen av tungt vatten inom landet bringas till sin lösning inom eu

relativt nära framtid, förutsätter utskottet, att Ivungl. Maj :t, därest så skulle

befinnas behövligt för att tillgodose detta önskemål, vidtager erforderlig

omdisposition av förevarande anslag. Syftet i motionerna I: 298 och II: 382,

såvitt nu är i fråga, torde härigenom bliva tillgodosett.

I förberörda båda motioner har även yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten av att erforderliga överenskommelser

träffas om finansieringsmetod och organisationsform för

tillverkning av tungt vatten inom landet. Med hänsyn till vad utskottet i det

föregående uttalat och då delegationen för atomenergifrågor understrukit

vikten av att fortsatta överväganden i denna fråga komma till stånd, torde

motionerna i nu berörd del icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Det av departementschefen i övrigt beräknade anslaget avses åtgå till

täckande av utgifter för de arbeten och de anläggningar, om vilka beslut

fattats tidigare år. Vad departementschefen härutinnan föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet vill framhålla, att enligt de av 1956 års riksdag uppdragna riktlinjerna

för det fortsatta utvecklingsarbetet på atomenergiområdet hinder

icke skulle möta för ett effektivt utvecklings- och konstruktionsarbete på

detta område även inom det enskilda näringslivet. Utskottet förutsätter, att

ömsesidig kontakt därvid upprätthålles mellan de statliga företagen och det

enskilda näringslivet, så att onödigt dubbelarbete i möjligaste män undvikes.

I motionerna I: 245 och II: 295 har det ur redovisningstekniska och budgetmässiga

synpunkter ansetts befogat att låta en viss del av det nu äskade

anslaget å 112 miljoner kronor anvisas under kapitalbudgeten. I anslutning

härtill har det föreslagits, att av anslaget ett belopp av 20 miljoner kronor

upptages såsom ett särskilt investeringsanslag under kapitalbudgeten och

resten, 92 miljoner kronor, anvisas på driftbudgeten.

Utskottet vill i anledning av de förenämnda motionerna framhålla, att

de arbeten och anläggningar, som äro avsedda att bekostas av förevarande

anslag, äro av speciell natur och i huvudsak att betrakta som utvecklingsarbeten.

Det torde i dagens läge icke vara möjligt att bedöma, huruvida

eller till hur stor del ifrågavarande investeringar kunna förväntas bliva

räntabla. I avvaktan på närmare erfarenhet härom synes det utskottet lämpligast,

att hela det nu äskade anslaget uppföres på driftbudgeten. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att i den mån medel från förevarande

anslag disponeras för investeringar i fasta anläggningar och andra objekt,

vilka i atombolagets räkenskaper kunna uppföras som tillgångar, bolaget

skall till staten avlämna skuldförbindelse å motsvarande belopp. Utskottet,

som finner vad i förevarande motioner anförts vara värt beaktande, förutsätter,

alt Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på omhandlade fråga

och låter tillse, att allmänt vedertagna principer beträffande den budgetmässiga

uppdelningen av anslaget iakttagas. Härigenom to:de syftet i förberörda

båda motioner bliva tillgodosett. Med hänsyn till det anförda avstyrkas

desamma.

it Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 10

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 245 och II: 295 samt 1: 298

och II: 382, sistnämnda båda motioner såvitt avser medelstilldelningen

för tillverkning av tungt vatten, till Atomenergiverksamhet

inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 112 000 000

kronor;

b) att förenämnda motioner I: 298 och II: 382, i vad de avse

skrivelse till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

50:o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj.t har föreslagit

riksdagen (punkt 51, s. 103—105) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 850 000 kronor.

Delegationen för al omenergifrågor hemställer att för ändamålet anvisas

ett särskilt förslagsanslag av 4 000 000 kronor under tionde huvudtiteln.

Det internationella samarbetet på atomenergiens område har under det

senaste året tagit fastare former genom upprättande av IAEA samt särskilda

samarbetsorgan inom ramen av såväl OEEC som Nordiska rådet. Eftersom

de nu nämnda organen, i vilka Sverige är medlem, är av permanent karaktär,

vill departementschefen förorda, att ett särskilt förslagsanslag uppföres

för dessa ändamål från och med nästa budgetår. Frågan om Sveriges

deltagande i de tidigare nämnda besluten inom OEEC kommer senare att

underställas riksdagens prövning. Från anslaget bör även bestridas kostnaderna

under nästa budgetår för Sveriges deltagande i FN:s andra internationella

konferens om atomenergiens fredliga användning, som skall hållas

i Genéve. Beträffande anslagsberäkningen kan departementschefen biträda,

vad delegationen för atomenergifrågor förordat med det undantaget, att

anslagsbehovet på ca 150 000 kronor till IAEA:s rörelsefond, den s. k.

working Capital fund, torde få täckas från anslaget Vissa internationella

organisationers rörelsefonder å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket.

Frågan härom kommer att anmälas av ministern för utrikes ärendena.

Utskottet erinrar om att riksdagen numera under fonden för förlag till

statsverket anvisat 150 000 kronor till Vissa internationella organisationers

rörelsefonder. I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet Kungl.

Maj :ts proposition nr 59 angående godkännande av Sveriges anslutning till

konventionen om upprättande av ett europeiskt bolag för kemisk behandling

av bestrålat atombränsle (Eurochemic). Härav föranledda kostnader

avses skola bestridas av förevarande anslag. Mot den verkställda beräkningen

av detta anslag har utskottet icke något att erinra.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

35

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 850 000

kronor.

51 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 52, s. 105 och 106), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling

för torvforskning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

52 ro) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 53, s. 106—112) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hermansson m. fl. (1:52) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. (II: 60), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta dels att till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor, varav 600 000

kronor till administrationsbidrag, dels att mellanskillnaden av ränteinkomsten

mellan den av företagareföreningarna å statliga lånemedel tillämpade

räntesatsen och 5 procent skall inlevereras till statsverket,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Torsten Andersson och Franzén (I: 299) och den andra inom andra

kammaren av herr Hansson i Skegrie m. fl. (II: 383), i vilka hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Bidrag till företagareföreningar

in. fl. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor,

varav 700 000 kronor till administrationsbidrag och 500 000 kronor som

subventionsmedel,

dels en inom andra kammaren av herr Stenberg väckt motion (II: 299),

vari hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till företagareföreningar

m. fl. för administrationskostnader för budgetåret 1958/59 anvisa 700 000

kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Torsten Andersson och Franzén (I: 300) och den andra inom andra

kammaren av herr Hansson i Skegrie m. fl. (II: 384), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte till Fonden för lån till företagareföreningar in. fl. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 60, I: 299 och II: 299.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 450 000 kronor.

Förevarande anslag är ett led i det statliga ekonomiska stödet till hantverk

och småindustri. Detta stöd utgår nämligen i huvudsak via företagareföreningarna.

Sålunda sker långivningen av statliga medel från det på kapitalbudgeten

upptagna anslaget till Fonden för lån till företagareföreningar

in. fl. på det sättet, att företagareföreningarna erhåller lån från staten och

därefter i sin tur lånar ut dessa medel till de olika företagen. Även den statliga

kreditgarantiverksamheten till förmån för hantverks- och småindustriföretagen

utövas genom förmedling av företagareföreningar såsom lokala

organ. De bidrag som över nu förevarande anslag utgår till föreningarna är

avsedda dels för deras administrationskostnader, dels som subventioner för

avskrivning av föreningarnas förluster på Iåneverksamheten. Föreningarna

uppbär även icke obetydliga belopp från landstingen.

Såsom lån till företagareföreningar har under Statens utlåningsfonder anvisats

3 milj. kronor å riksstaten för budgetåret 1956/57 och 4 milj. kronor

för det nu löpande budgetåret. A tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1956/57 har såsom medelsanvisning av engångsnatur anslagits 30 milj.

kronor till samma ändamål.

Företagareföreningarnas förtroenderåd har i skrivelse i september 1957

för det nu löpande budgetåret begärt ytterligare 30 milj. kronor i lånemedel.

Denna hemställan har avstyrkts av kommerskollegium. För budgetåret

1958/59 föreslår kollegium upptagande under låneanslaget av 15 milj. kronor.

De allmänna medel — statliga lånemedel, subventioner och landstingslånemedel

— som under årens lopp anvisats till företagareföreningarna och som

är av sådan beskaffenhet, att de kan användas för låneverksamhet, uppgår

till sammanlagt 62 milj. kronor, varav den 1 september 1957 49 milj. kronor

hade utbetalats till föreningarna. Samtidigt hade föreningarna i sin tur

till hantverks- och småindustriföretag utanordnat lån å sammanlagt 36 milj.

kronor, varjämte föreningarna bundit ytterligare uppskattningsvis 6 milj.

kronor genom beslut om utanordning senare. Hos föreningarna den 1 september

1957 odisponerade lånemedel kunde alltså beräknas till 7 milj. kronor.

Under tiden fram till den 1 juli i år förväntas omkring 3 milj. kronor återgå

till föreningarna i form av amorteringar å utestående lån. Tillsammans härmed

och med av stat och kommun redan anvisade men vid nämnda tidpunkt

ännu icke till föreningarna utlämnade lånemedel — 13 milj. kronor — kunde

de totala utlåningsresurserna, räknat för tiden den 1 september 1957 till

hudgetårets utgång, uppskattas till i runt tal 23 milj. kronor
Med

hänsyn till storleken av det belopp, som sålunda ännu under hösten

1957 var tillgängligt för utlåning, har departementschefen i likhet med kommerskollegium

ej ansett ytterligare lånemedelsanvisning för budgetåret

1957/58 motiverad.

Medelsbehovet för utlåningsändamål under budgetåret 1958/59 är svårt

att bedöma. Kungl. Maj:t har genom beslut den 20 december 1957 i anledning

av ansökningar från företagareföreningarna beviljat lån å samman
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

37

lagt drygt 6,5 milj. kronor. Fonden omfattar alltså för närvarande mellan

6 och 7 milj. kronor. Några framställningar från föreningarna om ytterligare

tillskott finns icke nu inneliggande hos Kungl. Maj :t, och material

saknas därför för en bedömning av lånemedelsutströmningen under den

närmaste liden. Det är tänkbart att en del av den nuvarande behållningen

i fonden kommer att kvarstå orörd vid ingången av budgetåret 1958/59.

I vart fall kan under nästa budgetår cirka 4 milj. kronor förväntas aterga

till föreningarna i form av amorteringar å utestående lån.

Med hänsyn härtill och även till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa

de statliga utgifterna finner departementschefen sig icke böra tillstyrka

större lånemedelsanslag för nästa budgetår än 5 milj. kronor, vilket

innebär en ökning med 1 milj. kronor jämfört med anslaget för innevarande

budgetår. Departementschefen gör hemställan därom under vederbörande

punkt å kapitalbudgeten.

Anslaget till företagareföreningarnas administrationskostnader är för innevarande

budgetår upptaget med drygt 1 milj. kronor. För budgetåret 1958/

59 anser kommerskollegium 500 000 kronor böra utgå till ändamålet.

Företagareföreningarnas sammanlagda administrationskostnader under

nästkommande budgetår uppskattas till 2,7 milj. kronor. Härav täckes i runt

tal 1 milj. kronor genom huvudsakligen bidrag från landstingen samt medlemsavgifter

och inkomster av konsultationsverksamhet. Utöver dessa inkomster

uppbär föreningarna ränteinkomster av sin utlåningsverksamhet.

De statliga lånen till föreningarna är nämligen räntefria under två år och

löper därefter med en räntesats — för närvarande 3,5 procent — som avsevärt

understiger ränteläget på den allmänna kapitalmarknaden. Föreningarna

har alltså möjlighet att vid sin utlåning stadga sådan ränta, att de får ej

oväsentliga intäkter. I samband med anvisande av det särskilda tilläggsstatsanslaget

å 30 milj. kronor förutsåg departementschefen även att ett lånemedelstillskott

av den storleksordningen skulle komma att avsevärt förbättra

föreningarnas inkomstläge.

Visserligen synes för närvarande en del föreningar i sin verksamhet icke

kräva en efter marknadsläget avpassad utlåningsränta. Departementschefen

vill emellertid erinra om att frågan om låneräntans storlek hos föreningarna

behandlades av 1956 års riksdag. I anledning av ett uttalande från

departementschefens sida i propositionen nr 197 anförde statsutskottet (uti.

223), att den anpassning av föreningarnas utlåningsränta efter marknadsläget,

som förutsatts i propositionen, icke kunde anses strida mot syftet att

genom den föreslagna engångsanvisningen å 30 milj. kronor såsom en stödåtgärd

bereda småföretagarna lättnad i deras kreditsvårigheter. Riksdagen

anslöt sig härtill. Vidare må nämnas att företagareföreningarnas förtroenderåd

i en i september 1957 utfärdad rekommendation till föreningarna uppmanat

dessa att i sin utlåning som regel tillämpa samma ränta, vilken för

närvarande gäller för industrigarantilån, eller 6,5 procent. Departementschefen

har därför anledning alt räkna med att föreningarna kommer att

efter hand anpassa utlåningsräntan efter marknadsläget.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Med en utlåningsränta av 6,5 procent å utestående lånekapital skulle föreningarnas

nettoränteinkomster under budgetåret 1958/59 uppgå till 2,1

milj. kronor. Detta belopp skulle alltså mer än väl förslå till den del av administrationskostnaderna,

som icke kan täckas med övriga inkomster, samt

lämna ett överskott, vilket kunde avsättas till avskrivning av eventuella förluster.

Tidigare har man närmast tänkt sig att föreningarnas nettoränteinkomster

skulle användas huvudsakligen till avskrivning av förluster. Konnnerskollegium

har nu ansett lämpligare, att dessa medel tages i anspråk i första

hand för täckande av föreningarnas administrationskostnader. Härigenom

skulle enligt kollegiets åsikt möjligheter beredas föreningarna till en relativt

långtgående självfinansiering, vilket skulle stämma väl överens med deras

egenskap av ekonomiska föreningar.

Departementschefen kan helt ansluta sig till kommerskollegiets uppfattning

och förordar alltså att anslaget till föreningarnas administrationskostnader

i fortsättningen bedömes med utgångspunkt från att föreningarnas

ränteinkomster -— vilka i stort sett bör beräknas efter normal utlåningsränta

— i första hand skall användas för att täcka sådana kostnader.

Vidkommande medelsbehovet för administrationskostnader under budgetåret

1958/59 må uppmärksammas, att storleken av föreningarnas lånemedelskapital

— och därmed av ränteinkomsterna — varierar utan motsvarande

möjligheter till variationer i administrationskostnaderna. Härtill kommer

att flera föreningar, som ganska nyligen börjat sin verksamhet, måste

räkna med tämligen små ränteinkomster under budgetåret. Slutligen måste,

såvitt gäller från föreningarna redan utanordnade lån, vilka löper med en

förhållandevis låg ränta, utrymme finnas för en viss smidighet i den ovan

förutsatta övergången till en efter marknadsläget anpassad räntenivå. Med

hänsyn härtill synes staten även för budgetåret 1958/59 böra övergångsvis

lämna visst bidrag till företagareföreningarnas administrationskostnader.

För egen del anser departementschefen en medelsanvisning av 200 000 kronor

till ändamålet innebära en rimlig avvägning. Det förutsättes på samma

sätt som hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen

av anslagsmedlen.

Summan av de subventioner, som utanordnats till föreningarna, uppgår

efter avskrivningar till 1,8 milj. kronor, varjämte finns en den 1 januari

1958 med drygt 0,5 milj. kronor redovisad behållning av subventionsmedel

under reservationsanslaget. För närvarande är alltså sammanlagt 2,3 milj.

kronor tillgängliga för mötande av förluster i företagareföreningarnas låneverksamliet.

Kommerskollegium upplyser i petitaskrivelsen, att enligt en av företagareföreningarnas

förtroenderåd verkställd undersökning låneförlusterna hittills

har stannat vid 1,5 procent av föreningarnas utestående lånekapital.

