Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1958-03-21 · 96 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 94 av 96 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
Handelsdepartementet
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1958) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen
för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Handelsdepartementet; Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 346 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Lindblom och Axel Johannes Andersson (I: 243) och den
andra inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl. (II: 293), hemställts,
såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 1 329 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 293.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 106 600 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen,
att en tjänst i reglerad befordringsgång för amanuenspersonal utbytes
mot en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23. Vidare bör en tjänst som
amanuens i reglerad befordringsgång nyinrättas. Nu nämnda personalförändringar
medför ett med 20 100 kronor ökat medelsbehov.
För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m.
torde en uppräkning av anslaget böra ske med 211 900 kronor. För löneklassändringar
beräknas ytterligare 7 400 kronor.
Utskottet. I de båda föreliggande motionerna hemställes, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte avslå departementschefens förslag om inrättandet
av en ny amanuenstjänst. Enligt vad utskottet under hand inhämtat är
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 10
2 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
denna tjänst avsedd för departementets handelsavdelning, där ökade göromål,
främst till följd av spörsmålet om upprättandet av ett europeiskt frihandelsområde
samt oljelagringsfrågor, ansetts motivera en personalförstärkning.
Med hänsyn till vad sålunda upplysts är utskottet berett biträda
departementschefens förslag i denna del. Den verkställda anslagsberäkningen
synes böra godtagas.
Av det anförda följer, att utskottet avstyrker det motionsvis giorda vrkandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 243 och II: 293, såvitt nu är
i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för handelsdepartementet, som föranledes
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen........... 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 516 200
3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .......................... 170 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 458 100
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 154 500
Summa kronor 1 346 000
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 346 000 kronor.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 8), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
90 000 kronor.
3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 8), innebärande
en anslagshöjning av 5 000 kronor till följd av löneplansrevisionen,
höjningen av det rörliga tillägget samt belastningen å anslaget, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
3
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterteltilloerkningen för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 36 000 kronor.
Kommerskollegium m. m.
4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 9—18) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillänypas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till
Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 3 180 100 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 243 av herrar Lindblom
och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl. hemställts,
såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag måtte uppföras med
3165 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 609 300 kronor.
Med hänsyn till den ökade arbetsbördan föreslår departementschefen, att
40 000 kronor anvisas för att möjliggöra anställande av extra arbetskraft.
Vidare föreslås inrättande å kollegiets elektriska byrå av en tjänst som förste
byråingenjör i Ao 23. Härav föranledd kostnadsökning uppgår till 28 200
kronor.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen uppflyftning
i lönegrad från och med nästa budgetår av en tjänst som förste
aktuarie i Ae 21 till Ae 23 samt av två kanslibiträdestjänster i Ao 7 till kontoristtjänster
i Ao 9. Kostnaderna härför beräknas till 3 900 kronor. Vidare
tillstyrker departementschefen extra-ordinariesättning av en tjänst som
förste byråsekreterare i 21 lönegraden och av två amanuenstjänster i den
reglerade befordringsgången.
Kommerskollegium har hemställt om uppdrag att i huvudsaklig överensstämmelse
med ett till skrivelsen fogat förslag årligen upprätta produktionsstatistik
för byggnads- och anläggningsverksamheten samt att åtgärder måtte
vidtagas för anvisande av medel härtill. I skrivelsen framhålles, att en
dylik statistik skulle lämna upplysningar om främst produktionens värde
samt företagens antal, storlek, omsättning, kostnader och personal, vilka
uppgifter vore av största värde för nationalbokföringen, främst nationalinkomstberäkningar,
beräkningen av produktionsvolym och produktivitet samt
andra ekonomisk-statistiska undersökningar. — Vid remissbehandlingen
har i allmänhet vitsordats värdet av den av kommerskollegium föreslagna
statistiken. Dock har den praktiska utformningen kritiserats; bland annat
förordas en väsentlig begränsning av de begärda uppgifterna. Flera instan
-
4 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
ser har också ansett, att den pågående utredningen om ett centralt företagarregister
bör avvaktas. I några yttranden ifrågasättes om ej en försöksverksamhet
i mindre skala först bör komma till stånd.
I anledning av kollegiets förslag om inrättande av statistik över byggnadsoch
anläggningsverksamheten är det departementschefens avsikt att i annat
sammanhang hemställa hos Kungl. Maj :t om bemyndigande att uppdraga
åt kollegium att i samråd med konjunkturinstitutet och eventuellt arbetsmarknadsstyrelsen,
som redan för byggnadsstatistik i viss utsträckning, utreda
formerna och kostnaderna för en provundersökning i mindre skala på
detta område. Då utgifterna härför, enligt vad departementschefen blivit
underrättad om, icke rymmes inom kollegiets löpande avlöningsanslag, förordar
departementschefen att till ändamålet 15 000 kronor särskilt anvisas
för nästa budgetår.
Enligt beslut av 1957 års riksdag skall kostnaderna för en till kommerskollegium
knuten särskild delegation och den tillfälliga personalförstärkning,
som föranledes av Sveriges medverkan i fortsatta utredningar och
förhandlingar inom OEEC rörande förutsättningarna och metoderna för
att upprätta ett europeiskt frihandelsområde, belasta kollegiets avlöningsoch
omkostnadsanslag. Kostnaderna härför beräknas för innevarande budgetår
till 160 000 kronor och för nästa budgetår till 120 000 kronor.
För löneplansrevisionen m. m. samt löneklassändringar förutsätter departementschefen
utgiftsökningar å 368 200 respektive 26 400 kronor. Ä andra
sidan räknas under statistiska byrån med bortfall av 30 900 kronor, utgörande
lönekostnaderna för en tillfällig befattningshavare.
Utskottet. Såsom av ärendet framgår har kommerskollegium framlagt förslag
om inrättande av statistik över byggnads- och anläggningsverksamheten,
varigenom upplysningar skulle kunna vinnas om främst produktionens
värde samt företagens antal, storlek, omsättning, kostnader och personal.
I anledning av detta förslag förordar departementschefen, att en undersökning
göres i syfte att utreda formerna och kostnaderna för en provundersökning
i mindre skala på detta område. Enligt vad utskottet inhämtat är
avsikten att, sedan denna utredning verkställts, igångsätta en dylik provundersökning,
varefter det statistiska arbetet kan påbörjas i full skala.
Utskottet finner skäl tala för att denna förberedande undersökning kommer
till stånd och tillstyrker, att för ändamålet anvisas 15 000 kronor. Härav
följer, att utskottet icke biträder det motionsvis gjorda yrkandet, enligt
vilket med ställningstagande till denna fråga bör anstå tills vidare.
Utskottet tillstyrker de av departementschefen föreslagna ändringarna i
personalförteckningen för kommerskollegium och får härvid erinra om att
riksdagen numera bifallit Kungl. Maj-.ts förslag under bilaga 2 till årets
statsverksproposition, såvitt nu är i fråga. De verkställda anslagsberäkningarna
i övrigt synas böra godtagas.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
5
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1958;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/
59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 1 163 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................... 10 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 614 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 391 400
Summa kronor 3 180 100
b) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 180 100 kronor.
5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 5, s. 18 och 19), innebärande att posten till sjukvård m. m.
minskas med 9 500 kronor, att posterna till bränsle, lyse och vatten, till övriga
expenser, till publikationstryck samt till reseersättningar uppräknas
med (9 200 + 7 000 -f- 8 200 + 2 500 =) 26 900 kronor, får utskottet, under
erinran om att anslaget ökas med 17 400 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 568 500
kronor.
6:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt
6, s. 19—21) att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i
personalförteckningen för bergsstaten, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1958/59, dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 300 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 228 000 kronor.
Departementschefen förordar — i överensstämmelse med vad chefen för
civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
6
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
frågor — att de tre å personalförteckningen upptagna tjänsterna som gruvingenjör
i Ao 23 uppflyttas i lönegrad till Ao 24. Då utsikterna att för de
båda f. n. vakanta ingenjörstjänsterna finna kompetenta innehavare därigenom
synes bli större, torde från och med nästa budgetår medel böra beräknas
under anslaget för samtliga tre tjänster. Departementschefen beräknar
den erforderliga höjningen i anledning av vad som nu föreslagits till 33 700
kronor.
På grund av löneplansrevisionen m. m. samt löneklassändringar föreslås,
att anslaget uppräknas med 37 600 respektive 1 000 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen och har icke
något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för bergsstaten som angivits i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 29 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 37 300
Summa kronor 300 300
c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 300 300 kronor.
7:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 21 och 22), innebärande en anslagshöjning av 3 000 kronor, som
avser posten till övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 43 500 kronor.
8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 8, s. 22 och 23) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Sprängämnesinspektionen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 226 500
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
7
Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner I: 243 av herrar Lindblom
och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl. hemställts,
såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 216 500
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 161 200 kronor.
Departementschefen förordar höjning till 12 000 kronor av de i avlöningsstaten
för arvode åt assistenten beräknade medlen. Inom ramen härför förutsättes
det sedan få ankomma på Kungl. Maj :t att med beaktande av innehavarens
kompetens besluta om arvodets storlek.
Den av förra årets riksdag beslutade ökade lagringen inom landet av
bensin och oljor kommer att påverka omfattningen av sprängämnesinspektionens
kontrollerande verksamhet. I avvaktan på resultatet av pågående
översyn och komplettering inom kommerskollegium av det av 1951 års oljeutredning
i augusti 1956 framlagda betänkandet angående eldfarliga oljor
(SOU 1956:50 och 51) ifrågasätter departementschefen dock icke för närvarande
några nya tjänster hos inspektionen. För nästa budgetår torde det
ökade personalbehovet i stället böra tillgodoses genom att under anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal medel beräknas för anställande
av extra personal i viss utsträckning. Departementschefen uppskattar det
härför erforderliga anslaget till 40 000 kronor.
Såsom automatiska anslagshöjningar beräknar departementschefen 21 200
kronor till följd av löneplansrevisionen m. m. och 1 800 kronor för löneklassuppflyttningar.
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit kommer den av förra
årets riksdag beslutade ökade lagringen inom landet av bensin och oljor att
påverka omfattningen av sprängämnesinspektionens kontrollerande verksamhet.
Då det av 1951 års oljeutredning framlagda betänkandet angående
eldfarliga oljor för närvarande är föremål för översyn och komplettering
inom kommerskollegium, finner utskottet i likhet med departementschefen,
att i avvaktan på resultatet därav några nya tjänster icke böra inrättas hos
inspektionen. För att emellertid under nästa budgetår kunna tillgodose det
ökade personalbehovet föreslår departementschefen, att extra personal anställes
i viss utsträckning. Departementschefen har beräknat kostnaderna härför
till 40 000 kronor, medan i de föreliggande motionerna ett belopp av
30 000 kronor bedömts tillräckligt. Efter de ytterligare upplysningar i ämnet,
som utskottet under hand inhämtat, finner utskottet anledning icke
föreligga att frångå departementschefens ifrågavarande förslag .Härav följer,
att utskottet avstyrker det motionsvis gjorda yrkandet.
Ej heller departementschefens beräkningar i övrigt ha givit utskottet anledning
till erinran.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i
fråga,
8
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ........................................ 92 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 109 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 24 100
Summa kronor 226 500
b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 226 500 kronor.
9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 9, s. 24), innebärande en anslagshöjning av 4 000
kronor till följd av höjda rese- och traktamentskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
32 100 kronor.
10 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 24), innebärande en anslagshöjning av 7 600 kronor i
anledning av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 35 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 73 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 3 700
Summa kronor 112 500
b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 112 500 kronor.
11 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 11, s. 25), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 11200
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
9
12 :o) Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 25 och 26), som innebär automatiska
kostnadsändringar, däribland att enligt grunderna för den reglerade
befordringsgången för biträdespersonal i personalförteckningen uppföres en
tjänst som kontorsbiträde i Ao 5, får utskottet, under erinran om att anslagshöjningen
utgör 35 200 kronor, hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor vidtaga
den ändring som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 226 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 37 800
Summa kronor 273 800
c) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 273 800 kronor.
13:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 26), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 25 200 kronor.
14:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 14, s. 26—30) att dels medgiva, att Kungl. Maj:t
må låta bero vid för budgetåret 1956/57 verkställt överskridande med 5 603
kronor av den i avlöningsstaten för statens pris- och kartellnämnd upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, dels medgiva, att förenämnda anslagspost må för budgetåret 1957/58
överskridas med 11 000 kronor, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Statens pris- och kartellnämnd:
Avlöningar för sistnämnda budgetår anvisa clt förslagsanslag
av 1 680 700 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels förenämnda båda likalydande motioner 1:243 av herrar Lindblom
och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl., i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag måtte uppföras med
1 660 100 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz (1:244) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedin (II: 294), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande
anslag måtte uppföras med 1 660 100 kronor.
Med avseende å motiveringen i sistnämnda båda motioner hänvisas till motionen
1: 244.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 434 600 kronor.
Statens pris- och kartellnämnd, som hemställt att anslaget måtte höjas
med 360 800 kronor till 1 795 400 kronor, har hl. a. framhållit, att kartellregisterarbetet
visat sig så omfattande och tidskrävande att nämnden måst
avdela utredningssektionens nuvarande chef att leda detta arbete. Han biträdes
av en assistent å utredningssektionen jämte från andra avdelningar
tillfälligt utlånade tjänstemän. Nämnden räknar med att kartellregisterarbetet
även i fortsättningen måste oinhänderhas av en särskild arbetsgrupp, i
vilken utom de båda förstnämnda tjänstemännen bör ingå en amanuens i
reglerad befordringsgång.
Pris- och kartellnämnden började sin verksamhet så sent som den 1 januari
1957. Departementschefen är därför icke nu beredd att i den utsträckning,
nämnden ifrågasatt, föreslå ändringar i den vid 1956 års riksdag fastställda
personalorganisationen. Dock synes fr. o. in. nästa budgetår en viss
förstärkning av den med kartellregisterarbetet sysselsatta personalen böra
komma till stånd. För att tillgodose det i petitaskrivelsen redovisade ytterligare
behovet av akademiskt utbildad arbetskraft för kartellregistreringen,
tillstyrker departementschefen sålunda inrättande hos nämnden fr. o. m.
den 1 juli 1958 av en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång. Det
härav föranledda ökade medelsbehovet uppgår till drygt 20 600 kronor.
Den i pris- och kartellnämndens avlöningsstat uppförda obetecknade anslagsposten
till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, synes vid anslagsberäkningen i samband med nämndens tillkomst ha
blivit uppförd med för lågt belopp. Med hänvisning till vad riksräkenskapsverket
härutinnan uttalat, förordar departementschefen att Kungl. Maj:t
måtte inhämta riksdagens bemyndigande att låta bero vid det med 5 603 kronor
för budgetåret 1956/57 framkallade överskridandet av ifrågavarande
anslagspost. På samma sätt torde Kungl. Maj:t böra inhämta riksdagens
bemyndigande att för det nu löpande budgetåret medgiva det överskridande
av anslagsposten, som betingas av att densamma kommit att uppföras med
för lågt belopp. Det ytterligare medelsbehovet uppskattas till omkring 11 000
kronor. För budgetåret 1958/59 synes arvodesposten böra upptagas med av
nämnden begärda 36 000 kronor. Därvid har räknats med i stort sett oförändrad
sammanträdesfrekvens jämfört med nu. Då antalet sammanträden
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
11
varierar nära med arten och omfånget av de ärenden, vilka inkommer till
nämnden, förordas att posten fr. o. m. budgetåret 1958/59 upptages förslagsvis.
Departementschefens förslag i övrigt är föranlett av automatiska utgiftsökningar.
Utskottet. Enligt vad i ärendet upplysts har kartellregisterarbetet visat sig
så omfattande och tidskrävande, att en personalförstärkning befunnits ofrånkomlig.
Såväl statskontoret som statens lönenämnd ha tillstyrkt, att anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppräknas för
ändamålet. Då det vill förefalla, som om arbetskraftsbehovet redan från
början blivit för lågt beräknat, anser även utskottet, att en viss förstärkning
av den med kartellregisterarbetet sysselsatta personalen bör komma
till stånd. Utskottet vill i sådant syfte biträda departementschefens förslag
om inrättande av en tjänst som amanuens. Av det anförda följer, att utskottet
avstyrker motionerna I: 243 och II: 293 samt I: 244 och II: 294, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga.
Vid granskningen av anslagsberäkningen i övrigt har utskottet icke haft
något att erinra. Detsamma gäller vad departementschefen anfört i fråga
om överskridanden av anslagsposten till ax-voden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. medgiva, att Kungl. Maj :t må låta bero vid för budgetåret
1956/57 verkställt överskridande med 5 603 kronor
av den i avlöningsstaten för statens pris- och kartellnämnd
upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t;
II. medgiva, att förenämnda anslagspost må för budgetåret
1957/58 överskridas med 11 000 kronor;
III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 243 och II: 293 samt I: 244 och II: 294, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 79 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 36 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 346 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 218 800
Summa kronor 1 680 700
12
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 680 700
kronor.
15:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 30 och 31), innebärande en anslagsminskning
av 5 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 266 300 kronor.
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. in.
16:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 32—36) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för Sveriges geologiska
undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Sveriges geologiska undersökning:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 559 700 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 200 000 kronor.
Verksamheten hos geologiska undersökningen är numera av den omfattningen,
att behov otvivelaktigt föreligger av en särskild befattning för skötseln
av de kamerala och ekonomiskt-administrativa arbetsuppgifterna. Departementschefen
biträder därför förslaget om inrättande hos undersökningen
från och med nästa budgetår av en förste byråsekreteraretjänst, vilken
dock i anslutning till vad lönenämnden uttalat bör inplaceras i Ae 21.
Samtidigt härmed torde tjänsten som kassör i Ao 12 nedflyttas i lönegrad
till Ao 10. Så länge den nuvarande innehavaren kvarstår, skall enligt sedvanliga
grunder befattningen i Ao 10 hållas obesatt. Omorganisationen motiverar
även indragning av för närvarande anvisade medel till arvode åt ett
kameralt biträde.
I anledning av yrkandena om ytterligare personal tillstyrker departementschefen
vidare inrättande av en tjänst som tekniker i Ae 12 och en
tjänst som instrumentmakare i Ae 9. Därjämte bör två geologbiträden, vilka
nu avlönas från sakanslag, från och med nästa budgetår erhålla tjänster
i Ae 9 och avlönas från förevarande anslag. Vidare bör tjänsterna som geofysiker,
geolog och förste laboratoriebiträde i respektive Ag 21, Ag 21 och
Ag 10 överföras på extra-ordinarie stat.
På grund av ej oväsentligt ökade arbetsuppgifter vid geologiska undersökningens
kontor i Malåträsk föreslår departementschefen — i anslutning
till vad chefen för civildepartementet anfört vid sin anmälan av för flera
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958 13
huvudtitlar gemensamma frågor — att tjänsten som avdelningschef i Ae 23
uppflyttas i lönegrad till Ae 24.
De av departementschefen nu framlagda förslagen innebär merkostnader
för nästa budgetår å sammanlagt 79 400 kronor. Härutöver tillstyrker
departementschefen, att under icke-ordinarieposten 5 000 kronor anvisas
för anställande av tillfällig skrivhjälp.
Vidkommande anslagsposten till avlöningar till extra personal torde få
anmälas, att inom statens sakrevision för närvarande pågår utredning angående
principerna för taxesättningen hos bland annat geologiska undersökningen.
övergång till samma system för debitering av uppdrag, som nu
gäller hos exempelvis statens provningsanstalt, förväntas medföra en rätt
stor ökning av geologiska undersökningens inkomster av beställningar. Vid
sidan härav utgår departementschefen från att uppdragsverksamheten kommer
att under nästa budgetår stiga till en något högre nivå, än undersökningen
räknar med, och departementschefen förordar därför, att anslagsposten
till avlöningar till extra personal uppräknas med 125 000 kronor mot
av undersökningen äskade 110 000 kronor.
Löneplansrevisionen m. m. motiverar en höjning av anslaget med 133 900
kronor, varjämte det för löneklassändringar ökade medelsbehovet uppskattas
till 16 400 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke funnit något vara att erinra mot de av departementschefen föreslagna
ändringarna i personalförteckning och avlöningsstat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ....................................... 493 900
2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis .... 175 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 705 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 185 500
Summa kronor 1 559 700
c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 559 700
kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
17:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 37 och 38), som innebär att anslagsposten
till expenser ökas med 20 300 kronor och anslagsposten till övriga utgifter
för inköp och underhåll av material i geologiska undersökningens nya
lokaler med 3 000 kronor samt att anslaget minskas med 500 kronor för
sjukvård och med 15 000 kronor, avseende vissa flyttningskostnader att utbetalas
under det nu löpande budgetåret, ävensom att anslaget till följd av
ökning av uppdragsverksamheten uppräknas med 260 000 kronor, hemställer
utskottet, under erinran om att anslagshöjningen utgör 267 800 kronor,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 646 500 kronor.
18:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 38 och 39), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Resor och fältarbeten för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 145 000 kronor.
19:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 39 och 40), innebärande en anslagshöjning
av 50 000 kronor till följd av nödvändig komplettering och modernisering
av utrustningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 280 000 kronor.
20 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 41—44), innebärande en anslagshöjning
av 240 000 kronor till följd av redan genomförda löne- och traktamentsförbättringar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 240 000 kronor.
21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 44), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Inventering av torvmossar för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
15
22:o) Sveriges geologiska undersökning: Djupborrning efter salt och olja i
Skåne. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 44 och 45) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
För djupborrningar efter salt och olja i Skåne har medel hittills anvisats
— senast budgetåret 1955/56 — med sammanlagt 3 675 100 kronor. Av
dessa medel återstod vid ingången av innevarande budgetår ca 100 000 kronor.
Enligt under hand inhämtade uppgifter avses den vid ingången av budgetåret
1957/58 redovisade behållningen under anslaget komma att tagas
i anspråk med 50 000 kronor till avlöningar åt den personal, som ännu
sysslar med bearbetningen m. m. av materialet från de tidigare djurborrningarna,
med 10 000 kronor till underhållskostnader för en barackbyggnad
och ett borrtorn samt med återstoden, 40 000 kronor, till vissa geofysikaliska
mätningar å skilda platser i Skåne. Därest sistnämnda arbeten skjutes
på framtiden — vilket departementschefen räknar med skall kunna ske
utan några egentliga olägenheter, då arbetena icke betingas av snart förestående
borrningar —• kan det för budgetåret 1958/59 erforderliga medelstillskottet
begränsas till 25 000 kronor. Departementschefen förutsätter att
efter nämnda budgetår återstående analysarbeten m. in. från de tidigare
djupborrningarna skall kunna bestridas inom ramen för geologiska undersökningens
löpande avlönings- och omkostnadsanslag och att alltså särskild
medelsanvisning härtill under förevarande anslagsrubrik ej skall behöva
ifrågakomma.
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört, har icke
något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Djupborrning efter salt och olja i Skåne för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
23 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 23, s. 45—47) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.
