Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1958/59 under statens allmänna fastighets fond m. m., i vad propositionen avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

1958-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1958/59 under statens allmänna fastighets fond m. m., i vad propositionen avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 33—34

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1958

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1958/59 under statens allmänna fastighets fond

m. m., i vad propositionen avser utrikesdepartementets

verksamhetsområde.

(l:a avd.)

Statens allmänna fastighet sfond

1 :o) Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten

(bilaga 24, punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari 1958) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett

investeringsanslag av 2 580 000 kronor.

Vid utgången av budgetåret 1956/57 förefanns å förevarande anslag en

icke disponerad behållning av 2 077 000 kronor.

Sedan för budgetåret 1957/58 anvisats ett belopp av 2 465 000 kronor under

detta anslag, stod följaktligen till Kungl. Maj:ts disposition den 1 juli

1957 för hithörande ändamål ett sammanlagt belopp om (2 077 000 +

2 465 000 —) 4 542 000 kronor. Av detta belopp har sedermera disponerats

2 000 000 kronor för den i 1957 års statsverksproposition berörda nybyggnaden

i New Delhi. Vidare har reserverats 1 617 000 kronor för förvärv av

beskickningsfastighet i Rio de Janeiro. Resterande medel (4 542 000 —

2 000 000 — 1 617 000=) 925 000 kronor har tills vidare reserverats för i

samma proposition berörda nybyggnad i Tokio. Med hänsyn till att någon

reserv icke finnes för i övrigt angelägna fastighetsfrågor, räknar byggnadsstyrelsen

med att de hitintills för Rio de Janeiro reserverade medlen,

1 617 000 kronor, kommer att behöva tagas i anspråk för andra ändamål.

För budgetåret 1958/59 beräknar styrelsen medelsbehovet för nybyggnaden

i New Delhi till omkring 1 000 000 kronor. Därmed skulle för ifrågavarande

nybyggnad hitintills ha disponerats sammanlagt (500 000 + 2 000 000

+ 1 000 000 =) 3 500 000 kronor eller samma belopp, som preliminärt angavs

i 1956 års statsverksproposition. I vad avser nybyggnaden i Tokio kommer

i statsverkspropositionen till 1957 års riksdag (bil. 24, s. 2) berörda

entreprenadanbud att infordras under andra hälften av innevarande budgetår.

Först sedan dessa anbud föreligger, kan totalkostnaden angivas. I avvaktan

härpå bör för Tokio under budgetåret 1958/59 reserveras ett belopp

1 liihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 33—34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1958

av 900 000 kronor. Byggnadsstyrelsen räknar med en anslagsfördelning på

tre år.

Vad angår de i 1957 års statsverksproposition i övrigt berörda fastighetsfrågorna

bör framhållas, att lokalfrågan för beskickningen i Prag, efter närmare

undersökning på platsen, tills vidare ordnats genom fortsatt förhyrning.

Även i Karachi och Berlin har lokalfrågan tills vidare kunnat lösas

genom fortsatt förhyrning. Beträffande frågan om förvärv av beskickningsfastighet

i Bio de Janeiro har något godtagbart objekt ännu ej kunnat uppbringas.

Likaså återstår lösning av lokalfrågorna i Teheran och Paris. Beträffande

Teheran har hyreskostnaderna under senare tid ökat i sådan omfattning,

att en närmare utredning ansetts böra verkställas rörande förutsättningarna

för uppförande av en nybyggnad. Vad avser Paris pågår en undersökning

rörande möjligheterna att förvärva en lämplig tomt för uppförande

av en ny beskickningsanläggning (se även prop. 1952: 152 s. 8).

Även andra behov kan bli aktuella under det närmaste budgetåret, varvid

särskilt må nämnas iståndsättning av beskickningsfastigheten i Warszawa,

I samband därmed bör genom tillbyggnad eller inköp av grannfastighet beskickningens

behov av ytterligare kanslilokaler och personalbostäder tillgodoses.

