Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1958/59 till överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1958-02-18 · 62 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 61 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1958/59 till överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande

anslag för budgetåret 1958/59 till överståthållarämbetet

och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Överståthållarämbetet och landsstaten

l:o) överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 141,

s. 364—370 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 januari 1958) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet,

vilka erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till

Överståthållarämbetet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 6 522 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 456 000 kronor.

För innevarande budgetår har genomförts en förstärkning av personalen

vid överståthållarämbetets trafiksektion. Denna tog dock huvudsakligen

sikte på en uppflyttning av redan befintliga tjänster. Svårigheterna för sektionen

till följd av arbetsbördans pågående och förutsebara stegring — vilka

bl. a. haft till följd att expeditionstiden för registreringsbevis uppgår till

mellan 1 V2 och 3 månader — nödvändiggör emellertid enligt departementschefens

mening en mera volymmässig förstärkning av personalen. Departementschefen

finner det däremot icke påkallat att förorda någon ändring av

de föregående år beslutade tjänsterna vid sektionen. Förstärkningen bör

sålunda ske i form av medelsanvisning till tillfällig personal. Härför beräknas

ett belopp av 70 000 kronor, vilket anses möjliggöra anställande av bl. a.

en extra befattningshavare i föredragandeställning. Med hänsyn till arbetsbördans

ökning förordas därjämte, att beloppet för tillfällig personal för

bilskattedebitering och för passärenden uppräknas med 24 000 kronor. För

vikariatsersättningar till ordinarie personal beräknas 11 600 kronor.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås vidare, att fyra

kontorsbiträdestjänster — en i Ao 5 för räkenskapsärenden, en i Ae 5 i

kassan för automobilskatt m. in., en i Ao 5 för vapenärenden och en i Ao 5

för utlänningsärenden — omändras till kanslibiträdestjänster i Ao 7.

I fråga om skatteavdelningen beräknas för tillfällig personal samt för

vikariats- och övertidsersättningar 12 000 respektive 12 180 kronor.

Fyra extra ordinarie kontorsbiträden vid kansliavdelningarna och ett

sådant biträde vid skatteavdelningen föreslås jämlikt grunderna för den

reglerade befordringsgången erhålla tjänster i Ao 5 fr. o. in. nästa budgetår.

Vad sålunda föreslagits medför en höjning av anslaget för kansliavdelningarna

med 110 000 kronor och för skatteavdelningen med 24 000 kronor.

Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för uppflyttningar i

löneklass och reglerad befordringsgång m. in. samt för 1957 års lönerevision

med 324 000 kronor för kansliavdelningarna och 608 000 kronor för

skatteavdelningen. Anslaget bör alltså uppräknas med 1 066 000 kronor och

sålunda i sin helhet bestämmas till 6 522 000 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts under För

flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda och i förevarande sammanhang

jämväl anmälda förslag om lönegradsuppflyttningar av tjänster.

Med hänsyn till ökningen under senare år av såväl kansliavdelningarnas

som skatteavdelningens arbetsuppgifter finner utskottet den föreslagna

personalförstärkningen väl motiverad, varför utskottet tillstyrker densamma.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka erfordras

i anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1958 föreslagit;
b)

fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,

förslagsvis .................. 83 300

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................. 4 041 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

49 500

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958 3

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 438 200

5. Representationsbidrag till överståthållaren . . 26 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 883 300

Summa kronor 6 522 000;

c) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 522 000 kronor.

2:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 142, s. 370—372), vilket innebär en med 37 100 kronor ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till överståthållarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 505 400

kronor.

3:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 143, s. 372—

384) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i

anledning av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 53 615 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 45 965 000 kronor.

I syfte att effektivisera arbetssättet genomfördes fr. o. m. den 1 januari

1953 en omorganisation av länsstyrelserna. Denna innebar bl. a., att en sektionsindelning

infördes och att ärendena i samband därmed delegerades för

att den kvalificerade personalen bättre skulle kunna utnyttjas. Under de

senaste åren har emellertid på många områden inträtt en så avsevärd

ökning av arbetsbördan, främst i fråga om ärenden, vilka kräver insats

av personal i föredragandeställning, att arbetsuppgifterna trots denna omorganisation

på många håll —- och därvid främst på landskanslierna —

vållar bekymmer. Speciellt kräver nykterhetsvårdsfrågorna och andra svårbemästrade

ärenden inom socialvårdsområdet stor arbetsinsats från den

kvalificerade personalens sida. Ehuru arbetsläget sålunda i och för sig

kunde motivera ett mera positivt ställningstagande i vissa fall, är departementschefen

dock med hänsyn till de krav på begränsning av statsutgifterna,

som måste uppställas i nuvarande läge, icke beredd att tillstyrka nya

tjänster annat än i ett par fall, där särskilda förhållanden gör detta motiverat.

Han förordar sålunda, att en tjänst som länsnotarie i reglerad befordringsgång

inrättas å landskansliet i eltvart av Malmöhus och Norrbottens

län. I förstnämnda länet har nykterhetsvårdsmålen en särskilt stor omfatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ning och i Norrbotten påkallar de för länet speciella förhållandena en utökning

av juristpersonalen. Vidare upptages medel till avlöning av ytterligare

en icke-ordinarie landskanslist å landskansliet i Uppsala län.

Liksom för innevarande budgetår anses medel böra anvisas till fortsatt

anställande av en extra länsnotarie å landskansliet i Västernorrlands län

för arbetsuppgifter på grund av vattenregleringar m. in.

För fullföljande av vissa för Norrbottens län viktiga initiativ och utredningar

har under sakkunnigposten anvisats 15 000 kronor för innevarande

budgetår för ersättning till särskild sakkunnig. Då det är av vikt att dessa

utredningar kan fullföljas, upptager departementschefen även för nästa

budgetår ett motsvarande belopp härtill. Eftersom utredningarna även berör

det länsstyrelsen av Kungl. Maj :t givna uppdraget rörande Tornedalens och

Överkalixbygdens försörjning medelst befintliga naturtillgångar, föreslås

liksom för innevarande budgetår eventuella kostnader utöver det här beräknade

beloppet få bestridas från vederbörligt kommittéanslag.

Yrkanden från vissa län om förstärkning av taxeringspersonalen och

ytterligare tjänster för prövningsnämndskanslierna anser sig departementschefen

icke kunna tillstyrka, innan erfarenheter vunnits om verkningarna

av den fr. o. m. innevarande år genomförda ändringen av taxeringsorganisationen.

I enlighet med förslag av statens organisationsnämnd i samband med

den i föregående års statsverksproposition (XI ht, s. 414) redovisade organisationsundersökningen

vid länsstyrelsernas landskanslier föreslås, att —

i likhet med vad som fr. o. in. innevarande budgetår skett i Stockholms län

— en länsassessorstjänst i Ao 24 i utbyte mot en länsnotarietjänst i befordringsgången

inrättas å landskansliet i vartdera av Malmöhus samt Göteborgs

och Bohus län. Tjänsterna avses för allmänna sektionen. Å befattningshavarna

anses böra ankomma att med eget ansvar handlägga vissa ärendegrupper

i sektionschefens ställe. Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor föreslås vidare, att en landskanslisttjänst i Ao 15 å taxeringssektionen

i Gotlands län omändras till förste landskanslisttjänst i Ao 19, att en

kontorsbiträdestjänst i Ao 5 å taxeringssektionen i Kristianstads län omändras

till kanslibiträdestjänst i Ao 7 samt att två kontorsbiträdestjänster

i befordringsgången, en — för tjänstgöring å landsfogdeexpeditionen avsedd

— å landskansliet i Gotlands län och en å uppbördssektionens folkbokföringsdetalj

i Kristianstads län omändras till kanslibiträdestjänster i Ae 7.

Med hänsyn till bl. a. arten av förekommande arbetsuppgifter och de

krav, som måste ställas på vederbörande, förordas slutligen, att för sekreterarna

hos landshövdingarna inrättas 24 kontoristtjänster i Ao 9 i utbyte

mot, i Gotland en kontorsbiträdestjänst i befordringsgången och i övriga län

kanslibiträdestjänster i Ao 7. Tjänsterna bör i personalplanen knytas till de

avsedda arbetsuppgifterna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

5

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången, bör antalet ordinarie

kontorsbiträdestjänster minskas med 31 till 360 och antalet ordinarie

telefonisttjänster ökas med en till 29.

De i det föregående framlagda förslagen innebär en kostnadsökning med

i runt tal 88 000 kronor.

I anslutning till de år 1956 godkända riktlinjerna för en ändrad taxeringsorganisation

— vilken bl. a. innebär att för taxeringen i första instans

av rörelseidkare och vissa andra skattskyldiga skall inrättas en eller flera

särskilda nämnder i fögderierna och städerna med egen uppbördsförvaltning

samt att granskningsarbetet i dessa nämnder i första hand skall ombesörjas

av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter, med hjälp av

biträden för rutingöromålen — upptogs i föregående års statsverksproposition

(XI ht, s. 417) frågan om taxeringsassistentorganisationen. Det uttalades

därvid bl. a., att taxeringsassistenterna borde anställas som statliga

tjänstemän även i städerna med egen uppbördsförvaltning, att antalet tjänstemän

vid fullt utbyggd organisation kunde beräknas till i runt tal 275, men

att någon tidtabell för utbyggnaden, bl. a. av rekryteringsskäl, ej kunde

fastställas. Mot dessa uttalanden gjorde riksdagen ingen erinran. — I enlighet

med departementschefens förslag har inrättats 50 taxeringsassistenttjänster

i Ao 17 fr. o. m. den 1 januari 1958.

Ehuru vissa personalsvårigheter för länsstyrelserna kan befaras uppkomma,

bör enligt departementschefens mening med hänsyn till angelägenheten

av att effektivisera taxeringsväsendet uppbyggnaden av organisationen

fortsätta även nästa budgetår. Därför föreslås att ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster

i Ao 17 inrättas. Bl. a. med hänsyn till den avsedda

kursverksamheten för utbildning av landskanslister anses de böra inrättas

först fr. o. in. den 1 januari 1959. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t

att bestämma, var tjänsterna skall placeras. Kostnadsökningen under nästa

budgetår för dessa tjänster utgör i runt tal 430 000 kronor.

Vid framläggande av förslag i föregående års statsverksproposition (XI ht,

s. 416) om inrättande av vissa högre bilrädestjänster förutsatte departementschefen,

att den av statens organisationsnämnd på grundval av dess

undersökningar rekommenderade omläggningen av arbetsformerna på

landskanslierna skulle möjliggöra en avveckling av den därstädes anställda

extra biträdespersonalen. Efter verkställda beräkningar anmäler nu departementschefen,

att han finner det möjligt att av denna anledning nedräkna

beloppet för tillfällig personal med 400 000 kronor, motsvarande avlöning

till ett 50-tal extra kontorsbiträden.

I propositionen har redovisats en inom inrikesdepartementet upprättad

promemoria angående länsstyrelsernas behov av arbetskraft med statistiskekonomisk

utbildning. De i denna promemoria gjorda uttalandena har understrukits

eller lämnats utan erinran av samtliga remissorgan. En försöksverksamhet

på delta område skulle enligt departementschefens mening

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

bidraga till att allsidigare belysa fler angelägna samhällsproblem. Ej minst

för kommunernas verksamhet anses den komma att innebära påtagliga

fördelar. Departementschefen är dock icke beredd att för nästa budgetår

upptaga något särskilt belopp för ändamålet. Han förutsätter emellertid, att

en begränsad försöksverksamhet får anordnas, om och i den mån så kan ske

inom ramen för eljest anvisade medel. Det föreslås under angivna förutsättning

få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med

118 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för uppfinningar

i löneklass och reglerad befordringsgång samt 1957 års lönerevision

m. m. med 7 532 000 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas

med 7 650 000 kronor till 53 615 000 kronor. I personalförteckningen

bör vidtagas de ändringar, som påkallas av vad i det föregående anförts

och föreslagits.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts under För

flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda och i förevarande sammanhang

jämväl anmälda förslag om lönegradsuppflyttningar av tjänster.

Den anslagsökning, som föreslås i anslutning till länsstyrelsernas äskanden,

uppgår till 88 000 kronor. Å andra sidan nedräknas, i anledning av den

av 1957 års riksdag godkända omläggningen av arbetsformerna på landskanslierna,

beloppet för tillfällig personal med 400 000 kronor. Utskottet

har icke funnit anledning till erinran mot dessa förslag.

För fortsatt utbyggnad av taxeringsväsendet i första instans i enlighét

med 1956 års riksdagsbeslut om en ändrad taxeringsorganisation föreslås

vidare, att från och med den 1 januari 1959 inrättas ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster

för granskning av vissa mera svårbedömbara deklarationer.

Med hänvisning till de av riksdagen i nyssnämnda sammanhang godkända

riktlinjerna för en utbyggnad av taxeringsväsendet tillstyrker utskottet

jämväl nu ifrågavarande förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag även i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i

anledning av de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1958 framlagda

förslagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 1 025 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

2.

3.

4.

Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
-

28 050 000

238 000

5.

6.

7.

da av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m.,

förslagsvis .................. 61 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .............. 162 000

c. Ersättning till inkvarteringsche
fer,

förslagsvis .............. 17 000

d. Ersättning till vägtrafikombud,

förslagsvis ................. 105 000 345 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................

Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän

(representationsbidrag till landshövdingarna),

förslagsvis ..................

Rörligt tillägg, förslagsvis ..............

16 600 000

427 000

6 930 000

Summa kronor 53 615 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 53 615 000 kronor.

4:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 144, s. 384), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

5:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 145, s. 384 och 385), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 335 000

kronor.

6:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 146, s. 385

388) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 735 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 605 000 kronor.

Länsstyrelsernas del av anslaget är för innevarande år fastställd till

6 917 000 kronor, varav 1 085 000 kronor för bränsle, lyse och vatten,

5 532 000 kronor för övriga expenser för eget behov och 300 000 kronor

för expenser för annat än eget behov. I beloppet till övriga expenser för

eget behov ingår 844 000 kronor för vissa engångsutgifter — 607 000 kronor

föi televäxlar samt möbler och inventarier till nya landstatsbyggnader

och 237 000 kronor för möbler och kontorsmaskiner till den personal, som

nyanställts för förstärkning av taxeringsorganisationen — varav 228 000

kronor ej kommer att tagas i anspråk under budgetåret på grund av försenade

byggnadsarbeten. För nästa budgetår anses posten till bränsle, lyse

och vatten med hänsyn till koslnadsstegringar och ytterligare utökade

lokalutrymmen böra uppräknas till 1 194 000 kronor. Jämväl för övriga

expenser för eget behov kräves ökad medelsanvisning på grund av höjda

städningslöner och telefonavgifter samt vissa andra prisstegringar. Med

hänsyn till att erforderligt belopp för utgifter av engångskaraktär är mindre

an för löpande budgetår, anses höjningen dock kunna begränsas till 53 000

kronor. Posten upptages därför till 5 585 000 kronor. Häri ingår som utgifter

med anledning av nybyggda tjänstelokaler i Hallands och Kopparbergs

län 200 000 kronor för teleanläggningar och 310 000 kronor för möbler

och andra inventarier samt flyttningskostnader. På grund av företagande

behov av nya bilar har därjämte räknats med utbyte av tjänstebilarna

i fem län. Till expenser för annat än eget behov upptages med

hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren 297 000 kronor.