Ruotivare grufaktiebolag äges helt av staten. Bolaget driver icke för närvarande
någon gruvrörelse och saknar omsättningstillgångar. Utgifterna för
bolagets förvaltning tas ur förevarande anslag. Under dessa förhållanden
bar departementschefen ansett motiverat, att även kostnaderna för av kommerskollegium
igångsatta undersökningar inom Ruotivarefältet — vilka
gäller malmens brytvärdhel och helt faller inom ramen för statens av ämbetsverket
företrädda gruvintressen — belastar anslaget till Vissa kostnader
för statens gruvegendom. För riksdagen anmäles, att Kungl. Maj:t ge
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
nom särskilt beslut den 6 december 1957 bemyndigat kommerskollegium att
ur anslaget, som är förslagsvis betecknat, bestrida intill ett belopp av 5 000
kronor kostnaderna för de under sensommaren 1957 utförda flygfotograferingarna
inom malmområdet. Arbetenas snara igångsättande betingades av
att vattenfallsstyrelsen just vid denna tid utförde flygkarteringsarbeten i
trakten av Kvikkjokk, och genom en sammankoppling av arbetena kunde
flygfotograferingen av Ruotivareområdet utföras till en väsentligt lägre
kostnad än om den skulle ha gjorts fristående.
Även fortsättningsvis bör enligt departementschefen — därest riksdagen
icke reser någon invändning häremot — utgifterna för de förberedande undersökningarna
inom Ruotivarefältet belasta förevarande anslag. För nästa
budgetår uppskattas kostnaderna till 17 000 kronor.
För övriga till anslaget hänförliga ändamål — gruvförsvarsutgifter, vissa
resekostnader etc. — beräknas medelsbehovet under budgetåret 1958/59 till
35 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot att utgifterna för de förberedande
undersökningarna inom Ruotivarefältet fortsättningsvis belasta förevarande
anslag. Det för nästa budgetår äskade anslaget tillstyrkes.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
52 000 kronor.
24 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 24, s. 47—50) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 255 100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 971 600 kronor.
I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som biträdande
ingenjör i Ae 13 omvandlas till en tjänst som ingenjör i Ae 15 och
befattningen som kassör i Ae 12 uppflyttas i lönegrad till Ae 13. Härigenom
ökar medelsbehovet med 1 800 kronor. Departementschefen förordar extraordinariesättning
av tre ingenjörstjänster i Ag 17 och av en tjänst som
ingenjörsbiträde i Ag 12.
För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen m. m.
torde uppräkning av anslaget böra ske med 271 800 kronor. För löneklassändringar
beräknas ett med 9 900 kronor ökat medelsbehov.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
17
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 523 800
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 500
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 399 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 036 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 294 100
Summa kronor 2 255 100
b) till Statens provningsans fält: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 100 kronor.
25 :o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 50 och 51), som innebär att anslagsposten till sjukvård
nedräknas med 4 200 kronor samt att posterna till reseersättningar,
till bränsle, gas, elektrisk ström samt vatten, till förbrukningsartiklar m. m.
och till övriga expenser ökas med (15 000 + 15 000 + 35 000 + 9 500 =)
74 500 kronor, hemställer utskottet, under erinran om att anslagshöjningen
utgör 70 300 kronor,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
446 800 kronor.
26:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 26, s. 51 och 52), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.
27 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 27, s. 52—57) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 676 700 kronor.
2 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr JO
18
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 076 700 kronor.
För budgetåret 1957/58 beräknades anstaltens inkomster av beställningsverksamheten
till 4 600 000 kronor. Nettoutgiften för anstaltens egen forskning
bestämdes till 1 200 000 kronor.
För nästa budgetår beräknar styrelsen, att inkomsterna av beställningsverksamheten
skall stiga till 6 800 000 kronor eller med 2 200 000 kronor utöver
det belopp, som upptagits för innevarande budgetår. Styrelsen har vidare
begärt, att nettoutgiften för egen forskning skall höjas med 550 000
kronor till 1 750 000 kronor.
För egen del beräknar departementschefen — bland annat med hänsyn
till den nedskärning som skett av styrelsens yrkanden under utrustningsanslaget
— beställningsverksamhetens omfattning under nästa budgetår till
5 600 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande
budgetår med 1 000 000 kronor. Den föreslagna höjningen av nettoutgiften
för egen forskning anser departementschefen sig icke kunna tillstyrka.
Den beräknade ökningen i beställningsverksamheten förutsätter, att anstaltens
utgiftsram i motsvarande mån utvidgas. Avlönings- och omkostnadsanslagen
bör sålunda för nästa budgetår uppföras med tillhopa (4 600 000 4- 1 000 000 =) 5 600 000 kronor.
Nämnas må i detta sammanhang, att de taxebestämmelser enligt vilka
anstalten debiterar sina uppdrag för närvarande är föremål för översyn. Avsikten
är att få till stånd en taxesättning, som icke blott täcker sådana kostnader
som belastar anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag utan även
de s. k. dolda kostnaderna. De ändrade bestämmelserna väntas medföra en
icke oväsentlig inkomstökning.
I fråga om styrelsens yrkanden under avlöningsanslaget tillstyrker departementschefen,
att vid anstalten inrättas en tjänst som förste forskningsingenjör
i Ae 26 och en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21. Härför beräknas
medelsbehovet till 58 300 kronor.
Vidare föreslås överförande av vissa tjänster till extraordinarie stat.
Det okade medelsbehovet för extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga
biträden i anledning av anstaltens utvidgade verksamhet beräknar
departementschefen till 324 900 kronor. För automatiska utgiftsökningar till
följd av löneplansrevisionen m. m. torde en uppräkning av anslaget böra ske
med 188 000 kronor. För löneklassändringar beräknas ett ökat medelsbehov
av 28 800 kronor.
Utskottet. Departementschefen beräknar beställningsverksamhetens omfattning
under nästa budgetar till 5 600 000 kronor, vilket innebär en ökning
i förhallande till löpande budgetår med 1 000 000 kronor. Den beräknade
ökningen i beställningsverksamheten förutsätter, att försöksanstaltens
utgiftsram i motsvarande mån utvidgas. Utskottet tillstyrker, att anstaltens
avlönings- och omkostnadsanslag till följd härav ökas med ett sammanlagt
belopp av 1 000 000 kronor, varav 600 000 kronor avse förevarande anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
19
Mot de förordade ändringarna i personalförteckningen för anstalten har utskottet
icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten, som
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1958 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 204 800
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 18 000
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 1 881 700
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 2 087 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 484 700
Summa kronor 4 676 700
c) till Flggtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 676 700 kronor.
28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 28, s. 57 och 58), innebärande en anslagshöjning av
400 000 kronor, vilken på sätt framgår av närmast föregående punkt föranledes
av verksamhetens ökade omfattning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flggtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
2 123 300 kronor.
29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 59—62), innebärande en anslagshöjning av
100 000 kronor för att möjliggöra modernisering och komplettering i viss
utsträckning av befintlig försöks- och verkstadsutrustning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flggtekniska försöksanstalten: Utrustning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
30 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 30, s. 62—65) att dels godkänna av departe
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
mentschefen förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 646 800 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 545 700 kronor.
I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten som förste
byråsekreterare i Ao 21 uppflyttas till Ao 23. Härigenom ökar medelsbehovet
med 2 900 kronor.
Avlöningskostnaderna för en befattning som värme- och sanitetsingenjör
bestrides för närvarande från det särskilda anslaget till kursverksamheten.
I enlighet med styrelsens förslag tillstyrker departementschefen, att tjänsten
inplaceras i lönegrad Ae 24 och bekostas med medel från förevarande anslag,
vilket med hänsyn härtill bör uppräknas med avrundat 27 000 kronor.
För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen m. m.
föreslås en höjning av anslaget med 61 600 kronor. För löneklassändringar
beräknas en ökning med 9 600 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag
under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, har
icke något att invända mot de verkställda anslagsberäkningarna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens hantverksinstitut, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1958 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
224 400
Kungl. Maj:t
6 900
328 200
87 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................
Summa kronor 646 800
c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
646 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
21
31 :o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31, s. 65), innebärande en av ökade bränsle- och
elektricitetskostnader föranledd anslagshöjning av 4 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.
32:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 65—67), som innebär
dels en minskning med 27 000 kronor med anledning av att en tjänst som
värme- och sanitetsingenjör i Ae 24 föreslagits skola överflyttas till institutets
avlöningsanslag, dels en uppräkning av det statliga bidraget till kursverksamheten
med 35 000 kronor för att täcka en mot statens anpart av
kostnaderna å verksamheten svarande del av redan inträffade utgiftsökningar
för löner och arvoden, hemställer utskottet, under erinran om att
anslagshöjningen utgör 8 000 kronor,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 308 000 kronor.
33:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 67 och 68), innebärande en anslagshöjning
av 25 000 kronor för att möjliggöra viss komplettering och förnyelse
av institutets utrustning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.
34 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 34 och
35, s. 68—71), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
ett anslag av 200 000 kronor;
b) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tek
niskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet
ett reservationsanslag av 57 600 kronor.
35 :o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 36, s. 71 och 72) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 103 400 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 195S
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 89 600 kronor.
Departementschefen förordar, att årsarvodet till kamreraren höjes med
2 400 kronor, och förutsätter därvid, att den extra ersättning, som jämlikt
särskilda beslut av Kungl. Maj:t utgår till kamreraren med anlitande av medel
ur 1953 års fond för teknisk forskning, skall upphöra från och med den
1 juli 1958.
Beträffande rådets begäran om förstärkning av biträdespersonalen tillstyrker
departementschefen medelsanvisning, som medger heltidstjänstgöring
för kansliskrivaren i Ag 10. Den härav följande utgiftsökningen uppskattas
till 6 900 kronor.
I övrigt föreslås, att posten till resekostnadsersättningar och traktamenten
åt ordförande och ledamöter höjes med 500 kronor samt att för automatiska
utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m. anslaget uppräknas
med ytterligare 4 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 103 400 kronor.
36 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 37, s. 73 och 74), innebärande en anslagshöjning av 900 000
kronor, varvid förutsättes att möjligheter skall finnas att i viss utsträckning
avsätta medel även för forskning inom trafiksäkerhetsområdet, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
2 900 000 kronor.
37 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 75—78) att dels godkänna av föredragande
statsrådet förordad ändring i personalförteckningen för statens institut
för konsumentfrågor, dels godkänna av statsrådet förordad avlöningsstat
för statens institut för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1958/59, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 663 800
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 597 700 kronor.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten som kanslibiträde i
Ae 7 uppflyttas i lönegrad till Ae 10 med benämningen kansliskrivare.
För extra personal och experter beräknas det ökade medelsbehovet under
nästa budgetår till 6 000 kronor. Vidare bör till följd av löneplansrevisionen
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
23
m. m. samt löneklassändringar anslaget uppräknas med 54 900 resp. 3 000
kronor.
I särskild personalförteckning för konsumentinstitutet bör jämlikt grunderna
för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal uppföras en
tjänst som kontorsbiträde i Ao 5.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen för institutet
och har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens institut för konsumentfrågor,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 2 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 567 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 84 400
Summa kronor 663 800
c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 663 800
kronor.
38 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 78—80), innebärande en anslagshöjning
av 5 000 kronor, att upptagas under särskild post i omkostnadsstaten, för
att bereda institutet möjligheter att bedriva upplysningsverksamhet i andra
former än som kan ske med anlitande av posten till publikationstryck, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens institut för konsumentfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 176 000 kronor.
39:o) Statens konsumentråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
40, s. 80 och 81), som innebär en anslagshöjning av 10 900 kronor, av vilket
belopp 4 800 kronor avser posten till reseersättning, 1 500 kronor pos
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
ten till expenser och 4 600 kronor till följd av löneplansrevisionen m. m.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.
40 :o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 41, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.
Statens konsumentråd hemställer, att anslaget höjes med 200 000 kronor
och anför till stöd härför följande.
För den statliga bidragsgivningen till konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
står till konsumentrådets förfogande dels förevarande
anslag å driftbudgeten dels vissa clearingmedel, vilka överförts till handelsoch
sjöfartsfonden att disponeras av rådet. Under den del av föregående
budgetår, som konsumentrådet var i verksamhet, d. v. s. under tiden den 1
januari—den 30 juni 1957, har rådet beviljat bidrag för sammanlagt 482 000
kronor. Rådet beräknar att under innevarande budgetår utdela bidrag å sammanlagt
ca 1 milj. kronor. Då riksstatsanslaget är begränsat till 400 000 kronor
kommer sålunda under nästa budgetår av de överförda clearingmedlen
att tagas i anspråk 600 000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1958/59
skulle under dessa förutsättningar av clearingmedlen återstå blott 400 000
kronor. Då bidragsramen för budgetåret 1958/59 förutsättes bli oförändrad,
1 milj. kronor, erfordras en höjning av det nuvarande riksstatsanslaget till
600 000 kronor.
Av konsumentrådets petita framgår, att rådet hittills beviljat bidrag till
statens institut för konsumentfrågor med ca 250 000 kronor för bland annat
vissa tvättundersökningar och till varudeklarationsnämnden med ca 80 000
kronor för bland annat information till allmänheten och detaljhandeln om
varudeklarationer. Rådet har vidare lämnat bidrag till statens nämnd för
byggnadsforskning, Skoindustriens forskningsinstitut, Svenska slöjdföreningen
samt Kommitterade för fornigivningsfrågor inom hantverk och småindustri.
Med hänsyn till det redovisade stora behovet av ökad konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning tillstyrker föredragande statsrådet
uppräkning av förevarande anslag med 200 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker att anslaget för nästa budgetår höjes med 200 000
kronor, erinrar om att för bidragsgivningen till här ifrågavarande ändamål
även står till förfogande vissa till handels- och sjöfartsfonden överförda
clearingmedel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
25
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
41 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 42, s. 82—87) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 240 000 kronor.
Från och med budgetåret 1951/52, då varudeklarationsnämnden bildades,
har statsbidrag årligen ställts till nämndens förfogande. För innevarande
budgetår har såsom bidrag till verksamheten anvisats 185 000 kronor under
anslaget till Bidrag till standardiseringsverksamheten (statsliggaren s. 949).
Hädanefter torde statsbidraget till nämnden böra upptagas under förevarande
anslagsrubrik.
Föredragande statsrådet tillstyrker ett av varudeklarationsnämnden genom
Sveriges standardiseringskommission framfört yrkande om höjning av
statsbidraget för nästa budgetår med 5 000 kronor.
Statsrådet framhåller, att genom flera utredningar har frågan aktualiserats
om behovet av fortsatt kvalitetskontroll på skor och läder. Enligt statsrådets
mening kan det knappast med fog göras gällande, att behov föreligger
av att bibehålla en lagstadgad kvalitetskontroll på skor och läder. I enlighet
med vad som föreslagits av de olika utredningarna i detta ämne är
statsrådet av den uppfattningen, att författningsbestämmelserna på området
_papp- och förtyngningsförordningarna — bör upphävas och i likhet med
flertalet remissinstanser finner statsrådet det lämpligt och önskvärt, att
kvalitetsregleringen ersättes av varudeklarationer särskilt i fråga om skor.
Statsrådet anser det emellertid inte påkallat att göra upphävandet av regleringen
direkt beroende av tidpunkten för införandet av ett system av sadana
varudeklarationer. Rimligt är dock att sko- och läderindustrierna beredes
tillfälle att under en skälig övergångstid, förslagsvis två år, avvakta resultatet
av pågående forskningsarbete rörande varudeklarationer och anpassa
sig efter de nya förhållandena. Förordningarna bör därför sättas ur kraft
först från och med den 1 juli 1960. Att för tiden dessförinnan ersätta pappförordningen
med en ny provisorisk författning synes statsrådet meningslöst.
Då det är önskvärt, att varudeklarationer för skor skall kunna införas
så snart som möjligt, är det angeläget att det forskningsarbete, som i detta
syfte bedrives i varudeklarationsnämndens regi inom Garverinäringens
forskningsinstitut, påskyndas och lämnas ekonomiskt stöd. Kostnaderna för
arbetet har hittills bestritts av berörda industrier och av staten, som undev
hösten 1955 ställt 50 000 kronor till förfogande. Enligt uppgift från varudeklarationsnämnden
kommer spörsmålet om finansieringen av det fortsatta
forskningsarbetet att aktualiseras inom den närmaste tiden. För att
arbetet inte skall draga långt ut på tiden och då det är av stort intresse ur
konsumentsynpunkt att snarast möjligt få till stånd ett varudeklarationssystem
beträffande skor, är det motiverat att staten, liksom hittills, vid sidan
av de medel som industrien ställer till förfogande, bidrager med ett
skäligt belopp för det fortsatta forskningsarbetet. Statsrådet föreslår därför,
alt ett lika stort belopp som tidigare anslagits för detta ändamål, 50 000
kronor, nu beviljas under förevarande anslag.
26
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning, att behov icke längre
torde föreligga av att bibehålla en lagstadgad kvalitetskontroll på skor
och läder. I likhet med de olika utredningarna i detta ämne anser utskottet
skäl tala för att författningsbestämmelserna på området upphävas. Utskottet
vill även i likhet med statsrådet och flertalet remissinstanser förorda, att
denna kvalitetskontroll ersättes av varudeklarationer särskilt i fråga om
skor.
I syfte att snarast möjligt få till stånd ett varudeklarationssystem beträffande
skor tillstyrker utskottet, att staten, liksom hittills, vid sidan av de
medel, som industrien ställer till förfogande, bidrager med ett belopp av
50 000 kronor för det fortsatta forskningsarbetet.
Utskottet har icke något att erinra mot att statsbidraget till varudeklarationsnämnden
från och med nästa budgetår upptages under särskild anslagsrubrik.
Mot anslagsberäkningarna i övrigt och vad statsrådet i samband därmed
anfört har utskottet icke heller något att invända.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 240 000 kronor.
42 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 43, s. 87 och 88), innebärande en anslagshöjning av
111 400 kronor, varav 80 400 kronor avse löneplansrevisionen och 31000
kronor till följd av att avsevärt ökade lokaler ställts till institutets förfogande
med därav föranledda ökade kostnader för uppvärmning, belysning
och städning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 067 600 kronor.
43ro) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 44, s. 88 och 89), innebärande en av löneplansrevisionen
föranledd anslagshöjning av 11 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
157 500 kronor.
44:o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 45, s. 89), innebärande en anslagshöjning av 2 000 kronor
till följd av ökade uppvärmningskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 22 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
27
45 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 46, s. 89—92) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 572 900 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Nord och Johan Persson (I: 102) och den andra inom andra
kammaren av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. (II: 82), hemställts, att riksdagen
måtte besluta att höja förevarande anslag med 30 000 kronor till
602 900 kronor och att detta utökade belopp anslås till juiceforskning.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 82.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 518 100 kronor.
Med hänvisning bl. a. till vad statsutskottet anfört (SU 10/1957 s. 21)
beträffande ökat stöd åt forskningen rörande framställning av alkoholfria
drycker av frukt och bär hemställer styrelsen för institutet för konserveringsforskning
om medelsanvisning för igångsättande av dylik forskningsverksamhet.
Styrelsen uppskattar de årliga driftkostnaderna till 30 000 kronor.
Den av institutet föreslagna forskningen rörande tillverkning av alkoholfria
drycker av frukt och bär synes enligt vad handlingarna i ärendet utvisar
främst avse utprovning av olika metoder för framställning ur råvaran
av dylika drycker. Såvitt departementschefen har kunnat finna torde en
verksamhet av den arten dock ligga något vid sidan av konserveringsforskningsinstitutets
egentliga arbetsuppgifter enligt de av Kungl. Maj :t fastställda
stadgarna. Å andra sidan äger institutet de organisatoriska och tekniska
förutsättningarna för att kunna bedriva dylik forskningsverksamhet.
Med hänsyn härtill och till värdet ur nykterhetsfrämjande synpunkter av
att alkoholfria drycker saluföres i någorlunda rikligt urval och av god kvalitet
har departementschefen i och för sig ingenting emot att institutet får i
uppdrag att forska på detta område. Kostnadsfrågan har departementschefen
likväl ansett böra ytterligare övervägas. Statens bidrag till institutets omkostnader
är avtalsenligt maximerat till visst belopp, utgörande ett allmänt
tillskott till expenser in. m. Även statsbidraget till löner är på visst sätt bundet
i avtalet. Lämpligheten av att för medelsanvisning till särskilt ändamål
gå utanför den i avtalet uppdragna ramen har departementschefen av olika
skäl ansett kunna ifrågasättas; detta särskilt som departementschefen
ej kunnat bortse från de ekonomiska intressen — departementschefen
tänker härvid särskilt på trädgårdsnäringen och den privata konservindustrien
— som kan vara förknippade med en intensifierad forskning på hithörande
område. Det synes departementschefen därför böra ankomma på
institutet att i första hand söka få till stånd ifrågavarande särskilda forskning
med anlitande av privata bidrag och tillgängliga forskningsmedel såsom
redan förekommer inom ramen för institutets normala verksamhet.
Anslagshöjningen utgör 54 800 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Utskottet. I sitt år 1957 av riksdagen godkända utlåtande nr 10, punkt
44, i anledning av då väckta motioner i hithörande ämne erinrade utskottet
om att statens bidrag till institutet för konserveringsforskning reglerades
enligt avtal. Det kunde således, framhöll utskottet, icke utan vidare göras
gällande, att staten ensam skulle bestrida kostnaderna för den med forskningen
på ifrågavarande område förenade verksamheten. Då alltså denna
fråga förutsatte en samverkan mellan staten och institutet, ansåg sig utskottet
icke berett förorda, att det för innevarande budgetår äskade anslaget
under förevarande rubrik uppräknades i enlighet med yrkandet i de
då föreliggande motionerna. Utskottet förväntade emellertid, att Kungl.
Maj:t skulle låta närmare utreda denna fråga.
Enligt vad departementschefen nu framhållit har kostnadsfrågan ansetts
böra ytterligare övervägas. Vid sådant förhållande och då, såsom i det föregående
anförts, det icke bör åligga staten att ensam bestrida kostnaderna
för ifrågavarande forskningsverksamhet, är utskottet icke berett biträda
det motionsvis gjorda yrkandet.
Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande
anslag har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 102 och II: 82, till Bidrag
till institutet för konserveringsforskning för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 572 900 kronor.
46 :o) Bidrag till institutet för optisk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 92), som innebär en anslagshöjning av 17 800
kronor, avseende dels omräkning av statstjänstemännens löner, dels avtalsenlig
uppräkning av kostnaderna för pensionsavgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk forskning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
117 900 kronor.
47 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 48, s. 93), innebärande en anslagshöjning av 6 400
kronor till följd av avtalsenligt beslutade lönehöjningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 108 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
29
48 :o) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49, s. 93), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
130 000 kronor.
49 :o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 93—103) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 112 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wahlund och Eliasson (I: 245) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 295), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte under tionde huvudtiteln i statsverkspropositionen till atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 92 000 000 kronor samt under Kapitalbudgeten:
Handelsdepartementet till anläggningskostnader för Aktiebolaget
Atomenergi anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Aastrup (I: 298) och den andra inom andra kammaren av herr
Dahlén (11:382), i vilka hemställts dels att riksdagen vid sin behandling
av anslagen till atomenergiprogrammet under tionde huvudtiteln skall besluta
om en sådan omfördelning inom den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsramen,
att för tillverkning av tungt vatten kan disponeras ytterligare
1,5 miljon kronor utöver det belopp för nämnda ändamål, som av Kungl.
Maj :t förordats, dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall
framhålla angelägenheten av att erforderliga överenskommelser träffas om
finansieringsmetod och organisationsform för tillverkning av tungt vatten
inom landet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna I: 245 och II: 382.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 63 500 000 kronor.
