Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1958-02-14 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1958/59 under andra huvudtiteln,

avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Justitiedepartementet m. m.

l:o) Statsråden utan departement m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 3 januari 1958) framlagda förslag, vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 70 800 kronor, varav 25 000 kronor för ytterligare arbetshjälp åt

statsrådsberedningen och 45 800 kronor i anledning av 1957 års löneplansrevision,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statsråden utan

departement in. in., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till statsråden utan departement, förslagsvis

................................... 236 000

2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 211300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 29 000

Summa kronor 482 300

b) till Statsråden utan departement m. m.: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 482 300 kronor.

2:o) Statsråden utan departement m. m.: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär uppförande av ett

särskilt anslag för statsrådsberedningens omkostnader, vilka för närvarande

huvudsakligen bestrides från justitiedepartementets omkostnadsanslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsråden utan departement in. m.:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 19 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

3:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 3 och

4) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning

från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för justitiedepartementet, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för justitiedepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59, dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 866 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 423 200 kronor.

Belastningen under den fr. o. m. budgetåret 1957/58 uppförda särskilda

posten ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft, vilken är uppförd

med 180 000 kronor, beräknas numera komma att uppgå till omkring 400 000

kronor. Med hänsyn härtill uppräknas posten med 220 000 kronor.

Vidare föreslås att en tjänst som extra föredragande Ag 23 utbytes mot

en tjänst som förste kanslisekreterare Ae 23. Någon ändrad medelsanvisning

erfordras icke.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås uppflyttning

av ett biträde Ae 5 för skriv- och kontorsgöromål till kanslibiträde Ae 7.

Kostnaden härför uppgår till 2 300 kronor.

På grund av automatiska utgiftsstegringar, huvudsakligen i anledning av

1957 års löneplansrevision, föreslås en höjning av anslaget med 221 100

kronor.

Anslaget uppräknas alltså med tillhopa 443 400 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt uppflyttning av ifrågavarande

biträdestjänst till kanslibiträdestjänst i Ae 7. Då utskottet inte heller

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning från och

med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för justitiedepartementet, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1958 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/

59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 709 300

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................... 400 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958 3

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 509 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 200 800

Summa kronor 1 866 600

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 866 600 kronor.

4:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 4, s. 4), vilket innebär en minskning av anslaget med 16 000

kronor huvudsakligen i anledning av att statsrådsberedningens omkostnader

i fortsättningen förutsättes skola bestridas från det under punkten 2 i

det föregående nämnda anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 159 100

kronor.

5:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

6:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 5

och 6), vilket innebär en höjning av anslaget med 30 300 kronor, huvudsakligen

i anledning av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1958/

59 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

7:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 25 500

kronor.

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

8:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förlag (punkt 8, s. 7), vilket innebär en ökning av anslaget med 30 500 kronor,

varav 20 500 kronor till följd av 1957 års löneplansrevision och 10 000

kronor med hänsyn till behov av extra arbetskraft, hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 157 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ... 99 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 26 000

Summa kronor 282 700

b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 282 700 kronor.

9:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 9, s. 8), vilket innebär en ökning av anslaget med 2 000 kronor

till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 18 600

kronor.

10:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 8 och 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 43 000

kronor, varav 13 000 kronor för avlöningar till ytterligare extra föredragande

och till kommunal åklagare som förordnas föra talan i högsta domstolen

samt 30 000 kronor i anledning av 1957 års löneplansrevision, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 192 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 78 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 37 500

Summa kronor 308 100

b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 308 100 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

5

11 :o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 10), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 25 100

kronor.

Domstolarna

Departementschefen lämnar till en början en allmän översikt av arbetsläget

och andra förhållanden berörande domstolarna. Av redogörelsen inhämtas

följande.

Den komplettering av statistiken beträffande arbetsläget vid domstolarna

som nu föreligger visar en fortsatt tendens till ökning. Vid häradsrätterna

var antalet inkomna allmänna mål år 1955 52 000, år 1956 56 800 och första

halvåret 1957 32 100. Antalet balanserade mål, som vid utgången av år 1955

utgjorde 9 600, har vid utgången av år 1956 ökat till 11 300. Stegringen av

antalet inskrivningsärenden är påtaglig. Även hovrätterna och högsta domstolen

har fått märkbar känning av den ökade måltillströmningen. Det är

självfallet att stora arbetsbalanser hos domstolarna medför allvarliga olägenheter

för rättsvården och för allmänheten. Speciellt är det angeläget att

undvika långa väntetider i brottmålen.

Såsom framgår av den redogörelse som lämnades vid anmälan av domstolsanslagen

för innevarande budgetår är frågan om domstolarnas behov av dömande

personal föremål för utredning genom 1955 års domarutredning.

Denna utredning har den 30 november 1956 framlagt ett delbetänkande, vari

vissa begränsade spörsmål rörande den dömande personalen behandlats.

Förslaget, som bl. a. innebär ny utformning av tingsdomartjänsterna, har

varit föremål för remissbehandling. I avbidan på utredningens slutliga förslag

rörande riktlinjerna för organisationen av den dömande personalen är

departementschefen icke beredd alt upptaga frågan om nya principer för

dessa tjänster.

Genom organisationsnämndens undersökningar har en kartläggning företagits

av praktiskt taget all verksamhet vid de statliga domstolarna, som icke

avser målens och ärendenas avgörande. Huvudsyftet har varit att med utnyttjande

av de rön och erfarenheter i fråga om arbetsorganisation och kontorsteknik,

som under de senaste åren gjorts inom andra områden, söka

förenkla och förbättra den inre organisationen inom domstolsväsendet. Undersökningarna

har i första hand resulterat i förslag till vidgad användning

av kontorstekniska hjälpmedel och till ändringar i ett stort antal enskilda arbetsförfaranden.

Organisationsnämnden har i anslutning därtill utfört en

genomgripande revision enligt moderna blankettekniska principer av domstolarnas

många blanketter och föreslagit införandet av ett för domstolsväsendet

gemensamt blankettsystem. På grundval av sina undersökningar

av de olika göromålens beskaffenhet har nämnden vidare angivit ändrade

principer för arbetsfördelningen mellan och inom de berörda personalgrupperna,

innebärande att kvalificerade arbetsuppgifter — i större omfattning

än som redan skett — överföres från rättsbildade till icke rättshildade biträden.

Med utgångspunkt från den föreslagna arbetsfördelningen har nämnden

förordat nya riktlinjer för biträdespersonalens sammansättning och för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

de icke rättsbildade biträdenas löneställning. Därjämte har utarbetats stalistiska

metoder för beräkning av arbetsvolym och behov av biträdespersonal.

Med begagnande av dessa metoder har nämnden slutligen företagit uppskattningar

av personalbehovet inom de olika domstolsenheterna, avsedda

att läggas till grund för personalorganisationens slutliga utformning.

Organisationsnämndens omfattande utredningsarbete fullföljes för närvarande

efter remissbehandling i justitiedepartementet. Under år 1957 har

flera lag- och författningsändringar vidtagits. Ändringarna innebär bl. a. att

nya regler införts i gällande arbetsordningar i fråga om det rent administrativa

förfarandet inom nedre justitierevisionen och hovrätterna (SFS 295 och

464). Vidare har i domsagostadgan givits vidgade möjlighetre att överföra

kvalificerade arbetsuppgifter på icke rättsbildad personal (SFS 506, 509—

512 och 571). Genom ändringar i rättegångsbalken har genomförts vissa

förenklingar i reglerna om protokollering (prop. 172; IÄU 38). Slutligen må

nämnas att organisationsnämndens förslag vunnit beaktande vid den översyn

som företagits av sådana i administrativ ordning meddelade bestämmelser,

som reglerar arbetsformerna för olika enskilda göromål med anknytning

till rättegångsförfarandet (SFS 115, 272, 445, 564—568 och 570).

De förslag som organisationsnämnden framlagt har särskilt beträffande

lönesättningen mött starka invändningar i yttrandena. Departementschefen

anser att ett slutligt ställningstagande till hithörande frågor bör få anstå till

dess rationaliseringsarbetet fortskridit ytterligare.

I huvudtiteln för innevarande budgetår (s. 14) anmäldes en statistisk undersökning

angående processtiden i brottmål. Undersökningen avsåg handläggningen

av brottmål vid Stockholms rådhusrätt samt en domsaga och en

rådhusrätt i varje län. Den visade uppseendeväckande långa processtider,

sammanhängande med betydande arbetsbalanser vid de största rådhusrätterna.

Vid 1957 års riksdag har genomförts lagstiftning i syfte att skapa en

rationellare handläggningsform för de medelsvåra brottmålen vid rådhusrätterna

(prop. 172; L1U 38). Reformen, som träder i kraft den 1 januari 1959,

innebär att rådhusrätt i de brottmål som för närvarande avgöres av tre

lagfarna domare skall vara domför med en lagfaren domare och nämnd, som

regelmässigt skall bestå av tre nämndemän.

Medelsreserven för hovrätterna och häradsrätterna bör bibehållas, och

medel för ett antal extra ledamöter vid hovrätterna torde få anvisas. Ett begränsat

antal nya tingsdomartjänster bör få inrättas. Vid nedre justitierevisionen

torde vissa förbättringar i fråga om biträdesorganisationen böra vidtagas.

Beträffande organisationen för föredragning av nådeärenden hänvisar

departementschefen till det förslag som framlagts för 1957 års riksdag i

prop. nr 137 (L1U 26). Den organisation för nådeärendenas handläggning

som förutsattes i nämnda proposition har på grund av personalsvårigheter

icke kunnat helt genomföras. En omläggning har dock skett för att tillmötesgå

riksdagens önskemål att det kompletterande material som infordras i

nådeärenden skall föreligga redan vid föredragningen i högsta domstolen.

Innan ytterligare erfarenhet av omläggningen vunnits torde några ändringar

i nedre justitierevisionens organisation med hänsyn till nådeärendenas behandling

icke böra vidtagas.

