Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ord* ning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten, i vad motionerna hänvisats till statsutskottet.

1958-02-12 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:28, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ord* ning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten, i vad motionerna hänvisats till statsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28 år 1958

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ord*

ning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten, i

vad motionerna hänvisats till statsutskottet.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mannerskantz m. fl. (I: 291) och den andra inom andra kammaren

av herr Heckscher m. fl. (II: 377), har hemställts dels att riksdagen måtte

med avslag på Kungl. Maj :ts proposition nr 1, såvitt här är i fråga, ur

budgeten avföra samtliga de anslagsposter, vilka finnas upptagna i vid

motionerna fogad bilaga; dels att anslagen till extra utgifter måtte beräknas

till i motionerna angivna belopp under varje huvudtitel; dels att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att under de avförda

anslagen föreliggande medelsbehov måtte i mån av medelstillgång

tillgodoses inom ramen för varje huvudtitels anslag till extra utgifter;

dels ock att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa att vid varje budgetårs

slut till riksdagen lämnas en redovisning för de extra utgiftsmedlens

användning under det förflutna budgetåret.

Motionerna har hänvisats till statsutskottet i vad de icke avser jordbruksärenden.

Till stöd för motionsyrkandena har anförts följande (se motionen

II: 3771).

Den svenska statsbudgeten har efter hand kommit att bli alltmera detaljerad.

Medan i början av 1800-talet riksdagen i stort sett endast beslöt

om fördelningen av anslagsmedlen under ett fåtal huvudrubriker inom huvudtitlarna

och man ännu under 1800-talets senare del rörde sig med ett

starkt begränsat antal anslag, innefattar budgeten nu omkring 1 500 anslagsposter

enbart på driftbudgeten. Den har därigenom kommit att bli

oerhört mycket mera detaljerad än exempelvis i England eller Nederländerna.

Man får gå till Frankrike och länder med ett statsskick av fransk

typ för att finna en motsvarighet till den svenska budgetens konstruktion

i detta hänseende. Samtidigt innebär det rikliga användandet av förslagsanslag

och reservationsanslag, vilket delvis nödvändiggöres genom uppsplittringen,

att osäkerheten om budgetutfallet på utgiftssidan likafullt är

betydande.

1 Den vid molionen fogade Bilagan är här uteslulcn.

246 38 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 28 dr 1958

I huvudsak beror visserligen budgetutfallet och över huvud omfattningen

av statens utgifter på ett fåtal stora utgiftsposter, ofta sådana som

regleras i allmänna författningar och där intet utrymme finnes för »sparsamhet»

i egentlig mening, i den mån man icke vill rubba innehållet i dessa

författningar. Likafullt medför mängden av småposter, vilka till stor del

uppstått under den tid då regeringen var svag och riksdagen därför kom att

ingripa i förvaltningsarbetets detaljer, rätt betydande olägenheter.

Det möter stora svårigheter att omkring eif år före den nya budgetens

ikraftträdande i detalj förutsäga medelsbehovet på alla de olika poster,

varom här är fråga. Följden blir, att verk, myndigheter och andra institutioner

i sina anslagsframställningar måste räkna med marginal för oförutsedda

kostnadsökningar, att dessa marginaler oftast måste bortarbetas

under budgetarbetets gång och att de beviljade anslagen oaktat budgetgranskningen

ofta visa sig vara oriktigt beräknade. I de icke ovanliga fall.

då det visar sig att man i själva verket skulle ha kunnat klara sig med

mindre belopp än det anvisade, finnes också en påtaglig tendens att »göra

slut på» anslaget före budgetårets utgång, så att man icke skall behöva

riskera en sänkning med hänsyn till minskad belastning. Vidare kunna

besparingar i åtskilliga fall beröva de administrativa organen allt intresse

av att i stort sett hushålla med dem tilldelade medel, eftersom icke använda

anslag på en post betraktas som »förlorade» när de icke få begagnas för

andra mera nödvändiga ändamål inom verksamhetsområdet. Sannolikt förorsakas

härigenom ett visst slöseri, som visserligen kan vara av ringa

statsfinansiell betydelse men likväl ger upphov till en olycklig praxis inom

förvaltningen.

Om man upphör med att som nu anvisa alla dessa mindre anslag i själva

budgeten och i stället uppdrager åt Kungl. Maj :t att vid lämpligt tillfälle,

antingen vid budgetårets början eller efter hand därefter, anvisa ifrågavarande

medel, skulle därigenom icke obetydliga fördelar stå att vinna.

Först och främst möj liggöres härigenom eu smidigare anpassning till de

under budgetåret rådande förhållandena. I vissa fall kunna anslagen minskas

i jämförelse med vad man från början förutsett, i andra fall kan det

bli fråga om ökningar. Man har också större möjligheter att snabbt genomföra

olika rationaliseringsåtgärder. Vidare främjas sparsamheten med statens

medel både i fackdepartementen och hos verk och myndigheter.