Sedan riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet underställts
riksdagens prövning år 1956, anvisades av 1957 års riksdag sammanlagt 72,5
milj. kronor till programmets fullföljande. Föregående års riksdag beslöt
även införa en särskild energiskatt för täckande av kostnaderna för bland
annat atomenergiprogrammet.
AB Atomenergi redogör i petitaframställningen för nästa budgetår för den
planerade verksamheten. Denna innefattar en fortsatt utbyggnad av bolagets
forskningsstation vid Studsvik, där den från USA inköpta materialprovningsreaktorn
R 2 beräknas kunna tagas i drift omkring den 1 januari 1959.
En anläggning för behandling av använt reaktorbränsle ingår också i ut
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
byggnadsprograminet för Studsviksstationen. Uppförandet har påbörjats
av den föregående år beslutade kraftvärmereaktorn R 3 vid Ågesta, vilken
bygges enligt avtal med Stockholms stads elverk för leverans av värme till
stadsdelen Farsta i Stockholm och produktion av elkraft. Atombolaget framför
vidare förslag om uppförande av ett uranverk med en kapacitet av
120 ton urankoncentrat om året. Dessutom föreslås en intensifierad experimentverksamhet
beträffande metoder att framställa tungt vatten. Sammanlagt
äskar atombolaget för nästa budgetår anslag med 138,1 milj. kronor,
vilket innebär en höjning av innevarande års anslag med 74,6 milj. kronor.
Vattenfallsstyrelsen har för nästa budgetår äskat investeringsanslag till
atomenergianläggningar med sammanlagt 42 milj. kronor, varav 22 milj.
kronor till fortsatt uppförande av det föregående år beslutade atomvärmeverket
Adam samt 20 milj. kronor till påbörjande av atomkraftverket Eva.
Medelsanvisningen för innevarande budgetår till Adam-anläggningen utgör
2 milj. kronor.
Huvudlinjerna i de av AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen framlagda
förslagen har tillstyrkts av delegationen för atomenergifrågor. Då delegationen
utgått från att det första atomkraftverket knappast kommer att kunna
färdigställas förrän till år 1964, har man räknat med en viss förskjutning
i utbyggnaden av uranverket, vilket tillsammans med en viss beskärning
av övriga äskanden nedbringat medelsbehovet under nästa budgetår till
116 milj. kronor för AB Atomenergi och till 20 milj. kronor för vattenfallsstyrelsen.
Därjämte har delegationen förordat, att ett särskilt anslag på
4 milj. kronor anvisas till internationellt atomenergisamarbete.
För egen del anför departementschefen följande. Bakgrunden till statsmakternas
tidigare fattade beslut beträffande det svenska atomenergiprogrammets
inriktning och omfattning har utgjorts av önskemålet att skapa
möjligheter till en ur många synpunkter angelägen ökning av självförsörjningen
på energiområdet. Företagna utredningar har härvidlag klart ådagalagt,
att atomenergien — sedan tillgångarna på vattenkraft tagits i anspråk
— utgör den ojämförligt viktigaste inhemska energikälla, som kan tillgodose
en fortsatt framtida ökning i energiförbrukningen. De nu föreslagna större
projekten — uranverket och det första atomkraftverket — utgör därför
icke blott de hittills största uppgifterna inom det svenska atomenergiprogrammet,
utan representerar även de betydelsefullaste stegen i ett program
för en aktiv svensk energipolitik. Departementschefen har med det anförda
önskat framhäva betydelsen av att beslut nu fattas om påbörjande av dessa
båda anläggningar.
Atomenergiens kvantitativt största bidrag kommer på längre sikt att
lämnas inom elkraftsproduktionen. Vattenfallsstyrelsen har med instämmande
av delegationen för atomenergifrågor pekat på att den senaste tidens
stegrade utvecklingstakt beträffande elförbrukningen kan göra det nödvändigt
att sätta in atomdrivna kraftverk i större skala redan under 1960- talets senare hälft. Med hänsyn härtill förordar delegationen ett omedelbart
beslut om uppförande av det första atomkraftverket, det av vattenfalls
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
31
styrelsen föreslagna Eva-projektet, vari enligt föreliggande samarbetsavtal
skall ingå den av AB Atomenergi projekterade reaktorn R 4. Departementschefen
biträder vad vattenfallsstyrelsen och delegationen anfört angående
angelägenheten av detta projekt vid den nu aktuella anslagsawägningen
inom det totala atomenergiprogrammet och förutsätter, att arbetet bedrives
med sikte på verkets tagande i drift såvitt möjligt under år 1964.
Föregående års riksdag fattade beslut om byggande av två värmereaktorer,
R 3 i Ågesta och Adam i Västerås. Vid anmälan av denna anslagsfråga
anförde departementschefen bl. a. att dessa båda projekt icke var likvärda ur
utvecklingsprogrammets synpunkt. R 3-reaktorn, som konstruerats för samtidig
produktion av värme och elkraft, bedömdes på grund av sin högre
arbetstemperatur ge de största erfarenheterna för de fortsatta utvecklingsarbetena
inom landet, varför det var angeläget, att i första hand denna
reaktor färdigställdes. Vid sidan härav borde i andra hand vattenfallsstyrelsens
anläggning i Västerås komma till stånd så snabbt som personal- och
tillverkningsresurser medgav. Delegationen för atomenergifrågor har anmält
resultaten av de fortsatta utredningarna beträffande typvalet för de
båda första värmereaktorerna. Departementschefen kan för egen del biträda
delegationens slutsats, att den föregående år valda inriktningen bör fullföljas.
Även om typvalet för de båda värmereaktorerna utfaller som nu förutsättes
och därmed Adam kommer att ge mindre väsentliga utvecklingserfarenheter
än R 3, vill departementschefen liksom förgående år förorda, att
Adam-projektet fullföljes, då därigenom vattenfallsstyrelsen ges möjlighet
till ett konkret arbetsprojekt på atomenergiområdet, där styrelsen i en nära
framtid måste vara beredd för större insatser. Det synes departementschefen
även värdefullt, att den svenska industrien genom att också ett andra värmeverk
kommer till stånd får ökade möjligheter att tidigt förvärva erfarenheter
av reaktorlillverkning och reaktorkonstruktion.
Beträffande bränsleförsörjningen för det svenska atomenergiprogrammet
förordar AB Atomenergi med instämmande av delegationen för atomenergifrågor,
att beslut nu fattas om uppförande av ett uranverk med en årsproduktion
av ungefärligen 120 ton uran. Verket har dimensionerats så att det
nätt och jämnt skall täcka det svenska behovet av atombränsle under 1960- talet. Departementschefen förordar, att målsättningen angående självförsörjning
med atombränsle fullföljes och att därför i enlighet med delegationens
förslag 10 milj. kronor anvisas för nästa budgetår till det föreslagna
uranverket. En anläggning för behandling av utbränt atombränsle bör även
uppföras till 1960-talets början, då dylikt material börjar produceras i våra
atomreaktorer. EU begynnelseanslag på 3 milj. kronor bör beräknas härför
under nästa budgetår i enlighet med AB Atomenergis äskande. Till de nu
aktuella frågorna inom atomenergiprogrammets råvarusida hör en intensifierad
experimentverksamhet beträffande framställning av tungt vatten.
Departementschefen förutsätter, alt dessa arbeten fullföljes utan dröjsmål.
De därför erforderliga anslagsmedlen, 1,5 milj. kronor, torde böra anvisas
under nästa budgetår.
32
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
I betraktande av att de för atomenergiverksamheten äskade anslagen är
för svenska förhållanden av betydande storlek vill departementschefen i likhet
med delegationen för atomenergifrågor understryka, att den strängaste
koncentration på de för det svenska programmet angelägnaste uppgifterna
måste företagas. Med hänsyn härtill synes, utöver den nedskärning på 11,5
milj. kronor, som departementschefen ovan förordat beträffande uranverket,
en ytterligare reducering med 14,6 milj. kronor böra företagas i AB
Atomenergis anslagsäskanden för nästa budgetår. Beträffande anslagen till
vattenfallsstyrelsen torde en motsvarande reduktion till ett anslagsbelopp på
sammanlagt 15 milj. kronor för Adam- och Eva-projekten böra företagas.
Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare att anmäla denna
anslagsfråga.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om ha statsmakterna år 1956
uppdragit riktlinjer för det svenska atomenergiprogrammet. Till programmets
fullföljande anvisade föregående års riksdag ett sammanlagt belopp av
72,5 miljoner kronor.
I sin petitaframställning för nästa budgetår har Aktiebolaget Atomenergi
äskat 138,1 miljoner kronor för den planerade verksamheten för nämnda
budgetår. Delegationen för atomenergifrågor har tillstyrkt huvudlinjerna
för atombolagets förslag men ansett medelstilldelningen kunna minskas till
116 miljoner kronor. Denna anvisning har departementschefen ansett kunna
begränsas till 112 miljoner kronor, vilket belopp i förhållande till löpande
budgetår innebär en anslagshöjning av 48,5 miljoner kronor.
Bland de nu föreslagna större projekten märkes, såvitt avser tionde huvudtiteln,
utförandet av ett uranverk med en årskapacitet av 120 ton urankoncentrat.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om betydelsen
av att beslut nu fattas om påbörjande av denna anläggning och tillstyrker,
att ett begynnelseanslag av 10 miljoner kronor anvisas härför för nästa budgetår.
Utskottet finner vidare angeläget, att den föreslagna anläggningen för
behandling av utbränt atombränsle kommer till stånd och har icke något
att erinra mot att härför nu anvisas 3 miljoner kronor.
Till de nu aktuella frågorna inom atomenergiprogrammet hör även åtgärder
för framställning av tungt vatten inom landet. Atombolaget har bedömt
ett belopp av 1,5 miljon kronor tillräckligt för fortsatt experimentverksamhet
på detta område. Delegationen för atomenergifrågor har i sitt yttrande
i ärendet uttalat, att, för att slutlig ställning skall kunna tagas till spörsmålet
om svensk produktion av tungt vatten, resultatet av ytterligare någon tids
experimentverksamhet bör avvaktas, varför delegationen funnit sig böra biträda
atombolagets förslag i denna del. Departementschefen tillstyrker, att
för angivna ändamål anvisas 1,5 miljon kronor. Jämväl utskottet biträder
detta förslag. Erinras må i detta sammanhang, att såväl departementschefen
som delegationen för atomenergifrågor framhållit, att de med experimentverksamheten
på ifrågavarande område förenade arbetena böra fullföljas
utan dröjsmål. Då utskottet även finner det angeläget, att frågan om
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
33
tillverkningen av tungt vatten inom landet bringas till sin lösning inom eu
relativt nära framtid, förutsätter utskottet, att Ivungl. Maj :t, därest så skulle
befinnas behövligt för att tillgodose detta önskemål, vidtager erforderlig
omdisposition av förevarande anslag. Syftet i motionerna I: 298 och II: 382,
såvitt nu är i fråga, torde härigenom bliva tillgodosett.
I förberörda båda motioner har även yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten av att erforderliga överenskommelser
träffas om finansieringsmetod och organisationsform för
tillverkning av tungt vatten inom landet. Med hänsyn till vad utskottet i det
föregående uttalat och då delegationen för atomenergifrågor understrukit
vikten av att fortsatta överväganden i denna fråga komma till stånd, torde
motionerna i nu berörd del icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.
Det av departementschefen i övrigt beräknade anslaget avses åtgå till
täckande av utgifter för de arbeten och de anläggningar, om vilka beslut
fattats tidigare år. Vad departementschefen härutinnan föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet vill framhålla, att enligt de av 1956 års riksdag uppdragna riktlinjerna
för det fortsatta utvecklingsarbetet på atomenergiområdet hinder
icke skulle möta för ett effektivt utvecklings- och konstruktionsarbete på
detta område även inom det enskilda näringslivet. Utskottet förutsätter, att
ömsesidig kontakt därvid upprätthålles mellan de statliga företagen och det
enskilda näringslivet, så att onödigt dubbelarbete i möjligaste män undvikes.
I motionerna I: 245 och II: 295 har det ur redovisningstekniska och budgetmässiga
synpunkter ansetts befogat att låta en viss del av det nu äskade
anslaget å 112 miljoner kronor anvisas under kapitalbudgeten. I anslutning
härtill har det föreslagits, att av anslaget ett belopp av 20 miljoner kronor
upptages såsom ett särskilt investeringsanslag under kapitalbudgeten och
resten, 92 miljoner kronor, anvisas på driftbudgeten.
Utskottet vill i anledning av de förenämnda motionerna framhålla, att
de arbeten och anläggningar, som äro avsedda att bekostas av förevarande
anslag, äro av speciell natur och i huvudsak att betrakta som utvecklingsarbeten.
Det torde i dagens läge icke vara möjligt att bedöma, huruvida
eller till hur stor del ifrågavarande investeringar kunna förväntas bliva
räntabla. I avvaktan på närmare erfarenhet härom synes det utskottet lämpligast,
att hela det nu äskade anslaget uppföres på driftbudgeten. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att i den mån medel från förevarande
anslag disponeras för investeringar i fasta anläggningar och andra objekt,
vilka i atombolagets räkenskaper kunna uppföras som tillgångar, bolaget
skall till staten avlämna skuldförbindelse å motsvarande belopp. Utskottet,
som finner vad i förevarande motioner anförts vara värt beaktande, förutsätter,
alt Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på omhandlade fråga
och låter tillse, att allmänt vedertagna principer beträffande den budgetmässiga
uppdelningen av anslaget iakttagas. Härigenom to:de syftet i förberörda
båda motioner bliva tillgodosett. Med hänsyn till det anförda avstyrkas
desamma.
it Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 10
34
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1: 245 och II: 295 samt 1: 298
och II: 382, sistnämnda båda motioner såvitt avser medelstilldelningen
för tillverkning av tungt vatten, till Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 112 000 000
kronor;
b) att förenämnda motioner I: 298 och II: 382, i vad de avse
skrivelse till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
50:o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj.t har föreslagit
riksdagen (punkt 51, s. 103—105) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 850 000 kronor.
Delegationen för al omenergifrågor hemställer att för ändamålet anvisas
ett särskilt förslagsanslag av 4 000 000 kronor under tionde huvudtiteln.
Det internationella samarbetet på atomenergiens område har under det
senaste året tagit fastare former genom upprättande av IAEA samt särskilda
samarbetsorgan inom ramen av såväl OEEC som Nordiska rådet. Eftersom
de nu nämnda organen, i vilka Sverige är medlem, är av permanent karaktär,
vill departementschefen förorda, att ett särskilt förslagsanslag uppföres
för dessa ändamål från och med nästa budgetår. Frågan om Sveriges
deltagande i de tidigare nämnda besluten inom OEEC kommer senare att
underställas riksdagens prövning. Från anslaget bör även bestridas kostnaderna
under nästa budgetår för Sveriges deltagande i FN:s andra internationella
konferens om atomenergiens fredliga användning, som skall hållas
i Genéve. Beträffande anslagsberäkningen kan departementschefen biträda,
vad delegationen för atomenergifrågor förordat med det undantaget, att
anslagsbehovet på ca 150 000 kronor till IAEA:s rörelsefond, den s. k.
working Capital fund, torde få täckas från anslaget Vissa internationella
organisationers rörelsefonder å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket.
Frågan härom kommer att anmälas av ministern för utrikes ärendena.
Utskottet erinrar om att riksdagen numera under fonden för förlag till
statsverket anvisat 150 000 kronor till Vissa internationella organisationers
rörelsefonder. I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet Kungl.
Maj :ts proposition nr 59 angående godkännande av Sveriges anslutning till
konventionen om upprättande av ett europeiskt bolag för kemisk behandling
av bestrålat atombränsle (Eurochemic). Härav föranledda kostnader
avses skola bestridas av förevarande anslag. Mot den verkställda beräkningen
av detta anslag har utskottet icke något att erinra.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
35
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 850 000
kronor.
51 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 52, s. 105 och 106), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
52 ro) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 53, s. 106—112) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hermansson m. fl. (1:52) och den andra inom andra kammaren av
herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. (II: 60), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta dels att till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor, varav 600 000
kronor till administrationsbidrag, dels att mellanskillnaden av ränteinkomsten
mellan den av företagareföreningarna å statliga lånemedel tillämpade
räntesatsen och 5 procent skall inlevereras till statsverket,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Torsten Andersson och Franzén (I: 299) och den andra inom andra
kammaren av herr Hansson i Skegrie m. fl. (II: 383), i vilka hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Bidrag till företagareföreningar
in. fl. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor,
varav 700 000 kronor till administrationsbidrag och 500 000 kronor som
subventionsmedel,
dels en inom andra kammaren av herr Stenberg väckt motion (II: 299),
vari hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till företagareföreningar
m. fl. för administrationskostnader för budgetåret 1958/59 anvisa 700 000
kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Torsten Andersson och Franzén (I: 300) och den andra inom andra
kammaren av herr Hansson i Skegrie m. fl. (II: 384), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte till Fonden för lån till företagareföreningar in. fl. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna II: 60, I: 299 och II: 299.
36
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 450 000 kronor.
Förevarande anslag är ett led i det statliga ekonomiska stödet till hantverk
och småindustri. Detta stöd utgår nämligen i huvudsak via företagareföreningarna.
Sålunda sker långivningen av statliga medel från det på kapitalbudgeten
upptagna anslaget till Fonden för lån till företagareföreningar
in. fl. på det sättet, att företagareföreningarna erhåller lån från staten och
därefter i sin tur lånar ut dessa medel till de olika företagen. Även den statliga
kreditgarantiverksamheten till förmån för hantverks- och småindustriföretagen
utövas genom förmedling av företagareföreningar såsom lokala
organ. De bidrag som över nu förevarande anslag utgår till föreningarna är
avsedda dels för deras administrationskostnader, dels som subventioner för
avskrivning av föreningarnas förluster på Iåneverksamheten. Föreningarna
uppbär även icke obetydliga belopp från landstingen.
Såsom lån till företagareföreningar har under Statens utlåningsfonder anvisats
3 milj. kronor å riksstaten för budgetåret 1956/57 och 4 milj. kronor
för det nu löpande budgetåret. A tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1956/57 har såsom medelsanvisning av engångsnatur anslagits 30 milj.
kronor till samma ändamål.
Företagareföreningarnas förtroenderåd har i skrivelse i september 1957
för det nu löpande budgetåret begärt ytterligare 30 milj. kronor i lånemedel.
Denna hemställan har avstyrkts av kommerskollegium. För budgetåret
1958/59 föreslår kollegium upptagande under låneanslaget av 15 milj. kronor.
De allmänna medel — statliga lånemedel, subventioner och landstingslånemedel
— som under årens lopp anvisats till företagareföreningarna och som
är av sådan beskaffenhet, att de kan användas för låneverksamhet, uppgår
till sammanlagt 62 milj. kronor, varav den 1 september 1957 49 milj. kronor
hade utbetalats till föreningarna. Samtidigt hade föreningarna i sin tur
till hantverks- och småindustriföretag utanordnat lån å sammanlagt 36 milj.
kronor, varjämte föreningarna bundit ytterligare uppskattningsvis 6 milj.
kronor genom beslut om utanordning senare. Hos föreningarna den 1 september
1957 odisponerade lånemedel kunde alltså beräknas till 7 milj. kronor.
Under tiden fram till den 1 juli i år förväntas omkring 3 milj. kronor återgå
till föreningarna i form av amorteringar å utestående lån. Tillsammans härmed
och med av stat och kommun redan anvisade men vid nämnda tidpunkt
ännu icke till föreningarna utlämnade lånemedel — 13 milj. kronor — kunde
de totala utlåningsresurserna, räknat för tiden den 1 september 1957 till
hudgetårets utgång, uppskattas till i runt tal 23 milj. kronor
Med
hänsyn till storleken av det belopp, som sålunda ännu under hösten
1957 var tillgängligt för utlåning, har departementschefen i likhet med kommerskollegium
ej ansett ytterligare lånemedelsanvisning för budgetåret
1957/58 motiverad.
Medelsbehovet för utlåningsändamål under budgetåret 1958/59 är svårt
att bedöma. Kungl. Maj:t har genom beslut den 20 december 1957 i anledning
av ansökningar från företagareföreningarna beviljat lån å samman
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
37
lagt drygt 6,5 milj. kronor. Fonden omfattar alltså för närvarande mellan
6 och 7 milj. kronor. Några framställningar från föreningarna om ytterligare
tillskott finns icke nu inneliggande hos Kungl. Maj :t, och material
saknas därför för en bedömning av lånemedelsutströmningen under den
närmaste liden. Det är tänkbart att en del av den nuvarande behållningen
i fonden kommer att kvarstå orörd vid ingången av budgetåret 1958/59.
I vart fall kan under nästa budgetår cirka 4 milj. kronor förväntas aterga
till föreningarna i form av amorteringar å utestående lån.
Med hänsyn härtill och även till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa
de statliga utgifterna finner departementschefen sig icke böra tillstyrka
större lånemedelsanslag för nästa budgetår än 5 milj. kronor, vilket
innebär en ökning med 1 milj. kronor jämfört med anslaget för innevarande
budgetår. Departementschefen gör hemställan därom under vederbörande
punkt å kapitalbudgeten.
Anslaget till företagareföreningarnas administrationskostnader är för innevarande
budgetår upptaget med drygt 1 milj. kronor. För budgetåret 1958/
59 anser kommerskollegium 500 000 kronor böra utgå till ändamålet.
Företagareföreningarnas sammanlagda administrationskostnader under
nästkommande budgetår uppskattas till 2,7 milj. kronor. Härav täckes i runt
tal 1 milj. kronor genom huvudsakligen bidrag från landstingen samt medlemsavgifter
och inkomster av konsultationsverksamhet. Utöver dessa inkomster
uppbär föreningarna ränteinkomster av sin utlåningsverksamhet.
De statliga lånen till föreningarna är nämligen räntefria under två år och
löper därefter med en räntesats — för närvarande 3,5 procent — som avsevärt
understiger ränteläget på den allmänna kapitalmarknaden. Föreningarna
har alltså möjlighet att vid sin utlåning stadga sådan ränta, att de får ej
oväsentliga intäkter. I samband med anvisande av det särskilda tilläggsstatsanslaget
å 30 milj. kronor förutsåg departementschefen även att ett lånemedelstillskott
av den storleksordningen skulle komma att avsevärt förbättra
föreningarnas inkomstläge.
Visserligen synes för närvarande en del föreningar i sin verksamhet icke
kräva en efter marknadsläget avpassad utlåningsränta. Departementschefen
vill emellertid erinra om att frågan om låneräntans storlek hos föreningarna
behandlades av 1956 års riksdag. I anledning av ett uttalande från
departementschefens sida i propositionen nr 197 anförde statsutskottet (uti.
223), att den anpassning av föreningarnas utlåningsränta efter marknadsläget,
som förutsatts i propositionen, icke kunde anses strida mot syftet att
genom den föreslagna engångsanvisningen å 30 milj. kronor såsom en stödåtgärd
bereda småföretagarna lättnad i deras kreditsvårigheter. Riksdagen
anslöt sig härtill. Vidare må nämnas att företagareföreningarnas förtroenderåd
i en i september 1957 utfärdad rekommendation till föreningarna uppmanat
dessa att i sin utlåning som regel tillämpa samma ränta, vilken för
närvarande gäller för industrigarantilån, eller 6,5 procent. Departementschefen
har därför anledning alt räkna med att föreningarna kommer att
efter hand anpassa utlåningsräntan efter marknadsläget.
