Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1958-03-04 · 99 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 96 av 99 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1958/59 under femte huvudtiteln,

avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3:e avd.)

Socialdepartementet

1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,

s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 3 januari 1958), vilket innebär utbyte av en kanslibiträdestjänst i

Ao 7 mot en kontoristtjänst i Ao 9 och utökning av antalet kontor sbiträdesbefattningar

i Ao 5 från sex till åtta samt en med 171 000 kronor ökad

medelsanvisning till följd av löneplansrevisionen m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialdepartementet, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 591 500

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ....................................... 293 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 269 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 139 500

Summa kronor 1 341 000;

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 341 000 kronor.

1—337 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär att vissa expenser för den för

social- och inrikesdepartementen gemensamma regeringsrättsbyrån, vilka

f. n. bestrides från inrikesdepartementets anslagspost till övriga expenser,

fr. o. m. nästa budgetår skall belasta socialdepartementets motsvarande

anslagspost, samt en uppräkning av sistnämnda anslagspost på grund härav

och med hänsyn till ökat medelsbehov i övrigt med 9 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 4—It) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels

ock till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 644 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 155 000 kronor.

En befattning å lagbyrån som kanslibiträde i Ae 7 utbytes mot en kontoristtjänst

i Ae 9. Beträffande byrån för löne- och sysselsättningsstatistik

beräknas medel för ett biträde i reglerad befordringsgång för arbetsuppgifter,

vilka f. n. bestrides med anlitande av medel från anslaget till

Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska specialundersökningar.

Ä andra sidan föreslås personalen på byråns stansningsavdelning

minskad med ett biträde. Denna minskning möjliggöres genom

den förnyelse av styrelsens maskinbestånd, vartill beräknas medel vid behandlingen

av styrelsens omkostnadsanslag.

Med hänsyn till vikten av att åtgärder vidtages för intensifiering och

förbättring av vården vid de erkända vårdanstalterna för alkoholmissbrukare

föreslås, att 15 000 kronor beräknas för att möjliggöra anlitande i

viss utsträckning inom nykterhetsvårdsbyrån av psykologiskt skolad expertis.

Såsom en följd av att under socialstyrelsens omkostnadsanslag föreslås

anvisande av medel för inköp av en präglingsmasltin minskas styrelsens

avlöningsanslag med ett belopp, som motsvarar avlöningen till ett biträde

i reglerad befordringsgång under ett halvt år.

Det tillstyrkes, att en befattning som byråinspektör i Ae 19 på barna
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

3

vårdsbyrån, en expeditionsvaktstjänst i Ae 7 och en tjänst som kanslibiträde

i Ae 7 överföres till ordinarie stat. Antalet kontorsbiträden i Ao 5

minskas med 5 till 75 varjämte medel under ordinarieposten beräknas för

47 sådana tjänster.

De i det föregående angivna förslagen föranleder med beaktande av

omräkningsposterna en ökning av medelsbehovet under anslaget med

489 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag än att en viss omfördelning bör ske mellan de i avlöningsstaten

under ordinarie- och icke-ordinarieposterna upptagna beloppen. På grund

härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 667 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 38 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 440 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 497 000

Summa kronor 3 644 000;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 3 644 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4,

s. 11 och 12), vilket innebär en minskning av anslaget med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss

personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 5, s. 12—14), vilket innebär en ökning av anslaget med 76 100

kronor, varav 5 000 kronor till reseersättningar, 8 000 kronor till bränsle,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

lyse och vatten, 20 600 kronor för hyra av statistikmaskiner, 35 500 kronor

till övriga expenser för eget behov, 6 000 kronor till expenser för

annat än eget behov och 6 000 kronor för publikationstryck varjämte inkomstposten

höjes med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 607 700 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut

m. fl. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 15), vilket

innebär en minskning av anslaget med 15 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska

centralbyråns utredningsinstitut m. fl. för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 166 500 kronor.

7 :o) Levnadskostnadsundersökning. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 15

och 16) föreslagit riksdagen att till Levnadskostnadsundersökning för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 450 000 kronor. Från anslaget bestrides kostnaderna för

utförande av en levnadskostnadsundersökning, avseende ar 19a8, i den

mån dessa kostnader ej bestrides från det under nionde huvudtiteln anvisade

reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

Socialstyrelsen erinrar, att styrelsen i sitt förslag rörande metod för

levnadskostnadsundersökningen förutsatte, att undersökningen med hänsyn

till den planerade korta observationsperioden, en månad, finge kompletteras

med en intervjuundersökning rörande varaktiga konsumtionsvaror.

Styrelsen har nu utarbetat en preliminär plan för en sådan intervjuundersökning.

Undersökningen skulle draga betydande kostnader. Enbart

för intervjuarbete beräknas en kostnad av 75 600 kronor. För planering

och bearbetning torde kostnaderna bli än högre. Emellertid bär möjlighet

yppats att ifrågavarande uppgifter i stället skulle kunna erhållas genom

en sparandeundersökning, som konjunkturinstitutet planerar för 1958.

Även om erforderliga uppgifter kan erhållas i samband med sparandeundersökningen,

måste rätt omfattande bearbetningar göras inom socialstyrelsen.

Medel måste därför beviljas för att under budgetåret 1958/59

bibehålla den arbetsledning, som är knuten till levnadskostnadsundersökningen

och som avlönas från förevarande anslag. Styrelsen beräknar medel

för en förste aktuarietjänst i Ag 23, en förste kansliskrivartjänst i Ag 12

samt för särskilda bearbetningskostnader, tillhopa 49 000 kronor.

Departementschefen kan icke förorda, att det belopp som redan ställts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

5

till förfogande för genomförande av levnadskostnadsundersökningen ökas

med mer än 25 000 kronor för de merkostnader, som uppkommer för undersökningen

rörande varaktiga konsumtionsvaror.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Mannerskantz och Birke (1:279) och den andra inom andra

kammaren av herr Dickson och fru Lidman-Frostenson (II: 368), i vilka

motioner —- såvitt nu är i fråga — hemställes, att riksdagen måtte avslå

förslaget om ett anslag för budgetåret 1958/59 till levnadskostnadsundersökning

av 25 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lindblom och Aastrup (I: 280) och den andra inom andra

kammaren av herrar Löfroth och Rydén (II: 396), i vilka motioner -—- såvitt

nu är i fråga — hemställes, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts

förslag om anvisande av 25 000 kronor till levnadskostnadsundersökning.

Angående motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna

I:279 och I:280.

Utskottet. Med hänsyn till de betydelsefulla behov, vilka ifrågavarande

levnadskostnadsundersökning är avsedd att tillgodose, vill utskottet icke

motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av ytterligare 25 000 kronor

för undersökningens genomförande. Utskottet avstyrker sålunda förevarande

motionsyrkanden.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 279 och II: 368 samt I: 280

och II: 396, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Levnadskostnadsundersökning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 kronor.

8:o) Statens soeialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 16 och 17), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 70 000 kronor med hänsyn till belastningen och de beslutade

höjningarna av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ............................................................ 352 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 48 000

Summa kronor 400 000;

b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

9:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 17 och 18), vilket innebär en ökning

av anslaget med 8 700 kronor med hänsyn till ökat medelsbehov för reseersättningar

och expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

112 900 kronor.

10 :o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 10, s. 18—20), vilket innebär en med 24 400 kronor ökad medelsanvisning

med hänsyn till företagen reglering av vissa arvoden vid

domstolen samt 1957 års lönereglering och löneklassuppflyttning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 21 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 91 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 65 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 12 000

Summa kronor 190 900;

b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 190 900 kronor.

11 :o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 11, s. 20), vilket innebär en minskning av anslaget med 200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 17 100 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

7

12 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 20 och 21) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän

för medling i arbetstvister in. in.: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 235 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anför att utgifterna under anslagen till avlöningar

och omkostnader för förlikningsmannaorganisationen m. m. har varierat

avsevärt olika budgetår på grund av de växlande förhållandena på arbetsmarknaden.

De senaste budgetåren har utgifterna varit relativt låga. Departementschefen

anser, att tillräcklig anledning till omräkning av anslagsbeloppen

emellertid inte föreligger. Nu ifrågavarande anslag föreslås sålunda

i enlighet med socialstyrelsens förslag anvisat med oförändrat belopp.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 280 och II: 396

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte bestämma

förevarande anslag till 185 000 kronor, innebärande en minskning i jämförelse

med Kungl. Maj :ts förslag med 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:280.

Utskottet är med hänsyn till de avtalsförhandlingar som kan väntas

instundande höst icke berett förorda någon minskning av medelsanvisningen

under anslaget. Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 280 och II: 396, såvitt nu är i

fråga, till Förlikningsman för medling i arbetstvister m.m.:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 235 000 kronor.

13 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.; Omkostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 21) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän

för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 kronor.

Departementschefen förordar att anslaget uppföres med oförändrat

belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 280 och II: 396

har såvitt nu är i fråga —■ hemställts, att riksdagen måtte bestämma

förevarande anslag till 30 000 kronor, innebärande en minskning i jämförelse

med Ivungl. Maj :ts förslag med 10 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:280.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under föregående

punkt avstyrker utskottet motionerna 1:280 och 11:396 jämväl i vad de

berör förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 280 och II: 396, såvitt nu är i

fråga, till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m.m.:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

14:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 22—24) föreslagit

riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 500 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför, att mödrahjälpens framtida ställning

inom vår socialpolitik behandlades av statsmakterna i samband med genomförandet

av moderskapsförsäkringen och socialhjälpslagen. Därvid

beslöts, att mödrahjälpen skulle bestå som självständig hjälpform. Sedermera

har emellertid mödrahjälpen ånyo upptagits till behandling. 1956

framlade sålunda familj eberedningen förslag till en genomgripande omorganisation

av mödrahjälpen. Förslaget innebar bl. a., att mödrahjälpen

skulle anknytas till den av de allmänna sjukkassorna administrerade moderskapshjälpen

och utgå som förhöjd grundpenning enligt schematiserade

regler — inkomster och barnantal--och alltså utan mera individuali
serad

behovsprövning. Mödrahjälpsnämnderna skulle härigenom bli överflödiga.

Vid remissbehandlingen kritiserades detta förslag under påpekande

av vissa nackdelar, som föreföll svåra att undvika, därest det föreslagna

systemet komme att genomföras.

Därefter utarbetades inom socialdepartementet ett alternativt förslag,

som i huvudsak innebar att mödrahjälpen skulle behållas som en särskild

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

9

behovsprövad hjälpform men att administrationen av densamma skulle

helt överföras till barnavårdsnämnderna. Kostnaderna för mödrahjälpen

skulle härvid fördelas mellan staten och kommunerna på samma sätt som

kostnaderna för bidragsförskotten och utfyllnadsbidragen, d. v. s. kommunerna

skulle svara för en fjärdedel. Mödrahjälpsnämnderna skulle även

enligt detta förslag avskaffas. Promemorian i fråga har remissbehandlats,

varvid meningarna varit starkt delade.

Vid den fortsatta prövningen av denna fråga har föredragande statsrådet

bl. a. beaktat de uttalanden, som gjorts av 1957 års riksdag med

anledning av vissa av riksdagens revisorer anförda synpunkter på socialvården

och socialpolitiken. Statsutskottet anförde (uti. nr 93, s. 50—53)

sålunda bl. a. att, ehuru statsmakterna i sina ställningstaganden i socialpolitiska

frågor otvivelaktigt beaktat behovet av en ändamålsenlig organisation,

en viss splittring på detta område alltjämt kvarstår. Vidare uttalade

utskottet, att i samband med frågan om förbättring av pensioneringen

kommer att aktualiseras ett flertal frågor, som torde få betydande

återverkningar inom andra delar av socialpolitiken. Men även bortsett

härifrån kan man räkna med att socialpolitiken också i framtiden måste

fortgående omprövas samt anpassas efter samhällsutvecklingen i övrigt.

Därvid är det givetvis av värde att ha tillgång till så noggranna uppgifter

som möjligt om socialpolitikens faktiska innebörd och verkningar. Utskottet

ställde sig därför i princip positivt till tanken att en kartläggning

och analys härav kommer till stånd, när Kungl. Maj :t finner tidpunkten

lämplig. Utskottet tänkte sig därvid en — åtminstone till en början —

huvudsakligen statistisk kartläggning av de lägsta inkomsttagargrupperna,

deras ekonomiska läge och hur deras behov tillgodoses genom den nuvarande

socialpolitikens utformning. Förenklingar i administrationen kommer

också att aktualiseras vid prövningen av förslaget till ny barnavårdslag,

ansåg utskottet. Riksdagen beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom

sin mening ge till känna vad utskottet anfört.

I detta sammanhang erinras även om att remissbehandlingen av förslaget

till ny barnavårdslag avslutats under hösten 1957 och att ett rikhaltigt

material av synpunkter och erfarenheter därvid redovisats. En överarbetning

av förslaget blir nu nödvändig. Barnavårdsnämndernas och

andra sociala organs uppgifter och arbetsmetoder träder härvid i förgrunden.

De familjepolitiska åtgärderna får vid en sådan överarbetning ses i

sitt sammanhang med socialpolitiken i övrigt.

Härvidlag torde det visa sig av värde att få en kartläggning av vilka

medborgargrupper — familjer, ensamstående med barn och fysiskt eller

psykiskt handikappade — som lider av materiell brist eller av sociala anpassningssvårigheter.

Med de ekonomiska strukturförändringarna i vårt

samhälle och sedan de stora socialförsäkringsfrågorna blivit lösta kan man

anta att dessa minoriteter i särskilt hög grad kommer att uppmärksammas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

inom socialpolitiken. Detta kommer även att påverka barnavårdens utformning.

Som underlag för en prövning av den sociala biståndsverksamhetens

medel och metoder planeras f. n. inom socialdepartementet en statistisk

kartläggning i nära överensstämmelse med tankegångarna i statsutskottets

förenämnda uttalande. I ljuset av en sådan kartläggning kan det visa

sig lämpligt att företa en omprövning av vissa ekonomiska stödformer och

deras administration, varvid såväl mödrahjälpen som vissa sidor av barnavården

kan konnna i blickfältet.

Den omprövning av mödrahjälpen, som i det föregående berörts, bör

lämpligen upptagas i detta större sammanhang. Mödrahjälpen bör därför

i vart fall under nästa budgetår utgå enligt oförändrade grunder. I avbidan

på erfarenheter av den uppmjukning av normerna för behovsprövning,

som ägt rum med anledning av riksdagens rekommendation i fjol, föreslås

ingen annan ändring av anslaget till mödrahjälp än att detsamma räknas

upp med 500 000 kronor till 5 000 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget

om ett anslag för budgetåret 1958/59 till mödrahjälp av 5 000 000

kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 279.

Utskottet delar föredragande statsrådets mening att den omprövning av

mödrahjälpen, som aktualiserats av bl. a. familjeberedningen, lämpligen

bör upptagas i sammanhang med att en mera allmän prövning av den

sociala biståndsverksamhetens medel och metoder kommer till stånd. Såsom

föredraganden anfört torde mödrahjälpen därför i vart fall under

nästa budgetår böra utgå enligt oförändrade grunder. Utskottet finner det

sålunda icke nu böra komma i fråga att slopa mödrahjälpen som självständig

hjälpform, varför utskottet avstyrker det i motionerna I: 279 och

II: 368 framställda yrkandet härom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i

fråga, till Mödrahjälp för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor.

15 :o) Mödrahjälpsnämnderna. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 24 och

25) föreslagit riksdagen att till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

11

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 140 000 kronor.

Socialstyrelsen har föreslagit att anslaget uppräknas med 50 000 kronor

med hänsyn till den genomförda höjningen av arvoden och ersättningar

till ordförande, ledamöter, suppleanter och sekreterare i mödrahjälpsnämnderna

ävensom den av styrelsen föreslagna utvidgningen av mödrahjälpens

omfattning.

Statskontoret anser, att den beslutade arvodeshöjningen kräver en uppräkning

av arvodesposten med minst 35 000 kronor. Under förutsättning

att någon ändring i verksamheten inte vidtages bör därför anslaget uppföras

med 175 000 kronor.

Föredragande statsrådet förordar att anslaget i enlighet med statskontorets

förslag räknas upp med 35 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget

om ett anslag för budgetåret 1958/59 till mödrahjälpsnämnderna av

175 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 279.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under föregående

punkt avstyrker utskottet motionerna 1:279 och 11:368 jämväl i vad de

berör förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i

fråga, till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

16 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har (punkt

16, s. 25—27) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för år 1959 statsbidrag

må utgå till avlönande av högst 3 500 heltidsanställda eller däremot

svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till avlönande

av hemvårdarinnor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 4 625 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 650 000 kronor.

Enligt beslut vid 1957 års riksdag må statsbidrag för år 1958 beviljas

till avlönande av högst 3 400 heltidsanställda eller däremot svarande antal

deltidsanställda hemvårdarinnor. Detta beslut innebar en ökning av antalet

statsbidragsrum med 300—400 i jämförelse med vad förut gällt. Härvid

beräknades, att statsbidrag skulle kunna utgå för hela den dittills genomförda

utbyggnaden av den sociala hemhjälpen. I samband med att förslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

i ämnet lädes fram i föregående års statsverksproposition uttalade föredragande

statsrådet, att kommunerna genom en sådan åtgärd borde få förutsättningar

att utvidga hemvårdarinneverksamheten, totalt sett, i proportion

till det ökade antalet statsbidragsrum. Den nya statsbidragsregeln avsåg

sålunda främst en utökning av hemvårdarinneorganisationens kapacitet

och inte endast en förbättring av kommunernas ekonomi på ifrågavarande

verksamhetsområde. En fortsatt utökning av hemvårdarinneverksamheten

är angelägen. Föredraganden tillstyrker därför, att antalet statsbidragsrum

för år 1959 ökas med 100, d. v. s. till 3 500, och framhåller det angelägna

i att det ökade antalet statsbidragsrum i enlighet med det nyss återgivna

uttalandet leder till en utökning av verksamhetens totala omfattning.

Då det här ifrågavarande statsbidraget enligt beslut vid 1957 års riksdag

skall avlösas fr. o. m. den 1 juli 1960 och inarbetas i något av de för primärkommunerna

gemensamma statsbidragen, kan föredraganden inte

förorda socialstyrelsens från föregående år upprepade förslag att den av

vissa landsting på försök bedrivna verksamheten med ambulerande hemvårdarinnor

skall inordnas som ett normalt led i den statsunderstödda

hemhjälpsverksamheten. Verksamheten bör emellertid få fortsätta efter

hittills tillämpade grunder tills statsbidraget avlöses.

Mot socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet under budgetåret

1958/59 har föredraganden intet att erinra och föreslår sålunda, att anslaget

höjes med 975 000 kronor till 4 625 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Gärde Widemcir och fru Hamrin-Thorell (I: 217) och den andra

inom andra kammaren av fröken Elmén in. fl. (II: 269), i vilka har hemställts

att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag för kalenderåret 1959

måtte utgå till 3 600 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda

hemvårdarinnor,

dels ock de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1:279

och II: 368 i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen

måtte till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 3 809 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 269

och I: 279.

Utskottet. I syfte att ytterligare öka hemvårdarinneorganisationens kapacitet

föreslås i propositionen att antalet statsbidragsrum ökas med 100,

medan i motionerna I: 217 och II: 269 förordas en ökning med 200 bidragsrum

eller samma antal som socialstyrelsen föreslagit. Under erinran om

den betydande utökning som riksdagen beslöt förra året, tillstyrker ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

13

skottet att antalet bidragsrum för nästa budgetår fastställes i enlighet med

propositionens förslag.

Vid förra årets riksdag beslöts vidare en höjning av statsbidraget per

heltidsanställd hemvårdarinna från 1 400 till 1 700 kronor. Det i motionerna

1:279 och II: 368 framställda yrkandet i fråga om medelsanvisningen innebär

en återgång till det tidigare gällande statsbidraget. Utskottet kan för sin

del icke finna att motionärerna anfört bärande skäl för sitt förslag och

avstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 217 och II: 269 medgiva, att

för år 1959 statsbidrag må utgå till avlönande av högst 3 500

heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda

hemvårdarinnor;

b) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 625 000

kronor.

17 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 27 och 28), vilket i fråga om

anslagsberäkningen innebär en minskning med 17 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för

hemvårdarinnor för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

18 :o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

m. m. Kungl. Maj :t bär (punkt 18, s. 28 och 29) föreslagit iiksdagen

att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

m. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

5 900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 300 000 kronor.

Enligt principbeslut vid 1957 års riksdag skall vissa bidrag till barnavårdsnämnderna

för kostnader enligt barnavårdslagen, vilka bidrag bcstrides

ur förevarande anslag, avlösas fr. o. m. den 1 juli 1958. Proposition

angående erforderlig ändring i barnavårdslagen torde senare komma att

anmälas. Med hänsyn till att ifrågavarande bidrag sökes i efterskott för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

varje budgetår medför emellertid avlösningen inte någon minskad belastning

på anslaget förrän fr. o. m. budgetåret 1959/60.

I det följande föreslår departementschefen under anslaget till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet vissa åtgärder i syfte att förbättra

de ambulerande zigenarnas levnadsvillkor, varvid viss medverkan

från kommunerna förutsättes. Vid bifall till dessa förslag kan förevarande

anslag komma att belastas med kostnader för ersättning till kommuner i

samband med ordnande av bostäder åt zigenare. Någon särskild uppräkning

av anslaget av denna anledning anses dock inte erforderlig.

Departementschefen förordar, att anslaget i anslutning till medelsåtgången

under budgetåret 1956/57 höjes med 600 000 kronor.

Utskottet, som i det följande under punkt 68 tillstyrker av departementschefen

föreslagna åtgärder beträffande zigenarnas levnadsvillkor, har icke

funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen under förevarande

punkt. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättningar till kommunerna enligt

socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 5 900 000 kronor.

19 :o) Socialhjälp och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 19, s. 29 och 30), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialhjälp och barnavård för lappar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 200 000

kronor.

20 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 30 och 31), vilket innebär

en minskning av anslaget med 2 000 000 kronor med hänsyn till minskad

eftersläpning i fråga om utbetalningen av statsbidrag för ålderdomshem,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och

tillbgggnad av ålderdomshem för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

21 ro) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. Kungl.

Maj:t har (punkt 21, s. 31—33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

utbildning av föreståndare vid ålderdomshem för budgetåret 1958/59 anvisa

ett anslag av 90 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 67 000 kronor.

Departementschefen erinrar, att vid anmälan i föregående års stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

15

verksproposition av 1952 års åldringsvårdsutrednings förslag rörande utbildning

av föreståndare vid ålderdomshem dåvarande departementschefen

uttalade, att Svenska socialvårdsförbundet tills vidare borde ha hand om

utbildningen samt att det finge ankomma på Kungl. Maj:t att pröva huruvida

behov av utbildning även inom yrkesskoleväsendet i framtiden gjorde

sig gällande. Riksdagen gjorde ingen erinran mot detta uttalande. I anslutning

härtill erinrar departementschefen om att statsutskottet i sitt av

1957 års riksdag vid dess höstsession godkända utlåtande (nr 170) i anledning

av Kungl. Maj :ts proposition (nr 38) angående vissa frågor rörande

åldringsvården uttalat, att utskottet inte funnit skäl frångå den sålunda

intagna ståndpunkten. Detta borde dock enligt utskottet inte hindra, att

förbundet förläde i utbildningen ingående kursverksamhet till olika delar

av landet. Till vad utskottet sålunda anfört ansluter sig departementschefen.