Riksdagens arbetsbörda skulle på detta sätt även kunna väsentligen

minskas. Visserligen måste riksdagen på sätt som nedan antydes fortlöpande

granska medlens användning och klargöra sin mening om vad som därvid

bör ske, men detaljbeslut om en rad särskilda poster bli onödiga. En

motsvarande minskning i departementens, särskilt finansdepartementets,

arbetsbörda kan även åstadkommas, därest Kungl. Maj:t med fullföljande

av samma grundsatser även ger verk och myndigheter större rörelsefrihet

inom ramen för angivna maximibelopp.

Slutligen framtvingas genom ett dylikt förfarande en grundligare prövning

av frågan, vilka anslagsbehov som skola ges företräde framför andra.

Under nuvarande förhållanden, då varje detaljanslag behandlas för sig,

är det utomordentligt svårt att inom ramen för det forcerade budgetarbetet

företa en dylik granskning. Skulle däremot ett större belopp ställas till förfogande

för att för angivna ändamål fördelas av Kungl. Maj :t respektive

underlydande verk och myndigheter, blir det bättre Hd för denna prioritetsgranskning,

liksom det i varje särskilt fall blir nödvändigt alt väga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28 år 195S

3

anslagsbehoven mot varandra i stället för att helt enkelt försöka få igenom

ett i och för sig önskvärt anslag utan att gå in på några dylika jämförelser.

Mot detta resonemang invändes ofta, att en dylik sammanslagning av

mindre anslag skulle komma att minska riksdagens inflytande i statsverksamheten.

Så till vida är invändningen riktig, att riksdagen icke längre

skulle komma att fatta formliga beslut om en mängd detaljer, vilka för

närvarande underställas dess prövning. Man kan emellertid med skäl fråga

sig, huruvida riksdagsarbetet under nuvarande förhållanden ger möjlighet

för en verklig detaljgranskning av detta slag. I själva verket förhåller det

sig väl så, att det många gånger kan bli beroende på tillfälligheter i vad

mån sakprövning äger rum beträffande ett särskilt anslag. Någon möjlighet

för riksdagen att få tid för en verklig jämförelse mellan olika smärre anslagsbehov

och en avvägning dem emellan finnes knappast.

Å andra sidan är det uppenbart, att riksdagen varken kan eller bör helt

avstå från inflytande i dessa hänseenden. Det finns emellertid tvenne vägar

på vilka ett sådant inflytande även vid en ändrad praxis skulle kunna utövas.

Dels har riksdagen möjlighet att i efterhand uttala sig om Kungl.

Maj :ts åtgärder på området, en granskning som i så fall med fördel skulle

kunna anslutas till statsrevisionsarbetet. Dels kan riksdagen givetvis i sina

skrivelser uttala önskemål om prioritet för det ena eller andra ändamålet,

t. ex. med utgångspunkt från enskilda motioner.

Om man med utgångspunkt härifrån söker dra en gräns för de anslag,

vilka äro alltför små för att motivera detalj prövning från riksdagens sida,

synes det närmast lämpligt att man sätter gränsen vid anslag på 500 000

kronor. Dessa äro till antalet betydande, men deras sammanlagda belopp

är icke så stort att det på något avgörande sätt påverkar statsbudgetens

omfattning. Emellertid äro vissa bland anslagen av sådan art, att de likafullt

måste prövas av riksdagen. Så länge den nuvarande gränsen mellan

personanslag och sakanslag anses böra bibehållas, kan det sålunda knappast

vara möjligt att undandraga löneanslagen från riksdagens prövning.

Vissa andra anslag äro även grundade på särskilda författningar eller juridiskt

bindande överenskommelser och kunna således icke lämnas åt Kungl.

Maj :ts bedömning. I förevarande motion har sålunda anslag av nu nämnd

typ såvitt möjligt uteslutits. Skulle en närmare granskning ge vid handen,

att denna princip i något fall icke iakttagits, torde detta kunna korrigeras

vid utskottsbehandlingen. Bland de övriga växlar angelägenhetsgraden:

några äro otvivelaktigt nödvändiga, andra böra lämpligen bli beroende av

tillgång på medel, och i de flesta fall måste beloppet avgöras med hänsyn

till den sammanlagda medels tillgången.