Ämbetsverket anför, att därest förlusterna även framdeles beeränsar sia till

o o

denna procent, skulle behov icke föreligga av ytterligare subventionsmedel.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

39

Då emellertid subventionsanslagen är ojämnt fördelade mellan föreningarna,

och dessutom förlusterna under 1958 och 1959 troligen kommer att upp«å

till en högre procent än för närvarande av de totala lånemedlen, föreslår

kollegium anvisande för budgetåret 1958/59 av 1 milj. kronor i subventionsmedel.

Det är givetvis vanskligt att bedöma de framtida förlusterna å föietagareföreningarnas

utlåningsverksamhet. Den hittills redovisade förlustprocenten

kan måhända — såsom kommerskollegium håller före — visa sig för låg. I

så fall kan svårigheter uppkomma för föreningarna att få sina förluster

täckta, framför allt beroende på att huvudparten av hittills anvisade subventionsmedel

bundits med fasta belopp till föreningarna. Till grund för

anslagstilldelningen har visserligen legat uppskattningar av den sannolika

förlustrisken inom olika delar av riket, men utfallet kan komma att avvika

härifrån med snedvridning som följd. För att undvika dylika ojämnheter

i framtiden anser departementschefen sig böra förorda, att de subventionsmedel,

som riksdagen i fortsättningen må komma att anvisa, far i viss utsträckning

stå kvar under reservationsanslaget, intill dess de olika föreningarnas

behov av medel för förlusttäckning kan med någon högre grad

av säkerhet bedömas. Föreningarna bör sedan få hos Kungl. Maj :t i särskild

ordning göra framställning om medelstilldelning för täckande av föiluster,

i den mån hos dem tillgängliga subventionsmedel och överskott av

ränteinkomster visar sig otillräckliga härför.

I anslutning till vad nu uttalats anser departementschefen erforderligt,

att subventionsmedelsposten för budgetåret 1958/59 uppföres med 500 000

kronor, vilket är 100 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Anslaget i dess helhet bör sålunda beräknas till (200 000 + 500 000 =)

700 000 kronor.

Utskottet. Under kapitalbudgeten har till företagareföreningarnas låneverksamhet

för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 4

miljoner kronor. På av departementschefen anförda skäl torde en uppräkning

av låneanslaget vara behövlig. I rådande samhällsekonomiska läge är

utskottet icke berett förorda en så avsevärd höjning av anslaget, som föreslagits

i motionerna 1:300 och 11:384. Däremot kan utskottet biträda departementschefens

förslag, att anslaget liöjes med 1 miljon kronor till 5 miljoner

kronor. Förenämnda motioner avstyrkas alltså.

De bidrag, som över nu förevarande anslag utgå till företagareföreningarna,

äro avsedda dels för deras administrationskostnader, dels som subventioner

för avskrivning av föreningarnas förluster på låneverksamheten.

Föreningarnas inkomster i övrigt utgöras av bidrag från landstingen samt

medlemsavgifter och inkomster av konsultationsverksamhet.

Enligt hittills tillämpat tillvägagångssätt ha företagareföreningarnas nettoränteinkomster

huvudsakligen avsetts till avskrivning av förluster. I lik
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

het med kommerskollegium har departementschefen funnit det lämpligare,

att dessa inkomster i första hand användas för att täcka föreningarnas administrationskostnader.

Härvid har erinrats om att de statliga lånen till

föreningarna efter en räntefri period av två år löpa med för närvarande

3,5 procent.

Enligt i propositionen lämnade uppgifter uppskattas företagareföreningarnas

sammanlagda administrationskostnader för nästa budgetår till 2,7

miljoner kronor. Av detta belopp beräknas i runt tal 1 miljon kronor kunna

täckas huvudsakligen genom bidrag från landstingen samt medlemsavgifter

och inkomster av konsultationsverksamhet.

Med hänsyn till företagareföreningarnas stora betydelse för näringslivet

finner utskottet synnerligen angeläget, att staten och kommunerna lämna

stöd för att ekonomiskt möjliggöra föreningarnas verksamhet och för att

därigenom skapa vissa garantier för att det av dem bedrivna arbetet förenas

med samhällets intresse av en differentiering och utveckling av näringslivet

framför allt på landsbygden. Utskottet är därför icke övertygat om möjligheten

av att i fortsättningen helt slopa det statliga bidraget till föreningarnas

administrationskostnader.

o Genom att> såsom av det föregående framgår, räntesatsen för de statliga

lånen till företagareföreningarna är i förhållande till nuvarande ränteläge

relativt lag, synas föreningarna vid tillämpning av den nuvarande marknadsmässiga

räntesatsen kunna tillgodogöra sig en icke obetydlig räntevinst.

Att denna innebär ett väsentligt tillskott till föreningarnas ekonomiska

resurser är uppenbart. En tillfällig sänkning av de statliga bidragen kan

ur den synpunkten icke anses omotiverad.

En fara med att företagareföreningarna i alltför hög grad bliva beroende

av ränteinkomster för sin verksamhet ligger däri, att föreningarna kunna

stimuleras till att lägga förhållandevis större vikt vid sin utlåningsverksamhet

än vid de mera primära uppgifterna, som böra vara upplysnings- och

rådgivningsverksamhet. Kungl. Maj :t bör med uppmärksamhet följa utvecklingen

härutinnan.

Beträffande medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har departementschefen,

med hänsyn till att nettoränteinkomsterna i första hand

skola användas för att täcka företagareföreningarnas administrationskostnader,

föreslagit, att statens bidrag till dessa kostnader, som för innevarande

budgetår beraknats till drygt 1 miljon kronor, bestämmas till 200 000 kronor.

Däremot föreslår departementschefen, att subventionsmedelsposten

uPPraknas från nuvarande 400 000 kronor till 500 000 kronor. Det sammanlagda

anslaget skulle alltså utgöra (200 000 + 500 000 =) 700 000 kronor.

Såsom departementschefen framhållit varierar storleken av företagareföreningarnas

lånemedelskapital, och därmed av ränteinkomsterna, utan

motsvarande möjligheter till variationer i administrationskostnaderna. Härtill

kommer att flera föreningar, som ganska nyligen börjat sin verksamhet,

måste räkna med tämligen små ränteinkomster under budgetåret. Utskottet

delar också departementschefens mening, att, såvitt gäller från för
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

41

eningarna redan utanordnade lån vilka löpa med en förhållandevis låg ränta,

utrymme bör finnas för en viss smidighet i den förutsatta övergången till en

efter marknadsläget anpassad räntenivå. Med hänsyn härtill finner utskottet

det av departementschefen föreslagna bidraget till administrationskostnader

vara alltför lågt. Utskottet vill därför förorda, att detta bidrag höjes med

200 000 kronor till 400 000 kronor. Då det med hänsyn till det statsfinansiella

läget är nödvändigt att så långt möjligt är begränsa statens utgifter,

anser utskottet en ökning av det totala bidraget till företagareföreningarna

utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit icke böra ifrågakomma. Utskottet vill

därför förorda en nedskärning av subventionsmedlen i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kronor till 300 000 kronor. Härav följer,

att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna, såvitt de i fråga om

medelsanvisningen och densammas uppdelning på posterna administrationsbidrag

och subventionsmedel skilja sig från utskottets förslag.

Genom de förhållandevis hårda påfrestningarna för de mindre företagen,

vilka ofta erhållit kreditstöd från företagareföreningar, kunna riskerna synas

ha ökat och behovet av subventionsmedel därmed stigit. Emellertid bör det

enligt utskottets mening i så fall vara möjligt att, i den mån det föreslagna

beloppet på 300 000 kronor icke visar sig vara tillräckligt stort, låta en utfyllnad

ske genom de räntevinster, som föreningarna synas kunna tillgodogöra

sig. Eftersom också riskerna torde stå i proportion till låneverksamhetens

omfattning bör en dylik utfyllnad med räntevinstmedel vara motiverad.

I motionen II: 299 framhålles, att föreningarnas lånerörelse ej längre bör

vara föremål för subventioner från det allmännas sida, varför erforderliga

avsättningar för täckning av förluster böra liksom tidigare ske av ränteinkomster.

I anslutning härtill yrkas, att förevarande anslag uppföres med

700 000 kronor, vilket belopp uteslutande bör avses för bestridande av sådana

omkostnader för föreningarnas rådgivande och konsultativa verksamhet,

som icke äro att hänföra till lånerörelsen. Av det anförda följer, att utskottet

icke delar denna uppfattning.

Av det anförda framgår vidare, att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna

I: 52 och II: 60 att, som täckning för den merutgift en höjning av administrationskostnaderna

skulle medföra, företagareföreningarna skola till

statsverket inleverera den del av ränteinkomsterna å de statliga lånen, som

utgör mellanskillnaden mellan den av föreningarna tillämpade räntesatsen

och 5 procent.

Utskottet förutsätter i likhet med departementschefen och på av denne

anförda skäl, att de subventionsmedel, som riksdagen i fortsättningen må

komma att anvisa, få i viss utsträckning stå kvar under reservationsanslaget,

intill dess de olika föreningarnas behov av medel för förlusttäckning kan

med någon högre grad av säkerhet bedömas. Såsom departementschefen

framhållit böra föreningarna sedan få hos Kungl. Maj:t i särskild ordning

göra framställning om medelstilldelning för täckande av förluster, i den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

mån hos dem tillgängliga subventionsmedel och överskott av ränteinkomster

visa sig otillräckliga härför.

Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar in. fl.

samt de i samband därmed väckta motionerna 1: 300 och II: 384 gör utskottet

hemställan under punkt 7 i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 63.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag, med avslag å motionerna

I: 52 och II: 60, I: 299 och II: 383, samtliga dessa

motioner såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionen

11:299, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor;

b) avslå motionerna 1:52 och 11:60, i vad de avse inleverering

till statsverket av viss del av ränteinkomster.

53 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-

och småindustriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 54, s. 112 och 113) att dels till Täckande av förluster i anledning av

statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag in. in. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor, dels medgiva,

att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag må under

budgetåret 1957/58 beviljas med 5 000 000 kronor utöver tidigare medgivet

belopp, dels ock medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

må under budgetåret 1958/59 beviljas intill ett belopp av

20 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Kronstrand och Danmans (I: 171) och den andra inom andra kammaren

av herr Stenberg m. fl. (II: 194), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

må under budgetåret 1958/59 beviljas med — i stället för av

Kungl. Maj :t föreslagna 20 miljoner kronor — ett intill 25 miljoner kronor

förhöjt belopp,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Domö och Arrhén (I: 172) och den andra inom andra kammaren av

herr Gerhard Nilsson i Gävle m. fl. (II: 195), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte medgiva, att statsgarantier för lån till hantverks- och småindustriföretag

må under budgetåret 1958/59 beviljas intill ett belopp av 30 miljoner

kronor,

dels ock förenämnda båda likalydande motioner 1: 299 av herrar Torsten

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

43

Andersson och Franzén samt II: 383 av herr Hansson i Skegrie in. fl., i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medgiva att statsgaranti

för lån till hantverks- och småindustriföretag må under hudgetåret

1957/58 beviljas med 10 miljoner kronor utöver tidigare medgivet belopp.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 194, II: 195 och I: 299.

Kommerskollegium (skr. 8/10 och 9/10 1957) hemställer, dels att förevarande

anslag höjes med 150 000 kronor för budgetåret 1958/59, dels att ramen

för tecknande av statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

— vilken utgör 10 milj. kronor för budgetåret 1957/58 — måtte

räknat redan från och med budgetåret 1957/58 bestämmas till 20 milj.

kronor för år.

Såsom motivering för en uppräkning av anslaget erinrar kommerskollegium

om att förevarande garantilåneverksamhet bedrivits sedan den 1 juli

1954 i allt väsentligt utan förluster. Den framtida förlustrisken är dock

svårbedömbar, bland annat med hänsyn till ovissheten om den allmänna

konjunkturutvecklingen. Garantilånen har emellertid karaktären av toppkrediter,

varför man även vid ett oförändrat konjunkturläge måste räkna

med en viss förlustmarginal. Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår

uppskattas av kollegium till 250 000 kronor.

Den hittillsvarande ramen för garantigivningen, som från och med budgetåret

1954/55 utgjort 10 milj. kronor för år, har visat sig otillräcklig. Redan

vid ingången av det nu löpande budgetåret förelåg sålunda anspråk på

årets garantiram å sammanlagt 19,5 milj. kronor. En fördubbling av den

nuvarande bemyndiganderamen att gälla redan från och med budgetåret

1957/58 är därför enligt kommerskollegium motiverad.

Företagareföreningarnas förtroenderåd har hemställt, att garantiramen

för det nu löpande budgetåret höjes till 25 miljoner kronor.

Departementschefen framhåller, att anspråken på den statliga garantigivningen

ökat under det senaste året. Under budgetåren 1954/55 och 1955/56

utnyttjades icke ramen helt, men redan vid ingången av budgetåret 1957/58

fanns hos kommerskollegium ansökningar inneliggande å sammanlagt belopp

överstigande den löpande totala ramen. I början av oktober 1957 hade

beslut meddelats avseende lån å tillhopa över 5 milj. kronor.

För egen del anser departementschefen den statliga garantigivningen vara

ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas utlåningsverksamhet.

Departementschefen vill dock erinra om att frågan om avvägningen mellan

olika former av statligt stöd åt hantverk och småindustri för närvarande

är föremål för utredning. Då emellertid garantiteckningen måste anses utgöra

en i nuvarande läge ur såväl statens som företagarnas synpunkt ändamålsenlig

stödform, anser departementschefen sig böra tillstyrka att bemyndiganderamen

för det nu löpande budgetåret ökas med 5 milj. kronor

till 15 milj. kronor. Såvitt gäller budgetåret 1958/59 ansluter departements
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

chefen sig till konmierskollegiets förslag och förordar alltså att garantiramen

för nästa budgetår bestämmes till 20 milj. kronor.

I avvaktan på närmare erfarenheter av storleken av uppkommande förluster

i lånegarantiverksamheten bör enligt departementschefen anslaget

för budgetåret 1958/59 redovisas med oförändrat belopp.

Utskottet. Den hittillsvarande ramen för den statliga garantigivningen har

från och med budgetåret 1954/55 utgjort 10 miljoner kronor. Anspråken

på densamma ha emellertid ökat under det senaste året. Sålunda funnos

redan vid ingången av budgetåret 1957/58 hos kommerskollegium ansökningar

inneliggande å sammanlagt belopp överstigande den löpande totala

ramen.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att denna garantigivning

är ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas utlåningsverksamhet.

Med hänsyn till småföretagsamhetens beträngda kreditläge och

de ökade anspråk, som av föreliggande ansökningar att döma ställas på

garantigivningen, finner utskottet den av departementschefen föreslagna

bemyndiganderamen för nästa budgetår otillräcklig. Utskottet vill därför

i enlighet med yrkandet i motionerna I: 171 och II: 194 föreslå, att denna

ram fastställes till 25 miljoner kronor. Vad beträffar bemyndiganderamen

för innevarande budgetår finner utskottet sig böra biträda departementschefens

förslag och avstyrker alltså motionerna 1: 299 och II: 383, såvitt

nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;
b)

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 299 och II: 383, såvitt nu är i fråga, medgiva,

att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

må under budgetåret 1957/58 beviljas med 5 000 000

kronor utöver tidigare medgivet belopp;

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 172 och II: 195 samt med bifall till motionerna I: 171 och

II: 194, medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och

småindustriföretag må under budgetåret 1958/59 beviljas

intill ett belopp av 25 000 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

45

54 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 55 och 56, s. 113 och 114),

innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor.

55 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 57, s. 115 och 116) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 565 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 695 000 kronor.

Sveriges standardiseringskommission hemställer, att anslaget höjes med

210 000 kronor till 905 000 kronor.

Härutöver äskas särskilt 72 000 kronor såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för ett internationellt möte i Stockholm i juli 1958.

Statskontoret framhåller, att en höjning av bidraget i hela den utsträckning,

varom förslag framlagts, i nuvarande budgetära läge får anses utesluten.

Den ifrågasatta medelsförstärkningen bör begränsas till ett belopp,

som — med utgångspunkt från föreliggande uppgifter rörande lönekostnadsstegringen

— kan bestämmas till förslagsvis 25 000 kronor.