Vad angår medelsbehovet under anslaget påverkas detta av att fr. o. m.

nästa budgetår samtliga tre årskurser vid utbildningen kommer att dubbleras,

vilket medför ökade kostnader för socialvårdsförbundet. Med hänsyn

härtill tillstyrkes, att till lokalhyror, trycksaker och annonser, resor, byråkostnader,

undervisningsmateriel och diverse beräknas ytterligare 6 200

kronor. Vidare bör ytterligare 18 050 kronor beräknas till lärararvoden.

Därjämte bör för lönehöjningar till rektor och de båda assistenterna på

grund av 1957 års lönereglering samt höjda pensionsavgifter i anledning

härav beräknas 10 197 kronor. Den ena assistenttjänsten bör därvid anses

tillhöra 13 löneklassen fr. o. m. den 1 januari 1959. Summan av dessa kostnader

— i avrundat tal 34 400 kronor — bör läggas till de utbildningskostnader,

på vilka innevarande budgetårs anslag grundats, d. v. s. 107 000

kronor. De egentliga utbildningskostnaderna under nästa budgetår beräknas

sålunda till 141 400 kronor, varav staten bör bestrida hälften eller

70 700 kronor.

För innevarande budgetår har 13 500 kronor beräknats till stipendier

åt 60 elever i nybörjarkurserna. Departementschefen har intet att erinra

mot att i enlighet med socialvårdsförbundets förslag medel beräknas för

stipendier till ytterligare tio elever under nästa budgetår. Kostnadsökningen

härför uppgår till 2 250 kronor. Vidare bör förbundet beredas gottgörelse

med 3 825 kronor för under budgetåret 1956/57 utbetalade stipendier

till 17 elever i nybörjarkurserna utöver vad som tidigare beräknats för

nämnda ändamål. Till stipendier bör därför beräknas sammanlagt 19 575

kronor.

Hela anslaget föreslås sålunda uppfört med 90 275 kronor eller avrundat

90 300 kronor, vilket innebär en ökning med 23 300 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning au föreståndare

nid ålderdomshem för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

90 300 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

22 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 22, s. 33 och 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

23 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s. 34 och 35)

föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 734 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 632 000 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför att de allmänna barnbidragens belopp

fr. o. m. den 1 januari 1958 har höjts från 290 till 400 kronor om året.

Då det högre beloppet sålunda utgår endast under halva innevarande budgetår,

har kostnadsökningen på grund av bidragshöjningen inräknats i

anslaget för budgetåret med endast ett halvt årsbelopp. Den av socialstyrelsen

för nästa budgetår föreslagna anslagsökningen, 102 000 000 kronor,

betingas huvudsakligen av att barnbidragen kommer att utgå med det

högre beloppet under hela budgetåret. Styrelsens anslagsberäkning synes

böra godtagas.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och

II: 368, i vilka — såvitt nu är i fråga — bär hemställts, att riksdagen måtte

till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 355 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Rubbestad väckt motion

(II: 388), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte till Allmänna barnbidrag

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 000

kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 279

och II: 388.

Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 7 avstyrkt

motionsvis framställt yrkande om ändring i lagen om allmänna barnbidrag,

innebärande bl. a. att bidrag icke skall utgå för första barnet. Då ifrågavarande

lagändring åberopats som skäl för den i motionerna I: 279 och

II: 368 föreslagna anslagsminskningen avstyrker utskottet motionerna i

denna del.

Även den i motionen II: 388 föreslagna anslagsminskningen har i huvudsak

motiverats med ett slopande av barnbidraget till det första barnet.

Av vad utskottet förut anfört följer att utskottet inte heller kan biträda

sistnämnda motionsyrkande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

17

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna II: 388 samt I: 279 och II: 368,

sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Allmänna

barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 734 000 000 kronor.

24 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 35 och 36), vilket innebär

en höjning av ersättningen till postverket från 55 till 60 öre per utbetalad

barnbidragsanvisning samt ett ökat medelsbehov under anslaget med

200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

25 :o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag.

Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 36—38) föreslagit riksdagen

att till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000

kronor.

Under rubriken Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott

är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor.

Frågan om bidragsförskottens storlek har övervägts så sent som vid

1957 års riksdag. Därvid beslöts att fr. o. in. den 1 juli 1957 höja maximibeloppet

för bidragsförskott från 600 till 720 kronor för år. Föredragande

statsrådet är med hänsyn härtill inte beredd att nu förorda någon ändring

av nämnda belopp.

Statsverkets kostnader för de vid 1957 års riksdag beslutade utfyllnadsbidragen

anses böra bestridas från förevarande anslag. I samband

härmed bör rubriken på anslaget ändras till Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag. Anslaget synes böra

uppdelas på två anslagsposter, en för bidragsförskott och en för utfyllnadsbidrag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fördela anslaget

mellan de båda anslagsposterna.

Socialstyrelsen har vid sin beräkning av anslagsbehovet utgått ifrån att

utbetalning av gottgörelse för utfyllnadsbidrag endast i undantagsfall kommer

att ske under budgetåret 1958/59. I anslutning härtill och med hänsyn

till medelsförbrukningen under föregående budgetår till ersättning för bidragsförskott

uppskattas mcdelsbehovet under anslaget till 9 500 000 kronor.

2—337 os Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Ersättning

till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 9 490 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 279.

Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 8 avstyrkt

motionsvis framställt yrkande om upphävande av lagen om utfyllnad av

vissa underhållsbidrag. Då nämnda motionsyrkande åberopats som skäl

för den i motionerna I: 279 och II: 368 förordade anslagsminskningen avstyrker

utskottet motionerna i denna del.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 279 och II: 368, såvitt nu är i fråga,

till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott

och utfgllnadsbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor.

26 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 38 och 39), vilket innebär oförändrad

medelsram i fråga om beviljande av statsbidrag samt oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem under budgetåret 1958/59 beviljas med högst

1 000 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

27 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 27, s. 39 och 40), vilket innebär en minskning av anslaget

i anslutning till belastningen med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000

kronor.

28:o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 40 och 41), vilket innebär en höjning

med 4 300 kronor av statens andel av kostnaderna för den vid Sociala

barnavårdsseminariet anordnade utbildningen, hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

19

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid barnhem för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

52 700 kronor.

29 :o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.

Maj :t har (punkt 29, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 220 000 kronor.

Bidraget till driften av daghem och eftermiddagshem har höjts år 1956

och bidraget till förskolorna 1957. Föredragande statsrådet kan inte nu

tillstyrka en ytterligare uppräkning av bidraget.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation och under budgetåret

1957/58 väntade utbetalningar på anslaget uppskattas anslagsbehovet för

nästa budgetår till 3 800 000 kronor, vilket innebär en minskning med

420 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår. Av anslaget beräknas

225 000 kronor för bidrag till driften av jordbruksdaghem.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar öhman och Norling (1:214) och den andra inom andra kammaren

av herr Senander in. fl. (II: 266), har hemställts att riksdagen måtte uppräkna

förevarande anslag till 9 525 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:266.

Utskottet. Motionärernas förslag syftar till att på sätt socialstyrelsen

förordat återställa den ursprungliga relationen mellan statens och huvudmännens

kostnader. Utskottet är icke berett att i nuvarande läge tillstyrka

någon höjning av statsbidraget och avstyrker därför motionerna.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:214 och 11:266 till Bidrag till

driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kronor.

30:o) Försöksverksamhet rörande daghem in. in. Kungl. Maj:t har

(punkt 30, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet

rörande daghem m. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Anslaget är avsclt att möjliggöra praktiska försök med nya verksamhetsformer

inom den halvöppna barnavården och för barns sommarvistelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

Enligt av riksdagen godkänt förslag i föregående års statsverksproposition

bör försöksverksamheten inriktas på att utröna värdet av nya vårdformer

samt att rationalisera och förbättra de nuvarande. Som exempel har

angivits små daghem för mindre grupper av barn, halvdaghem för barn

till deltidsarbetande mödrar och fritidshem för yngre skolbarn.

En försöksverksamhet med angivna syfte planlägges nu av en särskild

sakkunnig inom socialdepartementet i samråd med socialstyrelsen och vederbörande

kommunala huvudmän för barnavården. Som ett resultat därav

har försök med nya vårdformer redan påbörjats i vissa kommuner. Liknande

försöksanordningar torde inom den närmaste tiden kunna komma

till stånd även på andra orter. Stor vikt lägges vid anordningarnas lämplighet

med hänsyn till barnens utveckling och trivsel samt de förvärvsarbetande

mödrarnas behov av arbetslättnad. Vidare beaktas särskilt frågan

om kostnaderna för lokaler och inredning, personal, kost, administration

m. m. i jämförelse med motsvarande utgifter för barninstitutioner av mera

traditionell typ.

Föredragande statsrådet förordar, att anslaget i avvaktan på resultatet

av den nu påbörjade försöksverksamheten anvisas med oförändrat belopp.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1: 279 och II: 368

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå förslaget

om ett anslag för budgetåret 1958/59 till Försöksverksamhet rörande

daghem m. m. av 100 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:279.

Utskottet anser för sin del att ifrågavarande försöksverksamhet har

en viktig uppgift att fylla och avstyrker sålunda motionärernas förslag

att anslag icke skall anvisas för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i

fråga, till Försöksverksamhet rörande daghem m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

31 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s. 45—48) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 445 500

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

21

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 384 500 kronor.

I en av socialstyrelsen överlämnad promemoria angående utbildningen

av personal inom den halvöppna barnavården framlägges långtgående

förslag beträffande utbildningens innehåll och omfattning. Vidare föreslås,

att principbeslut skall fattas om förskoleseminariernas förstatligande

fr. o. m. budgetåret 1960/61 samt att, i avvaktan härpå, nya statsbidragsgrunder

och en viss förstärkning av organisationen genomföres fr. o. m.

nästa budgetår. Ett bifall till socialstyrelsens olika förslag skulle medföra

en avsevärd ökning av statens kostnader för den ifrågavarande verksamheten.

Över socialstyrelsens promemoria har yttranden avgivits av ett

stort antal myndigheter och organisationer. Härvid har delade meningar

gjort sig gällande beträffande väsentliga punkter i förslaget. Frågan bör

enligt föredragande statsrådets mening göras till föremål för kompletterande

utredningar och ytterligare överväganden innan ställning tas till

densamma. Föredraganden är därför inte nu beredd att förorda några

väsentliga ändringar i gällande bidragsregler eller att föreslå, att statsbidrag

beräknas för utvidgning av seminarieorganisationen. Däremot tillstyrkes

en mindre uppräkning av statsbidraget i vissa avseenden.

Från angivna utgångspunkter tillstyrkes, att statens bidrag till avlönande

av envar av rektor och föreståndare för praktikhandledning höjes

från 3 000 till 3 300 kronor vid enkelseminarium och från 4 500 till 4 950

kronor vid dubbelseminarium. Vidare bör bidraget till lektioner och föreläsningar

räknas upp med ett belopp motsvarande ca 10 % å utgående

timlärar- och föreläsningsarvoden eller med 2 380 kronor för enkel- och

3 220 kronor för dubbelseminarium. Maximibidraget till lektioner och föreläsningar

bör i anslutning härtill få utgå med 26 860 resp. 35 860 kronor.

Dessutom tillstyrkes, att bidraget till lokalhyra, som f. n. utgör högst

6 000 kronor för enkel- och högst 8 000 kronor för dubbelseminarium,

fastställes till 8 000 kronor för enkel- och 10 000 kronor för dubbelseminarium.

De förordade höjningarna av statsbidraget drar en årlig kostnad

av 36 000 kronor.

Det föreslås att 25 000 kronor anvisas till en kurs för förskollärare vid

institutioner för handikappade barn. Socialstyrelsen bör vidare efter

Kungl. Maj :ts medgivande få använda den på anslaget befintliga reservationen

till anordnande av fortbildningskurser för förskollärare.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppskattas till 445 500

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad föredragande

statsrådet anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal

inom den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 445 500 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

32 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 48—50)

föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser bekostas resor till enskilt ordnad ferievistelse,

vilka av barn och dess vårdare till någon del företages med järnväg,

av statsmedel till den del resekostnaden för varje person fram och åter

överstiger fem kronor. För såväl barn som vårdare bestrides resekostnaderna

dock helt av statsmedel, då fråga är om resor som företages antingen

av barn från familj med minst tre hemmavarande barn, av vilka icke något

under det år resan företages uppnår högre ålder än 14 år, eller av barn till

ensamstående moder. Resor med endast buss eller båt bestrides helt av

statsmedel under förutsättning att biljettpriset för enkel färd för vuxen är

fem kronor eller mer. Undantag från sistnämnda begränsning får göras,

om den sammanlagda kostnaden för färdbiljetter för barn tillhörande samma

familj uppgår till tio kronor eller mera.

Rätten till ifrågavarande resor prövas med hänsyn till inkomst- och förmögenhetsförhållandena.

Bl. a. gäller en inkomstgräns av 5 700 kronor till

statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst. Inkomstprövningen grundas

på den senast utfärdade debetsedeln; ferieresa kan dock oberoende av vad

debetsedeln utvisar medgivas sökanden, om han styrker att hans beskattningsbara

inkomst enligt den senaste taxeringen låg under den fastställda

inkomstgränsen.

Kostnader för resor, som företages av barn, fast anställd personal och

vårdare till och från barnkoloni, bestrides helt av staten.

Socialstyrelsen har upprepat sitt i styrelsens anslagsäskanden för innevarande

budgetår framställda förslag om höjning av inkomstgränsen till

en beskattningsbar inkomst av 8 000 kronor. Vidare föreslår styrelsen, att

nu utgående avgift för ferieresa som av barn och vårdare helt eller delvis

företages med järnväg avskaffas. Om inkomstgränsen höjes på föreslaget

sätt räknar styrelsen med att resefrekvensen kommer att stiga inte obetydligt.

Styrelsen föreslår, att anslaget uppföres med 5 400 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 3 000 000 kronor.

Föredragande statsrådet erinrar med anledning av socialstyrelsens förslag

om höjning av den för ferieresorna gällande inkomstgränsen och

slopande av nu utgående avgifter för sådana resor om att familjeberedningen

hösten 1956 lagt fram vissa förslag rörande bl. a. ifrågavarande

resor. I samband med anmälan i föregående års statsverksproposition av

beredningens olika förslag anförde föredraganden bl. a., att förslaget beträffande

reseverksamheten delvis tangerade de frågor som behandlats av

1948 års järnvägstaxekommitté i dess år 1956 avgivna betänkande. Då de

olika förslag som sålunda förelåg borde prövas i ett sammanhang, och då

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

23

förslagens genomförande skulle medföra betydande kostnadsökningar finge

frågan om ändring av villkoren för reseförmånerna upptagas senare. Ställning

har ännu ej tagits till järnvägstaxekommitténs betänkande. Med hänsyn

härtill och då såväl familjeberedningens som socialstyrelsens förslag

om de genomfördes skulle medföra avsevärda kostnadsökningar, är föredraganden

inte beredd att nu förorda någon omprövning av villkoren för

ifrågavarande ferieresor. Verksamheten bör sålunda bedrivas enligt oförändrade

grunder under nästa budgetår.

Av uppgifter som socialstyrelsen lämnat framgår att resefrekvensen

under år 1956 minskat i förhållande till år 1955, oaktat inkomstgränsen

för rätt till ferieresa höjts fr. o. m. den 1 maj 1956. Det torde finnas anledning

räkna med en fortsatt minskning av resefrekvensen. Med hänsyn härtill

och till belastningen under budgetåret 1956/57 beräknar föredraganden

medelsbehovet för nästa budgetår till 2 100 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m.fl. (I: 163) och den andra inom andra kammaren

av herr Nelander m. fl. (II: 186), i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts,

att riksdagen måtte dels besluta att bestämmelserna angående ferieresor

för barn ändras så att 1) ferieresa till enskilt ordnad ferievistelse,

som helt eller delvis företages med järnväg, bekostas av statsmedel till den

del resekostnaderna för barn och vårdare fram och åter överstiger tio kronor

vardera, samt 2) ferieresa till barnkoloni, som helt eller delvis företages

med järnväg, bekostas med statsmedel till den del resekostnaderna för barn

och vårdare fram och åter överstiger fem kronor, dels ock till ferieresor

för barn för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 740 000 kronor,

vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning

med 360 000 kronor,

dels de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1:279 och

II: 368, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte

till Ferieresor för barn för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 700 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Senandcr m. fl. väckt motion

(II: 222), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i enlighet med

socialstyrelsens förslag höja inkomstgränsen för erhållande av förmånen

med fria ferieresor för barn från nuvarande 5 700 kronor beskattningsbar

inkomst till 8 000 kronor och att den särskilda avgift, som nu uttages, avskaffas,

samt att i anledning därav anslaget till Ferieresor för barn för

budgetåret 1958/59 uppräknas till 5 400 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 186, t: 279 samt II: 222.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr .5 är 195K

Utskottet. Av skäl som föredragande statsrådet anfört är utskottet icke

berett att nu aktualisera någon ändring av villkoren för ifrågavarande

ferieresor. Även anslagsberäkningen, innebärande en minskning med

300 000 kronor, har utskottet funnit sig kunna godtaga.

På grund härav avstyrker utskottet de yrkanden i fråga om reseverksamheten,

som framställts i förevarande motioner.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna II: 222, I: 163 och II: 186 samt

1:279 och 11:368, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i

fråga, till Ferieresor för barn för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor.

33 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 50 och

51) föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 200 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för ferieresor för husmödrar till

enskilda hem samt för gäster och personal till semesterhem för husmödrar.

Enligt gällande bestämmelser skall husmödrar, som reser till enskilda hem

och som företager resorna helt eller delvis med järnväg, lämna ersättning

med tio kronor. Däremot behöver ersättning icke lämnas för resor med

enbart buss eller båt. Gästers och personals resor till semesterhem är helt

avgiftsfria. För samtliga slag av resor gäller dock, att biljetter får utfärdas

endast då biljettpriset för enkel färd uppgår till fem kronor eller mera.

Rätten till ifrågavarande resor prövas med hänsyn till inkomst- och förmögenhetsförhållandena.

Bestämmelserna är desamma som gäller för ferieresorna

för barn.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1957 har föredragande

statsrådet tillkallat en sakkunnig för att inom socialdepartementet

biträda med en översyn av de statliga åtgärderna på husinoderssemesterns

område. Ifrågavarande översyn skall i första hand omfatta verksamheten

vid semesterhemmen och stipendiegivningen till husmodersseinestern.

Enligt direktiven kan utredaren emellertid uppta även frågan om husmödrarnas

ferieresor till behandling. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet

bör enligt föredraganden någon ändring inte nu vidtagas i villkoren

för erhållande av ferieresor.

Med hänsyn till belastningens storlek och då en fortsatt nedgång av resefrekvensen

synes sannolik, föreslås anslaget nedräknat med 200 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

25

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 32 nämnda likalydande motionerna 1: 163 och

11: 186, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta att bestämmelserna angående ferieresor för husmödrar ändras

så att 1) ferieresor för husmödrar till enskilt ordnad semestervistelse som

helt eller delvis företages med järnväg bekostas av statsmedel till den del

resekostnaderna fram och åter överstiger 20 kronor, samt 2) sådan ferieresa

som företages till något av de av socialstyrelsen godkända semesterhemmen

bekostas av statsmedel till den del resekostnaderna fram och åter

överstiger tio kronor, dels ock till ferieresor för husmödrar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor, vilket innebär

en minskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 225 000

kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Öhman och Norling (1:216) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Stockholm in. fl. (11:268), i vilka har hemställts,

1) att riksdagen beträffande Ferieresor för husmödrar beslutar höja

inkomstgränsen från nuvarande 5 700 kronor i beskattningsbar inkomst till

8 000 kronor, 2) att den föreskrivna avgiften på 10 kronor, som uttages av

husmoder som reser till semestervistelse i enskilt hem och färdas helt eller

delvis med järnväg, slopas, samt 3) att i anledning därav det föreslagna

anslaget uppräknas till 2 530 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 186

och I: 216.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att någon ändring

i villkoren för erhållande av ferieresor icke bör vidtagas i avvaktan på

resultatet av den pågående översynen av åtgärderna på husmoderssemesterns

område. Då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot

anslagsberäkning avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ris förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 216 och II: 268 samt I: 163

och II: 186, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,

till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

34:o) Bidrag till driften av eemesterhem. I enlighet med Kungl. Maj ris

förslag (punkt 34, s. 52), vilket innebär en minskning av anslaget med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

35 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl. Maj :t

har (punkt 35, s. 53) föreslagit riksdagen att till Stipendier för underlättande

av husmoderssemester för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Föredragande statsrådet anser — under hänvisning till den under

punkten 33 redovisade översynen av de slutliga åtgärderna på husmoderssemesterns

område — att någon ändring inte nu bör vidtagas av grunderna

för stipendieverksamheten. Anslaget föreslås upptaget med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Norling och Öhman (I: 215) och den andra inom andra kammaren

av herr Senander in. fl. (11:267), har hemställts, att riksdagen måtte, i

enlighet med socialstyrelsens förslag, besluta höja stipendierna, så att de

i varje enskilt fall kan utgå med högst 75 kronor och i fall då synnerliga

skäl föreligger med 125 kronor, samt att stipendium till husmoder

med småbarn må utgå med högst 150 kronor i de fall beloppet avser

att bidraga till kostnaderna för husmodersvikarie eller inackordering av

barn.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 267.

Utskottet. Av skäl som föredragande statsrådet anfört avstyrker utskottet

ifrågavarande motioner. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 215 och II: 267 till Stipendier för

underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

36 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. in. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 54 och 55), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier

in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

1 700 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

27

37 :o) Bidrag till frälsningsarméns flickhem. I enlighet med Ivungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 57), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarméns flickhem

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Nykterhetsvård

38 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Ivungl. Maj :t har (punkt 44, s. 58—63) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Svartsjö för

alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,

dels ock till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 042 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 004 000 kronor.

1956 och 1957 års riksdagar har anvisat medel för två av de i byggnadsplanen

för anstalten ingående nya förläggningsbyggnaderna, nämligen de

byggnader, som skall inrymma den öppna och den slutna avdelningen.

Påbörjandet av byggnadsarbetena har försenats, vilket sammanhänger med

de tidigare planerna på eu storflygplats vid Skå-Edeby i anstaltens omedelbara

närhet. Sedan detta hinder för arbetenas påbörjande numera undanröjts,

kan enligt uppgift från byggnadsstyrelsen den öppna avdelningen

beräknas bli färdigställd omkring årsskiftet 1958/59 och den slutna avdelningen

under hösten 1959. Den öppna avdelningen med 34 platser är avsedd

att tills vidare utnyttjas för en utökning av platsantalet vid anstalten, och

under anstaltens avlöningsanslag för innevarande budgetår har därför beräknats

medel för eu personalökning med sju extra tjänster. Departementschefen

förordar, att medel för detta ändamål beräknas även för nästa

budgetår. Då tidpunkten för den planerade utökningen av platsantalet inte

kan med säkerhet angivas, bör dessa medel inte få disponeras utan Kungl.

Maj:ts medgivande. Frågan om behovet av och möjligheterna att utnyttja

även den nya slutna avdelningen för en provisorisk utökning av platsantalet

anses böra prövas i samband med anslagsäskandena för budgetåret

1959/60.