Länsstyrelsernas del av anslaget skulle alltså bestämmas till 7 076 000

kronor.

Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga

av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,

uppbördskort och debetsedlar anses böra beräknas oförändrat

400 000 kronor. Till bestridande av de kostnader, för vilka byggnadsstyrelsen

beräknat medel, upptages 170 000 kronor.

Mot länsstyrelsernas utbildningsnämnds förslag till kursverksamhet för

landskanslister och vissa biträden har departementschefen ingen erinran.

Det får med hänsyn till utbyggnaden av taxeringsorganisationen anses erforderligt,

att kurserna för landskanslister å landskontor in. fl. dubbleras även

under nästa budgetår. För ifrågavarande ändamål beräknas 77 800 kronor.

Medelsbehovet för länsstyrelsernas antagningsnämnds verksamhet anses

böra uppräknas med 1 700 kronor till 6 200 kronor.

Departementschefen anser det vara värdefullt att den personal, som

utsetts att utgöra länsstyrelsernas sektioner för psykologiskt försvar, kan

samlas till sammanträden och kurser. För ändamålet beräknas ett belopp

av 5 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 7 735 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

9

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, förutsätter att alla möjligheter att åstadkomma

besparingar under förevarande anslag omsorgsfullt tillvaratages samt att

överskridande medges endast undantagsvis på grund av förhållanden, som

icke kunnat förutses vid anslagsberäkningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 735 000 kronor.

7:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 147, s. 388), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 200 000

kronor.

8:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 148,

s. 388—391) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 193 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 692 000 kronor.

Riksåklagarämbetets äskanden innebär, att medel beräknats för att möjliggöra

en utökning av vikariekadern -— ambulerande assistenter — inom

landsfogdeorganisationen med tre befattningshavare utöver de sju assistenter,

som skall finnas enligt föregående års beslut. Då arbetsläget inom

organisationen är bekymmersamt, anser sig departementschefen böra godtaga

detta förslag och upptager därför medel i enlighet härmed. Det belopp,

varmed uppräkning sålunda skett, anses dock böra få disponeras endast

efter Kungl. Maj :ts särskilda medgivande. Därjämte föreslås att 20 000

kronor i grundlön beräknas för vikariatsersättningar till assistenterna.

Medelsbehovet av grundlöner för aspirantorganisationen utgör enligt

ämbetets beräkningar, för tio ambulerande assistenter 177 960 kronor, för

utbildning av tio i tjänst varande aspiranter 100 000 kronor, för tio aspiranter,

som beräknas bliva antagna fr. o. in. den 1 oktober 1957, 156 480

kronor samt för tio aspiranter, som förutsättes komma att antagas den 1

juli 1958, 144 600 kronor, tillhopa 579 040 kronor eller i runt tal 580 000

kronor.

Ämbetets beräkning liksom länsstyrelsernas uppskattning av medelsbehovet,

1 504 000 kronor, föranleder ingen erinran från departementschefens

sida. I äskade belopp för icke-ordinarie personal ingår arvode till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

juris kandidater under tillhopa 12 månaders tjänstgöring å landsfogdeexpedition

jämlikt 20 § domsagostadgan.

Vad sålunda föreslagits medför en ökning av medelsbehovet med 84 600

kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuPPflyttningar

m. m. samt 1957 års lönerevision med 416 400 kronor. Anslaget

bör alltså höjas med 501 000 kronor och således bestämmas till

2193 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förslaget om utökning

av antalet s. 1c. ambulerande assistenter. Då även anslagsberäkningen

kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

.................................... 754 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 1 139 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 300 000

Summa kronor 2 193 000;

b) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 193 000 kronor.

9:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 149, s. 392), vilket innebär en med 33 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 390 000

kronor.

10ro) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 150,

s. 392 och 393) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för häradsskrivarna in. fl., som

föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 18 020 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 263 000 kronor.

Departementschefen föreslår att ytterligare 27 extra ordinarie kontorsbiträden

enligt grunderna för reglerad befordringsgång erhåller ordinarie

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

11

tjänst i Ao 5 fr. o. m. nästa budgetår. Antalet sådana tjänster skulle därefter

uppgå till 461.

Under anslaget till länsstyrelsernas avlöningar har departementschefen

för fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen i första instans förordat

inrättande av ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster i Ao 17 fr. o. m. den

1 januari 1959. Vid 1956 års beslut om förstärkning av taxeringsorganisationen

förutsattes, att en ny biträdestjänst skall inrättas för varje taxeringsassistenttjänst.

I städerna med egen uppbördsförvaltning skall dock

dessa biträdestjänster vara kommunala. Enär det får förutsättas, att vissa

av de föreslagna nya taxeringsassistenttjänsterna kommer att tillsättas i

sådana städer, anses erforderliga antalet biträden komma att understiga

50. Å andra sidan anses övervägande flertalet taxeringsassistenter böra

placeras i fögderierna, där behovet av förstärkning med specialister för

granskning av mera svårbedömda deklarationer i allmänhet är mera framträdande

än i de större städerna. Med hänsyn härtill räknas med 45 nya

biträden i reglerad befordringsgång fr. o. m. den 1 januari 1959.

Detta förslag innebär ett ökat medelsbehov med 190 000 kronor. Härtill

kommer den automatiska utgiftsstegringen för uppflyttningar i löneklass

och reglerad befordringsgång m. m. samt 1957 års lönerevision med tillhopa

2 567 000 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas med

2 757 000 kronor till 18 020 000 kronor. I personalförteckningen bör vidtagas

de ändringar, som påkallas av förslaget i det föregående.

Utskottet har under punkten 3 tillstyrkt en fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen

i första instans med ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster

i Ao 17 från och med den 1 januari 1959. Som en följd härav bör,

i enlighet med tidigare beslutade principer, ytterligare ett antal biträdestjänster

i reglerad befordringsgång inrättas från samma tidpunkt. Mot det

av departementschefen beräknade medelsbehovet härför har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3

januari 1958 föreslagen ändring i personalförteckningen för

häradsskrivarna m. fl.;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 6 035 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 9 668 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 317 000

Summa kronor 18 020 000;

c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 18 020 000 kronor.

11 :o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 151, s. 393 och 394), vilket innebär en ökning av anslaget

med 81 000 kronor, främst på grund av merkostnader i anledning av utbyggnaden

av taxeringsorganisationen och ökade resekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 963 000 kronor.

12:o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 152,

s. 394 413) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som

föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för landsfiskalerna in. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Landsfiskalerna in. fl.: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25 613 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 22 310 000 kronor.

Den nuvarande landsfiskalsorganisationen har gällt sedan den 1 januari

1952. I fråga om personalbehovet samt fördelningen mellan landsfiskalsdistrikten

av tjänster i olika löneställning grundar den sig i allt väsentligt

på arbetsstatistiken för år 1949. Sedan dess har inträtt en betydande —■

och alltjämt fortgående — ökning av landsfiskalernas arbetsbörda, bl. a.

genom motorfordonstrafikens stegring och den ökade brottsligheten. Jämväl

den inbördes ordningen distrikten emellan i fråga om arbetsbelastningen

har i ej ringa grad ändrats. Utvecklingen har för många distrikt medfört

betydande arbetssvårigheter, för vilkas avhjälpande tillfällig personal måst

anställas. Förhållandena har avspeglats i den arbetsstatistik, som för varje

år infordras från landsfiskalerna, och svårigheterna har de senaste åren

föranlett ett flertal framställningar om personalförstärkningar. I vissa fall

har därvid framhållits, att behovet av kvalificerad biträdeshjälp vuxit på

grund av att landsfiskalerna med hänsyn till arbetsbördans ökning måste i

allt större utsträckning till biträdespersonalen överlåta göromål, som kan

delegeras till underordnade befattningshavare. I andra framställningar har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

13

betonats svårigheten att för vikariats- och andra tillfälliga behov erhålla

extra biträden med tillräcklig arbetsrutin.

1956 års landsfiskalsbiträdesutrednings undersökningar har bekräftat de

sålunda antydda förhållandena. Utredningen har ansett sig kunna konstatera,

att ökningen av arbetsbördan i många fall nödvändiggör en mera permanent

förstärkning av biträdespersonalen, men att förefintlig personaluppsättning

i andra fall visar sig motsvara behovet och t. o. in. vid vissa

kontor kan anses något för stor.

Enligt departementschefens mening får denna utredningens uppfattning

anses riktig och — i anseende till den allmänna utveckligen under senare

år — naturlig. Uppenbarligen måste, allmänt sett, arbetsbördan ha väsentligt

stegrats i distrikt med tätorter och livlig samfärdsel, medan arbetsmängdsökningen

i distrikt av annan struktur, främst de rena landsbygdsdistrikten,

motverkas av befolkningsminskning.

Det av utredningen med utgångspunkt från denna uppfattning framlagda

förslaget till biträdesorganisation, vars riktlinjer och allmänna utformning

i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran i remissyttrandena,

anser sig departementschefen kunna i stort sett biträda. På ett par

punkter är han dock icke beredd att förorda en omedelbar förstärkning

i den utsträckning förslaget innebär utan föreslår en successiv utbyggnad

av organisationen.

I fråga om sammanlagda antalet egentliga biträdestjänster innebär förslaget

en utökning av 37 i förhållande till nu gällande personalplan och det

antal extra biträden, som fanns anställda vid tidpunkten för utredningens

undersökningar. Departementschefen anser sig icke böra ifrågasätta någon

ökning av detta föreslagna antal, oaktat i ett par remissyttranden uttalats,

att utredningens beräkningar måste anses för snäva. Härvidlag framhålles,

att utredningen vid utarbetandet av den till grund för beräkningen

av personalbehovet liggande poängskalan får anses ha tagit skälig hänsyn

till den tid, som normalt bör åtgå för utförandet av de olika arbetsuppgifterna,

och att beräkningarna visat sig relativt väl stämma med de iakttagelser

utredningen gjort vid studier av arbetsförhållandena vid vissa kontor,

bl. a. i ett norrlandslän. Departementschefen förutsätter vidare, att alla

möjligheter till arbetsbesparande rationalisering av arbetssättet tillvaratages.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de olika detaljerna

i förslaget.

Utredningens uttalanden om behovet av e. o. landsfiskaler anses böra

beaktas vid prövning från fall till fall av framställningar rörande sådana

tjänster. Härutinnan hänvisas till ställningstagandet i det följande till länsstyrelsernas

äskanden.

Med hänsyn till personalläget är departementschefen f. n. icke beredd

att föreslå någon utökning av antalet biträdande landsfiskalstjänster. Om
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

flyttning av sådana tjänster anses böra ske i den utsträckning detta låter

sig lämpligen göra. För att bereda Kungl. Maj :t möjlighet till prövning i

detta hänseende har länsstyrelserna ålagts anmälningsskyldighet rörande

vakanser i vissa distrikt. Länsstyrelserna anses emellertid även i andra fall

vid förekommande behov böra överväga möjligheterna till omflyttning av

tjänster.

För att avhjälpa arbetssvårigheterna för distrikten i »mellanklassen»

d. v. s. de distrikt, som i arbetshänseende ligger närmast under distrikten

med biträdande landsfiskalstjänst, föreslår utredningen inrättande av särskilda

tjänster över de egentliga biträdestjänsterna för mera kvalificerade

arbetsuppgifter främst i fråga om brottmålen. Departementschefen delar

utredningens uppfattning om behovet av kvalificerad arbetshjälp i den kategori

distrikt varom här är fråga. För just dessa distrikt anses arbetsutvecklingen

ha åstadkommit de största svårigheterna. Liksom utredningen

anser departementschefen vidare, att frågan om denna arbetshjälp får lösas

genom att organisationen tillföres en ny tjänstetyp. Enligt hans mening kan

nämligen dessa distrikt ej heller i ett läge med bättre tillgång på utbildad

personal förstärkas med biträdande landsfiskalstjänster i nämnvärd utsträckning,

eftersom det nuvarande förhållandet mellan antalet sådana

tjänster och antalet landsfiskalstjänster av befordringsskäl hör bibehållas

i stort sett oförändrat.

Utredningens uttalanden i fråga om kompetens och utbildning in. m. för

ifrågavarande tjänster väsentligen allmän duglighet och lämplighet i

förening med erfarenhet av arbetet inom arbetsområdet samt teoretisk utbildning

motsvarande realexamen — föranleder ingen erinran.

Enligt förslaget skulle tjänsterna placeras som extra ordinarie i 12 lönegraden.

Häremot har invändningar rests av flertalet remissorgan, vilka hävdat,

att denna lönesättning måste anses för låg i förhållande till arbetsuppgifternas

art och för att kunna locka önskvärda aspiranter. Avsaknaden

av möjlighet till ytterligare befordran komme vidare att medföra risk för

avgång till bl. a. polisväsendet. Dessa synpunkter anses böra beaktas. Tjänsterna

bör därför enligt departementschefens mening inrättas som landskanslisttjänster

i reglerad befordringsgång (Af 9—Ae 13). Härigenom

vinnes vissa fördelar. Man får sålunda en inom landsstaten redan befintlig

tjänstetyp, som för övrigt har sin direkta parallell inom häradsskrivarorganisationen.

Vidare erhålles en naturlig befordringsmöjlighet för därtill

lämpliga genom att befattningshavarna i likhet med andra icke-ordinarie

landskanslister efter utbildning bör kunna erhålla landskanslist- och förste

kanslisttjänster vid länsstyrelserna, främst å landskanslierna, vilket torde

befrämja rekryteringen.

Utredningens förslag i fråga om kanslisttjänsterna avser ett antal av 31,

varav sex ambulerande. Departementschefen är ej beredd att redan för nästa

budgetår föreslå inrättande av hela detta antal tjänster. Med hänsyn till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

15

rekryteringsmöjligheterna och till att det här rör sig om en helt ny anordning,

rörande vars verkningar erfarenheter saknas, anser han sig icke för

nästa budgetår böra upptaga medel till avlöning av fler än 21 icke-ordinarie

landskanslisttjänster, varav tre ambulerande.

I fråga om biträdena i övrigt har utredningen föreslagit att främsta biträdestjänsten

normalt skall vara kontoristtjänst. För de allra största kontoren

bör dock inrättas kansliskrivartjänster, medan kanslibiträde avses för

vissa mindre kontor och kontor med kanslisttjänst. Departementschefen

ansluter sig i princip till detta förslag men förordar i fråga om kontoristtjänsterna

en successiv utbyggnad av organisationen. Utredningens förslag

om en biträdesreserv i länen för vikariatstjänstgöring och andra tillfälliga

behov anses enligt de erfarenheter, som vunnits av den hittills tillämpade

försöksmässiga anordningen, innebära en praktisk lösning och bör enligt

departementschefens uppfattning genomföras. Befattningshavarna bör av

skäl, som utredningen redovisat, få kanslibiträdesställning.

