Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1958-02-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

1

Nr 17

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58, i vad propositionen avser socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3:e avd.)

Driftbudgeten

Femte huvudtiteln

1 ;o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Vissa inventarier.

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 2 (bilaga 3„ punkt 1, s. 13 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari 1958)

föreslagit riksdagen att till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Vissa inventarier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

Utskottet. I statsverkspropositionen under femte huvudtiteln, punkt 54,

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta att fastigheten Brotorp l7 i

Lekebergs kommun skall fr. o. m. den 1 juli 1958 överföras från sinnessjukvården

till nykterhetsvården för att användas såsom statlig vårdanstalt för

kvinnliga alkoholmissbrukare.

Av vad departementschefen i nämnda sammanhang anfört framgår, att

fastigheten Brotorp skall användas för att ersätta den nuvarande statliga

vårdanstalten å Haknäs för kvinnliga alkoholmissbrukare, vilken är inrymd

i en förhyrd fastighet och på grund av hyresavtalets upphörande måste

nedläggas med utgången av innevarande budgetår.

Brotorpsfastighetens användning såsom vårdanstalt för alkoholmissbrukare

förutsätter enligt departementschefen vissa ändrings- och förbättringsarbeten

samt viss anskaffning av inventarier. Kostnaderna härför, beräknade

till 145 000 resp. 39 000 kronor, föreslås anvisade å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår, varvid det förra beloppet upptages under kapitalbudgeten

och det senare under driftbudgeten.

Ianspråktagandet av Brotorpsfastigheten har föreslagits av nykterhetsvårdsutredningen.

Då något alternativ till lösning av den aktuella vårdfrågan

för de kvinnliga alkoholmissbrukarna ej framförts, och en ny anstalt

måste anordnas före den 1 juli 1958, tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

om överförande fr. o. in. nämnda dag av fastigheten från sinnessjuk
1

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

vården till nykterhetsvården. Utskottet har även funnit sig kunna godta de

nu redovisade kostnadsberäkningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet i förevarande sammanhang,

att riksdagen må

a) besluta att fastigheten Brotorp l7 i Lekebergs kommun

skall fr. o. m. den 1 juli 1958 överföras från sinnessjukvården

till nykterhetsvården för att användas såsom statlig

vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare;

b) till Statens vårdanstalt d Brotorp för alkoholmissbrukare:

Vissa inventarier å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 39 000

kronor.

2:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, s. 13—16) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor. Därjämte har i arbetslöshetsbekämpande

syfte under sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten

för innevarande budgetår anvisats 35 000 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid anmälan av medelsbehovet

för budgetåret 1958/59 under anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. kommer de medel som innevarande budgetår

står till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åtgärder icke att vara tillräckliga,

varför anslag å tilläggsstat erfordras. I nämnda sammanhang har

departementschefen räknat med att det torde bli nödvändigt att denna vinter

anordna beredskapsarbeten i minst samma omfattning som under föregående

vinter för att möta den uppkommande säsongarbetslösheten. Vidare

har departementschefen bland andra särskilda åtgärder som ansetts erforderliga

i nuvarande läge erinrat om att Kungl. Maj:t bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen

att innevarande budgetår vidtaga vissa åtgärder för att söka

stimulera till en ökad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden. Ytterligare

erinras, att det blivit nödvändigt att i viss utsträckning återupptaga de statliga

stenbeställningarna.

De sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder uppgick

budgetåret 1956/57 till ca 76 000 00(1 kronor. Innevarande budgetår

står till förfogande 49 500 000 kronor, varav 21 500 000 kronor under arbetslöshetsanslaget

och 28 000 000 kronor under sjätte huvudtitelns reservationsanslag

till Vissa vägbyggnadsarbeten. Enligt de av arbetsmarknadsstyrelsen

numera verkställda beräkningarna av medelsbehovet skulle härutöver

erfordras 28 000 000 kronor under det förstnämnda och 34 000 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

3

kronor under det sistnämnda anslaget. Den sammanlagda medelsåtgången

innevarande budgetår uppskattas sålunda av styrelsen till ca 111 500 000

kronor.