På sätt anstaltsstyrelsen föreslagit och i enlighet med vad chefen för

justitiedepartementet anfört vid behandlingen av frågan om fångvårdsan
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

stalternas avlöningsanslag för nästa budgetår bör förevarande anslag

minskas med belopp, motsvarande avlöningarna till en koloniföreståndare

i Ag 13, en förste förman i Ae 9 och fem förmän i Ae 8.

I enlighet med anstaltsstyrelsens förslag bör en förste förmanstjänst i

Ao 9 på kamrerarkontoret omändras till kontoristtjänst i samma lönegrad.

I fråga om Iönegradsplaceringar och tjänstebenämningar i övrigt bör följande

ändringar vidtagas: en förmanstjänst i Ao 8 ändras till tjänst som yrkesmästare

i Ao 9, fyra förmanstjänster i Ao 8 och två förste förmanstjänster

i Ao 9 resp. Ae 9 till tjänster som förste vårdare i Ao 10 resp. Ae 10, en

förste förmanstjänst i Ao 9 till tjänst som tillsynsman i Ao 11 och en uppsyningsmannatjänst

i sistnämnda lönegrad till tjänst som tillsynsman i

Ao 12, varjämte benämningen å 18 tjänster i lönegrad A 8, därav 13 ordinarie,

ändras från förman till vårdare.

En befattning som arbetsterapeut föreslås ombildad till extra ordinarie.

Anstaltsstyrelsens beräkningar under omräkningsposterna godtages.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare,

som föranledes av vad departementschefen

förordat i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3

januari 1958;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 486 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 19 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 136 300

Summa kronor 1 042 000;

c) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 042 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

29

39:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 63 och 64),

vilket innebär en med 11 000 kronor minskad medelsanvisning till följd av

den under föregående punkt omnämnda förskjutningen i byggnadsprogrammet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 789 900 kronor.

40:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Vissa inventarier.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 46, s. 64 och 65),

vilket avser komplettering samt anskaffande av inventarier till de beslutade

nya avdelningarna vid anstalten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för

alkoholmissbrukarc: Vissa inventarier för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

41 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för

alkoholmissbrukare: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 47, s. 65—67)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1958/59, dels ock till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 68 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 57 000 kronor.

Med anledning av att fångvårdens kvinnoanstalt i Växjö enligt beslut

av 1956 års riksdag skall flyttas till egendomen Hinseberg i Örebro län har

uppdragits åt nykterhetsvårdsutredningen att överväga lämpliga åtgärder

för omhändertagande av de kvinnliga alkoholmissbrukare och tvångsarbetare,

som nu mottages vid Växjöanstalten. Utredningen har i skrivelse

den 8 augusti 1957 förordat, att en särskild avdelning för tvångsarbetsklientelet

anordnas vid Hinseberg och alt denna avdelning tills vidare — i

avbidan på att en ny permanent anstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare

kan byggas — även utnyttjas som sluten anstalt för de kvinnliga alkoholmissbrukare

som nu vårdas vid Växjöanstalten. I yttranden över utredningens

framställning bar socialstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté

icke uttalat någon erinran mot utredningens förslag. Fångvårdsstyrelsen

bar förklarat, att styrelsen icke vill motsätta sig att de till

tvångsarbete dömda kvinnorna tills vidare kvarstannar inom fångvårdsorganisationen

men anser, att detta med minsta olägenhet kan ske vid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5 År 19öS

Växjöanstalten. Då nya vårdplatser för kvinnliga alkohol missbrukare, även

de svåraste, är avsedda att anskaffas, skulle förhållandena på den föreslagna

kvinnoavdelningen vid anstalten i Växjö enligt styrelsen så till vida

bli mera tillfredsställande som avdelningen endast under en övergångstid

skulle behöva användas även för kvinnliga alkoholmissbrukare.

I det följande föreslår departementschefen att å fastigheten Brotorp i

Lekebergs kommun en vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare anordnas

som ersättning för den nuvarande Haknäsanstalten, vilken kan

disponeras längst till utgången av innevarande budgetår. Emellertid anordnas

i nämnda sammanhang inte några slutna vårdplatser för det alkoholistklientel,

som f. n. mottages vid Växjöanstalten. Frågan om sådana

vårdplatser torde få tagas upp till fortsatt prövning sedan nykterhetsvårdsutredningen

avgivit slutligt förslag rörande vården av kvinnliga alkoholmissbrukare.

Med hänsyn bl. a. härtill synes definitiv ställning nu icke

heller böra tagas till anstaltsfrågan för de kvinnliga tvångsarbetarna. Efter

samråd med cheferna för justitie- och inrikesdepartementen förordar departementschefen

därför, att den vid Växjöanstalten anordnade avdelningen

för nu ifrågavarande klientel bibehålies tills vidare på sätt fångvårdsstyrelsen

föreslagit.

Anslaget föreslås höjt med It 200 kronor i anledning av 1957 års lönerevision.

Utskottet. Under erinran att utskottets vederbörande avdelning vid besök

i Växjö hösten 1957 tagit närmare del av förhållandena vid ifrågavarande

anstalt får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. hudgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 32 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 1 080

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 26 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 9 120

Summa kronor 68 200;

b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 68 200 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

31

42:o) Statens inom fångvårilsorganisationen anordnade vårdanstalt för

alkoliolmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 48, s. 67 och 68), vilket innebär ökad medelsanvisning med 7 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrnkare: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 25 500 kronor.

43 :o) Statens inom sinnessjnkvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoliolmissbrukare: Avlöningar. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 49, s. 68—70), vilket innebär uppflyttning av en befattning

som överskötare från Ao 9 till Ao 10, anställande av ett halvtidsanställt

biträde i reglerad befordringsgång, samt en på grund härav och 1957 års

lönerevision ökad medelsanvisning med 42 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare, som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 128 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 2 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 84 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 31 700

Summa kronor 246 400;

c) till Statens inom sinnessjnkvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoliolmissbrukare: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 246 400 kronor.

44 :o) Statens inom sinnessjnkvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoliolmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 50, s. 70 och 71), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med It 200 kronor, hemställer utskottet,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5 fir 1958

att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

96 000 kronor.

45:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 51, s. 71—74) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,

dels ock till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 924 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 793 600 kronor.

För utökning av en redan påbörjad försöksverksamhet med gruppterapi

förordar departementschefen en anslagshöjning med 3 000 kronor.

Lönegradsplaceringen och benämningen beträffande vissa tjänster

föreslås ändrade på följande sätt. Två tjänster som uppsyningsman i Ao 11

resp. föreståndarinna i Aell ändras till tjänster som tillsynsman i Ao 12

resp. Ae 12. Till tjänster som förste vårdare i A 10 ombildas en ordinarie

och tre icke-ordinarie förste förmanstjänster i A 9 samt tre ordinarie förinanstjänster

i A 8. Två förmanstjänster i Ao 8 resp. Ag 8 uppflyttas till

lönegrad 9 med benämning hantverksföreståndare resp. arbetsterapeut. En

tjänst som ekonomibiträde i Ae 7 ändras till vårdartjänst i Ae 8 och eu

ekonomibiträdestjänst i Ae 4 till tjänst som sömmerska i Ae 6. Vidare

ändras benämningen på en tjänst som förste förman i Ao 9 till yrkesmästare

ävensom benämningarna på två förmanstjänster i Ao 8 till hantverkare

samt på en sjukskötersketjänst och 13 förmanstjänster i A 8, därav en

ordinarie, till vårdare.

För två befattningshavare inrättas kontorsbiträdestjänster i Ao 5.

Till de av anstaltsstyrelsen under omräkningsposterna upptagna beloppen

bör med hänsyn till den för år 1958 beslutade lönehöjningen läggas ett

belopp av 28 000 kronor.

I enlighet med vad departementschefen föreslår i det följande vid behandlingen

av frågan om anordnande å Brotorp av en vårdanstalt för

alkoholmissbrukare bör på övergångsstat vid Venngarnsanstalten uppföras

en tjänst som föreståndarinna i Ao 17. Medelsbehovet under detta anslag

ökas härigenom med 20 000 kronor.

Vid bifall till vad departementschefen förordat ökas anslaget med 130 400

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

33

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari

1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 280 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 525 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 118 300

Summa kronor 924 000;

c) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 924 000 kronor.

46:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 52, s. 74—77), vilket

innebär en ökning av anslaget med 62 000 kronor, varav för vissa engångsanskaffningar

24 000 kronor samt för tvätt och renhållning, utspisning och

kostnader för transport av intagna sammanlagt 38 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 709 400 kronor.

47ro) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Vårdavdelning

i Fagersta. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s.

77), vilket innebär ändring av en uppsyningsmannatjänst i Ae 11 och två

förmansbefattningar i Ae 8 till befattningar för tillsynsman resp. vårdare

i samma lönegrader samt en uppräkning av anslaget med 11 500 kronor i

anledning av 1957 års lönereglering och löneklassuppflyttningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare: Vårdavdelning i Fagersta för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 265 500 kronor.

3—337 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

48:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj :t liar (punkt 54, s. 78—87) föreslagit riksdagen att

dels besluta att fastigheten Brotorp V i Lekebergs kommun skall fr. o. in.

den 1 juli 1958 överföras från sinnessjukvården till nykterhetsvårdcn för

att användas såsom statlig vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med upphävande av personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare, fastställa

personalförteckning för statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare

i enlighet med vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å

Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59, dels ock till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

101 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår har till avlöningar och omkostnader

vid statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare anvisats

anslag å 58 700 resp. 34 500 kronor.

Den nuvarande statliga vårdanstalten å Haknäs för kvinnliga alkoholmissbrukare,

vilken är inrymd i en förhyrd fastighet, måste på grund av

hyresavtalets upphörande läggas ned med utgången av innevarande budgetår.

Till följd härav måste en ny anstalt för ifrågavarande grupp av vårdtagare

stå till förfogande fr. o. m. den 1 juli 1958. Nykterhetsvårdsutredningen

har föreslagit, att det såsom sekundäravdelning till Västra Marks

sjukhus anslutna Brotorps arbetshem i Lekebergs kommun från nämnda

tidpunkt tills vidare skall tagas i anspråk som vårdanstalt för kvinnliga

alkoholmissbrukare. För större delen av de nuvarande platserna å Brotorp

synes ersättning kunna erhållas genom nytillkommande platser vid

Västra Marks sjukhus.

Då något alternativ till lösning av den aktuella vårdfrågan beträffande

de kvinnliga alkoholmissbrukarna ej föreligger förordar departementschefen

i samråd med chefen för inrikesdepartementet att Brotorpshemmet

fr. o. m. den 1 juli 1958 tills vidare tages i anspråk såsom vårdanstalt

för kvinnliga alkoholmissbrukare. Spörsmålet huruvida fastigheten

på längre sikt skall användas för sådant ändamål får tagas upp till prövning,

sedan nykterhetsvårdsutredningen avgivit slutligt förslag rörande

vården av detta klientel.

Fastigheten Brotorps användning såsom vårdanstalt för alkoholmissbrukare

förutsätter vissa ändrings- och förbättringsarbeten å fastigheten,

vilka kostnadsberäknats till 145 000 kronor. För inventarieanskaffning beräknas

ett belopp av 39 000 kronor. Båda beloppen föreslås anvisade å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

I fråga om personalorganisationen vid den nya anstalten har utred
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

35

ningen föreslagit, att befattningen som föreståndarinna i Ao 17 vid Haknäsanstalten

uppföres på övergångsstat vid Venngarnsanstalten och att vid Brotorpsanstalten

inrättas en e. o. befattning som föreståndare i samma lönegrad.

Detta förslag biträder departementschefen. Däremot tillstyrker han

inte förslaget, att även befattningen som biträdande föreståndarinna vid

Haknäsanstalten föres på Venngarnsanstaltens övergångsstat samt att för

Brotorpsanstalten inrättas en tjänst som biträdande föreståndare i Ae 12.

I stället bör befattningen som biträdande föreståndarinna med oförändrad

löneställning överflyttas till Brotorpsanstalten och där uppföras på övergångsstat.

Skulle innehavaren av denna ordinarie befattning erhålla förordnande

på högre tjänst, bör vikarie inte förordnas på den ordinarie tjänsten

utan en tjänst som biträdande föreståndare i Ae 10 inrättas. Den föreslagna

nya tjänsten som översköterska föreslås placerad i lönegrad Ae 9.

För fastighetens skötsel m. m. beräknas ett belopp av 5 000 kronor.

Utredningens förslag till beräkning av medelsbehovet för vikarier och

särskilda ersättningar m. m. samt arvoden godtages. Det förutsättes därvid,

att anstalten i enlighet med utredningens förslag organiseras såsom

en fristående enhet med särskild styrelse samt att det får ankomma på

Kungl. Maj :t att framdeles fastställa de olika arvodesbeloppen.

Avlöningsanslaget till anstalten för nästa budgetår bör vid bifall till vad

departementschefen föreslagit beräknas till 101 000 kronor.

I anslutning till vad som anförts beträffande den ordinarie tjänsten

som biträdande föreståndarinna och möjligheten att inrätta en extra ordinarie

tjänst i samma lönegrad bör gälla, att en besparing å ordinarieposten

får utnyttjas för överskridande av icke-ordinarieposten.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Söderquist och fru Sjöström-Bengtsson (1:213) och den andra inom

andra kammaren av herr Rimmerfors och fröken Olsson (II: 265), har

hemställts, att riksdagen ville besluta att vid den föreslagna statliga vårdanstalten

å Brotorp för kvinnliga alkoholmissbrukare skall i stället för

en föreståndartjänst i lönegrad Ae 17 och en tjänst som biträdande föreståndare

i Ae 10 inrättas en tjänst som föreståndare i Ae 19 och en

tjänst som biträdande föreståndare i Ae 15.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen 11:265.

Utskottet har tidigare (utlåtande nr 17) tillstyrkt att fastigheten Brotorp

l7 i Lekcbergs kommun fr. o. m. den 1 juli 1958 överföres från sinnessjukvården

till nykterhetsvården för att användas som statlig vårdanstalt

för kvinnliga alkoholmissbrukare i stället för den nuvarande Haknäsanstalten.

I nämnda sammanhang har utskottet vidare tillstyrkt att å

tilläggsstat Lill riksstaten för innevarande budgetår anvisas de under före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

varande punkt beräknade beloppen för ändrings- och reparationsarbeten

å Brotorpsfastigheten samt för anskaffande av inventarier.

För utskottet återstår sålunda att taga ställning till frågan om personalorganisationen

för den nya anstalten. Även i denna del har utskottet funnit

sig kunna godtaga departementschefens förslag, varav följer att utskottet

avstyrker de yrkanden om högre löneställning för föreståndartjänsterna,

som framförts i motionerna I: 213 och II: 265.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag, såvitt

nu är i fråga, samt med avslag å motionerna I: 213 och

II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med upphävande av personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare,

fastställa personalförteckning för statens

vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare i enlighet med

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenren

för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 68 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. H 000

Summa kronor 101 000;

c) till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 101 000 kronor.

49:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 87) och under

hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 79 600 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

37

50:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 87—90), vilket

innebär en med 44 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas under bud
-

getåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 4 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 254 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 700

Summa kronor 261 000;

b) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 261000 kronor.

51 :o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 90 och 91),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Gudhem för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

52 ro) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 58, s. 91 101) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för bidrag till anordnande av inackorderingshem för alkoholmissbrukare,

att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1958, dels ock till Bidrag till

anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

Under denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

Från anslaget utgår bidrag till landstingskommun, annan kommun,

förening eller stiftelse för anordnande av erkänd eller enskild vårdanstalt

för alkoholmissbrukare eller av inackorderingshem för omhändertagande

av alkoholmissbrukare under fritiden. Bidrag utgår med högst följande

belopp per vårdplats, nämligen för erkänd anstalt 10 000 eller, om särskilda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

skäl för högre bidrag föreligger, 15 000 kronor, för enskild anstalt 5 000

kronor samt för inackorderingshem 2 300 kronor vid nybyggnad och 1 700

kronor i annat fall. Bidraget må ej överstiga vad från annat håll tillskjutes,

om ej särskilda skäl föranleder därtill.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga föregående år anförde dåvarande

chefen för socialdepartementet, att såsom mål för anstaltsorganisationens

utbyggnad under budgetåret 1957/58 syntes böra uppställas en utökning

av platsantalet på de allmänna (statliga och erkända) anstalterna

till omkring 2 000. Denna målsättning grundades bl. a. på uppgifter rörande

platsbristen den 1 oktober 1956.

Nämnda uppgifter omfattade dock inte bristen på vårdplatser för tuberkulossjuka

alkoholmissbrukare. Med stöd av riksdagens beslut i anledning

av förslag i propositionen 1957:98 har Hesslebv sanatorium erkänts

som allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare och fungerar nu med 112

vårdplatser som specialanstalt för detta klientel. Ett fullföljande av 1957

års riksdags beslut skulle alltså innebära, att platsantalet på allmänna anstalter

ökades till omkring 2 100.

Det har emellertid visat sig inte vara möjligt att fullfölja utbyggnaden i

sådan takt, att hela det beräknade platstillskottet kan förverkligas under

innevarande budgetår. Vissa förseningar har uppkommit, särskilt i fråga

om uppförandet av den nya anstalten å Gudhem och utökningen av Svartsjöanstalten.

Ett icke obetydligt tillskott av platser har dock kommit till

stånd under år 1957. F. n. står sålunda, inberäknat Hesslebvanstalten, omkring

1 700 platser till förfogande (mot 1 089 den 1 oktober 1955), vartill

kommer den för tiden t. o. m. april 1958 förhyrda semesteranläggningen

Örenäs med 98 platser. Av nämnda 1 700 platser finns ca 1 340 vid erkända

anstalter. Då 130 platser skall tillkomma vid statliga anstalter erfordras

för att den förut nämnda målsättningen skall kunna förverkligas ytterligare

drygt 250 platser vid erkända anstalter, innebärande en ökning av

platsantalet vid sådana anstalter till sammanlagt omkring 1 600. Socialstyrelsen

har redovisat planer för en sådan utbyggnad och beräknat behovet

av medel till anordningsbidrag för detta ändamål till 1 225 000 kronor.

Departementschefen finner det angeläget, att medel står till förfogande

för att möjliggöra ett realiserande under nästa budgetår av den av

socialstyrelsen planerade utökningen av platsantalet. Styrelsens beräkning

av medel sbehovet godtages i huvudsak. Till grund för anslagsberäkningen

anses dock kunna läggas ett till 1 200 000 kronor avrundat belopp.

Statsbidrag till anordnande av enskilda vårdanstalter är en ny bidragsform,

som enligt beslut av föregående års riksdag infördes fr. o. m. den 1

juli 1957. På grund härav har närmare erfarenheter av denna verksamhet

ännu inte kunnat vinnas. I avvaktan härpå torde denna vårdform inte böra

byggas ut i så snabb takt som socialstyrelsen förutsatt i sin anslagsberäkning.

Departementschefen förordar, att ett belopp av 700 000 kronor be
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

39

räknas för detta ändamål, varigenom ca 140 nya vårdplatser på enskilda

anstalter skulle kunna erhållas. Platsantalet på sådana anstalter, som nu

uppgår till ca 150, skulle härigenom kunna intill utgången av nästa budgetår

ökas till omkring 300.

I syfte att stimulera tillkomsten av nya inackorderingshem har nykterhetsvårdsutredningen

föreslagit en kraftig höjning av statsbidragen till

anordnande av sådana hem. Bidragen, som nu utgör i genomsnitt 2 000 kronor

för vårdplats, skall enligt förslaget utgå med i princip 75 % av kostnaderna,

dock högst med 10 000 eller i vissa fall 15 000 kronor för vårdplats.

Sistnämnda två belopp motsvarar gällande maximibelopp för bidrag

till anordnande av erkända vårdanstalter. Statskontoret har med anledning

av detta förslag framhållit, att bidraget till inackorderingshem tidigare

utgjorde hälften av bidraget till erkända anstalter. Enligt statskontorets

mening bör denna relation mellan de två bidragen återställas genom att

bidraget till inackorderingshem fastställes till högst 5 000 kronor för vårdplats.

Socialstyrelsen anser, att någon principiell skillnad mellan statsbidragsgrunderna

för å ena sidan inackorderingshem och å andra sidan

erkända och enskilda vårdanstalter ej bör göras samt att därför anordningsbidraget

till enskilda anstalter bör höjas i motsvarande mån som bidraget

till inackorderingshem.

Departementschefen finner det uppenbart, att de nuvarande anordningsbidragen

till inackorderingshem är alltför små i förhållande till de faktiska

kostnaderna för inrättande av sådana hem och att en höjning av bidragsbeloppen

sålunda är motiverad men erinrar om nykterhetsvårdsutredningens

uttalande, att utredningen under sitt fortsatta arbete kan komma att finna

anledning att föreslå ytterligare ändringar av reglerna för statsbidrag till

såväl erkända och enskilda anstalter som inackorderingshem. Med hänsyn

härtill finner departementschefen det inte lämpligt att nu vidtaga mera

genomgripande ändringar av grunderna för anordningsbidrag till sådana

hem. I avvaktan på utredningens slutliga förslag rörande nämnda bidragsformer

anses höjningen av anordningsbidraget till inackorderingshem böra,

såsom statskontoret föreslagit, begränsas till sådant belopp, att den ursprungliga

relationen mellan detta bidrag och anordningsbidraget till erkända

anstalter återställes. Det förordas alltså, att bidragsbeloppet bestämmes

till högst 5 000 kronor för vårdplats. Härigenom kommer att gälla

samma maximibelopp för anordningsbidrag till både inackorderingshem

och enskilda anstalter. Departementschefen framhåller, att den av honom

föreslagna bidragshöjningen innebär mer än en fördubbling av de nuvarande

bidragsbeloppen. Liksom nu bör gälla, att bidraget som regel ej må översliga

vad från annat håll tillskjutes.

Svenska landstingsförbundet har ansett det tveksamt, om landstingen

bär engageras för anordnande av inackorderingshem. Med anledning härav

framliålles, att landstingen alltsedan statsbidrag till inackorderingshem

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

infördes år 1944 ägt möjlighet att erhålla sådant bidrag. I avvaktan på

ett slutligt ställningstagande till spörsmålet om grunderna för ifrågavarande

bidrag anses gällande bidragsregler inte nu böra ändras i vidare

mån än departementschefen förordat i det föregående.

De nya bidragsbestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1958. Därvid

bör Kungl. Maj :t, sasom utredningen föreslagit, äga rätt att efter prövning

av de enskilda fallen tillämpa de nya reglerna beträffande inackorderingshem,

som tillkommit före nämnda dag men efter den 1 januari 1958.

Socialstyrelsen bar räknat med att utöver nuvarande ca 150 platser

på inackorderingshem omkring 200 nya platser på sådana hem skall tillkomma

före utgången av budgetåret 1958/59. En sådan utökning kan

departementschefen godta i och för sig. Medelsbehovet härför kan enligt

de av departementschefen förordade bidragsgrunderna beräknas till

1 000 000 kronor. Emellertid synes det sannolikt, att en mindre del av

dessa nya platser inte hinner bli färdigställda i sådan tid, att anordningsbidrag

för dem kan utbetalas under nästa budgetår. Det föreslås därför

att för anordningsbidrag till inackorderingshem för budgetåret 1958/59

beräknas ett belopp av 900 000 kronor.

