Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
1958-02-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:18, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958
1
Nr 18
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1957/58, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.
(4:e avd.)
Driftbudgeten
Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln
1 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 2 (bilaga 4, s. 17 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1958) framlagda förslag och under
hänvisning till sitt utlåtande nr 17 får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Utgifter för statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder
2:o) Underskott å statens järnvägars fond för budgetåret 1957/58. Kungl.
Maj:t har (bilaga 10, s. 39—44) föreslagit riksdagen att för Statens järnvägars
fond å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 upptaga ett
underskott om 100 000 000 kronor.
I propositionen har först lämnats en redogörelse för innehållet i en
skrivelse från järnvägsstyrelsen den 17 september 1957 rörande underskottet
för budgetåret 1956/57. Av redogörelsen framgår att nämnda underskott,
efter vederbörlig, till finansiering av budgetårets investeringar disponerad
avskrivning inom statens järvägars fond, uppgick till i runt tal 60,6 milj.
kr. eller exakt beräknat till 60 569 060 kr. 41 öre.
1 Ilihantj till riksdagens protokoll 1058. 6 samt. Nr 18
2
Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958
Kassamässigt blev resultatet för budgetåret än sämre i det att en del
— närmare bestämt 58,4 milj. kr. — av den i bokslutet redovisade inkomsten
av godstrafik utgjorde under månaderna oktober 1956—juni 1957
uppdebiterad fraktökning för lapplandsmalm. Enligt bestämmelserna i
malmavtalet behöver denna fraktökning icke gäldas förrän den 15 december
1957. Styrelsen har framhållit, att detta förhållande i förening med det
redan bokföringsmässigt negativa resultatet vore den huvudsakliga anledningen
till statens järnvägars synnerligen svaga likvida ställning.
Styrelsen har slutligen hemställt att underskottet måtte täckas genom ett
anslag å driftbudgeten.
Riksräkenskapsverket, som beretts tillfälle yttra sig i anledning av framställningen,
har framhållit, att i statens järnvägars räkenskaper för budgetåret
1956/57 verkställts fulla avskrivningar på grundval av återanskaffningsvärdet.
Åtgärden innebär, att avskrivningar skett i så stor utsträckning,
att de icke kunnat täckas med driftinkomster. Räkenskaperna har därför,
innan de kunnat läggas till grund vid upprättande av budgetredovisning
och rikshuvudbok för nämnda budgetår, fått korrigeras inom riksräkenskapsverket
på det sättet, att avskrivningarna reducerats till det belopp,
som kunnat täckas medelst driftinkomster.
Riksräkenskapsverket har vidare bl. a. framhållit, att en begränsning av
statens järnvägars avskrivningar för budgetåret 1956/57 till vad som kunnat
täckas medelst statens järnvägars driftinkomster också synes stå i god
överensstämmelse med 1948 års järnvägstaxekommittés uttalande, att avsättningarna
till värdeminskningskonto under lågtrafikår, då intäkterna
kan bli otillräckliga för att möjliggöra fulla avsättningar enligt nuprisprincipen,
lämpligen bör kunna minskas i den mån som behövs för att
åstadkomma balans mellan intäkter och kostnader. Felande avsättningsbelopp
har härvid av kommittén förutsatts skola föras inom linjen för att
täckas av intäkter under kommande år.
Beträffande underskottet för budgetåret 1957/58 refereras i propositionen
en skrivelse den 18 maj 1957, vari järnvägsstyrelsen med hemställan om vissa
höjningar av befordringsavgifterna på statens järnvägar lämnat en redogörelse
för det försämrade ekonomiska utfallet av rörelsen. Styrelsen
framhöll därvid, att en av de främsta orsakerna till det försämrade driftutfallet
var de ökade personalkostnaderna, samtidigt som transportefterfrågan
visat en vikande tendens. Styrelsen beräknade, att driftkostnaderna
under budgetåret 1957/58 totalt skulle stiga med ca 95 milj. kr. Härvid hade
likväl icke hänsyn tagits till de kostnadsstegringar, som kunde bli en följd
av arbetstidsförkortningen fr. o. in. den 1 januari 1958. Även vid ett bifall
till styrelsens förslag om taxehöjningar komme emellertid för innevarande
budgetår ett driftunderskott efter avskrivningar att uppstå om ca 25 milj.
kr. Enligt styrelsens mening kunde nämligen taxorna på grund av marknadsläget
icke höjas så mycket att full kostnadstäckning erhölles. Om inga
taxehöjningar vidtoges, kunde motsvarande driftunderskott kalkyleras till
storleksordningen 70 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958
3
Järnvägsstyrelsen har under november månad 1957 verkställt förnyade
beräkningar rörande driftutfallet, avsedda att läggas till grund för de uppgifter,
som lämnas riksräkenskapsverket. I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen
i skrivelse den 30 november 1957 meddelat vissa uppgifter angående
det beräknade ekonomiska utfallet av rörelsen för budgetåret 1957/58,
av vilka framgår att inkomster, utgifter och avskrivningar uppskattats till
följande belopp i milj. kr.
Inkomster
Persontrafik ................................................ 390
Godstrafik inklusive lapplandsmalm .......................... 910
Posttrafik och övrigt ........................................ 44
Den verkställda beräkningen har sålunda givit till resultat, att för nu löpande
budgetår vid oförändrat taxeläge torde vara att motse ett underskott
av storleksordningen 120 milj. kr. Om taxorna från och med den 1 februari
1958 höjes i enlighet med styrelsens i maj framlagda men av Kungl. Maj:t
ännu ej prövade förslag, torde detta underskott nedgå till ca 100 milj. kr.
