Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
1958-02-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
1
Nr 17
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.
(3:e avd.)
Driftbudgeten
Femte huvudtiteln
1 ;o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Vissa inventarier.
Kungl. Maj :t har i propositionen nr 2 (bilaga 3„ punkt 1, s. 13 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari 1958)
föreslagit riksdagen att till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Vissa inventarier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kronor.
Utskottet. I statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, punkt 54,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta att fastigheten Brotorp l7 i
Lekebergs kommun skall fr. o. m. den 1 juli 1958 överföras från sinnessjukvården
till nykterhetsvården för att användas såsom statlig vårdanstalt för
kvinnliga alkoholmissbrukare.
Av vad departementschefen i nämnda sammanhang anfört framgår, att
fastigheten Brotorp skall användas för att ersätta den nuvarande statliga
vårdanstalten å Haknäs för kvinnliga alkoholmissbrukare, vilken är inrymd
i en förhyrd fastighet och på grund av hyresavtalets upphörande måste
nedläggas med utgången av innevarande budgetår.
Brotorpsfastighetens användning såsom vårdanstalt för alkoholmissbrukare
förutsätter enligt departementschefen vissa ändrings- och förbättringsarbeten
samt viss anskaffning av inventarier. Kostnaderna härför, beräknade
till 145 000 resp. 39 000 kronor, föreslås anvisade å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår, varvid det förra beloppet upptages under kapitalbudgeten
och det senare under driftbudgeten.
Ianspråktagandet av Brotorpsfastigheten har föreslagits av nykterhetsvårdsutredningen.
Då något alternativ till lösning av den aktuella vårdfrågan
för de kvinnliga alkoholmissbrukarna ej framförts, och en ny anstalt
måste anordnas före den 1 juli 1958, tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag
om överförande fr. o. in. nämnda dag av fastigheten från sinnessjuk
1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 17
2
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
vården till nykterhetsvården. Utskottet har även funnit sig kunna godta de
nu redovisade kostnadsberäkningarna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet i förevarande sammanhang,
att riksdagen må
a) besluta att fastigheten Brotorp l7 i Lekebergs kommun
skall fr. o. m. den 1 juli 1958 överföras från sinnessjukvården
till nykterhetsvården för att användas såsom statlig
vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare;
b) till Statens vårdanstalt d Brotorp för alkoholmissbrukare:
Vissa inventarier å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 39 000
kronor.
2:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 2, s. 13—16) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.
Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor. Därjämte har i arbetslöshetsbekämpande
syfte under sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten
för innevarande budgetår anvisats 35 000 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid anmälan av medelsbehovet
för budgetåret 1958/59 under anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. kommer de medel som innevarande budgetår
står till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åtgärder icke att vara tillräckliga,
varför anslag å tilläggsstat erfordras. I nämnda sammanhang har
departementschefen räknat med att det torde bli nödvändigt att denna vinter
anordna beredskapsarbeten i minst samma omfattning som under föregående
vinter för att möta den uppkommande säsongarbetslösheten. Vidare
har departementschefen bland andra särskilda åtgärder som ansetts erforderliga
i nuvarande läge erinrat om att Kungl. Maj:t bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen
att innevarande budgetår vidtaga vissa åtgärder för att söka
stimulera till en ökad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden. Ytterligare
erinras, att det blivit nödvändigt att i viss utsträckning återupptaga de statliga
stenbeställningarna.
De sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder uppgick
budgetåret 1956/57 till ca 76 000 00(1 kronor. Innevarande budgetår
står till förfogande 49 500 000 kronor, varav 21 500 000 kronor under arbetslöshetsanslaget
och 28 000 000 kronor under sjätte huvudtitelns reservationsanslag
till Vissa vägbyggnadsarbeten. Enligt de av arbetsmarknadsstyrelsen
numera verkställda beräkningarna av medelsbehovet skulle härutöver
erfordras 28 000 000 kronor under det förstnämnda och 34 000 000
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
3
kronor under det sistnämnda anslaget. Den sammanlagda medelsåtgången
innevarande budgetår uppskattas sålunda av styrelsen till ca 111 500 000
kronor.