Såsom framhölls av föredragande departementschefen vid anmälan av

huvudtiteln för innevarande budgetår (s. 15) kan det övervägas, om icke en

bättre arbetsbalans i hovrätterna skulle kunna vinnas genom en omreglering

av hovrätternas domsområden. Genom beslut den 8 mars 1957 har Kungl.

Maj :t förordnat presidenten i hovrätten över Skåne och Blekinge Ivar Wieslander

att verkställa en utredning i detta avseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

7

Vattendomstolsorganisationen har under senare år successivt utökats.

Senast beslöts vid 1957 års riksdag en betydande förstärkning av Norrbygdens

och Mellanbygdens vattendomstolar. I samband därmed övervägdes

även förstärkning av österbygdens vattendomstol, men denna fråga fick tills

vidare anstå. Departementschefen föreslår i år att en extra avdelning inrättas

vid denna domstol.

12:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s.

15—21) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

vilka angivits av departementschefen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

att tillämpas under budgetåret 1958/59, dels ock till Högsta

domstolen m. m.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 3 389 000 kronor.

Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter som

befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat uppfört

med 3 007 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen en kontorist Ao 9

till kansliskrivare Ao 10 (arbetsledare å skrivavdelningen), fyra kanslibiträden

Ao 7 till kontorister Ao 9 (en på kansliexpeditionen, delgivningsärenden,

två på expedieringsavdelningen, ett nästansvarigt biträde på skrivavdelningen)

samt två kontorsbiträden Ao 5 till kanslibiträden Ao 7 (skrivavdelningen).

Samtidigt bör en tjänst som kansliskrivare Ao 10 å expedieringsavdelningen

nedflyttas till kontorist Ao 9. I samband med att de föreslagna

nya tjänsterna upptages på revisionens personalförteckning bör nyssnämnda

tjänst som kansliskrivare föras på övergångsstat. Vad sålunda föreslagits föranleder

en uppräkning av anslaget med 7 800 kronor.

Antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål föreslås minskat med tre,

med hänsyn till att en tidigare beslutad ljuskopieringsanläggning beräknas

inbespara maskinskriverskor till detta antal. Med anledning härav kan anslaget

nedräknas med 30 000 kronor.

Huvudsakligen till följd av 1957 års löneplansrevision ökas medelsanvisningen

med 404 200 kronor.

Anslaget uppräknas alltså med 382 000 kronor.

I personalförteckningen ökas antalet kontorister Ao 9 från 1 till 5, antalet

kanslibiträden Ao 7 minskas från 13 till 11 och antalet kontorsbiträden Ao 5

minskas från 18 till 16, varjämte en kansliskrivare Ao 10 uppföres å övergångsstat.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt av departementschefen omnämnda

lönegradsuppflyttningar av tjänster.

Vad departementschefen föreslagit i förevarande sammanhang har icke

heller föranlett någon erinran från utskottets sida.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

som angivits av departementschefen i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari

1958;

b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 2 443 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 4 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 479 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 462 800

Summa kronor 3 389 000

c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 389 000 kronor.

13:o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13, s. 21 och 22), vilket innebär en minskning av anslaget

med 9 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

242 400 kronor.

14:o) Regeringsrätten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, s. 22 och 23), vilket innebär en ökning av anslaget med 92 600

kronor till följd av 1957 års löneplansrevision och beslutad höjning av de

särskilda lönetilläggen till regeringsrättssekreterarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 715 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 22 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 92 200

Summa kronor 829 800

b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 829 800 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

9

15 :o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 15, s. 23), vilket innebär en minskning av anslaget med 4 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 kronor.

16:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, s. 23), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

40 000 kronor.

17:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 23—38)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning

under budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i hovrätternas personalförteckning,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas

under budgetåret 1958/59, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 8 860 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 490 800 kronor.

På grundval av organisationsnämndens förslag pågår åtgärder för rationalisering

av den administrativa verksamheten vid hovrätterna, och det är

avsett att arbetet skall fortsättas och snarast fullföljas. Organisationsnämnden

har även framlagt en plan för den administrativa personalorganisationen.

Beträffande lönesättningen har starka invändningar mot nämndens

förslag framkommit. Enligt departementschefens mening kan ett slutligt

ställningstagande till frågan ej ske på grundval av nämndens förslag, utan en

ny översyn anses böra ske med beaktande av de arbetsuppgifter som efter

rationaliseringens genomförande kommer att åvila skilda personalgrupper.

Under sådana förhållanden är departementschefen icke nu beredd att föreslå

några ändringar i fråga om den administrativa personalen.

Vid 1957 års riksdag ordinariesattes en extra avdelning vid Svea hovrätt,

och departementschefen är icke beredd att tillstyrka ordinariesättning av

ytterligare en extra avdelning. Vissa personalförstärkningar är dock enligt

departementschefen oundgängliga. Departementschefen förordar sålunda att

ett ordinarie hovrättsrådsämbete uppföres i hovrätten för Nedre Norrland

samt att medel beräknas härför. Vidare anses medel böra anvisas för sammanlagt

fyra extra ledamöter. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att

med beaktande av arbetssituationen i de olika hovrätterna bestämma om

användningen av de extra ledamöterna. Kungl. Maj:t bör emellertid som

liiltills äga befogenhet att då det befinnes oundgängligt vidtaga ytterligare

förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

De merkostnader som föranledes av nu angivna förslag uppgår till 158 900

kronor.

Anslaget föreslås vidare uppräknat med 1 195 800 kronor huvudsakligen

till följd av 1957 års löneplansrevision. Slutligen ökas anslaget med 15 000

kronor på grund av beslutade arvodesregleringar.

Anslaget föreslås sålunda höjt med tillhopa 1 369 700 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Alexanderson och fru Gärde Widemar (1:210) och den andra inom andra

kammaren av herr Carlsson i Stockholm (II: 262), har — såvitt avser förevarande

anslag — hemställts, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla, att de förslag rörande hovrätternas personalorganisation, som

föranledes av verkställda utredningar, måtte föreläggas innevarande års

riksdag samt att utredningen rörande lösen- och stämpelförordningen måtte

påskyndas och därav föranledda förslag snarast framläggas, dels ock att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest nämnda förslag icke skulle

kunna framläggas och behandlas före ingången av nästa budgetår, överskrida

avlöningsanslaget till hovrätterna i den mån så erfordras för provisoriska

förstärkningar.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen I: 210.

Utskottet. Som framgår av propositionen har organisationsnämndens plan

för den administrativa personalorganisationen vid hovrätterna under remissbehandlingen

mött starka invändningar beträffande lönesättningen. Departementschefen

har med anledning härav ansett att en ny översyn bör ske

med beaktande av de arbetsuppgifter som efter rationaliseringens genomförande

kommer att åvila skilda personalgrupper.

Utskottet avstyrker under nämnda förhållanden yrkandet i motionerna

I: 210 och II: 262 att förslag grundade på den föreliggande utredningen skall

föreläggas riksdagen. Beträffande motionärernas alternativa yrkande att, om

sådant förslag icke kan framläggas och behandlas av riksdagen före nästa

budgetår, Kungl. Maj :t skall bemyndigas överskrida avlöningsanslaget i

den mån detta erfordras för provisoriska förstärkningar, vill utskottet erinra

att nuvarande anslag rymmer en medelsreserv för sådant ändamål och

att denna reserv bibehållits i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till anslagsberäkning.

Da utskottet icke ifrågasatt någon ändring härutinnan, avstyrker

utskottet även motionärernas sistnämnda yrkande. Motionärernas

förslag i fråga om utredningsarbetet rörande lösen- och stämpelförordningen

finner utskottet icke pakalla något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 210 och II: 262, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

11

II. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i hovrätternas personalförteckning

som föranledes av vad föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1958 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

...................................... 3 637 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 53 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 4 019 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1151 300

Summa kronor 8 860 500

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 8 860 500 kronor.

18:o) Hovrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 39—41)

föreslagit riksdagen att till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret 1958/

59 anvisa ett förslagsanslag av 857 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 808 000 kronor.

Departementschefen förordar att posten till reseersättningar minskas med

3 500 kronor och att posten till bränsle, lyse och vatten höjes med 19 500

kronor. Posten till övriga expenser föreslås höjd med 57 400 kronor, varav

för engångsutgifter 22 100 kronor. Å andra sidan ingår i posten för innevarande

budgetår engångskostnader å 9 300 kronor, med vilket belopp anslaget

minskas.

För budgetåret 1957/58 har under anslaget beviljats 50 000 kronoi för

komplettering av inventarier m. m. till vattenöverdomstolen. Då denna post

bortfaller för nästa budgetår, minskas anslaget med motsvarande belopp.

Vidare föreslås, att under anslaget beräknas till övriga expenser ett belopp

av 35 000 kronor, som efter Kungl. Maj:ts bestämmande bör få användas

för oförutsedda utgiftsbehov.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 857 100 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

19:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 41—65)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning

under budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i häradsrätternas personalförteckning,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1958/59, dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 19 408 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 16 910700 kronor.

Vid häradsrätterna pågår omfattande åtgärder för rationalisering av arbetet.

Särskilt åsyftas att överföra ytterligare arbetsuppgifter från juristerna

till den icke rättsbildade personalen. Till grund för åtgärderna ligger en av

organisationsnämnden verkställd utredning. Nämnden har även framlagt

förslag till personalorganisation för tingsnotarier och icke rättsbildade biträden.

Liksom beträffande nämndens förslag i fråga om hovrätterna har i

yttrandena framkommit starka invändningar särskilt såvitt angår lönesättningen

för den icke rättsbildade personalen. Det vore enligt departementschefens

mening önskvärt att redan nu bringa frågan till slutlig lösning, men

i likhet med vad han anfört i fråga om hovrätterna anser han ett ställningstagande

till frågan ej kan ske på grundval av nämndens förslag, utan ytterligare

översyn bör ske med beaktande av de arbetsuppgifter som efter

rationaliseringens genomförande kommer att åvila skilda personalgrupper.