Departementschefen är inte beredd att f. n. tillstyrka en ytterligare medelsanvisning

i den omfattning, som arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit.

Med beaktande av medelsåtgången under sistförflutna budgetår förordar

departementschefen, att sammanlagt ytterligare 30 000 000 kronor ställes

till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åtgärder innevarande budgetår

och att frågan om medel härutöver göres beroende av den närmaste tidens

utveckling. I enlighet härmed föreslås, att under arbetslöshetsanslaget

anvisas ett tilläggsanslag av 12 000 000 kronor och under anslaget till Vissa

vägbyggnadsarbeten ett tilläggsanslag av 18 000 000 kronor. Under femte

huvudtiteln erfordras alltså ett tilläggsanslag av 12 000 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av det

ytterligare medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder under

innevarande budgetår. I enlighet härmed hemställer utskottet i förevarande

sammanhang,

att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000

kronor.

KapitaUmdgeten

Statens allmänna fastighetsfond

3:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (bilaga 12, punkt 1, s. 49

och 50 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3

januari 1958) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att från investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården må intill ett belopp av 90 000

kronor bestridas kostnaderna för slutförande av påbörjade

byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem.

4:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 50) föreslagit riksdagen att till

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukarc

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett

investeringsanslag av 145 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående under

punkten 1 tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid statens

vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 145 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

5:o) Lånefonden för bostadsbyggande. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 51—55)

föreslagit riksdagen att medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må

meddelas intill ett belopp av 730 000 009 kronor.

Riksdagen har medgivit, att preliminära beslut om lån, som skall utgå

från lånefonden för bostadsbyggande, under budgetåret 1957/58 må meddelas

intill ett belopp av 655 000 000 kronor. Till lånefonden för bostadsbyggande

har vidare för sagda budgetår anvisats ett investeringsanslag av

560 000 000 kronor.

Departementschefen anför att bostadsbyggandet under åren 1954—56 omfattade

omkring 57 000 lägenheter per år. Tillskottet av bostäder har sålunda

utgjort 58 000 lägenheter 1954 och 57 000 lägenheter såväl 1955 som 1956.

Under dessa år har igångsättningen av nya företag något överstigit färdigställandet

av byggnadsföretag och avsett i runt tal 60 000 lägenheter per år.

På grund härav har antalet lägenheter under byggnad tenderat att öka. En

viss förlängning av byggnadstiderna synes också ha ägt rum.

För år 1957 föreligger ännu inte några säkra statistiska uppgifter om bostadsbyggandets

storlek. Det är dock möjligt att bilda sig en ganska god uppfattning

om både igångsättningens och färdigställandets storlek. Det kan

sålunda beräknas, att antalet färdigställda bostadslägenheter under år 1957

uPPgått till minst 62 000. Antalet under 1957 påbörjade bostadslägenheter

torde röra sig om 60 000.

Denna uppskattning av bostadsbyggandets storlek under 1957 visar, att bostadsproduktionen

under året rätt väsentligt överstiger de tre föregående

årens. Antalet färdigställda bostadslägenheter har ökat med minst 5 000,

d. v. s. med i runt tal 10 procent. Detta innebär det hittills största bostadsbyggandet

i vårt land, och det framstår som särskilt framgångsrikt om man

beaktar lägenheternas genomsnittliga storlek och att utrustningsstandarden

numera är synnerligen hög. I jämförelse med andra länder har bostadsproduktionen

i Sverige nått en mycket hög nivå. I flera västeuropeiska länder

har bostadsbyggandet tenderat att minska eller stagnera.

För en bedömning av det framtida bostadsbyggandet är det skäl att undersöka

vad den kraftiga ökningen 1957 beror på. I första hand bör då

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

5

framhållas, att den av regeringen förda, strama ekonomiska politiken gynnsamt

påverkat förhållandena på byggnadsmarknaden. De tendenser till överkonjunktur

— översysselsättning och förlängda byggnadstider — som tidigare

gjorde sig gällande på många orter har brutits. De praktiska möjligheterna

att ta ut de vinster, som rationaliseringsåtgärder erbjuder i form av kortare

byggnadstid och lägre byggnadskostnader, har ökats.