I detta sammanhang understryker departementschefen, att de nu för de

olika bidragsformerna beräknade beloppen inte bör betraktas som bindande,

utan att Kungl. Maj :t skall äga disponera tillgängliga anslagsmedel för

de behov, som befinnes mest angelägna.

Enligt de nu framlagda förslagen uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår

— med beaktande av det av socialstyrelsen angivna odisponerade

beloppet å anslaget, ca 1 533 000 kronor — till 1 267 000 kronor. Detta belopp

föreslås avrundat till 1 250 000 kronor.

Utskottet. Av propositionen framgår att det på grund av vissa förseningar

icke visat sig möjligt att fullfölja den för innevarande budgetår

uppställda målsättningen om en utökning av platsantalet på de allmänna,

statliga och erkända, anstalterna till omkring 2 100. För att målsättningen

skall kunna förverkligas erfordras ytterligare drygt 250 platser vid erkända

anstalter. Utskottet anser i likhet med departementschefen att det

är angeläget att medel ställes till förfogande för att möjliggöra ett realiserande

under nästa budgetår av en sådan utökning av platsantalet.

Utskottet har i tidigare sammanhang uttalat att det synes motiverat

att genom en höjning av bidragen stimulera till en fortsatt utbyggnad

av inackorderingshemsverksamheten. I avvaktan på att nykterhetsvårdsutredningen

hinner slutföra sitt uppdrag i fråga om denna bidragsform

tillstyrker utskottet att bidragsbeloppet i enlighet med departementschefens

förslag höjes till högst 5 000 kronor per plats eller till samma maximibelopp

som gäller för det av riksdagen förra året beslutade anordningsbidraget

till enskilda vårdanstalter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

41

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke heller funnit

anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet under anslaget

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade

ändrade grunderna för bidrag till anordnande av inackorderingshem

för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den

1 juli 1958;

b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för

alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

53 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 101—110)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter samt inackorderingshem för alkoholmissbrukare, att

tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1958, dels ock till Bidrag till driftkostnader

vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 800 000 kronor.

Från detta anslag utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare, ersättning för vissa särskilda

vårdkostnader vid erkända anstalter, bidrag till driftkostnader vid inackorderingshem

för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritiden

samt bidrag till kostnader för familjevård av alkoholmissbrukare. Enligt

särskilt bemyndigande av riksdagen kan vidare från anslaget under budgetåret

1957/58 utgå bidrag till anskaffande av inventarier m. m. för anordnande

av provisoriska vårdplatser.

Socialstyrelsen har föreslagit en betydande höjning av driftkostriadsbidragen

till de statsunderstödda (erkända och enskilda) vårdanstalterna

för alkoholmissbrukare. Som skäl härför har styrelsen i huvudsak åberopat

allmänna kostnadsökningar av automatisk karaktär samt behovet av att

förbättra vården vid anstalterna. Den kostnadsnivå, på vilken de nuvarande

bidragsbeloppen grundats, bar enligt styrelsens beräkningar stigit med

belopp motsvarande drygt en krona per vårddag. Härutöver bör enligt

socialstyrelsens mening hänsyn tas till kostnadsstegringar, som kan komma

att inträda under de närmaste två åren. Rörande förbättringen av anstaltsvården

har socialstyrelsen särskilt pekat på de kostnader, som uppkommer

för medicinsk vård och psykologisk behandling på anstalterna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Vad angår de allmänna kostnadsökningarna kan departementschefen

inte förorda, att en höjning av bidragsbeloppen grundas på andra löneoch

prisökningar av denna art än sådana, som redan inträffat eller eljest

kan med säkerhet beräknas. De nu kända kostnadsökningarna anses

kunna beräknas till belopp, som motsvarar omkring en krona 50 öre per

vårddag. Gällande maximibelopp för driftbidragen bör höjas i enlighet

härmed. Departementschefen föreslår, att garantibidraget höjes från 12

till 13 kronor för dag och vårdplats samt beläggningsbidraget från 8 kronor

till 8 kronor 50 öre för dag och vårdad person. De nya bidragsbeloppen

bör tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1958.

Av de erkända anstalterna har hittills endast en, Vår näshemmet, försetts

med särskild vårdavdelning för medicinsk behandling av de intagna, vilken

avdelning nyligen tagits i bruk. Ytterligare några sådana avdelningar planeras.

Det synes inte vara uteslutet, att de med en dylik vårdavdelning

förenade kostnaderna kan bli så stora, att de inte helt täcks av de vanliga

driftbidragen. För att denna medicinska verksamhet skall kunna upprätthållas,

kan det sålunda bli nödvändigt att i någon form tillföra vederbörande

anstalt ytterligare bidragsmedel. En lämplig form härför anses vara,

att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet att, i den mån de vanliga driftbidragen

inte förslår till täckande av ifrågavarande kostnader, bevilja ytterligare

garantibidrag intill ett belopp av en krona för dag och vårdplats.

En utökning av de medicinska vårdresurserna vid anstalterna utgör ett

led i strävandena att genom aktiva åtgärder förbättra vården och därmed

även vårdresultaten. Departementschefen finner det angeläget, att även

andra vägar prövas, då det gäller att nå detta syfte. Härvid anses särskilt

en utökning av den psykologiska behandlingen vara av intresse. I detta

sammanhang erinras om att departementschefen vid behandlingen av

socialstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår beräknat medel för att

möjliggöra viss förstärkning av nykterhetsvårdsbyrån i syfte att få till

stånd en av styrelsen ledd instruktionsverksamhet vid anstalterna i frågor

rörande psykologisk klientelbehandling. Departementschefen räknar därför

med att en viss utökning av denna behandling vid flertalet anstalter

skall kunna komma till stånd utan att större kostnader härför skall behöva

uppkomma för anstalterna. För att vinna större erfarenhet av denna

behandlingsform kan det emellertid komma att visa sig lämpligt att på

försök vid någon eller några anstalter ge verksamheten sådan omfattning,

att viss personalförstärkning befinnes erforderlig. Om kostnaderna härför

inte kan inrymmas under de vanliga driftbidragen, bör särskilt bidrag

kunna beviljas enligt samma grunder, som nyss förordats beträffande medicinska

vårdavdelningar. Det bör ankomma på socialstyrelsen att uppgöra

plan för försöksverksamheten. I den män planen innebär personalökning,

som beräknas medföra behov av särskilt bidrag, bör den före verksamhetens

påbörjande underställas Kungl. Maj :ts prövning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

43

Det föreslås sålunda, att fr. o. m. den 1 juli 1958 garantibidrag skall

kunna utgå med högst en krona utöver eljest gällande maximibelopp till

anstalter, vilkas utgifter är särskilt höga på grund av kostnader för medicinsk

vårdavdelning eller andra särskilda vårdanordningar, som med

Ivungl. Maj :ts medgivande vidtages i syfte att förbättra vårdresultaten.

Sådan förhöjning av bidraget bör kunna beviljas även i andra fall än de

nu nämnda, om särskilda skäl därtill finns, t. ex. ökade driftkostnader i

samband med brandolycka e. d.

Behovet av medel till driftbidrag under nästa budgetår beräknas på

följande sätt. Med hänsyn till vad departementschefen under nästföregående

anslagspunkt anfört om anordningsbidrag till erkända och enskilda

anstalter anses anslagsberäkningen kunna grundas på det antagandet, att

antalet vårdplatser i genomsnitt under budgetåret 1958/59 kommer att

uppgå till 1 550 vid erkända anstalter samt till 275 platser vid enskilda

anstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan då uppskattas till

510 000 vid erkända och 90 000 vid enskilda anstalter. I enlighet härmed

och under förutsättning, att maximibeloppen för bidragen såsom tidigare

föreslagits höjs med 1 krona 50 öre, kan medelsbehovet för driftbidrag

beräknas till 11 600 000 kronor för erkända och 2 000 000 kronor för enskilda

anstalter. Den föreslagna särskilda höjningen av garantibidraget anses

inte föranleda så stora utgifter under nästa budgetår, att något särskilt

belopp härför behöver beräknas.

Behovet av medel till ersättningar för särskilda vårdkostnader beräknas

i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens förslag till 1 100 000

kronor.

Nykterhetsvårdsutredningen har bl. a. föreslagit ändring av vissa villkor,

som är förknippade med driftbidragen till inackorderingshem. Enligt

gällande bestämmelser får hemmet av den inackorderade inte ta ut inackorderingsavgift

med högre belopp än socialstyrelsen finner skäligt, dock

högst 5 kronor för dag, eller avgift för särskild förmån med högre belopp

än en krona för dag. Då en avgift av denna storlek i många fall är alltför

låg i förhållande till nuvarande inkomstnivå föreslår utredningen, att

de angivna maximibeloppen skall utgå ur bidragsförfattningen. Den nuvarande

bestämmelsen, att beläggningsbidrag utgår endast för den som

är obemedlad eller mindre bemedlad och ställd under övervakning enligt

nykterhetsvårdslagen, bör enligt utredningens förslag slopas, bl. a. för att

denna vårdform skall kunna användas även för mindre avancerade fall av

alkoholmissbruk. De sålunda föreslagna ändringarna av bidragsreglerna,

mot vilka erinringar inte framförts i remissyttrandena, tillstyrker departementschefen

och föreslår, att de genomförs fr. o. in. den 1 juli 1958.

Medelsbehovet för driftbidrag till inackorderingshem kan, om antalet

vårdplatser vid sådana hem under nästa budgetår antages uppgå till i

genomsnitt 275, beräknas till omkring 860 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

För bidrag till familjevård av alkoholmissbrukare bör i enlighet med

socialstyrelsens förslag beräknas ett belopp av 40 000 kronor. Också detta

bidrag bör, såsom socialstyrelsen föreslagit, utsträckas till att omfatta även

sådan alkoholmissbrukare, som ej är ställd under övervakning enligt nykterhetsvårdslagen.

Slutligen erinras om det av riksdagen för innevarande budgetår lämnade

bemyndigandet för Kungl. Maj :t att från förevarande anslag lämna

speciella bidrag för anordnande av provisoriska vårdplatser. Detta bemyndigande,

som under år 1957 inte tagits i anspråk, anses inte behöva

förlängas.

Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår enligt de nu framlagda förslagen

och beräkningarna till 15 600 000 kronor.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att gällande maximibelopp

för driftbidragen på grund av de allmänna kostnadsökningarna

höjes på så sätt, att garantibidraget ökas från 12 till 13 kronor för dag och

vårdplats samt beläggningsbidraget från 8 kronor till 8 kronor 50 öre för

dag och vårdad person.

Med hänsyn till det angelägna behovet av en utökning av de medicinska

vårdresurserna och den psykologiska behandlingen vid anstalterna tillstyrker

utskottet vidare departementschefens förslag att garantibidrag skall

kunna utgå med högst en krona utöver eljest gällande belopp till anstalter,

vilkas utgifter är särskilt höga på grund av kostnader för medicinsk vårdavdelning

eller andra särskilda vårdanordningar. Utskottet vill heller icke

motsätta sig att sådan förhöjning av bidraget skall kunna beviljas även i

andra fall, om särskilda skäl därtill finns.

Departementschefens förslag om vissa ändringar av bidragsreglerna för

inackorderingshem föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Åberopande det anförda får utskottet, som även funnit sig kunna godtaga

anslagsberäkningen, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade

ändringarna av grunderna för bidrag till driftkostnader vid

erkända och enskilda vårdanstalter samt inackorderingshem

för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1958;

b) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor.

54 :o) Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare. Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 111—117)

föreslagit riksdagen att till Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

45

erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 71 000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål anvisades senast för budgetåret

1955/56 i form av ett reservationsanslag å 327 000 kronor, avseende sista

etappen av en av 1953 års riksdag beslutad upprustning av anstalterna.

Departementschefen anför, att för vissa ombyggnads- och reparationsarbeten

vid Holmforshemmet, lvurön och Älvgården bär tidigare anvisats

statsbidrag i enlighet med den av 1953 års riksdag godkända planen för

upprustning av de erkända vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Emellertid

har kostnaderna för dessa numera utförda arbeten överstigit vad

som anvisats därför, bl. a. på grund av att allmänna kostnadsökningar inträffat

samt att arbetena blivit mera omfattande än som från början beräknades.

Särskilt stor är kostnadsökningen vid Kurön, för vilken anstalt

redovisas ett medelsbehov för ombyggnads- och reparationsarbeten av

433 000 kronor utöver det beviljade statsbidraget av 175 000 kronor. Beviljad

ersättning för mistad fiskerätt vid anstalten minskar dock detta medelsbehov

till drygt 300 000 kronor. Ehuru departementschefen finner det

mindre tillfredsställande, att arbetena utan medgivande av statsmakterna

givits en omfattning, som så väsentligt överstiger den av statsmakterna angivna

ramen därför, vill departementschefen dock inte motsätta sig, att

anstalten beredes ersättning för de uppkomna kostnadsökningarna. Särskilt

anslag härtill kan departementschefen emellertid inte tillstyrka men

motsätter sig dock ej att ifrågavarande kostnader i den mån det är möjligt

successivt får bestridas av de till anstalten utgående driftbidragen. Då

anstalten f. n. inte åtnjuter driftbidrag med maximibelopp, lämnar dessa

bidrag utrymme för en sådan successiv täckning av kostnaderna.

Motsvarande möjligheter att av driftmedel bestrida de uppkomna kostnadsökningarna

vid Holmforshemmet och Älvgården torde inte föreligga,

då högsta möjliga driftbidrag redan utgår till dessa tva anstalter. Det föreslås

därför, att särskilda bidrag på 41 000 resp. 30 000 kronor anvisas för

att täcka ifrågavarande kostnader.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne m.fl. (I: 164) och den andra inom andra kammaren av herr

Nelander m.fl. (11:187), har hemställts, dels att maximala driftbidrag

skall utgå till Frälsningsarméns vårdanstalt Kurön för kommande budgetår

och att förhöjningen användes till ett successivt täckande av uppkommen

brist, dels alt ett extra garantibidrag å högst en krona får på

grund av de särskilda anförda omständigheterna utgå till Kurön för nästa

budgetår, dels ock att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte anhålla,

alt frågan om täckning av kostnadsökningarna för ombyggnads- och

reparationsarbetena måtte tagas upp till förnyad prövning vid budgetbehandlingen

för året 1958/59.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen II: 187.

Utskottet. Som framgår av departementschefens redogörelse har ifrågavarande

byggnadsarbeten vid Kurön utan statsmakternas medgivande givits

en omfattning som väsentligt överstiger den av statsmakterna angivna

ramen härför. Utskottet vill dock i likhet med departementschefen icke

motsätta sig att anstalten erhåller ersättning för de uppkomna kostnadsökningarna.

Däremot kan utskottet icke biträda förslaget i motionerna

1:164 och 11:187 att ersättningen skall bestämmas att utgå efter andra

grunder än departementschefen har förordat.

Åberopande det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 164 och II: 187 till Vissa ombyggnads-

och reparationsarbeten vid erkända vårdanstalter för

alkoholmissbrukare för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 71 000 kronor.

55 :o) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård in. in.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 118), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 200 000 kronor med hänsyn till belastningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt

lagen om nykterhetsvård m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

56 :o) Utbildning av nykterhetsvårdspersonal. Kungl. Maj :t har (punkt

62, s. 118—128) föreslagit riksdagen att till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

Departementschefen anför, att han bl. a. vid behandlingen av socialstyrelsens

avlöningsanslag och anslaget till driftbidrag till vårdanstalter för

alkoholmissbrukare framhållit betydelsen av medicinsk och psykologisk

klientelbehandling i syfte att förbättra vårdresultaten vid anstalterna. En

ökad användning av dessa speciella behandlingsformer utgör dock endast

ett led i arbetet på att förbättra anstaltsvården. En viktig förutsättning

för att anstalterna skall kunna fylla sina uppgifter såsom vårdinstitutioner

är att såväl den ledande personalen som den lägre vård- och tillsynspersonalen

äger tillräckliga kunskaper rörande den anstaltsmässiga vården

och behandlingen av alkoholmissbrukare. Då möjligheterna till sär
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

47

skild utbildning av detta slag hittills varit mycket begränsade, finner departementschefen

det angeläget, att förbättrade utbildningsmöjligheter

kommer till stånd.

Socialstyrelsen lade redan år 1954 fram en plan för personalutbildning

inom nykterhetsvården. På grund av den kritik, som vid remissbehandlingen

riktades mot denna plan, erhöll styrelsen uppdrag att göra en översyn

av densamma. Därefter har styrelsen avgivit nytt förslag till sådan

utbildning. Enligt detta förslag skall utbildningen uppdelas i två linjer,

den ena för annan vårdpersonal vid anstalterna än föreståndare och assistenter

och den andra för sistnämnda befattningshavare samt länsnykterhetsnämndernas

konsulenter och assistenter.

Med hänsyn till de delade meningar, som framkommit beträffande socialstyrelsens

förslag till högre utbildning, finner departementschefen det

lämpligt, att nykterhetsvårdsutredningen såsom utredningen själv avsett

tar upp denna fråga till närmare behandling. I avvaktan på blivande förslag

från utredningen är departementschefen inte beredd att nu föreslå

någon mera omfattande högre utbildning för nykterhetsvårdspersonal.

Emellertid har utredningen framfört tanken, att under nästa budgetår

skulle för föreståndare, assistenter och annan befordrad vårdpersonal vid

anstalterna anordnas korta informationskurser med tonvikt på medicinska

och psykologiska behandlingsfrågor. I avbidan på en lösning av frågan

om den högre anstaltspersonalens utbildning anser departementschefen

detta vara ett uppslag att ta vara på och förordar därför, att för nästa

budgetår medel beräknas för anordnande på försök av en kurs av nu angivet

slag. Till beräkningen av medelsbehovet härför återkommer departementschefen

i det följande.

Den av socialstyrelsen föreslagna utbildningen för den lägre vård- och

tillsynspersonalen omfattar dels aspiranttjänstgöring och dels en s. k.

grundkurs. Aspiranttiden förutsättes i regel uppgå till omkring ett år, varunder

aspiranten skall erhålla utbildning enligt en individuell plan, som

upprättas av en studiedelegation vid den anstalt, där han är anställd. I

denna plan skall ingå kortare tids tjänstgöring vid andra anstalter för

alkoholmissbrukare. Grundkursen är avsedd för godkända aspiranter,

under en övergångstid även för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare

vid anstalterna. Den föreslås få internatkaraktär och en längd av

en månad. Vid denna kurs skall meddelas undervisning i psykologi, alkoholismens

uppkomst, symtom och behandling, arbets- och gruppterapi,

eftervårdsfrågor m. in. Aspirantutbildning och genomgång av grundkurs

föreslås skola utgöra kompetensvillkor för ordinarie eller extra ordinarie

anställning vid de allmänna vårdanstalterna.

Socialstyrelsens förslag rörande den lägre utbildningen har — utom såvitt

angår förslaget att utbildningen skall utgöra kompetensvillkor, i vilken

del förslaget avstyrkts i flera remissyttranden -— i stort sett godtagits vid

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

remissbehandlingen. En hel del önskemål har dock framförts om komplettering

av både aspirantutbildningen och grundkursen i olika hänseenden.

I flera yttranden har vidare framhållits, att kurserna till en början bör i

första hand avse redan anställd personal. För egen del anser departementschefen

sig böra förorda, att utbildning för den lägre personalen vid

anstalterna påbörjas, huvudsakligen i överensstämmelse med socialstyrelsens

förslag men med vissa modifikationer. Departementschefen framhåller

sålunda, att utbildningen till en början bör bedrivas som en försöksverksamhet

och att därför planen för densamma inte bör definitivt utformas

förrän närmare erfarenheter vunnits. Under detta försöksstadium

bör även beaktas de önskemål rörande aspirantutbildningens och grundkursens

utformning, som framkommit i remissyttrandena. Departementschefen

anser det vidare naturligt, att kurser av detta slag under den första

tiden främst inriktas på att tillgodose behovet av utbildning av nuvarande

befattningshavare vid anstalterna. Förslaget att genomgången utbildning

skulle utgöra villkor för erhållande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst

kan han inte tillstyrka. Syftet med ett sådant villkor anses bättre tillgodoses

genom tillskapande av utbildningsmöjligheter av tillräcklig omfattning.

Vad angår kurstiden kan departementschefen inte förorda, att

densamma nu göres längre än vad som gäller för motsvarande kurser för

personal vid ungdomsvårdsskolorna d. v. s. tre veckor.

Såsom socialstyrelsen föreslagit bör deltagarna i dessa kurser erhålla

oavkortad lön under kurstiden. Detsamma bör gälla deltagare i den förut

nämnda informationskursen för den högre personalen vid anstalterna. Det

föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser

om angivna löneförmåner.

Vad i det föregående förordats innebär endast en partiell lösning för

den närmaste tiden av frågan om personalutbildningen på nykterhetsvårdens

område. Med hänsyn härtill är departementschefen inte beredd att

i förevarande sammanhang ta ställning till det i några remissyttranden

berörda spörsmålet om anordnande av en för flera vårdområden gemensam

utbildning. Departementschefen finner inte heller anledning till att

denna begränsade utbildningsverksamhet skulle anordnas på annat sätt

än som s. k. inomverksutbildning. Det bör sålunda ankomma på socialstyrelsen

att planera och leda kursverksamheten.

Socialstyrelsen har hemställt, att medel för nästa budgetår skulle anvisas

för anordnande av en grundkurs för omkring 40 deltagare. Med hänsyn

till det stora utbildningsbehovet föreslår departementschefen att medel beräknas

för utbildning av omkring 60 befattningshavare tillhörande de allmänna

vårdanstalternas lägre vård- och tillsynspersonal, fördelade på två

kurser. Med tillämpning av samma beräkningsgrunder, som gäller för motsvarande

utbildning av ungdomsvårdsskolornas personal, kan kostnaderna

för två sådana kurser beräknas till sammanlagt omkring 37 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

49

Den föreslagna informationskursen för anstalternas ledande personal har

av nykterlietsvårdsutredningen beräknats kosta 8 000 kronor under förutsättning

att kursen omfattar 30 deltagare och sex dagar. Mot denna beräkning

har departementschefen intet att invända. För de av honom förordade

kurserna skulle sålunda under nästa budgetår erfordras 45 000

kronor. Medel härför anses böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag

med benämningen Utbildning av nykterhetsvårdspersonal.

Från anslaget till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

in. in. utgår ett belopp av 25 000 kronor för anordnande av en kurs för

tjänstemän inom nykterhetsvården, den s. k. Bergendalskursen, vilken

främst avser kommunalanställda befattningshavare. Socialstyrelsen har

hemställt om oförändrat bidrag för detta ändamål under nästa budgetår,

vilket förslag departementschefen godtar. Emellertid anses det lämpligt,

att medel till all egentlig personalutbildning inom nykterhetsvården anvisas

under ett och samma anslag. Förevarande bidrag bör därför överföras

till det föreslagna nya utbildningsanslaget, vilket sålunda bör för

nästa budgetår uppföras med (45 000 + 25 000) 70 000 kronor. Anslaget

till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet in. m. bör i enlighet

härmed minskas med nämnda belopp av 25 000 kronor.

Slutligen framhålles, att de nu beräknade kostnaderna för de olika

kurserna är ungefärliga och att hinder inte bör möta för socialstyrelsen

att i den mån så befinnes lämpligt företa mindre jämkningar beträffande

fördelningen av anslaget mellan kurserna.