Sedan kansliet för beskickningen i Bonn i sin helhet inrymts i en förhyrd

fastighet därstädes, har förhandlingar upptagits rörande försäljning av den

år 1951 förvärvade kanslifastigheten Ulmenallée 96 i Köln.

Som anmäldes i 1957 års statsverksproposition har byggnadsstyrelsen på

uppdrag av utrikesdepartementet företagit en utredning rörande möjligheterna

att utföra en beskickningsanläggning i Moskva.

Det har därvid befunnits angeläget att genom utförande av en beskickningsanläggning

tillgodose beskickningens behov av såväl nya kanslilokaler

som personalbostäder. Från sovjetisk sida har motsvarande önskemål, d. v. s.

utförande av en sovjetisk beskickningsanläggning i Stockholm, samtidigt aktualiserats.

Med anledning härav har svenska och sovjetiska regeringarna preliminärt

överenskommit att utbyta tomter och å desamma åt varandra utföra berörda

anläggningar. Därvid förutsättes, att Sovjet ersätter svenska staten

för den merkostnad, som uppkommer genom att den sovjetiska anläggningen

i Stockholm förutses bliva större än den svenska anläggningen i Moskva.

Överenskommelsen har preciserats i ett förslag till avtal, vilket i särskild

proposition avses skola föreläggas riksdagen för godkännande vid senare

tillfälle. Genom nämnda överenskommelse beräknar byggnadsstyrelsen, att

kostnaderna för en svensk beskickningsanläggning i Moskva kan avsevärt

nedbringas. En preciserad kostnadsuppgift kan emellertid icke lämnas,

förrän anläggningen detaljprojekterats. Projekterings- och byggnadstiden

torde komma att utsträckas över de fyra närmaste budgetåren.

Kostnaderna för den svenska anläggningen i Moskva, som utföres genom

Sovjetunionens försorg, förskotteras av Sovjet-regeringen med undantag för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1358

3

de kostnader, som sammanhänger med från svensk sida utfört projekteringsarbete,

svenska materialleveranser samt anlitande av svensk arbetskraft.

Erforderliga medel för det utrednings- och projekteringsarbete, som i

första hand kan ifrågakomma för budgetåret 1958/59, synes böra anvisas

under detta anslag.

Kostnaderna för den sovjetiska anläggningen i Stockholm, som utföres

genom Sveriges försorg, förskotteras av svenska regeringen efter samma

principer, som gäller för det sovjetiska atagandet för den svenska anläggningen

i Moskva.

För den sovjetiska anläggningen i Stockholm erfordras för budgetåret

1958/59 endast medel för rivning av byggnader å den för sovjetiska anläggningen

avsedda tomten samt för sådana projekteringsarbeten, som skall utföras

genom svensk försorg. Dessa kostnader torde få förskotteras från detta

anslag. Förskottsmedel för täckande av byggnadskostnaderna för den sovjetiska

anläggningen torde, med början från och med budgetåret 1959/60, få

ställas till förfogande från Fonden för förlag till statsverket.

Såsom framhållits i tidigare propositioner i ämnet, kan man vid beräkningen

av medelsbehovet under ifrågavarande anslagstitel icke utgå från

vissa konkreta förslag. Medelsanvisningen torde i stället få grundas på allmänna

statsfinansiella bedömanden under beaktande av att Kungl. Maj :t

bör ha medel till förfogande för ett rationellt genomförande av det fastighetsprogram,

varom här är fråga. Det är uppenbart, att i det föregående angivna

och eventuellt nytillkommande fastighetsfrågor tillsammans är av

alltför betydande omfattning för att kunna lösas inom ramen för de anslag,

som kan beräknas stå till förfogande under nästkommande budgetår. Med

beaktande av anslagsbehovet för nybyggnaderna i New Delhi och Tokio samt

förberedande åtgärder i anslutning till den svensk-sovjetiska uppgörelsen

avseende beskickningsanläggningar föreslås, att förevarande investeringsanslag

för budgetåret 1958/59 uppföres med ett belopp av 2 580 000 kronor.