38
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Med en utlåningsränta av 6,5 procent å utestående lånekapital skulle föreningarnas
nettoränteinkomster under budgetåret 1958/59 uppgå till 2,1
milj. kronor. Detta belopp skulle alltså mer än väl förslå till den del av administrationskostnaderna,
som icke kan täckas med övriga inkomster, samt
lämna ett överskott, vilket kunde avsättas till avskrivning av eventuella förluster.
Tidigare har man närmast tänkt sig att föreningarnas nettoränteinkomster
skulle användas huvudsakligen till avskrivning av förluster. Konnnerskollegium
har nu ansett lämpligare, att dessa medel tages i anspråk i första
hand för täckande av föreningarnas administrationskostnader. Härigenom
skulle enligt kollegiets åsikt möjligheter beredas föreningarna till en relativt
långtgående självfinansiering, vilket skulle stämma väl överens med deras
egenskap av ekonomiska föreningar.
Departementschefen kan helt ansluta sig till kommerskollegiets uppfattning
och förordar alltså att anslaget till föreningarnas administrationskostnader
i fortsättningen bedömes med utgångspunkt från att föreningarnas
ränteinkomster -— vilka i stort sett bör beräknas efter normal utlåningsränta
— i första hand skall användas för att täcka sådana kostnader.
Vidkommande medelsbehovet för administrationskostnader under budgetåret
1958/59 må uppmärksammas, att storleken av föreningarnas lånemedelskapital
— och därmed av ränteinkomsterna — varierar utan motsvarande
möjligheter till variationer i administrationskostnaderna. Härtill kommer
att flera föreningar, som ganska nyligen börjat sin verksamhet, måste
räkna med tämligen små ränteinkomster under budgetåret. Slutligen måste,
såvitt gäller från föreningarna redan utanordnade lån, vilka löper med en
förhållandevis låg ränta, utrymme finnas för en viss smidighet i den ovan
förutsatta övergången till en efter marknadsläget anpassad räntenivå. Med
hänsyn härtill synes staten även för budgetåret 1958/59 böra övergångsvis
lämna visst bidrag till företagareföreningarnas administrationskostnader.
För egen del anser departementschefen en medelsanvisning av 200 000 kronor
till ändamålet innebära en rimlig avvägning. Det förutsättes på samma
sätt som hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen
av anslagsmedlen.
Summan av de subventioner, som utanordnats till föreningarna, uppgår
efter avskrivningar till 1,8 milj. kronor, varjämte finns en den 1 januari
1958 med drygt 0,5 milj. kronor redovisad behållning av subventionsmedel
under reservationsanslaget. För närvarande är alltså sammanlagt 2,3 milj.
kronor tillgängliga för mötande av förluster i företagareföreningarnas låneverksamliet.
Kommerskollegium upplyser i petitaskrivelsen, att enligt en av företagareföreningarnas
förtroenderåd verkställd undersökning låneförlusterna hittills
har stannat vid 1,5 procent av föreningarnas utestående lånekapital.
Ämbetsverket anför, att därest förlusterna även framdeles beeränsar sia till
o o
denna procent, skulle behov icke föreligga av ytterligare subventionsmedel.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
39
Då emellertid subventionsanslagen är ojämnt fördelade mellan föreningarna,
och dessutom förlusterna under 1958 och 1959 troligen kommer att upp«å
till en högre procent än för närvarande av de totala lånemedlen, föreslår
kollegium anvisande för budgetåret 1958/59 av 1 milj. kronor i subventionsmedel.
Det är givetvis vanskligt att bedöma de framtida förlusterna å föietagareföreningarnas
utlåningsverksamhet. Den hittills redovisade förlustprocenten
kan måhända — såsom kommerskollegium håller före — visa sig för låg. I
så fall kan svårigheter uppkomma för föreningarna att få sina förluster
täckta, framför allt beroende på att huvudparten av hittills anvisade subventionsmedel
bundits med fasta belopp till föreningarna. Till grund för
anslagstilldelningen har visserligen legat uppskattningar av den sannolika
förlustrisken inom olika delar av riket, men utfallet kan komma att avvika
härifrån med snedvridning som följd. För att undvika dylika ojämnheter
i framtiden anser departementschefen sig böra förorda, att de subventionsmedel,
som riksdagen i fortsättningen må komma att anvisa, far i viss utsträckning
stå kvar under reservationsanslaget, intill dess de olika föreningarnas
behov av medel för förlusttäckning kan med någon högre grad
av säkerhet bedömas. Föreningarna bör sedan få hos Kungl. Maj :t i särskild
ordning göra framställning om medelstilldelning för täckande av föiluster,
i den mån hos dem tillgängliga subventionsmedel och överskott av
ränteinkomster visar sig otillräckliga härför.
I anslutning till vad nu uttalats anser departementschefen erforderligt,
att subventionsmedelsposten för budgetåret 1958/59 uppföres med 500 000
kronor, vilket är 100 000 kronor mer än för innevarande budgetår.
Anslaget i dess helhet bör sålunda beräknas till (200 000 + 500 000 =)
700 000 kronor.
Utskottet. Under kapitalbudgeten har till företagareföreningarnas låneverksamhet
för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 4
miljoner kronor. På av departementschefen anförda skäl torde en uppräkning
av låneanslaget vara behövlig. I rådande samhällsekonomiska läge är
utskottet icke berett förorda en så avsevärd höjning av anslaget, som föreslagits
i motionerna 1:300 och 11:384. Däremot kan utskottet biträda departementschefens
förslag, att anslaget liöjes med 1 miljon kronor till 5 miljoner
kronor. Förenämnda motioner avstyrkas alltså.
De bidrag, som över nu förevarande anslag utgå till företagareföreningarna,
äro avsedda dels för deras administrationskostnader, dels som subventioner
för avskrivning av föreningarnas förluster på låneverksamheten.
Föreningarnas inkomster i övrigt utgöras av bidrag från landstingen samt
medlemsavgifter och inkomster av konsultationsverksamhet.
Enligt hittills tillämpat tillvägagångssätt ha företagareföreningarnas nettoränteinkomster
huvudsakligen avsetts till avskrivning av förluster. I lik
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
het med kommerskollegium har departementschefen funnit det lämpligare,
att dessa inkomster i första hand användas för att täcka föreningarnas administrationskostnader.
Härvid har erinrats om att de statliga lånen till
föreningarna efter en räntefri period av två år löpa med för närvarande
3,5 procent.
Enligt i propositionen lämnade uppgifter uppskattas företagareföreningarnas
sammanlagda administrationskostnader för nästa budgetår till 2,7
miljoner kronor. Av detta belopp beräknas i runt tal 1 miljon kronor kunna
täckas huvudsakligen genom bidrag från landstingen samt medlemsavgifter
och inkomster av konsultationsverksamhet.
Med hänsyn till företagareföreningarnas stora betydelse för näringslivet
finner utskottet synnerligen angeläget, att staten och kommunerna lämna
stöd för att ekonomiskt möjliggöra föreningarnas verksamhet och för att
därigenom skapa vissa garantier för att det av dem bedrivna arbetet förenas
med samhällets intresse av en differentiering och utveckling av näringslivet
framför allt på landsbygden. Utskottet är därför icke övertygat om möjligheten
av att i fortsättningen helt slopa det statliga bidraget till föreningarnas
administrationskostnader.
o Genom att> såsom av det föregående framgår, räntesatsen för de statliga
lånen till företagareföreningarna är i förhållande till nuvarande ränteläge
relativt lag, synas föreningarna vid tillämpning av den nuvarande marknadsmässiga
räntesatsen kunna tillgodogöra sig en icke obetydlig räntevinst.
Att denna innebär ett väsentligt tillskott till föreningarnas ekonomiska
resurser är uppenbart. En tillfällig sänkning av de statliga bidragen kan
ur den synpunkten icke anses omotiverad.
En fara med att företagareföreningarna i alltför hög grad bliva beroende
av ränteinkomster för sin verksamhet ligger däri, att föreningarna kunna
stimuleras till att lägga förhållandevis större vikt vid sin utlåningsverksamhet
än vid de mera primära uppgifterna, som böra vara upplysnings- och
rådgivningsverksamhet. Kungl. Maj :t bör med uppmärksamhet följa utvecklingen
härutinnan.
Beträffande medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har departementschefen,
med hänsyn till att nettoränteinkomsterna i första hand
skola användas för att täcka företagareföreningarnas administrationskostnader,
föreslagit, att statens bidrag till dessa kostnader, som för innevarande
budgetår beraknats till drygt 1 miljon kronor, bestämmas till 200 000 kronor.
Däremot föreslår departementschefen, att subventionsmedelsposten
uPPraknas från nuvarande 400 000 kronor till 500 000 kronor. Det sammanlagda
anslaget skulle alltså utgöra (200 000 + 500 000 =) 700 000 kronor.
Såsom departementschefen framhållit varierar storleken av företagareföreningarnas
lånemedelskapital, och därmed av ränteinkomsterna, utan
motsvarande möjligheter till variationer i administrationskostnaderna. Härtill
kommer att flera föreningar, som ganska nyligen börjat sin verksamhet,
måste räkna med tämligen små ränteinkomster under budgetåret. Utskottet
delar också departementschefens mening, att, såvitt gäller från för
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
41
eningarna redan utanordnade lån vilka löpa med en förhållandevis låg ränta,
utrymme bör finnas för en viss smidighet i den förutsatta övergången till en
efter marknadsläget anpassad räntenivå. Med hänsyn härtill finner utskottet
det av departementschefen föreslagna bidraget till administrationskostnader
vara alltför lågt. Utskottet vill därför förorda, att detta bidrag höjes med
200 000 kronor till 400 000 kronor. Då det med hänsyn till det statsfinansiella
läget är nödvändigt att så långt möjligt är begränsa statens utgifter,
anser utskottet en ökning av det totala bidraget till företagareföreningarna
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit icke böra ifrågakomma. Utskottet vill
därför förorda en nedskärning av subventionsmedlen i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kronor till 300 000 kronor. Härav följer,
att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna, såvitt de i fråga om
medelsanvisningen och densammas uppdelning på posterna administrationsbidrag
och subventionsmedel skilja sig från utskottets förslag.
Genom de förhållandevis hårda påfrestningarna för de mindre företagen,
vilka ofta erhållit kreditstöd från företagareföreningar, kunna riskerna synas
ha ökat och behovet av subventionsmedel därmed stigit. Emellertid bör det
enligt utskottets mening i så fall vara möjligt att, i den mån det föreslagna
beloppet på 300 000 kronor icke visar sig vara tillräckligt stort, låta en utfyllnad
ske genom de räntevinster, som föreningarna synas kunna tillgodogöra
sig. Eftersom också riskerna torde stå i proportion till låneverksamhetens
omfattning bör en dylik utfyllnad med räntevinstmedel vara motiverad.
I motionen II: 299 framhålles, att föreningarnas lånerörelse ej längre bör
vara föremål för subventioner från det allmännas sida, varför erforderliga
avsättningar för täckning av förluster böra liksom tidigare ske av ränteinkomster.
I anslutning härtill yrkas, att förevarande anslag uppföres med
700 000 kronor, vilket belopp uteslutande bör avses för bestridande av sådana
omkostnader för föreningarnas rådgivande och konsultativa verksamhet,
som icke äro att hänföra till lånerörelsen. Av det anförda följer, att utskottet
icke delar denna uppfattning.
Av det anförda framgår vidare, att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna
I: 52 och II: 60 att, som täckning för den merutgift en höjning av administrationskostnaderna
skulle medföra, företagareföreningarna skola till
statsverket inleverera den del av ränteinkomsterna å de statliga lånen, som
utgör mellanskillnaden mellan den av föreningarna tillämpade räntesatsen
och 5 procent.
Utskottet förutsätter i likhet med departementschefen och på av denne
anförda skäl, att de subventionsmedel, som riksdagen i fortsättningen må
komma att anvisa, få i viss utsträckning stå kvar under reservationsanslaget,
intill dess de olika föreningarnas behov av medel för förlusttäckning kan
med någon högre grad av säkerhet bedömas. Såsom departementschefen
framhållit böra föreningarna sedan få hos Kungl. Maj:t i särskild ordning
göra framställning om medelstilldelning för täckande av förluster, i den
42
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
mån hos dem tillgängliga subventionsmedel och överskott av ränteinkomster
visa sig otillräckliga härför.
Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar in. fl.
samt de i samband därmed väckta motionerna 1: 300 och II: 384 gör utskottet
hemställan under punkt 7 i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 63.
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag, med avslag å motionerna
I: 52 och II: 60, I: 299 och II: 383, samtliga dessa
motioner såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionen
11:299, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor;
b) avslå motionerna 1:52 och 11:60, i vad de avse inleverering
till statsverket av viss del av ränteinkomster.
53 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-
och småindustriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 54, s. 112 och 113) att dels till Täckande av förluster i anledning av
statlig garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag in. in. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor, dels medgiva,
att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag må under
budgetåret 1957/58 beviljas med 5 000 000 kronor utöver tidigare medgivet
belopp, dels ock medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
må under budgetåret 1958/59 beviljas intill ett belopp av
20 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Kronstrand och Danmans (I: 171) och den andra inom andra kammaren
av herr Stenberg m. fl. (II: 194), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
må under budgetåret 1958/59 beviljas med — i stället för av
Kungl. Maj :t föreslagna 20 miljoner kronor — ett intill 25 miljoner kronor
förhöjt belopp,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Domö och Arrhén (I: 172) och den andra inom andra kammaren av
herr Gerhard Nilsson i Gävle m. fl. (II: 195), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte medgiva, att statsgarantier för lån till hantverks- och småindustriföretag
må under budgetåret 1958/59 beviljas intill ett belopp av 30 miljoner
kronor,
dels ock förenämnda båda likalydande motioner 1: 299 av herrar Torsten
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
43
Andersson och Franzén samt II: 383 av herr Hansson i Skegrie in. fl., i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medgiva att statsgaranti
för lån till hantverks- och småindustriföretag må under hudgetåret
1957/58 beviljas med 10 miljoner kronor utöver tidigare medgivet belopp.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 194, II: 195 och I: 299.
Kommerskollegium (skr. 8/10 och 9/10 1957) hemställer, dels att förevarande
anslag höjes med 150 000 kronor för budgetåret 1958/59, dels att ramen
för tecknande av statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
— vilken utgör 10 milj. kronor för budgetåret 1957/58 — måtte
räknat redan från och med budgetåret 1957/58 bestämmas till 20 milj.
kronor för år.
Såsom motivering för en uppräkning av anslaget erinrar kommerskollegium
om att förevarande garantilåneverksamhet bedrivits sedan den 1 juli
1954 i allt väsentligt utan förluster. Den framtida förlustrisken är dock
svårbedömbar, bland annat med hänsyn till ovissheten om den allmänna
konjunkturutvecklingen. Garantilånen har emellertid karaktären av toppkrediter,
varför man även vid ett oförändrat konjunkturläge måste räkna
med en viss förlustmarginal. Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår
uppskattas av kollegium till 250 000 kronor.
Den hittillsvarande ramen för garantigivningen, som från och med budgetåret
1954/55 utgjort 10 milj. kronor för år, har visat sig otillräcklig. Redan
vid ingången av det nu löpande budgetåret förelåg sålunda anspråk på
årets garantiram å sammanlagt 19,5 milj. kronor. En fördubbling av den
nuvarande bemyndiganderamen att gälla redan från och med budgetåret
1957/58 är därför enligt kommerskollegium motiverad.
Företagareföreningarnas förtroenderåd har hemställt, att garantiramen
för det nu löpande budgetåret höjes till 25 miljoner kronor.
Departementschefen framhåller, att anspråken på den statliga garantigivningen
ökat under det senaste året. Under budgetåren 1954/55 och 1955/56
utnyttjades icke ramen helt, men redan vid ingången av budgetåret 1957/58
fanns hos kommerskollegium ansökningar inneliggande å sammanlagt belopp
överstigande den löpande totala ramen. I början av oktober 1957 hade
beslut meddelats avseende lån å tillhopa över 5 milj. kronor.
För egen del anser departementschefen den statliga garantigivningen vara
ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas utlåningsverksamhet.
Departementschefen vill dock erinra om att frågan om avvägningen mellan
olika former av statligt stöd åt hantverk och småindustri för närvarande
är föremål för utredning. Då emellertid garantiteckningen måste anses utgöra
en i nuvarande läge ur såväl statens som företagarnas synpunkt ändamålsenlig
stödform, anser departementschefen sig böra tillstyrka att bemyndiganderamen
för det nu löpande budgetåret ökas med 5 milj. kronor
till 15 milj. kronor. Såvitt gäller budgetåret 1958/59 ansluter departements
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
chefen sig till konmierskollegiets förslag och förordar alltså att garantiramen
för nästa budgetår bestämmes till 20 milj. kronor.
I avvaktan på närmare erfarenheter av storleken av uppkommande förluster
i lånegarantiverksamheten bör enligt departementschefen anslaget
för budgetåret 1958/59 redovisas med oförändrat belopp.
Utskottet. Den hittillsvarande ramen för den statliga garantigivningen har
från och med budgetåret 1954/55 utgjort 10 miljoner kronor. Anspråken
på densamma ha emellertid ökat under det senaste året. Sålunda funnos
redan vid ingången av budgetåret 1957/58 hos kommerskollegium ansökningar
inneliggande å sammanlagt belopp överstigande den löpande totala
ramen.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att denna garantigivning
är ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas utlåningsverksamhet.
Med hänsyn till småföretagsamhetens beträngda kreditläge och
de ökade anspråk, som av föreliggande ansökningar att döma ställas på
garantigivningen, finner utskottet den av departementschefen föreslagna
bemyndiganderamen för nästa budgetår otillräcklig. Utskottet vill därför
i enlighet med yrkandet i motionerna I: 171 och II: 194 föreslå, att denna
ram fastställes till 25 miljoner kronor. Vad beträffar bemyndiganderamen
för innevarande budgetår finner utskottet sig böra biträda departementschefens
förslag och avstyrker alltså motionerna 1: 299 och II: 383, såvitt
nu är i fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) till Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;
b)
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 299 och II: 383, såvitt nu är i fråga, medgiva,
att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
må under budgetåret 1957/58 beviljas med 5 000 000
kronor utöver tidigare medgivet belopp;
c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 172 och II: 195 samt med bifall till motionerna I: 171 och
II: 194, medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och
småindustriföretag må under budgetåret 1958/59 beviljas
intill ett belopp av 25 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
45
54 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 55 och 56, s. 113 och 114),
innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 55 000 kronor;
b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.
55 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 57, s. 115 och 116) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 565 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 695 000 kronor.
Sveriges standardiseringskommission hemställer, att anslaget höjes med
210 000 kronor till 905 000 kronor.
Härutöver äskas särskilt 72 000 kronor såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för ett internationellt möte i Stockholm i juli 1958.
Statskontoret framhåller, att en höjning av bidraget i hela den utsträckning,
varom förslag framlagts, i nuvarande budgetära läge får anses utesluten.
Den ifrågasatta medelsförstärkningen bör begränsas till ett belopp,
som — med utgångspunkt från föreliggande uppgifter rörande lönekostnadsstegringen
— kan bestämmas till förslagsvis 25 000 kronor.
I det tidigare har förutsatts, att statsbidraget till varudeklarationsnämnden
skall från och med budgetåret 1958/59 upptagas under särskild anslagsrubrik.
Till följd härav bör förevarande anslag nedräknas med 185 000 kronor,
utgörande till nämndens verksamhet för innevarande budgetår anvisat
belopp.
Departementschefen föreslår, att anslaget ökas med 40 000 kronor såsom
kompensation för de generella lönehöjningarna under åren 1957 och 1958
och 15 000 kronor såsom bidrag till täckande av ökade kostnader för standardiseringskommissionens
internationella åtaganden.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt, att statsbidraget till varudeklarationsnäinnden
skall från och med budgetåret 1958/59 upptagas under
särskild anslagsrubrik.
Mot den verkställda beräkningen av nu förevarande anslag har utskottet
icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 565 000
kronor.
46 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
56 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungi.
Maj :ts förslag (punkt 58, s. 116), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
Sjöfart och handel
Sjöfartsverket
57 :o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 59, s. 117—123) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 4 528 700 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 841 800 kronor.
Beträffande framlagt förslag att sjöfartsstyrelsen under nästa budgetår
skulle övertaga ansvaret för vården och driften av isbrytarfartygen, vilket
ansvar för närvarande åvilar marinförvaltningen, framhåller departementschefen
för egen del att han, ställd inför det praktiska genomförandet av
tanken på en överflyttning, icke blivit övertygad om att några egentliga fördelar
skulle stå att vinna därmed. Några olägenheter ur synpunkten av en
effektiv isbrytarberedskap har sålunda icke försports vid den nuvarande
ordningen. En överflyttning torde icke heller kunna motiveras av kostnadsskäl.
Det bör beaktas, att marinförvaltningen förfogar över ingenjörs- och
varvspersonal med mångårig erfarenhet i fråga om isbrytarfartygen. Underhållet
sker — efter vad det synes utan större olägenhet för förvaltningen
— parallellt med underhållet av marinens egen båtmateriel, vilket skapar
möjligheter till en rationell arbetsplanering. Härtill kommer, att sjöfartsstyrelsen
Aid ett övertagande av ansvaret för drifts- och underhållsfrågorna
även i fortsättningen skulle i huvudsak bli hänvisad till de marina varven
för arbetenas utförande. Under sådana förhållanden anser departementschefen
sig icke böra biträda förslaget om överflyttning till styrelsen av ifrågavarande
ärenden och om inrättande för ändamålet av en befattning som
byrådirektör i Ae 24 och en befattning som byråingenjör i Ae 19.
I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som ama
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
47
nuens i reglerad befordringsgång på juridisk-sociala byrån omvandlas till
en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21, en tjänst som tekniskt biträde
i Ae 7 förändras till en tjänst som vaktmästare i Ae 8 samt en tjänst som
expeditionsvakt i Ao 7 omvandlas till en tjänst som förste expeditionsvakt i
Ao 8. Härigenom ökar medelsbehovet med 3 700 kronor.
I enlighet med styrelsens förslag bör två sjöfartsrådsbefattningar i Be 1
samt en byrådirektörsbefattning i Ae 26 överföras på ordinarie stat. Vidare
torde en tjänst som byrådirektör i Ag 24 extra-ordinariesättas.
I fråga om styrelsens yrkanden i övrigt förordar departementschefen, att
7 000 kronor anvisas till anställning av tillfällig tryckeripersonal och 15 000
kronor till täckande av ökade kostnader för telefonväxeln. Då departementschefen
i det följande ansett sig böra biträda styrelsens förslag om förlängning
av sjömätningssäsongen och omläggning av vaktsystemet på vissa sjömätningsfartyg,
torde vidare uppräkning böra ske av posterna till avlöningar
till icke-ordinarie personal och till särskilda löneförmåner med tillhopa
50 000 kronor.
För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen m. m.
beräknas det ökade medelsbehovet till 573 000 kronor. För löneklassändringar
slutligen föreslås uppräkning av anslaget med 38 200 kronor.