I det tidigare har förutsatts, att statsbidraget till varudeklarationsnämnden

skall från och med budgetåret 1958/59 upptagas under särskild anslagsrubrik.

Till följd härav bör förevarande anslag nedräknas med 185 000 kronor,

utgörande till nämndens verksamhet för innevarande budgetår anvisat

belopp.

Departementschefen föreslår, att anslaget ökas med 40 000 kronor såsom

kompensation för de generella lönehöjningarna under åren 1957 och 1958

och 15 000 kronor såsom bidrag till täckande av ökade kostnader för standardiseringskommissionens

internationella åtaganden.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt, att statsbidraget till varudeklarationsnäinnden

skall från och med budgetåret 1958/59 upptagas under

särskild anslagsrubrik.

Mot den verkställda beräkningen av nu förevarande anslag har utskottet

icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 565 000

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

56 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungi.

Maj :ts förslag (punkt 58, s. 116), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

57 :o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 59, s. 117—123) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 4 528 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 841 800 kronor.

Beträffande framlagt förslag att sjöfartsstyrelsen under nästa budgetår

skulle övertaga ansvaret för vården och driften av isbrytarfartygen, vilket

ansvar för närvarande åvilar marinförvaltningen, framhåller departementschefen

för egen del att han, ställd inför det praktiska genomförandet av

tanken på en överflyttning, icke blivit övertygad om att några egentliga fördelar

skulle stå att vinna därmed. Några olägenheter ur synpunkten av en

effektiv isbrytarberedskap har sålunda icke försports vid den nuvarande

ordningen. En överflyttning torde icke heller kunna motiveras av kostnadsskäl.

Det bör beaktas, att marinförvaltningen förfogar över ingenjörs- och

varvspersonal med mångårig erfarenhet i fråga om isbrytarfartygen. Underhållet

sker — efter vad det synes utan större olägenhet för förvaltningen

— parallellt med underhållet av marinens egen båtmateriel, vilket skapar

möjligheter till en rationell arbetsplanering. Härtill kommer, att sjöfartsstyrelsen

Aid ett övertagande av ansvaret för drifts- och underhållsfrågorna

även i fortsättningen skulle i huvudsak bli hänvisad till de marina varven

för arbetenas utförande. Under sådana förhållanden anser departementschefen

sig icke böra biträda förslaget om överflyttning till styrelsen av ifrågavarande

ärenden och om inrättande för ändamålet av en befattning som

byrådirektör i Ae 24 och en befattning som byråingenjör i Ae 19.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som ama
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

47

nuens i reglerad befordringsgång på juridisk-sociala byrån omvandlas till

en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21, en tjänst som tekniskt biträde

i Ae 7 förändras till en tjänst som vaktmästare i Ae 8 samt en tjänst som

expeditionsvakt i Ao 7 omvandlas till en tjänst som förste expeditionsvakt i

Ao 8. Härigenom ökar medelsbehovet med 3 700 kronor.

I enlighet med styrelsens förslag bör två sjöfartsrådsbefattningar i Be 1

samt en byrådirektörsbefattning i Ae 26 överföras på ordinarie stat. Vidare

torde en tjänst som byrådirektör i Ag 24 extra-ordinariesättas.

I fråga om styrelsens yrkanden i övrigt förordar departementschefen, att

7 000 kronor anvisas till anställning av tillfällig tryckeripersonal och 15 000

kronor till täckande av ökade kostnader för telefonväxeln. Då departementschefen

i det följande ansett sig böra biträda styrelsens förslag om förlängning

av sjömätningssäsongen och omläggning av vaktsystemet på vissa sjömätningsfartyg,

torde vidare uppräkning böra ske av posterna till avlöningar

till icke-ordinarie personal och till särskilda löneförmåner med tillhopa

50 000 kronor.

För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen m. m.

beräknas det ökade medelsbehovet till 573 000 kronor. För löneklassändringar

slutligen föreslås uppräkning av anslaget med 38 200 kronor.

Utskottet. Beträffande det framlagda förslaget, att, såsom räknades med

vid sjöfartsverkets inrättande, sjöfartsstyrelsen skulle övertaga ansvaret

för vården och driften av isbrytarfartygen, vilket ansvar för närvarande

åvilar marinförvaltningen, anser utskottet, att departementschefen anfört

bärande skäl mot en sådan överflyttning. Utskottet biträder alltså departementschefens

uppfattning i denna fråga.

Under en efterföljande punkt tillstyrker utskottet ett förslag om intensifiering

av sjömätningsverksamheten, medförande en kostnadsökning av

400 000 kronor, varav 103 000 kronor hänför sig till sjöfartsstyrelsens avlönings-

och omkostnadsanslag.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen

och har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för sjöfartsstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1958 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

....................................... 1 953 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................ 4 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 790 600

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .......... 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 585 700

Summa kronor 4 528 700

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/

59 anvisa ett förslagsanslag av 4 528 700 kronor.

58 :o) Sjöf artsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 60, s. 123—125), innebärande dels att posterna till sjukvård

m. m., till bränsle, lyse och vatten, till övriga expenser för eget behov, till

sjökort och vissa publikationer samt till militärsjökort ökas med (3 000 +

20 000 -j- 30 000 -j- 45 000 -j- 3 000 ==) 101 000 kronor, varjämte anslaget

uppräknas med 25 000 kronor för att möjliggöra statistisk bearbetning av

1958 års lotssedlar ävensom 53 000 kronor i anledning av förordad förlängning

av sjömätningssäsongen och omläggning av vaktsystemet, dels en inkomstökning

med 1 000 kronor genom försäljning av sjömansrullor, får utskottet,

under erinran om att anslaget höjes med 178 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Sjöf artsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 057 700

kronor.

59ro) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 61, s. 125—129) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till

Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 21 675 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 933 600 kronor.

Sjöfartsstyrelsen bär föreslagit bl. a. inrättandet av 7 nya lotstjänster i

Ae 11 vid Mälarens, Dalarö och Landsorts lotsplatser. Departementschefen

anser sig endast kunna tillstyrka en av dessa lotstjänster. Härigenom ökas

medelsbehovet med 14 400 kronor.

Av sjöfartsstyrelsen förordad sammanslagning av Göteborgs och Vinga

lotsplatser, vilken förutsättes genomförd med ingången av nästa budgetår,

anser departementschefen sig med hänsyn till det ekonomiska utbytet på

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

49

längre sikt böra tillstyrka. Bland annat skapas förutsättningar för returlotsning

mellan de båda lotsställena, vilket medför ett rationellare utnyttjande

av den tillgängliga lotspersonalen och slopande av de väntetider för fartygen,

som med nuvarande organisation icke kan undvikas. Härjämte möjliggör

sammanslagningen indragning av vissa tjänster. Sålunda kan en tjänst som

överlots undvaras från och med den 1 juli 1958, innebärande en utgiftsminskning

med 16 200 kronor. Vidare kommer under den närmaste femårsperioden

fyra tjänster som lots i Ao 11 att successivt kunna indragas i samband

med att vederbörande befattningshavare uppnår pensionsåldern. Ifrågavarande

tjänster torde från och med nästa budgetår föras på övergångsstat.

Vid sammanslagningen avses personalen på Vinga bli omstationerad till

Göteborg. Till följd av ändrad ortsgrupp kommer därvid lönekostnaderna att

stiga något. Härav betingad anslagsökning beräknas enligt styrelsens förslag

till ca 24 000 kronor.

Styrelsens yrkande om höjning av utbildningsarvodena till lotselever från

420 till 525 kronor i månaden anser departementschefen sig böra tillstyrka.

Den härav föranledda utgiftsökningen uppskattas till 17 500 kronor. Förslaget

om utökad ledighet för landfyrpersonalen synes departementschefen

böra prövas i annat sammanhang. Därest resultatet av denna prövning kommer

att medföra ökade utgifter för staten, förutsätter departementschefen

att vederbörande anslagspost, vilken är förslagsvis betecknad, får överskridas

med härför erforderligt belopp.

Posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal

bör med hänsyn till höjda arvoden och ersättningar samt den i övrigt

väntade ökade belastningen uppräknas med 544 000 kronor. För automatiska

utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen torde ytterligare 2 158 200

kronor anvisas.

I detta sammanhang omnämnes, att en höjning för närvarande överväges

av de bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet, som sjöfarten har att

erlägga i form av lotspenningar, samt fyr- och båkavgift. Höjningen syftar

till att kompensera för den kostnadsutveckling som ägt rum sedan 1952,

då de nuvarande avgifterna bestämdes.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka

den av sjöfartsstyrelsen förordade sammanslagningen av Göteborgs och

Vinga lotsplatser.

Utskottet tillstyrker vidare de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten och har icke något att erinra mot den verkställda

anslagsberäkningen och vad departementschefen i samband därmed

anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten, som föranledes av

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr 10

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1958 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/

59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 8 579 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 6 995 300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

personal, förslagsvis............. 3 923 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 177 400

Summa kronor 21 675 500

c) till Lots- och fgrstaten: Avlöningar för budgetåret 1958/

59 anvisa ett förslagsanslag av 21 675 500 kronor.

60:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 62, s. 129—131), innebärande en anslagshöjning av 598 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 576 500

kronor.

61 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 63, s. 131—133) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock

till Fartygsinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 229 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 087 200 kronor.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som kanslibiträde

i Ao 7 omvandlas till kontoristtjänst i Ao 9. I anledning härav uppräknas

anslaget med ca 1 400 kronor.

För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m.

beräknas det ökade medelsbehovet till 141 300 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen för fartygsinspektionen

och har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

51

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidlaga den ändring i personalförteckningen

för fartygsinspektionen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1958 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/

59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 645 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 9 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 412 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 162 000

Summa kronor 1 229 900

c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 229 900 kronor.

62:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, s. 133), innebärande en anslagshöjning av 3 700 kronor,

varav 700 kronor avse posten till bränsle, lyse och vatten samt 3 000 kronor

posten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 176 600

kronor.

Sjöbefälsskolorna

63:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 65, s. 134—136) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1958/59, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 773 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 578 300 kronor.

Departementschefen förordar, att posten till arvoden åt timlärare och ersättningar

för tilläggstimmar ökas med 44 100 kronor. I övrigt tillstyrker

departementschefen med hänsyn till redan genomförda arvodeshöjningar

uppräkning av ersättningarna till skrivhjälp på reklorsexpeditionerna med

3 000 kronor och av ersättningarna till extra lärare med 1 200 kronor. För

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

vikariatsersättningar och för arvoden till examensledare och examinatorer

beräknas det ytterligare medelsbehovet till 900 kronor. Till bestridande av

kostnaderna för vissa kurser bör å staten för nästa budgetår anvisas 8 800

kronor.

För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m.

och för uppflyttning i löneklass av vissa befattningshavare räknas för nästa

budgetår med höjningar å respektive 134 700 och 2 400 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 872 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

............ 10 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 756 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 150 300

Summa kronor 1 789 400

Särskilda upphör ds medel

Hyror och hyresersättningar.................. 16 000

Nettoutgift kronor 1 773 400

b) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1958/

59 anvisa ett förslagsanslag av 1 773 400 kronor.

64:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 66, s. 136), innebärande en anslagshöjning av 19 000 kronor,

varav 16 000 kronor avser posten till bränsle, lyse och vatten samt 3 000 kronor

posten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 73 100 kronor.

65:o) Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har föresla
git

riksdagen (punkt 67, s. 136 och 137) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

53

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Königson m. fl. väckt motion

(II: 81) hemställts, att förevarande anslag måtte uppföras med 135 000

kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 000 kronor.

Sjöfart sstyrelsen har hemställt, att anslaget uppräknas med 140 000 kronor.

Till stöd härför anföres att sjöbefälsskolornas undervisningsmateriel

är i stort behov av modernisering och upprustning.

Departementschefen framhåller, att utredning för närvarande pågår genom

särskilt tillkallade sakkunniga rörande sjöbefälsutbildningens organisation

och vissa därmed sammanhängande frågor. Enligt direktiven skall

bland annat undersökas möjligheterna att centralisera utbildningen, som

nu är splittrad på fem särskilda skolor. Därvid kommer även att övervägas

den av 1943 års sjöbefälssakkunniga förordade organisationen med en

skola för högre fartygsbefälsutbildning samt överflyttning av den högre maskinbefälsutbildningen

till de tekniska läroverken och av den lägre utbildningen

till yrkesskolorna. Gällande undervisningsplaner och utbildningstidens

längd avses även skola bli föremål för omprövning. I avvaktan på resultatet

av utredningens arbete anser sig departementschefen icke böra för

nästa budgetår tillstyrka någon höjning av förevarande anslag.

Utskottet. I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande sjöbefälsutbildningens

organisation och vissa därmed sammanhängande frågor

anser sig utskottet i likhet med departementschefen icke berett tillstyrka

någon höjning av förevarande anslag. Den i ämnet väckta motionen avstyrkes

alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen 11:81, till Sjöbefälsskolorna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

66:o) Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 137), innebärande en anslagshöjning

av 200 kronor, som föranledes av de under år 1957 vidtagna

höjningarna av timlärararvodena, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs

vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1958/59 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

67:o) Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs. Kungl. Maj:t har föresla
git

riksdagen (punkt 69, s. 138) alt till ifrågavarande ändamål för budget
året

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 9 100 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Då med hänsyn till undervisningens behöriga gång vid sjöbefälsskolorna

bristen på kompetenta navigationslärare ansetts böra snarast avhjälpas har

Kungl. Maj :t genom särskilt beslut den 22 november 1957 bemyndigat sjöfartsstyrelsen

att under år 1958 anordna navigationslärarkurs. I samband

därmed har medgivits att för undervisningen under vårterminen må tagas i

anspråk 13 140 kronor ur handels- och sjöfartsfonden. För täckande av kostnaderna

för undervisningen under höstterminen föreslås att ett anslag av

9 100 kronor anvisas å riksstaten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

9 100 kronor.

68:o) Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 70, s. 138 och 139) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

I likhet med tidigare bör den navigationslärarkurs, som avses skola komma

till stånd under år 1958, åtföljas av en praktisk lärarkurs. Departementschefen

beräknar medelsbehovet härför till 5 000 kronor.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 kronor.

69:o) Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 71, s. 139 och 140) att till ifrågavarande

ändamål för budgetår 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.

För deltagarna i den praktiska lärarkurs, som anordnades i anslutning

till navigationslärarkursen härom året, föreskrevs, att arvode skulle utgå

med 360 kronor för månad under den tid kursen pågick. För den nu ifrågasatta

kursen förordar departementschefen, att månadsarvodet bestämmes

till 450 kronor. Med hänsyn till att kursen beräknas pågå i fem månader

och omfatta sex lärarkandidater bör anslaget uppföras med 13 500 kronor.

Utskottet har icke nagot att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare

i praktisk lärarkurs för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 13 500 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

55

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

70 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 72, s. 140—143) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 950 000 kronor.

Till säkerhetsantalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även på kapitalbudgeten.

Anslaget där är för budgetåret 1956/57 upptaget med 400 000

kronor och för innevarande budgetår med 800 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten måtte

för budgetåret 1958/59 anvisas på driftbudgeten 4 290 000 kronor och

på kapitalbudgeten 1 660 000 kronor.

Det är, framhåller departementschefen, ett samhällsintresse av stor vikt,

att säkerhetsanstalterna för sjöfarten underhålles och utbygges så att sjötransporterna

runt våra kuster kan fortgå med största möjliga trygghet och

snabbhet. Vid en av sjöfartsstyrelsen verkställd översyn har betydande utbyggnads-

och moderniseringsbehov konstaterats såväl i fråga om fasta säkerhetsanordningar

som båtmateriel. Detta gäller i särskild mån farvattnen

längs norrlandskusten. Även i fråga om sjöfartsverkets lokaler och tjänstebostäder

kräves en upprustning, för att dessa skall fylla rimliga krav på

modern standard. Under hänvisning till de föreliggande bristerna framlade

sjöfartsstyrelsen i fjolårets petitaskrivelse vissa planer för upprustning, modernisering

och effektivisering av verkets materiella resurser. Med hänsyn

till nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa investeringarna ansåg

dock statsmakterna planerna icke böra genomföras i den takt som styrelsen

förutsatt. En avsevärt ökad medelsanvisning kom likväl till stånd för innevarande

budgetår. Sålunda uppräknades anslagen till säkerhetsanstalter för

sjöfarten på driftbudgeten och kapitalbudgeten med tillhopa 780 000 kronor

till 2 750 000 kronor. Genom anslagshöjningen blev det bland annat möjligt

att låta vissa företag av betydelse för trafiken längs norrlandskusten

komma till utförande.

