Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.

1958-02-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:19, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 19 år 195S

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58, i vad propositionen avser finansdepartementets

verksamhetsområde.

(5:e avd.)

Driftbudgeten

Sjunde huvudtiteln

l:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I propositionen nr 2

har Kungl. Maj :t (bil. 5, punkt 1, s. 19 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 januari 1958), under hänvisning till vad

chefen för finansdepartementet tidigare samma dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen av frågan om beräkningen av reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1958/59

(bil. 9, punkt 75), föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Utskottet, som ansett sig kunna tillstyrka Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Kapitalbudgeten

Fonden för låneunderstöd

2:o) Återföring av fonderade LKAB-medel. Kungl. Maj:t har (bil. 14, s.

59 och 60) föreslagit riksdagen att dels godkänna att de för framtida investeringar

i LKAB fonderade medlen tages i anspråk på sätt departementschefen

föreslagit, dels ock till Återföring av fonderade LKAB-medel å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 189 977 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6saml.Nrl9

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Statsutskottets utlåtande nr 19 år 1958

Föredragande departementschefen har anfört: »Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag i proposition nr 175 beslöt 1956 års riksdag — med hänsyn

till att några avsättningar till dispositionsfonder eller niedelsreservationer

av annat slag enligt överenskommelse mellan staten och Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund (TGO) icke skulle komma till stånd inom Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag (LKAB) för verksamhetsåren 1955/56 och

1956/57 samt att den vid 1955 års ordinarie bolagsstämma gjorda avsättningen

å 50 miljoner kronor till dispositionsfond, varav omkring 30 miljoner

kronor föll på staten, skulle utdelas med utbetalning den 30 september 1957 —- att reservering av medel skulle komma till stånd i annan form, nämligen

genom avsättning till budgetutjämningsfonden av belopp motsvarande statens

utdelning från bolaget under budgetåren 1955/56 och 1956/57. Motsvarande

belopp skulle, i avbidan på senare återföring till LKAB, överföras till

ett särskilt konto i riksbanken. Det avsatta beloppet (189 976 984 kronor 95

öre) bör nu efter LKAB:s omorganisation — såsom tidigare förutsatts —

återföras till bolaget i form av lån. Med hänsyn till transaktionens art anser

jag, att någon särskild återbetalningstid för lånet icke bör föreskrivas. Räntan

på lånet torde böra utgå med den för varje budgetår gällande normalräntan

för lån från statens utlåningsfonder.

Budgettekniskt bör återföringen ske på så sätt, att medlen överföres från

budgetutjämningsfonden till fonden för låneunderstöd nnder rubriken övriga

kapitalmedel, varvid under sistnämnda fond hos riksdagen bör äskas

motsvarande belopp, avrundat till 189 977 000 kronor. Jag förutsätter, att

Kungl. Maj :t skall äga befogenhet att meddela de ytterligare bokföringsföreskrifter

som erfordras i samband med genomförandet av dessa transaktioner.

För de åtgärder som i detta hänseende blir aktuella har jag tidigare

denna dag närmare redogjort vid anmälan i statsverkspropositionen, bilaga

L av frågan om ianspråktagande av de tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade

inkomster, som reserverats för avbetalning å statsskulden.

I detta sammanhang torde jag till behandling få upptaga en fråga som

har samband med omfattningen av LKABrs brytningsrätt. Enligt bestämmelserna

i 1927 års malmavtal (§ 3, mom. 1), vilket alltjämt reglerar de

olika rättsliga och ekonomiska förhållandena mellan staten och LKAB, berättigas

bolaget att från och med den 1 oktober 1927 från gruvfälten Kiirunavaara,

Gällivare och Luossavaara för varje bokslutsår bortfrakta högst nio

miljoner ton järnmalm. Vissa möjligheter till överskridande av denna kvantitet

finnes jämlikt mom. 3 i sagda paragraf. Vidare har statsmakterna genom

upprepade beslut medgivit LKAB rätt att bortfrakta ytterligare malmkvantiteter.

Senast har Kungl. Maj:t den 30 juni 1952 i enlighet med riksdagens

bemyndigande (rskr. 373 år 1951) medgivit, att LKAB finge — utan

hinder av nyssnämnda bestämmelser — räknat från och med den 1 oktober

1951 tills vidare till och med den 30 september 1957, i den mån transportkapaciteten

det medgav, bortfrakta en malmkvantitet, beräknad efter högst

15 miljoner ton per år. Någon förlängning av detta tillstånd har ej skett.

Efter nu genomförd omorganisation av LKAB synes bestämmelserna om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 19 år 1958

3

maximerad brytning ha mist sin betydelse. Därest riksdagen inte har någon

erinran häremot torde det få ankomma på Ivungl. Maj :t att besluta om upphävande

av dessa.»

Utskottet. Vad departementschefen under förevarande avsnitt anfört och

förordat har inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet får i anslutning

härtill tillstyrka det av Kungl. Maj :t nu framlagda förslaget och hemställer,

att riksdagen må

1. godkänna att de för framtida investeringar i LKAB

fonderade medlen tages i anspråk på sätt i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 januari 1958 föreslagits;

2. till Återföring av fonderade LKAB-medel å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 189 977 000 kronor.