Utskottet. Beträffande det framlagda förslaget, att, såsom räknades med
vid sjöfartsverkets inrättande, sjöfartsstyrelsen skulle övertaga ansvaret
för vården och driften av isbrytarfartygen, vilket ansvar för närvarande
åvilar marinförvaltningen, anser utskottet, att departementschefen anfört
bärande skäl mot en sådan överflyttning. Utskottet biträder alltså departementschefens
uppfattning i denna fråga.
Under en efterföljande punkt tillstyrker utskottet ett förslag om intensifiering
av sjömätningsverksamheten, medförande en kostnadsökning av
400 000 kronor, varav 103 000 kronor hänför sig till sjöfartsstyrelsens avlönings-
och omkostnadsanslag.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen
och har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för sjöfartsstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1958 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
48
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
....................................... 1 953 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t............................ 4 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 790 600
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .......... 195 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 585 700
Summa kronor 4 528 700
c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 4 528 700 kronor.
58 :o) Sjöf artsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 60, s. 123—125), innebärande dels att posterna till sjukvård
m. m., till bränsle, lyse och vatten, till övriga expenser för eget behov, till
sjökort och vissa publikationer samt till militärsjökort ökas med (3 000 +
20 000 -j- 30 000 -j- 45 000 -j- 3 000 ==) 101 000 kronor, varjämte anslaget
uppräknas med 25 000 kronor för att möjliggöra statistisk bearbetning av
1958 års lotssedlar ävensom 53 000 kronor i anledning av förordad förlängning
av sjömätningssäsongen och omläggning av vaktsystemet, dels en inkomstökning
med 1 000 kronor genom försäljning av sjömansrullor, får utskottet,
under erinran om att anslaget höjes med 178 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Sjöf artsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 057 700
kronor.
59ro) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 61, s. 125—129) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock till
Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 21 675 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 933 600 kronor.
Sjöfartsstyrelsen bär föreslagit bl. a. inrättandet av 7 nya lotstjänster i
Ae 11 vid Mälarens, Dalarö och Landsorts lotsplatser. Departementschefen
anser sig endast kunna tillstyrka en av dessa lotstjänster. Härigenom ökas
medelsbehovet med 14 400 kronor.
Av sjöfartsstyrelsen förordad sammanslagning av Göteborgs och Vinga
lotsplatser, vilken förutsättes genomförd med ingången av nästa budgetår,
anser departementschefen sig med hänsyn till det ekonomiska utbytet på
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
49
längre sikt böra tillstyrka. Bland annat skapas förutsättningar för returlotsning
mellan de båda lotsställena, vilket medför ett rationellare utnyttjande
av den tillgängliga lotspersonalen och slopande av de väntetider för fartygen,
som med nuvarande organisation icke kan undvikas. Härjämte möjliggör
sammanslagningen indragning av vissa tjänster. Sålunda kan en tjänst som
överlots undvaras från och med den 1 juli 1958, innebärande en utgiftsminskning
med 16 200 kronor. Vidare kommer under den närmaste femårsperioden
fyra tjänster som lots i Ao 11 att successivt kunna indragas i samband
med att vederbörande befattningshavare uppnår pensionsåldern. Ifrågavarande
tjänster torde från och med nästa budgetår föras på övergångsstat.
Vid sammanslagningen avses personalen på Vinga bli omstationerad till
Göteborg. Till följd av ändrad ortsgrupp kommer därvid lönekostnaderna att
stiga något. Härav betingad anslagsökning beräknas enligt styrelsens förslag
till ca 24 000 kronor.
Styrelsens yrkande om höjning av utbildningsarvodena till lotselever från
420 till 525 kronor i månaden anser departementschefen sig böra tillstyrka.
Den härav föranledda utgiftsökningen uppskattas till 17 500 kronor. Förslaget
om utökad ledighet för landfyrpersonalen synes departementschefen
böra prövas i annat sammanhang. Därest resultatet av denna prövning kommer
att medföra ökade utgifter för staten, förutsätter departementschefen
att vederbörande anslagspost, vilken är förslagsvis betecknad, får överskridas
med härför erforderligt belopp.
Posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal
bör med hänsyn till höjda arvoden och ersättningar samt den i övrigt
väntade ökade belastningen uppräknas med 544 000 kronor. För automatiska
utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen torde ytterligare 2 158 200
kronor anvisas.
I detta sammanhang omnämnes, att en höjning för närvarande överväges
av de bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet, som sjöfarten har att
erlägga i form av lotspenningar, samt fyr- och båkavgift. Höjningen syftar
till att kompensera för den kostnadsutveckling som ägt rum sedan 1952,
då de nuvarande avgifterna bestämdes.
Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka
den av sjöfartsstyrelsen förordade sammanslagningen av Göteborgs och
Vinga lotsplatser.
Utskottet tillstyrker vidare de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten och har icke något att erinra mot den verkställda
anslagsberäkningen och vad departementschefen i samband därmed
anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten, som föranledes av
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr 10
50
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1958 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/
59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 8 579 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 6 995 300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
personal, förslagsvis............. 3 923 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 177 400
Summa kronor 21 675 500
c) till Lots- och fgrstaten: Avlöningar för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 21 675 500 kronor.
60:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 62, s. 129—131), innebärande en anslagshöjning av 598 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 576 500
kronor.
61 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 63, s. 131—133) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59, dels ock
till Fartygsinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 229 900 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 087 200 kronor.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som kanslibiträde
i Ao 7 omvandlas till kontoristtjänst i Ao 9. I anledning härav uppräknas
anslaget med ca 1 400 kronor.
För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m.
beräknas det ökade medelsbehovet till 141 300 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen för fartygsinspektionen
och har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
51
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidlaga den ändring i personalförteckningen
för fartygsinspektionen, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1958 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/
59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 645 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 9 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 412 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 162 000
Summa kronor 1 229 900
c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 229 900 kronor.
62:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 64, s. 133), innebärande en anslagshöjning av 3 700 kronor,
varav 700 kronor avse posten till bränsle, lyse och vatten samt 3 000 kronor
posten till övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 176 600
kronor.
Sjöbefälsskolorna
63:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 65, s. 134—136) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1958/59, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 773 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 578 300 kronor.
Departementschefen förordar, att posten till arvoden åt timlärare och ersättningar
för tilläggstimmar ökas med 44 100 kronor. I övrigt tillstyrker
departementschefen med hänsyn till redan genomförda arvodeshöjningar
uppräkning av ersättningarna till skrivhjälp på reklorsexpeditionerna med
3 000 kronor och av ersättningarna till extra lärare med 1 200 kronor. För
52
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
vikariatsersättningar och för arvoden till examensledare och examinatorer
beräknas det ytterligare medelsbehovet till 900 kronor. Till bestridande av
kostnaderna för vissa kurser bör å staten för nästa budgetår anvisas 8 800
kronor.
För automatiska utgiftsökningar till följd av löneplansrevisionen in. m.
och för uppflyttning i löneklass av vissa befattningshavare räknas för nästa
budgetår med höjningar å respektive 134 700 och 2 400 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 872 200
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
............ 10 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 756 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 150 300
Summa kronor 1 789 400
Särskilda upphör ds medel
Hyror och hyresersättningar.................. 16 000
Nettoutgift kronor 1 773 400
b) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 1 773 400 kronor.
64:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 66, s. 136), innebärande en anslagshöjning av 19 000 kronor,
varav 16 000 kronor avser posten till bränsle, lyse och vatten samt 3 000 kronor
posten till övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 73 100 kronor.
65:o) Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har föresla
git
riksdagen (punkt 67, s. 136 och 137) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
53
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Königson m. fl. väckt motion
(II: 81) hemställts, att förevarande anslag måtte uppföras med 135 000
kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 000 kronor.
Sjöfart sstyrelsen har hemställt, att anslaget uppräknas med 140 000 kronor.
Till stöd härför anföres att sjöbefälsskolornas undervisningsmateriel
är i stort behov av modernisering och upprustning.
Departementschefen framhåller, att utredning för närvarande pågår genom
särskilt tillkallade sakkunniga rörande sjöbefälsutbildningens organisation
och vissa därmed sammanhängande frågor. Enligt direktiven skall
bland annat undersökas möjligheterna att centralisera utbildningen, som
nu är splittrad på fem särskilda skolor. Därvid kommer även att övervägas
den av 1943 års sjöbefälssakkunniga förordade organisationen med en
skola för högre fartygsbefälsutbildning samt överflyttning av den högre maskinbefälsutbildningen
till de tekniska läroverken och av den lägre utbildningen
till yrkesskolorna. Gällande undervisningsplaner och utbildningstidens
längd avses även skola bli föremål för omprövning. I avvaktan på resultatet
av utredningens arbete anser sig departementschefen icke böra för
nästa budgetår tillstyrka någon höjning av förevarande anslag.
Utskottet. I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande sjöbefälsutbildningens
organisation och vissa därmed sammanhängande frågor
anser sig utskottet i likhet med departementschefen icke berett tillstyrka
någon höjning av förevarande anslag. Den i ämnet väckta motionen avstyrkes
alltså.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen 11:81, till Sjöbefälsskolorna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
66:o) Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 137), innebärande en anslagshöjning
av 200 kronor, som föranledes av de under år 1957 vidtagna
höjningarna av timlärararvodena, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs
vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.
67:o) Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs. Kungl. Maj:t har föresla
git
riksdagen (punkt 69, s. 138) alt till ifrågavarande ändamål för budget
året
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 9 100 kronor.
54
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Då med hänsyn till undervisningens behöriga gång vid sjöbefälsskolorna
bristen på kompetenta navigationslärare ansetts böra snarast avhjälpas har
Kungl. Maj :t genom särskilt beslut den 22 november 1957 bemyndigat sjöfartsstyrelsen
att under år 1958 anordna navigationslärarkurs. I samband
därmed har medgivits att för undervisningen under vårterminen må tagas i
anspråk 13 140 kronor ur handels- och sjöfartsfonden. För täckande av kostnaderna
för undervisningen under höstterminen föreslås att ett anslag av
9 100 kronor anvisas å riksstaten.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
9 100 kronor.
68:o) Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 70, s. 138 och 139) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
I likhet med tidigare bör den navigationslärarkurs, som avses skola komma
till stånd under år 1958, åtföljas av en praktisk lärarkurs. Departementschefen
beräknar medelsbehovet härför till 5 000 kronor.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 kronor.
69:o) Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 71, s. 139 och 140) att till ifrågavarande
ändamål för budgetår 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.
För deltagarna i den praktiska lärarkurs, som anordnades i anslutning
till navigationslärarkursen härom året, föreskrevs, att arvode skulle utgå
med 360 kronor för månad under den tid kursen pågick. För den nu ifrågasatta
kursen förordar departementschefen, att månadsarvodet bestämmes
till 450 kronor. Med hänsyn till att kursen beräknas pågå i fem månader
och omfatta sex lärarkandidater bör anslaget uppföras med 13 500 kronor.
Utskottet har icke nagot att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare
i praktisk lärarkurs för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 13 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
55
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
70 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 72, s. 140—143) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 950 000 kronor.
Till säkerhetsantalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även på kapitalbudgeten.
Anslaget där är för budgetåret 1956/57 upptaget med 400 000
kronor och för innevarande budgetår med 800 000 kronor.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten måtte
för budgetåret 1958/59 anvisas på driftbudgeten 4 290 000 kronor och
på kapitalbudgeten 1 660 000 kronor.
Det är, framhåller departementschefen, ett samhällsintresse av stor vikt,
att säkerhetsanstalterna för sjöfarten underhålles och utbygges så att sjötransporterna
runt våra kuster kan fortgå med största möjliga trygghet och
snabbhet. Vid en av sjöfartsstyrelsen verkställd översyn har betydande utbyggnads-
och moderniseringsbehov konstaterats såväl i fråga om fasta säkerhetsanordningar
som båtmateriel. Detta gäller i särskild mån farvattnen
längs norrlandskusten. Även i fråga om sjöfartsverkets lokaler och tjänstebostäder
kräves en upprustning, för att dessa skall fylla rimliga krav på
modern standard. Under hänvisning till de föreliggande bristerna framlade
sjöfartsstyrelsen i fjolårets petitaskrivelse vissa planer för upprustning, modernisering
och effektivisering av verkets materiella resurser. Med hänsyn
till nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa investeringarna ansåg
dock statsmakterna planerna icke böra genomföras i den takt som styrelsen
förutsatt. En avsevärt ökad medelsanvisning kom likväl till stånd för innevarande
budgetår. Sålunda uppräknades anslagen till säkerhetsanstalter för
sjöfarten på driftbudgeten och kapitalbudgeten med tillhopa 780 000 kronor
till 2 750 000 kronor. Genom anslagshöjningen blev det bland annat möjligt
att låta vissa företag av betydelse för trafiken längs norrlandskusten
komma till utförande.
Med hänsyn till redovisade angelägna behov är departementschefen beredd
att för budgetåret 1958/59 tillstyrka en ytterligare förstärkning av anslagsmedlen
till säkerhetsanordningar för sjöfarten. Departementschefen
föreslår sålunda, att de å driftbudgeten och kapitalbudgeten till ifrågavarande
ändamål upptagna anslagen höjes med sammanlagt 850 000 kronor
till 3 600 000 kronor. Av nämnda belopp bör 2 300 000 kronor anvisas på
driftbudgeten och 1 300 000 kronor på kapitalbudgeten.
Därest riksdagen godtager vad som nu förordats förutsättes det fa ankomma
på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare besluta om anslagens
användning. Departementschefen förutsätter därvid att medel i
första hand kommer alt avsättas för redan pågående arbeten och anskaff
-
56
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
ningar och att därefter utrymme skall beredas för de mest angelägna bland
de av sjöfartsstyrelsen i petitaskrivelsen angivna nya projekten. Behovet
av en förbättring av säkerhetsanstalterna utefter norrlandskusten bör i
möjligaste mån tillgodoses. Därest kostnaderna för i programmet upptagna
nya arbeten icke kan rymmas inom ramen för de under budgetåret tillgängliga
medlen, synes departementschefen frågan om arbetenas påbörjande
böra underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Förslaget om särskild medelsanvisning till materielanskaffning för vissa
farleder anser departementschefen sig icke kunna biträda.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare understrukit angelägenheten av
att medel anvisas, som möjliggör för sjöfartsstyrelsen att påskynda upprustningen
och moderniseringen av säkerhetsanstalterna för sjöfarten. Såsom
departementschefen erinrat ökades medelsanvisningen för innevarande
budgetår med tillhopa 780 000 kronor. Departementschefens nu föreliggande
förslag innebär, att de å driftbudgeten och kapitalbudgeten till ifrågavarande
ändamål upptagna anslagen ytterligare höjas med sammanlagt
850 000 kronor till 3 600 000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka den
förordade förstärkningen och har icke något alt erinra mot att av nämnda
belopp 2 300 000 kronor anvisas på driftbudgeten och 1 300 000 kronor på
kapitalbudgeten.
Det torde såsom departementschefen förutsatt få ankomma på sjöfartsstyrelsen
att närmare besluta om anslagens användning, varvid de av departementschefen
härvid angivna riktlinjerna torde böra följas. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att sjöfartsstyrelsen i sin 10-årsplan rörande
fasta säkerhetsanordningar framhållit angelägenheten av att de nuvarande
utsjöfyrskeppen — där så är möjligt — successivt ersättas med
fasta fyranläggningar. Byggnadskostnaden för en bemannad fast fyr har
tidigare beräknats till 3,5—4 miljoner kronor. Enligt vad utskottet under
hand inhämtat har emellertid denna kostnad genom nya rationaliseringsmetoder
beträffande byggnadssättet kunnat nedbringas till 1,5—2 miljoner
kronor och understiger därigenom avsevärt kostnaden för ett motsvarande
fyrskepp. Härjämte är att märka, att de årliga kostnaderna för en sådan
fyr, ca 100 000 kronor, utgöra endast hälften av årskostnaderna för ett fyrskepp.
Då ett genomförande av detta förslag skulle innebära, förutom ekonomiska,
även andra fördelar ur sjösäkerhetssynpunkt, förutsätter utskottet,
att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet.
Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten
gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
57
71 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 73, s. 143—145) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 79 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 98 200 kronor.
Till underhåll och drift av fiskefyrar beräknas 12 500 kronor. Till byggande
av en fiskefyr på Norsholmen vid Fårö och till anskaffning av eu
mistsignalanläggning vid Gislövs fiskehamn beräknas tillhopa 25 000 kronor.
Likaså beräknas till täckande av uppkomna merkostnader för tidigare
beslutade anläggningar ett belopp av 42 000 kronor.
Enligt av riksdagen tidigare godkända principer må efter prövning från
fall till fall på sjöfartsstyrelsen överlåtas drift och underhåll av sådana fyrar
till ledning för fisket, vilka på grund av sin belägenhet måste anses erbjuda
fiskareorganisationer eller enskilda fiskare särskilda svårigheter att själva
svara för. Då förutsättningarna för ett dylikt arrangemang är förhanden beträffande
den i fjol beslutade fyranläggningen på Klövningarna, tillstyrker
departementschefen styrelsens förslag om överflyttning av underhållet. Kostnaderna
förutsättes därvid komma att belasta lots- och fyrstatens avlöningsoch
omkostnadsanslag.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartyg för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 79 500 kronor.
72 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 145 och 146), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
73:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 75, s. 146—148), innebärande en anslagshöjning av 214 200 kronor,
som i huvudsak är föranledd av kostnadsstegringar samt höjda löner och
arvoden, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 322 600 kronor.
74:o) Anskaffning av en ny statsisbrytare. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 76, s. 148 och 149) att till ifrågavarande ändamål för bud
getåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Anslaget avser medelsanvisning till statsisbrytaren Oden, som nyligen levererats
av Wärtsilä-koncernen i Helsingfors (prop. 144/1955, SU 101/1955,
Rskr 246/1955).
Enligt det av Kungl. Maj :t den 20 maj 1955 godkända leveranskontraktet
mellan marinförvaltningen och Wärtsilä-koncernen utgör köpeskillingen för
Oden exklusive framdrivningsmaskiner och viss annan utrustning 27 952 000
kronor.
Isbrytaren Odens framdrivningsmaskineri m. m. har i enlighet med vad
som anförts i prop. 144/1955 anskaffats av marinförvaltningen från vissa
företag i Sverige. Totalkostnaden för dessa anskaffningar uppgår till
14 048 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för det nya fartyget utgör
sålunda ca 42 milj. kronor.
Under ifrågavarande anslag har hittills anvisats tillhopa 27 605 000 kronor,
varav 13 557 000 kronor avser de två första dellikviderna enligt kontraktet
med Wärtsilä-koncernen samt 14 048 000 kronor marinförvaltningens anskaffningar
i Sverige.
Marinförvaltningen hemställer, att under anslaget för budgetåret 1958/59
anvisas 10 000 000 kronor.
Utskottet tillstyrker det äskade anslaget, som hänför sig till de dellikvi(ler,
som enligt kontraktet med Wärtsilä-koncernen förfalla till betalning
under nästa budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Anskaffning av en ny statsisbrytare
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 000 kronor.
75 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kostnader för
handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
77 och 78, s. 149 och 150), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
ett förslagsanslag av 200 000 kronor;
b) till Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.
76 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 79, s. 150—153) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 473 000 kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II:
74) hemställts, att riksdagen vid behandlingen av tionde huvudtiteln punkt
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
59
Säkerhetsanstalter för sjöfarten måtte hos Kungl. Maj :t till nästa års riksdag
begära förstärkning av anslagen till sjömätning vid såväl våra havskuster
som våra insjöfarvatten, särskilt Vänern.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 176 000 kronor.
De sjömätningar som ligger till grund för de svenska sjökorten är av gammalt
datum — i stor utsträckning från före 1900 — och tillfredsställer inte
nutida krav. Det ofullständiga mätningsunderlaget utgör ett besvärande
hinder för sjöfarten längs våra kuster. I vissa fall försvårar det eller till och
med omöjliggör en ur risksynpunkt påkallad utbyggnad av de fasta säkerhetsanordningarna
till sjöss. I likhet med sjöfartsstvrelsen anser departementschefen
det därför vara synnerligen angeläget, att åtgärder vidtages för
en effektivisering av sjömätningsverksamheten.
Sålunda torde medel böra anvisas för att möjliggöra en förlängning av
sjömätningssäsongen från för närvarande fem månader till omkring sex
månader per år. Kostnaderna härför uppskattas till 155 000 kronor, varav
»SO 000 kronor hänför sig till förevarande anslag och 75 000 kronor till styrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag. Härjämte bör medel anvisas för
den av styrelsen ifrågasatta omläggningen av vaktsystemet på vissa sjömätningsfartyg,
innebärande övergång under sommarmånaderna från två- till
frevaktssystem på vissa fartyg och från en- till tvåvaktssystem på vissa andra
fartyg. Omläggningen kommer att medföra en icke obetydlig kapacitetsökning.
Till ändamålet beräknar departementschefen för nästa budgetår
53 000 kronor, varav 25 000 kronor belastar detta anslag och 28 000 kronor
styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag. Utöver vad som nu förordats,
tillstyrker departementschefen ökningar med 80 000 kronor såsom kompensation
för inträffade kostnadsstegringar och med 90 000 kronor för anskaffning
av viss instrument- och apparatutrustning. Slutligen bör för renoverings-
och reparationsarbeten på sjömätningsfartyg anvisas ytterligare 20 000
kronor och för geodetiska fältarbeten ytterligare 2 000 kronor.
Genom de nu framlagda förslagen om upprustning av sjömätningen ökar
för nästa budgetår medelsbehovet till denna verksamhet med sammanlagt
400 000 kronor, varav 297 000 kronor hänför sig till anslaget till mätningsoch
rekognosceringsverksamhet och återstoden, drygt 100 000 kronor, till
sjöfartsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag. Förevarande anslag
föreslås alltså för budgetåret 1958/59 uppfört med (1 176 000 + 297 000 —1
1 473 000 kronor.
Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande anslag föregående år framhöll
utskottet, att det nuvarande osäkra hydrografiska underlaget för sjökorten
innebar allvarliga olycksrisker. Det framstode därför för utskottet
som eu angelägenhet av vikt, att sjömätningsverksamheten intensifierades.
De av departementschefen nu framlagda förslagen om upprustning av
60
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
sjömätningen skulle för nästa budgetår öka niedelsbehovet till denna verksamhet
med sammanlagt 400 000 kronor, av vilket belopp 297 000 kronor
hänföra sig till förevarande anslag. Härigenom skulle det bland annat bliva
möjligt att förlänga sjömätningssäsongen från för närvarande fem månader
till omkring sex månader per år samt genom en omläggning av vaktsystemet
på vissa sjömätningsfartyg åstadkomma en icke obetydlig kapacitetsökning.
De av departementschefen nu föreslagna åtgärderna innebära alltså en
ganska avsevärd förstärkning av sjömätningsverksamheten. Utskottet vilt
tillstyrka den härför äskade medelsanvisningen.
Med hänsyn till den stora eftersläpningen på här ifrågavarande område,
då det gäller såväl de svenska kust- och utsjöområdena som de segelbara
inlandsvattnen, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t även i fortsättningen
ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet.