Departementschefen är alltså icke nu beredd att föreslå några ändringar beträffande

nämnda personal.

Delning av Södertörns domsaga, som skulle ha skett senast den 1 januari

1958, kan på grund av lokalsvårigheter ej verkställas förrän den 1 januari

1959. 1956 års riksdag har underställts preliminärt förslag till personalorganisation

för den delade domsagan. Vidare har vid 1957 års riksdag inrättats

en tjänst som häradshövding och två kanslibiträdestjänster. Den dömande

ordinarie personalen i de båda deldomsagorna bör förutom häradshövdingen

bestå av två tingsdomare i Södertörns domsaga och en tingsdomare

i Svartlösa domsaga. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att

bestämma om fördelningen mellan de båda domsagorna av den övriga personalen

samt ur medelsreserven tillgodose eventuellt förefintligt behov av

ytterligare personal.

För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — då

så pa grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande

linnes skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga anses

Kungl. Maj :t böra erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande

gäller, verkställa uppflyttningar motsvarande högst fyra domsagors

hänförande till närmast högre lönegrupp.

Kungl. Maj:t har den 13 december 1957 förordnat att rådhusrätten i Mariestad

skall upphöra från och med den 1 januari 1959 och staden i judiciellt

hänseende förenas med Vadsbo domsaga. Med hänsyn till den arbetsökning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

13

som på grund härav inträder vid domsagan torde tingssekreterartjänsten

böra utbytas mot en tingsdomartjänst från den 1 januari 1959.

På grund av den starka arbetsbelastningen vid Luleå och Gällivare domsagor

föreslås nya tingsdomartjänster inrättade vid dessa domsagor.

I överensstämmelse med en mellan civildepartementet och Sveriges akademikers

centralorganisation träffad överenskommelse förordar departementschefen

att fiskal i hovrätt under förordnande som tingssekreterare

eller fiskalskompetent biträde skall äga åtnjuta lön enligt den löneklass som

med två enheter överstiger den löneklass vari vederbörande är placerad.

Härav påkallas viss uppräkning av anslaget.

De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av

196 600 kronor.

Anslaget uppräknas vidare med 2 213 600 kronor huvudsakligen till följd

av 1957 års löneplansrevision. Vidare ökas anslaget med 87 400 kronor på

grund av beslutade arvodesregleringar.

Anslaget föreslås sålunda höjt med tillhopa 2 497 600 kronor.

I de under punkten 17 nämnda likalydande motionerna I: 210 och II: 262

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte dels i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att de förslag rörande häradsrätternas personalorganisation,

som föranledes av verkställda utredningar, måtte föreläggas

innevarande års riksdag, dels ock att riksdagen måtte bemyndiga

Kungl. Maj :t att, därest nämnda förslag icke skulle kunna framläggas och

behandlas före ingången av nästa budgetår, överskrida avlöningsanslaget

till häradsrätterna i den mån så erfordras för provisoriska förstärkningar.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen I: 210.

Utskottet. Vad departementschefen anfört beträffande organisationsnämndens

förslag till personalorganisation för tingsnotarier och icke rättsbildade

biträden har icke givit utskottet anledning till annat uttalande än att den

översyn som departementschefen funnit erforderlig bör verkställas snarast

möjligt med hänsyn till personalläget vid häradsrätterna.

På grund härav och i övrigt av samma skäl, som utskottet anfört i det

föregående vid behandlingen av hovrätternas avlöningsanslag, avstyrker utskottet

motionerna 1:210 och 11:262 jämväl i vad de berör förevarande

anslag.

Under åberopande av det anförda och då utskottet även funnit sig kunna

godta vad departementschefen i övrigt föreslagit, hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 210 och II: 262, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i häradsrätternas

personalförteckning, som föranledes av vad departements
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

chefen anfört i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1958;

b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 8 844 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 8 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 8 205 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 2 350 200

Summa kronor 19 408 300

cl till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 19 408 300 kronor.

20:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 66 och

67) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 195 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 044 400 kronor.

Departementschefen förordar att posten till sjukvård minskas med 2 500

kronor och att posten till reseersättningar uppräknas med 40 000 kronor.

För expenser föreslås en ökad medelsanvisning med 83 500 kronor, varav

för engångsutgifter 17 200 kronor. Å andra sidan ingår i posten för innevarande

budgetår engångskostnader å 10 000 kronor, med vilket belopp anslaget

föreslås minskat.

Liksom beträffande hovrätternas omkostnadsanslag föreslås att Kungl.

Maj:t skall äga möjlighet att disponera visst belopp för särskilda utgifter

under löpande budgetår. Det förordas att beloppet för häradsrätternas vidkommande

bestämmes till 40 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 195 400

kronor.

21 :o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har

(punkt 21, s. 67) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

15

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 700 000 kronor.

Enligt beslut av 1957 års riksdag har dagarvodet till nämndeman höjts

från 20 till 30 kronor för varje sammanträdesdag. På grund härav uppräknades

anslaget för innevarande budgetår med 400 000 kronor. Departementschefen

förordar, att anslaget med hänsyn till den väntade belastningen för

nästa budgetår höjes med 100 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II: 24) har

hemställts, att riksdagen måtte avslå den av departementschefen förordade

anslagshöjningen samt alltså med 100 000 kronor sänka det under punkten

upptagna anslaget.

Utskottet är icke berett att i anledning av motionen förorda lägre anslag

än Kungl. Maj :t har föreslagit. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 24 till Häradsrätterna: Ersättninga

■ till nämndemän för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

22:o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 68), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 35 000 kronor med hänsyn till de utgifter som

väntas komma att belasta anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av nga

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

23:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 68), vilket innebär en

minskning av anslaget med 30 000 kronor med hänsyn till förefintlig reservation,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

24:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s.

68—73) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen angiven ändring i vattendomstolarnas personalförteckning,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

vattendomstolarna, att tillämpas under budgetåret 1958/59, dels ock till

Vattendomstolarna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 770 800 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 306 500 kronor.

På grund av ett av särskilt tillkallad utredningsman år 1956 avlämnat

förslag till förstärkning av vattendomstolarnas organisation beslöt statsmakterna

år 1957 en avsevärd upprustning av Norrbygdens och Mellanbygdens

vattendomstolar. Däremot ställde man sig avvaktande till likartade

förslag beträffande österbygdens vattendomstol. Anledningen härtill var

ovissheten när vissa ur kraftförsörjningssynpunkt betydelsefulla större regleringsmål

skulle vara inkomna till domstolen.

I sina anslagsäskanden hemställer vattenöverdomstolen om förstärkning

av personalen vid Österbygdens vattendomstol från och med ingången av

budgetåret 1958/59. De mål som i första hand påkallar förstärkningen avser

reglering av Siljan, Trängsletmagasinet och Hedesundafjärden. Såsom

riksdagen uttalat bör de nämnda målen, vilka är av stor betydelse ur kraftförsörjningssynpunkt,

behandlas utan dröjsmål. Målet angående Siljan föreligger

vid domstolen. Vad angår målet angående Hedesundafjärden har

detta först nyligen inkommit till domstolen, och målet rörande Trängsletmagasinet

har ännu ej anhängiggjorts. Det är därför ovisst om behov av

en ny avdelning kommer att föreligga redan från nästa budgetårs början.

Departementschefen förordar, att medel anvisas till eu extra avdelning vid

domstolen, men att det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra när inrättandet

av en ny avdelning ur arbetssynpunkt är påkallat.

Vattenöverdomstolen har i sina anslagsäskanden beträffande den nya avdelningen

följt utredningsmannens förslag. Departementschefen föreslår

den jämkningen, att vattenrättsdomaren erhåller arvode motsvarande lönegraden

B 1 jämte avlöningsförstärkning 1 200 kronor eller alltså motsvarande

de löneförmåner som utgår till biträdande vattenrättsdomare.

Departementschefen tillstyrker sålunda att erforderliga medel anvisas för

en extra avdelning vid Österbygdens vattendomstol enligt följande: en biträdande

vattenrättsdomare med arvode motsvarande B 1 jämte avlöningsförstärkning

1 200 kronor, två vattenrättsingenjörer med arvode vardera

motsvarande B 3 jämte avlöningsförstärkning 1 200 kronor, en biträdande vattenrättssekreterare

Ag 21, ett extra kanslibiträde Ag 7 samt ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Förstärkningen medför en kostnadsökning av

162 000 kronor.

Anslaget uppräknas vidare med 282 300 kronor huvudsakligen till följd

av 1957 års löneplansrevision. Därjämte ökas anslaget med 5 600 kronor på

grund av uppflyttning av därtill berättigade vattenrättssekreterare från

lönegrad Ag 23 till Ag 25. Slutligen föranleder beslutade avlöningsförstärkningar

m. m. en höjning av anslaget med 14 400 kronor.

Anslaget uppräknas alltså med tillhopa 464 300 kronor.

I personalförteckningen ökas antalet kontorsbiträden från 5 till 6.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

17

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Grym m. fl. (1:43) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 52), i vilka har hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning av frågan om inrättande

av ytterligare en vattendomstol med i huvudsak Norrbottens län

som domsområde, samt att av utredningen föranledda förslag så fort sig

göra låter underställes riksdagens prövning,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Alexanderson (I: 158) och den andra inom andra kammaren av

herr Gezelius m. fl. (II: 70), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte vid

fastställandet av avlöningsstat för vattendomstolarna för budgetåret 1958/

59 dels besluta att den nye vattenrättsdomaren vid österbygdens vattendomstol

skall erhålla arvode motsvarande lönegrad B 3 jämte avlöningsförstärkning

4 200 kronor, dels ock anvisa härför erforderliga medel.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 52 och II: 70.

Utskottet tillstyrker av skäl som departementschefen anfört att medel

anvisas till en extra avdelning vid österbygdens vattendomstol. Departementschefens

förslag i fråga om löneställningen för den i avdelningen ingående

personalen har utskottet även funnit sig böra godtaga. Härav följer

att utskottet avstyrker förslaget i motionerna I: 158 och II: 70 om högre

löneförmåner åt vattenrättsdomaren på avdelningen.