Departementschefen är inte beredd att f. n. tillstyrka en ytterligare medelsanvisning
i den omfattning, som arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit.
Med beaktande av medelsåtgången under sistförflutna budgetår förordar
departementschefen, att sammanlagt ytterligare 30 000 000 kronor ställes
till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åtgärder innevarande budgetår
och att frågan om medel härutöver göres beroende av den närmaste tidens
utveckling. I enlighet härmed föreslås, att under arbetslöshetsanslaget
anvisas ett tilläggsanslag av 12 000 000 kronor och under anslaget till Vissa
vägbyggnadsarbeten ett tilläggsanslag av 18 000 000 kronor. Under femte
huvudtiteln erfordras alltså ett tilläggsanslag av 12 000 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av det
ytterligare medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder under
innevarande budgetår. I enlighet härmed hemställer utskottet i förevarande
sammanhang,
att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000
kronor.
KapitaUmdgeten
Statens allmänna fastighetsfond
3:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (bilaga 12, punkt 1, s. 49
och 50 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3
januari 1958) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att från investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården må intill ett belopp av 90 000
kronor bestridas kostnaderna för slutförande av påbörjade
byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem.
4:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare.
Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 50) föreslagit riksdagen att till
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukarc
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett
investeringsanslag av 145 000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående under
punkten 1 tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens
vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 145 000 kronor.
Statens utlåningsfonder
5:o) Lånefonden för bostadsbyggande. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 51—55)
föreslagit riksdagen att medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må
meddelas intill ett belopp av 730 000 009 kronor.
Riksdagen har medgivit, att preliminära beslut om lån, som skall utgå
från lånefonden för bostadsbyggande, under budgetåret 1957/58 må meddelas
intill ett belopp av 655 000 000 kronor. Till lånefonden för bostadsbyggande
har vidare för sagda budgetår anvisats ett investeringsanslag av
560 000 000 kronor.
Departementschefen anför att bostadsbyggandet under åren 1954—56 omfattade
omkring 57 000 lägenheter per år. Tillskottet av bostäder har sålunda
utgjort 58 000 lägenheter 1954 och 57 000 lägenheter såväl 1955 som 1956.
Under dessa år har igångsättningen av nya företag något överstigit färdigställandet
av byggnadsföretag och avsett i runt tal 60 000 lägenheter per år.
På grund härav har antalet lägenheter under byggnad tenderat att öka. En
viss förlängning av byggnadstiderna synes också ha ägt rum.
För år 1957 föreligger ännu inte några säkra statistiska uppgifter om bostadsbyggandets
storlek. Det är dock möjligt att bilda sig en ganska god uppfattning
om både igångsättningens och färdigställandets storlek. Det kan
sålunda beräknas, att antalet färdigställda bostadslägenheter under år 1957
uPPgått till minst 62 000. Antalet under 1957 påbörjade bostadslägenheter
torde röra sig om 60 000.
Denna uppskattning av bostadsbyggandets storlek under 1957 visar, att bostadsproduktionen
under året rätt väsentligt överstiger de tre föregående
årens. Antalet färdigställda bostadslägenheter har ökat med minst 5 000,
d. v. s. med i runt tal 10 procent. Detta innebär det hittills största bostadsbyggandet
i vårt land, och det framstår som särskilt framgångsrikt om man
beaktar lägenheternas genomsnittliga storlek och att utrustningsstandarden
numera är synnerligen hög. I jämförelse med andra länder har bostadsproduktionen
i Sverige nått en mycket hög nivå. I flera västeuropeiska länder
har bostadsbyggandet tenderat att minska eller stagnera.
För en bedömning av det framtida bostadsbyggandet är det skäl att undersöka
vad den kraftiga ökningen 1957 beror på. I första hand bör då
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
5
framhållas, att den av regeringen förda, strama ekonomiska politiken gynnsamt
påverkat förhållandena på byggnadsmarknaden. De tendenser till överkonjunktur
— översysselsättning och förlängda byggnadstider — som tidigare
gjorde sig gällande på många orter har brutits. De praktiska möjligheterna
att ta ut de vinster, som rationaliseringsåtgärder erbjuder i form av kortare
byggnadstid och lägre byggnadskostnader, har ökats.