Med vad utskottet i det föregående anfört torde syftet i den föreliggande
motionen bliva tillgodosett.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 473 000 kronor;
b) att motionen II: 74 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
. 77 :o) Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 80, s. 153 och 154) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Till byggande av ett nytt sjömätningsfartyg i stället för det utrangerade
militära sjömätningsfartyget Svalan anvisades för budgetåret 1956/57 under
förevarande anslag 385 000 kronor (X ht 1956 p. 64). Den totala anskaffningskostnaden
beräknades därvid till 1 155 000 kronor. Till följd av
en ifrågasatt omprojektering av det planerade nybygget anvisades icke för
innevarande budgetår ytterligare medel till ändamålet.
Enligt de av sjöfartsstyrelsen i årets petitaskrivelse redovisade beräkningarna
skulle kostnaderna för det nya sjömätningsfartyget, därest detta i enlighet
med den ursprungliga byggnadsplanen dimensionerades för två mätningsenheter,
komma att uppgå till 1 600 000 kronor, däri inberäknat utgifterna
för vissa konstruktionsförbättringar. Vid eu dimensionering av fartyget
för fyra mätningsenheter beräknas kostnaderna stiga till 1 800 000 kronor.
Då sålunda en fördubbling av kapaciteten medför en relativt sett så
ringa kostnadsökning som 200 000 kronor, anser departementschefen sig i
likhet med sjöfartstyrelsen böra förorda det större alternativet. Utöver redan
anvisade 385 000 kronor skulle därvid erfordras (1 800 000 — 385 000 —)
1 415 000 kronor. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat kan
Statsutskottets utlåtande ni• 10 år 1958
61
inedelsanvisningen fördelas på tre budgetår, utan att fartygets färdigställande
därigenom fördröjes. För budgetåret 1958/59 föreslår departementschefen
anvisande till ändamålet av 400 000 kronor.
Utskottet. Med hänsyn till de stora fördelar, som en dimensionering av
fartyget för fyra mätningsenheter skulle medföra, vill utskottet i likhet med
departementschefen förorda detta alternativ. Mot det för nästa budgetår
äskade anslaget har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nybyggnad av sjömätningsfårtyg för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor.
78 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag
till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 81 och 82, s. 154), innebärande oförändrade inedelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten ett förslagsanslag av 100 000 kronor;
b) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett
förslagsanslag av 13 000 kronor.
79 :o) Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 83, s. 155), innebärande en anslagshöjning av 4 000
kronor till följd av att Sverige, som hittills erlagt medlemsavgift för sju
andelar, från och med 1958 skall svara för åtta andelar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella hydrografiska
byrån för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 27 000 kronor.
Hamnar och farleder
80 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 84, s. 155 och 156) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.
Vid utgången av budgetåret 1956/57 förefanns en reservation av 3 962 537
kronor, varav 1 995 000 kronor icke disponerats.
Från detta anslag utgår bidrag i enlighet med bestämmelserna i kungö
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
relsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande,
förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder. I § 3 av kungörelsen
i dess nuvarande lydelse stadgas, att statsbidrag kan tilldelas handelshamnar
med högst två tredjedelar och farleder med högst nio tiondelar
av de beräknade byggnadskostnaderna enligt av Kungl. Maj:t fastställd
arbetsplan. De av 1957 års riksdag godkända riktlinjerna för bidragsgivningen
innebär, att ekonomiskt stöd åt hamnbyggnadsföretag endast bör
komma i fråga, när hamnverksamheten icke kan förväntas bli ekonomiskt
självbärande men anläggningen är motiverad t. ex. ur lokaliserings- eller
beredskapssynpunkter eller med hänsyn till hamnens upplandsfunktioner.
Sjöfartsstyrelsen (skr. 27/8 1957) hemställer, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med oförändrat belopp, 2 000 000 kronor. I skrivelsen begäres
vidare, att sådan ändring vidtages i § 3 av ovannämnda kungörelse att
statsbidrag även till liandelshamnar skall kunna avse nio tiondelar av de
godkända byggnadskostnaderna. Sjöfartsstyrelsen åberopar, att den ekonomiska
insatsen för hamnanläggningar, som är motiverade främst ur lokaliserings-
eller beredskapssynpunkter, vid nuvarande begränsning av bidragsandelen
till två tredjedelar av byggnadskostnaderna, kan bli oskäligt
betungande för hamnägaren.
Med hänsyn till den redovisade stora behållningen under anslaget anser departementschefen
sig böra förorda en begränsning av medelstilldelningen
för nästa budgetår. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat är
det möjligt att sänka anslaget till 1 milj. kronor, utan att detta behöver föranleda
rubbning i sjöfartsstyrelsens planer för bidragsgivningen under budgetåret
1958/59. — Styrelsens förslag om viss ändring i 1928 års bidragskungörelse
kan departementschefen icke biträda.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning, kommer
framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande ett motionsvis
väckt förslag om viss ändring i grunderna för statsbidrag till byggande,
förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till liandelshamnar och farleder
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
81 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
85, s. 156 och 157) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 500 000 kronor,
avseende fördjupning av Toftösund.
I nuvarande budgetära läge anser departementschefen sig icke kunna till
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
63
styrka sjöfartsstyrelsens förslag om medelsanvisning för nästa budgetår till
fördjupning av Toftösund. För projekteringsarbeten bör enligt departementschefen
i likhet med innevarande budgetår under anslaget anvisas
50 000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om oförändrad medelsanvisning,
får hemställa,
att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
82 :o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 86, s. 157 och 158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 3 500 000 kronor.
De redovisade betydande anspråken å förevarande anslag motiverar enligt
departementschefen i och för sig en uppräkning i enlighet med sjöfartsstyrelsens
förslag. Å andra sidan har till följd av förskjutning i påbörjandet av
vissa företag under anslaget uppkommit en rätt avsevärd behållning. Med
hänsyn härtill och i avvaktan på resultatet av pågående överarbetning av
1944 års fiskehamnsutrednings betänkande föreslås att anslaget för nästa
budgetår uppföres med oförändrat 3 000 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor.
83 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 158 och 159), innebärande en anslagshöjning
av 35 000 kronor till följd av löneplansrevisionen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kronor.
84:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 159 och 160) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, att avräknas mot aulomobilskattcmedlen.
64
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppräknas med 1 300 000 kronor
till 2 000 000 kronor, att såsom hittills avräknas mot automobilskattemedlen.
Med hänsyn till nödvändigheten att i rådande läge begränsa de statliga
utgifterna, särskilt för ändamål av investeringsnatur, anser departementschefen
sig icke kunna tillstyrka en större uppräkning av förevarande anslag
än med 300 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
uppföres med 1 000 000 kronor, som i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 300 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Övriga sjöfartsändamål
85 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 89, s. 160 och 161), som innebär en anslagshöjning
av 11 500 kronor till följd av höjning av vissa arvoden i samband med löneplansrevisionen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 35 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............. 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 25 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 9 000
Summa kronor 74 600
Särskilda uppbördsmedel:
Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar
.......................................... 9 000
Nettoutgift kronor 65 600
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
65
b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 65 600 kronor.
86 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 90, s. 161 och 162), innebärande en anslagshöjning av
800 kronor, som avser delposten till lagsökningskostnader m. m., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
8 400 kronor.
87 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 91, s. 162—165) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 608 900 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 558 400 kronor.
Departementschefen tillstyrker yrkandena om överförande å extra ordinarie
stat av tre ingenjör stjänster och en kanslibiträdestjänst. Vidare föreslås
att den nuvarande kassörsbefattningen i Ae 12 förändras till en kamreraretjänst
i Ae 17. I samband därmed torde det särskilda arvodet till biträde
i administrativa och kamerala angelägenheter böra indragas. Den nu
ifrågasatta organisatoriska omläggningen medför en utgiftsminskning med
900 kronor.
Till var och en av ordförandena i anstaltens styrelse och nämnd bör utgå
särskilt arvode. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas för budgetåret
1958/59 till 2 000 kronor. Vidare förordas att tjänstebenämningen avdelningsföreståndare
från och med budgetåret 1958/59 ändras till avdelningschef.
För löneklassändringar beräknas höjning med 6 100 kronor och för
automatiska utgiftsökningar i samband med löneplansrevisionen m. m.
43 300 kronor.
Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
för statens skeppsprovningsanstalt och har icke något att erinra mot den
verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 10
66
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 900
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .......... 2 000
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis........ 99 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 368 800
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 70 000
Summa kronor 608 900
c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 608 900 kronor.
88:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 92, s. 165 och 166), innebärande en anslagshöjning av
10 500 kronor, varav 10 000 kronor avser posten till bränsle, lyse och vatten
samt 500 kronor posten till bibliotek, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 102 600 kronor.
89 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 93, s. 166), som innebär medelsanvisning å 55 000
kronor för att kunna förse en vågalstrare vid anstalten med en vågdämpningsanordning,
varvid förutsättes att det skall bliva möjligt att inom ramen
för nämnda belopp bestrida kostnaderna för en studieresa till utlandet, som
ansetts böra föregå installationsarbetena, hemställer utskottet, under erinran
om att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 55 000 kronor,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.
90:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 94, s. 167 och 168) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens sjöhisto
-
Statsutskottets utlåtande nr tO år 1958
67
riska museum, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59, dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 229 000 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen
att en amanuenstjänst omvandlas till en intendentsbefattning i lönegraden
Ae 21. Merkostnaderna härför uppgår till 7 800 kronor.
Anslagsposten till sjöhistorisk undersökning föreslås höjd med 1 000 kronor.
För löneklassändringar och löneplansrevisionen m. m. räknas med en
anslagshöjning av 36 200 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens sjöhistoriska museum vidtaga den ändring,
som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 114 300
2. Avlöningar till icke ordinarie personal ........ 125 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 33 900
Summa kronor 274 000
c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kronor.
91 :o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 95, s. 169 och 170), innebärande en anslagshöjning av
12 400 kronor, varav 500 kronor avser posten till reseersättningar, 5 000 kronor
posten till bränsle, lyse och vatten samt 6 900 kronor posten till övriga
expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 54 800 kronor.
68
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
92:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 170), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.
93 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 97, s. 170), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.
94:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 98, s. 170 och 171) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 250 000 kronor.
Medicinalstyrelsen hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med
200 000 kronor till 450 000 kronor. Styrelsen har därvid uppskattat antalet
påmönstringar till 50 000, motsvarande frekvensen under år 1956.
På rekommendation från Nordiska rådet pågår utredning om fortsatt
samarbete på hälsoväsendets område, såvitt gäller inrättande av en gemensam
hälsotjänst för nordiskt sjöfolk. Frågan har varit föremål för överläggningar
mellan representanter för de danska, finska, norska och svenska regeringarna
i mars och september 1957. För Sveriges del torde ett förverkligande
i full omfattning av rekommendationens tanke innebära, dels att de ombordanställda
ej längre skall själva behöva vidkännas några kostnader för
läkarundersökning, dels att skyldigheten att förete läkarintyg utvidgas till
att avse anställning å svenska fartyg i all utrikesfart och ej — såsom för
närvarande är fallet — vara begränsad till anställning å sådana svenska
fartyg i utrikes fart, vilka skall avgå från Sverige. Det kan nämnas, att om
ändring i sistnämnda avseende genomföres den hittills återstående största
hindret för en svensk ratificering av den vid internationella arbetsorganisationens
sjätte sjöfartskonferens i Seattle år 1946 antagna konventionen (nr
73) angående läkarundersökning av sjömän (jfr prop. nr 321/1947) skulle
vara undanröjt.
Därest enighet kan vinnas om formerna för en sådan gemensam hälsotjänst
m. m., som åsyftas i rekommendationen, håller departementschefen
för sannolikt att Sverige kommer att ansluta sig härtill. Härav föranledd
eventuell ökning av medelsbehovet förutsättes — därest riksdagen icke reser
någon invändning häremot — få belasta förevarande anslag. Anslagsbe
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
69
hovet för nästa budgetår synes departementschefen därför — såsom medicinalstyrelsen
gjort — tills vidare böra bedömas efter samma grunder som
för närvarande.
Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och har icke något
att erinra mot att förevarande anslag må tagas i anspråk för bestridande
av det ökade medelsbehov, som kan bliva en följd av inrättandet av en gemensam
hälsotjänst för nordiskt sjöfolk.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
95 :o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Avsättning
till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 99 och 100, s. 172 och 173), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor ett förslagsanslag av 70 000 kronor;
b) till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.
96 :o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 101, s. 173—177) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 250 000 kronor.
Mellan Stockholms stad och Waxholms nya ångfartygs aktiebolag träffades
den 20 juni 1957 en ny tilläggsöverenskommelse till 1952 års avtal. Beträffande
innehållet i sistnämnda avtal hänvisas till proposition 163/1952.
Departementschefen anmäler, att Kungl. Maj :t genom beslut den 20 september
1957 med stöd av 1957 års riksdags bemyndigande godkänt den mellan
staden och Waxholmsbolaget den 20 juni 1957 träffade tilläggsöverenskommelsen
ävensom lämnat i uppdrag åt chefen för handelsdepartementet
att på Kungl. Maj :ts och Kronans vägnar till Stockholms stad lämna utfästelse
av innehåll att staten, utöver vad som följer av 1952 års avtal,
skall såsom bidrag till bolagets trafik för ett vart av seglationsåren den 1
maj 1957—den 30 april 1958 och den 1 maj 1958—den 30 april 1959 till
staden utgiva ett bidrag av 74 000 kronor, att utbetalas första gången senast
den 31 juli 1958 och andra gången senast den 31 juli 1959. Tilläggsöverenskommelsen
har numera godkänts av samtliga de berörda parterna.
Departementschefen är angelägen att understryka, att utgångspunkten för
Kungl. Maj:ts ställningstagande i subventionsfrågan nu liksom tidigare har
70
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
varit, att statens skyldighet, såvitt gäller skärgårdstrafikens ordnande, är
begränsad till att sörja för att den bofasta befolkningens berättigade anspråk
på förbindelser med fastlandet tillgodoses i rimlig utsträckning. Det har
även förutsatts, att den nu träffade överenskommelsen ej skall verka prejudicerande
för framtiden, utan att frågan om båttrafiken i Stockholms skärgård
efter den 30 april 1959, d. v. s. när 1952 års avtal upphör att gälla,
skall bli föremål för förutsättningslösa förhandlingar.
Vidkommande anslagsbehovet för budgetåret 1958/59 må erinras om att
läget i subventionsfrågan vid tiden för riksdagens prövning härav förra året
motiverade redovisning av de då anvisade medlen under särskild anslagsrubrik,
Understöd åt båttrafiken i Stockholms skärgård. För nästa budgetår
torde medel till skärgårdstrafiken upptagas under det tidigare anslaget,
Understöd åt skärgårdsrederier, till vilket bör överföras den 30 juni 1958
kvarstående medel under anslaget för innevarande budgetår. Utgående
härifrån och från den beräknade storleken av behållningarna under anslagen
den 30 juni 1958 uppskattar departementschefen den för statens ekonomiska
medverkan i båttrafiken erforderliga medelsanvisningen till 350 000 kronor.
Hänsyn har härvid tagits till samtliga återstående utbetalningar för staten
i anledning av 1952 års avtal och till den nya tilläggsöverenskommelsen.
Utskottet. Med stöd av ett av 1957 års riksdag lämnat bemyndigande
har Kungl. Maj :t godkänt en mellan Stockholms stad och Waxholms nya
ångfartygs aktiebolag träffad ny tilläggsöverenskommelse till 1952 års avtal
rörande ordnandet av kommunikationerna i Stockholms skärgård.
Kostnaderna för statens ekonomiska medverkan i ifrågavarande båttrafik
beräknas för nästa budgetår till 350 000 kronor. Utskottet tillstyrker en medelsanvisning
av nämnda storlek.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000
kronor.
97 :o) Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 177), som svarar mot det bidrag av
3 procent som Sverige genom medlemskap i SCUA förpliktat sig att lämna,
får utskottet, under erinran om att motsvarande anslag för innevarande budgetår
är uppfört med 90 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till Suezkanaltrafikanternas
organisation för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
71
Handel
98 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 103, s. 177—179) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 686 400 kronor, därav 125 000 kronor
skall utgöra särskild ersättning för budgetåret 1957/58.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 436 400 kronor.
Under hänvisning särskilt till den markanta ökningen i lönekontot sedan
år 1954 har högskolan nu för en reglering av det statliga bidraget påkallat
förhandlingar med staten. Dessa har ägt rum under sommaren 1957, därvid
staten företrätts av särskilt tillkallad utredningsman. Parterna har enats
om att en ökning av det årliga statliga tillskottet till handelshögskolan med
125 000 kronor från och med budgetåret 1958/59 är berättigad. Som kompensation
för ökade kostnader under budgetåret 1957/58 skulle staten härjämte
till handelshögskolan överlämna ett belopp av enahanda storlek,
125 000 kronor.
Det torde, framhåller departementschefen, föreligga ett allmänt intresse
av att de ekonomiska förhållandena vid handelshögskolan regleras på ett
sådant sätt, att undervisningen och forskningen där kan hållas på en nivå,
jämförlig med den som upprätthålles vid universiteten och de övriga högskolorna.
Departementschefen anser sig därför kunna tillstyrka, att staten
medverkar till att täcka de utgiftsstegringar, som uppstått för handelshögskolan
sedan 1954 års avtal träffades. Höjningen av det årliga statliga tillskottet
bör dock avvägas så, att proportionerna mellan statens, Stockholms
stads och handelshögskoleföreningens bidrag till högskolan ej i väsentlig
mån ändras. Det av den särskilda utredningsmannen uppnådda förhandlingsresultatet,
som avser tiden från och med den 1 juli 1957, finner departementschefen
ur dessa synpunkter godtagbart.
Det är departementschefens mening att med de avtalsslutande parterna
sedermera träffa överenskommelse om den ändrade lydelse av 1954 års avtal,
som betingas av vad som nu föreslagits.
Utskottet har på av departementschefen anförda skäl icke något att erinra
mot att det årliga statliga tillskottet till handelshögskolan uppräknas.
Utskottet vill därför tillstyrka, att statsbidraget för nästa budgetår höjes
med 125 000 kronor och att som kompensation för ökade kostnader under
innevarande budgetår ett belopp av enahanda storlek anvisas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 686 400
kronor, därav 125 000 kronor skall utgöra särskild ersättning
för budgetåret 1957/58.
72
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
99:o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 104, s. 180—185) att dels godkänna av departementschefen
förordad huvudstat för handelshögskolan i Göteborg, att tillämpas
tills vidare under budgetåret 1958/59, dels ock till Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 709 600
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 583 100 kronor.
Departementschefen tillstyrker, att redan nästa budgetår en biträdande
lärartjänst inrättas i ämnesdelen administration. Befattningen bör i likhet
med högskolans övriga biträdande lärartjänster tills vidare vara arvodesavlönad.
Medelsbehovet härför beräknas till 21 334 kronor. Vidare föreslås
höjning av speciallärarnas arvoden med 5 000 kronor. För löneklassändringar
beräknas ytterligare 4 443 kronor och för löneplansrevisionen m. m. 85 321
kronor. Under innevarande budgetår är medel beräknade för ett vikariatsIöneförordnande
å professuren i rättsvetenskap. Då denna medelsanvisning
icke är erforderlig under nästkommande budgetår bör avlöningsposten nedräknas
med 29 304 kronor. Nettoutgiftsökningen för avlöningar skulle därmed
uppgå till i runt tal 86 900 kronor.
I fråga om omkostnadsstaten tillstyrker departementschefen en uppräkning
med 1 800 kronor för arbetsgivarebidrag till allmänna sjukförsäkringen
samt med 8 400 kronor till expenser och 500 kronor till försäkringar.
Vidare tillstyrkes förslaget om höjd medelsanvisning till underhåll av
byggnaden och vissa inventarier med 1 500 kronor.
I fråga om styrelsens yrkanden om medelsanvisning för vissa utgifter av
engångskaraktär finner departementschefen sig böra tillstyrka förslaget om
ersättning till professor H. Dickson för rese- och flyttningskostnader i samband
med tillträdande av befattning vid handelshögskolan. I enlighet med
styrelsens förslag beräknas härför 6 291 kronor. — Departementschefen anser
det vidare naturligt att högskolan i sin undervisningsverksamhet har tillgång
till utrustning, som är ändamålsenlig och tekniskt sett i paritet med
vad som användes inom företagsvärlden. En av bokföringsmaskinerna för
undervisningsändamål — som anskaffades år 1930 — är nu försliten och
omodern. Departementschefen tillstyrker en anvisning av 15 000 kronor
för inköp av en ny maskin. — Styrelsens förslag om engångsanvisning av
7 500 kronor för underhåll och reparation av högskolebyggnaden biträder
departementschefen och förordar också att bokhyllor får anskaffas för 1 200
kronor.
ökningen av högskolans omkostnader skulle alltså komma att uppgå
till 42 200 kronor, därav 30 000 kronor avser utgifter av engångskaraktär.
Anslagsposten till pensioner föreslås uppräknad med 2 000 kronor, ökningen
är av automatisk natur.
Enligt vad sålunda anförts skulle handelshögskolans utgifter för nästa
budgetår stiga med 131 100 kronor.
Avkastningen av högskolans fonder, hyresinkomster och intäkter av elev
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
73
avgifter upptages med oförändrat (75 000 -f- 15 000 + 500 = ) 90 500 kronor.
Det särskilda statsbidraget såsom kompensation för avskaffade obligatoriska
elevavgifter bör likaledes utgå med oförändrat belopp 106 900 kronor.
För bestridande av de för nästa budgetår beräknade utgifterna å tillhopa
975 100 kronor skulle, enligt vad nu föreslagits beträffande inkomsterna,
ett belopp av sammanlagt 197 400 kronor stå till förfogande. Återstoden
eller (975 100 — 197 400 =) 777 700 kronor bör i enlighet med gällande
avtal täckas genom bidrag från Göteborgs stad och staten. Genom avtalets
konstruktion kommer därvid stadens bidrag att begränsas till 175 000 kronor,
och totala utgiftsökningen för nästa budgetår, 131 100 kronor, att fördela
sig med 126 500 kronor på staten och med 4 600 kronor på Göteborgs
stad. Eventuella utgiftsökningar i framtiden kommer vid ett bibehållande
av det nuvarande avtalet att helt få täckas med bidrag från staten. De stegrade
utgifterna i verksamheten synes emellertid till betydande del vara att
hänföra till höjningen under de senaste åren av det allmänna löne- och
kostnadsläget. Departementschefen anser att härigenom sådana väsentligt
ändrade förhållanden numera föreligger, som enligt avtalet berättigar till
förhandlingar om en reglering av stadens maximibidrag. Det är departementschefens
avsikt att inom den närmaste tiden göra hemställan hos
Kungl. Maj :t om bemyndigande att föranstalta om sådana förhandlingar.
Därvid torde även böra upptagas frågan om ej en successiv utbyggnad av
högskolans personalorganisation bör föranleda jämkning av stadens andel
i kostnaderna för driften.
Utskottet har vid sin granskning av de av departementschefen verkställda
beräkningarna under förevarande punkt icke funnit anledning till erinran.
Den av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen tillstyrkes alltså.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande huvudstat för handelshögskolan i
Göteborg, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1958/
59:
Huvudstat
Utgifter
1. Avlöningar, förslagsvis ...................... 731 600
2. Omkostnader, förslagsvis .................... 215 500
3. Pensioner, förslagsvis ....................... 28 000
Summa kronor 975 100
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder .......... 75 000
2. Avgifter från de studerande in. in.
a) Inflytande elevavgifter ................... 500
b) Särskilt bidrag från staten .............. 106 900
74
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
3. Hyresinkomster ........................... 15 000
4. Bidrag från Göteborgs stad ................ 175 000
5. Bidrag från staten .......................... 602 700
Summa kronor 975 100
b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 709 600 kronor.