Beträffande yrkandet i motionerna I: 43 och II: 52 om utredning av frågan

om inrättande av en vattendomstol för Norrbottens län får utskottet

erinra att utskottet förra året icke fann tillräckliga skäl föreligga för att

kunna biträda framställda motionsyrkanden med samma innebörd. Utskottet

anser icke att i förevarande motioner anförts skäl, som bör föranleda ett

ändrat ståndpunktstagande. Motionerna avstyrkes därför av utskottet.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som även i övrigt tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

I. att motionerna 1:43 och II: 52 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 158 och II: 70

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari

1958 angiven ändring i vattendomstolarnas personalförteckning;
b)

fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas under budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2 Bihang Ull riksdagens protokoll 1958. (> samt. Nr 2

1 070 200

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 50 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 292 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 358 500

Summa kronor 2 770 800

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 770 800 kronor.

25:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25, s. 73 och 74), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 427 900 kronor.

26:o) Ljudupptagningsapparatur. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 26, s. 74), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

27 ro) Blanketter för domstolsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 27, s. 74), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Blanketter för domstolsväsendet för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Rättegångsväsendet i allmänhet

28:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj:t har (punkt

28, s. 75) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 300 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget med utgångspunkt från belastningen

och väntad ytterligare medelsåtgång uppräknas med 1 200 000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

19

Från förevarande anslag bestrides bland annat rättegångskostnader, för

vilka kronan är skyldig svara. Fråga har uppkommit från vilket anslag utgifter

i samband med rättegång inför internationell domstol mellan Sverige

och annan stat skall bestridas. Det anses motiverat, att dylika utgifter

får belasta ifrågavarande anslag. Någon särskild uppräkning för ändamålet

anses icke erforderlig. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot

torde redan under budgetåret 1957/58 anslaget få användas för kostnader

av ifrågavarande slag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

5 500 000 kronor.

29:o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 29, s. 75 och 76), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 700 000 kronor med hänsyn till belastningen och väntat ytterligare medelsbehov,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

3 600 000 kronor.

30 :o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 30, s. 76), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 100 0Q0 kronor med hänsyn till beräknad belastning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 100 000 kronor.

31 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 31, s. 76—79), vilket i fråga om medelsbehovet innebär ökad medelsanvisning

till extra arbetshjälp med 5 000 kronor och med 8 700 kronor till

följd av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 59 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 8 300

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis ........................ It 100

Summa kronor 79 i00

b) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1958/

59 anvisa ett förslagsanslag av 79 100 kronor.

32: o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 79 och 80) samt under erinran, att anslaget,

som i gällande rilcsstat uppförts med 10 000 kronor, med hänsyn till förefintlig

reservation ansetts kunna för nästa budgetår upptagas med allenast

formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Fångvården in. m.

Departementschefen redogör inledningsvis för det omfattande nybyggnads-

och reformarbetet inom fångvården, platsbehovet m. m. Av redogörelsen

framgår bl. a. följande.

Enligt riksdagens beslut år 1950 skall fångvårdens nydaning ske i etapper

och även utredningsarbetet bedrivas i etapper. Den första etappen skulle

avse de unga intagna, den andra etappen de abnorma eller eljest svårskötta

och den tredje slutligen det ordinära fångklientelet. Under utredningsarbetet

och den byggnadsverksamhet som planerats på grund därav har det även

varit nödvändigt att beakta det behov av ökat platsantal som uppkommit

genom stark stegring av fångantalet.

Enligt beslut av 1955 års riksdag pågår en utbyggnad vid säkerhetsanstalten

Hall, varjämte två sidoanstalter till denna uppföres i Mariefred och Hällby.

Enligt samma beslut utföres också genomgripande ombyggnadsarbeten

vid ungdomsanstalten Skenäs. Vid 1956 års riksdag beslöts att uppföra anstalter

dels i Tidaholm och dels vid Skogome utanför Göteborg, den senare

tills vidare avsedd för häktade. Samma år togs vissa kaserner i Hälsingborg

i anspråk för att användas för en provisorisk fångvårdsanstalt, och en fångvårdsanstalt

inrättades vid den militära sjukhusanläggningen i Lärbro på

Gotland. År 1957 har fattats beslut om inrättande av en fångvårdsanstalt i

Ulriksfors genom ombyggnad av en större industrianläggning därstädes samt

om anordnande i Frövi kommun av ersättningsanstalt för kvinnoanstalten i

Växjö. Riksdagen har år 1957 jämväl fattat prinicipbeslut angående nya

centralanstalter i Kumla och österåker. Beslut har också träffats om uppförande

av en sidoanstalt i Norrtälje. Ytterligare har såsom provisorisk anstalt

tagits i anspråk förutvarande kronohäktet i Linköping.

Utredningsarbetet och nybyggnadsverksamheten inom fångvården omhänderhaves

av den år 1956 tillsatta fångvårdens byggnadskommitté.

Inom fångvården finnes för närvarande (den 1 december 1957) 78 anstalter

av olika slag med tillhopa 4 260 platser. De anstalter som användes för det

ordinära fångklientelet är fördelade på fyra anstaltsgrupper för det manliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Staisutskottets utlåtande nr 2 år 1958

21

och en grupp för det kvinnliga klientelet. Dessa grupper rymmer tillhopa

2 100 slutna och 1 327 öppna platser. För det yngre klientelet finnes en särskild

anstaltsgrupp med 196 slutna och 127 öppna platser. Säkerhetsanstalterna,

som likaledes utgör en särskild anstaltsgrupp, rymmer 354 slutna och

85 öppna platser. Härtill kommer sjukhuset Håga med 70 platser. Samtliga

platser fördelar sig alltså på 2 720 slutna och 1 540 öppna platser.

Vid bedömande av platsbehovet måste beaktas att i praktiken hela utrymmet

i allmänhet icke utnyttjas. En viss del av utrymmet kan ej beläggas på

grund av rengöring, reparation m. in. samt tillfälliga luckor till följd av inskrivningar,

utskrivningar och förflyttningar. Med hänsyn härtill torde det

nominella antalet platser få reduceras med omkring 10 %, och man kan

alltså räkna med att fångvården för närvarande disponerar 3 800 platser.

Antalet disponibla platser var den 1 december 1956 3 300. Nybyggnader

och nyanskaffningar av utrymmen under året har alltså tillfört fångvården

500 platser.

Såsom tidigare framhållits företer beläggningssiffrorna inom fångvården

starka säsongmässiga fluktuationer. Antalet intagna brukar vara högst under

tiden januari—mars, och en topp inträder även i september—november.

På grundval av förslag i propositionen nr 111 år 1956 skapades möjligheter

att i någon mån utjämna fluktuationerna. Överbeläggningen faller i främsta

rummet på de slutna anstalterna, särskilt centralanstalterna. Hela antalet

intagna har från den 1 december 1953 till den 1 december 1957 sligit från

3 225 till 4 174 eller sålunda med 949. På det sista året faller en ökning

med 70 intagna. Ökningen under det sista året är icke särskilt markant,

men ökningen faller väsentligen på intagna med långa strafftider,

innebär ökade anspråk särskilt på slutna utrymmen. Antalet rattfyllerister

har minskat ganska väsentligt sedan den 1 december 1956.

Det föreligger tvdligtvis alltjämt ett betydande underskott särskilt av slutna

platser. Beläggningssituationen inom ungdomsgruppen inger allvarliga

bekymmer. Utbyggnaderna bör därför i så snabb takt som möjligt fullföljas.

Under kapitalbudgeten äskas erforderliga medel härför.

Den utredning om fångvårdsstyrelsens organisation, som tillsattes år 1955,

har ännu icke avslutat sitt arbete. I avbidan på utredningens slutliga förslag

torde arbetsökningen inom styrelsen som hittills få bemästras genom provisoriska

förstärkningar.

För personal vid nya anstalter påkallas en medelsökning för nästa budgetår

med omkring 2,5 miljoner kronor.

Svårigheter har förelegat att besätta de vakanta läkartjänsterna vid ungdomsanstalten

Roxtuna. Genom beslut den 8 februari 1957 har Kungl. Maj:t

förordnat att för anstalten må tills vidare, till dess anstalten kommer under

stadigvarande medicinsk ledning, gälla vissa provisoriska bestämmelser.

Vidare har Kungl. Maj:t den 29 juli 1957 förordnat förste läkaren vid fångvårdsanstalten

å Långholmen Ulla Bergkwist alt under tiden den 1 augusti

1957 till den 31 januari 1958 mot vikariatslöneförordnande uppehålla befattningen

som överläkare A id anstalten. Utöver avlöningsförmånerna utgår

särskilda arvoden å numera tillsammans 11 200 kronor. Enligt bemyndigande

av Kungl. Maj:t har departementschefen den 29 november 1957 tillkallat

förste vice talmannen i riksdagens andra kammare J. M. Skoglund att såsom

sakkunnig — med beaktande av vad som anförts av riksdagens år 1956 församlade

revisorer och av statsutskottet vid 1957 års riksdag skyndsamt

utreda frågan om den lämpligaste organisationen av Roxtunaanstaltcns ledning

i medicinskt och administrativt hänseende.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

33:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 84—

92) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1958/59,

dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 704 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 371 100 kronor.

I 1957 års statsverksproposition lämnade föredragande departementschefen

en redogörelse för den arbetskraftförstärkning vid fångvårdsstyrelsen

som alltsedan den 16 maj 1956 befunnits nödvändig. Medel äskades och anvisades

av statsmakterna för en motsvarande personalförstärkning för budgetåret

1957/58. Under innevarande budgetår har arbetsbelastningen vid

styrelsen blivit än större, varför Kungl. Maj:t beslutat om ytterligare arbetshjälp

genom dubblering av en förste byråsekreterartjänst å arbetsbyrån.