Utskottet. Under erinran om att i propositionen förordade åtgärder endast

innebär en partiell lösning för den närmaste tiden av frågan om personalutbildningen

på nykterhetsvårdens område får utskottet med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kronor.

57 :o) Länsnykterhelsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 63, s. 128—130), vilket innebär en ökning av anslaget

med 215 000 kronor, varav 65 000 kronor för förstärkning av nämndernas

biträdespersonal och 150 000 kronor med anledning av 1957 års lönerevision

och löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a ) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1958/59:

4—337 os Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 5

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 74 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... 1 255 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 197 200

Summa kronor 1 527 000;

b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 527 000 kronor.

58:o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64, s. 131 och 132), vilket innebär en ökad medelsanvisning

till länsnykterhetsnämndernas löpande reseverksamhet med

10 000 kronor och till expenser, hyror in. m. med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

524 000 kronor.

59 :o) Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder. Kungl. Maj :t har

(punkt 65, s. 132—146) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade grunder för bidrag till alkoholpolikliniker, dels ock

till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.

Statsbidrag utgår till bestridande av kostnaderna för nykterhetsnämndernas

verksamhet till fullgörande av de uppgifter, vilka åligger nämnderna

enligt gällande författningar. Bidraget utgör fr. o. in. den 1 juli 1957

75 % — dessförinnan 60 % — av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet,

beträffande vilken ersättning eller bidrag av statsmedel ej utgår i

särskild ordning. Från anslaget utgår statsbidrag till bl. a. polikliniker för

alkoholmissbrukare.

Ett av de viktigaste syftena med den av 1954 års riksdag antagna lagen

om nykterhetsvård var att åstadkomma en förskjutning av tyngdpunkten i

nykterhetsvården från tvångsmässig anstaltsvård till förebyggande öppen

vård på ett tidigt stadium av alkoholmissbruk. För att kommunerna skulle

erhålla en kraftig stimulans till att öka sina insatser på detta område infördes

samtidigt ett statsbidrag, uppgående till 60 % av nykterhetsnänmdernas

kostnader. Bidragsprocenten har sedermera genom beslut av 1957

års riksdag höjts till 75. Bidrag enligt dessa grunder utgår bl. a. till kostnaderna

för av kommunerna anordnade polikliniker för alkoholmissbrukare.

Verksamheten vid sådana polikliniker utgör enligt departementsche
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1958

51

fens mening en mycket betydelsefull del av den öppna nykterhetsvården.

Det torde vara en allmän uppfattning att en ökad användning av denna

vårdform är önskvärd.

Då verksamheten vid alkoholpolikliniker avser bl. a. medicinsk och psykiatrisk

behandling, utgör den samtidigt en del av sjukvården i vidsträckt

mening. Ett stort antal fall av alkoholmissbruk vårdas också inom den

egentliga sjukvårdens ram, hl. a. på sinnessjukhus samt medicinska och

psykiatriska lasarettsavdelningar. Härav följer, att frågan om poliklinikverksamheten

på längre sikt både organisatoriskt och finansiellt utgör en

del av det större frågekomplex, som avser den långsiktiga planeringen på

sjukvårdens, framför allt den öppna mentalsjukvårdens, område. Denna

planering och därmed sammanhängande spörsmål är föremål för behandling

inom flera pågående utredningar. Nykterhetsvårdsutredningen har

framhållit, att dess förslag rörande poliklinikverksamheten bör betraktas

som ett provisorium och att utredningen räknar med att återkomma till

frågan om planeringen på längre sikt av de medicinska inslagen i den öppna

nykterhetsvården. Med hänsyn till det påtagliga behovet kan en utbyggnad

av de polikliniska vårdmöjligheterna inte anstå i avvaktan på slutresultaten

av utredningsarbetet. De pågående utredningarna synes emellertid

motivera en viss försiktighet i fråga om ändringar av gällande bestämmelser

rörande statens stöd till poliklinikverksamheten. Mot denna allmänna

bakgrund övergår departementschefen däx-efter till att behandla de av

nykterhetsvårdsutredningen framlagda förslagen.

Av landsting anordnade alkoholpolikliniker förekommer ännu i ganska

liten omfattning. Utredningen anser, att det aktuella behovet av insatser

på detta område inte kan tillgodoses enbart genom åtgärder av primärkommunerna

och att det därför är angeläget, att landstingens resurser utnyttjas.

Utredningen anför visserligen flera skäl mot en utsträckning av statsbidragsrätten

till att omfatta även landstingen men anser likväl övervägande

skäl tala för att landstingskommun skall erhålla statsbidrag till alkoholpoliklinik

efter samma grunder, som gäller för primärkommun.

Vid bedömningen av detta förslag bör erinras om att de nuvarande, av

1954 års riksdag fastställda statsbidragsreglerna vilar på den uppfattningen,

att poliklinisk vård av alkoholmissbrukare är en del av den öppna nykterhetsvården

och därmed eu primärkommunal angelägenhet. Sambandet

mellan denna poliklinikvård och sjukvården i övrigt kan måhända framdeles

ge anledning till ett ändrat ställningstagande i denna fråga. Ett sådant

ställningstagande måste bli beroende på bl. a. resultaten av de förut nämnda

utredningarna. Man synes därför tills vidare inte böra frångå det betraktelsesätt,

som präglade 1954 års beslut. Detta ställningstagande bör inte uppfattas

så, att landstingen enligt departementschefens mening inte borde medverka

i arbetet på att vidga användningen av den polikliniska vården för alkoholmissbrukare.

Av landstingsförbundets yttrande framgår emellertid, att

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr o år 1958

landstingen — som enligt förbundets mening i första hand bör inrikta sina

ansträngningar på ett snabbt tillskapande av psykiatriska lasarettsavdelningar

— endast i begränsad omfattning kan beräknas vidtaga åtgärder

för sådan poliklinisk vård. I den mån så sker anses det naturligt, att landstingens

medverkan planeras i nära samarbete med berörda kommuner och

länsnykterhetsnämnder. I detta sammanhang framhålles vidare, att det icke

ansetts vara en nödvändig förutsättning för statsbidrag, att poliklinik drives

i nykterhetsnämnds egen regi. Sålunda har Stockholms stad erhållit statsbidrag

för poliklinikverksamhet, som bedrives av sjukhusdirektionen men

bekostas av nykterhetsnämnden. På sådan indirekt väg kan statsbidrag

utgå även till poliklinikverksamhet, som bedrives av annan huvudman.

Hinder anses inte föreligga mot en liknande form för bidragsgivning till

verksamheten vid poliklinik, som drives av landsting. I avvaktan på ett

slutligt ställningstagande till frågan om poliklinikvårdens organisation och

finansiering anser departementschefen en sådan indirekt bidragsgivning

inom ramen för gällande bidragssystem tills vidare vara att föredraga framför

ett direkt statsbidrag till landstingen.

Poliklinikverksamhet utgör i princip en helt öppen vårdform. Nykterhetsvårdsutredningen

har emellertid föreslagit, att ■—- såsom redan nu i viss

utsträckning sker — sängplatser, som anordnas i direkt anslutning till alkoholpoliklinik,

under vissa förutsättningar skall i statsbidragshänseende få

betraktas som en del av polikliniken. Som skäl härför har utredningen anfört,

att det — ehuru principiella invändningar kan resas mot en sådan

utvidgning av poliklinikbegreppet — i rådande läge synes nödvändigt att

utnyttja möjligheterna att genom enkla anordningar i anslutning till polikliniker

i någon mån skapa en ersättning för de otillräckliga sjukhusresurserna.

Utredningen framhåller vidare vikten av att vård på s. k. avgiftningsavdelning

i anslutning till alkoholpoliklinik avgränsas från den egentliga

sjukhusvården. Enligt utredningens förslag bör därför som statsbidragsgrundande

inte godtas större antal sängplatser, än som kan anses erforderligt

för poliklinikpatienter, som är i behov av kortvarig avgiftningsbehandling.

Tiden för sådan behandling bör begränsas till högst en vecka.

Som ytterligare förutsättning för statsbidrag föreslås gälla, att vårdplatserna

inte ingår i annan sjukvårdsinrättning.

Mot förslaget om inrättande av vårdavdelningar vid poliklinikerna har i

flera yttranden framförts erinringar av principiell art. Det har framhållits

bl. a., att det här är fråga om en form av sjukhusvård, som kräver omfattande

sjukvårdstekniska resurser. Sådan vård borde meddelas på de

vanliga sjukvårdsinrättningarna och av sjukvårdens huvudmän. Förslaget

har ansetts strida mot strävandena att få till stånd ett enhetligt huvudmannaskap

för all sluten sjukvård.

Även om departementschefen har förståelse för dessa invändningar, anser

han, att det i rådande läge på nykterhetsvårdens område finns vissa

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

53

praktiska skäl, som talar för att vårdresurserna för alkoholmissbrukare utökas

på det sätt som utredningen föreslagit. Därvid förutsattes, att det huvudsakligen

är i de största städerna som det föreligger behov av sängplatser

i anslutning till alkoholpoliklinik och att behovet på andra orter inskränker

sig till enstaka eller ett fåtal platser. Till poliklinik bör anslutas endast sådana

platser, som inte användes för annat än kortvarig vård med karaktär

av tillfälligt omhändertagande i syfte att meddela avgiftningsbehandling.

Föreligger behov av egentlig sjukhusvård får detta tillgodoses inom sjukvårdsorganisationen.

Såsom utredningen föreslagit bör vidare såsom villkor

för statsbidrag gälla, att sängplatserna inte ingår i en sjukvårdsinrättning.

Under de nu angivna förutsättningarna tillstyrker departementschefen,

att statsbidraget till alkoholpoliklinik får omfatta även sängplatser, som

anordnats i anslutning till polikliniken. Statsbidraget till sådana sängplatser

bör emellertid betraktas som ett provisorium i avvaktan på ökade resurser

inom sjukvården, bl. a. den psykiatriska lasarettsvården, och på

resultaten av de i det föregående nämnda utredningarna.

Vad angår frågan om de slag av kostnader för anordnande och drift av

alkoholpolikliniker, som bör vara statsbidragsgrundande, ansluter departementschefen

sig till nykterhetsvårdsutredningens förslag. Statsbidrag bör

sålunda inte utgå till andra kostnader för anordnande av poliklinik än

sådana, som avser anskaffande av utrustning. Däremot bör i de statsbidragsgrundande

driftkostnaderna få inräknas skälig hyra för polikliniklokaler,

oavsett om dessa är förhyrda eller tillhör huvudmannen för polikliniken,

vilket synes stå i överensstämmelse med de av 1954 års riksdag godkända

grunderna för ifrågavarande statsbidrag.

Vad angår anslagsberäkningen för nästa budgetår har socialstyrelsen

utgått från att nykterhetsnämndernas statsbidragsberättigade utgifter, som

under år 1956 uppgick till 7 795 000 kronor, under år 1958 skall stiga till

omkring 16 335 000 kronor, varvid anslagsbehovet skulle uppgå till

12 250 000 kronor. Något säkert underlag för en närmare beräkning av

medelsbehovet finnes inte. Departementschefen förordar, att anslaget för

nästa budgetår i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens förslag

uppföres med 12 000 000 kronor.

Utskottet. Vid bedömningen av nykterhetsvårdsutredningens förslag att

landstingskommun skall erhålla statsbidrag till alkoholpoliklinik efter

samma grunder, som gäller för primärkommun, har departementschefen

erinrat om att de nuvarande vid 1954 års riksdag fastställda bidragsreglerna

vilar på den uppfattningen att poliklinisk vård av alkoholmissbrukare

är en del av den öppna nykterhetsvården och därmed en primärkommunal

angelägenhet. Utskottet delar departementschefens mening att man i avvaktan

på resultaten av pågående utredningar på sjukvårdens område tills

vidare inte bör frångå det betraktelsesätt som präglade 1954 års beslut.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

Utskottet anser emellertid därtör inte alt landstingens medverkan i

11 byggnaden av den polikliniska vården för alkoholmissbrukare kan undvaras.

Som departementschefen erinrat har Stockholms stad erhållit statsbidrag

för poliklinisk verksamhet, som bedrives av sjukhusdirektionen

men bekostas av nykterhetsnämndcn. Utskottet instämmer i departementschefens

åsikt att en sådan indirekt bidragsgivning inom ramen för gällande

bidragssystem även för landstingens vidkommande tills vidare är att föredraga

framför ett direkt statsbidrag till landstingen.

Under erinran att utskottets vederbörande avdelning tagit närmare del

av Stockholms stads poliklinikverksamhet för alkohohnissbrukare finner

utskottet övervägande praktiska skäl tala för departementschefens förslag

att statsbidraget till alkoholpoliklinik får omfatta även sängplatser som

anordnas i anslutning till sådan klinik i syfte att meddela avgiftningsbehandling.

Som departementschefen anfört bör härmed avses platser som

endast användes för kortvarig vård. Om någon absolut tidsgräns härför

behöver uppställas synes utskottet tveksamt. I varje fall bör gränsen enligt

utskottets mening icke dragas så snävt eller till högst eu vecka som

nykterhetsvårdsutredningen föreslagit.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade

grunderna för bidrag till alkoholpolikliniker;

b) till Bidrag till kommunala mjkterhetsnåmndcr för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.

00ro) Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet in. in. Kungl.

Maj :t har (punkt 66, s. 147 och 148) föreslagit riksdagen att till Främjande

av nykterhetsnämndemas verksamhet in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett anslag av 72 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 97 500 kronor.

Departementschefen har vid behandlingen i det föregående av socialstvrelsens

förslag till plan för specialutbildning av viss nykterhetsvårdspersonal

föreslagit, att ett särskilt anslag anvisas för sådan utbildning, att det

från förevarande anslag utgående bidraget till anordnande av en kurs för

tjänstemän inom nykterhetsvården överföres till det nya anslaget och att

förevarande anslag minskas med det belopp, som för innevarande budgetår

anvisats för nämnda kurs, 25 000 kronor. Någon höjning av medelsanvisningen

för under anslaget kvarstående bidragsändamål föreslås inte. Anslaget

föreslås sålunda uppfört med 72 500 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

55

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Carlqvist m. fl. (1:33) och den andra inom andra kammaren av fru

Holmquist m. fl. (II: 36), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om uppdrag åt CFN att i samarbete

med socialstyrelsen undersöka möjligheterna att anordna kursverksamhet

för alkoholskadades familjer inom ramen för nu utgående

anslag,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Danmans och Kronstrand (I: 86) och den andra inom

andra kammaren av fröken Liljedahl m. fl. (II: 68), i vilka har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om att nykterhetsvårdsutredningen måtte få i uppdrag att vidare utreda

formerna för övervakning av alkoholskadade genom s. k. arbetsledare

samt möjligheten av statligt stöd åt densamma.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 36

och II: 68.

Utskottet. Motionerna I: 33 och II: 36 syftar huvudsakligen till att ge

hustrur till alkoholskadade upplysning om alkoholskadades svårigheter

in. in., medan motionerna I: 86 och II: 68 tar sikte på åtgärder i syfte att

inpassa de alkoholskadade i arbetslivet.

Ehuru utskottet kan instämma i mycket av vad motionärerna anfört

finner utskottet, med hänsyn till det allmänna uppdrag som givits nykterhetsvårdsutredningen,

det icke erforderligt att riksdagen beslutar någon

särskild åtgärd i anledning av motionerna.

Då utskottet inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts under

förevarande punkt framställda förslag, hemställer utskottet,

I. att motionerna 1: 33 och II: 36 icke må föranleda någ^n

riksdagens åtgärd;

II. att motionerna I: 86 och II: 68 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att riksdagen må till Främjande av mjkterhetsnämndernas

verksamhet in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

anslag av 72 500 kronor.

61 :o) Bidrag till länkrörelsen. Kungl. Maj:l har (punkt 67, s. 148 och

149) föreslagit riksdagen att till Bidrag till länkrörelsen för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Nykterhetsvårdsutredningen har lagt fram förslag till ändrade grunder

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

för statsbidrag till länksammanslutningar. Departementschefen anför, att

han med hänsyn till den kostnadsökning för staten, som är förenad med

ett genomförande av nykterhetsvårdsutredningens förslag till ändrade grunder

för statsbidrag till länksammanslutningar, inte är beredd att nu ta ställning

till detta förslag. Departementschefen förordar, att statsbidrag till

länkrörelsen under nästa budgetår får ulgå enligt oförändrade grunder.

Anslaget föreslås i enlighet härmed uppfört med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr

Hamrin i Jönköping in. fl. (II: 78), har hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1958/59 som bidrag till länkrörelsen anvisa ett belopp av

100 000 kronor, vilket innebär en höjning med 50 000 kronor av det av

Kungi. Maj :t föreslagna beloppet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 78.

Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna förorda någon

ökad medelsanvisning. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 88 och II: 78 till Bidrag till länkrörelsen

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 50 000

kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

62:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 75, s. 178—183) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 000 000 kronor.

Departementschefen anför, att läget på arbetsmarknaden under år 1957

präglades av i stort sett god balans mellan tillgång och efterfrågan på

arbetskraft. Sysselsättningen låg fortfarande på en hög nivå. Inom vissa

delar av näringslivet förelåg alltjämt brist på yrkesutbildad arbetskraft.

Sysselsättningssvårigheter förekom i första hand för de icke yrkesutbildade.

Även om antalet arbetslösa ökade något i förhållande till närmast föregående

år var arbetslösheten fortfarande låg.

Utsikterna för den närmaste framtiden är svåra att bedöma. Liksom

tidigare har man att räkna med en viss säsongarbetslöshet särskilt vad

gäller byggnadsverksamheten. Lokala störningar på arbetsmarknaden inträffar

från tid till annan. Säsongarbetslösheten kommer att i första hand

mötas med arbetsförmedlingsåtgärder samt en ökad omskolnings- och ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 År 1958

51

bildningsverksamhet i syfte att underlätta omflyttning av arbetskraften.

Möjligheterna till omflyttning är emellertid begränsade, varför det torde

bli nödvändigt att anordna beredskapsarbeten i minst samma omfattning

som under föregående vinter.

Åtgärder syftande till en ökad geografisk rörlighet av arbetskraften bör

i nuvarande läge bli föremål för ökad uppmärksamhet. Som medel i nämnda

syfte har sedan länge använts rese- och flyttningsersättningar till arbetslösa

vid flyttning till annan ort. Dessa bestämmelser har numera reviderats för

att bl. a. möjliggöra eu ökad rörlighet. För att underlätta förflyttning av

arbetslösa har Kungl. Maj :t därjämte bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen

att innevarande budgetår disponera sammanlagt 5 650 000 kronor, varav

3 000 000 kronor under förevarande anslag och 2 650 000 kronor under anslaget

till arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för anskaffande och

uppförande av provisoriska bostäder åt arbetslösa på orter, där brist på

arbetskraft föreligger men där bostadsbrist utgör hinder för nyrekrytering.

Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigat styrelsen att såsom försöksverksamhet

innevarande budgetår taga i anspråk medel från arbetslöshetsanslaget

för utgivande i arbetslöshetsdrabbade områden av särskilda familjebidrag

till familjeförsörjare, som tillträder anställning på annan ort men som inte.

omedelbart kan erhålla familjebostad där.

Under budgetåret 1956/57 uppgick de sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande

åtgärder till ca 76 000 000 kronor, varav 28 500 000

kronor från arbetslöshetsanslaget och 47 500 000 kronor från sjätte huvudtitelns

reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten. Innevarande budgetår

står till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åtgärder 21 500 000

kronor under det förstnämnda och 28 000 000 kronor under det sistnämnda

anslaget, eller sålunda tillhopa 49 500 000 kronor. Därtill kommer de medel

som anvisats å tilläggsstat.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår kan av naturliga skäl någon

exakt beräkning av medelsbehovet inte göras. Med beaktande av utgifterna

under det sistförflutna budgetåret uppskattar departementschefen det

sammanlagda medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder till

80 000 000 kronor. Härav beräknas 30 000 000 kronor under arbetslöshetsanslaget.

Återstående 50 000 000 kronor bör såsom styrelsen föreslagit beräknas

för beredskapsarbeten på vägar och gator. Efter samråd med chefen

för kommunikationsdepartementet förordar departementschefen i enlighet

med styrelsens förslag, att för ändamålet upptages ett särskilt anslag under

femte huvudtiteln, vilket bör avräknas mot automobilskattemcdJen. Härom

göres hemställan under näslföljande punkt.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Hmnrin-Thorcll och herr Ollén (I: 219) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Stockholm (II: 270), har hemställts, att riksdagen

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att en utredning

verkställs rörande under statsverkspropositionen femte huvudtitel upptagna

arkivarbetares och musikerhjälptas lönevillkor samt att de förslag

utredningen kan ge anledning till underställs riksdagen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen II: 270.

Utskottet. Under erinran att någon exakt beräkning av medelsbehovet

för arbetsmarknadsreglerande åtgärder av naturliga skäl icke kan göras

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår yrkandet i motionerna 1:219 och 11:270 om utredning av

lönevillkoren för arkivarbetare får utskottet erinra, att riksdagen förra året

fann ett motionsvis framställt yrkande av samma innebörd, med hänsyn

till vad i frågan tidigare förevarit, icke påkalla något initiativ från riksdagens

sida. Utskottet anser inte att motionärerna anfört skäl som böi

föranleda ett ändrat ståndpunktstagande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 219 och II: 270 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 000 kronor.

03:o) Beredskapsarbeten på vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 76, s. 184 och 185) samt under åberopande av vad

utskottet anfört under nästföregående punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredskapsarbeten på vägar och

gator för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

64 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 185—188), vilket innebär

fortsatt upprustning av maskinberedskapen in. m. inom ramen för beräknade

inkomstmedel samt samma avskrivningsbemyndigande som under

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen

att under budgetåret 1958/59, utan hinder av

gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans

fordringar, besluta om avskrivning av fordran, uppkommen

inom arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500

kronor, beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid

handen att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt

styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

59

framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens

bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete och

kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej är ekonomiskt

lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke anses

påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;

b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

65 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj :t har

(punkt 78, s. 188—191) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 475 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har förordat en medelsanvisning för nästa

budgetår av 750 000 kronor, varav för omskolning av viss arbetskraft

190 000 kronor, till resebidrag 400 000 kronor, till rekrytering av utländsk

hemarbetskraft 25 000 kronor, till kurser för hemsamariter 45 000 kronor,

till psykotekniska undersökningar 40 000 kronor, till byggnadsberedningen

20 000 kronor samt till övriga ändamål 30 000 kronor.

Departementschefen anför, att enligt uppgifter, som numera blivit tillgängliga,

har kostnaderna för omskolning och annan yrkesutbildning av

ensamstående kvinnor in. fl. under de senaste månaderna stigit i snabbare

takt än arbetsmarknadsstyrelsen beräknade när anslagsframställningen

gjordes. Även utgifterna för resebidragsverksamheten, vilken syftar till att

främja rörligheten på arbetsmarknaden, har ökat. Styrelsen har med anledning

härav inkommit med framställning om anvisande av 265 000 kronor

å til läggsstat för innevarande budgetår. Enligt departementschefens mening

är det angeläget, att tillräckliga medel står till förfogande för den verksamhet,

som bekostas från ifrågavarande anslag. Departementschefen anser

sig emellertid kunna förutsätta, att de innevarande budgetår under anslaget

tillgängliga medlen skall visa sig tillräckliga. För nästa budgetår tillstyrkes,

att anslaget anvisas med det av styrelsen föreslagna beloppet 750 000 kronor.