100:o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 186—188) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.
Den utrikeshandelsbefrämjande verksamhet, vartill bidrag utgår från förevarande
anslag, är enligt departementschefens mening värdefull och bör
bedrivas även i fortsättningen. Kostnaderna för verksamheten har hittills
till huvudsaklig del täckts med medel från handels- och sjöfartsfonden.
Departementschefen är emellertid i princip ense med kommerskollegium
om att kontinuerligt återkommande utgifter av den karaktär det här är
fråga om helst bör bestridas från anslag på riksstaten. Att så icke skett sammanhänger
bland annat med tillgången av medel inom fonden samt det förhållandet
att ytterligare erfarenhet behövt avvaktas för att med säkerhet
bedöma den fortsatta omfattningen och inriktningen av handelssekreterarorganisationen.
Numera torde sådan erfarenhet ha vunnits att det står klart,
att institutionen bör bibehållas på längre sikt, åtminstone på vissa marknader,
och det kunde sålunda i och för sig vara motiverat att nu ta ställning
till den framtida finansieringen. Med hänsyn till angelägenheten av att i
nuvarande statsfinansiella läge begränsa utgifterna över riksstaten torde dock
den hittillsvarande fördelningen mellan riksstaten och fonden få bibehållas
ännu något år. Departementschefen avser emellertid att till nästkommande
statsverksproposition närmare överväga hithörande spörsmål.
För budgetåret 1958/59 bör anslaget alltså uppföras med oförändrat belopp,
500 000 kronor. Härav beräknar departementschefen till utrikeshandelsstipendier
30 000 kronor och till småindustrins exportråd och småindustrins
exportbyrå 91 000 kronor. Återstoden av anslaget, 379 000 kronor,
hör reserveras för handelssekreterareverksamheten. Det förutsättes liksom
förut få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om användningen
av dessa medel. Därest så skulle erfordras, bör enligt departementschefen
Kungl. Maj:t få göra jämkningar i medelstilldelningen mellan
olika ändamål.
Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, som innebär
oförändrad medelsanvisning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela närmare bestämmelser om användningen av medlen under ansla
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
75
get ävensom att göra jämkningar i medelstilldelningen mellan olika ändamål.
Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande i
anledning av ett motionsvis gjort yrkande om utvidgning av handelssekreterarorganisationen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
101 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl.
Maj ris förslag (punkt 107, s. 188 och 189), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i
utlandet för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
102:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Majri har föreslagit
riksdagen (punkt 108, s. 190—201) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och
registreringsverket, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1958/59, dels ock till Patent- och registreringsverket:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 323 100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 202 300 kronor.
En av statens organisationsnämnd verkställd utredning har visat att en
förstärkning av personalresurserna inom patent- och registreringsverket är
nödvändig, om man skall kunna undvika en försämring av ämbetsverkets
förmåga att fylla sina uppgifter gentemot den rättssökande allmänheten.
De balanssiffror som erhållits från patentverket understryker detta förhållande.
Särskilt i fråga om besvärsavdelningen och patentanmälningsavdelningarna
visar siffrorna en successiv förlängning av behandlingstiden för
inkommande ärenden. På besvärsavdelningen motsvarar balansen för närvarande
ungefär det antal ärenden, som inkommer under ett och ett halvt
år, och på patentanmälningsavdelningarna har antalet oavgjorda ansökningar
vuxit med 3 000 under det senaste året och uppgår nu till omkring 37 000,
motsvarande tre hela års avverkning. Mot denna bakgrund och den väntade
ökningen i tillströmningen av ärenden finner departementschefen det angeläget
att en höjning av handläggningskapaciteten snarast kommer till stånd.
För patentanmälningsavdelningarnas del föreslår departementschefen därför
inrättande av en ny byråchefstjänst i lönegrad Be 1 och tre byrådirek
-
76
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
törsbefattningar, därav en i Ae 26 och två i Ae 24, samt två tjänster som
förste byråingenjörer i Ae 23 respektive Ae 21. Genom denna personalförstärkning
kan antalet patentanmälningsavdelningar ökas till sex, och totala
antalet tekniska ledamöter å dessa avdelningar kommer att uppgå till 105.
Samtidigt minskar varje avdelning i storlek från för närvarande tjugo till
omkring sjutton ledamöter per avdelning, vilket såväl organisationsnämnden
som verket funnit angeläget ur effektivitetssynpunkt. Departementschefen
tillstyrker att biträdespersonalen vid patentanmälningsavdelningarna
förstärkes med ett kanslibiträde i Ao 7 avsedd som föreståndare för avdelnings
kansli och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Departementschefen
föreslår vidare, att ytterligare en teknisk ledamotsbefattning
som byråchef i Be 1 inrättas å besvärsavdelningen. Ävenså bör — för att
möjliggöra för avdelningen att arbeta på divisioner och därigenom nå en
snabbare behandling av ärendena — en av ledamöterna förordnas till vice
ordförande med särskilt befattningsarvode.
I fråga om administrativa och varumärkesavdelningen föreslår departementschefen
för den ledamotsrotel å varumärkesbyrån, som sedan länge
provisoriskt ingått i byråns organisation, inrättandet av en extra ordinarie
byrådirektörsbefattning i 24 lönegraden. Med avseende å bolagsavdelningen
tillstyrkes inrättandet av en kontoristbefattning i Ao 9.
I anledning av förslagen om indragning och omvandling av ett antal juristtjänster
förordar departementschefen utbyte från och med nästa budgetår
av två byråsekreterarbefattningar i Ao 19 respektive Ae 19 mot två
tjänster som kansliskrivare i Ao 10. Befattningen i Ao 19 torde i samband
därmed föras på övergångsstat och den motsvarande tjänsten i Ao 10 hållas
obesatt, så länge innehavaren av befattningen i Ao 19 kvarstår i tjänst.
Vidare föreslår departementschefen en genom ändrad uppläggning av arbetsrutinen
möjlig indragning av fem juristtjänster i den reglerade befordringsgången.
Vidkommande det stora antalet yrkanden om ändrad lönegradsplacering
har departementschefen ansett sig böra stanna vid att förorda sådana förändringar,
som han ur verkets synpunkt bedömt vara mest angelägna och
föreslår — i anslutning till vad chefen för civildepartementet förordat vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor -— uppflyttning i lönegrad
av följande tjänster, nämligen två förste byråsekreterare i Ae 23 till
byrådirektörer i Ae 24, en byråsekreterare i Ao 19 till förste byråsekreterare
i Ao 21, en föreståndare i Ao 7 till Ao 8, tre kanslibiträden i Ao 7 till kontorister
i Ao 9 samt sex kontorsbiträden i Ao 5 till kanslibiträden i Ao 7.
Vad angår förslagen om ändrad anställningsform för viss personal, tillstyrker
departementschefen, att en kansliskrivare i Ae 10 överföres på ordinarie
stat. Vidare förordas, att tjänsten som kamrerare hos patentverket
från och med nästa budgetår erhåller benämningen byråsekreterare.
Vad sålunda föreslagits medför en höjning av anslaget med 202 175 kronor.
Löneplansrevisionen m. in. medför en automatisk utgiftsstegring med
887 390 kronor, medan för löneklassförändringar m. m. beräknas 31 235
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
77
kronor. Sammanlagt bör anslaget således uppföras med (6 202 300 + 202 175
+ 887 390 + 31 235 =) 7 323 100 kronor. I personalförteckningen för patent-
och registreringsverket bör vidtagas de ändringar, som föranledes av
vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
Patent- och registreringsverket har i särskild framställning till Kungl.
Maj :t föreslagit en höjning av vissa till verket inflytande avgifter. Ändring
av grunderna för avgifternas storlek förutsätter lagändring. Förslag härom
kommer att föreläggas årets riksdag i särskild proposition.
Utskottet. Den av statens organisationsnämnd verkställda utredningen synes
ha givit vid handen, att en förstärkning av personalresurserna inom patent-
och registreringsverket är nödvändig, därest en försämring av ämbetsverkets
förmåga att fylla sina uppgifter gentemot den rättssökande allmänheten
skall kunna undvikas. Utskottet finner sig böra tillstyrka av departementschefen
i anledning härav framställda förslag till personalförstärkningar
och omläggningar av personalorganisationen.
Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt ha icke
givit utskottet anledning till erinran.
Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,
såvitt nu är i fråga, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket vidtaga de ändringar, som
föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 3 513 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
....................................... 2 825 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 984 200
Summa kronor 7 323 100
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 323 100 kronor.
103:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 109, s. 201—203), innebärande en anslagshöjning
av 14 000 kronor, varav 10 000 kronor till bränsle, lyse etc., 6 000 kro
-
78
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
nor till renhållning och städning, 4 000 kronor till telefonkostnader etc.,
5 000 kronor till inköp av nya möbler och kontorsmaskiner m. m., 1 000 kronor
till bokinköp och bokbindning samt 3 000 kronor till skrivmateriel, papper
m. m., varjämte vid beräkningen av anslaget hänsyn tagits till en ökning
av särskilda uppbördsmedel med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 193 500 kronor.
104 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 203), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.
105 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 203 och 204), innebärande en anslagshöjning
av 23 000 kronor, som avse i fråga om löneutgifterna dels det
generella lönetillägg, som enligt gällande avtal för industritjänstemän skall
tillämpas från och med den 1 januari 1958, dels normala ålders- och kvalifikationstillägg,
samt i fråga om omkostnaderna höjda taxor för porto och
telefon, hyreshöjning samt ökade revisionskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag
av 153 000 kronor.
106:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 204), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.
107 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj .ts förslag (punkt 113, s. 204 och 205), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
79
108 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 205—209) att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för försäkringsinspektionen,
dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 455 300 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 049 700 kronor.
Departementschefen tillstyrker inrättande av en kontoristtjänst i Ae 9
och beräknar medelsbehovet härför till 13 656 kronor. Vidare förordas att en
förste byråsekreterare i Ae 21 och en byrådirektör i Ae 24 överföres till ordinarie
stat.
Övriga utgiftsstegringar är huvudsakligen av automatisk natur och föranledda
dels av löneplansrevisionen m. m., dels av att medel för understödsföreningsavdelningen
beräknats för helt budgetår.
Departementschefens nu framlagda förslag innebär, att det å staten för
försäkringsinspektionen beräknade beloppet för avlöningar och pensioner
bör för budgetåret 1958/59 höjas med 338 200 kronor.
I fråga om omkostnadsstaten föreslås en sammanlagd ökning med 29 900
kronor. Särskilda uppbördsmedel upptages med oförändrat belopp, 7 600
kronor.
De i staten för försäkringsinspektionen ingående posterna kommer vid
bifall till vad departementschefen föreslagit att ökas med sammanlagt
368 100 kronor till 1 433 900 kronor.
Under hösten 1957 har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande
meddelat beslut om de ändringar i personalförteckningen för försäkringsinspektionen,
som föranletts av inspektionens övertagande av tillsynen
över vissa understödsföreningar in. m. Med anledning av departementschefens
tillstyrkanden i det föregående bör i personalförteckningen dels
uppföras en förste byråsekreterartjänst i Ao 21 och ytterligare en byrådirektörstjänst
i Ao 24, dels ock avföras motsvarande extra ordinarie tjänster.
För avsättning till försäkringsinspektionens fond bör anvisas summan av
de bidrag till försäkringsinspektionen, vilka för nästa budgetår redovisas
under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen, och det statsbidrag,
som därutöver erfordras för understödsföreningsavdelningens verksamhet.
Nyssnämnda inkomsttitel har i riksstatsförslaget för budgetåret 1958/59
upptagits med 1 150 000 kronor. Av beloppet beräknas 985 000 kronor vara
bidrag från försäkringsbolagen och 165 000 bidrag från understödsföreningarna.
Utgifterna för understödsföreningsavdelningen kan, vid bifall till vad
departementschefen tidigare föreslagit, beräknas komma att belöpa sig till
455 300 kronor. Med hänsyn till att 15 000 kronor av föreningarnas bidragssunima
skall anses utgöra understödsföreningsavdelningens andel av gemensamma
kostnader för inspektionen erfordras till täckande av utgifterna ett
80
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
statsbidrag av (455 300 — 150 000 =) 305 300 kronor. Till fonden bör alltså
avsättas sammanlagt (1 150 000 -f 305 300 =) 1 455 300 kronor.
Utskottet tillstyrker de av departementschefen föreslagna personalförändringarna.
Under erinran om att enligt beslut av förra årets riksdag försäkringsinspektionen
från den 1 januari 1958 övertagit tillsynen av vissa understödsföreningar
och stiftelser finner utskottet sig jämväl böra tillstyrka
den verkställda beräkningen av nu ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Stat
Utgifter
Avlöningar och pensioner:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... 532 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar
bestämda av Kungl. Maj :t.......... 9 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ......................... 439 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 155 600
5. Pensioner, förslagsvis ............. 102 000 1 238 900
Omkostnader:
1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna
sjukförsäkringen m. m., förslagsvis .. 4 500
2. Sjukvård m. m., förslagsvis........ 4 000
3. Reseersättningar, förslagsvis ...... 33 000
4. Expenser, förslagsvis .............. 84 000
5. Hyror, förslagsvis ................ 49100
6. Publikationstryck, förslagsvis ...... 28 000 202 600
Summa kronor 1 441 500
Särskilda uppbördsmedel
Registreringsavgifter, förslagsvis ...... 7 000
Försålda publikationer, förslagsvis .... 600 7 600
Nettoutgift kronor 1 433 900
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försäkringsinspektionen, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1958;
c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 455 300
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
81
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
109:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 115, s. 210—213) alt dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 342 300 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 107 100 kronor.
Riksnämnden har i samband med den av 1957 års riksdag beslutade utbyggnaden
av beredskapslagringen av olja ålagts nya arbetsuppgifter, vilka
medfört behov av en kvalificerad tjänsteman med uppgift att handlägga
och föredraga ifrågavarande ärenden. Då arbetsuppgifterna förutsätter förhandlingsvana
och hög grad av självständighet vill departementschefen biträda
riksnämndens förslag att för detta ändamål inrättas en tjänst såsom
byrådirektör i Ae 24. För registreringen av de oljelagringsskyldiga bör inrättas
en tjänst som kontorist i Ae 9. Till revisionsbiträde vid kontrollen av
oljelagringsskyldiga beräknar departementschefen 5 000 kronor.
Departementschefen biträder förslaget om överförande på extra ordinarie
stat av en förste byråsekreterare i 23 lönegraden. Vidare torde ■— i överensstämmelse
med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor — tjänsten som expeditionsvakt
i Ao 7 uppflyttas i lönegrad till Ao 8 och i samband därmed erhålla benämningen
förste expeditionsvakt.
Med hänsyn till den beslutade utredningen om översyn av riksnämndens
organisation har vissa ledigblivna tjänster hos riksnämnden tills vidare icke
återbesatts. Härigenom beräknas vissa besparingar uppstå å avlöningsanslaget
under posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Bland annat behöver
medel för nästa budgetår icke beräknas för en byrådirektörstjänst i
Ao 24. Ett häremot svarande belopp torde få överflyttas till posten avlöningar
till icke-ordinarie personal för bestridande av ersättning till en tjänsteman
för planläggning av drivmedelsberedskapen och för handläggning av
vissa beredskapsfrågor i övrigt på bränsle- och trafikområdena.
Den centrala handläggningen av kontrollen av riksnämndens beredskapslager
handhaves förutom av en byråintendent i Ae 23 av en förrådskontrollant
i Ag 16, vilken senare avlönas från anslaget till Omkostnader för
statlig lagerhållning. Kostnaden för avlöning till förrådskontrollanten föreslås
skola fr. o. m. nästa budgetår bestridas från riksnämndens avlöningsanslag.
Vid bifall till vad nu föreslagits ökar medelsbehovet för nästa budgetår
med 64 700 kronor. För redan beslutade arvodeshöjningar torde posten till
(i Rihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 10
82
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
arvoden och ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, böra uppräknas med
3 300 kronor, och för löneklassändringar uppskattas det ökade medelsbehovet
till 3 600 kronor. Slutligen bör på grund av löneplansrevisionen m. m.
anslaget uppräknas med 163 600 kronor.
I personalförteckningen för riksnämnden bör uppföras en tjänst som byrådirektör
i Ae 24 och en förste byråsekreterartjänst i Ae 23. Vidare bör en
tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 utbytas mot en tjänst som förste expeditionsvakt
i Ao 8.
Utskottet tillstyrker de av departementschefen förordade ändringarna i
personalförteckningen och har icke något att invända mot den verkställda
anslagsberäkningen.
Åberopande det anförda och under erinran om att riksdagen numera bifallit
Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,
såvitt nu är i fråga, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1958;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 271 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 27 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,
förslagsvis ................................ 883 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 160 600
Summa kronor 1 342 300
c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 1 342 300 kronor.
110:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 116, s. 213 och 214), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 176 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
8£
111 ro) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 117, s. 214—216) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 30 680 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 100 000 kronor.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget
för nästa budgetår höjes med 9 110 000 kronor. Riksnämnden har därvid
beräknat ränte- och lagringskostnaderna till 7 840 000 kronor respektive
240 000 kronor. Utgångspunkten har därvid varit att 549 milj. kronor av
krediten tages i anspråk. Genom viss utjämning och omfördelning av lagerhållningen
räknar departementschefen emellertid med att dispositionen av
krediten kommer att sjunka till omkring 500 milj. kronor. Med anledning
härav torde räntekostnaderna komma att sjunka med ca 2,5 milj. kronor
jämfört med riksnämndens beräkningar.
Såsom föreslagits under punkten Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar torde kostnaderna för avlöning till innehavaren av
en tjänst såsom förrådskontrollant i Ag 16, vilken nu avlönas från förevarande
anslag, fr. o. in. nästa budgetår böra bestridas från riksnämndens
avlöningsanslag. Resekostnadsersättningar och traktamenten till nämnda»
tjänsteman torde dock alltjämt böra utgå från anslaget till Omkostnader
" för statlig lagerhållning. Någon omräkning av anslaget på grund härav torde
icke böra ske.
Mot vad riksnämnden i övrigt föreslagit har departementschefen ej funnit
anledning till erinran.
Till omkostnader för statlig lagerhållning bör sålunda för nästa budgetår
anvisas (25 100 000 + 5 340 000 -f 240 000 =) 30 680 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och tillstyrker alltså, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes
till 30 680 000 kronor, innebärande en anslagshöjning av 5 580 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag.
av 30 680 000 kronor.
Krisförvaltmngen
112:o) Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 219 och 220) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 243 av herrar Lindblom
och Axel Johannes Andersson samt II: 293 av herr Nihlfors m. fl. hemställts,
såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 125 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
84
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 180 000 kronor.
Från anslaget bestrides dels avlöningskostnader för sådan övertalig personal
vid statens priskontrollnämnd, som efter nämndens upphörande tills
vidare beretts anställning inom främst statens pris- och kartellnämnd, dels
avlöningskostnaderna för sådana tjänstemän, vilka innehar extra ordinarie
tjänster vid statens krisorgan och vilkas tjänstgöring inom krisförvaltningen
upphört utan att de för tillfället kunnat beredas någon fast placering eller
anställning med ersättning i annan ordning (X ht 1957 s. 208).
Såsom anfördes under förevarande punkt i 1957 års statsverksproposition
har vidare vid pris- och kartellnämnden ordnats en särskild beredskapsorganisation,
vari ingår personal, som tidigare tillhört priskontrollnämnden men
icke kunnat fast inplaceras i pris- och kartellnämnden. Ifrågavarande beredskapsorganisation
skulle användas för en sådan skärpt prisövervakning, som
i rådande läge kunde anses erforderlig. Det kunde vid tiden för framläggandet
av propositionen icke bedömas hur länge en sådan beredskap skulle
“behöva upprätthållas. Det ansågs därför motiverat att tills vidare bibehålla
förevarande anslag.
Läget i dag kan icke anses innebära samma risker för prisstegringar som
för ett år sedan. Departementschefen förutsätter därför att den särskilda
beredskapsorganisationen inom pris- och kartellnämnden efter hand skall
kunna begränsas.
Från anslaget torde liksom hittills få bestridas även kostnaderna för avlöning
åt extra ordinarie befattningshavare vid de statliga krisorganen, i den
mån medel härför icke i annan ordning kan ställas till förfogande. Av ursprungligen
inrättade 22 extra ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen
är numera endast 8 besatta, nämligen en byråchefstjänst i Ae 26, fyra byrådirektörstjänster
i Ae 24, två förste byråsekreterartjänster i Ae 21 och en
byråsekreterartjänst i Ae 19. Från förevarande anslag bestrides kostnaderna
för avlöning — förutom till tre f. d. befattningshavare vid priskontroll-;
nämnden, vilka ingår i den nyss nämnda beredskapsorganisationen — endast
till en extra ordinarie tjänsteman vid de statliga krisorganen, nämligen till
en f. d. befattningshavare vid statens handels- och industrikommission, vilken
för närvarande tjänstgör vid kommerskollegiets elektriska byrå.
Med dessa utgångspunkter beräknar departementschefen medelsbehovet å
anslaget för nästa budgetår till 150 000 kronor.
Utskottet vill erinra om att från förevarande anslag avlönas bl. a. vissa
f. d. befattningshavare vid statens priskontrollnämnd, vilka vid nämndens
avveckling den 31 december 1956 icke kunde beredas fast anställning. Enligt
vad utskottet under hand inhämtat bestod ifrågavarande personal ursprungligen
av 14 personer, däribland tre tjänstemän som innehava extra
ordinarie tjänster vid de statliga krisorganen. Vid utgången av innevarande
budgetår beräknas av nämnda personal, utöver förenämnda tre extra ordinarie
tjänstemän, högst fem tjänstemän behöva avlönas från avvecklingsanslaget.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t låter tillse, att den återståen
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
85
de personalen så snabbt ske kan överföres till andra statliga organ eller till
privat tjänst. Utskottet delar alltså den uppfattning, som härutinnan kommit
till uttryck i de föreliggande motionerna, såvitt nu är i fråga. Då
emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, det nu äskade anslaget, vilket
innebär en minskning i förhållande till löpande budgetår med 30 000 kronor,
är beräknat med hänsyn till en successiv alltefter förefintliga möjligheter
betingad omplacering av ifrågavarande personal, anser utskottet icke
tillrådligt att ytterligare reducera anslaget. Detsamma bör alltså för nästa
budgetår uppföras med 150 000 kronor. Härav följer, att utskottet icke kan
i anslagsfrågan biträda det motionsvis gjorda yrkandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu
är i fråga, till Avuecklingskostnader för statens priskontrollnämnd
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
! Diverse
113:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 121 och 122, s.
221) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 089 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 591 000 kronor.
114:o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 123, s. 221 och 222), innebärande en anslagsminskning
av 5 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 27 600 kronor.
115:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 222 och 223), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8G
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
116:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 125, s. 223 och 224), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 550 000
kronor.
117:ö) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 126, s. 224 och 225) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 104 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 52 000 kronor.