Under de senaste åren har frågan om ett bibehållande av bostadsbyggandet
vid en nivå av 57 000 å 58 000 lägenheter livligt diskuterats. Ännu 1956
framstod det som diskutabelt, om en produktion av angiven storlek skulle
kunna upprätthållas. För två år sedan framlade därför regeringen ett minimiprogram
för bostadsbyggandet, som avsåg endast 53 000 lägenheter.
Den dämpning av bostadsbyggandet, som ett fasthållande vid detta program
efter en tid skulle ha medfört, kom emellertid aldrig till stånd. Det visade
sig sålunda möjligt att utöka planen för igångsättning av bostadsbyggnadsföretag
så, att för ett år sedan regeringen såsom mål för bostadsproduktionen
angav att upprätthålla ett bostadsbyggande av minst 57 000 lägenheter per
år. Samtidigt förutskickades, att om tillgången på arbetskraft och krediter
gjorde det möjligt en ytterligare ökning av bostadsbyggandet borde eftersträvas.
Den fråga, som mot bakgrunden av den utomordentligt gynnsamma utvecklingen
av bostadsbyggandet under 1957 tilldrar sig särskilt intresse, är
huruvida och i vad mån man på något längre sikt bör räkna med en mera
avsevärd ökning av bostadsbyggandet i förhållande till den under åren
1954—56 uppnådda nivån. Det stora tillskottet av bostadslägenheter under
1957 kan kanske ge anledning till optimism. Det bör emellertid observeras
att tillskottets storlek under ett enstaka år delvis kan bero på tillfälligheter.
I viss mån torde så ha varit fallet beträffande färdigställandet under 1957.
Icke minst den mycket stora igångsättningen av flerfamiljshusföretag i
slutet av 1955 torde sålunda ha bidragit till ett i förhållande till byggnadsvolymen
stort lägenhetslillskott. En föreställning om den till sin natur
slumpmässiga koncentrationen av färdigställandet av bostadsbyggnadsföretag
till 1957 får man av uppgiften, att under de senaste åren igångsättningen
av nya företag tämligen konstant avsett i runt tal 60 000 lägenheter per
år.
Enligt departementschefens mening bör man emellertid fastställa ramarna
för bostadslångivningen från den utgångspunkten, att man eftersträvar
ett bostadsbyggande av den nu uppnådda omfattningen.
Av flera skäl är det inte möjligt att exakt ange, hur stor bostadsproduktion,
som kan åstadkommas t. ex. under 1958 eller 1959. Relativt små förändringar
i den genomsnittliga byggnadstiden påverkar årstillskottet rätt mycket.
Förändringar i fråga om såväl lägenheternas storlek som andelen i bostadshus
ingående lokaler påverkar lånebeloppens storlek per lägenhet. Vad
en viss medelsram motsvarar i nya bostadslägenheter kan därför inte exakt
beräknas. Även förskjutningar av igångsättningen från en del av året till en
6
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
annan påverkar på kort sikt lägenhetstillskottets storlek. Det är vidare ovisst,
hur stort det privatfinansierade bostadsbyggandet blir.
De förslag till medelsramar, som departementschefen framlägger i det följande,
måste därför bygga på vissa åtminstone delvis osäkra antaganden.
Det understrykes särskilt att under den senaste tiden en tendens till ökning
av lånebeloppet per lägenhet i flerfamiljshus förelegat, som i första
hand sammanhängt med en successiv ökning av lägenheternas storlek. Det
är emellertid osäkert, i vad mån denna tendens kommer att bestå. Den allt
överskuggande uppgiften på bostadsområdet är att komma till rätta med bostadsbristen.
Man kan därför förutsätta, att kommunerna och byggnadsföretagarna
är inställda på att inom den ram för bostadsbyggandet, som den
statliga långivningen utgör, åstadkomma ett så stort antal lägenheter som
möjligt. Av samma skäl kan det antagas att i fortsättningen restriktivitet
skall iakttagas, då det gäller att i statsbelånade bostadshus anordna butiker,
kontorslokaler och dylikt.