Utskottet har vid granskning av de beräkningar, som ligga till grund för

det nu äskade anslaget, funnit motiverat, att detsamma uppföres med av

Kungl. Maj :t föreslaget belopp. Såsom förutsatts i 1952 års riksdagsbeslut i

samband med det lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj :t att inom ramen

för anvisade medel inköpa, uppföra och iståndsätta fastigheter för utrikesrepresentationen

bör Kungl. Maj :t jämväl för nästa års riksdag anmäla, vilka

åtgärder som i här ifrågavarande avseenden vidtagits under det närmast

förflutna budgetåret.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp, uppförande och iståndsättande

av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 2 580 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1958

2:o) Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen i Oslo m. m. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 4) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 75 000 kronor.

För budgetåret 1955/56 har för ändamålet anvisats ett anslag av 600 000

kronor.

Det föreliggande förslaget avser merkostnader, som uppkommit till följd

av ökade materialpriser och arbetslöner under tiden för byggnadsföretagets

genomförande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

investeringsanslag av 75 000 kronor.

3:o) Modernisering av ekonomilokalerna inom sändebudsbostaden i Oslo.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 4) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 45 000

kronor.

De nuvarande ekonomilokalerna i sändebudsbostaden i Oslo är otidsenliga

med hänsyn till såväl planering som inredning. Köket, som är beläget

i källaren, bör sålunda flyttas till bottenvåningen för en ur arbetssynpunkt

rationellare anslutning till matsalen och samtidigt förses med modern inredning.

Likaså erfordras ny inredning av serveringsrum, matrum för anställd

personal samt erforderliga förrådsutymmen. Kostnaderna härför beräknar

byggnadstyrelsen till 45 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Modernisering av ekonomilokalerna

inom sändebudsbostaden i Oslo för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 45 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

4:o) Utrikesförvaltningens lånefond. Under erinran om att 1957 års riksdag

beviljat en utökning av ifrågavarande fond med 50 000 kronor får utskottet

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 4), innebärande

att med hänsyn till föreliggande lånebehov fonden tillföres ytterligare

25 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningens lånefond för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 25 000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33 år 1958

5

Fonden för förlag till statsverket

5:o) Vissa internationella organisationers rörelsefonder. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 5) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

Till följd av en höjning av den svenska bidragskvoten till Unesco från

1,23 till 1,37 % föreligger behov av en ökad svensk insats i Unescos rörelsefond,

vilken uppgår till 3 miljoner dollar. Svenska Unescorådet har med anledning

härav i skrivelse den 30 juni 1957 gjort framställning om inbetalning

till ifrågavarande rörelsefond av ytterligare 4 200 dollar. Statskontoret

har lämnat framställningen utan erinran. Medel för detta ändamål torde

böra anvisas under ett investeringsanslag med förut angiven benämning.

Enligt vad chefen för handelsdepartementet under X huvudtiteln anfört

(s. 105) torde under detta anslag vidare få beräknas medel till täckande

av den svenska insatsen i det internationella atomenergiorganets rörelsefond,

nämligen 28 000 dollar. Sammanlagt erfordras alltså 32 200 dollar.

Emellertid har till Sverige genom tidigare nedsättningar av insatsen i Unescos

rörelsefond återförts förutom 16 200 dollar, vilket såsom kapitalåterbetalning

tillgodoförts fonden för förlag till statsverket, även ett belopp av

3 900 dollar, beträffande vilket någon återföring till fonden ännu icke ägt

rum och som därför står till förfogande för en ökning av insatsen. Anslagsbehovet

för nästa budgetår med avseende på de nämnda ändamålen kan

därför anges till (32 200 -— 3 900 =) 28 300 dollar eller i runt tal 150 000

kronor.

Utskottet. Med hänsyn till vad i ärendet anförts finner utskottet sig böra

tillstyrka Kungl Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa internationella organisationers

rörelsefonder för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kronor.

Stockholm den 21 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 34; dock att herr Aastrup deltagit i

stället för herr Sundelin och herr Wedén i stället för fröken Liljedahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1958/59 umler statens allmä a1 i texten