I april 1956 beslöt nordiska ekonomiska samarbetsutskottet att tillsätta
ett specialutskott för att utreda frågan om ett närmare nordiskt samarbete
beträffande turistinformationskontoren i Amerikas förenta stater. Specialutskottet,
som fortsätter utredningsarbetet rörande inrättandet av ett gemensamt
nordiskt turistinformationskontor i New York, har nu föreslagit
en för Danmark, Finland, Norge och Sverige gemensam annonserings- och
reklamkampanj på den amerikanska västkusten. Den årliga kostnaden för
kampanjen har beräknats till 35 000 dollar, varav från vartdera Danmark,
Norge och Sverige 10 000 dollar och från Finland 5 000 dollar. Det förutsättes,
att från intresserade trafikföretag skall erhållas bidrag med sammanlagt
ytterligare minst 15 000 dollar, som i första hand skulle användas
för utvidgning av verksamheten på östkusten.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har vid sammanträde i Oslo den
11 oktober 1957 beslutat att anbefalla en lösning av frågan i enlighet med
det av specialutskottet framlagda förslaget.
I insikt om värdet av den ifrågasatta turistinformationsverksamheten biträder
departementschefen samarbetsutskottets förslag och beräknar i statsbidrag
för nästa budgetår 52 000 kronor, utgörande motvärdet till 10 000
dollar.
Anslaget bör för nästa budgetår uppföras med (52 000 + 52 000 =)
104 000 kronor. En förutsättning för utbetalning av anslaget bör vara, att i
Danmark och Norge statsbidrag beviljas med motsvarande belopp. Som villkor
för utbetalning av bidraget till den föreslagna nya turistvärvningskampanjen
bör därjämte gälla att statsbidrag i Finland beviljas med motvärdet
till 5 000 dollar och att bidrag erhålles från trafikföretag och andra intressenter
med ett sammanlagt belopp motsvarande ytterligare minst 15 000
dollar.
Utskottet anser sig på av departementschefen angivna förutsättningar
böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen, som innebär en anslagshöjning
av 52 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1058
87
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
104 000 kronor.
118:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 127, s. 225—228) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 10 300 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Norling m. fl. (I: 175) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Stockholm m. fl. (II: 198), hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till avsättning till Fonden för idrottens främjande för budgetåret
1958/59 anvisa ett anslag av 16 906 850 kronor samt att därutöver
ett belopp som motsvarar ett anslag av tio kronor per år och aktiv medlem
ställes till de lokala idrottsföreningarnas förfogande.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 198.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 000 000 kronor.
I inkomna framställningar om bidrag för nästa budgetår har äskats medel,
som avsevärt överstiger det nuvarande anslagsbeloppet. En väsentlig
höjning av bidragssumman är därför i och för sig önskvärd. Med hänsyn
till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa de statliga utgifterna, är
det dock, framhåller departementschefen, icke möjligt att ens tillnärmelsevis
biträda alla de framförda önskemålen. Departementschefen erinrar om att anslaget
från så sent som budgetåret 1954/55 höjts med ej mindre än 2 milj.
kronor och för det nu löpande budgetåret är upptaget med 10 milj. kronor.
Vidare erinras om att av anslaget för innevarande budgetår ej oväsentliga belopp
avses komma att tagas i anspråk för engångsändamål, bl. a. för pågående
ombyggnad av Stockholms stadion, som — med hänsyn till vad departementschefen
anmäler i det följande — ej kommer att belasta anslaget för
nästa budgetår. Redan oförändrad medelsanvisning skulle sålunda innebära
en god förbättring av medelstillgången. Departementschefen vill likväl
— såsom ett positivt uttryck för sin uppfattning, att idrottsrörelsen på
grund av sin betydelsefulla verksamhet förtjänar ett värdefullt stöd av
statsmakterna — förorda att anslaget för nästa budgetar uppräknas med
300 000 kronor, vilket är dubbelt så mycket som den förra året beslutade
höjningen.
Beträffande den i det tidigare redovisade särskilda framställningen om
medelsanvisning till VM-tävlingarna i fotboll har undersökts möjligheterna
för Aktiebolaget Tipstjänst att under innevarande år anordna en extra tipsomgång.
Det har därvid konstaterats att eu extra tävlingsvecka skulle kunna
hållas i juni i år efter den normala tipssäsongens avslutning. För riksdagens
kännedom torde nu få erinras, att Kungl. Maj:t den 16 maj 19;>7 på
88
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
föredragning av dåvarande konsultativa statsrådet Lindell förordnat, att
därest en extra tipsomgång kommer att anordnas sommaren 1958 skall
300 000 kronor av statens andel av vinstmedlen få användas till bestridande
av vissa kostnader i samband med VM-tävlingarna.
Vidkommande stadionstyrelsens framställning har departementschefen
ansett ytterligare statsbidrag till ombyggnadsarbetena böra övervägas. Riksdagen
uttalade visserligen förra året, att det borde undersökas om icke
stadion i annan ordning än medelst ianspråktagande av idrottsanslaget skulle
kunna finansiera återstoden av byggnadskostnaderna. Vid behandlingen
av frågan har departementschefen dock blivit övertygad om att även för
nästa budgetår ett visst tillskott av statsmedel är oundvikligt, för att arbetena
med uppförande av den nya fondläktaren skall kunna slutföras i tid
för de planerade europamästerskapstävlingarna i fri idrott under sensommaien
1958. Riksidrottsförbundet har också tillstyrkt fortsatt medelsanvisning
till stadionbygget från idrottsfonden, men därvid utgått ifrån att icke
behovet av medel för andra ändamål, som regelmässigt åtnjuter stöd från
fonden, blir eftersatta. Med hänsyn härtill och till riksdagens ställningstagande
i anslagsfrågan förra året har departementschefen i fråga om sättet för
medelsanvisningen övervägt möjligheterna att bekosta även statens bidrag
till de avslutande arbetena i stadion ur nettoinkomsten av den förutsatta extra
tipsomgången. Stadionstyrelsens framställning ligger för närvarande under
saklig prövning i handelsdepartementet, och avkastningen av en extra tipsomgång
är svår att bedöma på förhand. Departementschefen har likväl anledning
att räkna med att oundgängligen erforderliga medel till fullföljande
av arbetena i stadion i vart fall kommer att kunna rymmas inom överskottet
av den särskilda tipsomgången. I enlighet härmed är det departementschefens
avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t, att överskjutande
belopp av statens andel i nettovinsten av denna extra tipsomgång skall
tillföras idrottsfonden för att sedan ur fonden på vanligt sätt disponeras för
med fonden avsedda ändamål, däribland för stadionbygget i den utsträckning
Kungl. Maj :t vid sin prövning av ärendet kan finna skäligt. Härigenom anser
departementschefen sig ha tillgodosett såväl riksdagens som riksidrottsförbundets
uttalade önskemål, att de fortsatta kostnaderna för stadionbygget
ej skall medföra inskränkning i möjligheterna att ur fonden lämna bidrag
till olika idrottsändamål, som regelmässigt åtnjuter stöd därifrån.
Till utskottet har under hand överlämnats en av statssekreteraren i handelsdepartementet
undertecknad promemoria av följande innehåll:
Tipssäsongen omfattar i allmänhet 43 tävlingar och upphör i början av
juni vid avslutande av de svenska fotbollsserierna. Under större delen av
sommaren saknas sedan underlag för ytterligare tipstävlingar.
Sedan det konstaterats vid underhandskontakt med Aktiebolaget Tipstjänst,
att en extra tipsomgång kan anordnas i samband med VM-tävlingarna
i fotboll i juni 1958, har i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln,
p. 127, s. 227, för riksdagens kännedom meddelats, att Kungl. Maj :t den
16 maj 1957 förordnat, att därest en extra tipsomgång genomföres i juni
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 105S
89
1958 300 000 kronor av statens andel av vinstmedel skall få användas till
bestridande av vissa kostnader i samband med VM-tävlingarna i fotboll.
Samtidigt anmälde handelsministern för riksdagen sin avsikt att sedermera
hemställa till Kungl. Maj :t om bemyndigande att låta överskjutande belopp
av statens andel i "nettovinsten av den extra tipsomgången tillföras idrottsfonden,
för att sedan ur fonden på vanligt sätt disponeras för med fonden
avsedda ändamål, däribland för pågående ombyggnad av Stockholms stadion.
Enligt vad Aktiebolaget Tipstjänst numera upplyst har möjligheter yppat
sig att med de i VM-turneringen ingående matcherna och fyra schweiziska
mästerskapsmatcher anordna ytterligare en extra tipsomgång i juni 1958.
Tanken har därvid uppkommit att låta en del av statens inkomster av denna
tipsomgång tillgodose vissa större idrottsplatsbyggen. Från flera städer,
däribland Göteborg, Malmö och Norrköping, finns nämligen hos riksidrottsförbundet
inneliggande ansökningar om bidrag för byggnadsändamål till
sammanlagt belopp överstigande härför beräknade medel. Det kan dessutom
numera förutses, att nettovinsten av den första extra tipsomgången, utöver
det för VM-tävlingarna avsedda beloppet 300 000 kronor, icke förslår till
kostnaderna för Stadions ombyggnad.
Handelsministern har för avsikt att, därest denna ytterligare tipsomgång
kommer till stånd, hos Kungl. Maj :t hemställa att 700 000 kronor av statens
andel i vinsten skall tillföras idrottsfonden för att sedan därur efter riksidrottsförbundets
förslag få disponeras för idrottsplatsändamål.
Utskottet. Vid sin behandling av idrottsanslaget föregående år framhöll
utskottet, under erinran om att viss del av det då äskade anslaget avsetts för
bestridande av kostnaderna för om- och tillbyggnad av Stadion, att denna belastning
av anslaget torde medföra, att möjligheterna av att inom övriga
delar av landet ur idrottsfonden erhålla bidrag till olika slags anläggningar
för idrottsändamål komme alt avsevärt minskas. Detta vore enligt utskottets
mening icke tillfredsställande, helst som av inkomna ansökningar att döma
bidragsbehovet härvidlag vore betydande. Utskottet förutsatte emellertid, att
det föreslagna sättet för Stadions om- och tillbyggnad begränsades till att
gälla budgetåret 1957/58.
Departementschefen föreslår nu, att anslaget för nästa budgetår höjes
med 300 000 kronor. Genom de två extra tipsomgångarna beräknas ett sammanlagt
belopp av ca 1,5 miljon kronor kunna tillföras idrottsfonden för att
sedan ur fonden på vanligt sätt disponeras för med fonden avsedda ändamål.
Under hänvisning till utskottets föregående år gjorda uttalande rörande
Stadions om- och tillbyggnad förutsätter utskottet, att det nu skall bliva
möjligt att bättre än hittills varit fallet tillgodose behovet av övriga idrottsanläggningar.
Mot det av Kungl. Maj:t äskade anslaget har utskottet icke något att erinra.
Härav följer, alt utskottet avstyrker motionerna I: 175 och II: 198.
Utskottet hemställer,
atl riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 175 och II: 198, till Avsättning
till fonden för idrottens främ jande för budgetåret 1958/59 anvisa
ett anslag av 10 300 000 kronor.
90
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
119:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 228 och 229), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
1 250 000 kronor.
120:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 129, s. 229 och 230) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 19 800 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 18 700 000 kronor.
Vid utgången av föregående budgetår förelåg ansökningar om bidrag från
lotterimedelsfonden å sammanlagt 23,8 milj. kronor. Behovet av statsmedel
för stöd till teater- och orkesterändamål samt andra sådana kulturella ändamål,
vartill bidrag lämnas ur lotterimedelsfonden, är alltså betydande. I och
för sig skulle det därför vara önskvärt, framhåller departementschefen, att
avsevärt höja förevarande anslag. Med hänsyn till budgetläget torde dock ökningen
böra begränsas till 1,1 milj. kronor, motsvarande i huvudsak de ökade
anspråk på bidrag ur fonden, som kan beräknas komma att ställas på grund
av löne- och kostnadshöjningarna vid de statsunderstödda teatrarna och orkestrarna.
Då departementschefen emellertid förutsätter att från och med
nästa budgetår behovet av statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
skall tillgodoses över anslag å åttonde huvudtiteln, och ej såsom för
närvarande från lotterimedelsfonden, kominer likväl ett visst ökat utrymme
att finnas för bidragsgivningen åt de tillfälliga ändamålen.
I förevarande sammanhang torde bringas till riksdagens kännedom att
Kungl. Maj :t genom särskilda beslut den 23 november 1956 och den 15 november
1957 medgivit, att Svenska penninglotteriet aktiebolag finge under
vart och ett av åren 1957 och 1958 anordna ett särskilt lotteri till förmån
för konst och teater. 1957 års lotteri, vilket omfattade 165 000 lotter å 100
kronor, gav en behållning av 4 962 500 kronor. Det för år 1958 beviljade lotteriet
är avsett att omfatta högst 165 000 lotter till nyssnämnda pris. Tanken
är att behållningarna å de två lotterierna skall användas dels för de kungl.
teatrarnas ombyggnad och dels för byggnadsarbeten inom nationalmuseums
verksamhetsområde.
Anslaget torde för nästa budgetår uppföras med (18 700 000 -f 1 100 000
= ) 19 800 000 kronor.
Utskottet finner sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning,
som i förhållande till löpande budgetår innebär en höjning med
1 100 000 kronor. Med hänsyn härtill och då avsikten är att från och med
nästa budgetår över anslag å åttonde huvudtiteln och icke som för närvarande
är fallet från lotterimedelsfonden tillgodose behovet av statsbidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
91
byggnadsarbeten vid folkhögskolor, kommer ett ökat utrymme att finnas för
bidragsgivningen åt de tillfälliga ändamålen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 19 800 000 kronor.
121 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 130, s. 230 och 231), innebärande att från och med budgetåret
1958/59 samtliga utgifter för oljelagringsrådet och statens lånenämnd för
den mindre skeppsfarten skola belasta förevarande anslag i stället för såsom
hittills andra anslag under tionde huvudtiteln, får utskottet, under erinran
om att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 12 000 kronor,
hemställa,
att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. ni.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 37 000
kronor.
122:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 231), innebärande en av ökad belastning
föranledd anslagshöjning av 99 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
123 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132,
s. 231 och 232), som föranledes av den ökade belastningen ävensom av att
anslaget avses skola delvis bestrida kostnaderna för svenskt deltagande i
Lissabonkonferensen i oktober 1958 om revision av den industriella äganderätten,
får utskottet, under erinran om att anslaget för innevarande budgetår
är uppfört med 90 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 121 000 kronor.
Uppskjutna frågor
124 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 105: Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Stipendier
för främjande av högre ekonomiska studier,
92
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
punkten 118: Statens handelslicensnämnd: Avlöningar samt
punkten 119: Statens handelslicensnämnd: Omkostnader;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 21 mars 1958
På statsutskottets vägnar;
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Ohlon, Gustaf Andersson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,
Rikard Svensson, Söderberg, Ragnar Bergh, Hesselbom, Jacobsson och Anders
Johansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg, Petterson
i Degerfors, Thapper, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Wedén, Andreasson,
Lassinantti, Heckscher och fru Sjövall;
dock att herr Widén deltagit i stället för herr Wedén vid behandlingen av
punkterna 50—124.
Reservationer
1) vid punkten i (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Ohlon, Ivar
Johansson, Pålsson, Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, Ståhl, fröken
Elmén, herrar Rubbestad och Wedén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels andra stycket i utskottets yttrande (s. 4) bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i motionerna I: 243 och II: 293 uttalade uppfattningen,
att frågan om igångsättande av denna förberedande undersökning torde
utan större olägenhet kunna skjutas på framtiden. Utskottet anser sig därför
icke böra tillstyrka, att medel anvisas för ändamålet. Kommerskollegiets
avlöningsanslag bör alltså i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag minskas
med 15 000 kronor till 3 165 100 kronor med den fördelning på anslagsposter,
som utskottet i det följande föreslår.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 243 och II: 293, såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
93
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 163 200
2. Axvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................... 10 800
3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal 1 599 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 391 400
Summa kronor 3 165 100
b) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 165 100 kronor.»
2) vid punkten U (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av
herrar Ohlon, Ragnar Bergh, Jacobsson, Anders Johansson, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Wedén och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort i enlighet med yrkandet
i motionerna 1:243 och 11:293 samt 1:244 och 11:294 avslå Kungl.
Maj :ts förslag om nyinrättande av en amanuenstjänst och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande (s. 11) bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill erinra om att personalorganisationen vid pris- och kartellnämnden
fastställdes så sent som vid 1956 års riksdag. Med hänsyn till
den korta tid, som nämnden varit i funktion, kan det enligt utskottets mening
ifrågasättas, om tillräcklig erfarenhet hittills vunnits till stöd för en
utbyggnad av organisationen. Härtill kommer den under senare år alltmer
tilltagande konkurrensen inom näringslivet. Nu angivna förhållanden torde
giva anledning till största försiktighet, då det gäller utbyggnad av organisationen.
Utskottet anser sig därför i nuvarande läge icke berett tillstyrka
den av departementschefen föreslagna förstärkningen av nämndens personalorganisation
med en amanuens. Utskottet vill härvid nämna, att departementschefen
icke anfört någon som helst motivering för inrättandet av
denna tjänst. Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit torde förevarande
anslag böra minskas med 20 600 kronor till 1 660 100 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall
till motionerna 1:243 och 11:293 samt 1:244 och 11:294,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 79 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................
36 000
94
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 328 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 215 900
Summa kronor 1 660 100
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 100
kronor.»
3) vid punkten 45 (Bidrag till institutet för konserveringsforskning) av
herrar Ohlon, Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, Ståhl, fröken Elmén
och herr Wedén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 102
och 11:82 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Utskottet har tidigare senast vid förra årets riksdag vid behandlingen av
motioner om ökat stöd åt tillverkningen av alkoholfria drycker av frukt
uttalat önskvärdheten av att forskningen på detta område erhölle effektivt
stöd. Under hänvisning härtill vill utskottet i enlighet med det motionsvis
gjorda yrkandet förorda, att det av Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskade
anslaget höjes med 30 000 kronor till 602 900 kronor och att detta utökade
belopp anslås till juiceforskning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 102 och II: 82, till Bidrag
till institutet för konserveringsforskning för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 602 900 kronor.»
4) vid p un k ten 49 (Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi)
av herrar Ohlon och Wedén.
5) vid punkten 52 (Bidrag till företagareföreningar in. fl.) av herrar
Ohlon, Ivar Johansson, Pälsson, Söderberg, Jacobsson, Anders Johansson,
Malmborg, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Widén, Andreasson och
Lassinantti, vilka ansett att utskottet bort avstyrka förslaget om ändring beträffande
finansieringen av företagareföreningarnas verksamhet och att till
följd härav i anledning av motionerna I: 52 och II: 60 samt I: 299 och II:
383 statens bidrag till administrationskostnader och subventioner bort
höjas till 700 000 kronor respektive 300 000 kronor samt att därför
dels utskottets yttrande från och med det stycke på s. 40, som börjar med
»Med hänsyn», till och med det stycke, som på s. 41 slutar med »vara motiverad»,
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Enligt departementschefens föreliggande förslag skola företagareföreningarnas
nettoränteinkomster i första hand användas för att täcka föreningarnas
administrationskostnader. Samtidigt härmed föreslås en avsevärd
begränsning av statens bidrag till dessa kostnader. Som motivering
härför har anförts att föreningarna ha möjligheter till så betydande ränte
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
95
inkomster av sin utlåningsverksamhet, att dessa tillsammans med det reducerade
statsbidraget och övriga intäkter äro tillräckliga för alt täcka
administrationskostnaderna. Utskottet vill till en början framhålla, att frågan
om huruvida gällande räntesatser komma att förbliva oförändrade under
nästa budgetår torde sammanhänga med konjunkturutvecklingen och
läget på kreditmarknaden. Enligt utskottets mening kan det icke vara tillrådligt
att basera föreningarnas behov av administrationsmedel på ränteinkomster,
vilkas storlek alltså icke kan överblickas. Utskottet vill vidare
framhålla, att föreningarnas huvuduppgift icke är utlåningsverksamhet.
På föreningarna bör i första hand ankomma att genom upplysnings- och
rådgivningsverksamhet underlätta för företagare att etablera sig framför
allt inom ur lokaliseringssynpunkt önskvärda områden. Det är att befara,
att genom den av departementschefen nu föreslagna omläggningen beträffande
finansieringen av föreningarnas verksamhet dessa komma att i högre
grad än hittills varit fallet inrikta sitt intresse på låneverksamhet. En annan
tänkbar följd är, att vissa landsting kunna komma att reducera sina bidrag
till föreningarna. Det framstår för utskottet som en angelägenhet av vikt,
att föreningarna få största möjliga stöd av staten för att de skola kunna
fylla sin uppgift främst såsom upplysnings- och rådgivningsorgan. Det är
ur denna synpunkt av betydelse, att de få ett fixt bidrag av staten till sina
omkostnader. Av det anförda följer, att utskottet icke kan biträda departementschefens
förslag, att nettoränteinkomsterna i första hand skola användas
för att täcka föreningarnas administrationskostnader. Detta förslag
står enligt utskottets mening icke heller i överensstämmelse med hittills
vedertagna principer för finansiering av föreningarnas verksamhet. Utskottet
delar alltså den uppfattning i denna fråga, som motionsvis kommit till
uttryck. Beträffande medelstilldelningen under anslaget för nästa budgetår
synas utskottet goda skäl tala för en höjning av anslaget i anslutning till
yrkandena i motionerna I: 52 och II: 60 samt I: 299 och II: 383. Med hänsyn
emellertid till det statsfinansiella läget anser utskottet sig icke böra
tillstyrka högre medelstilldelning än 1 miljon kronor, vilket i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag innehar en ökning med 300 000 kronor. Av det
sålunda föreslagna anslaget böra 700 000 kronor avses till administrationskostnader
och 300 000 kronor till subventioner.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 52 och II: 60, I: 299 och II: 383, samtliga dessa motioner
såvitt nu är i fråga, samt med avslag å motionen 11:299,
till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;»
6) vid punkten 58 (Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. in.) av herrar Näsström,
Gustaf Andersson, Birger Andersson, Thun, Bergman, Holmquist, Rikard
Svensson, Ilesselbom, Petterson i Degerfors, Thapper, Gustafsson i Stock
-
96 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1958
holm, Karlsson i Olof ström, Andreasson och fru Sjövall, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför
dels andra stycket i utskottets yttrande (s. 44) bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar departementschefens mening, att denna garantigivning
är ett värdefullt komplement till företagareföreningarnas utlåningsverksamhet.
Med hänsyn till föreliggande förhållanden är utskottet berett tillstyrka,
att garantiramen för nästa budgetår fördubblas och alltså bestämmes
till 20 miljoner kronor ävensom att densamma för innevarande budgetår
ökas med 5 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet avstyrker de
motionsvis gjorda yrkandena om ytterligare höjningar.»
dels ock utskottets hemställan under c) bort ha följande lydelse:
»c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 171 och II: 194 samt I: 172 och 11:195,
medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
må under budgetåret 1958/59 beviljas intill
ett belopp av 20 000 000 kronor.»
7) vid punkten 65 (Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m.) av herr
Ståhl.
8) vid punkten 76 (Mätnings- och rekognosceringsverksamhet) av herr
Ståhl.
580467 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1958 A:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 t s. 1 i texten
- Rskr. 1958 A:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 ti a1 i texten
- Rskr. 1958 A:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 und s. 1 i texten