En reform av budgetstrukturen ur här ifrågavarande synpunkter kan

sålunda lämpligen ta den formen, att man ur budgeten avför alla sakanslag

och bidragsanslag på 500 000 kronor eller därunder, vilka icke äro beroende

av särskilda författningar, och i stället företar en motsvarande uppräkning

av varje huvudtitels anslag för extra utgifter, inom vars ram det får ankomma

på Kungl. Maj:t att tillgodose de föreliggande medelsbehoven. Då

emellertid den föreslagna förändringen möjliggör bättre hushållning med

tillgängliga medel, torde i samband härmed totalbeloppet kunna nedräknas

med 20 procent. Kungl. Maj :t bör vidare vid varje budgetårs slut inför

riksdagen redovisa huru anslagen till extra utgifter använts under det

förflutna budgetåret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 28 år 1958

Utskottet. Huvudsyftet med de föreliggande motionerna är att ur statsbudgeten

skulle avföras sakanslag och bidragsanslag av en viss storlek,

vilka inte är beroende av särskilda författningar, varvid i stället skulle ske

en motsvarande uppräkning av varje huvudtitels anslag för extra utgifter,

inom vars ram det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att tillgodose de föreliggande

medelsbehoven. De anslag under de olika huvudtitlarna som i

enlighet med motionsyrkandet skulle avföras ur budgeten anges i en vid

motionerna fogad bilaga (tryckt vid motionen 11:377). Samtidigt med denna

överföring skulle emellertid enligt motionsyrkandet jämväl ske en nedräkning

av totalbeloppet med 20 procent.

Motionärerna framhåller såsom motivering för berörda yrkande, att den

svenska statsbudgeten efter hand kommit att bli alltmera detaljerad och

nu innefattar omkring 1 500 anslagsposter enbart på driftbudgeten. Enligt

motionärerna innebär det rikliga användandet av förslagsanslag och reservationsanslag,

vilket delvis nödvändiggöres genom uppsplittringen, att osäkerheten

om budgetutfallet på utgiftssidan likafullt är betydande. Om man

upphör med att som nu anvisa ett stort antal mindre anslag i själva budgeten

och i stället uppdrager åt Kungl. Maj :t att vid lämpligt tillfälle, antingen

vid budgetårets början eller efter hand därefter, anvisa ifrågavarande

medel, skulle enligt motionärerna icke obetydliga fördelar stå att

vinna. I detta sammanhang diskuteras i motionerna även frågan om riksdagens

inflytande på statsverksamheten, bl. a. mot bakgrunden av de möjligheter

som under nuvarande förhållanden föreligger för riksdagen att utöva

en verklig detaljgranskning av vissa anslag.

Enligt utskottets mening har i motionerna anförts vissa synpunkter som

är värda beaktande. Det lärcr inte kunna förnekas att den nuvarande statsbudgeten

i viss utsträckning upptar anslag eller anslagsposter, som måste

anses väl detaljerade och beträffande vilka riksdagens granskning i praktiken

framstår såsom övervägande formell. Det föreligger därför skäl att

underkasta den i motionerna väckta frågan om ett sammanförande av vissa

anslag för särskilda ändamål till större klumpanslag eu närmare undersökning,

med beaktande av de omständigheter som kan åberopas såväl för

som emot ett dylikt sammanförande och dess avgränsning. Utskottet vill

i detta sammanhang allenast erinra om den utveckling av ifrågavarande slag

som beträffande kapitalbudgeten förevarit i fråga om kommunikationsverken.

Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka de i motionerna framställda

yrkandena. Dessa innebär att riksdagen redan nu, alltså med verkan

fr. o. m. den 1 juli 1958, skulle ur budgeten avföra ett stort antal anslag,

som skulle i form av klumpanslag ställas till Kungl. Maj :ts förfogande. En

dylik genomgripande åtgärd kan utskottet inte förorda på grundval

av det framställda motionsyrkandet, bl. a. med hänsyn till den fördröjande

inverkan densamma skulle få på det f. n. inom vederbörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28 år 1958

b

utskott pågående budgetarbetet för nästa budgetår. Härtill kommer att

yrkandet i motionerna inte allenast innefattar ett tekniskt sammanförande

av de berörda anslagen till ett fåtal klumpanslag utan även

innebär en nedräkning av anslagens totalbelopp med 20 procent. Till ett

yrkande av sådan innebörd kan utskottet inte ta ställning utan närmare

utredning.

Med hänsyn till det anförda har utskottet likväl inte något att erinra mot

att den i motionerna väckta frågan göres till föremål för en närmare undersökning

genom Kungl. Maj :ts försorg. Utan att närmare ingå på frågan om

formen för en dylik undersökning vill utskottet endast erinra om den

under fjolåret tillsatta budgetkommittén, vilken har att utreda frågan om

en omläggning av riksdagens budgetarbete.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att motionerna I: 291 och II: 377, såvitt nu är ifråga, icke

må av riksdagen bifallas;

2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet i anledning av motionerna anfört.