Med undantag av rekryteringsåtgärder i fråga om utländsk arbetskraft,

vilka departementschefen icke betraktar som erforderliga under nästa

budgetår, bör anslaget därvid få disponeras för av styrelsen angivna ändamål

ävensom, efter Kungl. Maj:ts medgivande, för åtgärder av likartat slag

som i övrigt kan befinnas påkallade med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Sjöströni-Bengtsson m. fl. (1:160) och den andra inom andra kammaren

av fru Lindskog m. fl. (II: 183), har hemställts, alt riksdagenmåtte

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr o År 1958

medgiva, att bidrag får utgå från den under förevarande anslag uppförda

anslagsposten till omskolning av viss arbetskraft för anskaffning av

speeialredskap och tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar samt

att detta bidrag i likhet med bidrag för anskaffning av invalidfordon in. in.

måtte utgå med 3/4 av kostnaden.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen II: 183.

Utskottet. Med anledning av motionärernas förslag att den under förevarande

anslag upptagna posten till omskolning av viss arbetskraft även

skall kunna tagas i anspråk för bidrag till anskaffande av specialredskap

och tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar vill utskottet erinra,

att ifrågavarande omskolningsverksamhet, vilken även rymmer möjlighet

att ge viss näringshjälp, är avsedd för ensamställda kvinnor ävensom i

övrigt för medelålders och äldre — manlig och kvinnlig — arbetskraft, för

vilken fortsatta försörjningsmöjligheter inom det egna yrket icke kan anses

föreligga och vilken utan att kunna hänföras till gruppen partiellt arbetsföra

är svårplacerad på arbetsmarknaden. Med denna avgränsning av klientelet

synes det utskottet icke böra komma i fråga att under berörda verksamhet

inrymma jämväl invalidiserade husmödrar. Alldeles oavsett delta

anser utskottet att motionärerna berört en mycket betydelsefull fråga, som

emellertid enligt utskottets mening bör ses i ett större sammanhang. Utskottet

vill här endast erinra om de förslag, som bostadspolitiska utredningen

framlagt till statliga stödåtgärder för specialinredda lägenheter åt

invalider.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

I. att motionerna I: 160 och II: 183 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av

arbetskraft för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kronor.

66 :o) Arbetskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 79, s. 191—193), vilket innebär att de nuvarande arvodesbefattningarna

som yrkeslärare och sjukgymnast ändras till extra ordinarie

befattningar i 15 resp. 12 lönegraden samt oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 255 400 kronor.

67 :o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet. Kungl.

Maj :t har (punkt 80, s. 193—196) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordade grunder för bidrag till avdelningar för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Öl

halvskyddad sysselsättning av partiellt arbetsföra samt träningsverkstäder

och arbetscentraler för partiellt arbetsföra, dels ock till Bidrag till kommunal

och enskild arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsens förslag att för

ifrågavarande bidragsverksamhet nu fastställes preciserade statsbidragsbestämmelser

och att anslaget i samband därmed upptages som förslagsanslag.

I fråga om bestämmelsernas innehåll förordas i anslutning till styrelsens

tidigare framlagda och nu upprepade förslag, att bidrag må utgå med

viss procent av kostnaderna för avlönande av föreståndare och arbetsledare

vid ifrågavarande institutioner. Bidrag bör därvid beräknas å högst

de lönebelopp, som enligt löneplan A i statens löneförordning utgår i vissa

löneklasser, varvid föreståndare vid institution med minst 30 platser bör

hänföras till 18 löneklassen och vid mindre platsantal till 16 löneklassen

samt arbetsledare till 12 löneklassen. Där verksamhetens omfattning så

motiverar bör dock bidrag till avlönande av föreståndare kunna beräknas

å högst lönen i 21 löneklassen.

Vad härefter angår storleken av bidraget kan departementschefen inte

tillstyrka, att detta fastställes högre än till 40 % av bidragsunderlaget, vilket

procenttal nära överensstämmer med det genomsnittliga bidrag, som

utgått under senare år. I särskilda fall, där uppenbara svårigheter befinnes

föreligga att finansiera verksamheten, bör dock bidrag kunna utgå med

högst 45 %.

Utöver det nu sagda bör i fråga om verkstäder för smittoförande tuberkulösa

personer statsbidrag kunna utgå med hela anskaffningskostnaden

för erforderliga desinfektionsanordningar.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med utfärdande

av kungörelse i ämnet besluta om övriga för bidragsgivningen erforderliga

bestämmelser. Den nya ordningen bör tillämpas beträffande verksamheten

fr. o. m. år 1958.

Med hänsyn till den fortgående utvecklingen av verksamheten och i

avvaktan på närmare erfarenheter anses anslaget böra anvisas med

1 000 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade grunder

för bidrag till avdelningar för halvskyddad sysselsättning av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

partiellt arbetsföra samt träningsverkstäder och arbetscentraler

för partiellt arbetsföra;

b) till Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsuerksamhet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

68 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t

har (punkt 81, s. 196—217) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordade riktlinjer för åtgärder i zigenarfrågan, dels

ock till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen redovisar i förevarande sammanhang 1954 års

zigenarutrednings betänkande och de däröver avgivna yttrandena samt anför

härom följande.

Zigenarna utgör än i dag en folkgrupp, som endast delvis inordnats i

vårt samhälle. Flertalet av dem för en ambulerande tillvaro och saknar

såväl reguljär sysselsättning som fast bostad. Deras särställning har blivit

allt starkare markerad, ju mer utvecklingen för befolkningen i övrigt har

präglats av materiell välståndsökning och höjning av den kulturella standarden.

De förhållanden, som zigenarutredningen blottat i fråga om zigenarnas

bostäder, hälsotillstånd, dödlighet m. m. är sådana, att samhället

inte kan undandra sig uppgiften att söka förbättra deras levnadsvillkor.

Såsom zigenarutredningen visat, torde zigenarnas särställning främst få

tillskrivas omständigheter, över vilka zigenarna själva ej kunnat råda. Analfabetismen

och den därav betingade bristen på yrkesutbildning har lett till

en snäv begränsning i zigenarnas näringsutövning. Denna begränsning av

deras arbets- och försörjningsmöjligheter synes vara grundläggande för

deras oförmåga till fast bosättning. Till en del har deras svårigheter troligen

också berott på obenägenhet från samhällets och de enskilda medborgarnas

sida att acceptera zigenarna som fullt jämställda samhällsmedlemmar.

Den ambulerande tillvaron utgör i sin tur uppenbarligen huvudanledningen

till att barnens skolgång har blivit eftersatt. Dessa förhållanden

har tillsammans bildat en kretsgång av hinder för social integration,

vilken de flesta zigenare ej av egen kraft förmår bryta.

Jag kan i stort sett dela zigenarutredningens allmänna synpunkter beträffande

de åtgärder som samhället bör vidta för att skapa drägliga levnadsförhållanden

för zigenarna. Det är sålunda nödvändigt att, givetvis

utan utövande av tvång, söka hjälpa zigenarna till ordnat arbete och en

fast bosättning. Därigenom möjliggöres en ordnad skolgång för barnen.

Först när denna förutsättning är för handen, kan analfabetismen efter hand

definitivt hävas bland zigenarna.

Av grundläggande betydelse för övergången till fast bosättning är att

zigenarnas försörjningsfråga får en tillfredsställande lösning. Det är därför

nödvändigt, att allvarliga ansträngningar göres för att bereda zigenarna

sysselsättning på arbetsmarknaden. De svårigheter som torde komma att

göra sig gällande i samband härmed är av den art, att de närmast kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

G3

jämföras med de problem som arbetsvårdsorganen inom arbetsmarknadsstyrelsen

och den offentliga arbetsförmedlingen har att lösa, när det gäller

de partiellt arbetsföra. Ur vissa synpunkter kan arbetsanskaffningsproblemen

även jämföras med dem som gällt i fråga om flyktingar. Det bör

därför naturligen bli på arbetsmarknadsorganen som det i första band får

ankomma att söka lösa zigenarnas sysselsättningsproblem.

I mån av behov bör de olika stödformer som anlitas inom arbetsvärden

och vid inplacering av flyktingar på arbetsmarknaden också kunna komma

till användning för att underlätta zigenarnas inpassning i arbetslivet. Med

hänsyn till att zigenarfrågan kvantitativt sett inte är särskilt betydande,

synes det inte vara nödvändigt att binda arbetsmarknadsverkets handlande

härvidlag genom detaljerade föreskrifter. Det bör i stället ankomma

på arbetsmarknadsstyrelsen att inom ramen för de resurser som står till

styrelsens förfogande besluta om de åtgärder som bör vidtagas.

I den mån zigenarnas sysselsättningsproblem bringas till en lösning,

torde även deras bostadsfråga kunna lösas på ett tillfredsställande sätt.

Detta bör såvitt möjligt ske inom den normala bostadsmarknadens ram.

I undantagsfall torde provisoriska bostäder kunna komma i fråga.

Såsom zigenarutredningen framhållit måste man förutsätta, att kommunerna

lämnar sin aktiva medverkan till lösande av zigenarnas bosättningsfråga.

Efterföljansvärda exempel på kommunala initiativ finns redan.

Om kommunerna i samband med bostadsanskaffningen undantagsvis

måste vidtaga åtgärder, som kräver särskilda kostnader, bör det vara möjligt

att lämna dem ersättning av statsmedel härför i likhet med vad som

gäller vid bostadsplacering av flyktingar. Är de åtgärder som i detta sammanhang

kan komma i fråga av sådan art, att de i stället bör finansieras

inom ramen för den statliga lån- och bidragsgivningen för bostadsändamål,

bör så bli fallet. Det kan därvid visa sig erforderligt eller lämpligt att i vissa

avseenden göra avsteg från eljest gällande låneregler. Det kan sålunda

tänkas, att "förbättringslån i en del fall bör utlämnas till kommun i stället

för till den enskilde liksom att villkoren beträffande säkerhet för lån någon

gång kan behöva jämkas. Ej heller i nu angivna hänseenden synes det emellertid

nödvändigt eller lämpligt att fastställa några detaljbestämmelser.

Kungl. Maj:t bör sålunda äga att i varje särskilt fall vidtaga de åtgärder

som efter omständigheterna befinnes mest ändamålsenliga eller att uppdraga

åt underlydande myndighet att besluta därom.

Vad zigenarutredningen anfört i skolfrågan kan i huvudsak godtagas.

Den ambulerande undervisning som bär anordnats i anslutning till eu del

zigenarläger har visat sig inte utgöra någon tillfredsställande ersättning för

normal skolgång. Undervisning i internat synes inte heller vara någon

lämplig anordning. Utgångspunkten för att lösa problemet med zigenarbarnens

skolgång bör därför vara, att de i största möjliga utsträckning bör

komma i åtnjutande av undervisning i vanliga skolor.

Såsom utredningen uttalat bör det vara ett minimikrav, att alla zigenarbarn

får fullständig undervisning i läsning, skrivning och räkning. För atl

detta skall bli möjligt, kan det visa sig ändamålsenligt atl vid sidan av vanlig

klassundervisning anordna särskild undervisning för vissa barn eller

grupper av barn. Om skoldistrikt anordnar sådan undervisning, bär kostnaderna

härför i enlighet med eljest gällande regler inräknas i underlaget

för statsbidrag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare

bestämmelser härom.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Det är viktigt att också de vuxna zigenarna ges möjligheter till elementär

undervisning åtminstone i läsning, skrivning och räkning. Detta har

betydelse framför allt för att de skall kunna tillgodogöra sig den yrkesutbildning,

som i många fall är en nödvändig förutsättning för deras arbetsplacering.

Hinder bör inte möta för arbetsmarknadsstyrelsen att, som

ett led i styrelsens åtgärder för att främja zigenarnas yrkesutbildning,

vid behov även föranstalta om sådan undervisning varom nu är fråga.

Spörsmålet om skoldistriktens skyldigheter att mottaga ambulerande

zigenares barn i undervisningen och om dessa barns fullgörande av skolplikter

äger samband med vissa skolförfattningsfrågor, som f. n. behandlas

inom ecklesiastikdepartementet. Chefen för detta departement torde längre

fram komma att anmäla frågan om proposition till riksdagen i ämnet.

Redan nu bör emellertid framhållas, att särskilt statsbidrag utöver vad som

nyss angivits till skoldistrikten för deras kostnader för mottagande av zigenarbarn

inte bör komma i fråga. Mot bakgrunden av den rationalisering

av statsbidragsverksamheten på skolväsendets område, som håller på att

genomföras, kan införandet av ett nytt bidrag inte förordas, särskilt som

skoldistriktens ifrågavarande utgifter torde bli skäligen blygsamma.

Zigenarutredningen har föreslagit, att en befattning som zigenarkonsulent

inrättas inom socialstyrelsen. Befattningshavaren skulle främst ha

till uppgift att hjälpa zigenarna till rätta med de olika problem som kommer

att möta dem vid övergången till fast bosättning. Enligt min mening

bör tills vidare prövas om inte zigenarfrågan kan lösas enligt de av mig

förordade riktlinjerna, utan att någon särskild konsulent behöver anställas

för ändamålet. I den mån tillfällig förstärkning erfordras inom arbetsmarknadsstyrelsen

för fullgörande av de av mig nämnda uppgifterna bör

medel från anslaget till styrelsens krisorganisation kunna efter Kungl.

Maj:ts prövning tagas i anspråk härför.

Med anledning av att de ambulerande zigenarnas folkbokföring har berörts

i en del remissyttranden över zigenarutredningens betänkande, får

jag erinra, att en översyn av folkbokföringsförordningen f. n. utföres av

sakkunnig inom finansdepartementet. Det torde få ankomma på denne att

vid fullgörande av sitt uppdrag beakta förenämnda spörsmål.

Vad angår arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet under

anslaget till styrelsens arbetsvårdsverksamhet är departementschefen

icke beredd att i nuvarande läge till prövning uppta det ånyo framförda

förslaget om ändring av bidragssystemet för eleverna vid vanföreanstalternas

yrkesskolor.

För utbildningsbidrag m. m. har styrelsen räknat med en höjning av

anslaget med 235 000 kronor. I likhet med statskontoret anser departementschefen,

att den av styrelsen beräknade omfattningen av verksamheten torde

kunna rymmas inom ramen för oförändrat anslag.

Utskottet delar departementschefens mening att samhället i belysning av

de uppgifter som zigenarutredningen lämnat om zigenarnas förhållanden

inte kan undandra sig att söka förbättra deras levnadsvillkor. Såsom departementschefen

framhållit torde åtgärderna i första hand böra inriktas

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år i958

65

på att hjälpa zigenarna till ordnat arbete och en fast bosättning och i samband

därmed även till en ordnad skolgång för barnen. Av grundläggande

betydelse torde vara att försörjningsfrågan får en tillfredsställande lösning.

För utskottet framstår det därvid som följdriktigt att det i första

band får bli en uppgift för arbetsmarknadsmyndigheterna att genom sina

olika organ söka lösa sysselsättningsproblemen. Ej heller i övrigt har vad

departementschefen anfört givit utskottet anledning till erinran eller särskilt

uttalande.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1958 förordade riktlinjerna

för åtgärder i zigenarfrågan;

b) till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 240 000

kronor.

69 :o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 82, s. 217—219), vilket innebär överflyttning av anslaget

från åttonde till femte huvudtiteln samt en med 925 000 kronor ökad

medelsanvisning, på grund av ökat utbildningsbehov för partiellt arbetsföra

och arbetslösa, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

2 500 000 kronor.

70 :o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 83, s. 219 och 220), vilket innebär ett med 35 000 kronor

ökat bidrag till de blindas förenings depåverksamhet och oförändrat bidrag

till föreningens verksamhet i övrigt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för

budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 435 000 kronor.

71 :o) Bidrag till de vanföras riksförbund. Kungl. Maj :t bar (punkt

84, s. 221) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de vanföras riksförbund

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

Under förevarande rubrik finnes i riksstaten för innevarande budgetår

ett obetecknat anslag av 14 700 kronor upptaget under elfte huvudtiteln.

Anslaget är avsett att täcka kostnaderna för anställande under år 1957

av dels tre legitimerade sjukgymnaster vid de vanföras riksförbund kon5—337

58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

valescenthem Sommarsol, dels ock en lekledarinna vid dess barnkoloni i

Vejbystrand.

Departementschefen finner det motiverat med ett ökat statligt stöd till

den verksamhet som de vanföras riksförbund bedriver men anser det inte

nödvändigt att förbinda statsbidraget med speciella villkor beträffande

ändamålet för dess användning. I stället bör bidraget ställas till förbundets

förfogande, att efter förbundets eget bestämmande användas för dess

verksamhet. Med hänsyn till den ändrade karaktär anslaget därigenom

får, anses det i fortsättningen böra uppföras under femte huvudtiteln.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksförbund

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

72:o) Bidrag till hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. Kungl. Maj :t

har (punkt 85, s. 222—224) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hörselfrämjandets

rehabiliteringscentral för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag

av 50 000 kronor.

Hörselfrämjandets riksförbund har inkommit med framställning om anslag

av statsmedel för bestridande av vissa kostnader för en av förbundet

inrättad rehabiliteringscentral för vuxna hörselskadade.

Förutom det bidrag till hörselfrämjandets kursverksamhet, som nu utgår

från anslag under åttonde huvudtiteln, lämnades tidigare även från

anslag under elfte huvudtiteln bidrag till hörselfrämjandet för dess bestyr

med hörapparatutprovning och bidragsgivning för hörapparater. Hörselfrämjandets

befattning härmed har emellertid upphört, sedan landstingens

hörcentraler börjat sin verksamhet.

I stället har hörselfrämjandet i anslutning till ett av kommittén för dövhetens

bekämpande framfört uppslag påbörjat ifrågavarande rehabiliteringsverksamhet

för svårt hörselskadade vuxna. Verksamheten utgör närmast

en påbyggnad av den hörselvård som meddelas vid hörcentralerna

och de akademiska institutionerna, vilka enligt vad hörselvårdsnämnden

upplyst saknar erforderlig expertis för sådan behandling som lämnas vid

rehabiliteringscentralen. Å andra sidan har verksamheten genom begränsningen

till personer i arbetsför ålder stark anknytning till den arbetsvårdsverksamhet,

vartill anslag anvisas under femte huvudtiteln. Nära samarbete

har för övrigt redan upptagits med de arbetsvårdande organen.

För egen del anser departementschefen i likhet med både medicinalstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen och pensionsstyrelsen att denna form

av rehabilitering förtjänar statsmakternas stöd. Landstingen lämnar bidrag

till klienternas inackorderingskostnader under vistelsen vid centralen.

För täckande av utgifter för lärarlöner m. in. står vissa donations
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

67

medel till förfogande, vilka beräknas tillräckliga för verksamhetens bedrivande

under innevarande budgetår. För nästa budgetår har däremot

anmälts brist på medel. För att möjliggöra ett fortsatt uppehållande av

verksamheten i åtminstone samma omfattning som under föregående verksamhetsår

föreslås, att för nästa budgetår anvisas ett obetecknat anslag

av 50 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för verksamheten.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandets rehahiliteringscentral

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

50 000 kronor.

Bostadsbyggande m. m.

73:o) Statens nämnd för byggnadsforsknings Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag ( punkt 95, s. 228), innebärande uppräkning av

anslaget med 13 900 kronor med hänsyn till automatiska förändringar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för

byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 63 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 15 400

Summa kronor 120 200;

b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 120 200

kronor.

74:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 229), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:

Omkostnader för budgetåret 1058/59 anvisa ett förslagsanslag

av 37 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

75 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. Kungl. Maj :t har (punkt

DS, s. 230—232) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

i enlighet med vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för statens nämnd för samlingslokaler, dels ock till Statens nämnd

för samlingslokaler för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

54 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Den hos statens nämnd för samlingslokaler inrättade kanslibiträdestjänsten

i Ae 7 bör utbytas mot en befattning som kontorist i Ae 9.

Ökningen av medelsbehovet för arvoden åt nämndens ordförande och

ledamöter uppskattar departementschefen till 500 kronor. Nämndens

övriga beräkningar av avlöningsmedel godtages.

Beträffande medel till omkostnader föreslås, att expensposten räknas

upp med 200 kronor. Anslagsposten till publikationstryck föreslås höjd

med 5 000 kronor. Inkomstposten upptages till 5 000 kronor.

I personalförteckning för statens nämnd för samlingslokaler uppföres

en tjänst såsom kontorsbiträde i Ao 5.

De ökningar och minskningar av medelsbehovet som departementschefen

förordat är i det närmaste av samma storlek. Anslaget uppföres

därför med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den

3 januari 1958 förordat fastställa personalförteckning för statens

nämnd för samlingslokaler;

b) till Statens nämnd för samlingslokaler för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 54 800 kronor.

76 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 99, s. 232), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer

för samlingslokaler för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

77 :o) Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler

m. in. Kungl. Maj it har (punkt 100, s. 232 och 233) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler

in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

600 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

69

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Från förestående anslag utgår bidrag enligt kungörelsen den 24 maj

1957 (nr 368) om statsbidrag till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler in. m. På det tidigare i riksstaten uppförda reservationsanslaget

till Bidrag till utrustning m. m. av vissa samlingslokaler, vilket

var avsett för i huvudsak samma ändamål, fanns vid utgången av budgetåret

1956/57 en reservation av 349 985 kronor. Enligt medgivande av Ivungl.

Maj :t får ifrågavarande reservation disponeras för fortsatt utgivande av

bidrag enligt tidigare gällande bestämmelser såvitt avser ansökningar om

bidrag, vilka inkommit före den 1 juli 1957.

Den vid utgången av budgetåret 1956/57 befintliga reservationen har

till största delen disponerats genom bidragsbeslut av statens nämnd för

samlingslokaler. Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med

oförändrat belopp.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och

11: 368 i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen

måtte avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1958/59 till Bidrag till

anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler in. in. av 600 000

kronor,

dels ock de under samma punkt nämnda likalydande motionerna 1: 280

och 11: 396 i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen

måtte bestämma lorevarande anslag till 500 000 kronor, innebärande en

minskning i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag med 100 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 279

och I: 280.

Utskottet tillstyrker att anslaget upptages i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:279 och 11:368 samt 1:280 och

11:396, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler

m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

78:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsomfoud. Kungl. Maj :t

har <punkt 101, s. 233) föreslagit riksdagen att till Statens bosätlningslan:

Ersättning åt ortsombud för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 65 000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen tillstyrker att anslaget i enlighet med förslag av

fullmäktige i riksbanken anvisas med 65 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna 1: 279 och II: 368

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förevarande förslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:279.

Utskottet tår med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i

fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 65 000

kronor.

79:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj:t

har (punkt 102, s. 234) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:

Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 315 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 320 000 kronor.

Departementschefen förordar, att anslaget i överensstämmelse med förslag

av fullmäktige i riksbanken minskas med 5 000 kronor.

I de under punkten 7 nämnda likalydande motionerna I: 279 och II: 368

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förevarande förslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:279.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu är i

fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 315 000

kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

71

Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

80 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 103, s.