Enligt utredningen bör främsta biträdestjänsten å landsfiskalskontoren

vara ordinarie, vilket innebär att samtliga kansliskrivar- och kontoristtjänster

skulle ordinariesättas. Detta skulle också gälla kanslibiträdestjänst

vid kontor med landskanslist. I fråga om övriga kanslibiträdestjänster bör

ordinariesättning ske, i den mån tjänsterna anses permanent behövliga

och ovisshet om vederbörande kontors framtida organisation ej påkallar

mindre fast anställningsform. Departementschefen ansluter sig i princip

härtill såvitt avser högsta på ett kontor förekommande biträdesgrad. Han

anser sålunda, att främsta biträdestjänsten samt kanslibiträdestjänst vid

kontor med endast ett biträde eller endast ett heltidsanställt biträde bör vara

ordinarie. Även härutinnan anses emellertid förslaget böra genomföras successivt.

Vid övriga kontor däremot bör kanslibiträdestjänsterna enligt departementschefens

mening vara extra ordinarie.

I överenstämmelse med det förut anförda bör fr. o. m. nästa budgetår

inrättas tio kansliskrivartjänster i Ao 10. Därjämte beräknas medel för 60

nya kontoristtjänster och föreslås tillika, att antalet ordinarie sådana tjänster

i Ao 9 ökas med 60. Till följd av detta ställningstagande bör vidare —

inom den antalsmässiga biträdesramen enligt utredningens förslag — medel

beräknas för 120 kanslibiträden utöver det av utredningen föreslagna

antalet.

Å Kung], Maj:t föreslås få ankomma att bestämma var de nya ordinarie

tjänsterna skall placeras och meddela de beslut, som erfordras för att genomföra

organisationen.

Förslagen i det föregående medför en kostnadsökning av i runt tal 475 000

kronor. Härav ingår i anslaget för löpande budgetår 450 000 kronor, som

för budgetåren 1956/57 och 1957/58 anslagits till provisorisk förstärkning

av organisationen. Erforderlig ytterligare medelsanvisning skulle således

utgöra 25 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

I anslutning till länsstyrelsernas äskanden förordar departementschefen

med hänsyn till arten och omfattningen av föreliggande arbetsuppgifter, att

tjänster som e. o. landsfiskal i Ae 21 inrättas i Svartlösa (hos polischefenåklagaren)

och Avesta distrikt, i sistnämnda fallet i utbyte mot förefintlig

biträdande landsfiskalstjänst. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor föreslås vidare, att tjänsten som landsfiskal (polischef-åklagare)

i Borlänge distrikt uppflyttas från Ao 23 till Ao 24. För Kolsva distrikt, vilket

i fråga om utmätningsärenden tillförts Köpings stad fr. o. m. den 1 januari

1958, beräknas medel utöver vad som följer av biträdesutredningens förslag

till avlöning av ett kanslibiträde och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vad nu förordats medför en kostnadsökning med i runt tal 25 000 kronor.

På grund av ändrade förhållanden genom sammanslagning av Bodens

och överluleå distrikt föreslås slutligen en landsfiskalstjänst i Ao 21 utbytt

mot tjänst som e. o. landsfiskal i Ae 21.

De nu framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen

med 50 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för

uppfinningar i löneklass och reglerad befordringsgång, vissa föregående

år beslutade lönegradshöjningar för landsfiskalerna m. m. samt 1957 års

lönerevision med tillhopa 3 253 000 kronor. Anslaget bör alltså uppräknas

med 3 303 000 kronor och i sin helhet bestämmas till 25 613 000 kronor.

I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som påkallas av vad

departementschefen anfört och föreslagit.

Utskottet. Kungl. Maj :t föreslår under denna punkt, på grundval av verkställd

utredning, en förstärkning av landsfiskalernas biträdesorganisation.

Förstärkningen innebär dels att 21 icke-ordinarie landskanslisttjänster inrättas

vid vissa landsfiskalskontor, dels att det totala antalet biträden

utökas med 37 i förhållande till gällande personalplan och befintliga, mera

stadigvarande anställda biträden. Då riksdagen tidigare för budgetåren

1956/57 och 1957/58 anvisat sammanlagt 450 000 kronor för provisorisk

förstärkning av organisationen, erfordras emellertid för ändamålet en ytterligare

medelsanvisning av endast 25 000 kronor. De i anslutning till länsstyrelsernas

äskanden framlagda förslagen föranleder en kostnadsökning

med samma belopp.

Utskottet, som i tidigare sammanhang framhållit ökningen av landsfiskalernas

arbetsbörda, främst genom trafikens stegring och den ökade

brottsligheten, tillstyrker den föreslagna permanenta förstärkningen av

biträdespersonalen. Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit

har icke heller givit utskottet anledning till erinran.

I sitt utlåtande nr 14 har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om

uppflyttning av tjänsten som landsfiskal i Borlänge distrikt från Ao 23 till

Ao 24.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

17

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för landsfiskalerna m. fl., som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ...............................

12 385 000

2.

Avlöningar till icke-ordinarie personal, för-

slagsvis ...............................

9 065 000

3.

Arvoden till landsfiskalselever m. fl., för-

slagsvis ................................

800 000

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis................

3 363 000

Summa kronor 25 613 000;

c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 25 613 000 kronor.

13:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 153, s. 413 och 414), vilket innebär en med 13 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

3 738 000 kronor.

Polisväsendet

14:o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

154, s. 415—418) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl.,

vilka föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statspolisintendenten m. fl., att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Statspolisintendenten

m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 256 000 kronor, därav 450 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 964 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av motorfordonsbeståndet vid statspolisens av
2

—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 32

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

delning i Göteborg förordar departementschefen inrättande därstädes av

en garageförmanstjänst i Ae 9. Vidare föreslås inrättande av en tjänst

som telefonist vid ifrågavarande avdelning. Tjänsten bör tills vidare placeras

såsom extra med lönegradsplacering enligt kungörelsen angående

reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst.

Ytterligare föreslås inrättande av nio kontor sbi trädest jänster i reglerad

befordringsgång, av vilka fem är avsedda för ordningspolissektioner och

fyra för kriminalpolissektioner, förändring av tjänstetiteln för biträdande

polisintendenten i Ao 26 till polisintendent samt extraordinariesättning av

tjänsten som garageförman i Malmö.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att sex kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 eller i reglerad befordringsgång vid avdelningarna i

Stockholm, Linköping, Malmö, Göteborg, Gävle och Sundsvall uppflyttas

till kanslibiträdestjänster i Ao 7 resp. Ae 7.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör fem kontorsbiträden

uppföras på ordinarie stat.

För att möjliggöra tillhandahållande av tillfällig biträdespersonal till de

olika statspolisavdelningarna anses 20 000 (+ 10 000) kronor böra ställas

till statspolisintendentens förfogande.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med 115 600

kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för dels löneklassuppflyttningar

och kallortstillägg med 13 700 kronor, dels ock 1957

års lönerevision med 162 700 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas

med 292 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (964 000 + 292 000)

1 256 000 kronor. Härav anses ett belopp av 450 000 kronor böra avräknas

mot automobilskattemedlen. I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar,

som påkallas av vad departementschefen anfört och föreslagit.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda

förslag om uppflyttning av sex kontorsbiträdestjänster i Ao 5 eller i reglerad

befordringsgång till kanslibiträdestjänster i Ao 7 respektive Ae 7, har

inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts under denna

punkt framlagda förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statspolisintendenten m. fl. som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1958 förordat;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

19

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader

för hans pensionering, förslagsvis . . 49 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 283 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 760 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 162 600

Summa kronor 1 256 000;

c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 256 000 kronor,

därav 450 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 155, s. 419—421) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:

Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 893 000 kronor, därav 716 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 840 000 kronor.

Med utgångspunkt från vad i det följande förordas i fråga om ytterligare

utbyggnad av ordningsstatspolisen tillstyrker departementschefen att för

utökning av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett belopp

av 140 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 5 större och 5 mindre

bilar.

För kriminalstatspolisen föreslås inköp av 3 mindre bilar. Härför beräknas

33 000 kronor.

Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheter, som vunnits beträffande

motorcyklarnas användbarhet i trafikövervakningen, föreslås att för nästa

budgetår medel beräknas för anskaffande av 18 motorcyklar till en kostnad

av 81000 kronor.

För förnyelse av bilar och motorcyklar beräknas ett belopp av 615 000

kronor.

I enlighet med det anförda skulle för inköp av motorfordon åtgå (140 000

+ 33 000 + 81 000 + 615 000) 869 000 (+ 53 000) kronor.

För inköp av ridhästar m. m. upptages oförändrat belopp, 24 000 kronor.

Vid bifall till nu framlagda förslag skulle anslaget för nästa budgetår

upptagas till (869 000 + 24 000) 893 000 (+ 53 000) kronor. Härav anses

716 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1938

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Inköp au

motorfordon m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 893 000 kronor, därav 716 000 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.

16 :o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt 156, s. 421—424) föreslagit riksdagen att

till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 735 000 kronor, därav

1 820 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 378 000 kronor.

Anslagsposten till underhåll och vård av vissa av statspolisens hästar,

vilken post för innevarande budgetår upptagits med 35 000 kronor, synes

med hänsyn till belastningen böra minskas till 30 000 (—5 000) kronor.

Av samma skäl upptages anslagsposten till polishundorganisationen till

oförändrat belopp, 28 200 kronor.

Till underhåll och drift av motorfordon m. in. beräknas 2 124 000

(+ 476 000) kronor.

Till statspolismännens utbildning i skjutning med tjänstevapen in. in.

beräknas 3 000 (+ 200) kronor.

Under anslagsposten till expeditionskostnader m. in. upptager departementschefen

för löpande utgifter 265 000 kronor. I detta belopp har

medräknats vissa kostnader för underhåll och vård av apparatur m. m.

Vidare beräknar han för kontorsmaskiner och ljudupptagningsapparater

30 000 kronor, för kriminalteknisk utrustning 10 000 kronor, för fotografisk

utrustning 10 000 kronor, för underhåll av vapen 3 800 kronor, för

säkerhetsselar 30 000 kronor, för bärbara högtalare 5 000 kronor, för skottsäkra

västar 1 000 kronor, för nyanskaffning och förnyelse av möbler och

kassaskåp 45 500 resp. 5 500 kronor samt för prövande av nya uppslag och

trafikövervakning från flygplan 5 000 kronor. För inköp av diverse materiel

för ordningsstatspolisen beräknar departementschefen 107 000 kronor.

Anslagsposten till expeditionskostnader skulle i enlighet med det anförda

uppföras med 517 800 (— 114 200) kronor.

Vid bifall till departementschefens förslag bör anslaget bestämmas till

2 735 000 (+ 357 000) kronor. Härav anses 1 820 000 kronor böra avräknas

mot automobilskattemedlen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Underhålls-,

drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1958/59

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

21

anvisa ett förslagsanslag av 2 735 000 kronor, därav 1 820 000

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

17 :o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.

Maj :t har (punkt 157, s. 424—432) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:

Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 20 187 000 kronor, därav 12 860 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 17 757 000 kronor, varav

11 225 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Vid anmälan av föregående års statsverksproposition framhölls att —

även om en viss stagnation inträtt i fråga om antalet dödsolyckor i trafiken

— det totala antalet trafikolyckor alltjämt uppvisade en stegring

och att de årliga kostnaderna för trafikolyckorna, vilka år 1954 uppskattats

till omkring 300 miljoner kronor om året, år 1956 beräknades till

bortåt 400 miljoner kronor. De trafiksakkunniga remissinstanserna har nu

i sina yttranden erinrat om att trafikens fortsatta starka ökning medfört

en ytterligare stegrad trafikolycksfrekvens. Antalet trafikolyckor med dödlig

utgång har åter kraftigt ökat, och kostnaderna för trafikolyckorna beräknas

nu uppgå till över en halv miljard kronor om året. Mot bakgrunden härav

framstår det enligt departementschefen som angeläget, att ytterligare åtgärder

vidtages för främjande av ökad trafiksäkerhet.

På grund av det anförda anser departementschefen att en viss ytterligare

utbyggnad av ordningsstatspolisen bör ske under nästa budgetår. Hänsyn

bör härvid tagas till i vad mån de under innevarande budgetår inrättade

tjänsterna, till antalet 45, kunnat rekryteras. Vid utgången av november

1957 hade sammanlagt 44 tjänster tillsatts, medan den återstående tjänsten

kommer att tillsättas inom den närmaste tiden. Rekryteringen har sålunda

varit tillfredsställande. Vad angår antalet tjänster under nästa budgetår

anser sig departementschefen emellertid med hänsyn till de krav på begränsning

av statsutgifterna, som i nuvarande läge måste uppställas, böra

förorda, att utökningen begränsas till 18 man, varav 1 poliskommissarie, 1

förste polisassistent samt 16 förste poliskonstaplar och konstaplar. Departementschefen

förordar, att de föreslagna tjänsterna fördelas på ordningssektionerna

i Jönköping, Växjö, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Göteborg,

Vänersborg, Skövde, Örebro, Västerås och Umeå. Det bör emellertid vara

möjligt att, för den händelse den fortsatta utvecklingen ger anledning härtill,

lägga förstärkningen även på annan förläggningsstad eller göra ett

utbyte av städer. Det definitiva beslutet föreslås få ankomma på Kungl.

Maj :t.

Utgiftsökningen under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning

beräknas till i runt tal 343 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

I fråga om kriminalstatspolisen tillstyrkes 6 nya kriminalassistenttjänster,

vilket föranleder en ökad medelsanvisning med i runt tal 131 000

kronor.

Statspolisintendenten har framlagt förslag beträffande spritpolisorganisationen

samt kriminalstatspolisens organisation i Stockholm. Departementschefen

biträder dessa förslag.

Vad först beträffar spritpolisorganisationen, framhåller statspolisintendenten,

att spritsmugglingen i dess tidigare mera affärsmässigt drivna former

upphörde nästan fullständigt i samband med utbrottet av det senaste

världskriget och har hittills icke återupptagits i nämnvärd grad. På grund

av livsmedelsransoneringarna under kriget upphörde i stort sett även lönnbränningen.

Ej heller denna hantering har efter krigets slut kommit i gång

i nämnvärd utsträckning. Den form av olovlig rusdryckshantering, som i

dagens läge är aktuell (s. k. langning), kan i väsentlig grad anses vara rent

lokalt betingad. Bekämpandet av denna hantering bör i första hand ankomma

på de lokala polisorganen, och det torde icke längre vara motiverat,

att spritpolisorganisationen inom statspolisen bibehålies i sin nuvarande

form. Den nuvarande spritpolisorganisationen bör därför upphöra med visst

undantag för avdelningen i Stockholm.