1955 års fångvårdsstyrelseutredning har förklarat att utredningen icke

kommer att kunna slutföra sitt uppdrag inom sådan tid att fångvårdsstyrelsen

kan beräknas erhålla en definitiv organisation redan under budgetåret

1958/59. Utredningen har därför utgått från att erforderliga personalförstärkningar

under året måste bli av provisorisk natur. Utredningen har

förordat väsentliga förstärkningar utöver dem som beslutats för budgetåret

1957/58. Departementschefen är icke beredd att tillstyrka personalökningar

i den omfattning utredningen rekommenderat men anser att den personalförstärkning

bör bestå, för vilken medel äskats och anvisats för budgetåret

1957/58, samt föreslår att en förste byråsekreterartjänst Ag 23 å

arbetsbyrån, en amanuens, en kontorist Ag 9 för centrala fångregistret, en

expeditionsvakt Ag 7 och två biträden för skriv- och kontorsgöromål nyanställes.

I stället för en lärartjänst Ao 16, som utgår ur fångvårdsanstalternas

personalstat, upptages en tjänst Ae 19 som byråingenjör.

Kostnaderna för vad sålunda föreslagits uppgår till 105 700 kronor, med

vilket belopp anslaget uppräknas. Vidare föreslås en ökning med 30 000

kronor för vikariemedel och tillfällig arbetshjälp.

Anslaget höjes med hänsyn till 1957 års löneplansrevision med 197 400

kronor.

Utskottet. Med hänsyn till att arbetsbelastningen vid styrelsen ytterligare

ökat tillstyrker utskottet att nuvarande provisoriska personalförstärkning

beräknas även för nästa budgetår ävensom att de förordade ytterligare tjänsterna

inrättas. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen

att tillämpas under budgetåret 1958/59:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

23

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 637 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 15 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 820 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 231 400

Summa kronor 1 704 200

b) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 704 200 kronor.

34:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 34, s. 92—94), vilket innebär en ökning av anslaget med 36 600

kronor för reseersättningar och övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 215 000

kronor.

35:o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s.

94—116) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning

under budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen

föreslagit, dels godkänna av departementschefen föreslagen personalplan

för fångvårdsanstalten Hinseberg, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under

budgetåret 1958/59, dels ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 30 640 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 23 944 300 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har departementschefen den

29 november 1957 tillkallat förste vice talmannen i riksdagens andra kammare

J. M. Skoglund att såsom sakkunnig skyndsamt utreda frågan om den

lämpligaste organisationen av Roxtunaanstaltens ledning i medicinskt och

administrativt hänseende. Fångvårdsstyrelsens förslag om tjänsteförändring

för bokhållaren vid anstalten anses icke böra prövas, innan utredningsmannen

slutfört sitt uppdrag. Skulle Kungl. Maj:t på grundval av utredningen

finna att intendent erfordras vid anstalten, anses det få ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta härom och till riksdagen anmäla åtgärden.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen

att följande tjänster uppflyttas i lönegrad, nämligen en köksföreståndare

Ao 10 till Ao 11 (Hall), två yrkesmästare Ag 9 till Ag 12 (bygg
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

nadsarbetsledare, ej anstaltsbundna), 19 vårdare A 8 till förste vårdare A

10, ett kanslibiträde Ao 7 till kontorist Ao 9 (rättspsykiatriska kliniken,

Långholmen), ett ekonomibiträde Ae 4 till Ae 5 (Hall), ett kontorsbiträde

Af 1—Ae 5 till kanslibiträde Ae 7 (Håga). Vidare bör 18 tjänster som bilförare

A 7 utbytas mot tjänster som vaktkonstapel A 8. Kostnaderna härför

uppgår till 45 300 kronor.

Vidare förordas att en vaktkonstapel Ag 8 (biträde hos kamreraren på

Långholmen) utbytes mot en extra ordinarie kontorist Ae 9 samt att en

förman Ag 8 (psykiatriska avdelningen, Malmö) utbytes mot en extra ordinarie

arbetsterapeut Ae 9. Till följd av ändrad verkstadsorganisation vid anstalten

i Kristianstad bör utbytas en yrkesmästare Ae 9 mot en yrkesmästare

Ae 11 samt en förman Ag 8 mot en extra ordinarie yrkesmästare Ae 9.

Med anledning härav uppräknas anslaget med 7 000 kronor.

Kostnaderna för de sålunda förordade tjänsteförändringarna uppgår sammanlagt

till 52 300 kronor.

I fråga om personalförstärkningar anför departementschefen följande.

Genom beslut den 29 mars 1957 medgav Kungl. Maj:t att vid fångvårdsanstalten

å Långholmen från och med den 1 april 1957 tillsvidare till och med

den 30 juni 1957 skulle få finnas anställda dels en biträdande fångvårdsdirektör

(Cg 32) Ag 25, dels en kamrerare (Cg 25) Ag 19. Beslutet har sedermera

genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1957 prolongerats att gälla,

beträffande biträdande fångvårdsdirektören till och med den 31 december

1957 och i vad avser kamreraren till och med den 30 september 1957. Genom

beslut den 10 oktober 1957 har Kungl. Maj:t ytterligare förlängt förordnandet

för kamreraren att gälla till och med den 31 december 1957.

Med hänsyn till den väntade överbeläggningen innevarande vinter har

Kungl. Maj:t den 13 december 1957 förordnat att för förstärkning av personalen

vid Långholmen må vid anstalten från och med den 1 januari tills

vidare till och med den 30 juni 1958 finnas anställda en biträdande fångvårdsdirektör

Ag 25, en fångvårdsinspektör Ag 23 och en kamrerare Ag

19. Tillika har Kungl. Maj :t föreskrivit att under den tid nämnda kamrerartjänst

finnes besatt en tjänst som bokhållare Ag 15 vid fångvårdsanstalten

icke må uppehållas.

För budgetåret 1958/59 har fångvårdsstyrelsen hemställt om provisoriskt

inrättande av en särskild inlandsgrupp med Linköping såsom centralanstalt.

Departementschefen är icke beredd att stödja detta förslag utan förordar

för hela budgetåret 1958/59 en fortsatt förstärkning av östra räjongens

ledande personal med en biträdande fångvårdsdirektör Ag 25, en fångvårdsin&Jjektör

Ag 23 samt en kamrerare Ag 19. Medel bör härutöver beräknas

för extra kanslipersonal med 8 000 kronor. Kostnaderna för denna

förstärkning av räjongorganisationen uppgår till sammanlagt 66 100 kronor.

Departementschefen övergår därefter till att närmare behandla de av

fångvårdsstyrelsen framlagda förslagen till personal för nya anstalter.

Vid 1957 års riksdag fattades beslut om inrättande av en fångvårdsanstalt

i Ulriksfors med 132 platser. Därvid förutsattes att personalorganisa
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

25

tionen senare slutgiltigt skulle bedömas. Fångvårdsstyrelsen har upprättat

personalplan för anstalten i nära anslutning till det förslag som framlagts av

fångvårdens byggnadskommitté. Departementschefen föreslår följande personalorganisation

för anstalten med samtliga tjänster, 59 stycken, extra

ordinarie. I de fall där ej samma tjänst upptagits som i fångvårdsstyrelsens

äskanden anges här och i fortsättningen styrelsens förslag inom parentes.

Antal

Lönegrad

1 anstaltsdirektör

Ae

21

(Ao 23)

1 fångvårdsassistent

Ae

17

1 arbetsassistent

Ae

15

(arbetsföreståndare Ae 19)

1 bokhållare

Ae

15

1 social kurator

Ae

12

1 uppsyningsman

Ae

12

1 yrkesmästare

Ae

12

1 yrkesmästare

Ae

11

(förste yrkesmästare Ae 13)

1 köksföreståndare

Ae

10

7 överkonstaplar

Ae

10

(Ao 10)

5 förste förmän

Ae

9

5 yrkesmästare

Ae

9

(2 yrkesmästare Ae 11,

3 yrkesmästare Ae 9)

1 kontorist

Ae

9

1 reparatör

Ae

8

27 vaktkonstaplar

Ae

8

(1 reparatör Ae 8,

1 bilförare Ae 8,

12 vaktkonstaplar Ao 8,

13 vaktkonstaplar Ae 8)

2 kanslibilräden

Ae

7

1 ekonomibiträde

Ae

5

1 kontorsbiträde

Af

1

— Ae 5

Kostnaderna uppgår till 869 800 kronor.

Vid 1955 års riksdag beslöts uppförande av sidoanstalterna Mariefred

och Hällby för förvarade och internerade, vardera anstalten med 90 vårdplatser.

Till personalorganisationen togs då icke ställning. Den personaluppsättning,

som nu begäres av fångvårdsstyrelsen, ansluter sig till fångvårdsbyggnadsutredningens

förslag. I likhet med vad departementschefen

förordat för Ulriksforsanstalten bör samtliga tjänster inrättas som extra

ordinarie. Av styrelsen yrkade två tjänster som kurator kan departementschefen

icke tillstyrka. I övrigt föreslås följande personalplan för de båda

anstalterna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

Antal

Lönegrad

2 anstaltsdirektörer

Ae

21 (Ao 23)

2 assistenter

Ae

17

2 uppsyningsmän

Ae

12 (Ao 12)

2 yrkesmästare

Ae

12

2 yrkesmästare

Ae

11

2 köksföreståndare

Ae

10

8 överkonstaplar

Ae

10 (Ao 10)

2 arbetsterapeuter

Ae

9

4 förste förmän

Ae

9

2 kontorister

Ae

9 (2 kansliskrivare Ae 10)

8 yrkesmästare

Ae

9 (2 yrkesmästare Ae 12,

2 yrkesmästare Ae 11,

4 yrkesmästare Ae 9)

2 reparatörer

Ae

8

50 vaktkonstaplar

Ae

8 (2 maskinister Ae 9,

2 bilförare Ae 8,

22 vaktkonstaplar Ao 8,

24 vaktkonstaplar Ae 8)

2 kanslibiträden

Ae

7

2 kontorsbiträden

Af

1 — Ae 5

2 telefonister

Af

1 — Ae 5

2 ekonomibiträden

Ae

4 (2 ekonomibiträden Ae 5)

De sammanlagda kostnaderna för personal vid de båda anstalterna uppgår

till 1 350 900 kronor.