Med hänsyn till redovisade angelägna behov är departementschefen beredd

att för budgetåret 1958/59 tillstyrka en ytterligare förstärkning av anslagsmedlen

till säkerhetsanordningar för sjöfarten. Departementschefen

föreslår sålunda, att de å driftbudgeten och kapitalbudgeten till ifrågavarande

ändamål upptagna anslagen höjes med sammanlagt 850 000 kronor

till 3 600 000 kronor. Av nämnda belopp bör 2 300 000 kronor anvisas på

driftbudgeten och 1 300 000 kronor på kapitalbudgeten.

Därest riksdagen godtager vad som nu förordats förutsättes det fa ankomma

på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare besluta om anslagens

användning. Departementschefen förutsätter därvid att medel i

första hand kommer alt avsättas för redan pågående arbeten och anskaff
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

ningar och att därefter utrymme skall beredas för de mest angelägna bland

de av sjöfartsstyrelsen i petitaskrivelsen angivna nya projekten. Behovet

av en förbättring av säkerhetsanstalterna utefter norrlandskusten bör i

möjligaste mån tillgodoses. Därest kostnaderna för i programmet upptagna

nya arbeten icke kan rymmas inom ramen för de under budgetåret tillgängliga

medlen, synes departementschefen frågan om arbetenas påbörjande

böra underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Förslaget om särskild medelsanvisning till materielanskaffning för vissa

farleder anser departementschefen sig icke kunna biträda.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare understrukit angelägenheten av

att medel anvisas, som möjliggör för sjöfartsstyrelsen att påskynda upprustningen

och moderniseringen av säkerhetsanstalterna för sjöfarten. Såsom

departementschefen erinrat ökades medelsanvisningen för innevarande

budgetår med tillhopa 780 000 kronor. Departementschefens nu föreliggande

förslag innebär, att de å driftbudgeten och kapitalbudgeten till ifrågavarande

ändamål upptagna anslagen ytterligare höjas med sammanlagt

850 000 kronor till 3 600 000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka den

förordade förstärkningen och har icke något alt erinra mot att av nämnda

belopp 2 300 000 kronor anvisas på driftbudgeten och 1 300 000 kronor på

kapitalbudgeten.

Det torde såsom departementschefen förutsatt få ankomma på sjöfartsstyrelsen

att närmare besluta om anslagens användning, varvid de av departementschefen

härvid angivna riktlinjerna torde böra följas. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att sjöfartsstyrelsen i sin 10-årsplan rörande

fasta säkerhetsanordningar framhållit angelägenheten av att de nuvarande

utsjöfyrskeppen — där så är möjligt — successivt ersättas med

fasta fyranläggningar. Byggnadskostnaden för en bemannad fast fyr har

tidigare beräknats till 3,5—4 miljoner kronor. Enligt vad utskottet under

hand inhämtat har emellertid denna kostnad genom nya rationaliseringsmetoder

beträffande byggnadssättet kunnat nedbringas till 1,5—2 miljoner

kronor och understiger därigenom avsevärt kostnaden för ett motsvarande

fyrskepp. Härjämte är att märka, att de årliga kostnaderna för en sådan

fyr, ca 100 000 kronor, utgöra endast hälften av årskostnaderna för ett fyrskepp.

Då ett genomförande av detta förslag skulle innebära, förutom ekonomiska,

även andra fördelar ur sjösäkerhetssynpunkt, förutsätter utskottet,

att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet.

Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten

gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000

kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

57

71 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 73, s. 143—145) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 79 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 98 200 kronor.

Till underhåll och drift av fiskefyrar beräknas 12 500 kronor. Till byggande

av en fiskefyr på Norsholmen vid Fårö och till anskaffning av eu

mistsignalanläggning vid Gislövs fiskehamn beräknas tillhopa 25 000 kronor.

Likaså beräknas till täckande av uppkomna merkostnader för tidigare

beslutade anläggningar ett belopp av 42 000 kronor.

Enligt av riksdagen tidigare godkända principer må efter prövning från

fall till fall på sjöfartsstyrelsen överlåtas drift och underhåll av sådana fyrar

till ledning för fisket, vilka på grund av sin belägenhet måste anses erbjuda

fiskareorganisationer eller enskilda fiskare särskilda svårigheter att själva

svara för. Då förutsättningarna för ett dylikt arrangemang är förhanden beträffande

den i fjol beslutade fyranläggningen på Klövningarna, tillstyrker

departementschefen styrelsens förslag om överflyttning av underhållet. Kostnaderna

förutsättes därvid komma att belasta lots- och fyrstatens avlöningsoch

omkostnadsanslag.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för

fiskefartyg för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 79 500 kronor.

72 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 145 och 146), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

73:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 75, s. 146—148), innebärande en anslagshöjning av 214 200 kronor,

som i huvudsak är föranledd av kostnadsstegringar samt höjda löner och

arvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 322 600 kronor.

74:o) Anskaffning av en ny statsisbrytare. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 76, s. 148 och 149) att till ifrågavarande ändamål för bud
getåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Anslaget avser medelsanvisning till statsisbrytaren Oden, som nyligen levererats

av Wärtsilä-koncernen i Helsingfors (prop. 144/1955, SU 101/1955,

Rskr 246/1955).

Enligt det av Kungl. Maj :t den 20 maj 1955 godkända leveranskontraktet

mellan marinförvaltningen och Wärtsilä-koncernen utgör köpeskillingen för

Oden exklusive framdrivningsmaskiner och viss annan utrustning 27 952 000

kronor.

Isbrytaren Odens framdrivningsmaskineri m. m. har i enlighet med vad

som anförts i prop. 144/1955 anskaffats av marinförvaltningen från vissa

företag i Sverige. Totalkostnaden för dessa anskaffningar uppgår till

14 048 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för det nya fartyget utgör

sålunda ca 42 milj. kronor.

Under ifrågavarande anslag har hittills anvisats tillhopa 27 605 000 kronor,

varav 13 557 000 kronor avser de två första dellikviderna enligt kontraktet

med Wärtsilä-koncernen samt 14 048 000 kronor marinförvaltningens anskaffningar

i Sverige.

Marinförvaltningen hemställer, att under anslaget för budgetåret 1958/59

anvisas 10 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker det äskade anslaget, som hänför sig till de dellikvi(ler,

som enligt kontraktet med Wärtsilä-koncernen förfalla till betalning

under nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anskaffning av en ny statsisbrytare

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

10 000 000 kronor.

75 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kostnader för

handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

77 och 78, s. 149 och 150), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

ett förslagsanslag av 200 000 kronor;

b) till Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

76 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 79, s. 150—153) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 473 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II:

74) hemställts, att riksdagen vid behandlingen av tionde huvudtiteln punkt

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

59

Säkerhetsanstalter för sjöfarten måtte hos Kungl. Maj :t till nästa års riksdag

begära förstärkning av anslagen till sjömätning vid såväl våra havskuster

som våra insjöfarvatten, särskilt Vänern.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 176 000 kronor.

De sjömätningar som ligger till grund för de svenska sjökorten är av gammalt

datum — i stor utsträckning från före 1900 — och tillfredsställer inte

nutida krav. Det ofullständiga mätningsunderlaget utgör ett besvärande

hinder för sjöfarten längs våra kuster. I vissa fall försvårar det eller till och

med omöjliggör en ur risksynpunkt påkallad utbyggnad av de fasta säkerhetsanordningarna

till sjöss. I likhet med sjöfartsstvrelsen anser departementschefen

det därför vara synnerligen angeläget, att åtgärder vidtages för

en effektivisering av sjömätningsverksamheten.

Sålunda torde medel böra anvisas för att möjliggöra en förlängning av

sjömätningssäsongen från för närvarande fem månader till omkring sex

månader per år. Kostnaderna härför uppskattas till 155 000 kronor, varav

»SO 000 kronor hänför sig till förevarande anslag och 75 000 kronor till styrelsens

avlönings- och omkostnadsanslag. Härjämte bör medel anvisas för

den av styrelsen ifrågasatta omläggningen av vaktsystemet på vissa sjömätningsfartyg,

innebärande övergång under sommarmånaderna från två- till

frevaktssystem på vissa fartyg och från en- till tvåvaktssystem på vissa andra

fartyg. Omläggningen kommer att medföra en icke obetydlig kapacitetsökning.

Till ändamålet beräknar departementschefen för nästa budgetår

53 000 kronor, varav 25 000 kronor belastar detta anslag och 28 000 kronor

styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag. Utöver vad som nu förordats,

tillstyrker departementschefen ökningar med 80 000 kronor såsom kompensation

för inträffade kostnadsstegringar och med 90 000 kronor för anskaffning

av viss instrument- och apparatutrustning. Slutligen bör för renoverings-

och reparationsarbeten på sjömätningsfartyg anvisas ytterligare 20 000

kronor och för geodetiska fältarbeten ytterligare 2 000 kronor.

Genom de nu framlagda förslagen om upprustning av sjömätningen ökar

för nästa budgetår medelsbehovet till denna verksamhet med sammanlagt

400 000 kronor, varav 297 000 kronor hänför sig till anslaget till mätningsoch

rekognosceringsverksamhet och återstoden, drygt 100 000 kronor, till

sjöfartsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag. Förevarande anslag

föreslås alltså för budgetåret 1958/59 uppfört med (1 176 000 + 297 000 —1

1 473 000 kronor.

Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande anslag föregående år framhöll

utskottet, att det nuvarande osäkra hydrografiska underlaget för sjökorten

innebar allvarliga olycksrisker. Det framstode därför för utskottet

som eu angelägenhet av vikt, att sjömätningsverksamheten intensifierades.

De av departementschefen nu framlagda förslagen om upprustning av

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

sjömätningen skulle för nästa budgetår öka niedelsbehovet till denna verksamhet

med sammanlagt 400 000 kronor, av vilket belopp 297 000 kronor

hänföra sig till förevarande anslag. Härigenom skulle det bland annat bliva

möjligt att förlänga sjömätningssäsongen från för närvarande fem månader

till omkring sex månader per år samt genom en omläggning av vaktsystemet

på vissa sjömätningsfartyg åstadkomma en icke obetydlig kapacitetsökning.

De av departementschefen nu föreslagna åtgärderna innebära alltså en

ganska avsevärd förstärkning av sjömätningsverksamheten. Utskottet vilt

tillstyrka den härför äskade medelsanvisningen.

Med hänsyn till den stora eftersläpningen på här ifrågavarande område,

då det gäller såväl de svenska kust- och utsjöområdena som de segelbara

inlandsvattnen, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t även i fortsättningen

ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet.

Med vad utskottet i det föregående anfört torde syftet i den föreliggande

motionen bliva tillgodosett.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 473 000 kronor;

b) att motionen II: 74 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

. 77 :o) Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 80, s. 153 och 154) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Till byggande av ett nytt sjömätningsfartyg i stället för det utrangerade

militära sjömätningsfartyget Svalan anvisades för budgetåret 1956/57 under

förevarande anslag 385 000 kronor (X ht 1956 p. 64). Den totala anskaffningskostnaden

beräknades därvid till 1 155 000 kronor. Till följd av

en ifrågasatt omprojektering av det planerade nybygget anvisades icke för

innevarande budgetår ytterligare medel till ändamålet.

Enligt de av sjöfartsstyrelsen i årets petitaskrivelse redovisade beräkningarna

skulle kostnaderna för det nya sjömätningsfartyget, därest detta i enlighet

med den ursprungliga byggnadsplanen dimensionerades för två mätningsenheter,

komma att uppgå till 1 600 000 kronor, däri inberäknat utgifterna

för vissa konstruktionsförbättringar. Vid eu dimensionering av fartyget

för fyra mätningsenheter beräknas kostnaderna stiga till 1 800 000 kronor.

Då sålunda en fördubbling av kapaciteten medför en relativt sett så

ringa kostnadsökning som 200 000 kronor, anser departementschefen sig i

likhet med sjöfartstyrelsen böra förorda det större alternativet. Utöver redan

anvisade 385 000 kronor skulle därvid erfordras (1 800 000 — 385 000 —)

1 415 000 kronor. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat kan

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ni• 10 år 1958

61

inedelsanvisningen fördelas på tre budgetår, utan att fartygets färdigställande

därigenom fördröjes. För budgetåret 1958/59 föreslår departementschefen

anvisande till ändamålet av 400 000 kronor.

Utskottet. Med hänsyn till de stora fördelar, som en dimensionering av

fartyget för fyra mätningsenheter skulle medföra, vill utskottet i likhet med

departementschefen förorda detta alternativ. Mot det för nästa budgetår

äskade anslaget har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad av sjömätningsfårtyg för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kronor.

78 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag

till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna 81 och 82, s. 154), innebärande oförändrade inedelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

b) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett

förslagsanslag av 13 000 kronor.

79 :o) Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 83, s. 155), innebärande en anslagshöjning av 4 000

kronor till följd av att Sverige, som hittills erlagt medlemsavgift för sju

andelar, från och med 1958 skall svara för åtta andelar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella hydrografiska

byrån för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 27 000 kronor.

Hamnar och farleder

80 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 84, s. 155 och 156) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.

Vid utgången av budgetåret 1956/57 förefanns en reservation av 3 962 537

kronor, varav 1 995 000 kronor icke disponerats.

Från detta anslag utgår bidrag i enlighet med bestämmelserna i kungö
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

relsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande,

förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder. I § 3 av kungörelsen

i dess nuvarande lydelse stadgas, att statsbidrag kan tilldelas handelshamnar

med högst två tredjedelar och farleder med högst nio tiondelar

av de beräknade byggnadskostnaderna enligt av Kungl. Maj:t fastställd

arbetsplan. De av 1957 års riksdag godkända riktlinjerna för bidragsgivningen

innebär, att ekonomiskt stöd åt hamnbyggnadsföretag endast bör

komma i fråga, när hamnverksamheten icke kan förväntas bli ekonomiskt

självbärande men anläggningen är motiverad t. ex. ur lokaliserings- eller

beredskapssynpunkter eller med hänsyn till hamnens upplandsfunktioner.

Sjöfartsstyrelsen (skr. 27/8 1957) hemställer, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med oförändrat belopp, 2 000 000 kronor. I skrivelsen begäres

vidare, att sådan ändring vidtages i § 3 av ovannämnda kungörelse att

statsbidrag även till liandelshamnar skall kunna avse nio tiondelar av de

godkända byggnadskostnaderna. Sjöfartsstyrelsen åberopar, att den ekonomiska

insatsen för hamnanläggningar, som är motiverade främst ur lokaliserings-

eller beredskapssynpunkter, vid nuvarande begränsning av bidragsandelen

till två tredjedelar av byggnadskostnaderna, kan bli oskäligt

betungande för hamnägaren.

Med hänsyn till den redovisade stora behållningen under anslaget anser departementschefen

sig böra förorda en begränsning av medelstilldelningen

för nästa budgetår. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat är

det möjligt att sänka anslaget till 1 milj. kronor, utan att detta behöver föranleda

rubbning i sjöfartsstyrelsens planer för bidragsgivningen under budgetåret

1958/59. — Styrelsens förslag om viss ändring i 1928 års bidragskungörelse

kan departementschefen icke biträda.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning, kommer

framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande ett motionsvis

väckt förslag om viss ändring i grunderna för statsbidrag till byggande,

förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till liandelshamnar och farleder

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

81 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

85, s. 156 och 157) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 500 000 kronor,

avseende fördjupning av Toftösund.

I nuvarande budgetära läge anser departementschefen sig icke kunna till
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

63

styrka sjöfartsstyrelsens förslag om medelsanvisning för nästa budgetår till

fördjupning av Toftösund. För projekteringsarbeten bör enligt departementschefen

i likhet med innevarande budgetår under anslaget anvisas

50 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om oförändrad medelsanvisning,

får hemställa,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

82 :o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 86, s. 157 och 158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 3 500 000 kronor.