Under de senaste åren har frågan om ett bibehållande av bostadsbyggandet

vid en nivå av 57 000 å 58 000 lägenheter livligt diskuterats. Ännu 1956

framstod det som diskutabelt, om en produktion av angiven storlek skulle

kunna upprätthållas. För två år sedan framlade därför regeringen ett minimiprogram

för bostadsbyggandet, som avsåg endast 53 000 lägenheter.

Den dämpning av bostadsbyggandet, som ett fasthållande vid detta program

efter en tid skulle ha medfört, kom emellertid aldrig till stånd. Det visade

sig sålunda möjligt att utöka planen för igångsättning av bostadsbyggnadsföretag

så, att för ett år sedan regeringen såsom mål för bostadsproduktionen

angav att upprätthålla ett bostadsbyggande av minst 57 000 lägenheter per

år. Samtidigt förutskickades, att om tillgången på arbetskraft och krediter

gjorde det möjligt en ytterligare ökning av bostadsbyggandet borde eftersträvas.

Den fråga, som mot bakgrunden av den utomordentligt gynnsamma utvecklingen

av bostadsbyggandet under 1957 tilldrar sig särskilt intresse, är

huruvida och i vad mån man på något längre sikt bör räkna med en mera

avsevärd ökning av bostadsbyggandet i förhållande till den under åren

1954—56 uppnådda nivån. Det stora tillskottet av bostadslägenheter under

1957 kan kanske ge anledning till optimism. Det bör emellertid observeras

att tillskottets storlek under ett enstaka år delvis kan bero på tillfälligheter.

I viss mån torde så ha varit fallet beträffande färdigställandet under 1957.

Icke minst den mycket stora igångsättningen av flerfamiljshusföretag i

slutet av 1955 torde sålunda ha bidragit till ett i förhållande till byggnadsvolymen

stort lägenhetslillskott. En föreställning om den till sin natur

slumpmässiga koncentrationen av färdigställandet av bostadsbyggnadsföretag

till 1957 får man av uppgiften, att under de senaste åren igångsättningen

av nya företag tämligen konstant avsett i runt tal 60 000 lägenheter per

år.

Enligt departementschefens mening bör man emellertid fastställa ramarna

för bostadslångivningen från den utgångspunkten, att man eftersträvar

ett bostadsbyggande av den nu uppnådda omfattningen.

Av flera skäl är det inte möjligt att exakt ange, hur stor bostadsproduktion,

som kan åstadkommas t. ex. under 1958 eller 1959. Relativt små förändringar

i den genomsnittliga byggnadstiden påverkar årstillskottet rätt mycket.

Förändringar i fråga om såväl lägenheternas storlek som andelen i bostadshus

ingående lokaler påverkar lånebeloppens storlek per lägenhet. Vad

en viss medelsram motsvarar i nya bostadslägenheter kan därför inte exakt

beräknas. Även förskjutningar av igångsättningen från en del av året till en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

annan påverkar på kort sikt lägenhetstillskottets storlek. Det är vidare ovisst,

hur stort det privatfinansierade bostadsbyggandet blir.

De förslag till medelsramar, som departementschefen framlägger i det följande,

måste därför bygga på vissa åtminstone delvis osäkra antaganden.

Det understrykes särskilt att under den senaste tiden en tendens till ökning

av lånebeloppet per lägenhet i flerfamiljshus förelegat, som i första

hand sammanhängt med en successiv ökning av lägenheternas storlek. Det

är emellertid osäkert, i vad mån denna tendens kommer att bestå. Den allt

överskuggande uppgiften på bostadsområdet är att komma till rätta med bostadsbristen.

Man kan därför förutsätta, att kommunerna och byggnadsföretagarna

är inställda på att inom den ram för bostadsbyggandet, som den

statliga långivningen utgör, åstadkomma ett så stort antal lägenheter som

möjligt. Av samma skäl kan det antagas att i fortsättningen restriktivitet

skall iakttagas, då det gäller att i statsbelånade bostadshus anordna butiker,

kontorslokaler och dylikt.