Rörande kriminalstatspolisen i Stockholm anför statspolisintendenten, att

denna är indelad i två rotlar, rotel A och rotel B. Sistnämnda rotel — den

s. k. spritpolisen — består av en kriminalkommissarie i Ao 23 samt två

förste kriminalassistenter och sju kriminalassistenter. Roteln har karaktär

av samordningsorgan för hela riket samtidigt som den utför lokalt polisarbete

inom Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala och Gotlands län.

Allteftersom rotelns ursprungliga arbetsuppgift minskades tillfördes densamma

andra arbetsuppgifter av i viss mån riks- och samordnande karaktär.

Sålunda kom roteln så småningom att även bearbeta brott angående olovlig

handel och befattning med narkotika samt brott mot valutaförordningarna.

Det torde vara ofrånkomligt att jämväl i fortsättningen en viss samordningsvei

ksamhet för hela riket, delvis i samarbete med tullmyndigheterna,

bedrives för den olaga sprithanteringens bekämpande. Bekämpandet av

olaga hantering med narkotika har aktualiserats i hög grad under senare år.

Hittills har i Sverige icke uppdagats olovlig handel med narkotika i någon

större omfattning. Denna fråga är emellertid av sådan betydelse, att den bör

följas med största vaksamhet. Denna brottskategori är mycket svårarbetad

och fordrar en kontinuerlig insats från polisens sida. Även utredningar om

valutabrott m. m. är så specialistbetonade, att särskild personal härför är

oundgängligen erforderlig. Samtliga nu berörda uppgifter bör vara av samordningsnatur.

Rotlarna A och B bör sammanslås till en gemensam rotel

under ledning av kriminalkommissarien vid rotel A, varvid kommissarietjänsten

vid rotel B indrages. Av den övriga personalen vid rotel B föreslås

bibehållande av 1 förste kriminalassistent och 1 kriminalassistent för sprit
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

23

polisutredningar, 1 förste kriminalassistent och 1 kriminalassistent för narkotikautredningar

samt 1 kriminalassistent för valutautredningar. Till följd

härav skulle 4 kriminalassistenttjänster i Ao 13, som nu är avsedda för spritpolisverksamheten,

kunna indragas. För att avdelningen skall kunna fungera

på ett tillfredsställande sätt synes det ofrånkomligt, att verksamheten vid

de olika specialgrupperna ledes av 1 kriminalkommissarie i Ao 19, vilken

jämväl skall svara för samarbetet med andra berörda myndigheter.

Den totala utgiftsökningen för hyra för stall och garage samt för expeditionslokaler

in. m. uppskattar departementschefen till 9 000 resp. 12 000

kronor.

Till kostnader för underhåll och vård av statspolisens hästar beräknas en

ökning med 1 000 kronor.

Såsom en automatisk ökning på anslaget tillkommer därjämte enligt statspolisintendentens

beräkning ett belopp om i runt tal 2 017 000 kronor.

I enlighet med ett av statskontoret i yttrande över statspolisintendentens

anslagsframställning för innevarande budgetår avgivet förslag förordar departementschefen

att nu gällande bestämmelser för beräkning av ersättning

för pensioneringskostnad åt stad, som har att tillhandahalla statspolis, förlänges

att gälla även för år 1959.

Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet med det anförda

uppgå till (17 757 000 + 343 000 + 131 000 — 83 237 + 9 000 + 12 000 + 1 000

+ 2 017 000) avrundat 20 187 000 (+ 2 430 000) kronor. Härav anses

12 860 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Gottgörelse

till polisdistrikten för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 20 187 000 kronor, därav 12 860 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

18:o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 158, s. 432—435), vilket innebär en med 35 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 213 000 kronor, därav 180 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

19:o) Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 159, s. 435 och 436), innebärande en höjning av anslaget

med 80 000 kronor på grund av automatiska utgiftsstegringar med

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

116 500 kronor samt ökad ersättning från Bodens stad med 36 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Norrbottens statliga

poliskår, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 753 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 90 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 129 400

Summa kronor 976 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från Bodens stad .................. 332 000

Summa kronor 644 000;

b) till Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 644 000 kronor.

20:o) Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 160, s. 437 och 438), innebärande en ökning av

medelsanvisningen med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 192 000 kronor.

21 :o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 161, s. 438), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 200 000 kronor.

22 :o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 439), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 3 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen

å landsbggden m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 19 000 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

25

23:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 163,

s. 439—444) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens polisskola vidtaga den ändring, som föreslagits

av departementschefen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1958/59, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 062 000 kronor, därav 138 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 786 000 kronor, varav ett belopp

av 103 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Med hänsyn till vad statens organisationsnämnd i särskilt yttrande anfört

föreslår departementschefen, att ytterligare en heltidstjänst som lärare inrättas

vid skolan. Tjänsten anses böra placeras i lönegrad Ae 21 med skyldighet

för innehavaren att biträda rektor med administrativa göromål. Som

kompetenskrav för tjänsten uppställes i princip samma villkor som gäller

för skolans lärare i juridiska ämnen. Därjämte förutsättes att innehavaren

av tjänsten skall under minst halva tiden sysselsättas med lärarverksamhet.

Härigenom kommer vissa arvoden att inbesparas. På grund härav och

med hänsyn till bortfallet av nu utgående arvoden till sekreterare och

kameralt biträde åt rektor behöver anslaget för ifrågavarande ändamål

uppräknas med endast 2 600 kronor.

Vad gäller ersättningen till timlärare anses en höjning av nuvarande

arvoden vara motiverad. Höjningen anses böra begränsas till 20 procent,

vilket innebär, att arvodena kan utgå med högst 30 kronor till lärare med

akademisk examen och med högst 22 kronor 50 öre till andra lärare.

Departementschefen förordar vidare, att undervisningen i polischefsklassen

under nästa budgetår bedrives på två avdelningar i stället för såsom

f. n. på en avdelning. Däremot är han icke beredd alt tillstyrka av styrelsen

föreslagen utökning av antalet fortbildnings- och specialkurser utan räknar

för nästa budgetår med oförändrat antal sådana kurser. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t att avgöra, vilka kurser som skall förekomma. Undervisningen

i kommissarieklassen anses kunna begränsas till en avdelning.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkning och höjda arvoden med 121 600 kronor. Härtill kommer

den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar med

1 450 kronor samt för 1957 års lönerevision med 153 000 kronor. På grund

härav hör anslaget uppräknas med avrundat 276 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (786 000 + 276 000) 1 062 000

kronor. Härav anses ett belopp av 138 000 kronor böra avräknas mot automohilskattemedlen.

I personalförteckningen hör vidtagas den ändring, som

påkallas av vad departementschefen anfört och föreslagit.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för statens polisskola, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 83 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 781 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 160 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 37 000

Summa kronor 1 062 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 062 000 kronor, därav

138 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 164, s. 444 och 445), innebärande en uppräkning av anslaget

med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor,

därav 39 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 165, s. 445 och 446), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor, därav 44 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

26ro) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 166, s. 446—454) föreslagit riksdagen dels godkänna av departe
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

27

mentschefen förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska anstalt,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens

kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 073 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 870 000 kronor.

Brottslighetens utveckling under efterkrigstiden är oroväckande. Alltsedan

1950, då införandet av en hela riket omfattande polisstatistik över

antalet brott, som kommer till polisens kännedom, gjorde det möjligt att

mera exakt studera utvecklingen av brottsligheten, har denna visat en

tydligt uppåtgående tendens. Mellan 1950 och 1956 har sålunda antalet brott,

som kommit till polisens kännedom,-stigit med eiika 40 procent. Särskilt

markant har ökningen varit i fråga om tillgrepp av motorfordon.

Den kraftiga stegringen av antalet motorfordonstillgrepp, vilka ofta

kombineras med annan brottslig verksamhet, är ett uttryck för de kriminella

elementens tilltagande rörlighet. Polisens arbete med att förebygga

och uppdaga brott har härigenom blivit än mera maktpåliggande. Spaningsarbete!

måste allt oftare utsträckas över stora delar av landet eller

bedrivas samtidigt på vitt skilda orter, vilket skärper kraven på samordning

av polisarbetet. För att en sådan samordning skall bli effektiv måste

snabba och tillförlitliga förbindelser kunna etableras mellan ofta långt

ifrån varandra belägna polismyndigheter. De gängse kommunikationsmedlen,

post, telefon, telegraf och radio, är icke tillräckliga, utan en komplettering

i form av ett utbyggt polisiärt fj ärr skriftnät är nödvändig.

Med fjärrskrift kan klara och tydliga meddelanden sändas med stor

snabbhet och till ett flertal polismyndigheter samtidigt. Risken för missförstånd

beträffande meddelandenas innehåll är eliminerad. I fråga om bevarandet

av sekretesskyddet beträffande uppgifter ur brottsregistren om

en misstänkt persons antecedentia innebär fjärrskriftnät avsevärda fördelar.

Såsom exempel på fall, där fjärrskriftförbindelser visat sig vara till

stor nytta för polisarbetet, nämner departementschefen efterspaning av

brottslingar, uppgifter om biltillgrepp, större inbrott eller andra brott,

varom meddelanden snarast bör sändas till ett flertal polismyndigheter,

identifiering av bilar, som kan antagas vara tillgripna, identifiering av anträffade

personer samt förfrågningar hos statens kriminaltekniska anstalts

registratur.

I en den 5 juli 1957 avlämnad promemoria har överdirektören i telestyrelsen

H. Billström i egenskap av särskilt tillkallad sakkunnig framlagt

förslag rörande polisväsendets förseende med fjärrskriftapparater.

Departementschefen anser, att en utbyggnad av polisens nuvarande fjärrskriftförbindelser

skulle innebära en betydande effektivisering av polisarbetet.

Med hänsyn till den oroande kriminalitetsutvecklingen måste en

dylik utbyggnad betecknas som eu reform av hög angelägenhetsgrad. Det

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

föreslås därför en utbyggnad av det nuvarande, i mindre skala fungerande

fjärrskriftsystemet.

Beträffande valet av alternativ, anslutning till televerkets telexnät eller

separat fjärrskriftsystem, förordar departementschefen det förstnämnda.

En samordning av det polisiära fj ärr skriftnätet med de statliga myndigheternas

fjärrskriftförbindelser förutsätter ett mycket ingående planläggningsarbete.

Denna fråga synes därför böra upptagas till prövning först

längre fram, när tillräckligt erfarenhetsmaterial föreligger för ett säkrare

bedömande. Departementschefen förutsätter, att statens kriminaltekniska

anstalt, vilken skall vara centralt organ för det polisiära fjärrskriftnätet,

har uppmärksamheten riktad på möjligheterna av en dylik samordning.

Kostnaden för en utbyggnad av det nuvarande fjärrskriftsystemet i en

första etapp omfattande 113 orter har av utredningsmannen beräknats till

131 000 kronor i engångsutgifter och cirka 475 000 kronor i årskostnader.

Av sistnämnda kostnader har cirka 180 000 kronor beräknats utgöra

skrivningskostnader. Härvid har hänsyn tagits till vissa besparingar i nuvarande

kostnader för rikssamtal och telegram, besparingar som dock till

den alldeles övervägande delen torde komma polisdistrikten till godo. Därjämte

tillkommer utgifter för de ytterligare tjänster, som måste inrättas

vid kriminaltekniska anstalten. De årliga kostnaderna härför har beräknats

till cirka 105 000 kronor.

Innan departementschefen övergår till att behandla frågan, i vilken omfattning

utbyggnaden bör ske, berör han något principerna för statens ekonomiska

medverkan för utbyggnadens genomförande.

Utredningsmannen har föreslagit, att staten skall bestrida alla kostnader

för fjärrskriftnätet. Detta förslag har statskontoret icke ansett sig kunna

biträda. Ämbetsverket har erinrat om att enligt gällande bestämmelser

statsbidrag utgår med hälften av samtliga telefon- och telegramkostnader

i sådana polisdistrikt, som utgöres av landskommun, med vilka distrikt

jämställts varje polisdistrikt, vari landskommun ingår, samt föreslagit,

att statens medverkan i förevarande fall begränsas till att avse statsbidrag

enligt angivna regler. Departementschefen anser sig icke kunna dela denna

statskontorets uppfattning. Då flertalet av de av utredningsmannen föreslagna

polisdistrikten icke åtnjuter ersättning för telefon- och telegramkostnader

och följaktligen icke heller skulle komma att ersättas för sitt

innehav av fjärrskriftapparatur, anser han risker föreligga att den önskvärda

effektiviseringen av polisarbetet äventyras genom att vissa polisdistrikt

icke är villiga att betala dessa kostnader. Departementschefen anser

det icke heller lämpligt att för enbart ifrågavarande speciella kostnader

utvidga statsbidragsreglerna att avse alla polisdistrikt. Det synes honom

mest naturligt — bl. a. med hänsyn till att åtskillnad icke bör göras mellan

de olika polisdistrikten — att enkla och enhetliga bestämmelser utfärdas

för detta ändamål. I sådant syfte föreslås att polisdistriktens kostnader för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

29

inträdesavgifter och abonnemang helt bekostas av staten, medan samtliga

skrivningskostnader gäldas av vederbörande polisdistrikt.

Av de 113 orter utredningsmannen föreslagit skola tillkomma i en första

utbyggnadsetapp beräknas cirka 50 vara i stort behov av fj ärr skriftapparatur.

Till sådana orter synes främst böra hänföras residensstäder och vissa

andra på grund av sin storlek eller eljest med hänsyn till den polisiära

verksamheten särskilt betydelsefulla platser. Samtliga kostnader för statsverket

för en utbyggnad av fjärrskriftnätet i ifrågavarande 50 orter torde

i enlighet med nyss förordade principer kunna beräknas till i runt tal

250 000 kronor. I rådande läge anser sig departementschefen emellertid

icke kunna tillstyrka, att samtliga dessa orter redan under nästa budgetår

förses med fjärrskriftapparater. Endast halva antalet eller 25 orter under

nästa budgetår föreslås anslutna till det polisiära fjärrskriftnätet. Det föreslås

få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma de orter, i vilka en utbyggnad

av fjärrskriftnätet i första hand bör ske.

Samtliga kostnader för statsverket för genomförande av det föreslagna

programmet kan för nästa budgetår uppskattas till i runt tal 138 000 kronor.

Medel för bestridande av statens kostnader för inträdesavgifter och abonnemangsavgifter

beräknas i det följande under anstaltens omkostnadsanslag.

Med hänsyn till den begränsade utbyggnad, som föreslagits komma till stånd

under nästa budgetår, anses behovet av personalförstärkning vid kriminaltekniska

anstalten kunna begränsas till 2 assistenter i Ae 15 och 2 kontorsbiträden

i reglerad befordringsgång. De årliga kostnaderna för denna personal

beräknas till i runt tal 53 000 kronor.