Slutligen har styrelsen ansett sig böra erinra om att 1948 års järnvägstaxekommitté
i sitt betänkande på anförda skäl bl. a. föreslagit ersättning med
100 milj. kr. per år för förluster på de trafiksvaga bandelarna, samt att de
flesta myndigheter, som avgivit yttrande över kommitténs förslag, funnit
sådan ersättning skälig och tillstyrkt densamma. Kungl. Maj :t hade emellertid
ännu icke tagit ställning till denna ersättningsfråga.
Departementschefen har anfört följande.
Under de senaste åren har driftresultatet för statens järnvägar starkt försämrats.
Orsakerna härtill är att söka i flera omständigheter. Den snabbt
växande bilismen har sålunda under de senaste åren bjudit järnvägen en
allt hårdare konkurrens främst vid kortväga transporter. En betydande
trafikavledning från järnväg till landsväg har därvid ägt rum. Vidare har
järnvägstaxan måst hållas på en relativt hög nivå för att möjliggöra täckning
av underskotten på de trafiksvaga bandelarna. Järnvägens förmåga att
konkurrera om sådana transportuppdrag, som den har större naturliga förutsättningar
för än andra transportmedel, har därigenom försvagats. Den
transportplikt, som åvilar statens järnvägar, har ävenledes utgjort ett handicap
i konkurrensen med andra transportmedel. Trafikbortfallet på de korta
avstånden har gällt såväl person- som godstransporterna. På sistone har
också flyget, särskilt i inrikes trafik, ökat sin andel av persontrafikunderlaget.
Jämsides med denna främst av olikheter i konkurrensbetingelserna
föranledda trafikavledning har under det sista året förmärkts en allmänt
Summa 1 344
Driftutgifter ..................
Driftöverskott (före avskrivning)
Avskrivningsbehov .............
Underskott (efter avskrivning)
1 280
64
185
121
4
Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958
vikande tendens i efterfrågan på kollektiva transporter, delvis sammanhängande
med den avmattning i högkonjunkturen, som kan konstateras ha
inträtt. Samtidigt som trafikintäkterna till följd av trafikbortfallet icke företett
en så stor stegring, som man tidigare haft anledning räkna med, har
kostnaderna stegrats kraftigt. De största kostnadsökningarna är hänförliga
till stigande löner. En ökning av banunderhållet, accentuerad av de svåra trafikolyckorna
under vintern 1956, har också bidragit till den bristande balansen
inellan intäkter och kostnader.
För budgetåret 1956/57 uppgick underskottet efter avskrivningar enligt
nuvärdesprincipen till ca 61 milj. kr. För full förräntning av det i statens
järnvägar nedlagda statskapitalet skulle ett överskott av ca 60 milj. kr. ha
erfordrats.
Riksräkenskapsverket har i sin bokföring nedräknat avskrivningsbeloppen,
så att balans erhållits mellan inkomster och utgifter. Härvid har avskrivningar
enligt återanskaffningsprincipen icke helt kunnat göras.
Principen om avskrivningar på återanskaffningsvärdena har tillämpats sedan
budgetåret 1951/52. Avskrivningar enligt denna princip synes mig ägnade
att bland annat åstadkomma en riktigare resultatredovisning. Jag förordar,
att denna princip tillämpas även i forsättningen. Vad gäller budgetåret
1956/57 anser jag mig emellertid icke böra föreslå ett särskilt anslag
för att täcka det belopp, som brister i avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen.
Den av riksräkenskapsverket verkställda åtgärden anser jag mig
således böra godta för budgetåret 1956/57. Jag förutsätter emellertid, att,
därest i framtiden överskott å statens järnvägars rörelse skulle uppkomma,
dessa överskott i första hand får användas för att täcka den brist i avskrivningarna
å 60 570 000 kr., som genom den vidtagna åtgärden uppkommit,
och att först därefter överskott inlevereras till statskassan.
Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1957/58 beräknat ett underskott av
storleksordningen 120 milj. kr. vid oförändrat taxeläge. Med hänsyn till den
taxehöjning, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall genomföras fr. o. m. den
1 februari 1958, torde emellertid driftresultatet komma att förbättras med
ca 20 milj. kr. under innevarande budgetår. Återstående driftunderskott, beräknat
till ca 100 milj. kr., måste därför täckas i annan ordning. Med hänsyn
till att något avkall på nuvärdesprincipen i fråga om avskrivningarna icke
bör ifrågakomma för innevarande budgetår, synes statens järnvägar böra
erhålla täckning för detta underskott av statsmedel. Jag föreslår därför, att
ett belopp av 100 milj. kr. anvisas härför å driftbudgeten. Anslaget bör därvid
i överensstämmelse med det förfaringssätt, som tillämpas för anvisande
av anslag för täckning av underskottet å luftfartsfonden, upptas under rubriken
Utgifter för statens kapitalfonder.
Utskottet. Vad departementschefen sålunda anfört och förordat har icke
givit utskottet anledning till erinran. I enlighet härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må för Statens järnvägars fond å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1957/58 upptaga ett underskott
om 100 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958
5
Kapitalbudgeten
Statens allmänna fastighet sfond
3:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten, i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (bilaga 13, s. 57) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58
anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
Stockholm den 4 februari 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf
Andersson, Ivar Johansson, Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger
Andersson, Boman, Thun, Pålsson, Bergman, Sundelin, Rikard Svensson och
Mossberger; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg, Petterson
i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Cassel,
Gustafsson i Skellefteå, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby och
fröken Liljedahl.
580194 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:57 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen a1 i texten