Vad särskilt gäller innevarande budgetår bör ytterligare en synpunkt beaktas.

För att undvika hög arbetslöshet bland byggnadsarbetarna under vintermånaderna

bör igångsättningen av bostadsbyggnadsföretag koncentreras

till andra och tredje kvartalet. En relativ ökning av igångsättningen under

särskilt andra kvartalet bör eftersträvas. Om nämligen stora flerfamiljshusföretag

och i övrigt företag, som avser exploatering av mark med svåra

grundförhållanden, skall ge god sysselsättning under vintermånaderna, bör

de påbörjas icke under tredje kvartalet, såsom ofta varit fallet hittills, utan

redan under andra kvartalet.

Medelsramen för innevarande budgetår har fastställts utifrån följande

igångsättningsplan:

Statsbelånade flerfamiljshus (tertiärlån) .............. 36 000 lägenheter

Statsbelånade småhus (egnahemslån)................. 16 000 lägenheter

Statsbelånade företag, summa 52 000 lägenheter

Pensionärshemslägenheter........................... 1 000 lägenheter

Privatfinansierade bostadshus, minst . ............... 4 000 lägenheter

Totalt minst 57 000 lägenheter

Medelsramen har med denna utgångspunkt beräknats på följande sätt:

Flerfamiljshus: 36 000 lägenheter X 9 000 kr........... = 325 milj. kr.

Småhus: 16 000 lägenheter X 22 000 kr............... = 360 milj. kr.

Ombyggnader och förbättringslån .................... = 45 milj. kr.

Summa 730 milj. kr.

Avgår räntefria stående delar av egnahemslån, som bestri
des

från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande 75 milj. kr.

Återstår 655 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

7

Den förordade utvidgningen av igångsättningsplanen för bostadsbyggandet

bör i första hand ta sikte på en ökad igångsättning av flerfamiljshusföretag.

Flera skäl talar härför. Den aktuella planeringen av nya byggnadsföretag

visar, att medelsramen för tertiärlån till flerfamiljshus relativt sett

är mycket knapp. Det snabbt växande gruppbyggandet av småhus finansieras

delvis med tertiärlån och är alltså beroende av en utökning av ramen

för sådana lån.

För tertiärlån till flerfamiljshus beräknas därför ett ytterligare belopp

av 75 000 000 kronor, d. v. s. såsom ram för meddelande av preliminära

beslut om tertiärlån under budgetåret 1957/58 totalt (325 000 000 +

75 000 000) 400 000 000 kronor. För beviljande av såväl tertiärlån som räntebärande

egnahemslån och förbättringslån skulle ramen avse ett belopp av

(655 000 000 -f 75 000 000) 730 000 000 kronor.

Den föreslagna ökningen av medelsramen medger en igångsättning under

budgetåret 1957/58 av i runt tal 62 000 lägenheter. Det framhålles att det

inte är möjligt att i förväg närmare ange, hur stor igångsättning som en

viss ram för den statliga bostadslångivningen föranleder.

En viktig anledning till att departementschefen funnit sig böra förorda en

förhållandevis stor ökning av medelsramen för innevarande budgetår är,

att det ur sysselsättningssynpunkt är angeläget att igångsättningen av flerfamiljshusföretag

får stor omfattning under andra kvartalet 1958. Det förutsattes

därvid, att igångsättningen under första kvartalet blir relativt sett

obetydlig.

I detta sammanhang anmäler departementschefen ytterligare en fråga.

Under en följd av år har bostadsstyrelsen redovisat en betydande balans av

ärenden avseende ansökningar om tertiär- och tilläggslån. Ännu under senare

delen av 1956 omfattade denna ärendesbalans företag med sammanlagt

i runt tal 20 000 lägenheter. I november 1956 genomfördes emellertid vissa

förenklingar i prövningen av låneansökningar i syfte att nedbringa ärendesbalansen.

Redan den 1 juli 1957 var också balansen av låneärenden så gott

som helt avvecklad. Bostadsstyrelsen har emellertid anmält, att vid nämnda

tidpunkt ett mindre antal företag, som då var påbörjade, ännu inte kunnat

beviljas lån.