Stockholm den 7 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Ivar Johansson, fröken Andersson,

herrar Birger Andersson, Boman, Pålsson, Bergman, Holmqvist,

Sundelin, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Sunne och Erik Svedberg;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Persson i Växjö, Staxäng, fröken Elmén, herrar

Rubbestad, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Cassel, Gustafsson

i Skellefteå, fru Wallin, fröken Vinge och fröken Liljedahl.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel,

vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I anledning av vad departementschefen under förevarande avsnitt anfört

vill utskottet till en början framhålla, att enligt dess mening statliga företag

icke bör prioriteras med avseende å omfattningen av sin investeringsverksamhet

eller möjligheterna att finansiera sina investeringar. Från den samlade

effektivitetens synpunkt är det tvärtom angeläget att det knappa investeringsutrymmet

och de knappa resurserna på kapitalmarknaden utnyttjas

under fri konkurrens på lika villkor mellan olika typer av företag. Det
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 19 år 1958

ta är särskilt väsentligt i en tid då statsmakterna direkt och indirekt gör ingripanden

i syfte att dämpa såväl investeringsviljan som möjligheterna till

investeringar. Det kan sålunda icke vara rimligt att i rådande läge göra undantag

från den restriktiva kreditpolitiken för vissa företag enbart därför

att dessa äges av staten.

På grund av det mellan staten och TGO träffade avtalet, innebärande att

några avsättningar till dispositionsfonder eller medelsreservationer av annat

slag icke skulle komma till stånd inom LKAB för verksamhetsåren 1955/56

och 1956/57, blev statens utdelning från LKAB under budgetåren 1955/56

och 1956/57 (189 976 984 kronor 95 öre) större än den eljest skolat vara. Det

synes emellertid utskottet obestridligt att de fonderingar, som utan nämnda

avtal kunde beräknas ha blivit gjorda inom LKAB, icke skulle ha uppgått

till hela det till staten under nämnda år utdelade beloppet. Såsom »normal»

fondering inom LKAB för ett vart av här förevarande år synes böra upptagas

ett belopp av 50 miljoner kronor. Med hänsyn härtill samt till vad utskottet

här förut anfört anser sig utskottet nu icke kunna tillstyrka större anslag

under förevarande punkt än 100 miljoner kronor. Beträffande överskjutande

belopp synes det böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bokföringsföreskrifter,

som erfordras för överförande av sådant belopp från det särskilda

kontot i riksbanken till budgetutjämningsfonden.

Vad departementschefen anfört rörande omfattningen av LKAB:s brytningsrätt

har inte givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. godkänna att de för framtida investeringar i LKAB fonderade

medlen tages i anspråk på sätt utskottet föreslagit,

2. till Återföring av fonderade LKAB-medel å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 000 kronor.»

Särskilt yttrande

av herrar Boman, Sundelin, Sunne. fröken Elmén, herr Gustafsson i Skellefteå,

fröken Vinge och fröken Liljedahl, vilka anfört följande.

»I samband med det ändrade ägandeförhållandet i fråga om LKAB träffades

en överenskommelse mellan staten och TGO som bl. a. innebar att någon

fondering av vinstmedel inom LKAB icke skulle äga rum vid 1956 och

1957 års bolagsstämmor, d. v. s. för verksamhetsåren 1955/56 och 1956/57.

Med anledning härav beslöt 1956 års riksdag på förslag av Kungl. Maj :t att

belopp motsvarande under budgetåren 1955/56 och 1956/57 inflytande avkastning

av statens aktier i LKAB skulle i sin helhet avsättas till budgetutjämningsfonden

för överförande till särskilt konto i riksbanken, varifrån

det senare — efter LKAB:s omorganisation — skulle återföras till bolaget.

Återföringen skulle formellt ske genom anvisande av anslag till motsvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 19 år 1958

5

belopp över kapitalbudgeten. Avsättningsbeloppen beräknades år 1956 —

Kungl. Maj :ts prop. nr 171 — till 192,8 milj. kronor.

Från den meningsriktning vi företräder yrkades vid 1956 års behandling

av ärendet i reservation av herr Boman m. fl. (statsutskottets utlåtande nr

156), att avsättningen borde begränsas till det belopp som kunde beräknas

motsvara den tillfälliga ökning i utdelningen för statsverket, som blev en

följd av det mellan staten och TGO träffade avtalet angående vinstdispositionen.

Denna utdelningsökning kunde beräknas till 30 milj. kronor för vartdera

året. Något sakligt skäl, hävdades det vidare i reservationen, kunde ej

förebäras för att inte den staten normalt tillkommande avkastningen från

LKAB jämväl för ifrågavarande budgetår skulle inräknas bland driftbudgetens

ordinarie inkomster och i denna sin egenskap få utnyttjas för finansiering

av löpande utgifter. Som ytterligare skäl för reservationsyrkandet kunde

anföras, att statliga företag för finansiering av sina investeringar inte borde

prioriteras framför privata företag på det sätt som det i propositionen föreslagna

vinstdispositionsförfarandet i realiteten innebar.

Riksdagen beslöt år 1956 bl. a. med avslag å det från vår sida reservationsvis

framförda yrkandet att bifalla Kungl. Maj :ts proposition. Det nu i proposition

angående utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1957/58

framförda förslaget om återföring av tidigare avsatta vinstmedel till LKAB

är att se som en följd av det år 1956 fattade beslutet. Vid sådant förhållande

har vi inte ansett oss böra nu framställa något yrkande. Vi vill dock tillägga

att därest riksdagen följt vårt förslag 1956 hade det belopp som nu skulle ha

återförts av fonderade LKAB-medel kunnat begränsas till 60 milj. kronor.»

580215

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:70 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen. a1 i texten