De redovisade betydande anspråken å förevarande anslag motiverar enligt

departementschefen i och för sig en uppräkning i enlighet med sjöfartsstyrelsens

förslag. Å andra sidan har till följd av förskjutning i påbörjandet av

vissa företag under anslaget uppkommit en rätt avsevärd behållning. Med

hänsyn härtill och i avvaktan på resultatet av pågående överarbetning av

1944 års fiskehamnsutrednings betänkande föreslås att anslaget för nästa

budgetår uppföres med oförändrat 3 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor.

83 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 158 och 159), innebärande en anslagshöjning

av 35 000 kronor till följd av löneplansrevisionen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor.

84:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 159 och 160) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, att avräknas mot aulomobilskattcmedlen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppräknas med 1 300 000 kronor

till 2 000 000 kronor, att såsom hittills avräknas mot automobilskattemedlen.

Med hänsyn till nödvändigheten att i rådande läge begränsa de statliga

utgifterna, särskilt för ändamål av investeringsnatur, anser departementschefen

sig icke kunna tillstyrka en större uppräkning av förevarande anslag

än med 300 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

uppföres med 1 000 000 kronor, som i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 300 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Övriga sjöfartsändamål

85 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 89, s. 160 och 161), som innebär en anslagshöjning

av 11 500 kronor till följd av höjning av vissa arvoden i samband med löneplansrevisionen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 35 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............. 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 25 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 9 000

Summa kronor 74 600

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar

.......................................... 9 000

Nettoutgift kronor 65 600

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

65

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 65 600 kronor.

86 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 90, s. 161 och 162), innebärande en anslagshöjning av

800 kronor, som avser delposten till lagsökningskostnader m. m., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

8 400 kronor.

87 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 91, s. 162—165) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 608 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 558 400 kronor.

Departementschefen tillstyrker yrkandena om överförande å extra ordinarie

stat av tre ingenjör stjänster och en kanslibiträdestjänst. Vidare föreslås

att den nuvarande kassörsbefattningen i Ae 12 förändras till en kamreraretjänst

i Ae 17. I samband därmed torde det särskilda arvodet till biträde

i administrativa och kamerala angelägenheter böra indragas. Den nu

ifrågasatta organisatoriska omläggningen medför en utgiftsminskning med

900 kronor.

Till var och en av ordförandena i anstaltens styrelse och nämnd bör utgå

särskilt arvode. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas för budgetåret

1958/59 till 2 000 kronor. Vidare förordas att tjänstebenämningen avdelningsföreståndare

från och med budgetåret 1958/59 ändras till avdelningschef.

För löneklassändringar beräknas höjning med 6 100 kronor och för

automatiska utgiftsökningar i samband med löneplansrevisionen m. m.

43 300 kronor.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

för statens skeppsprovningsanstalt och har icke något att erinra mot den

verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 10

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 900

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .......... 2 000

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis........ 99 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 368 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 70 000

Summa kronor 608 900

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 608 900 kronor.

88:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 92, s. 165 och 166), innebärande en anslagshöjning av

10 500 kronor, varav 10 000 kronor avser posten till bränsle, lyse och vatten

samt 500 kronor posten till bibliotek, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 102 600 kronor.

89 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 93, s. 166), som innebär medelsanvisning å 55 000

kronor för att kunna förse en vågalstrare vid anstalten med en vågdämpningsanordning,

varvid förutsättes att det skall bliva möjligt att inom ramen

för nämnda belopp bestrida kostnaderna för en studieresa till utlandet, som

ansetts böra föregå installationsarbetena, hemställer utskottet, under erinran

om att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 55 000 kronor,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kronor.

90:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 94, s. 167 och 168) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens sjöhisto
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tO år 1958

67

riska museum, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59, dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 229 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen

att en amanuenstjänst omvandlas till en intendentsbefattning i lönegraden

Ae 21. Merkostnaderna härför uppgår till 7 800 kronor.

Anslagsposten till sjöhistorisk undersökning föreslås höjd med 1 000 kronor.

För löneklassändringar och löneplansrevisionen m. m. räknas med en

anslagshöjning av 36 200 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens sjöhistoriska museum vidtaga den ändring,

som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 114 300

2. Avlöningar till icke ordinarie personal ........ 125 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 33 900

Summa kronor 274 000

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kronor.

91 :o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 95, s. 169 och 170), innebärande en anslagshöjning av

12 400 kronor, varav 500 kronor avser posten till reseersättningar, 5 000 kronor

posten till bränsle, lyse och vatten samt 6 900 kronor posten till övriga

expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 54 800 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

92:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 170), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.

93 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 97, s. 170), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

94:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 98, s. 170 och 171) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 250 000 kronor.

Medicinalstyrelsen hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med

200 000 kronor till 450 000 kronor. Styrelsen har därvid uppskattat antalet

påmönstringar till 50 000, motsvarande frekvensen under år 1956.

På rekommendation från Nordiska rådet pågår utredning om fortsatt

samarbete på hälsoväsendets område, såvitt gäller inrättande av en gemensam

hälsotjänst för nordiskt sjöfolk. Frågan har varit föremål för överläggningar

mellan representanter för de danska, finska, norska och svenska regeringarna

i mars och september 1957. För Sveriges del torde ett förverkligande

i full omfattning av rekommendationens tanke innebära, dels att de ombordanställda

ej längre skall själva behöva vidkännas några kostnader för

läkarundersökning, dels att skyldigheten att förete läkarintyg utvidgas till

att avse anställning å svenska fartyg i all utrikesfart och ej — såsom för

närvarande är fallet — vara begränsad till anställning å sådana svenska

fartyg i utrikes fart, vilka skall avgå från Sverige. Det kan nämnas, att om

ändring i sistnämnda avseende genomföres den hittills återstående största

hindret för en svensk ratificering av den vid internationella arbetsorganisationens

sjätte sjöfartskonferens i Seattle år 1946 antagna konventionen (nr

73) angående läkarundersökning av sjömän (jfr prop. nr 321/1947) skulle

vara undanröjt.

Därest enighet kan vinnas om formerna för en sådan gemensam hälsotjänst

m. m., som åsyftas i rekommendationen, håller departementschefen

för sannolikt att Sverige kommer att ansluta sig härtill. Härav föranledd

eventuell ökning av medelsbehovet förutsättes — därest riksdagen icke reser

någon invändning häremot — få belasta förevarande anslag. Anslagsbe
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

69

hovet för nästa budgetår synes departementschefen därför — såsom medicinalstyrelsen

gjort — tills vidare böra bedömas efter samma grunder som

för närvarande.

Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och har icke något

att erinra mot att förevarande anslag må tagas i anspråk för bestridande

av det ökade medelsbehov, som kan bliva en följd av inrättandet av en gemensam

hälsotjänst för nordiskt sjöfolk.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

95 :o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Avsättning

till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna 99 och 100, s. 172 och 173), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid

vissa resor ett förslagsanslag av 70 000 kronor;

b) till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsanslag

av 320 000 kronor.

96 :o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 101, s. 173—177) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 250 000 kronor.

Mellan Stockholms stad och Waxholms nya ångfartygs aktiebolag träffades

den 20 juni 1957 en ny tilläggsöverenskommelse till 1952 års avtal. Beträffande

innehållet i sistnämnda avtal hänvisas till proposition 163/1952.

Departementschefen anmäler, att Kungl. Maj :t genom beslut den 20 september

1957 med stöd av 1957 års riksdags bemyndigande godkänt den mellan

staden och Waxholmsbolaget den 20 juni 1957 träffade tilläggsöverenskommelsen

ävensom lämnat i uppdrag åt chefen för handelsdepartementet

att på Kungl. Maj :ts och Kronans vägnar till Stockholms stad lämna utfästelse

av innehåll att staten, utöver vad som följer av 1952 års avtal,

skall såsom bidrag till bolagets trafik för ett vart av seglationsåren den 1

maj 1957—den 30 april 1958 och den 1 maj 1958—den 30 april 1959 till

staden utgiva ett bidrag av 74 000 kronor, att utbetalas första gången senast

den 31 juli 1958 och andra gången senast den 31 juli 1959. Tilläggsöverenskommelsen

har numera godkänts av samtliga de berörda parterna.

Departementschefen är angelägen att understryka, att utgångspunkten för

Kungl. Maj:ts ställningstagande i subventionsfrågan nu liksom tidigare har

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

varit, att statens skyldighet, såvitt gäller skärgårdstrafikens ordnande, är

begränsad till att sörja för att den bofasta befolkningens berättigade anspråk

på förbindelser med fastlandet tillgodoses i rimlig utsträckning. Det har

även förutsatts, att den nu träffade överenskommelsen ej skall verka prejudicerande

för framtiden, utan att frågan om båttrafiken i Stockholms skärgård

efter den 30 april 1959, d. v. s. när 1952 års avtal upphör att gälla,

skall bli föremål för förutsättningslösa förhandlingar.

Vidkommande anslagsbehovet för budgetåret 1958/59 må erinras om att

läget i subventionsfrågan vid tiden för riksdagens prövning härav förra året

motiverade redovisning av de då anvisade medlen under särskild anslagsrubrik,

Understöd åt båttrafiken i Stockholms skärgård. För nästa budgetår

torde medel till skärgårdstrafiken upptagas under det tidigare anslaget,

Understöd åt skärgårdsrederier, till vilket bör överföras den 30 juni 1958

kvarstående medel under anslaget för innevarande budgetår. Utgående

härifrån och från den beräknade storleken av behållningarna under anslagen

den 30 juni 1958 uppskattar departementschefen den för statens ekonomiska

medverkan i båttrafiken erforderliga medelsanvisningen till 350 000 kronor.

Hänsyn har härvid tagits till samtliga återstående utbetalningar för staten

i anledning av 1952 års avtal och till den nya tilläggsöverenskommelsen.

Utskottet. Med stöd av ett av 1957 års riksdag lämnat bemyndigande

har Kungl. Maj :t godkänt en mellan Stockholms stad och Waxholms nya

ångfartygs aktiebolag träffad ny tilläggsöverenskommelse till 1952 års avtal

rörande ordnandet av kommunikationerna i Stockholms skärgård.

Kostnaderna för statens ekonomiska medverkan i ifrågavarande båttrafik

beräknas för nästa budgetår till 350 000 kronor. Utskottet tillstyrker en medelsanvisning

av nämnda storlek.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000

kronor.

97 :o) Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 177), som svarar mot det bidrag av

3 procent som Sverige genom medlemskap i SCUA förpliktat sig att lämna,

får utskottet, under erinran om att motsvarande anslag för innevarande budgetår

är uppfört med 90 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till Suezkanaltrafikanternas

organisation för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

71

Handel

98 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 103, s. 177—179) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 686 400 kronor, därav 125 000 kronor

skall utgöra särskild ersättning för budgetåret 1957/58.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 436 400 kronor.

Under hänvisning särskilt till den markanta ökningen i lönekontot sedan

år 1954 har högskolan nu för en reglering av det statliga bidraget påkallat

förhandlingar med staten. Dessa har ägt rum under sommaren 1957, därvid

staten företrätts av särskilt tillkallad utredningsman. Parterna har enats

om att en ökning av det årliga statliga tillskottet till handelshögskolan med

125 000 kronor från och med budgetåret 1958/59 är berättigad. Som kompensation

för ökade kostnader under budgetåret 1957/58 skulle staten härjämte

till handelshögskolan överlämna ett belopp av enahanda storlek,

125 000 kronor.

Det torde, framhåller departementschefen, föreligga ett allmänt intresse

av att de ekonomiska förhållandena vid handelshögskolan regleras på ett

sådant sätt, att undervisningen och forskningen där kan hållas på en nivå,

jämförlig med den som upprätthålles vid universiteten och de övriga högskolorna.

Departementschefen anser sig därför kunna tillstyrka, att staten

medverkar till att täcka de utgiftsstegringar, som uppstått för handelshögskolan

sedan 1954 års avtal träffades. Höjningen av det årliga statliga tillskottet

bör dock avvägas så, att proportionerna mellan statens, Stockholms

stads och handelshögskoleföreningens bidrag till högskolan ej i väsentlig

mån ändras. Det av den särskilda utredningsmannen uppnådda förhandlingsresultatet,

som avser tiden från och med den 1 juli 1957, finner departementschefen

ur dessa synpunkter godtagbart.

Det är departementschefens mening att med de avtalsslutande parterna

sedermera träffa överenskommelse om den ändrade lydelse av 1954 års avtal,

som betingas av vad som nu föreslagits.

Utskottet har på av departementschefen anförda skäl icke något att erinra

mot att det årliga statliga tillskottet till handelshögskolan uppräknas.

Utskottet vill därför tillstyrka, att statsbidraget för nästa budgetår höjes

med 125 000 kronor och att som kompensation för ökade kostnader under

innevarande budgetår ett belopp av enahanda storlek anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 686 400

kronor, därav 125 000 kronor skall utgöra särskild ersättning

för budgetåret 1957/58.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

99:o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 104, s. 180—185) att dels godkänna av departementschefen

förordad huvudstat för handelshögskolan i Göteborg, att tillämpas

tills vidare under budgetåret 1958/59, dels ock till Bidrag till handelshögskolan

i Göteborg för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 709 600

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 583 100 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att redan nästa budgetår en biträdande

lärartjänst inrättas i ämnesdelen administration. Befattningen bör i likhet

med högskolans övriga biträdande lärartjänster tills vidare vara arvodesavlönad.

Medelsbehovet härför beräknas till 21 334 kronor. Vidare föreslås

höjning av speciallärarnas arvoden med 5 000 kronor. För löneklassändringar

beräknas ytterligare 4 443 kronor och för löneplansrevisionen m. m. 85 321

kronor. Under innevarande budgetår är medel beräknade för ett vikariatsIöneförordnande

å professuren i rättsvetenskap. Då denna medelsanvisning

icke är erforderlig under nästkommande budgetår bör avlöningsposten nedräknas

med 29 304 kronor. Nettoutgiftsökningen för avlöningar skulle därmed

uppgå till i runt tal 86 900 kronor.

I fråga om omkostnadsstaten tillstyrker departementschefen en uppräkning

med 1 800 kronor för arbetsgivarebidrag till allmänna sjukförsäkringen

samt med 8 400 kronor till expenser och 500 kronor till försäkringar.

Vidare tillstyrkes förslaget om höjd medelsanvisning till underhåll av

byggnaden och vissa inventarier med 1 500 kronor.

I fråga om styrelsens yrkanden om medelsanvisning för vissa utgifter av

engångskaraktär finner departementschefen sig böra tillstyrka förslaget om

ersättning till professor H. Dickson för rese- och flyttningskostnader i samband

med tillträdande av befattning vid handelshögskolan. I enlighet med

styrelsens förslag beräknas härför 6 291 kronor. — Departementschefen anser

det vidare naturligt att högskolan i sin undervisningsverksamhet har tillgång

till utrustning, som är ändamålsenlig och tekniskt sett i paritet med

vad som användes inom företagsvärlden. En av bokföringsmaskinerna för

undervisningsändamål — som anskaffades år 1930 — är nu försliten och

omodern. Departementschefen tillstyrker en anvisning av 15 000 kronor

för inköp av en ny maskin. — Styrelsens förslag om engångsanvisning av

7 500 kronor för underhåll och reparation av högskolebyggnaden biträder

departementschefen och förordar också att bokhyllor får anskaffas för 1 200

kronor.

ökningen av högskolans omkostnader skulle alltså komma att uppgå

till 42 200 kronor, därav 30 000 kronor avser utgifter av engångskaraktär.

Anslagsposten till pensioner föreslås uppräknad med 2 000 kronor, ökningen

är av automatisk natur.

Enligt vad sålunda anförts skulle handelshögskolans utgifter för nästa

budgetår stiga med 131 100 kronor.

Avkastningen av högskolans fonder, hyresinkomster och intäkter av elev
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

73

avgifter upptages med oförändrat (75 000 -f- 15 000 + 500 = ) 90 500 kronor.