Utredningsmannen har föreslagit, att de kommuner, som redan på egen

bekostnad anskaffat fjärrskriftapparater, skall erhålla gottgörelse för redan

erlagda inträdesavgifter. Detta förslag har avstyrkts av statskontoret. För

egen del erinrar departementschefen om att dåvarande chefen för inrikesdepartementet

i utredningsdirektiven uttalade, att de polisdistrikt, som på

egen bekostnad redan låtit eller framdeles komme att installera fjärrskriftanläggningar,

icke borde bli försatta i ett ekonomiskt sämre läge än som

skulle ha skett, om de nya grunderna för kostnadernas bestridande varit

gällande vid anläggningens tillkomst. Departementschefen är icke beredd att

nu taga ställning till frågan om retroaktiv gottgörelse till kommuner, som

redan installerat fjärrskriftanläggningar, vilken fråga synes kräva ytterligare

överväganden. I stället föreslås att det får ankomma på Kungl. Maj :t

att framdeles efter prövning i varje enskilt fall besluta härom.

Vidkommande slutligen de av styrelsen för kriminaltekniska anstalten

gjorda anslagsäskandena tillstyrker departementschefen alt ett belopp av

13 000 kronor ställes till anstaltens förfogande, varav 8 000 kronor för tillfällig

biträdespersonal vid personregistret och 5 000 kronor för ytterligare

sådan personal vid passregistret. Vidare förordas att befattningen som labo
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ratoriebiträde i Ag 7 på brandtekniska laboratoriet överföres på extra ordinarie

stat.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar

med 66 000 kronor. Härtill kommer den automatiska

utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar, 12 500 kronor, samt 1957 års

lönerevision med 124 500 kronor. På grund härav bör anslaget uppräknas

med 203 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 1 073 000 kronor.

Utskottet. Under förevarande punkt redovisas ett förslag rörande polisväsendets

förseende med fj ärr skriftapparatur och föreslås, att under nästa

budgetår 25 polischefsdistrikt anslutes till televerkets helautomatiska telexnät

såsom en första etapp i en successiv utbyggnad av det polisiära fjärrskriftnätet.

På grund härav beräknas under detta anslag medel för viss

personalförstärkning vid kriminaltekniska anstalten. Utskottet instämmer

i vad departementschefen anfört angående angelägenheten av en dylik reform

och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i detta hänseende.

Vidkommande principerna för statens ekonomiska medverkan för utbyggnadens

genomförande har departementschefen förklarat sig icke vara beredd

att nu taga ställning till frågan om retroaktiv gottgörelse till kommuner,

som redan installerat fjärrskriftanläggningar, vilken fråga synts kräva

ytterligare överväganden. Utskottet vill under sådana förhållanden icke

motsätta sig, att Kungl. Maj :t bemyndigas att framdeles efter prövning i

varje särskilt fall besluta härom. Utskottet förutsätter, att skälig hänsyn

därvid tages till föredragande departementschefens uttalanden rörande

detta spörsmål i direktiven för den nu avlämnade utredningen.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska

anstalt att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 297 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis 700

3. Ersättningar till experter, förslagsvis ...... 8 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 622 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 144 600

Summa kronor 1 073 000;

b) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 073 000

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

31

27:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 454—457), innebärande en nedräkning

av anslaget med 9 000 kronor, samt med erinran att under detta beräknats

85 000 kronor för inträdes- och abonnemangsavgifter i samband

med föreslagen utbyggnad av det polisiära fjärrskriftnätet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 543 000 kronor.

28 :o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda

anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

168, s. 457) föreslagit riksdagen att till Gottgörelse till vissa polisdistrikt

för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Slopandet av passkontrollen vid gränserna mellan de nordiska länderna

anses komma att medföra en minskning av den för passkontrollverksamheten

avsedda polispersonalen på vissa orter. Med hänsyn härtill räknar

departementschefen med ett minskat medelsbehov under anslaget med cirka

300 000 kronor. Med hänsyn till den höga belastningen under budgetåret

1956/57 anses emellertid anslaget likväl för nästa budgetår böra uppföras

med oförändrat belopp, 850 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Jacobsson m. fl. (I: 176) och den andra inom andra kammaren av herr

Anderson i Sundsvall m. fl. (II: 199) har hemställts, såvitt nu är i fråga,

att förevarande anslag uppföres med 700 000 kronor, vilket i förhållande

till departementschefens förslag innebär en minskning med 150 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 199.

Utskottet. Såsom framhållits såväl i propositionen som i motionerna

I: 176 och II: 199 kommer slopandet av passkontrollen vid gränserna mellan

de nordiska länderna alt medföra en minskning av den för denna verksamhet

avsedda personalen. Med utgångspunkt härifrån och då anslaget

för innevarande budgetår redan uppräknats med 350 000 kronor anser motionärerna

en medelsanvisning av 700 000 kronor tillräcklig.

Utskottet vill till eu början framhålla, alt nyssnämnda uppräkning —

såsom framgår av utskottets utlåtande nr 40 år 1957, s. 42 —- helt föranletts

av riksdagens beslut år 1956 om polisväsendets organisation inom skydds
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

områdena i Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland, vilket medförde

inrättande av nya tjänster till en kostnad av 350 000 kronor. Belastningen

på anslaget för budgetåret 1956/57 översteg vidare med nära 300 000

kronor det för samma budgetår anvisade anslaget. Då departementschefens

beräkning för budgetåret 1958/59 med hänsyn härtill synes utskottet mer

realistisk än den i motionerna förordade och då dessa icke innefattar förslag

om reella besparingar under anslaget, tillstyrker utskottet, att anslaget uppföres

med 850 000 kronor. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 176 och

II: 199, i vad de berör förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 199, såvitt nu är

i fråga, till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 850 000 kronor.

29 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet

i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 169, s. 457

och 458) föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan

än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. in. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kronor.

Från förevarande anslag bestrides f. n. bl. a. kostnaderna för arvoden

m. m. åt passgranskare vid Torslanda passkontrollort. Resandetrafiken över

denna ort har under senare år ökat och väntas i framtiden komma att öka

ytterligare. Med hänsyn härtill och till de särskilda förhållanden, som andragits

i en av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gjord framställning

föreslår departementschefen att tre tjänster som passgranskare i lönegrad

Ae 12 inrättas för tjänstgöring vid ifrågavarande passkontrollort.

Slopandet av passkontrollen mellan de nordiska länderna anses komma

att medföra viss minskning av passkontrollpersonalen. Under förevarande

anslag räknar departementschefen av denna anledning med ett minskat

medelsbehov med i runt tal 250 000 kronor. På grund av belastningen på

anslaget de två senast förflutna budgetåren anses emellertid anslaget för

nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp, 550 000 kronor. Därvid

har för inköp av pistolammunition för polisväsendets behov beräknats

ett med 27 000 kronor förhöjt belopp.

Slutligen anmäles, att Kungl. Maj :t den 20 december 1957 medgivit att

från anslaget finge utbetalas ett belopp av 5 000 kronor såsom gratifikation

till en polisman, vilken vid gripande av en brottsling blivit allvarligt skadad.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

33

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i

annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 550 000 kronor.

30 :o) Polisväsendets organisationsnämnd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 170, s. 458 och 459), innebärande en uppräkning av anslaget

med 30 000 kronor, varav 7 020 kronor för utökad biträdespersonal och

återstoden för höjningar av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Arvoden till nämndens ledamöter, förslagsvis

.......................... 15 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 135 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 22 000 172 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ 16 500

3. Expenser, förslagsvis ............. 11 000 28 000

Summa kronor 200 000;

b) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

31 ro) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 460), innebärande en

uppräkning av anslaget med 700 000 kronor med hänsyn till den fortsatta

utbyggnaden av ordningsstatspolisen och till belastningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor, därav 1 274 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. G sand. Nr 32

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

32 :o) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.

Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 172—174, s. 460 och 461) samt under erinran, att ifrågavarande

anslag i gällande riksstat uppförts med respektive 2 000, 100 och

3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;

b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden

100 kronor;

c) till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.

3 000 kronor.

33 :o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av spioneri m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 175, s. 461) föreslagit

riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och

uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 8 975 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 700 000 kronor.

Statspolisintendenten har föreslagit, att anslaget höjes med 1 879 000

kronor.

Departementschefen anser, att anslaget för nästa budgetår bör uppföras

med 8 975 000 (+ 1 275 000) kronor. Härvid har även beräknats medel till

viss personal i enlighet med ett av 1957 års industriskyddskommitté den 31

augusti 1957 avgivet förslag. Det anses böra ankomma på Kungl. Maj :t att

vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas

påkallade.

Utskottet, som under ärendets behandling inhämtat närmare upplysningar

rörande innebörden av förslagen under förevarande punkt, har inte

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av spioneri m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 975 000

kronor.

34:o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och

åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 176, s. 461

och 462) samt under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för

budgetåret 1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till

någon del tagits i anspråk, hemställer utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

35

att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare

på avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

35 :o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 462), innebärande en nedräkning

av anslaget med 250 000 kronor med hänsyn till den låga belastningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av rekryteringen

i vissa polisdistrikt för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor, därav 37 500 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.

36:o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. Kungl. Maj:t har

(punkt 178, s. 462) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelsernas kostnader

för fångtransport för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 625 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört under andra huvudtiteln med

525 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för sådana transporter, som verkställes

genom länsstyrelsernas försorg. Dessa transporter avser icke endast

personer, som av polismyndighet inställes vid fångvårdsanstalt för att avtjäna

frihetsstraff, utan även utlänningar som enligt utlänningslagstiftningen

skall förflyttas inom eller utom riket. Efter samråd med chefen för

justitiedepartementet föreslår departementschefen, att anslaget fr. o. m.

nästa budgetår överföres till elfte huvudtiteln. Med hänsyn till belastningen

under budgetåret 1956/57 föreslås anslaget uppräknat med 100 000

kronor.

I en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt motion (II: 226)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till länsstyrelsernas kostnader

för fångtransport för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 525 000 kronor.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. I anledning av vad i motionen 11:226 anförts vill utskottet

erinra om att Kungl. Maj:t den 21 december 1956 — efter uttalanden av

riksdagen och riksdagens revisorer om önskvärdheten av att nedbringa

kostnaderna för fångtransporterna (statsutskottets utlåtande 1952:2) —

uppdragit åt polisväsendets organisationsnämnd alt utreda vilka åtgärder,

som kan vidtagas för att förbilliga förpassningsresorna, och alt till Kungl.

Maj :t inkomma med de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Utskottet har inhämtat att organisationsnämndens förslag kan komma

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

att avgivas före ingången av nästkommande budgetår. Med hänsyn till

ovissheten rörande möjligheterna att åstadkomma omedelbara besparingar

och till anslagsbelastningen under föregående budgetår, cirka 586 000 kronor,

finner emellertid utskottet departementschefens anslagsberäkning vara

mer realistisk än den i motionen II: 226 förordade. Utskottet avstyrker

därför denna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen 11:226 till Länsstyrelsernas

kostnader för fångtransport för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

Civilförsvaret

Departementschefen erinrar inledningsvis om att anslagen under civilförsvaret

på driftbudgeten för budgetåret 1957/58, tillhopa cirka 30,6 miljoner

kronor, fördelar sig i runda tal med 5,15 miljoner kronor på det allmänna

materielanslaget, 4,96 miljoner kronor på anslaget till kostnader

för anordnande av allmänna skyddsrum samt 20,49 miljoner kronor på

övriga anslag.

Vid ingången av budgetåret utgjorde behållningen på reservationsanslagen

till civilförsvaret drygt 76 miljoner kronor (exkl. årets anslag 10,85 miljoner

kronor) mot 75,5 miljoner kronor ett år tidigare. Av förstnämnda belopp

betecknades cirka 56 miljoner kronor som bundet genom utlagda beställningar

eller motsvarande åtgärder. Värdet per den 30 juni 1957 av lagerhållen

materiel till civilförsvaret uppgick enligt civilförsvarsstyrelsen till

i runt tal 181 miljoner kronor.

Styrelsens äskanden, tillhopa cirka 35,7 (+5,1) miljoner kronor, fördelar

sig i runda tal med 2,85 (— 2,3) miljoner kronor på det allmänna materielanslaget,

8,46 (+3,5) miljoner kronor på skyddsrumsanslaget samt

24,38 (+ 3,9) miljoner kronor på övriga anslag. Under materielanslaget anmäles

emellertid besparingar på 4,5 miljoner kronor, varför totalt för materielanskaffning

beräknas 7,35 miljoner kronor.

I fortsättningen anför departementschefen bl. a. följande.

Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit föreligger allmänna riktlinjer för

civilförsvarets verksamhet inom ramen för ett med hänsyn till den senaste

krigstekniska utvecklingen utformat totalförsvar alltjämt endast i fråga

om den förebyggande delen; den som avser utrymning och skyddsrumsbyggande.

I sistnämnda hänseende har statsmakterna tagit ställning genom

beslut av 1956 års riksdag. Till fullföljande av dessa riktlinjer såvitt avser

utrymning har planläggningen därefter fullföljts på grundval av inom inrikesdepartementet

i anslutning till riksdagsbeslutet utarbetade promemorior.

Sålunda har civilförsvarsstyrelsen den 8 juli 1957 fastställt anvisningar för

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

37

den s. k. samtidiga snabbutrymningen. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20

september 1957 har styrelsen fått i uppdrag att efter samråd med vissa andra

myndigheter inkomma med förslag till förteckningar över orter, för vilka

slutlig utrymning resp. omflyttning skall planläggas samtidigt som det

fastslagits att det ankommer på styrelsen att utfärda erforderliga anvisningar

för den fortsatta utrymningsplanläggningen. I fråga om byggandet

av befolkningsskyddsrum har det däremot varit nödvändigt att ytterligare

närmare utreda vissa frågor om bl. a. behovet av platser och skyddsrummens

lokalisering för att få fram en utbyggnadsplan. Enligt vad jag inhämtat

kan denna utredning föreligga i sådan tid, att underlag kommer att

finnas för att nästa budgetår fortsätta utbyggnaden av dessa för civilbefolkningens

skydd så viktiga anläggningar. Medel för en första etapp, cirka

It miljoner kronor, finns tillgängliga, och jag delar civilförsvarsstyrelsens

uppfattning att ytterligare medelsanvisning för detta ändamål ej erfordras

nu. Beträffande övriga delposter under skyddsrumsanslaget kan jag i nuvarande

investeringsläge ej förorda någon uppräkning. Totalt beräknar jag

anslaget till 4,3 miljoner kronor mot 4,96 miljoner kronor innevarande år.

Vad därefter angår civilförsvarets skadeavhjälpande verksamhet, dess

organisation i fred och civilförsvarsutbildningens utformning, så uttalade

min företrädare i statsverkspropositionen till 1957 års riksdag (XI ht, s.