Den nya kvinnoanstalten Hinseberg i Frövi med 78 platser beräknas kunna

tagas i bruk från och med den 1 oktober 1959. Några medel för nästa budgetår

erfordras alltså icke för personal vid anstalten. Ur budgetsynpunkt är det

sålunda icke nödvändigt att redan nu underställa riksdagen personalplanen.

För att de befattningshavare vid Växjö som reflekterar på transport

till Hinseberg skall kunna i tid förbereda en eventuell flyttning torde emellertid

personalplanen för den nya anstalten böra underställas 1958 års riksdag.

Departementschefen hänvisar därvid till det av fångvårdens byggnadskommitté

framlagda förslaget till personalorganisation, för vilket förslag

redogörelse lämnats i prop. 1957: 126. Han är icke beredd att uppta kommitténs

förslag om lönesättning efter mönster av de kvinnliga ungdomsvårdsskolorna

— något som torde få behandlas i annat sammanhang —

utan planen avses få uppläggas med utgångspunkt från de grunder som nu

gäller för Växjöanstalten. Ramen 55 befattningshavare föreslås minskad

till 54 genom att en tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål utgår

ur organisationen. Departementschefen föreslår följande personaluppsättning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

27

Antal

1 anstaltsdirektör

1 assistent

1 bokhållare

1 social kurator

1 uppsyningsman

2 yrkesmästare

1 första vaktfru

2 första vaktfruar

1 köksföreståndare

1 lärarinna

2 överkonstaplar

2 arbetsterapeuter

2 förste förmän

2 yrkesmästare

2 översköterskor

4 vaktkonstaplar

2 kanslibiträden

13 vaktfruar

7 vaktfruar

2 lcontorsbiträden

1 telefonist

1 ekonomibiträde

Lönegrad

Ao 23

Ao 17

Ao 15

Ae 12

Ao 12 (1 husföreståndare A 13)

(2 yrkeslärare A 15)

Ae 11

Ao 10

(3 husföreståndare A 10)

Ae 10

Ao 10 (1 bitr. husföreståndare A 9)

Ao 10 (1 yrkeslärare A 15)

Ao 10 (1 överkonstapel A 10, 1 förrådsman

A 9)

Ae 9 (1 förste arbetsterapeut A 12,

1 arbetsterapeut A 9)

Ae 9 (1 trädgårdsmästare A 12, 1 yrmästare

A 9)

(A 11)

(A 10)

Ae 9

Ae 9

Ao 8

Ao 7

3 1 (20 vårdare A 8)

Ae 7 I

Ao 5 (3 kontorsbiträden)

Af 1 —Ae 5

Ae 4 (1 ekonomibiträde A 5)

Kostnaderna utgör 720 000 kronor.

Till tjänsterna som maskinist och reparatör föreslås Kungl. Maj:t få taga

ställning i samband med maskinanläggningens inplacering i klassificeringsgrupp.

Kungl. Maj :t har den 10 maj 1957 förordnat att vid förutvarande kronohäktet

i Linköping skall vara anordnad en provisorisk anstalt för vanligt

fångförvar. Antalet platser utgör 64. I nyssnämnda beslut har Kungl. Maj :t

bemyndigat fångvårdsstyrelsen att vid anstalten anställa 23 extra befattningshavare.

Fångvårdsstyrelsens begäran om personal — sammanlagt 23

personer — för budgetåret 1958/59 kan departementschefen med något undantag

tillstyrka.

Antal

1 föreståndare

1 yrkesmästare

1 uppsyningsman

2 yrkesmästare

1 överkonstapel

Lönegrad

Ag 17 (Ag 19)

Ag 12

Ag 11

Ag 11

Ag 10

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

Antal

3 yrkesmästare

10 vaktkonstaplar

1 kanslibiträde

1 vaktfru

1 kontorsbiträde

1 ekonomibiträde

Lönegrad

Ag 9

Ag 8

Ag 7

Ag 7 (Ag 8)

rb

Ag 4

Kostnaden uppgår till 288 000 kronor.

Sammanfattningsvis innebär de av departementschefen förordade förslagen

för personal vid nya anstalter att för budgetåret 1958/59 178 nya

tjänster inrättas. De totala kostnaderna uppgår till 2 508 700 kronor.

I fråga om personalförstärkningar vid redan befintliga anstalter anför

departementschefen följande.

Genom beslut den 10 maj 1957 har Gamla tingshuset i Haparanda förhyrts

av fångvården för en tid av fem år och till en årskostnad av 5 000 kronor.

Haparandaanstalten har därefter fått tillgång till ytterligare 20 platser.

Personalen behöver därför i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag ökas

med två vaktkonstaplar och en förman, samtliga lönegraden Ag 8.

Visbyanstalten, som har en kapacitet av 23 platser, har under en följd av

år icke kunnat fullt utnyttjas. En viktig orsak har varit svårigheten att ordna

sysselsättning för de intagna. I rådande läge måste emellertid särskilt

alla slutna utrymmen tillvaratagas. Sedan Lärbroanstalten tillkommit har

Visbyanstalten därtill fått som särskild uppgift att mottaga isoleringsfall

från Lärbro. Departementschefen förordar personalförstärkning med ytterligare

en överkonstapel Ae 10 och en vaktkonstapel Ag 8 vid Visby.

Vid kolonien Mäshult tillstyrkes en yrkesmästare Ae 11 för en nyinrättad

mekanisk verkstad och vid fångvårdsanstalten i Karlskrona en yrkesmästare

Ae 9 för tillverkning av maskeringsnät för militära ändamål.

I och med att Ulriksforsanstalten tillförts norra räjongen har centralanstalten

i Härnösand fått väsentligt ökade uppgifter. Det tillstyrkes att ytterligare

två vaktkonstaplar Ag 8 anställes vid Härnösandsanstalten.

Vid Roxtunaanstalten föreslås en yrkesmästare Ae 11.

Sammanlagda antalet nyinrättade tjänster vid redan befintliga anstalter

uppgår till tio och kostnaden till 121 600 kronor.

Följande personal vid kolonien Kungsgården föreslås överförd från vårdanstalten

å Svartsjö till fångvårdens stat.

Antal Lönegrad

1 koloniföreståndare .......Ag 13

1 förste förman............ Ae 9

5 förmän ................. Ae 8

I samband med överförandet bör koloniföreståndaren erhålla tjänstebenämningen

föreståndare, tjänsten som förste förman Ae 9 ändras till överkonstapel

Ae 10 och två förmän Ae 8, avsedda för tillsynstjänst, erhålla

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

29

tjänstebenämningen vaktkonstapel. Kostnaderna uppgår till 99 400 kronor.

Fångvårdsstyrelsen bär begärt sex aspiranttjänster att utnyttjas i samband

med utbildning. Departementschefen tillstyrker en medelsanvisning av

30 000 kronor att anlitas i den mån aspirant icke kan erhålla eventuella

vikariat vid lämpliga anstalter under utbildningstiden. Medlen anses icke

böra på förband knytas till vissa bestämda aspiranter.

Till fritidsledare beräknas ytterligare 5 000 kronor eller sammanlagt

71 000 kronor.

Anslaget minskas med 19 000 kronor motsvarande kostnaden för den lä

rartjänst å övergångsstat som från och med budgetåret 1958/59 utgår ut

fångvårdsanstalternas stat.

Den omfattande utbyggnaden av fångvårdens anstaltsbestånd har medfört

en avsevärd utvidgning av personalkadern. En viss översyn av principerna

för anstalternas förseende med personal torde vara behövlig. Departementschefen

avser att snarast möjligt föranstalta om en sådan översyn.

Av de i det föregående tillstyrkta förändringarna å ifrågavarande anslag

torde under den från och med budgetåret 1957/58 uppförda posten Avlöningar

till personal vid nya anstalter och förläggningar från och med budgetåret

1958/59 föras personalkostnaderna för Linköping. Däremot torde kostnaderna

för Ulriksfors i stället få belasta icke-ordinarie posten. Även den personal

å kolonien Kungsgården — en överkonstapel, en vaktkonstapel, ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång — som enligt föredragande departementschefen

vid anmälan av andra huvudtiteln till 1957 års statsverksproposition

för innevarande budgetår belastar den nyuppförda posten bör från

och med den 1 juli 1958 överföras till icke-ordinarie posten, som med anledning

härav bör uppräknas med 32 100 kronor.

Posten Avlöningar till personal vid nya anstalter och förläggningar upptages

med oförändrat belopp. Posten beräknas få rymma bland annat avlöningskostnaderna

under del av året för en provisorisk personaluppsättning

för Norrtäljeanstalten, motsvarande uppsättningen vid Tidaholm, liksom

för personal till andra nytillkommande utrymmen.

Arvodesposten uppräknas med hänsyn till ändrade grunder för kroppssjukläkararvoden

med 75 000 kronor.

Anslaget höjes vidare med 4 013 600 kronor huvudsakligen till följd av

1957 års löneplansrevision.

Anslaget uppräknas alltså med sammanlagt 6 696 200 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Gärde Widemar (I: 278) och den andra inom andra kammaren av fröken

Elmén och herr Rijlander (II: 367), har hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av fångvårdens anslag i statsverkspropositionen beslutar att vid

Hall skall inrättas en tjänst som fångvårdsassistent i lönegrad A 17 och

vid vardera av anstalterna Mariefred och Hällby en tjänst som social kurator

i lönegrad A 12.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 367.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt av departementschefen i förevarande

sammanhang anmälda lönegradsuppflyttningar av tjänster. Av departementschefen

föreslagna utbyten av tjänster har utskottet även funnit

sig kunna godtaga.