235—237) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 860 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 795 300 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande budgetår anförde

dåvarande departementschefen bl. a., att uppgifterna angående till försäkringsrådet

inkomna mål inte tillät någon säker slutsats rörande personalbehovet

i framtiden. Ej heller förelåg förutsättningar att ta definitiv ställning

till organisationen av riksförsäkringsanstaltens sjukkassebyråer. Under

hänvisning härtill samt till det förhållandet att organisationsfrågor

som berörde även försäkringsrådet kommer att aktualiseras sedan ställning

tagits till allmänna pensionsberedningens betänkande, föreslogs, att

det även under budgetåret 1957/58 borde ankomma på Kungl. Maj:t att

pröva, huruvida ändringar borde vidtagas i försäkringsrådets organisation

samt att besluta om fortsatt provisorisk förstärkning av riksförsäkringsanstalten

med personal från försäkringsrådet.

Någon väsentlig förändring av förutsättningarna för att bedöma försäkringsrådets

personalbehov på längre sikt har därefter icke inträtt. I

likhet med vad som f. n. gäller bör det därför under nästa budgetår ankomma

på Kungl. Maj :t att pröva, huruvida ändringar bör vidtagas i rådets

organisation samt att besluta om fortsatt provisorisk förstärkning av riksförsäkringsanstalten

med personal från rådet.

Departementschefen föreslår, att anslaget med hänsyn till 1957 års

löneplansreform in. in. höjes med 64 800 kronor och uppföres med 860 100

kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

/I vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 505 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis

70 700

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 175 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 108 600

Summa kronor 860 100;

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 860 100 kronor.

81 ;o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 104, s. 237 och 238), innebärande en uppräkning av anslaget

med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 31 100 kronor.

82 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

105, s. 238—244) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten,

som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock

till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 8 454 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 414 700 kronor.

Departementschefen förutsätter, att befattningshavare hos försäkringsrådet

även under nästa budgetår skall utnyttjas för förstärkning av riksförsäkringsanstaltens

organisation för sjukförsäkringsärenden men anser

sig inte böra tillstyrka medelsanvisning under anstaltens anslag för eventuellt

erforderliga ersättare för sådan personal.

Däremot förordas, att försäkringsmatematiska och statistiska byrån i

anledning av de nya arbetsuppgifterna fr. o. in. den 1 januari 1959 förstärkes

med en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 och fyra biträden

i reglerad befordringsgång.

Anstaltens beräkning av omräkningsposterna liksom beräkningen av

den minskning i medelsbchovet, som föranledes av att avdelningen för tillsyn

över understödsföreningar har överförts till försäkringsinspektionen,

godtages.

En förste hyråingenjörstjänst i Ae 21 föreslås utbytt mot en tjänst som

förste byråsekreterare i samma lönegrad. Ytterligare föreslås, att två på

andra sjukförsäkringsbyråns besvärsavdelning inrättade tjänster, nämligen

en tjänst som byrådirektör i Ag 24 och en tjänst som förste byråsekreterare

i Ag 23, ombildas till extra ordinarie befattningar.

I enlighet med riksförsäkringsanstaltens förslag bör en befattning som

byrådirektör i Ao 26 uppföras på övergångsstat. Vidare bör tre befattningar

som byråsekreterare i Ao 19 avföras från övergångsstaten.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958 73

Vad sålunda förordats medför en ökning av anslagsbehovet med 1 040000

kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksförsäkringsanstalten, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 633 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 67 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 608 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 145 700

Summa kronor 8 454 700;

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 454 700 kronor.

83:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, s. 244—246), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

och viss omfördelning av posterna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 693 000

kronor.

84:o) Bidrag till sjukkassor in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 107, s.

246—248) föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukkassor in. in. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 265 000 000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har beräknat behovet av statsbidrag för budgetåret

1958/59 till 248 300 000 kronor. Även om liärinom ligger visst utrymme

för utgiftsstegringar, anser anstalten försiktigheten bjuda, att anslaget

anvisas med ett något högre belopp, förslagsvis 255 000 000 kronor.

Anstalten framhåller också, att utgifter och statsbidrag kan komma alt

påverkas av ändrade bestämmelser till följd av pågående utredningar.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Departementschefen anför, att utredningar f. n. pågår inom vissa avgränsade

områden av den allmänna sjukförsäkringen. Sålunda verkställes

en översyn av sjukkassetaxan av särskild utredningsman. Sjukförsäkringslagens

reseersättningsbestämmelser och därmed sammanhängande spörsmål

samt läkemedelsrabatteringen är vidare föremål för utredning. Departementschefen

räknar inte med att förslag, som grundas på ifrågavarande

utredningsarbete, skall kunna föreläggas 1958 års riksdag.

I en inom socialdepartementet upprättad promemoria, vilken f. n. remissbehandlas,

har lagts fram förslag om utsträckning av den tid för vilken

den högre tilläggssjukpenningen utgår från 90 till 180 dagar samt om ändring

av bestämmelserna rörande fördelning av arbetsgivarbidragen på

sjukvårdsförsäkringen och försäkringen för tilläggssjukpenning in. in. Om

de fortsatta övervägandena inte ger anledning till annat har departementschefen

för avsikt att föreslå proposition till årets riksdag på grundval av de

i promemorian framlagda förslagen. Dessa påverkar emellertid inte statens

bidrag till sjukförsäkringen. Nu ifrågavarande anslag kan därför behandlas

oberoende av promemorieförslagen.

Departementschefen godtager riksförsäkringsanstaltens beräkningar av

medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår. Anslaget upptages sålunda

med ett belopp av 255 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 7 nämnda motionerna, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 279 och II: 368 i vilka — såvitt nu

är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till sjukkassor

in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 207 000 000

kronor,

dels ock de likalydande motionerna I: 280 och II: 396 i vilka — såvitt

nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte bestämma förevarande

anslag till 250 000 000 kronor, innebärande eu minskning i jämförelse

med Kungl. Maj:ts förslag med 5 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 279

och I: 280.

Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 9 avstyrkt

motionsvis framställt yrkande om vissa ändringar i sjukförsäkringslagen

m. in. Då dessa ändringar åberopats som skäl för den i motionerna

I: 279 och II: 368 föreslagna anslagsminskningen avstyrker utskottet motionerna

i denna del.

Vad härefter angår den i motionerna 1:280 och 11:396 föreslagna

minskningen, vilken avser större delen av den av riksförsäkringsanstalten

av försiktighetsskäl beräknade marginalen under anslaget, ansluter sig utskottet

till departementschefens förslag att anstaltens beräkning bör godtagas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

75

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 279 och II: 368 samt I: 280 och

II: 396, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag

till sjukkassor m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 255 000 000 kronor.

85 :o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 248 och 249),

vilket innebär en minskning av anslaget med 100 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

86 :o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 109, s. 249), vilket innebär en med 100 000 kronor ökad medelsanvisning

på grund av beräknat genomsnittligt högre livräntebelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsverket åliggande, av andra medel

ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

3 100 000 kronor.

Arbetarskydd

87 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

no, s. 250—253) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen,

som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 510 400 kronor.

Anslagel är i gällande riksstat uppfört med 1 333 600 kronor.

Departementschefen förordar, att byråsekreterarbefattningen i Ao 19 på

kanslibyrån ombildas till eu tjänst som förste byråsekreterare i Ao 21.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Styrelsens beräkning av omräkningsposterna godtages i huvudsak.

Vidare tillstyrkes, att byråchefstjänsten i Be 1 på kanslibyrån samt en

befattning som kontorist i Ae 9 på samma byrå överföres till ordinarie stat.

Vad nu föreslagits medför en ökning av anslagsbehovet med (avrundat)

176 800 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för arbetarskyddsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1958 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 729 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 115 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 473 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 192 200

Summa kronor 1510400;

c) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 510 400 kronor.

88:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 111, s. 253 och 254), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 12 000 kronor, varav 4 000 kronor till ersättningar för

internordiska resor för styrelsens och yrkesinspektionens tjänstemän samt

8 000 kronor till övriga expenser för eget behov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 199 500

kronor.

89:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 112,

s. 255—258) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 568 900 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 127 000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

77

Inom yrkesinspektionen finns f. n. fem deltidsanställda läkare. Departementschefen

förordar, att medel beräknas för ytterligare en läkare, avsedd

för III distriktet (Södermanlands och Östergötlands län).

Arbetarskyddsstyrelsens beräkning av omräkningsposterna godtages i

huvudsak. Till arvoden åt ledamöter och suppleanter i yrkesinspektionens

förtroenderåd bör emellertid beräknas ytterligare 2 000 kronor.

Vad nu föreslagits föranleder en ökning av medelsbehovet under anslaget

med i runt tal 441 900 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 957 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 78 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 052 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 480 900

Summa kronor 3 568 900;

b) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 568 900 kronor.

90 :o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 113, s. 258 och 259), vilket innebär en minskning av anslaget

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 848 000 kronor.

91 :o) Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst och förebyggande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 114, s. 259—261),

vilket innebär medelsanvisning för slutförande av ifrågavarande undersökning,

samt under erinran att under förevarande rubrik anvisats reservationsanslag

av 100 000 kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56

och 1956/57 samt 80 000 kronor för budgetåret 1957/58, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredning rörande koloxidförgiftningars

uppkomst och förebyggande för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

92 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. I enlighet med Kungi. Maj :ts förslag (punkt 115, s. 261), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret 1958/59

anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

93:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 116, s. 262), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

94 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 117,

s. 263—265) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 942 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 796 500 kronor.

Departementschefen förordar, att en av de å pensionsstyrelsens personalförteckning

upptagna tjänsterna såsom expeditionsvakt i Ao 7 utbytes mot

en kanslibiträdesbefattning i samma lönegrad. Från övergångsstaten anses

böra avföras en tjänst som förste byråsekreterare i Ao 23, en byråsekreterartjänst

i Ao 19 och en befattning som förste kontorsskrivare i Ao 15.

Omräkningsposterna — mot vilka departementschefen ej har något att

erinra — medför en ökning av medelsbehovet under anslaget med

1 145 600 kronor. Anslaget föreslås alltså uppfört med (5 796 500 +

1 145 600) 6 942 100 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för pensionsstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1958 förordat;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

79

b) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 816 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 109 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 073 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 942 500

Summa kronor 6 942 100;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 6 942 100 kronor.

95 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 118, s. 265 och 266), vilket innebär en höjning av anslaget

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 245 500

kronor.

96:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsoinbud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 266), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 66 000 kronor i anledning av 1957 års arvodesreglering,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 560 000 kronor.

97 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 267), vilket innebär en med

560 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till det beräknade antalet

utbetalningar och höjning av ersättningen till postverket från 40

till 45 öre per utbetald folkpensionsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsntbetalningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 4 600 000 kronor.

98:o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl.

Maj :t har (punkt 122, s. 268—271) föreslagit riksdagen att till Åtgärder

till förebyggande och hävande av invaliditet för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 13 200 000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 200 000 kronor.

Pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet

omfattar dels individuell verksamhet, d. v. s. behandling, vård, yrkesutbildning

in. m. åt personer, vilka kan väntas genom dylika åtgärder

återvinna eller bibehålla arbetsförmågan, dels annan verksamhet, som

avser att i folkpensioneringens intresse förebygga eller häva arbetsoförmåga

eller befordra folkhälsan.

Departementschefen anför, att han med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 5 april 1957 den 15 i samma månad tillkallat tre utredningsmän

för att utreda vissa frågor rörande pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet. Utredningsmännen har i första hand att genom förhandlingar

med vederbörande sjukvårdshuvudmän utröna förutsättningarna

för att överföra pensionsstyrelsens lasarettsavdelningar på huvudmännen.

I direktiven för utredningen har bl. a. framhållits, att en förutsättning

för denna överföring borde vara, att tillfredsställande vårdmöjligheter

alltjämt komme att finnas för sådana sjuka, som nu erhöll vård

genom pensionsstyrelsens försorg. Vidare anfördes i direktiven, att utredningsarbetet

borde bedrivas så, att förslag i ämnet kunde föreläggas

1958 års riksdag.

Utredningsmännen har numera anmält, att deras arbete icke kan avslutas

inom sådan tid, att därpå grundat förslag kan föreläggas 1958 års

riksdag. Huvudskälet härtill är, att de i direktiven angivna förutsättningarna

för utredningsarbetet har föranlett utredningsmännen att söka

göra en approximativ uppskattning av nuvarande vårdbehov och vårdmöjligheter

i stort, framför allt då det gäller de reumatiskt sjuka, samt

fördelningen av värden på pensionsstyrelsens sjukhus och vårdavdelningar

samt övriga huvudmäns sjukvårdsinrättningar. Detta arbete beräknas bli

avslutat i början av år 1958. Vidare har utredningsmännen anfört, att

de, enär utredningen rörande kroppssjukvårdens utbyggnad räjongvis alltjämt

pågår, ännu inte har kunnat erhålla erforderlig vägledning för bedömande

av frågan i vad mån deras arbete bör samordnas med en blivande

räjongplan.

Med hänsyn till vad utredningsmännen sålunda anfört bör förevarande

anslag beräknas med utgångspunkt från att pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet kommer att fortgå i stort sett oförändrad under budgetåret

1958/59. Departementschefen finner sig under sådana förhållanden

i huvudsak kunna godtaga pensionsstyrelsens anslagsberäkning men uppskattar

medelsbehovet till ett något lägre belopp än det av stvrelsen angivna

eller till 13 200 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den

redogörelse rörande administrationen för näringshjälp, som riksdagens

revisorer lämnat under § 16 i sin berättelse över den år 1957 av dem verk
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

81

ställda granskningen angående statsverket. Revisorerna har i samband med

nämnda redogörelse gjort följande uttalande.

Frågan om en återanpassning i arbetslivet av dem som äro mer eller

mindre arbetsoförmögna har under senare år tilldragit sig allt större uppmärksamhet.

Åtgärder i sådant syfte ha i skilda hänseenden vidtagits av

såväl offentliga myndigheter som enskilda arbetsgivare och institutioner

in. fl. Huvudman för arbetsvärden, i den mån denna ankommer på statsverket,

är arbetsmarknadsstyrelsen, som inom sig har en särskild arbetsvårdsbyrå;

vid arbetsförmedlingarnas huvudkontor samt vid sju avdelningskontor

finnas vidare inrättade s. k. arbetsvårdsexpeditioner. Dessa ha

till uppgift att i samarbete med övriga arbetsförmedlingsorgan samt berörda

myndigheter, institutioner och organisationer vidtaga åtgärder beträffande

de partiellt arbetsföras inpassning i arbetslivet, såsom arbetsprövning,

arbetsträning, yrkesutbildning, arbetsförmedling och skyddad sysselsättning.

Till arbetsvärden hör även att förhjälpa partiellt arbetsföra till

näringshjälp, varmed avses ekonomiska bidrag eller lån till startande, bibehållande

eller förbättrande av rörelse inom hantverk, handel e. d. I

vidare bemärkelse innefattar denna hjälp även anskaffande av invalidvagnar

och motorfordon åt rörelsehindrade o. s. v. De statliga anslag som anvisats

för näringshjälp disponeras i allt väsentligt av pensionsstyrelsen. Detta

sammanhänger uppenbarligen därmed, att nämnda myndighet sedan länge

haft till uppgift att vidtaga jämväl andra åtgärder till förebyggande och

hävande av invaliditet. Det må emellertid erinras om att arbetsmarknadsstyrelsen

fr. o. in. den 1 oktober 1952 övertagit större delen av pensionsstyrelsens

yrkesutbildande verksamhet samt att 1957 års riksdag efter förslag

av 1956 års statsrevisorer beslutat aktualisera frågan om en allmän avveckling

av pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet och i samband

därmed förutsatt, att förhandlingar skola upptagas med huvudmännen för

styrelsens lasarettsavdelningar om en dylik avveckling. I likhet med statsutskottet

utgå revisorerna från att de sakkunniga, som numera tillkallats

för ändamålet, bedriva sitt arbete på sådant sätt att förslag i ämnet om

möjligt kunna framläggas till 1958 års riksdag samt att övriga med en avveckling

av pensionsstyrelsens sjukvårdande uppgifter sammanhängande

frågor snarast bringas till eu lösning. Vid sådant törhållande ter det sig för

revisorerna naturligt att nu till behandling upptaga spörsmålet, huruvida

pensionsstyrelsen i fortsättningen bör handlägga näringshjälpsärenden. Härom

må anföras följande.

Arbetsvärden — och därmed även beredandet av näringshjälp är ett

naturligt led i arbetsförmedlingsverksamheten. De partiellt arbetsföra böra,

såsom kommittén för partiellt arbetsföra på sin tid framhöll, i görligaste

män inordnas i det ordinarie system av sociala tjänster som samhället

ställer till förfogande. Härav följer att starka skäl tala för — och detta oberoende

av att pensionsstyrelsens sjukvårdande uppgifter skola avvecklas

— alt ärendena om näringshjälp koncentreras till den myndighet dit övriga

arbetsvårdande uppgifter förlagts. Denna uppfattning företräddes även av

nyssnämnda kommitté för de partiellt arbetsföra, som förordade att pensionsstyrelsens

verksamhet för anskaffande av maskin- och verktygsutrustning

åt partiellt arbetsföra i huvudsak skulle avvecklas. I detta sammanhang

må även omnämnas att föredragande departementschefen i årets statsverksproposition

förutsatt, att förhandlingar skola komma till stånd mellan

pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen i sylle sill åstadkomma

6—387 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 0 saml. Nr 5

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1958

en mera rationell ordning i förevarande avseende än den nuvarande. Några

egentliga förhandlingar ha dock, enligt vad revisorerna inhämtat, ännu icke

upptagits.

Mot bakgrunden av det nu anförda måste det hälsas med tillfredsställelse,

att även arbetsvårdsexpeditionerna inom den offentliga arbetsförmedlingen

i allt större utsträckning fått att handlägga näringshjälpsfrågor. Det skulle

emellertid enligt revisorernas uppfattning vara en rationell åtgärd, därest

den myndighet som redan handhar större delen av arbetsvärden och som

även utför utredningar i näringshjälpsärenden, vari pensionsstyrelsen meddelar

beslut, jämväl finge fatta beslut i dessa ärenden. Även ur den lijälpbehövandes

synpunkt skulle det vara till fördel att behöva anförtro sig åt

endast en myndighet; revisorerna dela därvid de synpunkter som framförts

i de förut omnämnda motionerna till 1956 års riksdag.

Såsom av det föregående framgår har arbetsmarknadsstyrelsen i olika

sammanhang hemställt om att få disponera medel för näringshjälp. Styrelsen

synes därvid ha utgått från att pensionsstyrelsen jämsides därmed

skulle ha anslag till sitt förfogande för ändamålet. I likhet med pensionsstyrelsen

anse revisorerna emellertid, att påtagliga fördelar följa med att

verksamheten koncentreras till en myndighet. Revisorerna anse dock för

sin del, att denna myndighet bör vara arbetsmarknadsstyrelsen, som bl. a.

för ifrågavarande verksamhet disponerar en väl förgrenad lokalorganisation.

Självfallet är näringshjälpen av visst värde för att pensionsstyrelsen

skall kunna fullgöra sina uppgifter. De olägenheter som för styrelsens del

kunna följa med en överflyttning av näringshjälpsärendena till arbetsförmedlingen

måste emellertid enligt revisorernas mening väga lätt i jämförelse

med de fördelar som därav följa. Revisorerna anse sig därför böra

förorda, att handläggningen av samtliga ärenden rörande näringshjälp helt

överflyttas till arbetsvårdsexpeditionerna. I den mån dylika ärenden uppkomma

inom ramen för folkpensioneringen böra således pensionsnämndsordförandena

hänvisa vederbörande till det närbelägna arbetsmarknadsorganet.

Någon principiell förändring i nuvarande förhållanden innebär en

sådan åtgärd icke, då nämnda organ redan nu som nämnts i viss utsträcking

utföra de för pensionsstyrelsens befattning med dessa ärenden nödvändiga

utredningarna.

Även ur pensionsstyrelsens egen synpunkt bör en överflyttning av här

avsett slag enligt revisorernas mening vara till fördel, då densamma jämte

avvecklingen av sjukvårdsärendena kommer att möjliggöra för styrelsen att

koncentrera sig på de uppgifter för vilka den egentligen är inrättad. Ett

överförande av ifrågavarande ärenden till arbetsmarknadsverket — varmed

även bör följa en motsvarande överflyttning av de yrkesutbildningsfrågor

som pensionsstyrelsen ännu handlägger — samt en avlastning av sjukvårdsärendena

från pensionsstyrelsen måste givetvis få en krympning av styrelsens

organisation till följd.

Sammanfattningsvis få revisorerna sålunda föreslå, att handläggningen

av de statliga ärendena rörande näringshjälp helt överflyttas till arbetsmarknadsverket

samt att, så snart de i det föregående angivna förutsättningarna

för en minskning av pensionsstyrelsens sjukvårdsbyrå föreligga,

de härför nödvändiga åtgärderna vidtagas.

Över revisorernas ifrågavarande berättelse har yttranden avgivits av

pensionsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret och statens organisationsnämnd.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

83

Utskottet. Riksdagens revisorer har under erinran om att arbetsmarknadsstyrelsen

fr. o. m. den 1 oktober 1952 övertagit större delen av pensionsstyrelsens

yrkesutbildande verksamhet föreslagit, att den på pensionsstyrelsen

alltjämt ankommande handläggningen av näringshjälpsärenden

överflyttas till arbetsmarknadsverket. Med undantag av pensionsstyrelsen

bär de hörda remissmyndigheterna tillstyrkt förslaget. Även

utskottet finner att revisorerna anfört vägande skäl för sitt förslag.

Emellertid torde som statskontoret anfört närmare överväganden erfordras

beträffande de olika spörsmål, som sammanhänger med en sådan

överflyttning. Utskottet förordar därför, att riksdagen nu icke fattar beslut i

ärendet, utan att det får ankomma på Kungl. Maj :t att efter ytterligare

utredning snarast möjligt framlägga förslag för riksdagen.

Under åberopande av det anförda och då utskottet inte funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i anledning av riksdagens revisorers förevarande uttalande

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

II. till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

13 200 000 kronor.

Diverse

99 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 124 och 125, s. 272) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond 3 525 000 kronor;

b) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark

138 600 kronor.

100 :o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 126, s. 272 och 273), vilket innebär en med 47 000 kronor

ökad medelsanvisning, därav 42 300 kronor till arvoden åt ordförande,

ledamöter och suppleanter samt 4 700 kronor till arvoden och undersökningar

rörande fastighetsomkostnadernas utveckling, hemställer utskottet,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 925 400 kronor.

101 :o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 127, s. 273 och 274), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 73 200 kronor.

102 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. Kungl.

Maj:t har (punkt 128, s. 274 och 275) föreslagit riksdagen att till Ersättningar

för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. för budgetåret 1958/5D

anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.

Från förevarande anslag utbetalas ersättning för skador, som vållats av

personer intagna å fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor, sinnessjukhus

och anstalter för vård av alkoholmissbrukare. Ersättning utgår för skada,

förorsakad av intagen som rymt från anstalten eller lämnat denna för kortvarig

permission. Sistnämnda uttryck avser enligt praxis i detta sammanhang

permission, som ej har längre varaktighet än 20 dagar. Även skador

av s. k. frigångare innefattas i ersättningsregleringen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 november 1956 (nr 375) har riksdagen

uttalat, att det borde undersökas, huruvida inte den nuvarande ersättningsregleringen

kunde utsträckas till att avse även andra avgränsade

grupper av skadevållare. Med anledning härav har ersättningsrätten varit

föremål för en undersökning. Inom justitiedepartementet har upprättats

en promemoria i ämnet, och remissyttranden över denna har inhämtats.