Det särskilda statsbidraget såsom kompensation för avskaffade obligatoriska

elevavgifter bör likaledes utgå med oförändrat belopp 106 900 kronor.

För bestridande av de för nästa budgetår beräknade utgifterna å tillhopa

975 100 kronor skulle, enligt vad nu föreslagits beträffande inkomsterna,

ett belopp av sammanlagt 197 400 kronor stå till förfogande. Återstoden

eller (975 100 — 197 400 =) 777 700 kronor bör i enlighet med gällande

avtal täckas genom bidrag från Göteborgs stad och staten. Genom avtalets

konstruktion kommer därvid stadens bidrag att begränsas till 175 000 kronor,

och totala utgiftsökningen för nästa budgetår, 131 100 kronor, att fördela

sig med 126 500 kronor på staten och med 4 600 kronor på Göteborgs

stad. Eventuella utgiftsökningar i framtiden kommer vid ett bibehållande

av det nuvarande avtalet att helt få täckas med bidrag från staten. De stegrade

utgifterna i verksamheten synes emellertid till betydande del vara att

hänföra till höjningen under de senaste åren av det allmänna löne- och

kostnadsläget. Departementschefen anser att härigenom sådana väsentligt

ändrade förhållanden numera föreligger, som enligt avtalet berättigar till

förhandlingar om en reglering av stadens maximibidrag. Det är departementschefens

avsikt att inom den närmaste tiden göra hemställan hos

Kungl. Maj :t om bemyndigande att föranstalta om sådana förhandlingar.

Därvid torde även böra upptagas frågan om ej en successiv utbyggnad av

högskolans personalorganisation bör föranleda jämkning av stadens andel

i kostnaderna för driften.

Utskottet har vid sin granskning av de av departementschefen verkställda

beräkningarna under förevarande punkt icke funnit anledning till erinran.

Den av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen tillstyrkes alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande huvudstat för handelshögskolan i

Göteborg, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1958/

59:

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis ...................... 731 600

2. Omkostnader, förslagsvis .................... 215 500

3. Pensioner, förslagsvis ....................... 28 000

Summa kronor 975 100

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder .......... 75 000

2. Avgifter från de studerande in. in.

a) Inflytande elevavgifter ................... 500

b) Särskilt bidrag från staten .............. 106 900

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

3. Hyresinkomster ........................... 15 000

4. Bidrag från Göteborgs stad ................ 175 000

5. Bidrag från staten .......................... 602 700

Summa kronor 975 100

b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 709 600 kronor.

100:o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 186—188) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Den utrikeshandelsbefrämjande verksamhet, vartill bidrag utgår från förevarande

anslag, är enligt departementschefens mening värdefull och bör

bedrivas även i fortsättningen. Kostnaderna för verksamheten har hittills

till huvudsaklig del täckts med medel från handels- och sjöfartsfonden.

Departementschefen är emellertid i princip ense med kommerskollegium

om att kontinuerligt återkommande utgifter av den karaktär det här är

fråga om helst bör bestridas från anslag på riksstaten. Att så icke skett sammanhänger

bland annat med tillgången av medel inom fonden samt det förhållandet

att ytterligare erfarenhet behövt avvaktas för att med säkerhet

bedöma den fortsatta omfattningen och inriktningen av handelssekreterarorganisationen.

Numera torde sådan erfarenhet ha vunnits att det står klart,

att institutionen bör bibehållas på längre sikt, åtminstone på vissa marknader,

och det kunde sålunda i och för sig vara motiverat att nu ta ställning

till den framtida finansieringen. Med hänsyn till angelägenheten av att i

nuvarande statsfinansiella läge begränsa utgifterna över riksstaten torde dock

den hittillsvarande fördelningen mellan riksstaten och fonden få bibehållas

ännu något år. Departementschefen avser emellertid att till nästkommande

statsverksproposition närmare överväga hithörande spörsmål.

För budgetåret 1958/59 bör anslaget alltså uppföras med oförändrat belopp,

500 000 kronor. Härav beräknar departementschefen till utrikeshandelsstipendier

30 000 kronor och till småindustrins exportråd och småindustrins

exportbyrå 91 000 kronor. Återstoden av anslaget, 379 000 kronor,

hör reserveras för handelssekreterareverksamheten. Det förutsättes liksom

förut få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om användningen

av dessa medel. Därest så skulle erfordras, bör enligt departementschefen

Kungl. Maj:t få göra jämkningar i medelstilldelningen mellan

olika ändamål.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, som innebär

oförändrad medelsanvisning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela närmare bestämmelser om användningen av medlen under ansla
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

75

get ävensom att göra jämkningar i medelstilldelningen mellan olika ändamål.

Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande i

anledning av ett motionsvis gjort yrkande om utvidgning av handelssekreterarorganisationen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet

med främmande länder för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

101 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl.

Maj ris förslag (punkt 107, s. 188 och 189), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i

utlandet för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 102 000

kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

102:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Majri har föreslagit

riksdagen (punkt 108, s. 190—201) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och

registreringsverket, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1958/59, dels ock till Patent- och registreringsverket:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 323 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 202 300 kronor.

En av statens organisationsnämnd verkställd utredning har visat att en

förstärkning av personalresurserna inom patent- och registreringsverket är

nödvändig, om man skall kunna undvika en försämring av ämbetsverkets

förmåga att fylla sina uppgifter gentemot den rättssökande allmänheten.

De balanssiffror som erhållits från patentverket understryker detta förhållande.

Särskilt i fråga om besvärsavdelningen och patentanmälningsavdelningarna

visar siffrorna en successiv förlängning av behandlingstiden för

inkommande ärenden. På besvärsavdelningen motsvarar balansen för närvarande

ungefär det antal ärenden, som inkommer under ett och ett halvt

år, och på patentanmälningsavdelningarna har antalet oavgjorda ansökningar

vuxit med 3 000 under det senaste året och uppgår nu till omkring 37 000,

motsvarande tre hela års avverkning. Mot denna bakgrund och den väntade

ökningen i tillströmningen av ärenden finner departementschefen det angeläget

att en höjning av handläggningskapaciteten snarast kommer till stånd.

För patentanmälningsavdelningarnas del föreslår departementschefen därför

inrättande av en ny byråchefstjänst i lönegrad Be 1 och tre byrådirek
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

törsbefattningar, därav en i Ae 26 och två i Ae 24, samt två tjänster som

förste byråingenjörer i Ae 23 respektive Ae 21. Genom denna personalförstärkning

kan antalet patentanmälningsavdelningar ökas till sex, och totala

antalet tekniska ledamöter å dessa avdelningar kommer att uppgå till 105.

Samtidigt minskar varje avdelning i storlek från för närvarande tjugo till

omkring sjutton ledamöter per avdelning, vilket såväl organisationsnämnden

som verket funnit angeläget ur effektivitetssynpunkt. Departementschefen

tillstyrker att biträdespersonalen vid patentanmälningsavdelningarna

förstärkes med ett kanslibiträde i Ao 7 avsedd som föreståndare för avdelnings

kansli och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Departementschefen

föreslår vidare, att ytterligare en teknisk ledamotsbefattning

som byråchef i Be 1 inrättas å besvärsavdelningen. Ävenså bör — för att

möjliggöra för avdelningen att arbeta på divisioner och därigenom nå en

snabbare behandling av ärendena — en av ledamöterna förordnas till vice

ordförande med särskilt befattningsarvode.

I fråga om administrativa och varumärkesavdelningen föreslår departementschefen

för den ledamotsrotel å varumärkesbyrån, som sedan länge

provisoriskt ingått i byråns organisation, inrättandet av en extra ordinarie

byrådirektörsbefattning i 24 lönegraden. Med avseende å bolagsavdelningen

tillstyrkes inrättandet av en kontoristbefattning i Ao 9.

I anledning av förslagen om indragning och omvandling av ett antal juristtjänster

förordar departementschefen utbyte från och med nästa budgetår

av två byråsekreterarbefattningar i Ao 19 respektive Ae 19 mot två

tjänster som kansliskrivare i Ao 10. Befattningen i Ao 19 torde i samband

därmed föras på övergångsstat och den motsvarande tjänsten i Ao 10 hållas

obesatt, så länge innehavaren av befattningen i Ao 19 kvarstår i tjänst.

Vidare föreslår departementschefen en genom ändrad uppläggning av arbetsrutinen

möjlig indragning av fem juristtjänster i den reglerade befordringsgången.

Vidkommande det stora antalet yrkanden om ändrad lönegradsplacering

har departementschefen ansett sig böra stanna vid att förorda sådana förändringar,

som han ur verkets synpunkt bedömt vara mest angelägna och

föreslår — i anslutning till vad chefen för civildepartementet förordat vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor -— uppflyttning i lönegrad

av följande tjänster, nämligen två förste byråsekreterare i Ae 23 till

byrådirektörer i Ae 24, en byråsekreterare i Ao 19 till förste byråsekreterare

i Ao 21, en föreståndare i Ao 7 till Ao 8, tre kanslibiträden i Ao 7 till kontorister

i Ao 9 samt sex kontorsbiträden i Ao 5 till kanslibiträden i Ao 7.

Vad angår förslagen om ändrad anställningsform för viss personal, tillstyrker

departementschefen, att en kansliskrivare i Ae 10 överföres på ordinarie

stat. Vidare förordas, att tjänsten som kamrerare hos patentverket

från och med nästa budgetår erhåller benämningen byråsekreterare.

Vad sålunda föreslagits medför en höjning av anslaget med 202 175 kronor.

Löneplansrevisionen m. in. medför en automatisk utgiftsstegring med

887 390 kronor, medan för löneklassförändringar m. m. beräknas 31 235

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

77

kronor. Sammanlagt bör anslaget således uppföras med (6 202 300 + 202 175

+ 887 390 + 31 235 =) 7 323 100 kronor. I personalförteckningen för patent-

och registreringsverket bör vidtagas de ändringar, som föranledes av

vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Patent- och registreringsverket har i särskild framställning till Kungl.

Maj :t föreslagit en höjning av vissa till verket inflytande avgifter. Ändring

av grunderna för avgifternas storlek förutsätter lagändring. Förslag härom

kommer att föreläggas årets riksdag i särskild proposition.

Utskottet. Den av statens organisationsnämnd verkställda utredningen synes

ha givit vid handen, att en förstärkning av personalresurserna inom patent-

och registreringsverket är nödvändig, därest en försämring av ämbetsverkets

förmåga att fylla sina uppgifter gentemot den rättssökande allmänheten

skall kunna undvikas. Utskottet finner sig böra tillstyrka av departementschefen

i anledning härav framställda förslag till personalförstärkningar

och omläggningar av personalorganisationen.

Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt ha icke

givit utskottet anledning till erinran.

Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit

Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,

såvitt nu är i fråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket vidtaga de ändringar, som

föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 3 513 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

....................................... 2 825 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 984 200

Summa kronor 7 323 100

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 323 100 kronor.

103:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 109, s. 201—203), innebärande en anslagshöjning

av 14 000 kronor, varav 10 000 kronor till bränsle, lyse etc., 6 000 kro
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

nor till renhållning och städning, 4 000 kronor till telefonkostnader etc.,

5 000 kronor till inköp av nya möbler och kontorsmaskiner m. m., 1 000 kronor

till bokinköp och bokbindning samt 3 000 kronor till skrivmateriel, papper

m. m., varjämte vid beräkningen av anslaget hänsyn tagits till en ökning

av särskilda uppbördsmedel med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 193 500 kronor.

104 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 203), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kronor.

105 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 203 och 204), innebärande en anslagshöjning

av 23 000 kronor, som avse i fråga om löneutgifterna dels det

generella lönetillägg, som enligt gällande avtal för industritjänstemän skall

tillämpas från och med den 1 januari 1958, dels normala ålders- och kvalifikationstillägg,

samt i fråga om omkostnaderna höjda taxor för porto och

telefon, hyreshöjning samt ökade revisionskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag

av 153 000 kronor.

106:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 204), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

107 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj .ts förslag (punkt 113, s. 204 och 205), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

79

108 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 205—209) att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för försäkringsinspektionen,

dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 455 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 049 700 kronor.

Departementschefen tillstyrker inrättande av en kontoristtjänst i Ae 9

och beräknar medelsbehovet härför till 13 656 kronor. Vidare förordas att en

förste byråsekreterare i Ae 21 och en byrådirektör i Ae 24 överföres till ordinarie

stat.

Övriga utgiftsstegringar är huvudsakligen av automatisk natur och föranledda

dels av löneplansrevisionen m. m., dels av att medel för understödsföreningsavdelningen

beräknats för helt budgetår.

Departementschefens nu framlagda förslag innebär, att det å staten för

försäkringsinspektionen beräknade beloppet för avlöningar och pensioner

bör för budgetåret 1958/59 höjas med 338 200 kronor.

I fråga om omkostnadsstaten föreslås en sammanlagd ökning med 29 900

kronor. Särskilda uppbördsmedel upptages med oförändrat belopp, 7 600

kronor.

De i staten för försäkringsinspektionen ingående posterna kommer vid

bifall till vad departementschefen föreslagit att ökas med sammanlagt

368 100 kronor till 1 433 900 kronor.

Under hösten 1957 har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande

meddelat beslut om de ändringar i personalförteckningen för försäkringsinspektionen,

som föranletts av inspektionens övertagande av tillsynen

över vissa understödsföreningar in. m. Med anledning av departementschefens

tillstyrkanden i det föregående bör i personalförteckningen dels

uppföras en förste byråsekreterartjänst i Ao 21 och ytterligare en byrådirektörstjänst

i Ao 24, dels ock avföras motsvarande extra ordinarie tjänster.

För avsättning till försäkringsinspektionens fond bör anvisas summan av

de bidrag till försäkringsinspektionen, vilka för nästa budgetår redovisas

under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen, och det statsbidrag,

som därutöver erfordras för understödsföreningsavdelningens verksamhet.

Nyssnämnda inkomsttitel har i riksstatsförslaget för budgetåret 1958/59

upptagits med 1 150 000 kronor. Av beloppet beräknas 985 000 kronor vara

bidrag från försäkringsbolagen och 165 000 bidrag från understödsföreningarna.

Utgifterna för understödsföreningsavdelningen kan, vid bifall till vad

departementschefen tidigare föreslagit, beräknas komma att belöpa sig till

455 300 kronor. Med hänsyn till att 15 000 kronor av föreningarnas bidragssunima

skall anses utgöra understödsföreningsavdelningens andel av gemensamma

kostnader för inspektionen erfordras till täckande av utgifterna ett

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

statsbidrag av (455 300 — 150 000 =) 305 300 kronor. Till fonden bör alltså

avsättas sammanlagt (1 150 000 -f 305 300 =) 1 455 300 kronor.

Utskottet tillstyrker de av departementschefen föreslagna personalförändringarna.

Under erinran om att enligt beslut av förra årets riksdag försäkringsinspektionen

från den 1 januari 1958 övertagit tillsynen av vissa understödsföreningar

och stiftelser finner utskottet sig jämväl böra tillstyrka

den verkställda beräkningen av nu ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Stat

Utgifter

Avlöningar och pensioner:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 532 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar

bestämda av Kungl. Maj :t.......... 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... 439 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 155 600

5. Pensioner, förslagsvis ............. 102 000 1 238 900

Omkostnader:

1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m., förslagsvis .. 4 500

2. Sjukvård m. m., förslagsvis........ 4 000

3. Reseersättningar, förslagsvis ...... 33 000

4. Expenser, förslagsvis .............. 84 000

5. Hyror, förslagsvis ................ 49100

6. Publikationstryck, förslagsvis ...... 28 000 202 600

Summa kronor 1 441 500

Särskilda uppbördsmedel

Registreringsavgifter, förslagsvis ...... 7 000

Försålda publikationer, förslagsvis .... 600 7 600

Nettoutgift kronor 1 433 900

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försäkringsinspektionen, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3

januari 1958;

c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 455 300

kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

81

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

109:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 115, s. 210—213) alt dels godkänna

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 342 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 107 100 kronor.