Departementschefens förslag till personalförstärkningar vid fångvårdsanstalterna

upptar sammanlagt 188 nya tjänster, varav 178 avses för nya anstalter

och 10 för redan befintliga anstalter. Utskottet har icke funnit anledning

till erinran mot beräkningen av personalbehovet men vill i anslutning

till departementschefens uttalande understryka angelägenheten av att en

översyn av principerna för anstalternas förseende med personal göres snarast

möjligt med hänsyn till den omfattande utbyggnaden av anstaltsbeståndet.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker det i motionerna I: 278 och II:

367 framställda yrkandet om inrättandet vid vardera anstalterna Mariefred

och Hällby av en tjänst för social kurator. Vad angår yrkandet i samma motioner

att en tjänst som fångvårdsassistent skall inrättas vid Hall vill utskottet

erinra att riksdagen förra året fastställde preliminär personaluppsättning

för anstalten i avvaktan på anstaltens fullständiga utbyggnad. Med hänsyn

härtill avstyrker utskottet motionerna jämväl i denna del.

Under åberopande av det anförda och då utskottet även i övrigt funnit sig

kunna biträda vad departementschefen föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 278 och II: 367

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad föredragande

departementschefen i statsrådsprotokallet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1958 anfört;

b) godkänna av föredragande departementschefen föreslagen

personalplan för fångvårdsanstalten Hinseberg;

c) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 10 396 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 636 000

3. Avlöningar till personal vid nya anstalter och

förläggningar, förslagsvis .................. 3 831 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 12 107 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 668 900

Summa kronor 30 640 500

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

31

d) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 30 640 500 kronor.

36:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 36, s.

116—121) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 13 084 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 11 417 700 kronor.

1957 års riksdag har, i enlighet med vad föredragande departementschefen

i statsverkspropositionen förordat, godkänt att viss försöksverksamhet

med inackorderingshem för frigivna eller villkorligt utskrivna fångar kommer

till stånd. Riksdagen har vidare uttalat att kostnaderna för den förordade

verksamheten tills vidare må bestridas från fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag.

Kungl. Maj :t har därefter den 15 november 1957 beslutat

att en sådan inackorderingsverksamhet från och med den 1 januari 1958

skall få bedrivas i Göteborg. De på statsverket ankommande utgifterna för

verksamheten skall enligt beslutet bestridas från förevarande anslag, posten

Omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna. Göteborgs stad har

till Kungl. Maj :t och kronan uthyrt en våning i Sociala huset i Göteborg. Den

avtalade hyran utgör 11 490 kronor för år räknat jämte bränsletillägg och av

vederbörande myndigheter medgiven generell hyreshöjning. Staden har på

egen bekostnad låtit utföra vissa inredningsarbeten i lägenheten, beräknade

till 89 000 kronor, och förbundit sig att till den första uppsättningen inventarier

och annan utrustning, kostnadsberäknad till 23 000 kronor, bidraga

med 11 500 kronor. Mellan föreningen Skyddsvärnet i Göteborg och 1956 års

eftervårdsutredning för Kungl. Maj :t och kronan har vidare avtal träffats

om att föreningen inom de sålunda förhyrda och utrustade lokalerna skall

driva ett inackorderingshem med 12 platser företrädesvis för män som frigivits

från fångvårdsanstalt. Till täckande av beräknat driftunderskott vid

hemmet skall statsbidrag kunna — med möjlighet till viss jämkning —- utgå

med högst 14 000 kronor per år, under förutsättning att inackorderingsavgift

uttages med 225 kronor för månad och plats. De sammanlagda årliga

kostnaderna för hemmet — lokalhyra och bidrag till driftkostnader -— kan

för statsverket uppskattas till cirka 30 000 kronor, med vilket belopp förevarande

anslag för budgetåret 1958/59 föreslås uppräknat. Då verksamheten

kan komma i gång först från och med den 1 januari 1958 torde nämligen

■—- i avvaktan på närmare erfarenheter av densamma — dessa omkostnader

få belasta förevarande anslag jämväl för budgetåret 1958/59.

Därest möjligheter skulle uppkomma att på ytterligare någon ort försöksvis

anordna inackorderingshem av motsvarande slag torde också kostnaderna

för detta få bestridas från fångvårdsanstalternas oinkostnadsanslag.

Någon särskild uppräkning för ändamålet anses icke vara erforderlig.

Ehuru det är svårt alt på förhand bedöma belastningen under de olika

posterna, anser departementschefen att följande poster under anslaget bör

uppräknas med det för varje post angivna beloppet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

Ökning

Reseersättningar ........................................... 152 000

Bränsle, lyse och vatten .................................... 600 000

Övriga expenser............................................ 50 000

Renhållning av fängelseområden och fängelselokaler .......... 35 000

Utspisning ................................................ 200 000

Beklädnad och sängkläder .................................. 138 000

Hälso- och sjukvård........................................ 135 000

Undervisning och fritidssysselsättning........................ 22 000

Omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna.......... 205 000

Diverse utgifter ............................................ 25 000

Fångtransport ............................................. 75 000

Understöd åt intagna ...................................... 10 000

Summa kronor 1 647 000

I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet anfört vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås från posten

till reseersättningar fortsättningsvis få bestridas kostnaderna för nordiska

resor för fångvårdsanstalternas personal.

Posten till inköp och underhåll av bilar är för budgetåret 1957/58 upptagen

till 75 000 kronor, varav 45 000 kronor såsom engångskostnad för anskaffning

av tre bilar. Det förordas att för löpande utgifter beräknas ytterligare

20 000 kronor och att för engångsutgifter upptages oförändrat belopp

av 45 000 kronor för anskaffning av tre bilar.

Fångvårdsstyrelsen hemställer slutligen om bemyndigande att till vissa

inom fångvården anordnade kurser få hänvisa även personal som avlönas

från anslaget Driftkostnader för tillfälliga förläggningar. Mot styrelsens hemställan

i denna del har departementschefen ingen erinran.

I enlighet med det anförda bestämmes anslaget till 13 084 700 kronor, vilket

innebär en ökning med 1 667 000 kronor.

Utskottet. Vad departementschefen anfört beträffande försöksverksamheten

med inackorderingshem för frigivna eller villkorligt utskrivna fångar

överensstämmer med de synpunkter i ämnet som utskottet gav uttryck åt vid

behandlingen förra året av denna fråga.

Då utskottet icke heller funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvår dsans talter na: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

13 084 700 kronor.

37:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 37, s. 121—123) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Maskin- och verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

33

I gällande riksstat har för maskin- och verktygsutrustning vid befintliga

fångvårdsanläggningar och nya sådana upptagits ett reservationsanslag av

1 600 000 kronor. Departementschefen föreslår att ett belopp av 200 000 kronor

anvisas, närmast avsett för komplettering av maskinutrustningen vid

olika anstalter i samband med den löpande tekniska översynen och rationaliseringen.

Vidare beräknas ett belopp av 300 000 kronor vara erforderligt

för utrustning av vissa tidigare beslutade verkstadsbyggen och andra smärre

anläggningar. Till följd av den inträffade överbeläggningen har ifrågavarande

utrustning måst uppskjutas och andra ofrånkomliga anordningar vidtagas.

De av fångvårdens byggnadskommitté beräknade utrustningskostnaderna

för de beslutade nya anstalterna uppgår till sammanlagt 4 505 000 kronor.

Kommittén har för dessa anstalter anmält ett medelsbehov för budgetåret

1958/59 av tillhopa 3 300 000 kronor. Beräkningen av de totala utrustningskostnaderna

för de skilda objekten synes i och för sig ej giva anledning till

erinran. Emellertid anser departementschefen en medelsanvisning för budgetåret

1958/59 av 2 000 000 kronor vara tillfyllest. Alla möjligheter till besparingar

anses självfallet böra iakttagas.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och

verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

38:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 38, s. 123—125) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kronor.

I gällande riksstat bar upptagits ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor

för engångsanskaffning av inventarier m. m. Beloppet är avsett för utrustning

av befintliga fångvårdsanläggningar och nya sådana.

Departementschefen föreslår en medelsanvisning av 200 000 kronor närmast

avsedd för modernisering av köksutrustningen vid vissa äldre anstalter

samt för annan erforderlig komplettering av anstalternas inventarier

m. m.

De av fångvårdens byggnadskommitté beräknade utrustningskostnaderna

för beslutade nya anstalter uppgår till sammanlagt 3 405 000 kronor, varav

900 000 kronor på grund av tidigare medclsanvisning finnes tillgängliga.

Därefter skulle återstå att anvisa 2 505 000 kronor. Kommittén har för

dessa anstalter anmält ett medelsbebov för budgetåret 1958/59 av 2 370 000

kronor. Kommitténs utredning angående televisionsanläggning vid Norrtäljeanstalten

har inkommit först genom en skrivelse den 26 november 1957,

3 Iiihang till riksdagens protokoll l9.r>S. 6 samt. Nr 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

varför departementschefen icke nu kan taga slutlig ståndpunkt till denna

fråga. Tills vidare torde dock få förutsättas, att en televisionsanläggning skall

ingå i anstaltens utrustning. Departementschefen kan även i övrigt i och för

sig godtaga beräkningen av de totala utrustningskostnaderna för de skilda

objekten. Emellertid anser han en medelsanvisning för budgetåret 1958/59

av 1 400 000 kronor vara till fyllest. Såsom föredragande departementschefen

framhållit i 1957 års huvudtitel bör självfallet alla möjligheter till besparingar

iakttagas.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 1 600 000 kronor.

39:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 125 och 126),

vilket innebär en minskning av anslaget med 100 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,

montering och transport av baracker m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

40:o) Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga förläggningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 126—129) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Driftkostnader för tillfälliga förläggningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 242 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 994 500 kronor.

Förevarande anslag, som är avsett att täcka driftkostnaderna för sju tillfälliga

förläggningar, är från och med budgetåret 1957/58 uppfört såsom

förslagsanslag.

Departementschefen förordar att de för avlöningar avsedda medlen —

huvudsakligen till följd av 1957 års löneplansrevision -— uppräknas med

84 500 kronor.