Departementschefen är emellertid inte beredd att nu föreslå någon mera allmän

omprövning av den nu tillämpade avgränsningen av området för ifrågavarande

ersättningar utan förordar endast den jämkningen, att ersättning

får utgå vid skador vållade av permittenter oavsett permissionens längd.

Då anslagsbelastningen visat stigande tendens föreslås anslaget för nästa

budgetår höjt med 30 000 kronor till 80 000 kronor.

Utskottet. Under erinran att utskottet i tidigare sammanhang ifrågasatt

en utvidgning av ersättningsrätten får utskottet med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av

vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 80 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

85

103:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 129, s. 275), vilket innebär en med 30 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 830 000

kronor.

104:o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 130, s. 276), vilket upptar oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

105 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 131, s. 276 och 277), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

106:o) Understöd åt flyktingar m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 132, s.

277—279) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.

Från anslaget bestrides främst kostnaderna i form av mottagningshjälp

och startlån för omhändertagande genom arbetsmarknadsmyndigheternas

försorg av till Sverige anländande flyktingar. Vidare hestiides därifrån

kostnader för bidrag i vissa fall till resor från Sverige samt fr. o. in. budgetåret

1957/58 nämnda myndigheters kostnader för omskolning och annan

yrkesutbildning av flyktingar ävensom för bidrag motsvarande allmänna

barnbidrag och crsätlning motsvarande sjukhjälp från allmän sjukkassa.

Arbetsmarknadsstyrelsen har lämnat följande redogörelse för flyktingverksamheten.

Antalet illegala inresor i Sverige av flyktingar under de senaste åren

har varit obetydligt. Däremot har eu omfattande planmässig överföring

av flyktingar till Sverige pågålt. Med stöd av särskilda av Kungl. Maj .t

meddelade beslut mottogs i Sverige under senare delen av år 1956 ca

4 000 ungerska flyktingar. Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt styrelsen

att dels tills vidare under år 1957 från flyktingläger i Mellaneuropa mottaga

ytterligare flyktingar till det antal, som styrelsen bedömer vara möjligt att

bereda stadigvarande arbete i landet och dels omhändertaga samtliga till

Sverige ankommande svenskbybor. Med stöd av nämnda beslut har under

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 195S

våren 1957 ytterligare ca 2 000 flyktingar, huvudsakligen ungrare men till

viss del även s. k. gammalflyktingar av andra nationaliteter, överförts till

Sverige. Ytterligare några hundratal flyktingar, tillhörande ifrågavarande

kategorier, torde komma att överföras hit under hösten 1957. Arbetsmarknadsstyrelsens

kostnader för nu nämnda flyktingar skall enligt Kungl.

Maj .ts beslut bestridas pa sa sätt att de utgifter, som under budgetåret

1956/57 uppkommit för ungerska flyktingar, skall belasta det å tilläggsstat

11 till riksstaten för samma budgetår anvisade förslagsanslaget av 10 000 000

kronor till Vissa kostnader för ungerska flyktingar, medan övriga för

ifrågavarande verksamhet uppkommande kostnader skall bestridas från

förevarande anslag till Understöd åt flyktingar m. m.

Utgifterna för den av styrelsen bedrivna flyktingverksamheten har under

budgetåret 1956/57 uppgått till sammanlagt 13 344 873 kronor, varav

12 768 260 kronor under anslaget till Vissa kostnader för ungerska flyktingar

och 576 613 kronor under anslaget till Understöd åt flyktingar m. in.

Beträffande medelsåtgången under innevarande budgetår, då endast sistnämnda

anslag står till förfogande, beräknar styrelsen, att anslaget främst

kommer att belastas med mottagningskostnader för nykomna flyktingar

och andra slag av kostnader för i Sverige befintliga eller under budgetåret

inkommande flyktingar. Styrelsen uppskattar f. n. dessa kostnader till ca

4 000 000 kronor. Av detta belopp hänföres 1 600 000 kronor till mottagning,

utplacering i arbete och därmed förenad lägerverksamhet, 1 200 000

kronor till högskoleutbildning och 1 200 000 kronor till gymnasie- och folkhögskoleutbildning

samt omskolnings- och yrkesutbildningsverksamhet

m. in.

Vad angår medelsbehovet under nästa budgetår förutsätter styrelsen att

kostnader i fråga om de ungerska flyktingar, som redan befinner sig i landet,

kommer att uppstå endast i mindre omfattning i vad avser inkvartering,

sjukhjälp, barnbidrag och starthjälp. Däremot torde kostnaderna för utbildning

av en del av dessa flyktingar komma att icke oväsentligt belasta

anslaget. De till Sverige väntade svenskbyborna beräknas komma att mottagas

och placeras under innevarande budgetår. Emellertid kan även under

nästa budgetår komma att uppstå vissa kostnader, som emellertid är svåra

att nu uppskatta till sin storlek. Eftersom det f. n. är ovisst i vilken omfattning

överföring av flyktingar kommer att äga rum under nästa budgetår,

saknas utgångspunkter för en beräkning av medelsbehovet för detta ändamål.

Styrelsen förordar, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett

belopp av 1 000 000 kronor.

Departementschefen anför, att efter den ändring av anslagsdispositionen,

som vidtogs förra året, bestrides numera från förevarande anslag arbetsmarknadsmyndigheternas

samtliga kostnader för mottagande och omhändertagande

av flyktingar. Från anslaget skall numera även bestridas de

kostnader, som vid organiserade hjälpaktioner uppkommer för flyktingars

överförande till Sverige.

Det är f. n. ovisst i vilken utsträckning ytterligare hjälpaktioner kommer

till stånd utöver de av arbetsmarknadsstyrelsen omnämnda överföringarna.

Som framgår av vad styrelsen anfört saknas även hållpunkter för en närmare

beräkning av kostnaderna för de i Sverige redan befintliga flyktingarna.

Vid sådant förhållande godtar departementschefen styrelsens beräkning

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958 87

av medelsbehovet och förordar sålunda, att anslaget upptages med 1 000 000

kronor.

I en inom andra kammaren av fröken Wetterström väckt motion

(11:307) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att en omläggning av flyktingpolitiken sker, innebärande

att vid intagning av flyktingar till vårt land de arbetsmarknadsmässiga

synpunkterna frångås, samt att administrationen av flyktingärenden

i möjligaste mån förenklas.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har av arbetsmarknadsstyrelsen erhållit en närmare redogörelse

för den hittills bedrivna flyktingverksamheten, varvid även motionärens

synpunkter upptagits till granskning. Vad härunder framkommit

synes utskottet kunna sammanfattas så, att de riktlinjer, efter vilka flyktingverksamheten

bedrivits, låter sig väl förenas med motionärens synpunkter

i ämnet. På grund härav avstyrker utskottet motionen.

Under erinran att medelsåtgången under anslaget icke kan i förväg beräknas

får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

a) att motionen II: 307 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

b) att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000

kronor.

107 :o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 133, s. 279)

föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp av 30 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 7 nämnda motionerna I: 279 och II: 368 i vilka

_ såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förslag,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Rnbbestad och Dickson

väckt motion (II: 72), vari har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts förslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 279 och II: 368 samt II: 72, först
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

nämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Social upplysnings

film för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

108 :o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 134, s. 279), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 kronor.

109 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 135, s. 280), vilket innebär en uppräkning

a\ anslaget med 150 000 kronor till följd av löne- och arvodesregleringar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

110:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 136,

s. 280), vilket upptar oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Uppskjutna frågor

lll:o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,

av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 37: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar;
punkten

38: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader;
punkten

39: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier m. m.;

punkten 40: Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården;

punkten 41: Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.;

punkten 42: Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.;

punkten 68: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

89

punkten 69: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 70: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;

punkten 71: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;

punkten 72: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;

punkten 73: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;

punkten 74: Bidrag till erkända arbetslöshetskassor;

punkten 86: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 87: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 88: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;

punkten 89: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 90: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten

91: Bostadsrabatter;

punkten 92: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;

punkten 93: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 94: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor;

punkten 97: Byggnadsforskning;

punkten 120: Bidrag till folkpensioner m. in.;

punkten 123: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. in.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 4 mars 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf

Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Holmqvist,

Rikard Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson, Mårtensson, Ragnar

Bergh och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson i Växjö,

fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson i Stockholm, Nilsson i Göingegården,

fröken Karlsson, herr Löfroth, fru Thorsson och fröken Liljedahl.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1958

Reservationer

1) vid punkten 7 (Levnadskostnadsundersökning) av herrar Ohlon,

Ivar Johansson, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Jacobsson,

Skoglund i Doverstorp, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson

i Göingegården, fröken Karlsson, herr Löfrotli och fröken Liljedahl,

vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»När riksdagen förra året beslöt ifrågavarande levnadskostnadsundersökning

förutsattes att det belopp, som hittills ställts till förfogande för

undersökningens genomförande, skulle betraktas som en ram inom vilken

kostnaderna måste rymmas. Enligt utskottets mening bör det allra minst

i nuvarande läge komma i fråga att vidga den beslutade medelsramen. Utskottet

föreslår att riksdagen i enlighet med yrkandena i motionerna

I: 279 och II: 368 samt I: 280 och II: 396 avslår Kungl. Maj:ts förevarande

förslag om en ytterligare medelsanvisning av 25 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och

II: 368 samt 1: 280 och II: 396, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»

2) vid punkten 12 (Förlikningsmän för medling i arbetstvister in. m.:

Avlöningar) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl,

fröken Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka minskat anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Mot bakgrunden av den faktiska belastningen under anslaget finner

utskottet det sannolikt att den föreslagna medelsanvisningen, såsom föreslagits

i motionerna 1:280 och 11:396, kan minskas med 50 000 kronor.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1: 280 och II: 396, såvitt nu är i

fråga, till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m.m.:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 185 000 kronor.»

3) vid punkten 13 (Förlikningsmän för medling i arbetstvister m.m.:

Omkostnader) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson,

Ståhl, fröken Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet

även under denna punkt bort tillstyrka minskat anslag och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

91

»Av samma skäl som anförts under föregående punkt tillstyrker utskottet

yrkandet i motionerna 1: 280 och II: 396 att medelsanvisningen

under anslaget minskas med 10 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 280 och II: 396, såvitt nu är i

fråga, till Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.»

4) vid punkten 14 (Mödrahjälp) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i

Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka ansett att

utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Efter tillkomsten av moderskapsförsäkringen har mödrahjälpen förlorat

sin tidigare betydelse. De få fall, där ett verkligt behov föreligger,

torde få anses som rena socialvårdsfall. Omläggningen av sociallagstiftningen

har medfört att det inte längre kan anses mera nedsättande för

en moder, som verkligen behöver hjälp, att vända sig till socialvården än

till mödrahjälpsnämnden. Det ter sig därför naturligt att ortens socialhjälp

träder in vid barnsbörd, där ytterligare hjälp behövs. För övrigt

måste det anses önskvärt att all hjälp som bygger på behovsprövning koncentreras

till en hjälpform.

Det nuvarande systemets administration är också alldeles för kostsam.

Mödrahjälpens medelbelopp per beviljad ansökan är endast 290 kronor

medan omkostnaderna per beviljad ansökan beräknas till hela 124 kronor.

På grund av dessa skäl tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna

I: 279 och II: 368 att något anslag till mödrahjälp icke skall utgå.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:279 och

II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

5) vid punkten 15 (Mödrahjälpsnämnderna) av herrar Ragnar Bergh,

Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka

ansett att utskottet även bort avstyrka Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande

förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och

II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

6) vid punkten 16 (Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor)

a) av fröken Elmén och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka ett större antal statsbidragsrum och att därför

dels sista meningen i det stycke i utskottets yttrande, som på s. 12

börjar med »I syfte» och på s. 13 slutar med »propositionens förslag» bort

ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker för sin del förslaget i motionerna I: 217 och II: 269

att statsbidrag för kalenderåret 1959 må utgå till 3 600 heltidsanställda

eller ett däremot svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande

lydelse:

»a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:217 och 11:269 medgiva,

att för år 1959 statsbidrag må utgå till avlönande av högst

3 600 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda

hemvårdarinnor;»

b) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka minskat

statsbidrag till avlönande av hemvårdarinnor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Vid

förra» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande», bort ha följande

lydelse:

»Föregående år beslöt riksdagen att statsbidraget per heltidsanställd

hemvårdarinna skulle höjas från 1 400 till 1 700 kronor. I likhet med vad

som anförts i motionerna I: 279 och II: 368 anser utskottet att bidragets

storlek icke har något avgörande inflytande på kommunernas rekrytering

av hemvårdarinnor. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag

om en sänkning av bidraget till 1 400 kronor, vilket medför ett minskat

anslagsbehov av 816 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande

lydelse:

»b) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:279 och 11:368, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 809 000

kronor.»

7) vid punkten 23 (Allmänna barnbidrag)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

93

i motionerna I: 279 och II: 368 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet

därför bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionen II: 388 samt med bifall till motionerna I: 279 och

II: 368, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till

Allmänna barnbidrag för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 355 000 000 kronor.

b) av herr Rubbestad.

8) vid punkten 29 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)

av fröken Elmén.

9) vid punkten 30 (Försöksverksamhet rörande daghem in. in.) av

herrar Ohlon, Pålsson, Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Ståhl,

Rubbestad, Nilsson i Göingegården, fröken Karlsson och herr Löfroth,

vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Ifrågavarande anslag är avsett att möjliggöra försök med nya verksamhetsformer

inom den halvöppna barnavården och för barns semestervistelse.

Verksamhet inom berörda områden har emellertid sedan längre

tid bedrivits i stor skala. Det torde därför vara möjligt att tillgodogöra

sig därvid vunna erfarenheter utan att särskilda medel behöver anvisas.

För övrigt torde vederbörande kommunala huvudmän för barnavården ha

ett sådant intresse för denna verksamhet, att de utan särskilt bidrag sökei

komma fram till de lämpligaste vårdformerna. Liksom motionärerna kan

utskottet därför inte biträda förslaget om ett anslag å 100 000 kronor till

försöksverksamhet rörande daghem m. m.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:279 och

II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande

förslag.»

10) vid punkten 32 (Ferieresor för barn) av herrar Ohlon, Ivar Johansson,

Pålsson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Jacobsson,

Skoglund i Doverstorp, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson

i Göingegården, fröken Karlsson, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka vissa ändringar i villkoren för ferieresor

för barn och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Med hänsyn till de väsentligt förbättrade ekonomiska möjligheter, som

barnfamiljerna numera torde ha att pa egen hand ordna sin semester
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

vistelse, finner utskottet det motiverat med en viss begränsning av de utgående

reseförmånerna. Utskottet anser att detta lämpligast kan ske genom

en höjning av de enskildas avgifter på sätt förordas i motionerna

I: 163 och II: 186. I enlighet härmed bör ferieresa till enskilt ordnad

ferievistelse, som helt eller delvis företages med järnväg, bekostas av statsmedel

till den del resekostnaden för barn och vårdare fram och åter överstiger

tio kronor för vardera. Vidare bör sådan ferieresa till barnkoloni

bestridas av statsmedel till den del resekostnaderna för barn med vårdare

fram och åter överstiger fem kronor. På grund härav torde anslaget för

nästa budgetår kunna upptagas till 1 740 000 kronor, vilket i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 360 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

motionerna I: 279 och II: 368 ävensom med bifall till motionerna

I: 163 och II: 186 samt med avslag å motionen II: 222,

förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, till Ferieresor

för barn för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 740 000 kronor.»

11) vid punkten 33 (Ferieresor för husmödrar) av herrar Ohlon, Ivar

Johansson, Pålsson, Axel Johannes Andersson, Ragnar Bergh, Jacobsson,

Skoglund i Doverstorp, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson

i Göingegården, fröken Karlsson, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka vissa ändringar i villkoren för ferieresor

för husmödrar och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Liksom i fråga om ferieresor för barn finner utskottet det motiverat

med en höjning av avgifterna beträffande ferieresorna för husmödrar. Utskottet

tillstyrker därför förslaget i motionerna I: 163 och II: 186 att ferieresor

för husmödrar till enskilt ordnad semestervistelse som helt eller delvis

företages med järnväg bekostas av statsmedel till den del resekostnaderna

fram och åter överstiger tjugo kronor samt att sådan ferieresa som

företages till godkänt semesterhem bestrides av statsmedel till den del

resekostnaderna tram och åter överstiger tio kronor. Med anledning härav

synes anslaget för nästa budgetår kunna minskas med 225 000 kronor i

förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 163 och II: 186, såvitt nu är i

fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:216 och 11:268

till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 775 000 kronor.»

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

95

12) vid punkten i8 (Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Avlöningar) av herr Ståhl, fröken Elmén, fröken Karlsson, fru

Thorsson och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 213 och II: 265 och att därför

dels sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som

börjar med »För utskottet» och slutar med »II: 265», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Vad gäller tjänsterna som föreståndare och biträdande föreståndarinna

anser utskottet att de föreslagna lönegradsplaceringarna i Ae 17 och Ae 10

är uppenbart för låga om tillräckligt kvalificerade sökande skall kunna

erhållas. Vidare bör den omständigheten, att det är önskvärt att tjänsterna

besättes med kvinnor, icke rimligen medföra lägre lönegradsplacering än

vad som gäller för assistentpersonalen vid vårdanstalterna för manliga

alkoholmissbrukare. I anslutning till den löneställning som gäller för

denna personal förordar utskottet att ifrågavarande tjänster, på sätt motionärerna

föreslagit, placeras i Ae 19 resp. Ae 15. Merkostnaden kan beräknas

till 5 700 kronor. I övrigt kan utskottet godtaga den föreslagna personalorganisationen.

»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,

såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna 1:213

och II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med upphävande av personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare,

fastställa personalförteckning för statens

vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare i enlighet med

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1958 och utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 73 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. It 700

Summa kronor 106 700;

c) till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 106 700 kronor.»

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1958

13) vid punkten 54 (Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända

vårdanstalter för alkoholmissbrukare) av herr Jacobsson och fröken

Elmén.

14) vid punkten 60 (Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. m.) av fröken Liljedahl.

15) vid punkten 65 (Kostnader för överflyttning av arbetskraft) av fru

Thorsson och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 160 och II: 183 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 60, som börjar med »Med anledning»

och slutar med »åt invalider», bort ha följande lydelse:

»Med anledning av motionärernas förslag att den under förevarande

anslag upptagna posten till omskolning av viss arbetskraft även skall

kunna tagas i anspråk för bidrag till anskaffande av specialredskap och

tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar vill utskottet för sin

del uttala det önskvärda i att medel under ifrågavarande anslag kan användas

för de i motionen påvisade behoven, vilka måste anses vara ytterst

angelägna. Anvisningarna för ianspråktagandet av detta anslag borde icke

tolkas så snävt, att bidrag endast kan utgå till sådana, som icke kan hänföras

till gruppen partiellt arbetsföra men som av andra skäl är svårplacerade

på arbetsmarknaden. Utskottet förordar att bidrag får utgå

från denna anslagspost för anskaffning i enlighet med motionärernas förslag

av specialredskap och tekniska hjälpmedel till invalidiserade husmödrar

med 3/4 av kostnaderna.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 160 och

II: 183 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;»

16) vid punkten 77 (Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler in. in.)

a) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl, fröken

Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka minskad medelsanvisning och att därför utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att en viss återhållsamhet med anslagstilldelningen är

motiverad, främst av det skälet att en större sparsamhet, vilket också

framhållits i motionerna I: 280 och II: 396, torde kunna iakttagas beträffande

ifrågavarande samlingslokalers utrustning och inventarier utan att

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

97

därför lokalernas användbarhet eller trevnad menligt påverkas. Utskottet

tillstyrker därför förslaget i nämnda motioner att anslaget minskas med

100 000 till 500 000 kronor. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med bifall till motionerna I: 280 och II: 396 samt med

avslag å motionerna I: 279 och II: 368, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Bidrag till anskaffning av inventarier

för allmänna samlingslokaler m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.»

b) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl.

Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»I likhet med vad som anförts i motionerna I: 279 och II: 368 anser

utskottet att om staten över huvud skall engagera sig då det gäller samlingslokaler

detta engagemang bör koncentreras till långivningen. Däremot

bör staten inte subventionera inventarieanskaffningen. I den mån bidrag

härtill inte kan erhållas på annat sätt bör det ankomma på kommunerna

att pröva frågan om finansiell medvex-kan. På grund av det anförda avstyrker

utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till nxotioixerna 1:279 och

II: 368 äveixsom med avslag å motionerna 1: 280 och II: 396,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts

förevarande förslag.»

17) vid punkten 78 (Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud)

av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården, fröken

Karlsson och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet boi''t avstyrka Kungl.

Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Utskottet anser liksom motionärerna att kostnaderna för ersättning

åt ortsombud för förmedling av bosättniixgslån är att betrakta som en förvaltningskostnad,

vilken bör betalas av låntagarna. På grund härav hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och

11:368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

18) vid punkten 79 (Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken)

av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården, fröken

7—335 87 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 5

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1958

Karlsson och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet beträffande jämväl

detta anslag bort avstyrka Kungl. Maj :ts förevarande förslag och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Även i fråga om detta anslag anser utskottet, att kostnaderna för ersättning

åt riksbanken är att betrakta som en förvaltningskostnad, som

bör betalas av låntagarna. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 279 och

II: 368, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

19) vid punkten Si (Bidrag till sjukkassor in. in.)

a) av herrar Ohlon, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl, fröken

Elmén, herr Löfroth och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka lägre medelsanvisning och att därför,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 74, som börjar med »Vad

härefter» och slutar med »bör godtagas», bort ha följande lydelse:

»Riksförsäkringsanstalten har, såsom erinrats i motionerna 1:280 och

II: 396, beräknat det nödvändiga statsbidraget under denna punkt till 248

milj. kronor. I detta belopp har anstalten beräknat utrymme för vissa

förutsedda utgiftsstegringar men föreslår likväl, att anslaget av försiktighetsskäl

uppräknas till 255 milj. kronor. Emellertid synes utgiftsutvecklingen

på detta anslag icke ge stöd för nödvändigheten härav, varför anslaget

torde kunna begränsas till 250 milj. kronor eller 5 milj. kronor

lägre än vad Kungl. Maj :t förordat.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:279 och 11:368 ävensom

med bifall till motionerna I: 280 och II: 396, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till sjukkassor m.m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 000

kronor.»

b) av herrar Ragnar Berglx, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den

i motionerna I: 279 och II: 368 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet

därför bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

motionerna I: 280 och II: 396 ävensom med bifall till motionerna

1:279 och 11:368, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till sjukkassor in. in. för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 207 000 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 195S

99

20) vid punkten 107 (Social upplysningsfilm) av herrar Ohlon, Ivar

Johansson, Pålsson, Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Rubbestad,

Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka anselt att utskottet

bort avstyrka Ivungl. Maj ds förslag och att därför utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Som motionärerna anfört finns andra möjligheter att sprida upplysning

och kunskaper om förhållandena på det sociala området. På grund

härav och av besparingsskäl tillstyrker utskottet förevarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till motionerna t: 279 och

II: 068 samt II: 72, förstnämnda bägge motioner såvitt nu är

i fråga, avslå Kungl. Maj ds förevarande förslag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 til s. 5 i texten
  2. Rskr. 1958 A:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958159 und a1 i texten