Riksnämnden har i samband med den av 1957 års riksdag beslutade utbyggnaden

av beredskapslagringen av olja ålagts nya arbetsuppgifter, vilka

medfört behov av en kvalificerad tjänsteman med uppgift att handlägga

och föredraga ifrågavarande ärenden. Då arbetsuppgifterna förutsätter förhandlingsvana

och hög grad av självständighet vill departementschefen biträda

riksnämndens förslag att för detta ändamål inrättas en tjänst såsom

byrådirektör i Ae 24. För registreringen av de oljelagringsskyldiga bör inrättas

en tjänst som kontorist i Ae 9. Till revisionsbiträde vid kontrollen av

oljelagringsskyldiga beräknar departementschefen 5 000 kronor.

Departementschefen biträder förslaget om överförande på extra ordinarie

stat av en förste byråsekreterare i 23 lönegraden. Vidare torde ■— i överensstämmelse

med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor — tjänsten som expeditionsvakt

i Ao 7 uppflyttas i lönegrad till Ao 8 och i samband därmed erhålla benämningen

förste expeditionsvakt.

Med hänsyn till den beslutade utredningen om översyn av riksnämndens

organisation har vissa ledigblivna tjänster hos riksnämnden tills vidare icke

återbesatts. Härigenom beräknas vissa besparingar uppstå å avlöningsanslaget

under posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Bland annat behöver

medel för nästa budgetår icke beräknas för en byrådirektörstjänst i

Ao 24. Ett häremot svarande belopp torde få överflyttas till posten avlöningar

till icke-ordinarie personal för bestridande av ersättning till en tjänsteman

för planläggning av drivmedelsberedskapen och för handläggning av

vissa beredskapsfrågor i övrigt på bränsle- och trafikområdena.

Den centrala handläggningen av kontrollen av riksnämndens beredskapslager

handhaves förutom av en byråintendent i Ae 23 av en förrådskontrollant

i Ag 16, vilken senare avlönas från anslaget till Omkostnader för

statlig lagerhållning. Kostnaden för avlöning till förrådskontrollanten föreslås

skola fr. o. m. nästa budgetår bestridas från riksnämndens avlöningsanslag.

Vid bifall till vad nu föreslagits ökar medelsbehovet för nästa budgetår

med 64 700 kronor. För redan beslutade arvodeshöjningar torde posten till

(i Rihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 10

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

arvoden och ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, böra uppräknas med

3 300 kronor, och för löneklassändringar uppskattas det ökade medelsbehovet

till 3 600 kronor. Slutligen bör på grund av löneplansrevisionen m. m.

anslaget uppräknas med 163 600 kronor.

I personalförteckningen för riksnämnden bör uppföras en tjänst som byrådirektör

i Ae 24 och en förste byråsekreterartjänst i Ae 23. Vidare bör en

tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 utbytas mot en tjänst som förste expeditionsvakt

i Ao 8.

Utskottet tillstyrker de av departementschefen förordade ändringarna i

personalförteckningen och har icke något att invända mot den verkställda

anslagsberäkningen.

Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit

Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,

såvitt nu är i fråga, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 271 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 27 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ................................ 883 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 160 600

Summa kronor 1 342 300

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 342 300 kronor.

110:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 116, s. 213 och 214), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 176 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

8£

111 ro) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 117, s. 214—216) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 30 680 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 100 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget

för nästa budgetår höjes med 9 110 000 kronor. Riksnämnden har därvid

beräknat ränte- och lagringskostnaderna till 7 840 000 kronor respektive

240 000 kronor. Utgångspunkten har därvid varit att 549 milj. kronor av

krediten tages i anspråk. Genom viss utjämning och omfördelning av lagerhållningen

räknar departementschefen emellertid med att dispositionen av

krediten kommer att sjunka till omkring 500 milj. kronor. Med anledning

härav torde räntekostnaderna komma att sjunka med ca 2,5 milj. kronor

jämfört med riksnämndens beräkningar.

Såsom föreslagits under punkten Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar torde kostnaderna för avlöning till innehavaren av

en tjänst såsom förrådskontrollant i Ag 16, vilken nu avlönas från förevarande

anslag, fr. o. in. nästa budgetår böra bestridas från riksnämndens

avlöningsanslag. Resekostnadsersättningar och traktamenten till nämnda»

tjänsteman torde dock alltjämt böra utgå från anslaget till Omkostnader

" för statlig lagerhållning. Någon omräkning av anslaget på grund härav torde

icke böra ske.

Mot vad riksnämnden i övrigt föreslagit har departementschefen ej funnit

anledning till erinran.

Till omkostnader för statlig lagerhållning bör sålunda för nästa budgetår

anvisas (25 100 000 + 5 340 000 -f 240 000 =) 30 680 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och tillstyrker alltså, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes

till 30 680 000 kronor, innebärande en anslagshöjning av 5 580 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag.

av 30 680 000 kronor.

Krisförvaltmngen

112:o) Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 219 och 220) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 243 av herrar Lindblom

och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl. hemställts,

såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 125 000

kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

84

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 180 000 kronor.

Från anslaget bestrides dels avlöningskostnader för sådan övertalig personal

vid statens priskontrollnämnd, som efter nämndens upphörande tills

vidare beretts anställning inom främst statens pris- och kartellnämnd, dels

avlöningskostnaderna för sådana tjänstemän, vilka innehar extra ordinarie

tjänster vid statens krisorgan och vilkas tjänstgöring inom krisförvaltningen

upphört utan att de för tillfället kunnat beredas någon fast placering eller

anställning med ersättning i annan ordning (X ht 1957 s. 208).

Såsom anfördes under förevarande punkt i 1957 års statsverksproposition

har vidare vid pris- och kartellnämnden ordnats en särskild beredskapsorganisation,

vari ingår personal, som tidigare tillhört priskontrollnämnden men

icke kunnat fast inplaceras i pris- och kartellnämnden. Ifrågavarande beredskapsorganisation

skulle användas för en sådan skärpt prisövervakning, som

i rådande läge kunde anses erforderlig. Det kunde vid tiden för framläggandet

av propositionen icke bedömas hur länge en sådan beredskap skulle

“behöva upprätthållas. Det ansågs därför motiverat att tills vidare bibehålla

förevarande anslag.

Läget i dag kan icke anses innebära samma risker för prisstegringar som

för ett år sedan. Departementschefen förutsätter därför att den särskilda

beredskapsorganisationen inom pris- och kartellnämnden efter hand skall

kunna begränsas.

Från anslaget torde liksom hittills få bestridas även kostnaderna för avlöning

åt extra ordinarie befattningshavare vid de statliga krisorganen, i den

mån medel härför icke i annan ordning kan ställas till förfogande. Av ursprungligen

inrättade 22 extra ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen

är numera endast 8 besatta, nämligen en byråchefstjänst i Ae 26, fyra byrådirektörstjänster

i Ae 24, två förste byråsekreterartjänster i Ae 21 och en

byråsekreterartjänst i Ae 19. Från förevarande anslag bestrides kostnaderna

för avlöning — förutom till tre f. d. befattningshavare vid priskontroll-;

nämnden, vilka ingår i den nyss nämnda beredskapsorganisationen — endast

till en extra ordinarie tjänsteman vid de statliga krisorganen, nämligen till

en f. d. befattningshavare vid statens handels- och industrikommission, vilken

för närvarande tjänstgör vid kommerskollegiets elektriska byrå.

Med dessa utgångspunkter beräknar departementschefen medelsbehovet å

anslaget för nästa budgetår till 150 000 kronor.

Utskottet vill erinra om att från förevarande anslag avlönas bl. a. vissa

f. d. befattningshavare vid statens priskontrollnämnd, vilka vid nämndens

avveckling den 31 december 1956 icke kunde beredas fast anställning. Enligt

vad utskottet under hand inhämtat bestod ifrågavarande personal ursprungligen

av 14 personer, däribland tre tjänstemän som innehava extra

ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen. Vid utgången av innevarande

budgetår beräknas av nämnda personal, utöver förenämnda tre extra ordinarie

tjänstemän, högst fem tjänstemän behöva avlönas från avvecklingsanslaget.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t låter tillse, att den återståen
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

85

de personalen så snabbt ske kan överföres till andra statliga organ eller till

privat tjänst. Utskottet delar alltså den uppfattning, som härutinnan kommit

till uttryck i de föreliggande motionerna, såvitt nu är i fråga. Då

emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, det nu äskade anslaget, vilket

innebär en minskning i förhållande till löpande budgetår med 30 000 kronor,

är beräknat med hänsyn till en successiv alltefter förefintliga möjligheter

betingad omplacering av ifrågavarande personal, anser utskottet icke

tillrådligt att ytterligare reducera anslaget. Detsamma bör alltså för nästa

budgetår uppföras med 150 000 kronor. Härav följer, att utskottet icke kan

i anslagsfrågan biträda det motionsvis gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu

är i fråga, till Avuecklingskostnader för statens priskontrollnämnd

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

! Diverse

113:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 121 och 122, s.

221) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Bgggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 089 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 591 000 kronor.

114:o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 123, s. 221 och 222), innebärande en anslagsminskning

av 5 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 27 600 kronor.

115:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 222 och 223), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8G

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

116:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 125, s. 223 och 224), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 550 000

kronor.

117:ö) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 126, s. 224 och 225) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 104 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 52 000 kronor.

I april 1956 beslöt nordiska ekonomiska samarbetsutskottet att tillsätta

ett specialutskott för att utreda frågan om ett närmare nordiskt samarbete

beträffande turistinformationskontoren i Amerikas förenta stater. Specialutskottet,

som fortsätter utredningsarbetet rörande inrättandet av ett gemensamt

nordiskt turistinformationskontor i New York, har nu föreslagit

en för Danmark, Finland, Norge och Sverige gemensam annonserings- och

reklamkampanj på den amerikanska västkusten. Den årliga kostnaden för

kampanjen har beräknats till 35 000 dollar, varav från vartdera Danmark,

Norge och Sverige 10 000 dollar och från Finland 5 000 dollar. Det förutsättes,

att från intresserade trafikföretag skall erhållas bidrag med sammanlagt

ytterligare minst 15 000 dollar, som i första hand skulle användas

för utvidgning av verksamheten på östkusten.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har vid sammanträde i Oslo den

11 oktober 1957 beslutat att anbefalla en lösning av frågan i enlighet med

det av specialutskottet framlagda förslaget.

I insikt om värdet av den ifrågasatta turistinformationsverksamheten biträder

departementschefen samarbetsutskottets förslag och beräknar i statsbidrag

för nästa budgetår 52 000 kronor, utgörande motvärdet till 10 000

dollar.

Anslaget bör för nästa budgetår uppföras med (52 000 + 52 000 =)

104 000 kronor. En förutsättning för utbetalning av anslaget bör vara, att i

Danmark och Norge statsbidrag beviljas med motsvarande belopp. Som villkor

för utbetalning av bidraget till den föreslagna nya turistvärvningskampanjen

bör därjämte gälla att statsbidrag i Finland beviljas med motvärdet

till 5 000 dollar och att bidrag erhålles från trafikföretag och andra intressenter

med ett sammanlagt belopp motsvarande ytterligare minst 15 000

dollar.

Utskottet anser sig på av departementschefen angivna förutsättningar

böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen, som innebär en anslagshöjning

av 52 000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1058

87

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta

stater för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

104 000 kronor.

118:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 127, s. 225—228) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 10 300 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Norling m. fl. (I: 175) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Stockholm m. fl. (II: 198), hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till avsättning till Fonden för idrottens främjande för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 16 906 850 kronor samt att därutöver

ett belopp som motsvarar ett anslag av tio kronor per år och aktiv medlem

ställes till de lokala idrottsföreningarnas förfogande.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 198.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 000 000 kronor.

I inkomna framställningar om bidrag för nästa budgetår har äskats medel,

som avsevärt överstiger det nuvarande anslagsbeloppet. En väsentlig

höjning av bidragssumman är därför i och för sig önskvärd. Med hänsyn

till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa de statliga utgifterna, är

det dock, framhåller departementschefen, icke möjligt att ens tillnärmelsevis

biträda alla de framförda önskemålen. Departementschefen erinrar om att anslaget

från så sent som budgetåret 1954/55 höjts med ej mindre än 2 milj.

kronor och för det nu löpande budgetåret är upptaget med 10 milj. kronor.

Vidare erinras om att av anslaget för innevarande budgetår ej oväsentliga belopp

avses komma att tagas i anspråk för engångsändamål, bl. a. för pågående

ombyggnad av Stockholms stadion, som — med hänsyn till vad departementschefen

anmäler i det följande — ej kommer att belasta anslaget för

nästa budgetår. Redan oförändrad medelsanvisning skulle sålunda innebära

en god förbättring av medelstillgången. Departementschefen vill likväl

— såsom ett positivt uttryck för sin uppfattning, att idrottsrörelsen på

grund av sin betydelsefulla verksamhet förtjänar ett värdefullt stöd av

statsmakterna — förorda att anslaget för nästa budgetar uppräknas med

300 000 kronor, vilket är dubbelt så mycket som den förra året beslutade

höjningen.

Beträffande den i det tidigare redovisade särskilda framställningen om

medelsanvisning till VM-tävlingarna i fotboll har undersökts möjligheterna

för Aktiebolaget Tipstjänst att under innevarande år anordna en extra tipsomgång.

Det har därvid konstaterats att eu extra tävlingsvecka skulle kunna

hållas i juni i år efter den normala tipssäsongens avslutning. För riksdagens

kännedom torde nu få erinras, att Kungl. Maj:t den 16 maj 19;>7 på

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

föredragning av dåvarande konsultativa statsrådet Lindell förordnat, att

därest en extra tipsomgång kommer att anordnas sommaren 1958 skall

300 000 kronor av statens andel av vinstmedlen få användas till bestridande

av vissa kostnader i samband med VM-tävlingarna.

Vidkommande stadionstyrelsens framställning har departementschefen

ansett ytterligare statsbidrag till ombyggnadsarbetena böra övervägas. Riksdagen

uttalade visserligen förra året, att det borde undersökas om icke

stadion i annan ordning än medelst ianspråktagande av idrottsanslaget skulle

kunna finansiera återstoden av byggnadskostnaderna. Vid behandlingen

av frågan har departementschefen dock blivit övertygad om att även för

nästa budgetår ett visst tillskott av statsmedel är oundvikligt, för att arbetena

med uppförande av den nya fondläktaren skall kunna slutföras i tid

för de planerade europamästerskapstävlingarna i fri idrott under sensommaien

1958. Riksidrottsförbundet har också tillstyrkt fortsatt medelsanvisning

till stadionbygget från idrottsfonden, men därvid utgått ifrån att icke

behovet av medel för andra ändamål, som regelmässigt åtnjuter stöd från

fonden, blir eftersatta. Med hänsyn härtill och till riksdagens ställningstagande

i anslagsfrågan förra året har departementschefen i fråga om sättet för

medelsanvisningen övervägt möjligheterna att bekosta även statens bidrag

till de avslutande arbetena i stadion ur nettoinkomsten av den förutsatta extra

tipsomgången. Stadionstyrelsens framställning ligger för närvarande under

saklig prövning i handelsdepartementet, och avkastningen av en extra tipsomgång

är svår att bedöma på förhand. Departementschefen har likväl anledning

att räkna med att oundgängligen erforderliga medel till fullföljande

av arbetena i stadion i vart fall kommer att kunna rymmas inom överskottet

av den särskilda tipsomgången. I enlighet härmed är det departementschefens

avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t, att överskjutande

belopp av statens andel i nettovinsten av denna extra tipsomgång skall

tillföras idrottsfonden för att sedan ur fonden på vanligt sätt disponeras för

med fonden avsedda ändamål, däribland för stadionbygget i den utsträckning

Kungl. Maj :t vid sin prövning av ärendet kan finna skäligt. Härigenom anser

departementschefen sig ha tillgodosett såväl riksdagens som riksidrottsförbundets

uttalade önskemål, att de fortsatta kostnaderna för stadionbygget

ej skall medföra inskränkning i möjligheterna att ur fonden lämna bidrag

till olika idrottsändamål, som regelmässigt åtnjuter stöd därifrån.

Till utskottet har under hand överlämnats en av statssekreteraren i handelsdepartementet

undertecknad promemoria av följande innehåll:

Tipssäsongen omfattar i allmänhet 43 tävlingar och upphör i början av

juni vid avslutande av de svenska fotbollsserierna. Under större delen av

sommaren saknas sedan underlag för ytterligare tipstävlingar.