Eftersom ifrågavarande byggnadsföretag faller utanför den för innevarande

budgetår fastställda medelsramen, som avser att reglera långivningen till

företag påbörjade under sagda budgetår, anses bostadsstyrelsen, om riksdagen

intet har att erinra däremot, böra bemyndigas att utan avräkning av

lånebeloppen på medelsramen bevilja ifrågavarande företag tertiär- och

tilläggslån.

Bostadsstyrelsens förslag att medelsramen för innevarande budgetår skall

ökas med 165 000 000 kronor förutsätter dels en maximal igångsättning under

budgetåret av företag med 70 000 lägenheter, dels eu fortsatt ökning av

de genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet, dels eu ökning av långivningen

för ombyggnad av småhus. Såsom framgår av det föregående har departementschefen

endast delvis kunnat godtaga vad styrelsen sålunda förordat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

Vad angår frågan om anslag till lånefonden för bostadsbyggande har bostadsstyrelsen

funnit att ett ytterligare anslag av 35 000 000 kronor erfordras.

Med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet på skilda punkter har styrelsen

förordat, att ett belopp av 50 000 000 kronor uppföres på tilläggsstat.

Departementschefen anför att anslagsbelastningen är i första hand beroende

av vilken omfattning utanordningen av teritiärlån och egnahemslån får

under budgetåret. Dessa utbetalningar av lån torde inte kunna exakt beräknas

i förväg. Utbetalningarnas storlek är beroende av i vilken takt låntagarna

gör framställning om utanordning av beviljade lån och av den tid,

som åtgår för behandling av dessa framställningar. Medelsbehovet är emellertid

också beroende av förskottsutbetalningen av egnahemslån och förbättringslån.

För såväl föregående som innevarande budgetår har en ram

av 230 000 000 kronor gällt för dessa utbetalningar. Under förra budgetåret

stannade emellertid förskottsutbetalningarna vid ca 187 000 000 kronor. Departementschefen

förutsätter, att också innevarande budgetår de lånebeviljande

organen iakttar stor försiktighet då det gäller dylika utbetalningar.

På grund härav anser departementschefen sig kunna räkna med en viss

reducering av anslagsbehovet i förhållande till bostadsstyrelsens nämnda

nya beräkning.

I anledning härav anser departementschefen, att ytterligare anslag till

lånefonden för bostadsbyggande inte erfordras innevarande budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Kristiansson och Hjalmar Nilsson (I: 87) och den andra inom andra

kammaren av herrar Persson i Växjö och Larsson i Julita (II: 77), hemställes,

att ramen för meddelande av preliminära beslut om tertiärlån fastställes

till 72 milj. kronor och att ramen för meddelande av beslut om statsbidrag

till pensionärshem för budgetåret 1957/58 utökas med tre milj. kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 77.

Utskottet. Departementschefens uppskattning av bostadsbyggandets storlek

under år 1957 visar att antalet färdigställda bostadslägenheter uppgått

till minst 62 000. Utskottet har med tillfredsställelse noterat att detta innebär

det hittills största bostadsbyggandet i vårt land.

Även om det av skäl som anförts i propositionen icke är möjligt att draga

några bestämda slutsatser beträffande storleken av den framtida bostadsproduktionen,

anser utskottet i likhet med departementschefen att ett bostadsbyggande

av den nu uppnådda omfattningen bör eftersträvas och att ramarna

för bostadslångivningen bör fastställas från denna utgångspunkt.

I enlighet härmed föreslår departementschefen att den för innevarande

budgetår fastställda medelsramen för preliminära beslut om lån, som skall

utgå från lånefonden för bostadsbyggande, ökas med 75 000 000 till

730 000 000 kronor. I motionerna I: 87 och II: 77 yrkas att 3 000 000 kronor

av den föreslagna ökningen i stället skall disponeras för en utvidgning av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958 9

den av riksdagen för innevarande budgetår fastställda medelsramen å

10 000 000 kronor för pensionärsliemsbyggandet med hänsyn till föreliggande

balans av icke avgjorda ansökningar.

Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna förorda någon ökning

av medelsramen för pensionärshemmen. Vid sådant förhållande tillstyrker

utskottet att medelsramen under lånefonden för bostadsbyggande

fastställes på sätt departementschefen föreslagit. Vad departementschefen

anfört i fråga om balansen av låneärenden samt beträffande anslagsbehovet

under lånefonden har utskottet även funnit sig kunna godtaga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 87 och II: 77 medgiva, att under

budgetåret 1957/58 preliminära beslut om lån, som skall

utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas intill

ett belopp av 730 000 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd

6:o) Räntefria lån till bostadsbyggande. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 55

och 56) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under budgetåret 1957/58

preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån till

bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 135 000 000 kronor, dels

ock till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 45 000 000 kronor.

Riksdagen har medgivit, att preliminära beslut om lån, som skall utgå

från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, under budgetåret 1957/58

må meddelas intill ett belopp av 125 000 000 kronor. För innevarande budgetår

har vidare till räntefria lån till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag

av 240 000 000 kronor.

Departementschefen har i det föregående förordat, att den av riksdagen

för innevarande budgetår fastställda ramen för preliminära beslut om lån,

som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, skall ökas från

655 000 000 kronor till 730 000 000 kronor. I anledning härav föreslår departementschefen,

att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget

till räntefria lån till bostadsbyggande, under budgetåret 1957/58 skall kunna

meddelas med ytterligare 10 000 000 kronor, d. v. s. intill ett belopp av

(125 000 000 + 10 000 000) 135 000 000 kronor.

Vad härefter angår bostadsstyrelsens förslag att å tilläggsstat till räntefria

lån till bostadsbyggande skall anvisas ett anslag av 55 000 000 kronor,

erinrar departementschefen om att ifrågavarande långivning under de senaste

åren kunnat starkt reduceras. Anledningen härtill är att riksdagen

beslutat om en successiv avveckling av de provisoriska kapitalsubventioner

till bostadsbyggandet, som infördes år 1951 i anledning av starkt förhöjda

2 Rihang till riksdagens protokoll 1998. 6 samt. Nr 17

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

byggiiädskostnader. För byggnadsföretag, som färdigställts fr. o. m. april

1957, beviljas inte provisorisk kapitalsubvention.

Eftersom utbetalningen av ifrågavarande subventioner sker först sedan

byggnadsföretaget färdigställts och i många fall avsevärd tid därefter, har

svårigheter förelegat att beräkna i vilken takt anslagsbehovet minskar till

följd av den beslutade avvecklingen av subventionerna. Beräkningarna för

såväl föregående som innevarande budgetår har överskattat minskningen

av anslagsbehovet. För att utbetalningar av tilläggslån och räntefria stående

delar av egnahemslån skall kunna verkställas samtidigt som utanordning

sker av låntagarna beviljade räntebärande lån, vilka utgår från lånefonden

för bostadsbyggande, krävs för innevarande budgetår att medel anvisas å

tilläggsstat. Departementschefen finner sålunda, att behov föreligger av ett

belopp av 45 000 000 kronor för ändamålet.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående

punkt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån

till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av

135 000 000 kronor;

b) till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 45 000 000 kronor.

Stockholm den 4 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf

Andersson, Ivar Johansson, Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger

Andersson, Boman, Thun, Pålsson, Bergman, Sundelin, Rikard Svensson

och Mossberger; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson

i Växjö, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olof ström, Nilsson i Göingegården,

Cassel, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Kårby och fröken

Liljedahl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 år 1958

11

Reservation

vid punkten 5:o (Lånefonden för bostadsbyggande) av herrar Näsström,

Rikard Svensson, Mossberger, Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Persson

i Växjö och Karlsson i Olofström, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna 1:87 och II: 77 och att utskottet därför bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:87 och 11:77

a) medgiva, att under budgetåret 1957/58 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 727 000 000 kronor;
b)

medgiva, att under budgetåret 1957/58 beslut om bidrag

till inrättande av pensionärshem må meddelas intill

ett belopp av 13 000 000 kronor.

680224

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen a1 i texten