Stockholm den 12 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gustaf Andersson, Ivar

Johansson, Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson,

Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist, Söderberg, Axel Johannes Andersson,

Mårtensson, Sunne och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Malmborg, Petterson i

Degerfors, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Staxäng, fröken Elmén, herrar

Rubbestad, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nildfors, fröken

Karlsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Gerhard Nilsson i Gävle och Lassinantti.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herr Staxäng, fröken Karlsson och herr Gerhard

Nilsson i Gävle, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna T: 291

och II: 377, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke, som på s. 4 börjar

med »Enligt utskottets», t. o. in. det stycke, som på s. 5 slutar med »riksdagens

budgetarbete», bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 28 år 1958

»Utskottet deiar de av motionärerna anförda synpunkterna. Det lärer

inte kunna förnekas, att den nuvarande statsbudgeten i stor utsträckning

upptar anslag eller anslagsposter, som måste anses väl detaljerade och beträffande

vilka riksdagens prövning i praktiken blir övervägande formell.

Såsom motionärerna anfört innebär även det rikliga användandet av

förslagsanslag och reservationsanslag, att osäkerheten om budgetutfallet

på utgiftssidan likafullt är betydande. Utskottet finner det sålunda lämpligt,

att alla sakanslag och bidragsanslag under visst belopp sammanföres

till större klumpanslag, inom vars ram det må ankomma på Kungl. Maj :t

att tillgodose de föreliggande medelsbehoven. Dessa klumpanslag bör vara

obetecknade.

Beträffande den övre gränsen för de anslag som sålunda bör sammanföras

till ett klumpanslag biträder utskottet likaledes det i motionerna förordade

beloppet, nämligen 500 000 kronor.

I motionerna yrkas såsom nämnts härutöver, att en nedräkning av totalbeloppet

skall ske med 20 procent. Såsom motiv härför anför motionärerna

bl. a., att det möter stora svårigheter att omkring ett år före

den nya budgetens ikraftträdande i detalj förutsäga medelsbehovet på alla

de olika poster varom här är fråga. Följden blir att verk, myndigheter och

andra institutioner i sina anslagsframställningar måste räkna med marginaler

för oförutsedda kostnadsökningar och att anslagsbehoven trots den

företagna budgetgranskningen ofta visar sig vara oriktigt beräknade. Sannolikt

förorsakas också ett visst slöseri av att de administrativa organen

kan anse sig ha intresse av att »göra slut på» anslaget före budgetårets

utgång, när det ändock inte får begagnas för andra ändamål inom verksamhetsområdet

som kunde betraktas såsom mer nödvändiga.

Även härutinnan instämmer utskottet med motionärerna. Den av utskottet

förordade förändringen möjliggör otvivelaktigt en bättre hushållning

med tillgängliga medel. Med hänsyn härtill och med beaktande i

övrigt av det oroande statsfinansiella läget finner utskottet det välbetänkt,

att en nedskärning av de ifrågavarande anslagens totalbelopp genomföres.

Utskottet beräknar att överflyttningen av medel från sak- och bidragsanslag

till extra utgiftsanslag skall medgiva en total minskning av

medelsbehovet med omkring 20 procent.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 291 och

II: 377, såvitt nu är ifråga,

1) godkänna i motionerna förordad överflyttning av medel

från sak- och bidragsanslag till extra utgiftsanslag, vilken

överflyttning beräknas medgiva en total minskning av medelsbehovet

med omkring 20 procent;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28 år 1958

7

2) besluta att Kungl. Maj :t vid budgetårets slut skall

till riksdagen lämna en redovisning för de extra utgiftsmedlens

användning under det förflutna budgetåret.»

2) av herr Rubbestad, som ansett att utskottet bort avstyrka motionerna

I: 291 och II: 377, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke, som på s. 4 börjar med

»Enligt utskottets», t. o. in. det stycke, som på s. 5 slutar med »riksdagens

budgetarbete», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka de i motionerna framställda

yrkandena. Ett bifall till motionerna skulle innebära att riksdagen, med

verkan fr. o. in. den 1 juli 1958, skulle ur budgeten avföra ett stort antal

anslag, som skulle i form av klumpanslag ställas till Kungl. Maj :ts förfogande.

En dylik genomgripande åtgärd kan utskottet inte förorda på

grundval av det framställda motionsyrkande!, bl. a. med hänsyn till den

fördröjande inverkan densamma skulle få på det f. n. inom vederbörande

utskott pågående budgetarbetet för nästa budgetår. Härtill kommer att

yrkandet i motionerna inte allenast innefattar ett tekniskt sammanförande

av de berörda anslagen till ett fåtal klumpanslag utan även innebär

en nedräkning av anslagens totalbelopp med 20 procent. Ett yrkande

av sådan innebörd kan utskottet inte biträda.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att motionerna I: 291 och II: 377, såvitt nu är ifråga, icke

må av riksdagen bifallas.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:80 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten, i vad motionerna hänvisats till statsutsk s. 1 i texten