497) att den definitiva bedömningen av frågan om den ökade effektivitet

civilförsvaret i allmänhet måste ges borde anstå tills civilförsvarsutredningens

slutbetänkande förelåg. Denna synpunkt var vägledande vid prövningen

av civilförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår. En utgångspunkt

var härvid, att utredningens förslag skulle avlämnas i sådan

tid, att riksdagens beslut och därmed definitivt underlag för bedömningen

av materielbehoven kunde föreligga senast år 1958. Utredningen hade själv

räknat med att dess förslag skulle föreligga före den 1 juli 1957. Sedermera

har det visat sig, att denna förutsättning brustit. Vid en överläggning, som jag

i november 1957 hade med utredningarna och organisationsnämnden, framkom

sålunda, att civilförsvarsutredningen icke ansåg sig kunna angiva

någon tid för utredningens slutförande. Då jag emellertid fann det angeläget

att i varje fall ett principförslag med en beräknad kostnadsram redovisades

i början av år 1958 så att denna ram kunde bedömas i samband

med en motsvarande prövning för det militära försvarets del, förklarade sig

utredningen beredd att söka fullgöra detta. Jag förutsätter att så sker, i

vilket fall det kan bli möjligt att underställa frågan en eventuell höstsession

med årets riksdag.

Vid angivna förhållanden måste emellertid medelsbehoven för budgetåret

1958/59 bedömas från samma utgångspunkter som för innevarande budgetår.

Det synes mig därför icke möjligt att såsom civilförsvarsstyrelsen föreslagit

räkna med en med cirka 5 miljoner kronor ökad medelsram särskilt

som samtidigt betydande besparingar redovisas på materielanslaget. Dessa

torde fastmera medgiva anskaffning av viktig materiel av sådant omfång,

att någon ny anvisning av medel ej erfordras för att tillgodose de mest

trängande behoven på området. Härigenom kan alltså materielanslaget

minskas med drygt 5 miljoner kronor. Å andra sidan bör då det gäller områden,

som icke beröres av utredningarna eller där ett tillfredsställande

underlag för anslagsprövningen redan finns, vissa angelägna önskemål

kunna tillgodoses i något större utsträckning än f. n. Jag kommer sålunda

att förorda en förstärkning av sakkunnigposten under civilförsvarsstyrelsens

avlöningsanslag för att bl. a. möjliggöra eu fortsatt utrymningsplanlägg
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ning enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna. Vidare torde anslagen

till inspelning av instruktionsfilm och till försöksverksamhet böra uppräknas

något. Bortsett från anslagen till skyddsrumsbyggande och till materielanskaffning

förordar jag en sammanlagd höjning av anslagen till civilförsvaret

med ca 2 miljoner till 22,5 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis innebär de framlagda förslagen i fråga om civilförsvaret

en medelsanvisning av i runt tal (4,3 -I- 22,5) 26,8 mot 30,6 miljoner

kronor för budgetåret 1957/58. Minskningen hänför sig i det väsentliga

till materielanslaget.

37 :o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 179,

s. 467—470) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen föreslagen ändring i personalförteckningen för

civilförsvarsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1958/59, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 132 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 730 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att av civilförsvarsutredningen föreslagna

sex befattningshavare — inköpschefen, en sekreterare i lönegrad 21, en

assistent i lönegrad 17, en assistent i lönegrad 10 samt två chaufförer i

lönegrad 7 — beredes extra ordinarie anställning. Då tre av dessa f. n.

avlönas av medel från skilda sakanslag, föreslås att kostnaderna för deras

avlöning överföres till förevarande anslag, vilket påkallar en uppräkning

av anslaget med 48 400 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att den nu med arvode förenade

civilförsvarsöverläkarbefattningen förändras till tjänst i Bp 3. Departementschefen

anser, att denna förändring bör anstå i avbidan på ställningstagande

till utredningen om civilförsvarsstyrelsens framtida organisation.

Med hänsyn till vad departementschefen i det föregående förordat i anslutning

till av 1957 års industriskyddskommitté framlagda förslag och i

avvaktan på ställningstagande till utredningen om civilförsvarsstyrelsens

organisation anser han sig icke kunna tillstyrka civilförsvarsstyrelsens förslag

om en förstärkning av bevakningsavdelningen.

Departementschefen anser sig icke heller kunna tillstyrka framlagda

förslag till lönereglering för en kansliskrivare, en kontorist och ett kontorsbiträde.

Dock föreslås beträffande sistnämnda befattningshavare, att medel

beräknas för bestridande av göromål som kanslibiträde, så länge innehavaren

av kanslibiträdestjänsten är ledig på grund av sjukdom.

Den av styrelsen föreslagna uppräkningen av sakkunnigposten med 8 568

kronor kan departementschefen biträda. Liksom för innevarande budgetår

anses medel böra anvisas till sakkunniga för utrymningsplanläggning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Styrelsen har uppskattat medelsbehovet för i första hand ifrågavarande

ändamål till 180 000 kronor. Förslaget, som tillstyrkts av statens organisationsnämnd

och 1953 års civilförsvarsutredning, medför ett i förhållande

till innevarande budgetår ökat medelsbehov med 60 000 kronor. Departementschefen

förordar en uppräkning av posten med ifrågavarande belopp.

Inom denna kostnadsram anses visst utrymme kunna beredas även förslitande

av sakkunniga för andra ändamål. Vidare föreslås att under ifrågavarande

post medel beräknas för anlitande av en sakkunnig för biträde vid

handläggningen av frågor rörande viss sambandstjänst. Medelsbehovet härför

uppskattas till 30 000 kronor. I enlighet med det anförda föreslås sakkunnigposten

uppräknad med 98 568 kronor.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör två kontorsbiträden

uppföras på ordinarie stat. Då tre ordinarie kontorsbiträden lämnat

eller kommer att lämna sina tjänster, föreslås antalet sådana tjänster i

personalförteckningen minskat med en.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppräknas med i runt tal

140 700 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyftningar,

19 600 kronor, samt för 1957 års lönerevision med

241 200 kronor. Anslaget bör alltså uppräknas med 401 500 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 2 132 000 kronor. I personalförteckningen

bör vidtagas den ändring, som påkallas av vad departementschefen

i det föregående föreslagit.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna 1:176 (av herr

Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.), vari

hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med

2 053 600 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en

minskning med 78 400 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av fru Ewerlöf m. fl. väckt motion

(11:308), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om ombildning av

civilförsvar söver läkart j änsten till en förordnandetjänst i lönegrad Bp 3.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 199 och II: 308.

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört avlönas for

närvarande tre av de befattningshavare, som nu föreslås erhålla extra ordinarie

anställning, från detta anslag. Departementschefens förslag kräver

i denna del icke någon anslagsökning. Övriga tre tjänster, vilka föreslås överförda

till förevarande anslag, avlönas för närvarande från utbildnings-,

materiel- respektive förrådsanslagen. Ett bifall till yrkandet i motionerna

I: 176 och II: 199 om bibehållande av nuvarande ordning för avlönande av

dessa tjänster innebär ingen minskning av statens utgifter, då avlönings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

kostnaderna i sådant fall även fortsättningsvis måste bestridas från sistnämnda

anslag. Civilförsvarsutredningen har — efter att ha undersökt i

vad mån befattningarna nu kan förutses komma att återfinnas i utredningens

förslag rörande styrelsens administration — tillstyrkt ändrad anställningsform

för ifrågavarande sex tjänster. Med hänsyn till det anförda

ävensom till önskvärdheten av att personal i statens tjänst icke avlönas

från sakanslag är utskottet icke berett tillstyrka motionerna I: 176 och

II: 199, såvitt de berör denna fråga.

Utskottet har icke heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag om anvisande av medel till avlönande av en sakkunnig för handläggning

av frågor rörande den för totalförsvaret betydelsefulla sambandstjänsten.

Utskottet avstyrker följaktligen yrkandet i förenämnda motioner

om minskad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

Vidkommande yrkandet i motionen II: 308 om ändrad anställningsform

för civilförsvarsöverläkaren finner utskottet i likhet med departementschefen,

att denna bör anstå i avbidan på slutligt ställningstagande till styrelsens

framtida organisation. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

^ Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 199 ävensom

II. 308, förstnämnda tva motioner i vad de berör förevarande

anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för civilförsvarsstyrelsen som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 569 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 58 500

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis ...... 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 271 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 228 000

Summa kronor 2 132 000;

c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 132 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

41

38:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 180, s. 471 och 472), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvars styrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

405 000 kronor.

39:o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 181, s. 472—474) — innebärande uppräkning

av anslaget med hänsyn till förändringar av automatisk karaktär samt, i

enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor, uppflyttning av fyra kontorsbiträdestjänster

till kanslibiträdestjänster i Ae 7 — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas

administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

................................ 31 000

2. Arvoden till civilförsvarschefer m. m., förslagsvis

................................ 365 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 4 789 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 535 000

Summa kronor 5 720 000;

b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 720 000

kronor.

40:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 474 och 475), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 867 000 kronor.

41 :o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 183,

s. 475 och 476) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 904 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 000 000 kronor.

Departementschefen föreslår höjning av delposten till avlöningar till

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

lärare m. fl. med 10 200 kronor till följd av redan avslutade lönerörelser.

För utbildningsmateriel och expenser tillstyrker departementschefen en

med 10 000 kronor ökad medelsanvisning.

I likhet med 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning anser han

i nuvarande läge behovet av biträdande länsinstruktörer icke längre motiverat.

I avbidan på ett ställningstagande till utbildningsutredningens väntade

förslag synes emellertid en fullständig avveckling av denna organisation

icke böra ske under nästa budgetår utan föreslås det få ankomma på Kungl.

Maj:t att närmare besluta om dess omfattning. Medelsbehovet under anslagsposten

till central och lokal utbildning inom länen minskar därför.

Å andra sidan beräknas, då utbildnings- och övningsverksamhet i viss sambandstjänst

torde få anordnas under nästa budgetår, ett ökat medelsbehov

under anslagsposten till övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen

eller av länsstyrelserna enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar. Det

förordas, att de båda sistnämnda anslagsposterna med anledning härav

tillsammans uppföres med 4 200 500 (— 116 200) kronor.

I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras

med 5 904 000 (—96 000) kronor.

I de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna 1:176 (av herr

Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.) har

hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med

3 000 000 kronor, vilket i förhållande till departementschefens förslag innebär

en minskning med 2 904 000 kronor.

Utskottet. Av det av departementschefen föreslagna anslaget, 5 904 000

kronor, hänför sig — enligt vad utskottet inhämtat — 1 068 500 kronor till

utbildningen vid statens civilförsvarsskola, 495 000 kronor till ersättningar

jämlikt avlöningsreglementet till civilförsvar spersonal, 20 000 kronor till

kostnader för studier m. m. i utlandet samt 100 000 kronor till instruktörsarvoden

m. in., medan återstående belopp, 4 220 500 kronor, är avsett för

central och lokal utbildning i länen samt centrala och lokala övningar.

I sistnämnda verksamhet, vilken under pågående utredningsarbete inskränkts

genom beslut av Kungl. Maj:t och civilförsvarsstyrelsen, utbildas

för närvarande i huvudsak endast befäl och specialister samt all ordningsoch

bevakningspersonal. 1953 års utredning om civilförsvarsutbildning har

i sitt yttrande över styrelsens äskanden icke ifrågasatt någon minskning

av verksamheten. Med hänsyn härtill och till den redan starkt reducerade

utbildningsverksamheten kan det enligt utskottets mening icke anses för

svarligt att, såsom i motionerna I: 176 och II: 199 yrkats, nu ytterligare

minska denna. Då övriga delposter under anslaget är beräknade med utgångspunkt

från den nuvarande, reducerade verksamheten, är utskottet

icke heller berett att föreslå en minskning av dessa.

Såsom påpekats i förenämnda motioner har utbildningsutredningen i ett

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

43

avseende föreslagit besparingar. Utredningen anser, att den starkt nedbringade

utbildningsverksamheten icke motiverar ett fortsatt behov av biträdande

länsinstruktörer. Utskottet vill inte motsätta sig, att Kungl. Maj :t,

såsom departementschefen föreslagit, erhåller bemyndigande att närmare

besluta om organisationens avveckling, men förutsätter, att denna kommer

att vara helt genomförd med utgången av år 1958. Någon anledning

att på grund härav minska förevarande förslagsanslag anser utskottet icke

föreligga. Utskottet är icke berett att i vidare mån tillmötesgå yrkandena

i motionerna I: 176 och II: 199, i vad de berör denna fråga.

Enligt förslag av departementschefen i statsverkspropositionen till 1955

års riksdag borde sådana åtgärder vidtagas av Kungl. Maj :t, att myndigheterna

under budgetåret 1955/56 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande

skulle äga överskrida dem tilldelade belopp. Riksdagen har tidigare beslutat

att denna föreskrift skulle gälla även budgetåren 1956/57 och 1957/58. Utskottet

föreslår riksdagen besluta, att motsvarande regel skall gälla beträffande

förevarande anslag även under nästa budgetår och att sålunda icke

något till myndighets förfogande ställt belopp av anslagspost under anslaget

må överskridas utan Kungl. Maj:ts i förväg lämnade medgivande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört rörande förbud för myndigheterna att utan medgivande

överskrida dem tilldelade belopp av förevarande

anslag;

b) i anledning av motionerna I: 176 och II: 199, såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört om avvecklingen av tjänsterna som biträdande

länsinstruktörer;

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 176 och II: 199, såvitt nu är i fråga, till

Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 5 904 000 kronor.

42:o) Inspelning av instruktionsfilm. Kungl. Maj:t har (punkt 184, s. 476

och 477) föreslagit riksdagen att till Inspelning av instruktionsfilm för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 kronor.

För förnyelse och nyinspelning av film föreslår departementschefen en

medelsanvisning för nästa budgetår av 60 000 (+ 20 000) kronor. Han räknar

med att detta belopp jämte å anslaget förefintlig reservation skall möjliggöra

inspelning av filmer inom sådana områden, där pågående utred
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ningar icke i några väsentliga delar kan komma att medföra förändringar

i filminnehållet exempelvis angående utrymningsförfarandet, inkvarteringsverksamheten,

kvinnornas uppgifter i civilförsvaret och skyddet mot atomkrigföring.

I de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna I: 176 (av herr

Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.) har hemställts,

såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med 40 000

kronor, vilket i förhållande till departementschefens förslag innebär en

minskning med 20 000 kronor.

Utskottet anser, att inspelning av instruktionsfilm i nuvarande läge icke

bör ske i större omfattning än vad civilförsvarsutredningen förordat. Utskottet

tillstyrker därför yrkandet i motionerna I: 176 och II: 199 om en i

förhållande till innevarande budgetårs anslag oförändrad medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, i vad

de berör förevarande anslag, till Inspelning av instruktionsfilm

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

43 :o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.

Majt:s förslag (punkt 185, s. 477 och 478), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 322 000

kronor.

44:o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

186, s. 478—480), vilket innebär en med 50 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

45 :o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 187,

s. 480—485) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva,

att beställningar å alarmeringsmateriel samt radiakinstrument må

utläggas inom en sammanlagd kostnadsram av 3 000 000 kronor, dels ock

till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

45

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 150 000 kronor.

De siffror, som styrelsen redovisat rörande reservationsmedelsläget per den

29 juni 1957, visar, att disponibla medel å de tre anslag, vilka fr. o. in. den

1 juli 1957 sammanförts till förevarande anslag, minskat under det gångna

budgetåret, nämligen från 16 600 000 kronor till 9 200 000 kronor. I sistnämnda

belopp ingick under budgetåret uppkomna besparingar på 4 500 000

kronor. Då för innevarande budgetår under förevarande anslag anvisats

5 150 000 kronor stod alltså den 1 juli 1957 obundet omkring 9,8 miljoner

kronor till styrelsens förfogande.