Sedan det konstaterats vid underhandskontakt med Aktiebolaget Tipstjänst,

att en extra tipsomgång kan anordnas i samband med VM-tävlingarna

i fotboll i juni 1958, har i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln,

p. 127, s. 227, för riksdagens kännedom meddelats, att Kungl. Maj :t den

16 maj 1957 förordnat, att därest en extra tipsomgång genomföres i juni

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 105S

89

1958 300 000 kronor av statens andel av vinstmedel skall få användas till

bestridande av vissa kostnader i samband med VM-tävlingarna i fotboll.

Samtidigt anmälde handelsministern för riksdagen sin avsikt att sedermera

hemställa till Kungl. Maj :t om bemyndigande att låta överskjutande belopp

av statens andel i "nettovinsten av den extra tipsomgången tillföras idrottsfonden,

för att sedan ur fonden på vanligt sätt disponeras för med fonden

avsedda ändamål, däribland för pågående ombyggnad av Stockholms stadion.

Enligt vad Aktiebolaget Tipstjänst numera upplyst har möjligheter yppat

sig att med de i VM-turneringen ingående matcherna och fyra schweiziska

mästerskapsmatcher anordna ytterligare en extra tipsomgång i juni 1958.

Tanken har därvid uppkommit att låta en del av statens inkomster av denna

tipsomgång tillgodose vissa större idrottsplatsbyggen. Från flera städer,

däribland Göteborg, Malmö och Norrköping, finns nämligen hos riksidrottsförbundet

inneliggande ansökningar om bidrag för byggnadsändamål till

sammanlagt belopp överstigande härför beräknade medel. Det kan dessutom

numera förutses, att nettovinsten av den första extra tipsomgången, utöver

det för VM-tävlingarna avsedda beloppet 300 000 kronor, icke förslår till

kostnaderna för Stadions ombyggnad.

Handelsministern har för avsikt att, därest denna ytterligare tipsomgång

kommer till stånd, hos Kungl. Maj :t hemställa att 700 000 kronor av statens

andel i vinsten skall tillföras idrottsfonden för att sedan därur efter riksidrottsförbundets

förslag få disponeras för idrottsplatsändamål.

Utskottet. Vid sin behandling av idrottsanslaget föregående år framhöll

utskottet, under erinran om att viss del av det då äskade anslaget avsetts för

bestridande av kostnaderna för om- och tillbyggnad av Stadion, att denna belastning

av anslaget torde medföra, att möjligheterna av att inom övriga

delar av landet ur idrottsfonden erhålla bidrag till olika slags anläggningar

för idrottsändamål komme alt avsevärt minskas. Detta vore enligt utskottets

mening icke tillfredsställande, helst som av inkomna ansökningar att döma

bidragsbehovet härvidlag vore betydande. Utskottet förutsatte emellertid, att

det föreslagna sättet för Stadions om- och tillbyggnad begränsades till att

gälla budgetåret 1957/58.

Departementschefen föreslår nu, att anslaget för nästa budgetår höjes

med 300 000 kronor. Genom de två extra tipsomgångarna beräknas ett sammanlagt

belopp av ca 1,5 miljon kronor kunna tillföras idrottsfonden för att

sedan ur fonden på vanligt sätt disponeras för med fonden avsedda ändamål.

Under hänvisning till utskottets föregående år gjorda uttalande rörande

Stadions om- och tillbyggnad förutsätter utskottet, att det nu skall bliva

möjligt att bättre än hittills varit fallet tillgodose behovet av övriga idrottsanläggningar.

Mot det av Kungl. Maj:t äskade anslaget har utskottet icke något att erinra.

Härav följer, alt utskottet avstyrker motionerna I: 175 och II: 198.

Utskottet hemställer,

atl riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 175 och II: 198, till Avsättning

till fonden för idrottens främ jande för budgetåret 1958/59 anvisa

ett anslag av 10 300 000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

119:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 228 och 229), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

1 250 000 kronor.

120:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 129, s. 229 och 230) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 19 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 700 000 kronor.

Vid utgången av föregående budgetår förelåg ansökningar om bidrag från

lotterimedelsfonden å sammanlagt 23,8 milj. kronor. Behovet av statsmedel

för stöd till teater- och orkesterändamål samt andra sådana kulturella ändamål,

vartill bidrag lämnas ur lotterimedelsfonden, är alltså betydande. I och

för sig skulle det därför vara önskvärt, framhåller departementschefen, att

avsevärt höja förevarande anslag. Med hänsyn till budgetläget torde dock ökningen

böra begränsas till 1,1 milj. kronor, motsvarande i huvudsak de ökade

anspråk på bidrag ur fonden, som kan beräknas komma att ställas på grund

av löne- och kostnadshöjningarna vid de statsunderstödda teatrarna och orkestrarna.

Då departementschefen emellertid förutsätter att från och med

nästa budgetår behovet av statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

skall tillgodoses över anslag å åttonde huvudtiteln, och ej såsom för

närvarande från lotterimedelsfonden, kominer likväl ett visst ökat utrymme

att finnas för bidragsgivningen åt de tillfälliga ändamålen.

I förevarande sammanhang torde bringas till riksdagens kännedom att

Kungl. Maj :t genom särskilda beslut den 23 november 1956 och den 15 november

1957 medgivit, att Svenska penninglotteriet aktiebolag finge under

vart och ett av åren 1957 och 1958 anordna ett särskilt lotteri till förmån

för konst och teater. 1957 års lotteri, vilket omfattade 165 000 lotter å 100

kronor, gav en behållning av 4 962 500 kronor. Det för år 1958 beviljade lotteriet

är avsett att omfatta högst 165 000 lotter till nyssnämnda pris. Tanken

är att behållningarna å de två lotterierna skall användas dels för de kungl.

teatrarnas ombyggnad och dels för byggnadsarbeten inom nationalmuseums

verksamhetsområde.

Anslaget torde för nästa budgetår uppföras med (18 700 000 -f 1 100 000

= ) 19 800 000 kronor.

Utskottet finner sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning,

som i förhållande till löpande budgetår innebär en höjning med

1 100 000 kronor. Med hänsyn härtill och då avsikten är att från och med

nästa budgetår över anslag å åttonde huvudtiteln och icke som för närvarande

är fallet från lotterimedelsfonden tillgodose behovet av statsbidrag till

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

91

byggnadsarbeten vid folkhögskolor, kommer ett ökat utrymme att finnas för

bidragsgivningen åt de tillfälliga ändamålen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 19 800 000 kronor.

121 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 130, s. 230 och 231), innebärande att från och med budgetåret

1958/59 samtliga utgifter för oljelagringsrådet och statens lånenämnd för

den mindre skeppsfarten skola belasta förevarande anslag i stället för såsom

hittills andra anslag under tionde huvudtiteln, får utskottet, under erinran

om att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 12 000 kronor,

hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. ni.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 37 000

kronor.

122:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 231), innebärande en av ökad belastning

föranledd anslagshöjning av 99 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

123 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132,

s. 231 och 232), som föranledes av den ökade belastningen ävensom av att

anslaget avses skola delvis bestrida kostnaderna för svenskt deltagande i

Lissabonkonferensen i oktober 1958 om revision av den industriella äganderätten,

får utskottet, under erinran om att anslaget för innevarande budgetår

är uppfört med 90 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 121 000 kronor.

Uppskjutna frågor

124 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 105: Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Stipendier

för främjande av högre ekonomiska studier,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

punkten 118: Statens handelslicensnämnd: Avlöningar samt

punkten 119: Statens handelslicensnämnd: Omkostnader;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 21 mars 1958

På statsutskottets vägnar;

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Ohlon, Gustaf Andersson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,

Rikard Svensson, Söderberg, Ragnar Bergh, Hesselbom, Jacobsson och Anders

Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg, Petterson

i Degerfors, Thapper, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Wedén, Andreasson,

Lassinantti, Heckscher och fru Sjövall;

dock att herr Widén deltagit i stället för herr Wedén vid behandlingen av

punkterna 50—124.

Reservationer

1) vid punkten i (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Ohlon, Ivar

Johansson, Pålsson, Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, Ståhl, fröken

Elmén, herrar Rubbestad och Wedén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande (s. 4) bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den i motionerna I: 243 och II: 293 uttalade uppfattningen,

att frågan om igångsättande av denna förberedande undersökning torde

utan större olägenhet kunna skjutas på framtiden. Utskottet anser sig därför

icke böra tillstyrka, att medel anvisas för ändamålet. Kommerskollegiets

avlöningsanslag bör alltså i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag minskas

med 15 000 kronor till 3 165 100 kronor med den fördelning på anslagsposter,

som utskottet i det följande föreslår.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

93

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 1 163 200

2. Axvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 10 800

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal 1 599 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 391 400

Summa kronor 3 165 100

b) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 165 100 kronor.»

2) vid punkten U (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av

herrar Ohlon, Ragnar Bergh, Jacobsson, Anders Johansson, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,

Wedén och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort i enlighet med yrkandet

i motionerna 1:243 och 11:293 samt 1:244 och 11:294 avslå Kungl.

Maj :ts förslag om nyinrättande av en amanuenstjänst och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande (s. 11) bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att personalorganisationen vid pris- och kartellnämnden

fastställdes så sent som vid 1956 års riksdag. Med hänsyn till

den korta tid, som nämnden varit i funktion, kan det enligt utskottets mening

ifrågasättas, om tillräcklig erfarenhet hittills vunnits till stöd för en

utbyggnad av organisationen. Härtill kommer den under senare år alltmer

tilltagande konkurrensen inom näringslivet. Nu angivna förhållanden torde

giva anledning till största försiktighet, då det gäller utbyggnad av organisationen.

Utskottet anser sig därför i nuvarande läge icke berett tillstyrka

den av departementschefen föreslagna förstärkningen av nämndens personalorganisation

med en amanuens. Utskottet vill härvid nämna, att departementschefen

icke anfört någon som helst motivering för inrättandet av

denna tjänst. Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit torde förevarande

anslag böra minskas med 20 600 kronor till 1 660 100 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall

till motionerna 1:243 och 11:293 samt 1:244 och 11:294,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 79 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................

36 000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 328 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 215 900

Summa kronor 1 660 100

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 100

kronor.»

3) vid punkten 45 (Bidrag till institutet för konserveringsforskning) av

herrar Ohlon, Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, Ståhl, fröken Elmén

och herr Wedén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 102

och 11:82 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Utskottet har tidigare senast vid förra årets riksdag vid behandlingen av

motioner om ökat stöd åt tillverkningen av alkoholfria drycker av frukt

uttalat önskvärdheten av att forskningen på detta område erhölle effektivt

stöd. Under hänvisning härtill vill utskottet i enlighet med det motionsvis

gjorda yrkandet förorda, att det av Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskade

anslaget höjes med 30 000 kronor till 602 900 kronor och att detta utökade

belopp anslås till juiceforskning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 102 och II: 82, till Bidrag

till institutet för konserveringsforskning för budgetåret 1958/

59 anvisa ett förslagsanslag av 602 900 kronor.»

4) vid p un k ten 49 (Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi)

av herrar Ohlon och Wedén.

5) vid punkten 52 (Bidrag till företagareföreningar in. fl.) av herrar

Ohlon, Ivar Johansson, Pälsson, Söderberg, Jacobsson, Anders Johansson,

Malmborg, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Widén, Andreasson och

Lassinantti, vilka ansett att utskottet bort avstyrka förslaget om ändring beträffande

finansieringen av företagareföreningarnas verksamhet och att till

följd härav i anledning av motionerna I: 52 och II: 60 samt I: 299 och II:

383 statens bidrag till administrationskostnader och subventioner bort

höjas till 700 000 kronor respektive 300 000 kronor samt att därför

dels utskottets yttrande från och med det stycke på s. 40, som börjar med

»Med hänsyn», till och med det stycke, som på s. 41 slutar med »vara motiverad»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt departementschefens föreliggande förslag skola företagareföreningarnas

nettoränteinkomster i första hand användas för att täcka föreningarnas

administrationskostnader. Samtidigt härmed föreslås en avsevärd

begränsning av statens bidrag till dessa kostnader. Som motivering

härför har anförts att föreningarna ha möjligheter till så betydande ränte
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

95

inkomster av sin utlåningsverksamhet, att dessa tillsammans med det reducerade

statsbidraget och övriga intäkter äro tillräckliga för alt täcka

administrationskostnaderna. Utskottet vill till en början framhålla, att frågan

om huruvida gällande räntesatser komma att förbliva oförändrade under

nästa budgetår torde sammanhänga med konjunkturutvecklingen och

läget på kreditmarknaden. Enligt utskottets mening kan det icke vara tillrådligt

att basera föreningarnas behov av administrationsmedel på ränteinkomster,

vilkas storlek alltså icke kan överblickas. Utskottet vill vidare

framhålla, att föreningarnas huvuduppgift icke är utlåningsverksamhet.

På föreningarna bör i första hand ankomma att genom upplysnings- och

rådgivningsverksamhet underlätta för företagare att etablera sig framför

allt inom ur lokaliseringssynpunkt önskvärda områden. Det är att befara,

att genom den av departementschefen nu föreslagna omläggningen beträffande

finansieringen av föreningarnas verksamhet dessa komma att i högre

grad än hittills varit fallet inrikta sitt intresse på låneverksamhet. En annan

tänkbar följd är, att vissa landsting kunna komma att reducera sina bidrag

till föreningarna. Det framstår för utskottet som en angelägenhet av vikt,

att föreningarna få största möjliga stöd av staten för att de skola kunna

fylla sin uppgift främst såsom upplysnings- och rådgivningsorgan. Det är

ur denna synpunkt av betydelse, att de få ett fixt bidrag av staten till sina

omkostnader. Av det anförda följer, att utskottet icke kan biträda departementschefens

förslag, att nettoränteinkomsterna i första hand skola användas

för att täcka föreningarnas administrationskostnader. Detta förslag

står enligt utskottets mening icke heller i överensstämmelse med hittills

vedertagna principer för finansiering av föreningarnas verksamhet. Utskottet

delar alltså den uppfattning i denna fråga, som motionsvis kommit till

uttryck. Beträffande medelstilldelningen under anslaget för nästa budgetår

synas utskottet goda skäl tala för en höjning av anslaget i anslutning till

yrkandena i motionerna I: 52 och II: 60 samt I: 299 och II: 383. Med hänsyn

emellertid till det statsfinansiella läget anser utskottet sig icke böra

tillstyrka högre medelstilldelning än 1 miljon kronor, vilket i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag innehar en ökning med 300 000 kronor. Av det

sålunda föreslagna anslaget böra 700 000 kronor avses till administrationskostnader

och 300 000 kronor till subventioner.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 52 och II: 60, I: 299 och II: 383, samtliga dessa motioner

såvitt nu är i fråga, samt med avslag å motionen 11:299,

till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;»

6) vid punkten 58 (Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. in.) av herrar Näsström,

Gustaf Andersson, Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmquist, Rikard

Svensson, Ilesselbom, Petterson i Degerfors, Thapper, Gustafsson i Stock
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958

holm, Karlsson i Olof ström, Andreasson och fru Sjövall, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande (s. 44) bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens mening, att denna garantigivning

är ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas utlåningsverksamhet.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden är utskottet berett tillstyrka,

att garantiramen för nästa budgetår fördubblas och alltså bestämmes

till 20 miljoner kronor ävensom att densamma för innevarande budgetår

ökas med 5 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet avstyrker de

motionsvis gjorda yrkandena om ytterligare höjningar.»

dels ock utskottets hemställan under c) bort ha följande lydelse:

»c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 171 och II: 194 samt I: 172 och 11:195,

medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

må under budgetåret 1958/59 beviljas intill

ett belopp av 20 000 000 kronor.»

7) vid punkten 65 (Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m.) av herr

Ståhl.

8) vid punkten 76 (Mätnings- och rekognosceringsverksamhet) av herr

Ståhl.

580467 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 t s. 1 i texten
  2. Rskr. 1958 A:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 ti a1 i texten
  3. Rskr. 1958 A:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 und s. 1 i texten