Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

1958-02-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:18, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

(4:e avd.)

Driftbudgeten

Egentliga statsutgifter

Sjätte huvudtiteln

1 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 2 (bilaga 4, s. 17 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1958) framlagda förslag och under

hänvisning till sitt utlåtande nr 17 får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 18 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Utgifter för statens kapitalfonder

Statens affärsverksfonder

2:o) Underskott å statens järnvägars fond för budgetåret 1957/58. Kungl.

Maj:t har (bilaga 10, s. 39—44) föreslagit riksdagen att för Statens järnvägars

fond å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 upptaga ett

underskott om 100 000 000 kronor.

I propositionen har först lämnats en redogörelse för innehållet i en

skrivelse från järnvägsstyrelsen den 17 september 1957 rörande underskottet

för budgetåret 1956/57. Av redogörelsen framgår att nämnda underskott,

efter vederbörlig, till finansiering av budgetårets investeringar disponerad

avskrivning inom statens järvägars fond, uppgick till i runt tal 60,6 milj.

kr. eller exakt beräknat till 60 569 060 kr. 41 öre.

1 Ilihantj till riksdagens protokoll 1058. 6 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958

Kassamässigt blev resultatet för budgetåret än sämre i det att en del

— närmare bestämt 58,4 milj. kr. — av den i bokslutet redovisade inkomsten

av godstrafik utgjorde under månaderna oktober 1956—juni 1957

uppdebiterad fraktökning för lapplandsmalm. Enligt bestämmelserna i

malmavtalet behöver denna fraktökning icke gäldas förrän den 15 december

1957. Styrelsen har framhållit, att detta förhållande i förening med det

redan bokföringsmässigt negativa resultatet vore den huvudsakliga anledningen

till statens järnvägars synnerligen svaga likvida ställning.

Styrelsen har slutligen hemställt att underskottet måtte täckas genom ett

anslag å driftbudgeten.

Riksräkenskapsverket, som beretts tillfälle yttra sig i anledning av framställningen,

har framhållit, att i statens järnvägars räkenskaper för budgetåret

1956/57 verkställts fulla avskrivningar på grundval av återanskaffningsvärdet.

Åtgärden innebär, att avskrivningar skett i så stor utsträckning,

att de icke kunnat täckas med driftinkomster. Räkenskaperna har därför,

innan de kunnat läggas till grund vid upprättande av budgetredovisning

och rikshuvudbok för nämnda budgetår, fått korrigeras inom riksräkenskapsverket

på det sättet, att avskrivningarna reducerats till det belopp,

som kunnat täckas medelst driftinkomster.

Riksräkenskapsverket har vidare bl. a. framhållit, att en begränsning av

statens järnvägars avskrivningar för budgetåret 1956/57 till vad som kunnat

täckas medelst statens järnvägars driftinkomster också synes stå i god

överensstämmelse med 1948 års järnvägstaxekommittés uttalande, att avsättningarna

till värdeminskningskonto under lågtrafikår, då intäkterna

kan bli otillräckliga för att möjliggöra fulla avsättningar enligt nuprisprincipen,

lämpligen bör kunna minskas i den mån som behövs för att

åstadkomma balans mellan intäkter och kostnader. Felande avsättningsbelopp

har härvid av kommittén förutsatts skola föras inom linjen för att

täckas av intäkter under kommande år.

Beträffande underskottet för budgetåret 1957/58 refereras i propositionen

en skrivelse den 18 maj 1957, vari järnvägsstyrelsen med hemställan om vissa

höjningar av befordringsavgifterna på statens järnvägar lämnat en redogörelse

för det försämrade ekonomiska utfallet av rörelsen. Styrelsen

framhöll därvid, att en av de främsta orsakerna till det försämrade driftutfallet

var de ökade personalkostnaderna, samtidigt som transportefterfrågan

visat en vikande tendens. Styrelsen beräknade, att driftkostnaderna

under budgetåret 1957/58 totalt skulle stiga med ca 95 milj. kr. Härvid hade

likväl icke hänsyn tagits till de kostnadsstegringar, som kunde bli en följd

av arbetstidsförkortningen fr. o. in. den 1 januari 1958. Även vid ett bifall

till styrelsens förslag om taxehöjningar komme emellertid för innevarande

budgetår ett driftunderskott efter avskrivningar att uppstå om ca 25 milj.

kr. Enligt styrelsens mening kunde nämligen taxorna på grund av marknadsläget

icke höjas så mycket att full kostnadstäckning erhölles. Om inga

taxehöjningar vidtoges, kunde motsvarande driftunderskott kalkyleras till

storleksordningen 70 milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958

3

Järnvägsstyrelsen har under november månad 1957 verkställt förnyade

beräkningar rörande driftutfallet, avsedda att läggas till grund för de uppgifter,

som lämnas riksräkenskapsverket. I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen

i skrivelse den 30 november 1957 meddelat vissa uppgifter angående

det beräknade ekonomiska utfallet av rörelsen för budgetåret 1957/58,

av vilka framgår att inkomster, utgifter och avskrivningar uppskattats till

följande belopp i milj. kr.

Inkomster

Persontrafik ................................................ 390

Godstrafik inklusive lapplandsmalm .......................... 910

Posttrafik och övrigt ........................................ 44

Den verkställda beräkningen har sålunda givit till resultat, att för nu löpande

budgetår vid oförändrat taxeläge torde vara att motse ett underskott

av storleksordningen 120 milj. kr. Om taxorna från och med den 1 februari

1958 höjes i enlighet med styrelsens i maj framlagda men av Kungl. Maj:t

ännu ej prövade förslag, torde detta underskott nedgå till ca 100 milj. kr.