Besparingarna å anslaget uppgår till 4,5 miljoner kronor. Till största

delen har dessa uppkommit genom att medel, som ursprungligen ställts till

förfogande för anskaffning av personlig utrustning och sjukvårdstält, icke

ansetts böra tagas i anspråk för angivna ändamål. Besparingarna anses

medgiva anskaffning av viktig materiel av sådant omfång, att någon ny

medelsanvisning ej erfordras för att tillgodose de mest trängande behoven

på området. Departementschefen förordar, att medel för nästa budgetår

beräknas för anskaffning av i det följande angiven materiel.

I fråga om alarmeringsmateriel föreslås att styrelsen erhåller bemyndigande

att utlägga beställningar å 300 aggregat. Därvid beräknas att ett

belopp av 400 000 kronor kommer att erfordras som förskottslikvid under

nästa budgetår.

För signalmateriel upptages ett belopp av 500 000 kronor. Härav är 135 000

kronor avsett för utbyte av vissa radioanläggningar, 350 000 kronor för

anskaffning av viss apparatur samt 15 000 kronor för komplettering av

serviceinstrument och verktyg.

Styrelsens hemställan om bemyndigande att anskaffa radiakinstrument

(initialdosmätare jämte avläsningsinstrument) finner sig departementschefen

böra biträda. Han förutsätter dock, att innan beställning utlägges

samråd sker med försvarets forskningsanstalt och annan sakkunskap på området

om lämpligheten av ifrågavarande instrumenttyper. I likhet med styrelsen

räknar departementschefen med att 600 000 kronor erfordras under

nästa budgetår som förskottsbetalning å beställningen.

I fråga om sjukvårdsmateriel beräknas för inköp av infusionsaggregat

267 000 kronor. I övrigt beräknas 33 000 kronor för diverse materiel för

förbandsstationerna. I enlighet med det anförda bör till sjukvåidsmateriel

avses 300 000 kronor.

Beträffande brandmateriel förordas att sådan materiel anskaffas för

ett belopp av 1 900 000 kronor.

För motorfordonsutrustning upptages ett belopp av 450 000 kronor.

För inventarier och utrustning till viss skyddsrumsanläggning beräknas

300 000 kronor.

Beträffande markbevakningsmateriel förordas inköp av 10 000 larm
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

minor för en beräknad kostnad av 50 000 kronor. Det bör ankomma på det

allmänna civilförsvaret att anskaffa och förvara ifrågavarande materiel.

För anskaffning av nu angiven materiel erfordras alltså sammanlagt

4 500 000 kronor. Då de å anslaget uppkomna besparingarna, 4 500 000

kronor, kan utnyttjas för anskaffning av denna materiel, skulle vid bifall

till dessa förslag anslaget för nästa budgetår kunna uppföras med endast

ett formellt belopp av 100 kronor. Departementschefen förutsätter, att

Kungl. Maj :t i förekommande fall skall äga företaga omdisposition mellan

de för olika materielgrupper beräknade beloppen.

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har de besparingar

(4,5 miljoner kronor), som redovisats under förevarande anslag,

ansetts medgiva en nyanskaffning av viktig materiel i sådan omfattning, att

någon ny anvisning av medel för ändamålet icke erfordras. Utskottet, som

i tidigare sammanhang förordat en begränsning av medelsanvisningen under

anslaget på grund av reservationernas storlek, tillstyrker under sådana förhållanden,

att anslaget uppföres med formellt belopp.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att beställningar

å alarmeringsmateriel samt radiakinstrument må utläggas

inom en sammanlagd kostnadsram av 3 000 000 kronor;

b) till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

46 :o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 188, s. 486), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

47 :o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 189, s. 486—488) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll

av viss materiel m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 4 135 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 733 800 kronor.

Värdet av lagerhållen materiel uppgick den 30 juni 1957 till i runt tal

181 000 000 kronor. Vid samma tidpunkt var materiel till ett värde av i

runt tal 16 000 000 kronor under leverans. Förråden beräknas bli tillförda

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

47

materiel till ett värde av i runt tal 15 000 000 kronor innevarande och

10 000 000 kronor nästkommande budgetår.

Den lagerhållna materielen är enligt vad departementschefen erfarit från

civilförsvarsstyrelsen i stort sett i gott skick. Ett flertal förrådslokaler är

emellertid icke tillfredsställande. Förpackning och uppläggning av materielen

har dessutom icke kunnat ske i erforderlig omfattning. Med hänsyn

härtill och till den stora mängd materiel, som hålles i förråd, anser departementschefen

en uppräkning av anslagsposten till förrådshållning av civilförsvarsmateriel

ofrånkomlig.

Till lokalhyror beräknas 720 000 (+ 70 000) kronor. Till avlöning av den

fast anställda förrådspersonalen beräknas ett belopp av 990 000 ( + 55 000)

kronor. För ersättning till tillfällig personal anses böra upptagas 380 000

(+30 000) kronor. Till underhåll och reparation föreslås en medelsanvisning

av 1 250 000 (+ 230 000) kronor. Därvid har beräknats dels 400 000

kronor för förrådsbyggnader i Stockholms, Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs

och P.ohus län, dels ock 50 000 kronor för renovering av 60 baracker i

Kusfors. De för ifrågavarande förrådsbyggnader avsedda medlen anses icke

få disponeras av civilförsvarsstyrelsen utan särskilt medgivande av Kungl.

Maj :t. För kontrollkostnader rörande vapen och ammunition m. m. upptages

oförändrat 50 000 kronor, för anskaffning av materiel för särskilda

skyddsåtgärder ett till 20 000 (—8 800) kronor nedsatt belopp samt för

övriga utgifter 375 000 (+ 25 000) kronor.

Till drift av statsägda alarmerings- och radioanläggningar beräknas oförändrat

belopp 215 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 4 135 000 (+ 401 200) kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss

materiel m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 4 135 000 kronor.

48 :o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.

Kungl. Maj :t har (punkt 190, s. 489 och 490) föreslagit

riksdagen att till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet

inom civilförsvarsområdena för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 690 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor.

För budgetåret 1954/55 anvisades ett belopp av högst 370 000 kronor

som statsbidrag till aktiebolaget Stockholms spårvägar för anordnande i

Vällingby av ett fullträffsäkert skyddsrum för trafikanter å tunnelbanan,

avsett att påbörjas under hösten 1957. Dispositionsrätten över tidigare för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

ändamålet anvisat belopp har emellertid upphört. Kostnaderna för skyddsrummet

uppskattas numera med hänsyn till gällande indexpriser till 610 000

kronor. Härtill kommer merkostnader för ändrat läge och eventuella förstärkningsarbeten

med 36 000 kronor jämte redan nedlagda kostnader å

cirka 39 000 kronor för förberedande arbeten. Statsverkets kostnader för

skyddsrummet uppskattas till cirka 550 000 kronor, varav cirka 61 000

kronor utgör bidrag å den del av anläggningskostnaden, som svarar mot

normalskyddsrum av samma storlek. Sistnämnda belopp har styrelsen

hemställt få disponera under budgetåret 1957/58.

Departementschefen har intet att erinra mot att under anslaget för statsbidrag

till aktiebolaget Stockholms spårvägar för sagda ändamål beräknas

489 000 kronor.

Till kostnader för demontering av skyddsrum m. m. föreslås en med

1 000 kronor ökad medelsanvisning.

I enlighet med det anförda uppföres anslaget med 690 000 (4- 490 000)

kronor.

I detta sammanhang erinras att Kungl. Maj :t den 5 juli 1957 medgivit,

att styrelsen under budgetåret 1957/58 finge för utbetalande av statsbidrag

till aktiebolaget Stockholms spårvägar för anordnande av vissa fullträffsäkra

skyddsrum disponera ett belopp av i runt tal 1 421 000 kronor av

den under förevarande anslag för budgetåret 1951/52 för ifrågavarande

ändamål upptagna posten.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets

verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 690 000 kronor.

49 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 490

och 491), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

50:o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 192, s. 491—495) föreslagit riksdagen att till Kostnader

för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 4 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 960 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

49

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit en höjning av anslaget med

3 503 000 kronor. Enligt departementschefen tillåter emellertid investeringsläget

icke ett byggnadsprogram av den omfattning civilförsvarsstyrelsen

föreslagit. Medelsanvisningen för nästa budgetår anses sålunda böra begränsas

till vad som i stort sett erfordras för färdigställande av redan

beslutade byggnadsföretag samt för en viss fortsatt utbyggnad.

I fråga om s. k. fullträffsäkra ledningscentraler har medel hittills anvisats

för 61 anläggningar. För fem av dessa avser medelsanvisning endast

första etappen och erfordras för anläggningarnas färdigställande 2 000 000

kronor. Departementschefen förordar att detta belopp anvisas för nästa

budgetår. För första etappens utbyggnad av en berganläggning och en betonganläggning

beräknas 800 000 kronor. Härjämte tillstyrkes att 80 000

kronor anvisas för bestridande av äldre anläggningskostnader för visst

skyddsrum i Stockholm.

Med hänsyn till reservationerna på anslaget, vilka den 29 juni 1957 uppgick

till cirka 47,2 miljoner kronor och av civilförsvarsstyrelsen beräknas

till 29,6 miljoner kronor vid innevarande budgetårs utgång, anser departementschefen

icke erforderligt att medel nu äskas för täckande av merkostnader

för uppkommen höjning av byggnadskostnadsindex.

I enlighet med det anförda skulle till fulllräffsäkra ledningscentraler för

nästa budgetår böra anvisas 2 880 000 kronor.

För komplettering av äldre s. k. fullträff säkra skyddsrum föreslås anvisande

av samma belopp som föregående år eller 750 000 kronor.

För bidrag till ledningscentraler, vilka färdigställts eller påbörjats utan

att besked avvaktats, huruvida statsbidrag kunnat påräknas och vilka fyller

ett behov även enligt de nya riktlinjerna för civilförsvaret, upptages ett belopp

av 300 000 kronor. Vidare beräknas 50 000 kronor för statsbidrag till

kompletteringskostnader för tidigare färdigställda normalskyddsrumsanläggningar.

Tillhopa anses sålunda lör allmänna skyddsrum i normalskyddsrumsutförande

böra äskas 350 000 kronor.

För bidrag till vissa kommuner för anordnande av tornobservationsplatser

beräknas 47 000 kronor. Vidare beräknas för skyddsanordningar för kommunala

tekniska verk 193 000 kronor och för reservkraftverk i ledningscentraler

80 000 kronor. För sistnämnda båda ändamål har medel icke

beräknats för innevarande budgetår.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle för nästa budgetår böra

anvisas sammanlagt 4 300 000 kronor.

I de under punkten 28 nämnda likalydande motionerna I: 176 (av herr

Jacobsson m. fl.) och II: 199 (av herr Anderson i Sundsvall m. fl.) har

hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande anslag uppföres med

3 835 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en

minskning med 465 000 kronor.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. <> sand. Nr 32

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär, såsom

framgår av departementschefens anförande, en begränsning av medelsanvisningen

till vad som i stort sett erfordras för färdigställande av redan beslutade

byggnadsföretag samt en mindre, fortsatt utbyggnad. Med hänsyn

härtill och då civilförsvarsutredningen tillstyrkt styrelsens äskanden, avseende

en ökning av innevarande budgetårs anslag med cirka 3,5 miljoner

kronor, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka yrkandena i motionerna

I: 176 och II: 199 om en reducering av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet.

Utskottet tillstyrker, att anslaget uppföres med 4 300 000 kronor.

I anslutning till uttalanden i propositionen vill utskottet understryka, att

nya tornobservationsplatser icke bör tillkomma utan att deras användbarhet

och betydelse först klarlägges och att därför statsbidrag för ifrågavarande

ändamål bör utlovas eller tilldelas kommunerna endast efter noggrann

prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 176 och II: 199, i vad de

berör förevarande anslag, till Kostnader för anordnande av

allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 4 300 000 kronor.

51 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 193, s. 495), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

52 :o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 194, s. 495 och 496), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

53 :o) Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. I enlignet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 496), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer

utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

51

att riksdagen må till Inköp av verkskyddsmateriel för

statliga myndigheter m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Brandväsendet

54:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 196, s. 497 och 498), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 6 200 kronor, varav 3 000 kronor med hänsyn till uppräkning

av vissa arvoden och återstoden på grund av 1957 års lönerevision, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

A. Riksbrandinspektören

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Arvoden åt sakkunniga ....................

3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis

.................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

B. Länsbr andinspektör erna, länsskogsbrandinspektörerna

och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna
Arvoden

.................................. 115 000

Summa kronor 194 100;

b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 194 100 kronor.

55:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 197, s. 499 och 500), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

73 500 kronor.

56:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 198,

s. 500—503) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens brandskola, att tillämpas tills vidare

31 400

32 700

10 000

5 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 193 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 169 300 kronor.

För undervisningen under nästa budgetår beräknar departementschefen

ett ökat medelsbehov för avlöning av timlärare med 8 600 kronor. Den

maximering av kurskostnaderna, som f. n. är föreskriven, medför vissa olägenheter

för skolan. Av vikt är dock att de medel, som anvisas för timlärarnas

avlönande, icke tages i anspråk för andra ändamål. Det föreslås att det

framdeles må ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med beslut om

antalet kurser vid skolan och det högsta belopp, som för varje kurs må

användas till avlöning av timlärare, föreskriva, att uppkommande överskott

å en kurs vid behov må användas för täckande av underskott å annan

kurs.

För arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter anses böra beräknas

1 900 (+ 600) kronor.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas att kontoristtjänsten i

Ae 9 uppflyttas till kansliskrivartjänst i Ae 10.

Styrelsen har under omkostnadsanslaget hemställt om anvisande av 3 000

kronor för bestridande av arvoden till kompendieförfattare. Bristen på kompendier

minskar effektiviteten i utbildningen och bör därför enligt departementschefens

mening avhjälpas. Medel för ändamålet anses emellertid böra

utgå under förevarande anslag. Departementschefen föreslår, att under ickeordinarieposten

5 000 (+ 3 300) kronor beräknas för expeditionshjälp vid

brandskolans kansli samt för arvoden till kompendieförfattare.

Med hänsyn till det anförda och med beaktande av det ökade medelsbehovet

på grund av 1957 års lönerevision bör anslaget uppräknas med

24 100 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 193 400 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda

förslag om uppflyttning av kontoristtjänsten i Ae 9 till kansliskrivartjänst

i Ae 10.

För att styrelsen för brandskolan skall erhålla möjlighet att på ett smidigt

sätt inom ramen för det sammanlagt beviljade anslaget göra erforderliga

omdisponeringar av arvodesbeloppen för timlärare finner utskottet lämpligt,

att Kungl. Maj :t föreskriver, att uppkommande överskott å en kurs vid

behov må användas för täckande av underskott å annan kurs.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag under denna punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

53

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 29 800

2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis ............................ 1 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 150 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis H 000

Summa kronor 193 400;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 193 400 kronor.

57:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 199, s. 503 och 504), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 83 200

kronor.

58 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska

brandkårernas riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

200 och 201, s. 504—506), vilka innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag

av 2 000 kronor; samt

b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett

anslag av 5 000 kronor.

59 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Maj :t har

(punkt 202, s. 506 och 507) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande

och släckning av brand för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 665 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Från detta anslag bestrides bl. a. ersättning för deltagande i släckning

av skogsbrand. Närmare bestämmelser i ämnet återfinnes i kungörelsen

den 30 juni 1947 (nr 343) om ersättning för verksamhet vid brandsläckning

in. in. Frågan om grunderna för denna ersättning underställdes riksdagen

senast i 1952 års statsverksproposition (XI ht, s. 379 f.). Därvid föreslogs,

att Kungl. Maj :t i framtiden skulle äga att utan riksdagens hörande justera

ersättningen i huvudsaklig anslutning till skogsarbetarlönerna. Riksdagen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

lämnade detta förslag utan erinran men förutsatte, att riksdagen i efterhand

skulle erhålla redovisning för vidtagna justeringar av ersättningen.

Med anledning härav erinrar departementschefen, att Kungl. Maj :t genom

beslut den 26 april 1957 förordnat om en höjning av ersättningen för deltagande

i släckning av skogsbrand från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre

för timme.

Anslaget anses för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning

av brand för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 665 000 kronor.

60 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 203, s. 507), vilket innebär en nedräkning

av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande

av branddammar för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

61 ro) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. Kungl.

Maj :t har (punkt 204, s. 508) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner

för uppförande av brandstationer för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1957/58 fanns på anslaget en reservation av

193 104 kronor.

Statsbidrag till uppförande av brandstationer utgår f. n. med 1L av anläggningskostnaden,

dock högst 6 000 kronor. Allmänna statsbidragsutredningen

har i sitt den 3 december 1956 avgivna betänkande om förenklad statsbidragsgivning

till primärkommunernas kapitalutgifter förordat, att, för

den händelse bidragsgivning för uppförande av brandstationer anses böra

förekomma även i framtiden, bidraget bestämmes till ett fixerat belopp per

brandstation, å vilket byggnadskostnads- och ortsindex bör tillämpas. I häröver

avgivna utlåtanden har civilförsvarsstyrelsen för sin del rekommenderat

en avsevärd höjning av bidragets maximibelopp, medan statskontoret

ansett sig icke kunna tillstyrka, att byggnadskostnads- och ortsindex skall

tillämpas.

För egen del framhåller departementschefen, att ifrågavarande statsbidrag

numera är av så ringa storleksordning i förhållande till de genomsnittliga

byggnadskostnaderna för brandstationer, att bidraget för de flesta kommu
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

55

ner torde sakna någon egentlig ekonomisk betydelse. Å andra sidan utgör

den granskning av byggnadsritningarna, som sker av civilförsvarsstyrelsen

före beviljande av statsbidrag, en viss garanti för en enhetlig och rationell

utformning av brandstationerna. Det är departementschefens avsikt att i

samband med prövningen av de förslag, som 1954 ars brandlagsrevision kan

komma att framlägga, till prövning jämväl upptaga frågan om ett slopande

av förevarande statsbidrag. I avbidan härpå föreslås, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med ett formellt belopp av 100 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande

av brandstationer för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Diverse

62 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska

sjukhusets delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 205—209, s. 509 och 510)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 7 942 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond 873 000 kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond 13 234 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond 2 202 000 kronor;

e) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark 15 200 kronor.

63:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 210, s. 510 och 511), vilket innebär bibehållande av

en extra amanuenstjänst, som inrättats i samband med hjälpaktionerna för

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

de ungerska flyktingarna, samt uppräkning av anslaget med 470 000 kronor

med hänsyn till förändringar av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

3 004 000 kronor.

64:o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 211, s. 512), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

*

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 268 000 kronor.

65 :o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 212, s. 512 och 513), föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 125 000 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 1 040 000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnaderna

i anledning av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen,

ävensom kostnaderna för nämnden för internationella hälsovårdsärenden

samt för anordnandet av skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg

m. m.

För år 1958 har världshälsovårdsorganisationens ordinarie budget vid

världshälsovårdsförsamlingens tionde möte våren 1957 fastställts till

14 769 160 dollars, varav 14 411 160 dollars skulle inbetalas av medlemsstaterna.

Till sistnämnda belopp har Sverige att bidraga med 206 750 dollars

mot 193 500 dollars för 1957. Med nuvarande växelkurser bör för ändamålet

beräknas ett belopp om 1 071 000 kronor. Härtill bör liksom för

innevarande budgetår läggas omkring 5 000 kronor för bestridande av

kostnaderna för resor och mistad lön åt svenska representanter vid världshälsovårdsorganisationens

tolfte möte år 1959 samt vid sammanträden med

organisationens regionala kommittéer och övriga organ eller eljest i organisationens

regi.

För nämnden för internationella hälsovårdsärenden anses böra beräknas

(19 000 + 600) 19 600 kronor.

Med bidrag från världshälsovårdsorganisationen och de nordiska länderna

har de senaste åren i Göteborg anordnats kurser för högre hälsovårdsutbildning.

Då bidragen från världshälsovårdsorganisationen successivt

minskats, har bidragen från de nordiska länderna måst ökas i motsvarande

grad. Med hänsyn till önskvärdheten av ett permanent organ för

ledningen av kursverksamheten har åtgärder vidtagits i syfte att skapa

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

57

en nordisk samarbetskominitté för anordnande av ifrågavarande kurser.

För 1958 planeras en nordisk ämbetsläkarkurs och en kurs för sanitäringenjörer.

Sveriges andel i kostnaderna för dessa kurser, vilka förutsättes

få oförändrad omfattning, och utgifter för samarbetskommittén beräknas

komma att uppgå till sammanlagt omkring 26 000 kronor.

Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodikkommittén

för livsmedel liksom sådana kostnader för av världshälsovårdsorganisationen

här anordnade kurser, som skäligen bör bestridas av Sverige, föreslås

efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall få bestridas från

förevarande anslag.

Med hänsyn till det anförda anses anslaget böra uppföras med avrundat

1 125 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 125 000 kronor.

66 :o) Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 513 och 514), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för internationellt

hälsovårdsarbete för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

67 :o) Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea. Kungl. Maj :t har

(punkt 214, s. 514), föreslagit riksdagen att till Skandinaviska undervisningssjukhuset

i Korea för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 600 000 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Kostnaderna för Sveriges del under den till fem år beräknade egentliga

driftperioden har uppskattats till 2 600 000 kronor per år (se prop. nr

202/1954). Enligt uppgifter, som under hand kommit departementschefen

till handa, beräknas den egentliga driftperioden taga sin början tidigast

omkring den 1 juli 1958. Då för innevarande budgetår för ändamålet redan

anvisats 1 000 000 kronor, anses för budgetåret 1958/59 böra anvisas

1 600 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Skandinaviska undervisningssjukhuset

i Korea för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 600 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

68:o) Resestipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 216, s. 514 och 515) föreslagit

riksdagen att till Resestipendier för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 15 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 000 kronor.

Från förevarande anslag utgår f. n. resestipendier till psykiater för studier

i utlandet av frågor, som berör deras verksamhetsområden. I nuvarande

läge på mentalsjukvårdens område framstår det som synnerligen

önskvärt, att även annan personal, som verkar inom landets mentalsjukvård,

än läkare beredes möjlighet att bedriva studier i utlandet. Departementschefen

förordar därför, att jämväl utgifter för stipendier åt sådan

personal fr. o. m. nästa budgetår får bestridas från ifrågavarande anslag.

Vid bifall härtill anses anslaget för nästa budgetår böra uppräknas med

5 000 till 15 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

69 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 515 och 516), innebärande en med

400 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 200 000 kronor.

70:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218,

s. 516), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

71 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 516), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

72 ro) Bidrag till internationell skärmbildskongress. Kungl. Maj:t har

(punkt 220, s. 516—518) föreslagit riksdagen att till Bidrag till internationell

skärmbildskongress för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 80 000

kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

59

Något anslag för ifrågavarande ändamål finns ej uppfört i gällande riksstat.

Den tredje internationella skärmbildskongressen skall på föranstaltande

av The International Society of Radiophotography i samråd med The International

Union against Tuberculosis avhållas i Stockholm den 21—23

augusti 1958. I kongressen väntas läkare, tekniker och andra experter på

området från hela världen komma att deltaga.

Skärmbildsundersökningarna spelar en viktig roll i den förebyggande

vården icke endast för upptäckande i tid av lungtuberkulos utan även för

tidig diagnos av vissa andra sjukdomar. Föregående skärmbildskongresser

har givit värdefulla resultat ur både vetenskaplig och praktisk organisatorisk

synpunkt. Vid nästkommande kongress väntas utbyte av kunskaper och

erfarenheter kunna ske till gagn för den medicinska forskningen och tilllämpningen

därav. Särskilt betydelsefullt anses det vara, att frågan om

skärmbildsundersökningens strålverkan skall upptagas till behandling.

Med hänsyn till det anförda anser sig departementschefen böra tillstyrka,

att bidrag av statsmedel får utgå till kostnaderna för kongressen. Bidraget

anses böra begränsas till högst 80 000 kronor.

Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till internationell skårmbildskongress

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

80 000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Ivar Johansson,

Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,

Sundelin, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Ragnar Bergh

och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, fröken Elmén, herrar Rubbestad,

Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården,

Cassel, Mellqvist, Gustafsson i Skellefteå och fru Sjövall.

Reservationer

1) vid punkten 28 (Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet in. in.) av herrar

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, Ståhl, fröken Elmén och herr Gustafsson

i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i

motionerna I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar på s. 31 med »Utskottet

vill» och slutar på s. 32 med »förevarande anslag», bort ha följande lydelse:

»Sedan vissa polisdistrikt befriats från en stor del av sina bestyr med

passkontroll, anser utskottet i likhet med motionärerna, att den ökade belastning,

som kunnat förmärkas på anslaget, bör kunna inrymmas inom

ramen för den uppräkning, som skett för innevarande budgetår. Utskottet

tillstyrker därför, att anslaget, i enlighet med vad i motionerna I: 176 och

II: 199 förordats, uppföres med 700 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, såvitt nu

är i fråga, till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess

helhet m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.»

2) vid punkten 37 (Civilförvarsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Ohlon,

Sundelin, Ragnar Bergh, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp, Malmborg,

Thapper, Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården, Cassel och

Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka yrkandet i

motionerna I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 39 med »Såsom

framgår» och slutar på s. 40 med »ifrågavarande ändamål», bort ha följande

lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär bl. a. höjning

av anslaget med dels 48 400 kronor för beredande av extra ordinarie anställning

för sex befattningshavare inom styrelsen, dels 98 568 kronor för

ersättning till av styrelsen anlitade sakkunniga i bl. a. utrymningsplanering

och sambandstjänst. I motionerna I: 176 och II: 199 har förordats, att extraordinariesättningen

av nämnda tjänster får anstå tills vidare samt att den

föreslagna sakkunnigutredningen rörande civilförsvarets sambandstjänst

uppskjutes. Utskottet anser i likhet med motionärerna, att i nuvarande läge

endast absolut nödvändiga ändringar bör vidtagas i styrelsens organisation

och tillstyrker därför bifall till motionerna, såvitt de berör förevarande

anslag.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, i vad de

berör förevarande anslag, ävensom med avslag å motionen

II: 308

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

61

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ur personalförteckningen

för civilförsvarsstyrelsen avföra en kontorsbiträdestjänst

i Ao 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 569 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 58 500

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 197 860

5. Rörligt tillägg, förslagsvis 222 740

Summa kronor 2 053 600;

c) till Civilförsvarsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 053 600 kronor.»

3) vid punkten 47 (Utbildnings-och övningsverksamhet) av herrar Ohlon,

Sundelin, Jacobsson, Malmborg, Ståhl, fröken Elmén och herr Gustafsson i

Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna

I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att därför

dels det avsnitt i utskottets utlåtande, som börjar på s. 42 med »I sistnämnda»

och slutar på s. 43 med »denna fråga», bort ha följande lydelse:

»Frågan om civilbefolkningens skydd under krig har kommit i ett nytt

läge på grund av den tekniska utvecklingen på krigföringens område.

Civilförsvarsutbildningens organisation och karaktär är också under omprövning.

Under pågående utredningsarbete har utbildningsverksamheten

visserligen begränsats, men enligt utskottets mening bör verksamheten

ytterligare kunna reduceras under kommande budgetår. Utskottet anser i

likhet med motionärerna, att organisationen med biträdande länsinstruktörer

bör helt avvecklas med ingången av budgetåret 1958/59 samt att utbildnings-

och övningsverksamheten i övrigt bör inskränkas så mycket, att

medelsanvisningen kan begränsas till 3 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker

sålunda motionerna I: 176 och II: 199, i vad de berör förevarande

anslag. Vid bifall till utskottets förslag bör det ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta om medlens disposition.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»alt riksdagen må

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande förbud för myndigheterna att utan

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 32 år 1958

medgivande överskrida dem tilldelade belopp av förevarande

anslag;

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I; 176 och II: 199, såvitt nu är i fråga, till

Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.»

4) vid punkten 50 (Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum

in. m.) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, Thapper, Ståhl,

fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka yrkandet i motionerna I: 176 och II: 199 om lägre anslag och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innefattar bl. a. kompletteringsarbeten

för tio s. k. fullträffsäkra skyddsrum till en kostnad av

750 000 kronor samt komplettering av allmänna normalskyddsrum för

50 000 kronor. Utskottet anser, att den föreslagna medelsanvisningen med

hänsyn till budgetläget bör begränsas, och ansluter sig till motionärernas

uppfattning att för nu nämnda ändamål bör anvisas sammanlagt 375 000

kronor, främst avsett för de fullträffsäkra skyddsrummen.

Civiltörsvarsutredningen framhåller i sitt utlåtande över civilförsvarsstyrelsens

äskanden, att tillkomsten av ytterligare tornobservationsplatser bör

föregås av noggranna överväganden rörande dessa anläggningars användbarhet.

Detta talar enligt utskottets mening för en återhållsamhet beträffande

dylika anläggningar. Verksamheten torde därför böra begränsas till

underhåll av redan befintliga sådana. Utskottet föreslår, i anslutning till

yrkandena i motionerna I: 176 och II: 199, att för ändamålet beräknas 7 000

kronor.

Av det anförda framgår, att utskottet tillstyrker förslaget i nyssnämnda

motioner, att anslaget uppföres med 3 835 000 kronor, vilket i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 465 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 176 och II: 199, i vad de

berör förevarande anslag, till Kostnader för anordnande av

allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 3 835 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 til a1 i texten