Även under vissa omkostnadsposter torde erfordras en ökad medelsanvisning.

Statskontoret har konstaterat att matkostnaden per dag och plats

uppgått till cirka 4 kronor och menar att medelsbehovet ej bör beräknas efter

större kostnad per dag och plats än 3 kronor. Emellertid torde detta icke

vara realistiskt. Statskontoret har pekat på vissa särskilda omständigheter

som förklaring till de relativt höga kostnaderna — förläggningarnas belägenhet,

det begränsade platsantalet samt det särskilda livsmedelsbehov, som

föranledes av att de intagna över lag sysslar med tungt skogsarbete. Till vad

statskontoret sålunda framhållit erinrar departementschefen ytterligare om

ifrågavarande förläggningars beskaffenhet med knappa utrymmen och svå
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

35

righeter med transport och förvaring av livsmedel. Emellertid förutsättes att

fångvårdsstyrelsen tillvaratager alla möjligheter till kostnadsbesparingar som

kan erbjuda sig. Departementschefen förordar, att följande poster uppräknas

med det för varje post angivna beloppet.

Ökning

Bränsle, lyse och vatten...................................... 23 000

Övriga expenser.............................................. 4 000

Renhållning av fängelseområden och fängelselokaler ............ 5 100

Utspisning .................................................. 116 000

Beklädnad och sängkläder.................................... 7 000

Hälso- och sjukvård.......................................... 14 100

Undervisning och fritidssysselsättning.......................... 3 100

Fångtransporter ............................................. 3 800

Summa kronor 176 100

Å andra sidan anses med hänsyn till senaste belastningssiffror posterna till

sjukvård m. m. för personal, till reseersättningar samt till omkostnader för

permitterade, frigivna och utskrivna böra minskas med respektive 800, 11 000

och 500 kronor eller sammanlagt 12 300 kronor.

I enlighet med det anförda uppföres anslaget med 1 242 800 kronor, vilket

innebär en uppräkning med 248 300 kronor.

Utskottet, som i likhet med departementschefen vill understryka angelägenheten

av att alla möjligheter till besparingar tillvaratages, tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader

för tillfälliga förläggningar för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 1 242 800 kronor.

41 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 41, s. 129 och 130) föreslagit riksdagen

att till Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 81 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 67 000 kronor.

Från anslaget bestrides dels ersättning till föreningen Skyddsvärnet i

Stockholm för omhändertagande på Björkahemmet av elever, som permitterats

från ungdomsanstalt, och dels avgifter för inackordering i enskilda hem

av sådana ungdomselever. Medelsbehovet har för Björkahemmet beräknats

till 62 000 kronor och för inackorderingsavgifter till 5 000 kronor.

Departementschefen anför, att det för att nedbringa driftkostnaderna vid

Björkahemmet i och för sig hade varit önskvärt alt, på sätt statskontoret föreslagit,

uttaga viss inackorderingsavgift av där intagna elever. Det måste

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

emellertid beaktas att klientelet på Björkahemmet är intagna på ungdomsanstalt,

vilka överflyttas till hemmet under en första prövotid. Det är självfallet

att under sådana förhållanden deras möjligheter till förvärvsarbete

är begränsade. De kan uppenbarligen icke jämföras med de intagna på Nackahemmet,

vilka har helt andra förutsättningar för förvärvsarbete. Såsom

fångvårdsstyrelsen framhållit är vidare statsverkets kostnader för eleverna

å hemmet lägre än på någon annan ungdomsanstalt. Av angivna skäl finner

departementschefen sig vilja förorda att nu utgående ersättningsbelopp höjes

från 17 till 21 kronor för intagen och dag. Hinder bör ej möta för Kungl.

Maj :t att fastställa ny överenskommelse med föreningen Skyddsvärnet i

Stockholm. Det högre ersättningsbeloppet bör därvid skäligen bestämmas att

utgå från och med den 1 juli 1957. För nästa budgetår beräknas under anslaget

i enlighet med det anförda ett belopp av 76 600 kronor för verksamheten

vid Björkahemmet och såsom hittills 5 000 kronor till avgifter för inackordering

i enskilda hem av personer, som ådömts ungdomsfängelse.

Utskottet tillstyrker av skäl som departementschefen anfört att ersättningen

till Björkahemmet höjes med angivet belopp och vill icke heller motsätta

sig att det högre ersättningsbeloppet får beräknas retroaktivt. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,

som ej tillhöra fångvården, m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 81 600 kronor.

42 :o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

42, s. 130 och 131), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 9 500

kronor med hänsyn till beslutad höjning av dagarvoden och höjda järnvägstaxor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

43 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 43, s. 131), vilket innebär en med 10 000 kronor ökad medelsanvisning

till dagarvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

44 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 131—135), vilket innebär en höjning av anslaget

med 144 900 kronor, varav 20 000 kronor till biträdeshjälp och 124 900 huvudsakligen

till följd av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

37

a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 310 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 787 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 150 400

Summa kronor 1 248 700

b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 248 700

kronor.

45:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 135 och 136), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 12 500 kronor, varav 7 500 kronor till reseersättningar och

5 000 kronor till expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 264 500 kronor.

46 :o) övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 136 och 137), vilket innebär en ökning av anslaget med

600 000 kronor med hänsyn till beslutade arvodeshöjningar och beräknade

utgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till övervakning av villkorligt dömda för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000

kronor.

47 :o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 47, s. 137), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

120 000 kronor med hänsyn till beslutade arvodeshöjningar och beräknad

belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

48 :o) Kurser för övervakare, tillsynsman och förundersökare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 138), vilket innebär en med 6 000

kronor ökad medelsanvisning i syfte att intensifiera verksamheten, hemställer

utskottet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsman

och förundersökare för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

49 :o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 138 och 139), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 150 000 kronor med hänsyn till det ökade fångantalet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna

fångar m. fl. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

650 000 kronor.

50 :o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 50, s. 139 och 140), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 255 000 kronor.

Diverse

51 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Ersättning till

försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51—54 s. 141 och 142) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond 2 552 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 1 084 000 kronor;

c) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark 121 900 kronor samt

d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten

i Hälsingborg 45 000 kronor.

52 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 142 och 143) samt under erinran

att anslaget, som i gällande riksstat uppförts med 30 000 kronor, med hänsyn

till förefintlig reservation ansetts kunna för nästa budgetår uppföras

med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

39

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

53 :o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och

konstnärliga verk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 143),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella byrån i

Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

54 :o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 143), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella institutet

för unifiering av privaträtten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 kronor.

55 :o) Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta

byrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 143), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Haagkonferensens för internationell

privaträtt permanenta byrå för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

56:o) Bidrag till Nordisk årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 59, s. 143 och 144) samt under erinran att anslaget, som i gällande

riksstat uppförts med 10 000 kronor, med hänsyn till att förberedelserna

för den planerade årsboken ännu icke avslutats och hittills under anslaget

anvisade medel finnes disponibla, ansetts för nästa budgetår böra uppföras

med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

57 :o) Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 144), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag

av 5 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

58:o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 61, s. 144), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

59:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 144 och 145), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 450 000 kronor, varav 300 000 kronor med hänsyn till

antalet pågående och planerade utredningar samt 150 000 kronor på grund

av 1957 års löneplansrevision, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 425 000 kronor.

60 ro) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s.

145), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 20 000 kronor bl. a. i

syfte att medge ökad medverkan i det internationella samarbetet på rättsväsendets

område, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

61 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 145) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 200 kronor.

Stockholm den 14 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Gustaf Andersson, Einar

Persson, Birger Andersson, Boman, Pålsson, Bergman, Holmqvist, Sundelin,

Söderberg, Mårtensson, Ivar Persson, Palme, Aastrup och Birke; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, fröken Elmén, herrar

Rubbestad, Gustafsson i Stockholm, Nilsson i Göingegården, Gustafsson i

Skellefteå, fru Wallin, fröken Vinge och herr Lassinantti.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1958

41

Reservationer

1) vid punkten 24 (Vattendomstolarna: Avlöningar)

a) av herrar Pålsson, Birke, Skoglund i Doverstorp, Jansson i Kalix, Nilsson

i Göingegården och Lassinantti, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna 1:43 och 11:52 om utredning av frågan om inrättande av en

vattendomstol för Norrbottens län och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Beträffande

yrkandet» och slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:

»Beträffande yrkandet i motionerna 1: 43 och II: 52 om utredning av frågan

om inrättande av en vattendomstol för Norrbottens län finner utskottet

det befogat att en sådan utredning kommer till stånd med hänsyn till den

successiva förskjutning till landets nordliga delar, som kännetecknar utbyggnaden

av landets vattenkrafttillgångar, och det härav följande behovet

av en ändamålsenlig organisation.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må med bifall till motionerna 1: 43 och

II: 52 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

b) av fröken Elmén, herr Gustafsson i Skellefteå och fröken Vinge, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 158 och II: 70 om högre

löneställning för vattenrättsdomaren å den extra avdelningen vid österbygdens

vattendomstol och att därför

dels de två sista meningarna i det stycke i utskottets yttrande på s. 17,

som börjar med »Utskottet tillstyrker» och slutar med »på avdelningen»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Beträffande löneställningen för den i avdelningen ingående personalen

anser utskottet, av skäl som anförts i motionerna I: 158 och II: 70, att vattenrättsdomaren

bör erhålla arvode motsvarande lönegrad B 3 jämte avlöningsförstärkning

om 4 200 kronor. Merkostnaden uppgår till 5 700 kronor.

Utskottet tillstyrker sålunda motionärernas förslag.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»II. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 158 och II: 70

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari

1958 angiven ändring i vattendomstolarnas personalförteckning;
b)

fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas under budgetåret 1958/59:

4 Bihanq till riksdagens protokoll 1958. 6saml. Nr 2

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr S år 1958

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 070 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 50 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 297 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 358 900

Summa kronor 2 776 500

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 776 500 kronor.»

2) vid punkten 35 (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar) av fröken Elmén.

580287 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 und a1 i texten