Vad särskilt gäller innevarande budgetår bör ytterligare en synpunkt beaktas.
För att undvika hög arbetslöshet bland byggnadsarbetarna under vintermånaderna
bör igångsättningen av bostadsbyggnadsföretag koncentreras
till andra och tredje kvartalet. En relativ ökning av igångsättningen under
särskilt andra kvartalet bör eftersträvas. Om nämligen stora flerfamiljshusföretag
och i övrigt företag, som avser exploatering av mark med svåra
grundförhållanden, skall ge god sysselsättning under vintermånaderna, bör
de påbörjas icke under tredje kvartalet, såsom ofta varit fallet hittills, utan
redan under andra kvartalet.
Medelsramen för innevarande budgetår har fastställts utifrån följande
igångsättningsplan:
Statsbelånade flerfamiljshus (tertiärlån) .............. 36 000 lägenheter
Statsbelånade småhus (egnahemslån)................. 16 000 lägenheter
Statsbelånade företag, summa 52 000 lägenheter
Pensionärshemslägenheter........................... 1 000 lägenheter
Privatfinansierade bostadshus, minst . ............... 4 000 lägenheter
Totalt minst 57 000 lägenheter
Medelsramen har med denna utgångspunkt beräknats på följande sätt:
Flerfamiljshus: 36 000 lägenheter X 9 000 kr........... = 325 milj. kr.
Småhus: 16 000 lägenheter X 22 000 kr............... = 360 milj. kr.
Ombyggnader och förbättringslån .................... = 45 milj. kr.
Summa 730 milj. kr.
Avgår räntefria stående delar av egnahemslån, som bestri
des
från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande 75 milj. kr.
Återstår 655 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
7
Den förordade utvidgningen av igångsättningsplanen för bostadsbyggandet
bör i första hand ta sikte på en ökad igångsättning av flerfamiljshusföretag.
Flera skäl talar härför. Den aktuella planeringen av nya byggnadsföretag
visar, att medelsramen för tertiärlån till flerfamiljshus relativt sett
är mycket knapp. Det snabbt växande gruppbyggandet av småhus finansieras
delvis med tertiärlån och är alltså beroende av en utökning av ramen
för sådana lån.
För tertiärlån till flerfamiljshus beräknas därför ett ytterligare belopp
av 75 000 000 kronor, d. v. s. såsom ram för meddelande av preliminära
beslut om tertiärlån under budgetåret 1957/58 totalt (325 000 000 +
75 000 000) 400 000 000 kronor. För beviljande av såväl tertiärlån som räntebärande
egnahemslån och förbättringslån skulle ramen avse ett belopp av
(655 000 000 -f 75 000 000) 730 000 000 kronor.
Den föreslagna ökningen av medelsramen medger en igångsättning under
budgetåret 1957/58 av i runt tal 62 000 lägenheter. Det framhålles att det
inte är möjligt att i förväg närmare ange, hur stor igångsättning som en
viss ram för den statliga bostadslångivningen föranleder.
En viktig anledning till att departementschefen funnit sig böra förorda en
förhållandevis stor ökning av medelsramen för innevarande budgetår är,
att det ur sysselsättningssynpunkt är angeläget att igångsättningen av flerfamiljshusföretag
får stor omfattning under andra kvartalet 1958. Det förutsattes
därvid, att igångsättningen under första kvartalet blir relativt sett
obetydlig.
I detta sammanhang anmäler departementschefen ytterligare en fråga.
Under en följd av år har bostadsstyrelsen redovisat en betydande balans av
ärenden avseende ansökningar om tertiär- och tilläggslån. Ännu under senare
delen av 1956 omfattade denna ärendesbalans företag med sammanlagt
i runt tal 20 000 lägenheter. I november 1956 genomfördes emellertid vissa
förenklingar i prövningen av låneansökningar i syfte att nedbringa ärendesbalansen.
Redan den 1 juli 1957 var också balansen av låneärenden så gott
som helt avvecklad. Bostadsstyrelsen har emellertid anmält, att vid nämnda
tidpunkt ett mindre antal företag, som då var påbörjade, ännu inte kunnat
beviljas lån.