Slutligen har styrelsen ansett sig böra erinra om att 1948 års järnvägstaxekommitté

i sitt betänkande på anförda skäl bl. a. föreslagit ersättning med

100 milj. kr. per år för förluster på de trafiksvaga bandelarna, samt att de

flesta myndigheter, som avgivit yttrande över kommitténs förslag, funnit

sådan ersättning skälig och tillstyrkt densamma. Kungl. Maj :t hade emellertid

ännu icke tagit ställning till denna ersättningsfråga.

Departementschefen har anfört följande.

Under de senaste åren har driftresultatet för statens järnvägar starkt försämrats.

Orsakerna härtill är att söka i flera omständigheter. Den snabbt

växande bilismen har sålunda under de senaste åren bjudit järnvägen en

allt hårdare konkurrens främst vid kortväga transporter. En betydande

trafikavledning från järnväg till landsväg har därvid ägt rum. Vidare har

järnvägstaxan måst hållas på en relativt hög nivå för att möjliggöra täckning

av underskotten på de trafiksvaga bandelarna. Järnvägens förmåga att

konkurrera om sådana transportuppdrag, som den har större naturliga förutsättningar

för än andra transportmedel, har därigenom försvagats. Den

transportplikt, som åvilar statens järnvägar, har ävenledes utgjort ett handicap

i konkurrensen med andra transportmedel. Trafikbortfallet på de korta

avstånden har gällt såväl person- som godstransporterna. På sistone har

också flyget, särskilt i inrikes trafik, ökat sin andel av persontrafikunderlaget.

Jämsides med denna främst av olikheter i konkurrensbetingelserna

föranledda trafikavledning har under det sista året förmärkts en allmänt

Summa 1 344

Driftutgifter ..................

Driftöverskott (före avskrivning)

Avskrivningsbehov .............

Underskott (efter avskrivning)

1 280

64

185

121

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958

vikande tendens i efterfrågan på kollektiva transporter, delvis sammanhängande

med den avmattning i högkonjunkturen, som kan konstateras ha

inträtt. Samtidigt som trafikintäkterna till följd av trafikbortfallet icke företett

en så stor stegring, som man tidigare haft anledning räkna med, har

kostnaderna stegrats kraftigt. De största kostnadsökningarna är hänförliga

till stigande löner. En ökning av banunderhållet, accentuerad av de svåra trafikolyckorna

under vintern 1956, har också bidragit till den bristande balansen

inellan intäkter och kostnader.

För budgetåret 1956/57 uppgick underskottet efter avskrivningar enligt

nuvärdesprincipen till ca 61 milj. kr. För full förräntning av det i statens

järnvägar nedlagda statskapitalet skulle ett överskott av ca 60 milj. kr. ha

erfordrats.

Riksräkenskapsverket har i sin bokföring nedräknat avskrivningsbeloppen,

så att balans erhållits mellan inkomster och utgifter. Härvid har avskrivningar

enligt återanskaffningsprincipen icke helt kunnat göras.

Principen om avskrivningar på återanskaffningsvärdena har tillämpats sedan

budgetåret 1951/52. Avskrivningar enligt denna princip synes mig ägnade

att bland annat åstadkomma en riktigare resultatredovisning. Jag förordar,

att denna princip tillämpas även i forsättningen. Vad gäller budgetåret

1956/57 anser jag mig emellertid icke böra föreslå ett särskilt anslag

för att täcka det belopp, som brister i avskrivningar enligt återanskaffningsprincipen.

Den av riksräkenskapsverket verkställda åtgärden anser jag mig

således böra godta för budgetåret 1956/57. Jag förutsätter emellertid, att,

därest i framtiden överskott å statens järnvägars rörelse skulle uppkomma,

dessa överskott i första hand får användas för att täcka den brist i avskrivningarna

å 60 570 000 kr., som genom den vidtagna åtgärden uppkommit,

och att först därefter överskott inlevereras till statskassan.

Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1957/58 beräknat ett underskott av

storleksordningen 120 milj. kr. vid oförändrat taxeläge. Med hänsyn till den

taxehöjning, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall genomföras fr. o. m. den

1 februari 1958, torde emellertid driftresultatet komma att förbättras med

ca 20 milj. kr. under innevarande budgetår. Återstående driftunderskott, beräknat

till ca 100 milj. kr., måste därför täckas i annan ordning. Med hänsyn

till att något avkall på nuvärdesprincipen i fråga om avskrivningarna icke

bör ifrågakomma för innevarande budgetår, synes statens järnvägar böra

erhålla täckning för detta underskott av statsmedel. Jag föreslår därför, att

ett belopp av 100 milj. kr. anvisas härför å driftbudgeten. Anslaget bör därvid

i överensstämmelse med det förfaringssätt, som tillämpas för anvisande

av anslag för täckning av underskottet å luftfartsfonden, upptas under rubriken

Utgifter för statens kapitalfonder.

Utskottet. Vad departementschefen sålunda anfört och förordat har icke

givit utskottet anledning till erinran. I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må för Statens järnvägars fond å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58 upptaga ett underskott

om 100 000 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18 år 1958

5

Kapitalbudgeten

Statens allmänna fastighet sfond

3:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten, i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (bilaga 13, s. 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Stockholm den 4 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf

Andersson, Ivar Johansson, Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger

Andersson, Boman, Thun, Pålsson, Bergman, Sundelin, Rikard Svensson och

Mossberger; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg, Petterson

i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Cassel,

Gustafsson i Skellefteå, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby och

fröken Liljedahl.

580194 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:57 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen a1 i texten