Eftersom ifrågavarande byggnadsföretag faller utanför den för innevarande
budgetår fastställda medelsramen, som avser att reglera långivningen till
företag påbörjade under sagda budgetår, anses bostadsstyrelsen, om riksdagen
intet har att erinra däremot, böra bemyndigas att utan avräkning av
lånebeloppen på medelsramen bevilja ifrågavarande företag tertiär- och
tilläggslån.
Bostadsstyrelsens förslag att medelsramen för innevarande budgetår skall
ökas med 165 000 000 kronor förutsätter dels en maximal igångsättning under
budgetåret av företag med 70 000 lägenheter, dels eu fortsatt ökning av
de genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet, dels eu ökning av långivningen
för ombyggnad av småhus. Såsom framgår av det föregående har departementschefen
endast delvis kunnat godtaga vad styrelsen sålunda förordat.
8
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
Vad angår frågan om anslag till lånefonden för bostadsbyggande har bostadsstyrelsen
funnit att ett ytterligare anslag av 35 000 000 kronor erfordras.
Med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet på skilda punkter har styrelsen
förordat, att ett belopp av 50 000 000 kronor uppföres på tilläggsstat.
Departementschefen anför att anslagsbelastningen är i första hand beroende
av vilken omfattning utanordningen av teritiärlån och egnahemslån får
under budgetåret. Dessa utbetalningar av lån torde inte kunna exakt beräknas
i förväg. Utbetalningarnas storlek är beroende av i vilken takt låntagarna
gör framställning om utanordning av beviljade lån och av den tid,
som åtgår för behandling av dessa framställningar. Medelsbehovet är emellertid
också beroende av förskottsutbetalningen av egnahemslån och förbättringslån.
För såväl föregående som innevarande budgetår har en ram
av 230 000 000 kronor gällt för dessa utbetalningar. Under förra budgetåret
stannade emellertid förskottsutbetalningarna vid ca 187 000 000 kronor. Departementschefen
förutsätter, att också innevarande budgetår de lånebeviljande
organen iakttar stor försiktighet då det gäller dylika utbetalningar.
På grund härav anser departementschefen sig kunna räkna med en viss
reducering av anslagsbehovet i förhållande till bostadsstyrelsens nämnda
nya beräkning.
I anledning härav anser departementschefen, att ytterligare anslag till
lånefonden för bostadsbyggande inte erfordras innevarande budgetår.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Kristiansson och Hjalmar Nilsson (I: 87) och den andra inom andra
kammaren av herrar Persson i Växjö och Larsson i Julita (II: 77), hemställes,
att ramen för meddelande av preliminära beslut om tertiärlån fastställes
till 72 milj. kronor och att ramen för meddelande av beslut om statsbidrag
till pensionärshem för budgetåret 1957/58 utökas med tre milj. kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 77.
Utskottet. Departementschefens uppskattning av bostadsbyggandets storlek
under år 1957 visar att antalet färdigställda bostadslägenheter uppgått
till minst 62 000. Utskottet har med tillfredsställelse noterat att detta innebär
det hittills största bostadsbyggandet i vårt land.
Även om det av skäl som anförts i propositionen icke är möjligt att draga
några bestämda slutsatser beträffande storleken av den framtida bostadsproduktionen,
anser utskottet i likhet med departementschefen att ett bostadsbyggande
av den nu uppnådda omfattningen bör eftersträvas och att ramarna
för bostadslångivningen bör fastställas från denna utgångspunkt.
I enlighet härmed föreslår departementschefen att den för innevarande
budgetår fastställda medelsramen för preliminära beslut om lån, som skall
utgå från lånefonden för bostadsbyggande, ökas med 75 000 000 till
730 000 000 kronor. I motionerna I: 87 och II: 77 yrkas att 3 000 000 kronor
av den föreslagna ökningen i stället skall disponeras för en utvidgning av
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958 9
den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda medelsramen å
10 000 000 kronor för pensionärsliemsbyggandet med hänsyn till föreliggande
balans av icke avgjorda ansökningar.
Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna förorda någon ökning
av medelsramen för pensionärshemmen. Vid sådant förhållande tillstyrker
utskottet att medelsramen under lånefonden för bostadsbyggande
fastställes på sätt departementschefen föreslagit. Vad departementschefen
anfört i fråga om balansen av låneärenden samt beträffande anslagsbehovet
under lånefonden har utskottet även funnit sig kunna godtaga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 87 och II: 77 medgiva, att under
budgetåret 1957/58 preliminära beslut om lån, som skall
utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill
ett belopp av 730 000 000 kronor.
Fonden för låneunderstöd
6:o) Räntefria lån till bostadsbyggande. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 55
och 56) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under budgetåret 1957/58
preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån till
bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 135 000 000 kronor, dels
ock till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 45 000 000 kronor.
Riksdagen har medgivit, att preliminära beslut om lån, som skall utgå
från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, under budgetåret 1957/58
må meddelas intill ett belopp av 125 000 000 kronor. För innevarande budgetår
har vidare till räntefria lån till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag
av 240 000 000 kronor.
Departementschefen har i det föregående förordat, att den av riksdagen
för innevarande budgetår fastställda ramen för preliminära beslut om lån,
som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, skall ökas från
655 000 000 kronor till 730 000 000 kronor. I anledning härav föreslår departementschefen,
att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget
till räntefria lån till bostadsbyggande, under budgetåret 1957/58 skall kunna
meddelas med ytterligare 10 000 000 kronor, d. v. s. intill ett belopp av
(125 000 000 + 10 000 000) 135 000 000 kronor.
Vad härefter angår bostadsstyrelsens förslag att å tilläggsstat till räntefria
lån till bostadsbyggande skall anvisas ett anslag av 55 000 000 kronor,
erinrar departementschefen om att ifrågavarande långivning under de senaste
åren kunnat starkt reduceras. Anledningen härtill är att riksdagen
beslutat om en successiv avveckling av de provisoriska kapitalsubventioner
till bostadsbyggandet, som infördes år 1951 i anledning av starkt förhöjda
2 Rihang till riksdagens protokoll 1998. 6 samt. Nr 17
10
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
byggiiädskostnader. För byggnadsföretag, som färdigställts fr. o. m. april
1957, beviljas inte provisorisk kapitalsubvention.
Eftersom utbetalningen av ifrågavarande subventioner sker först sedan
byggnadsföretaget färdigställts och i många fall avsevärd tid därefter, har
svårigheter förelegat att beräkna i vilken takt anslagsbehovet minskar till
följd av den beslutade avvecklingen av subventionerna. Beräkningarna för
såväl föregående som innevarande budgetår har överskattat minskningen
av anslagsbehovet. För att utbetalningar av tilläggslån och räntefria stående
delar av egnahemslån skall kunna verkställas samtidigt som utanordning
sker av låntagarna beviljade räntebärande lån, vilka utgår från lånefonden
för bostadsbyggande, krävs för innevarande budgetår att medel anvisas å
tilläggsstat. Departementschefen finner sålunda, att behov föreligger av ett
belopp av 45 000 000 kronor för ändamålet.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående
punkt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må
a) medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån
till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av
135 000 000 kronor;
b) till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 45 000 000 kronor.
Stockholm den 4 februari 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf
Andersson, Ivar Johansson, Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger
Andersson, Boman, Thun, Pålsson, Bergman, Sundelin, Rikard Svensson
och Mossberger; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson
i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olof ström, Nilsson i Göingegården,
Cassel, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Kårby och fröken
Liljedahl.
Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958
11
Reservation
vid punkten 5:o (Lånefonden för bostadsbyggande) av herrar Näsström,
Rikard Svensson, Mossberger, Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Persson
i Växjö och Karlsson i Olofström, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna 1:87 och II: 77 och att utskottet därför bort hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:87 och 11:77
a) medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 727 000 000 kronor;
b)
medgiva, att under budgetåret 1957/58 beslut om bidrag
till inrättande av pensionärshem må meddelas intill
ett belopp av 13 000 000 kronor.
680224
Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen a1 i texten